Postadress: Besöksadress: Telefon:
Kommunernas lösningar på dagvattenhantering
med hänsyn till klimatförändringarna
Municipalities solutions for stormwater management with
regard to climate changes
Natalie Drotz
Elin Karlsson
EXAMENSARBETE 2021
Byggnadsteknik
Examinator: Nasik Najar Handledare: Torbjörn Schultz Omfattning: 15 hp
Abstract
Purpose: The climate changes contribute to Sweden’s future change in rain pattern.
This leads to a higher demand on the stormwater management and its function. When green areas are built upon the risk for flooding increase when heavy rains occur. It is therefore important to adapt the cities according to future heavy rains and the stormwater management should not be downgraded. The goal of this study is to answer what solutions are used the most and are successful in the municipalities, what factors that affect the municipalities choice of stormwater solution and how the municipalities account for climate changes when choosing stormwater solutions.
Method: The literature review has given the report the research front within the subject
and a good scientific base to be based upon. Six different interviews have been held with respondents from the water and plant-department and the community building department withing three municipalities in Skaraborg. The participating municipalities are Lidköpings municipality, Skövdes municipality and Falköpings municipality. The interviews are split into different main categories to answer the questions at issue. A document analysis has been done based upon blueprints and document of newly exploited residential areas from the municipalities’ websites.
Findings: The stormwater management solution that is used the most in the
municipalities are open stormwater solutions, such as trenches, delay surfaces and ponds. This makes these solutions the most successful. Through open stormwater solutions the society is secured from flooding since the solution can regulate the water. Factors that affect the municipalities choice of solution are knowledge of stormwater, the cooperation between departments, technical function, time, money, laws, and recommendations. The design of roads, waterways, and elevation in newly exploited residential areas are important factors that the municipalities consider, in order to manage the ongoing climate changes.
Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that open stormwater
solutions are what the municipalities strive towards using. In addition, the solution is best suited to manage the climate changes. Through using open stormwater solutions, a need to waiver on function is not needed to use the cheapest solution. The residentials areas are designed with waterways, strategic outlets and along the climate factor. To achieve good stormwater management the level of knowledge within the staff and the cooperation between departments are important. Recommendations that the municipalities could continue to work with to get a more sustainable stormwater management is to expand the knowledge between the staff, improve the cooperation, review the consultants work, increase supervision and to follow up in production.
Limitations: The study has been delimited to three municipalities with the same
geographic location in Sweden. It is possible to generalize the study since there are cities in Sweden with similar a amount of residents.
Keywords: Stormwater, Stormwater management, Factors, Sustainable stormwater
Sammanfattning
Syfte: Klimatförändringarna bidrar till att Sverige kommer att få ett förändrat
regnmönster. Vilket leder till att större krav ställs på dagvattenhaneringen och dess funktion. När grönytor bebyggs ökar risken för översvämningar vid stora skyfall. Det är därför viktigt att anpassa städerna efter de framtida skyfallen samt att dagvattenhanteringen utvecklas och inte nedprioriteras. Syftet med studien är att ge svar på vilka lösningar som används mest och är framgångsrika i kommunerna, vilka faktorer som påverkar kommunernas beslut vid val av dagvattenlösning och hur kommunerna tar hänsyn till klimatförändringarna när det väljer dagvattenlösning.
Metod: Litteraturstudien har gett rapporten forskningsfronten inom ämnet och en bra
vetenskaplig grund att baseras på. Sex olika interjuver har utförts med respondenter från VA- och samhällsbyggnadsavdelningen på tre kommuner i Skaraborg. Studiens deltagande kommuner är Lidköpings kommun, Skövde kommun och Falköpings kommun. Intervjuerna var indelade i olika huvudkategorier för att kunna besvara studiens frågeställningar. En dokumentanalys har gjorts utifrån ritningar och dokument på nyexploaterade bostadsområden från kommunernas hemsidor.
Resultat: Den dagvattenhantering som används mest i kommunerna är öppna
dagvattenlösningar så som öppna diken, fördröjningsytor och dammar. Vilket gör lösningarna till de mest framgångsrikaste. Genom öppna dagvattenlösningar säkras samhället från översvämningar då lösningen kan reglera vatten. Faktorer som påverkar kommuners val av lösning är kunskap om dagvatten, samarbetet mellan avdelningarna, teknisk funktion, tid, kapital, lagar och rekommendationer. Utformning av vägar, vattenvägar och höjdsättning i nyexploaterade bostadsområden är viktiga faktorer som kommunerna tar hänsyn till för att klara av de pågående klimatförändringarna.
Konsekvenser: Slutsatser som kan tas av studien är att öppna dagvattenlösningar är det
som kommunerna strävar efter att använda. Dessutom är lösningen bäst tillämpningsbar för att klara av klimatförändringarna. Genom att använda öppna dagvattenlösningar behöver inte avkall på funktion göras för att använda den billigaste lösningen. Bostadsområdena utformas med vattenvägar, strategiska utlopp och utefter klimatfaktorn. För att uppnå bra dagvattenhantering är personalens kunskapsläge och samarbete mellan avdelningar en viktig del. Rekommendationer som kommunerna kan arbeta vidare med för att få en bättre hållbar dagvattenhantering är utöka kunskap bland de anställda, förbättra samarbetet, granska konsulternas arbete och öka tillsyn samt uppföljningen i produktionen.
Begränsningar: Studien har avgränsats till tre kommuner med samma geografiska läge
i Sverige. Det går att generalisera studien för att det finns städer i Sverige som har liknande antal invånare.
Nyckelord: Dagvatten, Dagvattenhantering, Faktorer, Hållbar dagvattenlösning,
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.2.1 Vilka lösningar av dagvattenhantering används mest och är framgångsrika vid nybebyggelse i respektive kommuner? ... 5
2.2.2 Vilka faktorer påverkar kommunens beslut vid valet av löning för dagvattenhantering? . 5 2.2.3 Vad har kommunen för val av lösning på dagvattenhantering med hänsyn på klimatförändringarna? ... 5
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.4.1 Intervjuer ... 5 2.4.2 Litteraturstudie ... 6 2.4.3 Dokumentanalys ... 6 2.5 ARBETSGÅNG ... 6 2.6 TROVÄRDIGHET ... 7
3
Teoretiskt ramverk ... 8
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ... 8
3.1.1 Vilka lösningar av dagvattenhantering används mest och är framgångsrika vid nybebyggelse i respektive kommuner? ... 8
3.1.2 Vilka faktorer påverkar kommunens beslut vid valet av lösning för dagvattenhantering? ... 8
3.1.3 Vad har kommunen för val av lösning på dagvattenhantering med hänsyn på klimatförändringarna? ... 8
3.3 FAKTORER SOM PÅVERKAR HANTERING AV DAGVATTEN ... 10
3.4 KLIMATFÖRÄNDRINGAR ... 10
3.5 LAGAR OCH REKOMMENDATIONER ... 12
3.5.1 Plan och bygglagen ... 12
3.5.2 Lagen om allmänna vattentjänster ... 12
3.5.3 Miljöbalken ... 12
3.5.4 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ... 12
3.5.5 Svenskt vatten P110 ... 13
3.6 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 13
4
Empiri ... 14
4.1 LITTERATURSTUDIE ... 14
4.2 INTERVJUER ... 14
4.2.1 Lösningar för dagvattenhantering ... 14
4.2.2 Faktorer som påverkar valet av dagvattenlösning ... 16
4.2.3 Klimatförändringarnas påverkan för val av dagvattenlösning ... 17
4.3 DOKUMENTANALYS ... 19
4.3.1 Lidköping ... 19
4.3.2 Falköping ... 20
4.3.3 Skövde ... 21
4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 22
5
Analys och resultat ... 23
5.1 VILKA LÖSNINGAR AV DAGVATTENHANTERING ANVÄNDS MEST OCH ÄR FRAMGÅNGSRIKA VID NYBEBYGGELSE I RESPEKTIVE KOMMUNER? ... 23
5.1.1 Analys ... 23
5.1.2 Resultat ... 23
5.2 VILKA FAKTORER PÅVERKAR KOMMUNENS BESLUT VID VALET AV LÖSNING FÖR DAGVATTENHANTERING? ... 23
5.2.1 Analys ... 23
5.2.2 Resultat ... 24
5.3 VAD HAR KOMMUNEN FÖR VAL AV LÖSNING PÅ DAGVATTENHANTERING MED HÄNSYN TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? ... 25
5.3.1 Analys ... 25
5.3.2 Resultat ... 25
5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 26
6
Diskussion och slutsatser ... 27
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 27
6.2 METODDISKUSSION ... 27
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 28
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 28
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 29
Referenser ... 30
1 Inledning
Rapporten skrivs i kursen examensarbete i Byggnadsteknik som motsvarar 15 högskolepoäng på den Tekniska Högskolan i Jönköping. Examensarbetet skrivs i samarbete med Skanska Sverige AB, Väg och anläggning väst. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommuner arbetar och väljer lösningar till dagvattenhanteringen i ny exploaterade områden med hänsyn till klimatförändringarna. För att ge kännedom kring de olika lösningar som kommunerna eftersträvar för att klara klimatförändringarna.
1.1 Bakgrund
Klimatförändringar kommer ge en ökad frekvens av extrema väderförhållanden. I norra Europa finns det risk för översvämningar till följd av de stora mängder nederbörd som klimatförändringarna förväntas bidra till (Europeiska kommissionen, u.å.). Det som i nutid räknas som 100-årsregn förväntas ha en fördubblad sannolikhet som påföljd av klimatförändringarna (MSB, 2017).
I Sverige räknar man med att nederbörden kommer att stiga. Nuvarande sekel förväntas avslutas med en nederbörd som är 20–60% högre än nederbörden under föregående sekels slut (1960–1999) (SMHI, 2020). Det varmare klimatet bidrar också till att havsnivån kommer att stiga. En rad faktorer ligger bakom detta, så som smältande glaciärer och inlandsisar, samt utvidgandet av havsvattnets volym. Havsnivån ökade från år 1902 till 2015 med 160 mm, samtidigt var den genomsnittliga ökningen mellan åren 2006 och 2015 3,6 mm per år (Stockholms Stad, 2020).
Den ökande havsnivån påverkar även Sveriges inhemska sjöar. Vänern kommer bli svårare att tömma i framtiden med de högre havsnivåerna, då tömningen görs i Göta Älv där det ligger bebyggelse vid öppningen som ger en högre risk till skred. Detta medför att man inte kommer kunna tömma Vänern på samma sätt och med den mängd vatten som man gör i nuläget (SMHI, 2018).
I dagens samhälle är det attraktivt och åtråvärt att bebygga mark nära vatten. I och med att havsnivåer snabbt stiger vid översvämningar skapar detta stor risk för bebyggelse (Svenskt vatten, 2017).
1.2 Problembeskrivning
De pågående klimatförändringarna bidrar till att regnmönstret ändras. Förändringar som uppstår är intensivare skyfall under sommaren, samtidigt som det blir mer långvariga regn under vintern. Under vintertid blir regnet mer långvarigt på grund av minskad avdunstning tillsammans med en försämrad upptagningsförmåga hos växter. Dessa förändringar i regnmönster bidrar till att belastningen på dagvattensystem blir större och kraven på systemen ökar (Svenskt vatten, 2017). Nuvarande avloppsledningsnät är inte dimensionerade för att hantera stora skyfall som uppstår. Detta leder ofta till översvämningar i städers lågpunktsterränger (Stockholms Stad, 2020).
Förtätningen av städer ökar risken för översvämning då grönytor försvinner och att enskilda fastighetsägare byter ut de gröna ytorna till hårda ytor för att få det mer lättskött (Svenskt vatten, 2017). Förtätningen och klimatförändringarna leder till en ökad risk för översvämningar som kan förebyggas genom att anpassa städer efter potentiella skyfall för nu och i framtiden (MSB, 2017).
I och med att städerna urbaniseras och utvecklas är det viktigt att dagvattenhanteringen gör det i samma takt och inte nedprioriteras. Examensarbetet kommer att studera hur kommunerna Lidköping, Skövde och Falköping med samma geografiska läge planerar dagvattenhantering, samt vilka val av lösningar som används med hänsyn till pågående klimatförändringar.
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med arbetet är att redogöra hur kommunernas planering och lösningar kring dagvattenhanteringen i nyexploaterade områden ser ut utifrån pågående klimatförändringarna. Genom att undersöka dagvattenhanteringen ges större kunskap och förståelse kring de lösningar som kommunerna kommer att kräva i framtiden. För att ta reda på det kommer vi att besvara följande frågor.
Frågeställningar:
• Vilka lösningar av dagvattenhantering används mest och är framgångsrika vid nybebyggelse i respektive kommuner?
• Vilka faktorer påverkar kommunens beslut vid valet av lösning för dagvattenhantering?
• Vad har kommunen för val av lösning på dagvattenhantering med hänsyn till klimatförändringarna?
1.4 Avgränsningar
Arbetet kommer inte ta hänsyn till dagvattenhanteringen i landsbygdsmiljö. Studien kommer endast kopplas till dagvattenhantering inom Lidköpings kommun, Skövde kommun och Falköpings kommun de senaste tio åren. Rapporten kommer endast ta upp hur dagvattenhanteringen utformas vid planering i nyexploaterade bostadsområden.
1.5 Disposition
Kapitel 1 – I kapitlet Inledning ges studiens bakgrund och dess problembeskrivning. Här lyfts målet, frågeställningar och avgränsningar.
Kapitel 2 – I kapitlet beskrivs Metod och genomförande som tar upp examensarbetets tillvägagångsätt, undersökningsstrategi och trovärdighet.
Kapitel 3 – I kapitlet Teoretiskt ramverk redogörs tidigare forskning inom ämnet. För att få en koppling mellan studiens frågeställningar och dess problembeskrivning. Kapitel 4 – I kapitlet Empiri skildras den insamlade data som fås genom empirisk insamling. Den data som samlats in används för att ge svar på studiens mål och frågeställningar.
Kapitel 5 – I kapitlet Analys och resultat analyseras den insamlade empirin för att se samband till arbetets teoretiska referensram. Detta besvarar rapportens mål och frågeställningar.
Kapitel 6 – I kapitel Diskussion och slutsatser redogörs en sammanfattning av studiens resultat. Dessutom en diskussion kring resultatet, arbetsgången och konsekvenserna kring arbetet.
2 Metod och genomförande
2.1 Undersökningsstrategi
Studien genomfördes för att få en förståelse för hur kommunerna jobbar med dagvattenhanteringen i nyexploaterade områden. Frågeställningarna i studien besvarades genom en fallstudie med intervjuer med tjänstemän inom VA-förvaltningen och samhällsbyggnadsavdelningen på kommunerna. ”En fallstudie är lämplig när djupare förståelse eftersträvas för en situation eller en händelse eller när specifika aspekter av en händelse, företeelse eller plats ska beskrivas. En fallstudie är ett exempel på en djupstudie där en eller ett fåtal undersökningsobjekt studeras med avseende på ett flertal variabler” (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 105). Fallstudie är den metod som är mest lämpad för att ge ett helhetsperspektiv på problemet, data har samlats in med intervjuer, litteraturstudie och dokumentanalys.
Säfsten och Gustavsson (2019) beskriver att data från en kvalitativ studie “uttrycker en kvalitet, syftar på beskaffenhet, egenskaper och kan förekomma i form av ord och bilder, ej möjlighet att tilldela ett numeriskt värde om informationsinnehållet ” (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 37). Rådata har samlats in via intervjuer och dokumentanalys vilket givit ett informationsinnehåll av kvalitativa data och kvantitativa data
.
K
vantitativa data uttrycker Säfsten och Gustavsson (2019) som ”kvantitativa data uttrycker kvantitet, antal, storlek, syftar på omfattning, myckenhet...” Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 39). Arbetet utfördes med metoden litteraturstudie som vägledde läsaren inom ämnet (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 80).2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
Se figur 2.2 för koppling mellan frågeställningar och metod för datainsamlingsteknik.
Figur 2.2 Koppling mellan frågeställningar och metod för datainsamlingsteknik (Drotz, Karlsson, 2021).
2.2.1 Vilka lösningar av dagvattenhantering används mest och är framgångsrika vid nybebyggelse i respektive kommuner?
För att besvara frågeställningen utfördes det intervjuer, dokumentanalys och en litteraturstudie. I intervjuer ställdes relevanta frågor för att få fram information om hur lösningar på dagvattenhanteringen ser ut. Dokumentanalysen visar hur kommunerna arbetar med dagvattenhanteringen i nybebyggda bostadsområden. Litteraturstudien bidrog till att få en förståelse för den teoretiska bakgrunden.
2.2.2 Vilka faktorer påverkar kommunens beslut vid valet av löning för dagvattenhantering?
För att besvara frågeställningen utfördes det intervjuer och en litteraturstudie. Intervjuerna gav förståelse kring vilka faktorer som ligger till grund vid valet av lösning för dagvattenhantering. Litteraturstudien bidrog till att få en förståelse för den teoretiska bakgrunden.
2.2.3 Vad har kommunen för val av lösning på dagvattenhantering med hänsyn på klimatförändringarna?
För att besvara frågeställningen utfördes det intervjuer, en litteraturstudie och en dokumentanalys. Intervjuerna gav svar på hur kommunerna har tänkt vid hantering av dagvatten med hänsyn till klimatförändringarna. Litteraturstudien bidrog till att få en förståelse för den teoretiska bakgrunden. Dokumentanalysen visade hur kommunerna arbetar med dagvattenhanteringen i nyexploaterade bostadområden.
2.3 Litteraturstudie
I litteraturstudien gjordes en generell sökning för att ge övergripande kunskap om hur klimatet påverkar dagvattenhanteringen i Sverige. Litteratursökningar utfördes i databaserna Primo, Artikel Sök och Google Scholar. Sökningar gjordes både på svenska och engelska för att bredda litteraturinsamlingen. Vid litteraturinsamlingen i databaserna användes sökord enskilt eller i kombination. Sökord som bland annat användes i studien var ”Dagvattenhantering”, ”Stormwater management”, ”Stormwater”, ”Stormwater runoff”, ”Lokalt omhändertagande av dagvatten”, ”Dagvatten”, ”LOD”, ”Klimatförändringar”, ”Skyfall” och ”Klimatförändringar Sverige”. Vid sökningarna i databaserna användes funktionen AND, OR och *. I metod och genomförande har litteratur från högskolans bibliotek använts.
2.4 Valda metoder för datainsamling
2.4.1 Intervjuer
Intervjuerna genomfördes digitalt med programmet Zoom. Respondenterna blev tillfrågade innan intervjun om de tillät att samtalet spelades in. Intervjuerna var konfidentiella vilket innebär att namn, telefonnummer eller övrig information på något sätt inte kan identifiera respondenterna i studien (Patel & Davidson, 2011, s.74). Intervjuerna är utformade utefter ett semistrukturerat sätt, vilket innebär att intervjufrågorna är utformade efter teman. Under respektive tema utformas intervjufrågor, en viktig sak är att hålla en rödtråd och få bra övergångar mellan de olika teman (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 152). Intervjuerna fick en hög grad av standardisering då respondenterna fick samma frågor i samma ordningsföljd. Intervjufrågorna gav respondenterna stort utrymme att besvara de ställda frågorna,
vilket även gav utrymme till den som intervjuade att ställa följdfrågor (Patel & Davidson, 2011, s.76).
2.4.2 Litteraturstudie
För att rapporten ska kunna ge en fördjupad kunskap inom ämnet är det viktigt att redovisa tidigare kunskap (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 74). Litteratur har samlats in genom olika typer av publicerat material som avhandlingar, artiklar, böcker och konferensrapporter (Blomqvist & Hallin, 2017). Genom att identifiera, tolka, tyda och sammanställa litteratur fås ett resultat. Tillvägagångsättet gav rapporten kännedom om det aktuella kunskapsläget och har givit läsaren kunskap inom ämnet. Litteraturen i litteraturstudien kan ha varierande avsikt, från en mer översiktlig genomgång till en mer fördjupande genomgång beroende på vart i forskningsprocessen den genomförs (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 74).
2.4.3 Dokumentanalys
En dokumentanalys har genomförts i studien som har bidragit till insamling av sekundärdata. Metoden är en bra komplettering till primärdata för att styrka rapportens insamlade data. Det finns olika typer av dokument som kan ge data, tex. bilder, protokoll och statistik (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 170).
2.5 Arbetsgång
Arbetet startade med sökning och instudering av ämnet dagvattenhantering och klimatförändringar. Litteraturstudien påbörjades för insamling av forskningsfrontens kunskapsläge inom ämnet. Detta för att få en helhetssyn och grund till att utforma arbetets bakgrund och problembeskrivning. Utefter denna grund kunde ett relevant mål och flera utstuderade frågeställningar utformas.
Arbetets tre metoder var litteraturstudie, intervju och dokumentanalys som fastställdes med hjälp av litteratur som redovisar olika typer av forskningsmetoder. Litteraturstudien har gjorts parallellt med resterande arbete fram till kapitel 4. Intervjufrågor utformades utifrån målet och frågeställningarna. En testintervju utfördes med en projektchef på Skanska i Skövde den 1 mars 2021. Projektchefen har stor kunskap inom dagvattenhantering. Bra synpunkter gavs av testrespondenten och intervjufrågorna reviderades. Interjuver genomfördes under mars år 2021 med programvaran Zoom. En av intervjuarna var inriktad på att hålla i intervjun, medan den andra hade som uppgift att lyssna och komma med följdfrågor. Intervjuerna spelades in med ljud och transkriberades, som respondera därefter fick godkänna. Resultatet från transkriberingarna sammanställdes därefter under tre olika rubriker med tillhörande intervjufrågor. Dokument av bl.a. antagna detaljplaner och planbeskrivningar för nyexploaterade bostadsområden hämtades från kommunernas hemsidor till dokumentanalysen. I dokumenten visas hur kommunen löst dagvattenhaneringen i nyexploaterade bostadsområden.
Samband mellan den insamlade empirin från interjuver, dokumentanalys och litteraturstudie relaterades till det teoretiska ramverket. Studiens frågeställningar besvarades baserat på analysen och hur målet för studien uppnåtts. Därefter utfördes en diskussion av studiens resultat, metod och begräsningar. Detta för att kunna presentera studiens slutsatser och rekommendationer samt förslag till vidare forskning.
2.6 Trovärdighet
Validitet innebär att det som har undersökts, verkligen undersökts, giltigheten, och vilket samband resultatet är befogat inom. Validitet kan delas upp i två olika inriktningar, intern och extern validitet. Interna validiteten innebär huruvida de svar man får in reflekteras i det man avser att mäta. Extern validitet handlar om vilka samband resultatet gäller inom (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 222). Validiteten i rapporten är hög på grund av att indata har granskats under intervjun. För att studien ska få en hög validitet har intern validitet säkrats genom att de operationella begreppen stämmer med det som undersökts, dvs. ställt rätt typ av frågor under intervjun och använt rätt typ av material till dokumentanalysen. Yttre validitet säkerställdes genom att frågorna under intervjun ställdes på ett sådant sätt att de inte feltolkades (Säfsten & Gustavsson, 2019). För att säkra att inte frågorna kunde feltolkas utfördes en testintervju med en erfaren projektchef.
Reliabilitet innebär trovärdigheten av det som har undersökts. Vilket innebär ”tillförlitlighet, pålitlighet, möjlighet att upprepa en observation med samma resultat.” (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 222). Reliabiliteten är hög i studien för att respondenterna i intervjuerna är erfarna och specialister inom ämnet. Genom att personer på olika avdelningar inom kommunen har intervjuats säkerställdes pålitligheten i svaren. Upprepning av frågor till de olika avdelningarna styrker trovärdigheten i svaren från intervjuerna (Säfsten & Gustavsson, 2019). Dokumentanalysen ger rapporten en högre trovärdighet genom jämförelse mellan svar från intervjuer och vad som görs i verkligheten. För att studien ska få hög trovärdighet användes tre olika metoder för att skapa triangulering till rapportens resultat.
3 Teoretiskt ramverk
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område
Figur 3.2 visar kopplingen mellan frågeställningar och teoretiskt ramverk.
Figur 3.2 Koppling mellan frågeställningar och teoretiskt ramverk (Drotz, Karlsson 2021).
3.1.1 Vilka lösningar av dagvattenhantering används mest och är framgångsrika vid nybebyggelse i respektive kommuner?
Den vetenskapliga grunden till frågeställningen är kopplad till teoriområdet
dagvattenhantering i rapporten som tar upp hanteringen av dagvattnet i nyexploaterade
områden. I teoriområdet Lagar och rekommendationer lyfts det fram vilka lagar och rekommendationer som finns i Sverige.
3.1.2 Vilka faktorer påverkar kommunens beslut vid valet av lösning för dagvattenhantering?
Teoriområdet dagvattenhantering kopplas till frågeställningen då den tar upp flertalet metoder för dagvattenhantering. Det andra teoriområdet faktorer som påverkar
hanteringen av dagvatten tar upp vilka faktorer som kan påverka valet av lösning. I
teoriområdet Lagar och rekommendationer lyfts det fram vilka lagar och rekommendationer som finns i Sverige.
3.1.3 Vad har kommunen för val av lösning på dagvattenhantering med hänsyn på klimatförändringarna?
I teoriområdet dagvattenhantering tas metoder upp som kan användas vid hållbar dagvattenhantering. I teoriområdet klimatförändringar lyfts det fram hur klimatförändringarna kommer att påverka dagvattenhanteringen. I teoriområdet Lagar
3.2 Dagvattenhantering
Dagvattenhanteringen har genom åren förändrats från att bara fokusera på kvantiteten till att bli ett mer hållbart perspektiv för att ta hand om dagvattnet. Tidigare hanterades dagvattnet genom att låta det rinna ut ur staden, idag ligger fokus på att istället ta hand om dagvattnet på plats. För att öka kvaliteten på den mängd dagvatten som hanteras krävs att det omhändertas lokalt, vilket blir en effektivare dagvattenhantering (Rodak et al., 2020).
Många städer har undersökt möjligheterna med att ha multi-funktionella system för dagvattenhantering där flertalet komponenter integreras för att hantera flödet. Fokus ligger på att ta hand om dagvattnet via lokal infiltrering (Rodak et al., 2020).
De miljövänliga och långsiktiga dagvattenhanteringarna har lett fram till lokalt omhändertagande av dagvatten, så kallad LOD (Söderberg, 2011). Med lokalt omhändertagande av dagvatten menas att ta hand om dagvattnet på den privata fastigheten innan det leds vidare ut på det kommunala ledningsnätet (Vårt Vatten, 2020, s. 141).
Sörensen (2018) menar att infiltration, fördröjning, långsam avledning samt summan av avdunstning från mark och ytvatten bidrar till en blågrön infrastruktur. Blågrön struktur innefattar vilka dagvattenlösningar som används för att avleda vattnet via grön struktur. Forskningsstudier har gjorts inom området som visar att lösningar som bland annat svackdiken, dammar, våtmarker, infiltrationsbäddar, rännor, våtmarker, regnbäddar med flera har bidragit till att minska risken för översvämningar (Sörensen, 2018).
I en bok av Lidström (2020) tar författaren upp att hållbar hantering av dagvattnen innefattar både kvalitet, kvantitet och gestaltning. Metoder som utmärker sig inom hållbar dagvattenhantering är höjdsättning av områden, så att inte husen tar skada vid stora skyfall. Trög avrinning i öppna system där diken hjälper till att begränsa hastigheten på vattnet. Diken konstrueras på områden där det finns möjlighet till översvämning om stora skyfall skulle inträffa. Figur 3.3 visar ett multifunktionellt svackdike. Stenbottnen i svackdike gör att en viss mängd vatten infiltreras och minskar mängden föroreningar som tränger ner i marken. De öppna systemen kan också vara bäckar, dammar och översvämningsytor. En stor fördel med öppna system är att de är anpassningsbara efter den mängd vatten som kommer vid exempelvis stora skyfall. Olika ytor kan användas till olika ändamål, t.ex. kan en basketplan bli en översvämningsyta när det kommer stora mängder regn då ledningarna inte hinner med att avleda vattnet. Basketplanen blir då en sorts damm. Infiltration av dagvattnet ner till grundvattnet kännetecknar en hållbar dagvattenhantering. Det finns olika typer av infiltration, det kan ske på gräsytor, genom beläggningar, eller via ett magasin som kan vara antingen stenfyllt eller med kassetter (Vårt Vatten, 2020, s.140–151).
Figur 3.3 Visar hur ett svackdike är utformat (Vårt Vatten, 2020).
3.3 Faktorer som påverkar hantering av dagvatten
Det finns en rad olika faktorer som påverkar implementationen av olika lösningar för dagvattenhantering. För att uppnå en rimlig och lönsam hantering av dagvattnet krävs att hänsyn tas till faktorer som lagen, tidsåtgång, exploateringsstorlek och kunskap. Även ekonomiska och tekniska faktorer kan begränsa arbetet, men även möjliggöra för en rad olika lösningar. Lösningsförslagen ska vara flexibla och alla ovanstående faktorer bör tas hänsyn till för att uppnå den lösning som anses bäst för ändamålet (Barbosa, 2012).
För att effektivt kunna hantera dagvatten menar Rodak et al. (2020) att det krävs god kunskap och god uppskattningsförmåga om den mängd dagvatten samt den kvalitet på dagvatten som kommer in i systemet. Söderberg (2011) menar att avsaknaden på moderna lösningar av dagvattenhantering är en ekonomisk fråga. För att ha hållbar, miljövänlig och långsiktig hantering av dagvatten krävs åsidosättandet av ekonomiska resurser för att kontinuerligt utveckla dagvattensystemen. Detta är något som sällan prioriteras i dagens städer då den fortsatta stadsutvecklingen kräver utveckling av VA-systemen. Bristen på kunskap, pengar och tid är något som ofta saknas vid
stadsplanering. Detta leder till en prioritering av dagsaktuella problem snarare än långsiktiga lösningar (Söderberg, 2011).
Widarsson (2007) tar i en rapport upp att det är en stor brist på anställda inom VA-organisationer och stadsbyggnadskontor. Detta bidrar till att man inte har tid eller kapital för att sätta sig in tillräckligt mycket i dagvattenhanteringen i
planeringsprocessen. Samarbetet mellan förvaltningarna i kommunerna skulle kunna leda till att man kan dra nytta av varandra. En lösning kan vara att anlägga en damm för fördröjning, rening av dagvattnet och samtidigt använda dammen till en
naturupplevelse för invånarna i kommunen. Utifrån intervjuer och kontakter som Widarsson (2007) haft med olika kommuner gällande hanteringen av dagvattnet i nyexploatering är det viktigt att få med kravet och behovet i ett tidigt skede. En del kommuner skriver in krav på fördröjning i nybyggnadskartor och planbestämmelser och att LOD ska användas. Enligt Widarsson (2007) räcker inte åtgärderna för att få bort flödestopparna. Redan i översiktsplanen och detaljplanen ska det vara bestämt hur hanteringen ska gå till, för att kunna införa krav på fördröjning och infiltrering (Widarsson, 2007).
3.4 Klimatförändringar
I en artikel av SMHI (2014) presenteras ny kunskap som tillkommit rörande klimatförändringarna och en fördjupning i tidigare kunskaper. Att
klimatförändringarna kommer gå ut över ekosystemet, människor och samhället det är något som lyfts fram tydligt. Den globala uppvärmningen kommer slå till hårt mot redan utsatta delar i världen. Sverige kommer inte drabbas lika hårt som omvärlden, men kommer få märkbara konsekvenser. Av klimatindikatorer har Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) kunnat ta fram vilka
klimatförändringar Sverige kommer drabbas av för ett sekel framåt. Nederbörden kommer vara en av de mest märkbara konsekvenserna som Sverige kommer drabbas av.
Skilberg (2020) redogör att de pågående klimatförändringarna kommer att värma upp jorden. Detta bidrar till att mer vattenånga kommer samlas i atmosfären vilket leder till kraftigare skyfall. I framtiden räknar man med att skyfallen kommer att öka med 10 – 40 %. Det som idag klassas som ett 100-årsregn kommer i framtiden kunna fördubblas om regnintensiteten skulle öka med 25 %. Vilket kommer leda till att stora mängder dagvatten måste omhändertas för att inte skada samhället.
Författarna menar att städers påverkan på klimatet kommer att leda till ökade genomsnittliga temperaturer fram till år 2100, en ökning från cirka 1 °C till 3,5 °C. Detta beräknas leda till ökad intensitet av nederbörd och större risk för stormar (Rodríguez-Sinobas et al., 2018). Därför bör kommunerna ha en långsiktig och hållbar dagvattenhantering för att minimera riskerna för översvämning i städerna vid stora flödestoppar (Söderberg, 2011).
För att ta reda på var i samhället det finns risk för översvämningar kan en skyfallskartering utföras (SMHI, 2019). Skyfallskartering kan användas vid riskbedömningar då det i Plan- och bygglagen (PBL) framgår att risk för översvämning ska tas i beaktning av kommunerna (Vårt vatten, 2020 sida 30,31). En skyfallskartering delas in i tre olika metoder, den första metoden är kartering av lågpunkter som görs med programvaran GIS där man kan identifiera lågpunkternas djup, volym och utbredning. Den andra metoden är kartering av markavrinning där man med en tvådimensionell hydraulikmodell presenterar markytans flöde, vattendjup och översvämningsutbredning. Den tredje metoden är kartering av markavrinning och ledningsnät vilket är ett komplement till kartering av markavrinning. Man kompletterar med detaljer om ledningarnas kapacitet och fyllnad av ledningsnätet (MSB, 2017). Se figur 3.4 för ett exempel på utförd skyfallskartering.
3.5 Lagar och rekommendationer
3.5.1 Plan och bygglagen
PBL hjälper kommuner med vägvisning vid hantering av dagvattnen, se bilaga 13 som innehåller PBL:s lagar om dagvatten. Utifrån lagen ska man hantera dagvattnet så det passar marken och området som planeras att bebyggas (Boverket, 2015). Planprocessen ska ta hänsyn till klimatkravet som finns i PBL, bland annat genom risken för översvämningar, erosion, människans välbefinnande och säkerhet (Länsstyrelsen, 2018).
Kommunerna i Sverige har huvudansvaret över planläggning av mark och vatten, vilket ger kommunerna ansvar att hantera dagvattenhanteringsfrågorna inom respektive kommun (Söderberg, 2011). När utformning av dagvattnet vid översikt- och detaljplan genomförs det utefter PBL kapitel 2 § 2 (Boverket, 2015).
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som området är mest lämpad för med hänsyn till beskaffenheter, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap och 4 kap. 1–8§§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) (Boverket, 2015).
3.5.2 Lagen om allmänna vattentjänster
”Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar kommunens ansvar för att inrätta ett verksamhetsområde för vatten, avlopp eller dagvatten” (Boverket, 2015). Dagvattnet som finns inom ett verksamhetsområde är huvudmannen ansvarig över. Detta betyder att ansvaret för att avleda dagvattnet från allmänna platser och kvartersmark ligger hos huvudmannen. Praxis finns som påvisar att vid t.ex. källaröversvämningar hos villaägare, måste systemen vara dimensionerade för 10-årsregn för att förhindra att huvudmannen blir skadeståndsskyldig. Kostnaderna till VA-kollektivet betalas genom avgifter enligt en taxa som kommunen fastställer. Huvudmannen är skyldig enligt LAV att ta hand om dagvattnet och detta går inte att upphäva eller bortse ifrån. Varken genom bestämmelser i detaljplan, andra avtal eller i dagvattenpolicy/dagvattenstrategin. Inget kan ändra de ansvarsförhållanden som finns i LAV (Boverket, 2015).
3.5.3 Miljöbalken
Enligt miljöbalken (MB) är ”allt dagvatten som leds bort inom ett detaljplaneområde, som inte görs för en eller några enstaka fastigheters räkning, avloppsvatten.” Avloppsvattnet som avleds ska inte vara en fara för människors hälsa eller för miljön (Boverket, 2015). Enligt Miljöbalken är myndigheter och kommuner gemensamt ansvariga att se till att miljökvalitetsnormer uppfylls (Söderberg, 2011).
3.5.4 Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har rekommendationer för hantering av översvämningsrisk vid stora skyllfall. Rekommendationerna för översvämning gäller för nybebyggelse och är ett stöd till kommuner (Länsstyrelsen, 2018).
• Nybebyggelse planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn.
• Risken för översvämning från ett 100-årsregn bedöms i detaljplan och eventuella skyddsåtgärder säkerställs.
• Samhällsviktig verksamhet ges en högre säkerhetsnivå och planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning.
• Framkomligheten till och från planområdet bedöms och ska vid behov säkerställas (Länsstyrelsen, 2018).
Rekommendationerna ska tas i beaktning när planering och utformning av all nybebyggelse utförs. Syftet med rekommendationernas framtagning är att de ska användas och appliceras i enlighet med PBL. Länsstyrelsen kan pröva planen enligt 11 kap 10§ i PBL (se bilaga 13) om kommuner inte tar rekommendationerna i beaktning vid planering av nybebyggelse. Om inte rekommendationerna följs ska kommuner redovisa och styrka avvikelsen i exempelvis en riskbedömning och kartering (Länsstyrelsen, 2018).
3.5.5 Svenskt vatten P110
P110 från Svenskt Vatten (2019) innehåller avledning av dag-, drän- och spillvatten. Dessa är rekommendationer för att nya exploateringsområden ska klara angivna funktionskrav (Svenskt Vatten, 2019).
I och med att klimatet förändas måste hänsyn tas vid dimensionering av anläggningar med lång livstid. Utefter kunskapsläget från år 2015 är rådet att vid nederbörd med mindre varaktighet än en timma ska klimatfaktorn vara minst 1,25. Vid varaktigheter som är mer än en timma upp till ett dygn ska klimatfaktorn 1,20 tillämpas. Hela Sverige utgår ifrån samma klimatfaktor. Det är SMHI som gör bedömningar av hur den årliga nederbörden förändras i Sverige, vilket medför att klimatfaktorn eventuellt kommer att förändras över tid (Vårt Vatten, 2020, s. 166).
3.6 Sammanfattning av valda teorier
De pågående klimatförändringarna i form av stora mängder nederbörd är inget som någon kommun blir oberörd av när det kommer till hanteringen av dagvatten. Varje kommun har ett ansvar över att hantera dagvattnet kortsiktigt och långsiktigt. Det geografiska läget ger kommunerna olika förutsättningar till valet av lösning för dagvattenhanteringen. Varje kommun i Sverige har enskilt ansvaret för planering av mark och vatten. Det ger kommuner stort ansvar att hantera frågor kring dagvattenhantering enligt lagar och rekommendationer. Kommuner har olika strategier för att ta hand om dagvattnet i både offentliga och privata områden. För att få långsiktig dagvattenhantering behöver tid, kunskap och pengar prioriteras vid stadsplanering. Kommunerna får inte låta tekniska faktorerna sätta gränser för arbetet utan istället se möjligheterna i lösningarna.
4 Empiri
4.1 Litteraturstudie
Forskningsfronten inom ämnet i litteraturstudien hänvisas till kapitel 3 Teoretiskt ramverk.
4.2 Intervjuer
Intervjuerna för VA-avdelningen är utformade i tre huvudkategorier, den första kategorin tar upp planering och detaljplan. Den andra kategorin är klimatförändringarna och den tredje kategorin är lösningar vid nybebyggelse.
För samhällsbyggnadsavdelningen är intervjun uppdelad i två huvudkategorier för att besvara frågeställningarna. Den första kategorin är planering och detaljplan, den andra är klimatförändringarna. För upplägget på intervjuerna, se bilaga 1–2. Transkriberingar från intervjuerna finns i bilagor, se bilaga 3–8. Tabell 4.1 visar en sammanställning av respondenter för intervjuerna.
Tabell 4.1 Sammanställning av respondenter för interjuver (Drotz, Karlsson 2021).
Datum (2021) Plats Anställd hos Befattning Benämning 9 mars Digitalt Lidköpings kommun Planarkitekt PAL 9 mars Digitalt Lidköpings kommun VA ingenjör VAL 8 mars Digitalt Falköping kommun Planarkitekt PAF 8 mars Digitalt Falköping kommun Projekterings chef VAF 9 mars Digitalt Skövde kommun Planarkitekt
Planarkitekt
PAS.1 PAS.2 15 mars Digitalt Skövde kommun Ledningsnät- och
dricksvattenansva rig
VAS
4.2.1 Lösningar för dagvattenhantering
Inom Falköpings kommun och Skövde kommun används mest öppen dagvattenhanterting så som dammar och diken menar VAF, VAS, PAS.1 och PAS.2. Men i Lidköpings kommun menar VAL att den vanligaste dagvattenlösningen är en blandning av fördröjning och det gamla rörsystemet. För att kunna hantera stora dagvattenflöden menar VAS att dammar är bra då de är rationella och kan placeras på lämpliga ställen. VAL beskriver att med rännstensbrunnar och ledningar i Lidköpings kommun leds dagvattnet ut till någon form av fördröjning, t.ex. en damm eller översvämningsyta, innan det leds ut till Lidan och Vänern. I fördröjningsytorna menar VAL att man kan projektera en brunn i lågpunkten som dagvattnet kan regleras i när det behövs. Annars fungerar dessa ytor som vanliga gräsytor som kan användas till lek
förklarar VAL. Det finns skogsdammar som inte många invånare uppfattar som dagvattendammar menar VAL.
VAF, PAF, VAL, PAL och VAS redogör att det inte kan skriva in LOD i detaljplanerna för att det inte finns lagstöd i PBL att skriva in det i plankartan som en planbestämmelse. I Lidköpings kommun redogör VAL och PAL att kommunen säkerställer avvattning och fördröjning till det kommunala VA-nätet genom att det skrivs in i planbeskrivningen att fastigheterna ska fördröja 20 mm. Dock är det en intern riktlinje på 20 mm som kommunen jobbar efter, den är alltså inte politiskt antagen. Därav kan inte Lidköpings kommun tvinga någon att följa detta. I Falköpings kommun beskriver VAF och PAF att kommunen har tagit fram en ny dagvattenplan, detta för att man inte får skriva in LOD i detaljplanerna. Den nya dagvattenplanen ska presenteras för kommunfullmäktige i juni för att se om den klubbas igenom. I den nya dagvattenplanen menar VAF och PAF att kommunen ställer krav på fastighetsägare vid nybyggnation och vid större ombyggnationer att fördröja dagvattnet. Fastighetsägarna ska fördröja 10 mm, vilket motsvarar ett 2-årsregn enligt VAF och PAF. Trots att kommunen ställer krav på fastighetsägarnas fördröjning räknas inte 2-årsregnet/10mm bort vid dimensionering. VAS beskriver att Skövde kommun jobbar efter en dagvattenpolicy som gjordes år 2011. Istället för att hänvisa LOD i detaljplanen står det istället skrivet i planområdet vilken specifik mängd varje fastighetsägare ska ta hand om eller fördröja vilket kan skiljas från område till område, menar VAS.
För att säkerställa avvattning och fördröjning till VA-nätet beskriver VAL att det följs genom att kommunen drar fram serviser till fastighetsgränsen. Den framdragna dimensionen är det som används vid beräkningen av hur mycket vatten som kommer ut till det kommunala VA-nätet från fastigheterna. För att säkerställa att fastighetsägarna i Falköpings kommun följer dagvattenplan/avtal berättar VAF att de övervakas av kommunen i bygglovet och i det tekniska samrådet. Dessutom genomför kommunen en besiktning när fastighetsägaren ska kopplas till det kommunala VA-nätet. Vid besiktningen ska det vara en öppen rörgrav berättar VAF. När ett nytt bostadsområde togs fram i Skövde kommun redogör VAS hur kravet på fördröjning och avvattning fungerade vid nybyggnation av 3 etapper. Vid etapp 1 ställde kommunen krav på fördröjning i form av dagvattenmagasin. Vilket inte fungerade då marken i området var lera och magasinen inte kunde infiltrera vattnet. I etapp 2 ändrade kommunen kravet till att alla dagvattenmagasin skulle ha ett bottenutlopp, detta för att kunna tömmas på dagvattnet som inte kan infiltreras. Vid etapp 3 valde kommunen att ta bort alla krav på fastighetsägarnas fördröjning och infiltration. Detta gjordes då kommunen insåg att kravet medförde personlig kontakt med varje fastighetsägare som hade frågor kring lösning, vilket kommunen inte hade resurser till. Dels insåg kommunen svårigheten med att säkerställa att funktionen vidhålls över tid. Därför beslutade kommunen att kravets skulle tas bort för att istället utöka fördröjningsdammar och dimensionera upp ledningsnätet. PAS.1 och PAS.2 tar också upp svårigheten med att säkerställa att magasinen som är belägna inne på fastigheterna vidhåller sin funktion och skötsel över tid.
Den mest framgångsrika dagvattenlösningen enligt VAL, VAF och VAS är öppet dagvattensystem. VAS är mer specifik att torrdammar, t.ex. stigningsyta i en gräsmatta är den framgångsrikaste dagvattenlösningen. VAL förespråkar öppna systemet då öppna lösningar kan göra sig av med dagvatten snabbare. VAF menar att öppen lösning kan ta emot mycket mer vatten än stängda. VAL menar att det är också lättare att
övervaka, vilket gör att det är lättare att upptäcka fel i diket. Börjar vattnet stiga i diket hittar vattnet en annan väg ut, t.ex. mot skogsmark. VAF menar att inom Falköpings kommun finns plats för öppna dagvattenlösningar när man bygger nya bostadsområden och ser därför ingen anledning till att använda stängda system för dagvattenhantering, det är dessutom mycket dyrare än att gräva ett dike.
4.2.2 Faktorer som påverkar valet av dagvattenlösning
I samtliga kommuner är dagvattenhanteringen en viktig aspekt när nyexploaterade bostadsområden utformas. PAL lyfter upp att man utformar nya bostadsområden efter dagvattenlösningarna, kan man inte kan ta hand om dagvattnet är platsen inte lämplig att bebygga, vilket är något som även VAF tar upp. I Skövde kommun berättar VAS att områden som används eller är tänkta till att användas för dagvattenhantering är helt uteslutna för att bygga nya bostäder på.
Lidköping och Falköping kommun anser att de har ett bra samarbete då båda strävar efter att lösa dagvattenfrågan så bra som möjligt menar PAL, VAL, VAF och PAF. PAL och VAL menar att samarbetet är lyckat för att de olika avdelningarna besitter olika kunskap och budgetar. Det är många olika avdelningar som ska samarbeta för att det ska bli en bra lösning till dagvattnet menar VAL, VAF och PAF. PAL redogör att i Lidköpings kommun kan samarbetet mellan avdelningarna gör att man tillsammans kan bygga ett större dagvattenmagasin som klarar båda avdelningarnas krav för området. Där avdelningarna kan dela på kostanden och lägga in olika mycket pengar för att säkerställa sina respektive krav. Vilket är billigare är att göra två olika lösningar. VAL berättar att VA-avdelningen endast har budget för att säkerställa funktionen och inte det visuella. Vilket kan leda till att det ibland sätts dagvattenmagasin under jord, när ingen annan avdelning vill ansvara för drift och underhåll för den visuella delen av den öppna dagvattenlösningen. Viljan och idéerna finns inom kommunen, men det är kapitalet som sätter stopp för utvecklingen av dagvattnet menar VAL och PAL. Skövde kommun är inte eniga om hur samarbetet fungerar mellan avdelningarna PAS.1 och PAS.2 tycker samarbetet fungerar bra medan VAS tycker att det är ganska stökigt men att alla vill väl. VAS menar att det inte finns en tydlig struktur på hur flödet är tänkt att vara när det kommer till tidslinje, otydliga beslutspunkter och rollbeskrivningar. VAS upplever ibland att man får frågor på möten som inte rör VA:s område. VAS tydliggör att dagvattenfrågan är stor när nya bostadsområden tas fram, och planarkitekterna har en stor förståelse för det. En utmaning som VAS ser i samarbetet är att få kedjan att hänga ihop hela vägen från idé till färdig lösning i produktion. Oftast har man ambitioner i början av planeringen när man kollar på dagvattenutredningen. Men längs vägen menar VAS att små justeringar och små förändringar sker om inte alla har förstått VA:s grundtanke. Resultatet blir då inte enligt plan. VAS menar att de måste vara med ute i produktion för att kontrollera så att VA:s grundtanke följs, vilket de idag inte har möjlighet till.
De anställda som arbetar med dagvattnet i Skövde, Falköping och Lidköpings kommun besitter bra kunskap och erfarenhet inom ämnet menar VAF, VAL och VAS. VAL berättar att det är fyra VA-ingenjörer med lång erfarenhet som jobbar på Lidköpings kommun. Falköpings kommunen har två erfarna VA-projektörer som arbetar med dagvattnet men att det är viktigt att föra vidare kompetensen och utbilda de anställda, menar VAF. På Skövde kommun är det två personer som jobbar med planering av dagvatten, berättar VAS.
VAF, VAL och VAS berättar att kommunen tar hjälp av konsulter med arbetet som de själva inte hinner med och att allt material granskas och övervakas genom hela arbetet för att nå en bra lösning som passar området. VAL berättar att vid nyexploatering av större bostadsområden anlitas konsulter för dimensionering av dagvattnet. Konsulter tas in på grund av att VA-avdelningen inte har tid att dimensionera större områden utan fokuserar mer på att dimensionera förtätning och mindre områden berättar VAL. Samhällsavdelningen anlitar dels konsulter till att projektera gatan på det nyexploaterade bostadsområdet, vilket VAL ser positivt på då man får ett helhetsperspektiv på området. VAL berättar att VA-avdelningen har avstämningsmöten med konsulterna och granskar alla lösningar som tas fram.
När en lösning för dagvattenhanering tas fram är det den tekniska funktionen som är den viktigaste faktorn enligt VAF, VAL och VAS. VAL tycker även att kapital är en viktig faktor, men eftersom kommunen eftersträvar att använda öppna dagvattenlösningar i nyexploaterade bostadsområden används även den billigare lösningen. VAL anser därför att de inte behöver göra avkall på funktion för att använda den billigare lösningen. VAF tycker att desto mer kunskap som kommunen besitter, desto billigare lösning kan utformas. VAF menar att det sällan är materialkostnaden i stort som överväger, utan den lösning som är bäst långsiktigt. Även VAS menar att det är viktigt med kunskap men också att VA-avdelningen lägger ner sin tid för få ett bra resultat.
4.2.3 Klimatförändringarnas påverkan för val av dagvattenlösning
Vid planering av nyexploaterade bostadsområden anser VAL och VAF att klimatförändringarna prioriteras högt vid dimensionering av dagvattenlösningar i kommunen. Klimatförändringarna i Skövde kommun anser VAS kan prioriteras mer än vad som görs i dagsläget. VAL och PAL beskriver att alla beräkningar som Lidköpings kommun gör på dagvatten beräknas med en klimatfaktor på 1,25 från Svenskt Vatten P110 när nya bostadsområden dimensioneras. Likaså görs även i Falköping och Skövde kommun enligt VAF, PAF, VAS. I Skövde kommun berättar VAS att VA-avdelningen har ett ansvar för 10-årsregn och samhällsbyggandsavdelningen har ansvar för översvämningsrisken vid 100-årsregn. I Lidköpings kommuner redogör PAL att samhällsavdelningen har ansvar för att området ska klara av ett 100-årsregn, medan VA har ansvar för att området ska klara ett 20-årsregn. I Falköpings kommun förklarar VAF att VA-avdelningen alltid räknar på ett 100-års regn på öppna dagvattenlösningar. Gemensamt har alla kommuner att man kollar på vattenvägar. De nyexploaterade bostadsområdena planeras så att först översvämmas översvämningsytorna, sedan översvämmas gatorna där vattnet ska kunna ledas ut från kvartersmarken med hjälp av vattenvägar och strategiska utlopp menar VAF, PLF, VAL, VAS, PLS.1 och PLS.2. Detta för att inga fastigheter ska ta någon skada. VAL beskriver att öppna dagvattenlösningar eftersträvas i första hand så långt det går, för att vattnet kan regleras i öppna dagvattenlösningar. PAF och VAF menar att dagvattnet inte ska nå fastigheterna vid ett 100-årsregn. VAF anser att man måste säkerställa vattenvägar för att vara säker i framtiden. PLS.1 och PLS.2 menar att det är viktigt att inte skapa instängda områden. VAS menar även att VA-avdelningen måste vara tydliga med att påpeka att en ytlig avrinningsväg för vattnet måste finnas i alla planområden till samhällsbyggnadsavdelningen. VAS menar också att det är viktigt att det vid en lågpunkt i en gata måste det finnas en anslutande gång- och cykelväg för att kunna ta
hand om och leda bort dagvattnet. VAS berättar att i ett nyexploaterade område i Skövde har de som utformat detaljplanen inte förstått vikten med gång- och cykelväg i lågpunkter. Utan har istället valt att leda ut vattnet genom tomter och satt upp tydliga riktlinjer till fastighetsägarna i bostadsområdet. Fastighetsägarna är ålagda att inte höja marken eller blockera gränsytan i from av exempelvis en lekstuga där vattnet är tänkt att ledas ut vid stora skyfall. VAS menar att det inte är en bra lösning och säger att det kan fungera i första generationen men efter X antal år har vetskapen om riktlinjerna försvunnit. Kommunen har heller ingen möjlighet att inspektera att kraven följs. I Lidköpings kommun planeras bostadsområden utefter att fördröjning av dagvattnet sker i olika steg då allt dagvatten inte kan infiltreras, menar VAL och PAL. VAL och PAL menar också att man anlägger olika ytor där vattnet kan stå i en dag eller två innan det leds vidare ut i Lidan eller Vänern. Detta beror på att grundvattnet ofta står högt och Lidköping är beläget på en gammal sjöbotten. För att anpassa en lösning efter klimatförändringarna menar VAL att de jobbar med att anpassa området efter ett utlopp. Processen är att använda en nedtrappningsteknik, som innebär att man fördröjer i flera led. Vilket innebär att nedtrappningstekniken exempel i ett bostadsområde ska det finnas några mindre dammar och vändzoner ska man kunna sänka ner och luta mot en specifik yta. Därefter rinner vattnet till fördröjningsytor, t.ex. en fotbollsplan som är lätt nedstänkt. Vilket bidrar till att om det kommer ett stort skyfall ska vattnet kunna stiga i fotbollsplanen. Från fotbollsplanen leds vattnet vidare till en stor damm där utloppet för området är beläget. Genom att använda nertrappningstekniken menar VAL att man kan få ner trycket och flödet på dagvattnet.
I och med att fastighetsägarna måste bygga infiltrationsmagasin enligt den nya VA-planen i Falköpings kommun säkerställer kommunen grundvattenbildning. VAF beskriver att kommunen bygger öppna dagvattenlösningar för att klara av framtida klimatförändringar med större vattenmängder. Kommunen arbetar enligt VAF mycket med öppna dagvattenlösningar så som öppna diken och dammar inom nyexploaterade bostadsområden. Detta gör ekosystemet en tjänst och en fin gestaltning samtidigt som det är en bra dagvattenlösning. Vid exploaterade av nya bostadsområden är inte ytan ett problem inom kommunen. PLF menar att det är viktigt att mark som tas i anspråk ska används på rätt sätt.
I Skövde kommun används dagvattenmagasin, dammar, öppna diken och stigningsytor som klimatanpassade lösningar i nyexploaterade bostadsområden menar VAS. För att hindra dagvattnet som kommer från bergssluttningen i Skövde har kommunen gjort fördröjningsställen för att ta hand om dagvattnet. Fördröjningsställena tar hand om dagvatten genom dammar som är byggda som kvävefällor. VAS menar att man kan få stora fördröjningsvolymer till en relativt billig kostnad genom att bygga våtmarker som har växligheter som kan påverka kvävereduktionen.
Klimatförändringarna kommer att skapa stora bekymmer i Falköpings kommun. Detta då många av VA-nätets ledningar är under dimensionerade, vilket kommer att bidra till översvämningar vid ett 100-årsregn. Kommunen ska därför göra en översvämningskartering för att se var översvämningar kommer att inträffa, förklarar VAF. Skövde kommun har gjorts en skyfallskartering över kommunen som visar var det finns risk för översvämning vid ett 100-årsregn berättar PLS.1 och PLS.2. Redan i översiktsplanen beskriver PLS.1, PLS.2 att det bedöms vilka områden som är bebyggliga med hjälp av skyfallsutredning. VAF och PAF tar upp att man kollar på
områden redan i översiktsplanen. Det man kollar efter är avrinningsområden, placering av dagvattenhantering och lågpunkter. Detta för att kunna upplysa vilka ytor som ska användas till dagvattenhantering i översiktsplanen. Efter det gör VA-avdelningen en dagvattenutredning som ingår i planprogrammet. Utefter dagvattenutredningen kan exempelvis antalet dammar till bostadsområdet bestämmas, förklarar VAF.
4.3 Dokumentanalys
4.3.1 Lidköping
Enligt detaljplan på bostadsområdet Erstorp (se figur 4.1) och planbeskrivning har området i väster en avsatt yta för dagvattenhantering och en bullervall. Ytan är multifunktionell med växlighet som bidrar till olika ekosystemtjänster för att främja hälsa och natur. Svackdiken är placerade hela sträckan från väst till öst som ska ta hand om dagvattnet vid behov. Där ska dagvattnet kunna infiltreras, fördröjas och avledas till grönområdet i väst. Området höjdsätts för att säkerställa en vattenväg vid stora skyfall och att dagvattnet kan avledas från bostadsområdets kvartersmark från fyra olika utlopp till grönområden. I bilaga 4.1 se rosa markeringar. I planbeskrivningen framgår det att Lidköpings kommun har gjort en skyfallskartering över hela staden. Se hela detaljplanen på bostadsområdet i bilaga 12 (Lidköpings kommun, 2018).
Figur 4.1 Visar detaljplan över bostadsområdet Erstorp i Lidköping kommun (Lidköpings kommun, 2018).
4.3.2 Falköping
I plankartan över Tåstorp (se figur 4.2) tydliggörs utformningen av ett nytt bostadsområde. Högsta punkten på bostadsområdet markeras med den blå pricken i figur 4.2. Från höjdkurvorna kan man dels utläsa områdets sluttning mot väst. När stora skyfall inträffar kommer vattnet behöva ledas bort ovan mark. I figur 4.2 visar rosa prickar där man konstruerat utlopp för dagvattnet. Vägarna är strategiskt placerade för att inte skapa instängda områden. Vid de västra utloppen ansluts ett öppet dike som sedan transporterar dagvattnet till en damm och vidare ut i Hornborgasjön. I planbeskrivningen finns en utredning som visar var ett 100-årsregn kommer att orsaka översvämningar för området innan bebyggelse. För hela plankartan, se bilaga 9 (Falköpings kommun, 2020).
Figur 4.2 Visar plankarta över bostadsområdet i Tåstorp i Falköping kommun (Falköpings kommun, 2020).
4.3.3 Skövde
Se detaljplan i figur 4.3 för Trädgårdsstaden, för hela detaljplanen se bilaga 10. Höjdsättningen i området är välplanerad med höjdryggar och lågpunkter. De rosa prickarna i figur 4.3 visar var utloppen för dagvattnet är placerade. Vattnet kommer att transporteras via vattenvägarna till utloppen när stora skyfall inträffar (Skövde kommun, 2018). Det har gjorts en dagvattenutredning över området, i bilaga 11 presenteras ett förslag på dagvattensystem. I förslaget är det konstruerat dagvattendammar dit dagvattnet ska avledas via diken och ledningar. Dammarna kommer att fungera som en fördröjning och rening innan dagvattnet leds vidare ut i recipienter (Norconsult, 2017).
Figur 4.3 Visar detaljplan över bostadsområdet Trädgårdsstaden i Skövde kommun (Skövde kommun, 2018).
4.4 Sammanfattning av insamlad empiri
Kommunerna jobbar efter att nå en så hållbar dagvattenhantering som möjligt. I interjuver och dokumentanalys framgår det att man vid nyexploaterade bostadsområden försöker leda bort dagvattnet med öppna dagvattensystem. Detta för att öppna system kan ta hand om större mängder vatten. För att undvika risk för översvämning på fastigheter vid stora skyfall är områdena planerade med vattenvägar för dagvattnet och utan instängda områden där dagvatten kan samlas. Vilket är viktiga aspekter för att klara av framtidens klimatförändringar. I intervjuerna framgår det att faktorer som samarbete, ekonomi och personalstyrka har en bidragande effekt till hur dagvattenlösningarna konstrueras.
Forskningen inom ämnet visar att skyfallen kommer blir kraftfullare och ske oftare, vilket kan leda till översvämningar (Skilberg, 2020). För att ta hand om de kraftiga skyfallen tar artikeln av Sörensen (2018) upp blågrön struktur som innefattar öppna system för dagvattenhaneting. Andra faktorer som påverkar dagvattenhanteringen är kunskap, tidsåtgång, exploateringsstorlek och lagar (Barbosa, 2012).
5 Analys och resultat
5.1 Vilka lösningar av dagvattenhantering används mest och
är framgångsrika vid nybebyggelse i respektive kommuner?
5.1.1 Analys
I intervjuerna framgår det att alla kommuner i studien använder mest öppna dagvattensystem med fördröjning såsom öppna diken, fördröjningsytor och dammar. Det för att klara av att hantera stora skyfall och att vattnet kan renas på ett naturligt sätt innan det släpps ut i respektive kommuns recipient.
Lidström (2020) tar upp att höjdsättning av området ska göras så att inga fastigheter tar skada vid stora skyfall, vilket samtliga kommuner tar upp i intervjuerna. Dels syns det i dokumentanalysen att kommunerna arbetar med höjdsättning av kvartersmark för att säkerställa fungerande vattenvägar vid stora skyfall. Det är viktigt att vattenvägar och höjdsättningar är konstruerade så att det inte finns risk för översvämningar på fastigheterna.
I intervjuerna framkommer det att alla kommuner anser att öppna dagvattenlösningar är den mest framgångsrika lösningen för dagvattenhantering, medan en av kommunerna specificerade lösningen till torrdammar. Kommunerna anser att öppna dagvattenlösningar kan ta emot stora mängder dagvatten där vattnet kan stiga för att sedan kunna avledas. Vilket påvisar att öppna dagvattensystem minskar risken för översvämningar, enligt Sörensen (2018).
Metoder som Lidström (2020) utmärker som hållbar dagvattenhantering är öppna dagvattenlösningar. Detta kan vara trög avrinning i dike, dammar och översvämningsytor för att begränsa hastigheten på vattnet samt för att tillåta att vattnet kan stiga. Multifunktionella metoder för dagvattenhantering, exempelvis svackdiken, gör att en viss mängd vatten infiltreras och minskar mängden föroreningar. Forskning av Rodak et al. (2020) beskriver att multifunktionella system används för att ta hand om dagvattnet genom lokal infiltrering och för att hantera flödet. Vilket tas upp i intervjuerna och i dokumentanalysen att samtliga kommuner arbetar med multifunktionella system.
5.1.2 Resultat
Dagvattenhanteringen inom kommunerna utförs på ett hållbart sätt för att kunna ta hand om de stora skyfall som kommer att inträffa. Genom att kommunerna använder öppna dagvattenlösningar såsom öppna diken, fördröjningsytor och dammar säkras samhället och recipienter från att drabbas av oönskade vattenmängder samt föroreningar. Vilket gör öppna dagvattenlösningar till den mest framgångsrika lösningen i respektive kommun.
5.2 Vilka faktorer påverkar kommunens beslut vid valet av
lösning för dagvattenhantering?
5.2.1 Analys
I intervjuerna lyfts det fram att när plats väljs ut för nyexploaterade bostadsområden har platsen för dagvattnet stor betydelse. Detta för att kunna hantera dagvattnet på ett bra sätt. Kommunerna planerar nya områden efter dagvattenlösningarnas storlek och
placering. Kunskapen som kommunerna besitter är jämn där alla anser att de har stor erfarenhet och kännedom inom ämnet. Kommunerna har gemensamt att konsulter anlitas till det arbete som inte VA-avdelningen hinner med själva, men att vägledning görs och det material som konsulterna arbetar fram granskas noga. Detta tyder på att kommunerna besitter den kunskap som Söderberg (2011) menar krävs för en lyckad stadsplanering. Dessutom tas i beaktning de faktorer såsom kunskap, exploateringsstorlek och tidsåtgång som Barbosa (2012) presenterar för en lönsam hantering av dagvatten.
I intervjuerna framgår det att samarbetet mellan VA-avdelningen och samhällsbyggandsavdelningen skiljer mellan kommunerna när dagvattenlösningar tas fram. Två av kommunerna upplever att samarbetet fungerar mycket bra när lösningar tas fram som täcker båda avdelningarnas krav där man hjälps åt för att hitta den bästa lösningen. En av kommunerna upplever samarbetet lite sämre där det inte finns tydliga riktlinjer för vem som gör vad. I Widarsson (2007) kan likheter ses där författaren beskriver att man kan dra nytta av de olika avdelningarna och dess kunskaper för att skapa dagvattenlösningar som uppfyller olika avdelningars verksamhetsgrenar (Widarsson, 2007). I avseendet pengar uppdagades en svårighet i en av intervjuerna där VA-avdelningen har budget för att säkerställa funktionen av dagvattenlösningen och inte tänka på gestaltningen av det visuella, som exempelvis en damm i en park där människor kan vistas. Vilket kan bidra till att VA-avdelningen kan ha en vision om att bygga en damm som en multifunktionell lösning. Om ingen annan avdelning vill ansvara för drift och underhåll för det visuella kan det leda till att magasin istället sätts för att säkerställa funktionen. Vilket Rodak et al. (2020) påvisar att en multifunktionell lösning är bra för dagvattenhantering för lokal infiltrering och Söderberg (2011) menar på att brist på moderna lösningar är en ekonomisk fråga.
Kommunerna anser att de inte behöver göra avkall på den tekniska funktionen för att använda en billigare lösning. Då öppna dagvattensystem används främst i nyexploaterade bostadsområden där de är billigare än stängda dagvattensystem. Kommunerna ser olika på vilka faktorer som påverkar val av lösning mest. En av kommunerna anser att det är tid och kunskap som påverkar mer än kapital och tekniska funktioner. De andra två kommunerna anser att det är tekniska funktioner och kapital som är mer övervägande. Barbosa (2012) betonar att ekonomi och funktionerna kan både begränsa och möjliggöra dagvattenlösningar.
I det teoretiska ramverket under avsnitt 3.5 kan man utläsa vilka lagar och rekommendationer som kommunerna behöver ta hänsyn till vid dimensionering och utformning av dagvattenhantering. Lagar som bland annat måste tas hänsyn till är PBL, LAV och MB som alla är en avgörande faktor som påverkar kommunernas val av lösning. Detta påvisas även i Barbosa (2012) där författaren redogör för olika faktorer som påverkar implementationen av olika lösningar för dagvattenhantering, där lagen innefattas.
5.2.2 Resultat
Faktorer som påverkar kommunernas val när lösning tas till dagvattenhanteringen är flera. Lagar och rekommendationer påverkar kommuners val av lösning. Kunskap om dagvatten påverkar beslutet var nybebyggelse för bostadsområden planeras med hänsyn till miljön, gestaltning och dagvattenhantering. Samarbetet mellan avdelningar är en viktig faktor för att få en framgångsrik dagvattenhantering. Genom att använda
