Ränta på lån från moderbolag
till dotterbolag
Ett naturligt steg i rättsutvecklingen?
Master uppsats i Skatterätt [Internprissättning] Författare: Matilda Eriksson
Handledare: Roger Persson Österman Jönköping 14 maj 2012
Master uppsats i affärsjuridik [Skatterätt]
Title: Ränta på lån ifrån moderbolag till dotterbolag – ett naturligt steg i rättsutvecklingen?
Författare: Matilda Eriksson
Handledare: Roger Persson Österman Datum: 2012-‐05-‐14
Subject terms: Internprissättning, koncerninterna lån, armlängdsprincipen, korrigeringsregeln, implicit support, implicit garanti, RÅ 2010 ref. 67, insyn och kontroll.
Sammanfattning
På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsakna-den av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internpris-sättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internpris-sättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed rän-tenivån.
Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dot-terbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut. Av Diligen-tiamålet följer att ett lån från ett moderbolag till ett dotterbolag har väsentliga särdrag som påverkar kreditrisken och därmed räntan vilket saknas när parterna är oberoende. Den all-männa tesen i Diligentiamålet är visserligen korrekt men det innebär dock inte att det gene-rellt kan sägas att alla koncerninterna lån alltid har en lägre räntesats än externa lån. SKV har dock i rättsutvecklingen efter Diligentiamålets avkunnande fått gehör för detta. Även om SKV hittills haft framgång i förvaltningsrätten finns det dock anledning till viss osäker-het om hur bedömningen kommer att bli i högre instans.
Master’s Thesis in Commercial Law (Tax Law)
Title: Interest rate on loans from parent companies to subsidiaries – a Natural step in the development of law?
Author: Matilda Eriksson
Tutor: Roger Persson Österman Date: 2012-‐05-‐14
Subject terms: Transfer Pricing, intercompany loans, arm’s length principle, the Swedish correction rule, implicit support, implicit guar-‐ antee, RÅ 2010 ref. 67,
Visibility and control.
Abstract
Because of the past few years of financial performance, companies have chosen to increase group funding. Due to the complexity of the transactions and the lack of clear-cut guidance, these financial transaction have come to be a contentious transfer pricing area. Inter-company loans between companies in close realtionship is an area of transfer pricing where there is a big perception whether implicit support should be considered in the de-termination of the rate on an inter-company loan. This is a critical issue since implicit sup-port affects a company’s credit rating and thus the interest rate.
The development of law in sweden became a hot topic when the Supreme administrative court delivered its opinion in Diligentiamålet. In this case, the court treated the question wheter the interest rate that a swedish subsidisary payed on a loan from its parent was fully deductible. The court held that a loan from a parent to its subsidiary has essentail charac-teristics that affects the credit risk and thus the interest rate which is absent when the par-ties are independent. The general thesis in Diligentiamålet is correct but it does not mean that, generally speaking, all intercompany loans always have a lower interrest rate that ex-ternal loans. There is however cause for some uncertainty about how the assessment will be in a higher court.
Förkortningslista
Aktiebolag AB
Art. Artikel
IL Inkomstskattelagen
OECD The Organization for Economical Co-operation and
Development HFD Högsta Förvaltningsdomstolen KammR Kammarrätten Kap. Kapitel M.fl. Med flera Nr. Nummer Para. Paragraf Prop. Proposition Ref. Referens RÅ Regeringsrätten årsbok S. Sida SvSkt Svensk Skattetidning SKV Skatteverket SN Skattenytt Vol. Volym
Innehållsförteckning
1
Introduktion ... 3
1.1 Bakgrund ... 3 1.2 Syfte ... 4 1.3 Metod ... 4 1.4 Avgränsning ... 7 1.5 Disposition ... 72
Armlängdsprincipen ... 9
2.1 Inledning ... 92.2 Artikel 9 i OECD:s modellavtal ... 10
2.3 Armlängdsprincipen i svensk rätt ... 12 2.3.1 Korrigeringsregeln i 14:19 § IL ... 12
3
Koncernintern finansiering ... 14
3.1 Inledning ... 14 3.2 Koncerninterna lån ... 14 3.2.1 Allmänt om koncerninterna lån ... 143.2.2 Kreditrisk och kreditvärdering ... 15
3.2.3 Ränta på koncerninterna lån ... 16
3.3 Implicit support ... 17
3.3.1 Implicit support inom koncernintern finansiering ... 17
3.3.2 Implicit support/implicita garantier påverkan på ett bolags kreditvärdighet ... 18
3.3.3 Separate entity approach ... 20
3.3.4 En bedömning som bortser från implicit support? ... 21
3.3.5 En bedömning som inkluderar implicit support? ... 22
4
Faktorer som påverkar prissättningen ... 24
4.1 Inledning ... 24
4.2 Genomgång av de olika faktorerna ... 24
4.2.1 Kreditvärdighet ... 24
4.2.2 Fast eller rörlig ränta ... 24
4.2.3 Tidpunkten för låneavtalets ingående, låneperiod och valuta ... 25
4.2.4 Mezzaninelån ... 26
4.2.5 Optioner ... 26
4.2.6 Efterställda lån ... 26
4.3 Betalningsordning exempel ... 27
4.4 Metodiken vid prissättning av lån och räntor ... 29
5
Rättsläget innan Diligentiamålet ... 31
5.1 Graphic Packaging/Fiskeby Holding AB ... 31
5.1.1 Omständigheter ... 31 5.1.2 Genomgång av målet ... 31 5.1.2.1 Skatteverket ... 31 5.1.2.2 Förvaltningsrätten ... 32 5.1.2.3 Kammarrätten ... 33 5.1.3 Analys av målet ... 33 5.2 Iduna AB ... 34 5.2.1 Omständigheter ... 34
5.2.2 Genomgång av målet ... 35
5.2.2.1 Skatteverket ... 35
5.2.2.2 Förvaltningsrätten ... 35
5.2.2.3 Kammarrätten ... 35
5.2.3 Analys av målet ... 36
5.3 Sammanfattning av rättsutvecklingen innan Diligentia ... 37
6
Diligentia AB ... 39
6.1 Omständigheter ... 39 6.2 Genomgång av målet ... 39 6.2.1 Skatteverket ... 39 6.2.2 Förvaltningsrätten ... 39 6.2.3 Kammarrätten ... 40 6.2.4 Högsta förvaltningsdomstolen ... 40 6.3 Analys av målet ... 416.4 Diligentiamålet och korrigeringsregeln ... 42
6.5 Sammanfattning av Diligentiamålet och rättsutvecklingen ... 43
7
Rättsläget efter Diligentiamålet ... 45
7.1 MEIF AB ... 45
7.2 Genomgång av målet ... 45
7.2.1 Skatteverket ... 45
7.2.2 Förvaltningsrätten ... 46
7.3 Analys av målet ... 48
7.4 NIAM III Holding AB ... 49
7.4.1 Omständigheterna i målet ... 49
7.4.2 Genomgång av de olika instanserna ... 49
7.4.2.1 Skatteverket ... 49
7.4.2.2 Förvaltningsrätten ... 50
7.4.3 Analys av målet ... 51
7.5 Sammanfattning av rättsutvecklingen efter Diligentiamålet ... 52
8
Analys ... 53
8.1 En kommentar om rättsutvecklingen ... 53
8.2 En kommentar om Diligentiamålets tillämplighet ... 53
8.2.1 Omständigheterna och domstolens åsikt i Diligentiamålet ... 53
8.2.2 Ett moderbolags insyn och kontroll ... 54
8.3 En kommentar om implicit support och the Separate entity approach ... 55
9
Sammanfattande slutsats ... 57
Referenslista ... 59
1
Introduktion
1.1
Bakgrund
På grund av de gångna årens finansiella utveckling har bolag i sin jakt på kapital valt att an-vända sig av intern lånefinansiering såsom koncerninterna lån och garantiarrangemang. Finansieringformen har stor påverkan för både bolag och skattemyndigheter då intäkterna och kostnaderna påverkas vilket i sin tur påverkar det beskattningsbara resultatet i länderna där verksamheterna drivs.1 Skatteverket (SKV) har uppmärksammat bolagens
finansierings-form och har som följd ökat granskningen av koncerninterna lån för att säkerställa den svenska skattebasen.2
Något som ytterligare bidragit till att koncerninterna lån idag är ett fokusområde är den allmänna frågeställningen vid prissättning om hur mycket vikt som ska läggas vid att lånta-garen är del av en företagsgrupp. Frågeställningen har sin grund i att det alltid föreligger en viss förväntan, en så kallad implicit support att ett moderbolag undermedvetet har en avsikt att hjälpa ett dotterbolag vid betalningssvårigheter eller konkurs utan att det föreligger nå-gon rättslig skyldighet till det.3 Implicit support påverkar ett låntagande dotterbolags
kredi-trisk då externa långivare har en tendens att beakta denna förväntan vilket i sin tur påverkar räntenivån. Frågeställningen ställs på sin spets vid diskussionen huruvida det är möjligt att bortse från implicit support vid bedömning om huruvida räntan på koncerninterna lån är att anse som marknadsmässig.4
För att bedöma marknadsmässigheten av priser och villkor vid transaktioner mellan bolag i intressegemenskap används armlängdsprincipen vilket är en internationellt vedertagen prin-cip.5 Principen innebär att prissättningen ska överensstämma med de villkor som skulle ha
avtalats mellan oberoende parter under liknande villkor.6 I svensk rätt kommer
armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds- armlängds-
1 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.12. 2 Russo A, Shirazi M, Transfer Pricing for Intercompany Financial Transactions: Application of the Arm‟s-Length
Princi-ple in Theory and Practice, Transfer Pricing Report, vol. 19, no. 1, 2010.
3 Moran, K, Implicit support/implicita garantier inom koncernfinansiering – en diskussion ur ett internprissättningsperspektiv,
SN, 2010, s. 526.
4 Moran, K, Prissättning av koncerninterna lån och garantier- en fundering ur ett internprissättningsperspektiv, SvSkt, 2008,
s. 371.
5 Article 9 para, 1 of the OECD Model Tax Convention och OECD Transfer Pricing Guidelines for
Multina-tional Enterprises and Tax Administrations, para 1.2-4 och 1.6.
principen till uttryck i korrigeringsregeln och är en direkt översättning av den armlängds-princip som förekommer i OECD:s riktlinjer.7 Ur ett internprissättningsperspektiv ger
dock riktlinjerna och den svenska korrigeringsregeln relativt begränsad vägledning för hur prissättning av koncerninterna lån ska ske då det hänvisas endast till att prissättning av såd-ana transaktioner ska vara armlängdsmässig.8
I juni 2010 avkunnades Diligentiamålet9 vilket senare har kommit att bli föremål för
omfat-tande diskussioner och kritik. I målet uttalade Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) att ett lån från ett moderbolag till ett dotterbolag har typiska särdrag som väsentligt påverkar kre-ditrisken.10 HFD ansåg att ett moderbolags insyn och kontroll, vilket är en form av implicit
support, motiverar till en lägre räntenivå än vad som avtalats mellan oberoende parter.11
Domstolen nekade därför i målet avdrag för en stor del av dotterbolagets räntekostnad på lånet från moderbolaget. Den svenska rättsutvecklingen avseende koncerninterna lån har mötts av stark kritik från bolagens sida i samband med att Diligentiamålet avkunnades. Bo-lag och sakkunniga som uttalat sig om Diligentiamålet anser att målet inte är ett naturligt steg i rättsutvecklingen.
1.2
Syfte
Uppsatsen syftar att analysera den svenska rättsutvecklingen av koncerninterna lån. Upp-satsen avser att beskriva rättsuppfattningen innan Diligentiamålet avkunnandes samt vilka ändringar målet medförde och hur målet har kommit att tolkas i efterföljande mål från un-derinstans.
1.3
Metod
Uppsatsens syfte kommer att uppnås med hjälp av en rättsdogmatisk metod. Den rätts-dogmatiska metoden tar sin utgångspunkt i de befintliga rättskällorna och går ut på att fast-ställa vilka rättsregler som finns (de lege lata) eller bör tillskapas av lagstiftaren (de lege fe-renda) och precisera deras innehåll.12 Begreppet rättsdogmatisk metod kan ses som ett
sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam- sam-
7 14 kap. 19 § IL och OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax
Administra-tions, para 1.2.
8 14 kap. 19 § IL och prop. 2005/06:169, Effektivare skattekontroll m.m., kap. 7 s. 105. 9 RÅ 2010 ref. 67.
10 RÅ 2010 ref. 67. 11 RÅ 2010 ref. 67.
lingsbegrepp för metoder som använder de traditionella rättskällorna för att fastställa gäl-lande rätt.13 Metoden bestämmer hur rättskällorna ska användas och att användandet ska
ske på ett sådant sätt att det är förenligt med rättskälleläran.14 Enligt den rättsdogmatiska
metoden är rättskällehierarkin följande; lagtext, förarbeten, praxis och doktrin.15
Ur ett internprissättningsperspektiv ger svensk skattelagstiftning relativt begränsad vägled-ning vad gäller behandlingen av koncerninterna lån. Fokus kommer därför även att läggas på OECD:s riktlinjer som bidrar med viss information på området. OECD:s riktlinjer ut-gör basen i internationell internprissättning och då Sverige godkänt riktlinjerna har de an-vänts för att förklara de grundläggande principerna på internprissättningsområdet.16
Riktlin-jerna är i sig inte bindande för medlemsstaterna men riktlinRiktlin-jerna har dock fått stor bety-delse och ger god vägledning vid tvister på internprissättningsområdet. Riktlinjerna tillmäts stor betydelse i uppsatsens deskriptiva del om armlängdsprincipen. Vid genomgång av OECD:s internationella riktlinjer har citat från artiklarna bevarats på sitt ursprungsspråk, det vill säga engelska. Anledningen till detta är att det finns en risk för feltolkning vid en översättning av artiklarna. På grund av risken för feltolkning kommer även begreppet the separate entity approach användas igenom uppsatsen.
När lagstiftning saknas eller är relativt begränsad utgör rättspraxis en viktig del i fastställan-det av gällande rätt. I svensk rätt finns fastställan-det dock ingen generell bundenhet till prejudikat, men i praktiken bör prejudikat följas av de lägre domstolarna. När det inte går att finna vägledning i varken lag, förarbeten eller rättspraxis kommer uttalanden i den juridiska dokt-rinen att användas som en kompletterande rättskälla.
Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i analysen av rättsutvecklingen avseende koncerninterna lån, och utöver riktlinjerna kommer därför även stort fokus riktas mot relevant rättspraxis. Uppsatsens analyserande avsnitt kommer inledningsvis att presentera och analysera två rättsfall17 som avkunnades innan Diligentiamålet. Anledningen till det är för att påvisa
SKV:s och domstolens resonemang innan Diligentiamålets avkunnande. Sedan följer en analys av Diligentiamålet och efterföljande rättsutveckling för att belysa de ändringar som
13 Se exempelvis, Hellner, J, Metodproblem i rättsvetenskapen, s.22 ff.
14 Sandgren, C, Debatt – Är rättsdogmatiken dogmatisk?, Tidsskrift för Rettvitenskap, 2005, s. 649. 15 Bernitz Ulf m.fl, Finna rätt juristens källmaterial och arbetsmetoder, s. 29.
16 I RÅ 1991 ref. 107 (Shellmålet) erkände domstolen tolkningsvärdet av OECD:s guidelines.
17 Graphic Packaging International Holding Sweden AB (Tidigare Fiskeby Holding AB), mål nr
domen medförde. Då uppsatsen syfte är att redovisa för rättsutvecklingen avseende kon-cerninterna lån är det även av vikt att redogöra för underrättsinstanserna för att se i vilken mån de påverkats av utfallen i tidigare avkunnande mål.
Det ska poängteras att det efter Diligentiamålet avkunnats flertalet domar av förvaltnings-rätten i Stockholm på området men på grund av plats- och tidsbrist kommer uppsatsen endast att behandla två rättsfall av relevans.18 Tanken med rättsfallsanalysen i uppsatsen är
att presentera utvecklingen och resonemanget kring prissättning av räntor på koncerninter-na lån samt att påvisa de skillkoncerninter-nader och likheter som förelegat vid bolagens olika situation-er. Efter varje rättsfallsanalys kommer därför viktiga faktorer och skillnader i målen poäng-teras. I uppsatsen analyserande avsnitt har även fokus lagts på SKV:s och underinstanser-nas resonemang. Anledningen till detta är påvisa instanserunderinstanser-nas resonemang och resone-manget har kommit att ändras i samband med rättsutvecklingen.
I takt med rättsutvecklingen har instansernas benämning kommit att ändras. Länsrätterna har blivit Förvaltningsrätter och Regeringsrätten har kommit att byta namn till HFD. Vid redogörelsen av rättspraxis i uppsatsen kommer den nya begreppen därför användas på grund av stil- och enkelhetsskäl.
Det är viktigt att ännu en gång påpeka att koncerninterna lån är ett relativt komplext om-råde som innefattar såväl juridiska som ekonomiska inslag. Utöver den rättsdogmatiska me-toden kommer därför även grundläggande ekonomisk teori för kreditvärdering presenteras för att ge läsaren en så djup förståelse som möjligt för området. Avdragsrätten för ränte-kostnader grundas på att räntenivån ska representeras en marknadsmässig ränta. Det är där-för viktigt att presentera de ekonomiska faktorer som påverkar prissättningen av lån. Uppsatsen har inledningsvis en deskriptiv del som avser att förklara rättsområdet avseende koncerninterna lån och implicit support. Den deskriptiva delen har som syfte att förklara den problematik som följer av koncerninterna lån och implicit support. I uppsatsen analy-tiska del presenteras och analyseras praxis för att påvisa rättsutvecklingen av koncerninter-na lån och implicit support och hur domstolen och underinstanser har kommit att hands-kas med implicit support.
18 MEIF Stockholm AB, mål nr 34214-10, Förvaltningsrätten i Stockholm och NIAM III Holding AB, mål nr
1645-11, Förvaltningsrätten i Stockholm. Ytterligare en anledning är att även om omständigheterna inte lik-nar varandra i de efterföljande fallen så för SKV och Domstolen ett liknande resonemang som grundas på Diligentiamålet.
1.4
Avgränsning
Prissättning av räntor på koncerninterna lån är en internationell fråga. Utvecklingen har i vissa länder varit att försöka begränsa avdragsrätten för räntor genom att antingen i lag eller administrativ praxis ställa krav på viss relation mellan eget kapital och skulder i syfte att skydda skattebasen.19 Begränsningen av avdragsrätten har sannolikt påverkat
prisutveckl-ingen på företag på olika marknader och har vidare inneburit att länder som helt saknar så-dana begränsningar (exempelvis Sverige) gynnats på bekostnad av andra länder.20
Uppsat-sen kommer dock endast att ha ett svenskt perspektiv och i stället för att preUppsat-sentera en överblick av den internationella utvecklingen kommer uppsatsen därför endast att belysa den svenska rättsutvecklingen. Eftersom det i dagsläget inte finns några ringsregler i Sverige kommer uppsatsen inte heller att redogöra för varken underkapitalise-ringsregler eller dess samspel med internprissättningsreglerna.
Någon redogörelse eller diskussion kommer inte att ske för varken rekommenderad pris-sättningsmetod för att fastställa ett korrekt räntenivå på koncerninterna lån eller doku-mentationsrelaterade frågor då det inte är inom uppsatsen syfte. Gällande fastställandet av räntor på koncerninterna lån uppkommer problem vid bedömning av kreditrisken och vid kreditvärderingen på lånen. En kort introduktion kommer att ges till kreditvärdering för att ge läsaren en överblick och förståelse för tillvägagångssättet och metodiken dock kommer inte någon utförligare redogörelse för kreditvärdering att företas då det inte är inom upp-satsen syfte. Således kommer endast koncerninterna lån att diskuteras och analyseras och en avgränsning kommer därför att ske gällande garantiarrangemang.
1.5
Disposition
Kapitel ett avser att ge en introduktion till området för koncernintern finansiering samt att
ange ramarna för uppsatsen. Det inledande avsnittet avser att bekanta läsaren med frågorna och problemen som är relevanta för denna uppsats. Sedan presenteras uppsatsens syfte samt den strategi som använts för att besvara syftet. Avslutningsvis presenteras de avgräns-ningar som gjorts.
Kapitel två presenterar de grundläggande principer och vägledning som används vid
koncer-ninterna lån. Kapitlet avser att ge läsaren en presentation av armlängdsprincipen i internat-ionell- och svensk rätt, samt dess tillämpningsområde.
19 Jonsson, L, Finansiering av företagsförvärv i Sverige, SvSkt, 2005, s. 518-519. 20 Jonsson, L, Finansiering av företagsförvärv I Sverige, SvSkt, 2005, s. 518 ff.
Kapitel tre introducerar läsaren till koncernintern finansiering och implicit support.
Intro-duktionskapitlet är till för att läsaren ska kunna bekanta sig med området avseende koncer-nintern finansiering och de problem som följer. En kort introduktion ges till kreditvärde-ring av lån samt en kort diskussion förs kkreditvärde-ring fastställandet av ränta på koncerninterna lån. Kapitlet avser även att beskriva hur implicit support påverkar ett företags kreditvärdering och därmed den räntenivå som bolaget skulle kunna erhålla av externa långivare.
Kapitel fyra avser att ge läsaren en introduktion till den ekonomiska teori som är förenad
med prissättning av lån. Kapitlet avser att presentera de faktorer som påverkar prissättning-en av lån samt belysa betydelsprissättning-en och svårigheterna med att finna prissättning-en marknadsmässig pris-sättning. Avslutningsvis ges ett exempel på betalningsordningen vid större lånestrukturer samt en kort förklaring till metodiken vid en prissättning av lån och räntor.
Kapitel fem presenterar och analyserar rättsläget för läsaren avseende koncerninterna lån
in-nan Diligentiamålet avkunnades. Anledningen till att en analys företas av mål som avkun-nades innan Diligentia är för att läsaren lättare ska kunna utläsa vilka ändringar Diligentia-målet förde med sig.
Kapitel sex presenterar och analyserar det omdiskuterade Diligentiamålet. Då läsaren har en
bakgrund till rättsområdet från kapitel fem avser kapitel sex att presentera och analysera Diligentiamålet samt de ändringar målet förde med sig.
Kapitel sju presenterar och analyserar två Förvaltningsrättsmål som avkunnats efter
Diligen-tiamålet. Kapitlet avser att analysera och presentera målet för påvisa för läsaren hur Di-ligentiamålet kommit att påverka rättsutvecklingen avseende koncerninterna lån och impli-cit support.
Kapitel åtta innehåller en analys avseende den svenska rättsutvecklingen av koncerninterna
lån och implicit support. Kapitlet avser att ge en kommentar om Diligentiamålets tillämp-ningsområde samt en kommentar till behandlingen av implicit support.
Kapitel 9 avser att kortfattat besvara syftet med en uttalad slutsats som grundas på resultaten
2
Armlängdsprincipen
2.1
Inledning
OECD har arbetat fram riktlinjer som fungerar som vägledning för både företag och skat-teförvaltningar vid transaktioner mellan närstående företag.21 Riktlinjerna innehåller
när-mare vägledning om hur jämförelser och prissättning av transaktioner mellan närstående bolag bör gå till.22 Armlängdsprincipen är ett internationellt vedertaget synsätt som kommer
till uttryck i OECD:s riktlinjer och enligt OECD är armlängdsprincipen den mest föresprå-kade metoden för att upprätthålla en godtagbar standard vid prissättning av koncerninterna transaktioner. Ett viktigt skäl till att armlängdsprincipen är den mest förespråkade metoden är att den erbjuder stor likhet i den skattemässiga behandlingen.23 Principen innebär att
pri-ser och andra villkor vid koncerninterna gränsöverskridande transaktioner ska överens-stämma med vad som skulle ha avtalats mellan oberoende parter.24
Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen i svensk rätt.25 Det är dock viktigt att
poängtera att den svenska korrigeringsregeln endast innehåller en övergripande reglering och SKV anser därför att OECD:s riktlinjer är vägledande på internprissättningsområdet.26
Enligt domstolen i RÅ 1991 Ref. 107 (Shellmålet) är armlängdsprincipen den grundläg-gande principen vid tillämpning av den svenska korrigeringsregeln.27 Enligt domstolen var
riktlinjerna från OECD:s rapport från 1979 visserligen inte bindande för SKV men det an-sågs att rapporten som inte stred i mot korrigeringsregeln gav en god och välbalanserad be-lysning av den problematik som koncerninterna transaktioner medför.28
Riktlinjerna är dock inte helt oproblematiska. Armlängdsprincipen har tidigare blivit kritise-rad och den kan vara komplicekritise-rad att tillämpa i enskilda fall. Uppfattningen inom OECD är dock att de metoder som bygger på armlängdsprincipen successivt kan förbättras och
21 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.2. 22 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.3-1.7. 23 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.8-1.9. 24 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2.och
1.6 och Article 9 of the OECD Model Tax Convention.
25 14 kap. 19 § IL.
26 Prop. 2009/10:17, Prissättningsbesked vid internationella transaktioner, s. 20.
27 Domtolen uttalade att OECD-raporten förvisso inte var bindande för den svenska skattemyndigheten men
att rapporten, som inte stred mot 43 § 1 mom KL, gav en god vägledning och belyste den problematik som gällde i fallet. RÅ 1991 ref. 107 (Shellmålet).
utvecklas i takt med att medlemsstaterna får erfarenheter. 29 Nedan kommer en närmare
re-dogörelse för armlängdsprincipen i svensk och internationell rätt.
2.2
Artikel 9 i OECD:s modellavtal
Artikel 9 i OECD:s modellavtal ger uttryck för armlängdsprincipen: ”Where
a) an enterprise of a Contracting State participates directly or indirectly in the ma-nagement, con- trol or capital of an enterprise of the other Contracting State, or b) the same persons participate directly or indirectly in the management, control or capital of an enterprise of a Contracting State and an enterprise of the other
Contracting State,
and in either case conditions are made or imposed between the two enterprises in their commercial or financial relations which differ from those which would have been made between independent enterprises, then any profits which would, but for those conditions, have accrued to one of the enterprises, but, by reason of those conditions, have not so accrued, may be included in the profits of that enterprise and taxed accordingly.”30
Artikeln ger stater en rätt att korrigera inkomster när närstående företag avtalat om villkor och priser som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende parter. Bland OECD:s medlemsländer råder det enighet om att armlängdsprincipen ska gälla vid utvärde-ring av internprissättning mellan närstående företag.31 Principen anses välgrundad då den
tillhandahåller en jämförelse över den öppna marknaden när tillgångar överförs eller när tjänster utförs.32
OECD:s kommentarer av artiklarna i modell avtalet uttrycker att artikel 9 är tillämplig på koncerninterna lån då kommentaren uttrycker ”[...] the Article is relevant not only in de-termining whether the rate of interest provided for in a loan contract is an arm’s length
29 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.10-1.13. 30 Art. 9 (1) OECD Model Tax Convention on income and Capital.
31 Artikel 9 och OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises i OECD Model Tax
Con-vention and Tax Administrations, para 1.6-1.7, se även Skatteverkets handledning för internationell beskatt-ning 2011, SKV 352, utgåva 15 s. 259.
32OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.7-1.9 och
rate, but also whether a prima facie loan can be regarded as a loan or should be regarded as some other kind of payment, in particular a contribution to equity capital […]”.33 OECD:s
kommentar ger dock ingen ytterligare vägledning för hur armlängdsprincipen ska appliceras på koncerninterna lån utan refererar endast till OECD:s riktlinjer för ytterligare vägled-ning.34 Dock innehåller OECD:s riktlinjer ingen specifik vägledning för hur
armlängds-mässiga räntor på koncerninterna lån ska bestämmas.
OECD:s riktlinjer erbjuder lite vägledning för tillämpningen av armlängdsprincipen på koncerninterna lån. Därför måste koncerninterna lån betraktas i enlighet med de allmänna riktlinjerna för hur armlängdsprincipen ska tillämpas samt nationell lagstiftning och vägled-ning som utfärdats av respektive land skattemyndighet. Det ska även poängteras att det fö-rekommer fall där armlängdsprincipen är svår att tillämpa samt att villkoren inte styrs på samma sätt av externa marknadskrafter när närstående företag gör affärer med varandra. Det kan i själva verket föreligga svårigheter att hitta ett korrekt marknadspris i frånvaro av marknadskrafter. En svårighet som medför praktiska problem är även att närstående före-tag kan ingå transaktioner som oberoende föreföre-tag inte skulle ingå. En anledning härtill kan vara att företag i intressegemenskap befinner sig i en annorlunda ekonomisk miljö tillskill-nad från oberoende företag och sådana transaktioner behöver nödvändigtvis inte vara mo-tiverade av skatteskäl.35 Det faktum att oberoende parter aldrig skulle genomföra en
trans-aktion som skulle företas mellan närstående företag behöver nödvändigtvis inte innebära att transaktionen inte är armlängdsmässig. Det finns även situationer där armlängdsprinci-pen är svårt och komplicerad att tillämpa, exempelvis när koncernens verksamhet utgörs av högspecialiserade produkter, unika immateriella tillgångar eller specialiserade tjänster. Har företagen använt en prissättning som avviker från armlängdsprincipen bör inkomster-na justeras för att företagen ska slippa påföljder. Det gäller oavsett om de berörda bolagen inte haft som avsikt att undvika eller minimera skatt. Principen utgår från att varje företag i en multinationell koncern ska behandlas som fristående objekt från de övriga företagen vid en bedömning av prissättningen av koncerninterna transaktioner (the separate entity
appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro- appro-
33 The OECD Commentaries on the Articles of the Model Tax Convention, kommentar på art. 9, para.
3(b), s. 181.
34 The OECD Commentaries on the Articles of the Model Tax Convention, kommentar på art. 9, para. 1, s.
181.
35 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.6-1.9. se
ach).36 Om företagen i koncernen ska behandlas som fristående företag måste fokus riktas
mot transaktionerna mellan företagen och om villkoren för transaktionerna skiljer sig från villkor som skulle ha förekommit mellan oberoende jämförbara transaktioner.37
2.3
Armlängdsprincipen i svensk rätt
2.3.1 Korrigeringsregeln i 14:19 § IL
Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen i svensk rätt. Av lydelsen följer att: ”Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avvi-ker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resulta-tet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om
a) den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal, b) det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och
c) det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.”38
Regeln blir tillämplig när resultatet i en näringsverksamhet kommit att bli lägre på grund av att parterna avtalat om villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan obero-ende parter.39 Regeln kan alltså bara höja ett företags resultat, inte sänka det. Regeln är
hel-ler inte tillämplig om det inte finns ett samband mellan den felaktiga prissättningen och parternas ekonomiska intressegemenskap.40Gällande begreppet ekonomisk
intressegemen-skap anses det att en:
“Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om- en näringsidkare, di-rekt eller indidi-rekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag
36 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.6.
37 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 5-7 och
1.6.-1.7. Se även Skatteverkets handledning för internationell beskattning 2011, 978-91-86525-42-2 SKV 352 utgåva 15, s. 260.
38 14 kap. 19 § IL. 39 14 kap. 19 § IL.
40 14 kap. 19 § IL se även Skatteverkets Handledning för internationell beskattning 2011, SKV 352, utgåva
eller äger del i detta företags kapital, eller - samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.”41
Det innebär att företag som är moderföretag och dotterföretag anses vara i intressegemen-skap med varandra.
Korrigeringsregeln fungerar som en lex specialis regel till den allmänna bestämmelsen om avdragsrätt för ränta.42 Den allmänna bestämmelsen gäller endast för transaktioner mellan
svenska bolag, därför fungerar korrigeringsregeln som lex specialis då den tillämpas i de fall lån lämnas av ett utländskt bolag i intressegemenskap med låntagande bolag.43
Korrige-ringsregeln ger SKV befogenhet att korrigera icke marknadsmässiga priser eller villkor.44
DåSKV kan, med stöd av korrigeringsregeln exempelvis neka avdrag för den delen av rän-tan som inte är marknadsmässig. En justering av resultatet beräknas då till det belopp som det skulle ha uppgått till om parterna varit oberoende. Det åligger SKV att bevisa att en ränta inte är marknadsmässig vid tillämpning av regeln.45
Både den allmänna huvudregeln avseende avdragsrätt för ränta och korrigeringsregeln medger avdrag endast för den del av räntan som anses marknadsmässig. Även om det finns likheter mellan reglerna är det även viktigt att påpeka skillnader. En av de viktigaste skillna-derna är att bevisbördan skiljer sig åt mellan reglerna. En annan viktig skillnad är att kor-rigeringsregeln direkt pekar ut de omständigheter under vilka bestämmelsen kan tillämpas. Ytterligare en viktig skillnad är att den allmänna huvudregeln är en allmän bestämmelse som kompletteras av svensk rättspraxis och allmänna rättsprinciper, medan korrigeringsre-gelns tillämplighet styrs till stor del av OECD:s utarbetade riktlinjer och allmänna råd.46
Korrigeringsregeln är en specialbestämmelse vid internationella förhållanden och har därför företräde framför den allmänna avdragsregeln vid gränsöverskridande transaktioner vid be-räkning av en näringsverksamhets resultat.47
41 14 kap. 20 § IL. 42 16 kap. 1 § IL. 43 14 kap. 19 § IL. 44 14 kap. 19 § IL.
45 Prop. 2005/06:169, Effektivare skattekontroll m.m., s. 102. 46 14 kap. 19 § IL och 16 kap. 1 § IL.
3
Koncernintern finansiering
3.1
Inledning
Koncernintern finansiering är i själva verket en generell definition som innefattar ett brett intervall av koncerninterna transaktioner.48 Definitionen innefattar bland annat, factoring-
och kreditöverföringsarrangemang, derivat transaktioner, lån, garanti- och cash-pooling ar-rangemang.49 Ovan är dock ingen uttömmande definition utan endast ett urval av de
trans-aktioner som innefattas i begreppet koncernintern finansiering. Uppsatsen syftar till att ut-reda rättsutvecklingen avseende koncerninterna lån. Nedan kommer därför en redogörelse av koncerninterna lån och de frågor och problem som medföljer dessa koncerninterna transaktioner.
3.2
Koncerninterna lån
3.2.1 Allmänt om koncerninterna lån
Vid ett lån mellan oberoende parter finns det ett intresse av att förhandla fram de bästa lå-nemöjligheterna och därför anses det att ett lån mellan oberoende parter reflekterar mark-nadsmässiga förhållanden.50 Vid koncerninterna transaktioner och därmed lån tillämpas
armlängdsprincipen det vill säga att lånet ska löpa med en ränta som skulle ha debiterats under liknande omständigheter i en transaktion mellan oberoende parter. Med andra ord ska lånet löpa med en marknadsmässig ränta.51 Det innebär det att ränteersättningen
nor-malt ska motsvara den ränta som oberoende företag under jämförbara förhållanden skulle ha avtalat om. Det ska poängteras att det är svårt, nästintill omöjligt att stipulera en exakt ränta som återspeglar marknadsmässiga förhållanden. Domstolen och underrättsinstanser har uttalat att räntenivåer därför kan utgöras av ett intervall av olika räntesatser.52
Bedömningen av marknadsmässiga förhållanden vid koncerninterna transaktioner är något mer komplicerat och det krävs därför särskilda överväganden. Företag i intressegemenskap kan de facto ha incitament för att avvika från de villkor som skulle ha avtalats mellan
48 Green, Gareth, Transfer Pricing Manual, BNA International Inc, s. 202. 49 Green, Gareth, Transfer Pricing Manual, BNA International Inc, s. 202.
50 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2. 51 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.6. 52 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.45 och
se exemplevis, Fiskeby Holding AB, mål nr 765—770-05, Länsrätten i Östergötlands län, Iduna AB, mål nr 5045-05, Kammarrätten i Göteborg, RÅ 2010 ref.67 (Diligentiamålet), MEIF Stockholm AB, mål nr 34214-10, Förvaltningsrätten i Stockholm.
sinsemellan oberoende parter.53 Gruppen kan dra nytta av att ta ut en hög ränta på en skuld
till ett bolag beläget i ett lågskatteland, vilket ökar den beskattningsbara vinsten i lågskatte-landet och motsvarande minskning av den beskattningsbara inkomsten i ett högskatte-land.54 Det är dock viktigt att poängtera att det inte automatiskt ska antas att företag
försö-ker manipulera sina vinster och koncerninterna räntor.55 Felaktiga räntor kan vara ett
resul-tat av ett operativt eller ett administrativt fel eller att det vid vissa situationer är svårt att hitta ett armlängdsmässigt pris i brist på jämförelsedata.56 Företagen försöker oftast
efter-likna marknadsmässiga förhållanden vid sina koncerninterna transaktioner. Trots försök kommer företag aldrig att uppnå samma nivå som föreligger mellan oberoende parter.57 För
att fastställa internprissättningspolitik på koncerninterna transaktioner förlitar sig företagen ofta på interna priser eller indikationer från bankinstitut.58
Som nämndes ovan så krävs det dock särskilda överväganden vid koncerninterna lån. Ett övervägande grundas på att banker och finansieringsinstitut inte alltid offentliggör detalje-rad information om bolags räntor och kreditvärdighet som bolag sedan kan använda jämfö-relsedata använda i sina jämförelseanalyser.59 Finansiella transaktioner är ofta komplexa i
sin natur och transaktionerna har ofta har unika egenskaper, vilket bidrar till problematik vid bedömningen av om det föreligger affärsmässiga förhållanden. När företag inom en koncern strukturerar sin interna finansiering är det därför ofta ett ganska utmanande mo-ment att korrekt återspegla en marknadsmässig räntesättning.
3.2.2 Kreditrisk och kreditvärdering
Vid prissättning av lån är bolagets kreditvärdighet en grundläggande faktor då den påverkar lånens räntenivåer. Ju högre kreditvärdighet ett bolag har desto lägre ränta behöver bolaget betala och vice versa.60 Bedömningen av bolags kreditvärdighet sker oftast av
kreditvärde-ringsinstitut såsom Standard & Poor’s eller Moodys, vilka utför vedertagna
kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering- kreditvärdering-
53 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2. 54 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2. 55 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para 1.5. 56OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2. 57 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2. 58 Van der Breggen, Mfl., Does debt matter? The Transfer pricing perspective, Transfer pricing report, vol. 16 no. 6,
2007.
60 Moran, K, Prisättning av Koncerninterna Lån och Garantier- En fundering ur ett Internprisätt-ningsperspektiv, SvSkt
ar på bolag. Kreditvärdighetsbedömningen som presenteras av kreditvärderingsinstituten anges i skalor beroende på hur starkt kreditvärdigheten är.61
Vid prissättning av skuldförbindelser anses kreditrisken vägledande samt även ett viktigt sökkriterium vid urvalet av jämförelsedata vid en jämförelseanalys.62 Vanligtvis identifieras
kreditrisken på närstående enheter till låntagaren genom en upptagning av kreditvärdighet-en. Kan låntagarens kreditvärdighet uppskattas genomförs sedan en sökning av jämförelse-data.63 Det är dock viktigt att ha i åtanke att kreditbetygen som presenteras av
kreditvärde-ringsinstituten inte alltid presenterar ett perfekt jämförelseresultat. En anledning härtill är att det externa kreditbetyget kan vara för statisk för att kunna användas som en gemensam kreditrisk på ett sätt så att betyget inte återspeglar den verkliga statusen på kreditbetyget vid den tidpunkten då lånetransaktionen genomförts.64 Även om den data som tillhandahålls av
kreditvärderingsinstituten anses vara godtycklig är det viktigt att notera att det fortfarande är svårt att tillhandahålla information av rätt typ och kvalitet. En anledning till detta kan an-ses vara att banker och finansieringsinstitut normalt sett inte publicerad detaljerad inform-ation om räntenivåer och kreditvärdighet.
3.2.3 Ränta på koncerninterna lån
Bedömningen av räntor på koncerninterna lån såväl som vanliga lån kan vara mycket kom-plex och omfattande och det kan kortfattat nämnas att följande faktorer ska beaktas: lånta-garens kreditvärdighet, om räntan är fast eller rörlig, lånets storlek, tidpunkten för avtalets ingående, låneperioden, subordinering, valuta, optioner, ställda säkerheter och förekomsten av garantier.65 Kapitel 4 avser att närmare presentera några av de faktorer som påverkar
prissättningen av lån.
Enligt SKV måste det vid en bedömning av riskpremiens storlek beaktas att en koncernin-tern långivare kan ha kunskaper om, insyn i eller kontroll över låntagaren som innebär att risken kan bedömas vara lägre jämfört med risken för en extern långivare om
omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig- omständig-
61 Standard & Poor’s skalor utgörs av AAA, AA, BBB, BB och C, varav AAA är det högsta och C är det
lägsta och i Moody’s fall utgörs skalorna av Aaa1, Baa1, Baa3. Moran, K, Prisättning av Koncerninterna Lån och
Garantier- En fundering ur ett Internprisätt-ningsperspektiv, SvSkt, 2008, p. 367.
62 Hands, G, Using credit Risk to Measure Intercompany Loans, TP Week, April 2010, p. 1. 63 Hands, G, Using credit Risk to Measure Intercompany Loans, TP Week, April 2010, p. 1. 64 Hands, G, Using credit Risk to Measure Intercompany Loans, TP Week, April 2010, p. 1.
65 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2 och
heterna i övrigt är lika.66 Vid jämförbarhetsanalysen måste det även beaktas om det finns
externa lån som kan anses jämförbara och som kan ge vägledning för vad som kan vara en armlängdsmässig ränta på det koncerninterna lånet.67 Av praxis följer att bankernas
utlå-ningsränta till icke finansiella företag varit den ränta som ansetts närmast motsvarade en armlängdsmässig ränta.68
Frågan är sedan om det kan finnas affärsmässiga skäl för långivaren att inte ta ut ränta på ett koncerninternt lån eller om långivaren kompenserats på annat sätt. Det finns olika an-ledningar till att ett till synes för lågt pris inte innebär att resultatet blivit för lågt. Det kan exempelvis finnas affärsmässiga skäl att hålla låga priser, men ett lågt försäljningspris kan även ha kompenserats på något sätt exempelvis genom ett för lågt inköpspris på en annan produkt. Det kan exempelvis finnas affärsmässiga skäl att hålla ett lågt pris för att komma in på en ny marknad, utöka marknadsandelen etc.69
3.3
Implicit support
3.3.1 Implicit support inom koncernintern finansiering
Något som varit föremål för omfattande diskussioner är implicit support inom koncernin-tern finansiering och huruvida hänsyn ska tas till implicit support vid en bedömning av om räntan på ett koncerninternt lån är att anse som marknadsmässig. Implicit support kan enklast beskrivas som en fördel som ett företag erhåller på grund av den tillhör en kon-cern.70 En form av implicit support är en så kallad implicit garanti som innebär en slags
sä-kerhet för långivaren att ett koncernföretag, vanligtvis ett moderbolag har en avsikt att hjälpa ett dotterbolag ekonomiskt vid händelse av betalningssvårigheter eller konkurs utan att det föreligger någon rättslig skyldighet därtill.71 Den förväntan om att ett moderbolag
har som avsikt att hjälpa ett dotterbolag påverkar räntenivåerna samt varierar beroende på
66 Se avsnitt 9.14 i Skatteverkets handledning för internationell beskattning 2011, SKV 352, utgåva 15. 67 Skatteverkets handledning för internationell beskattning 2011, SKV 352, utgåva 15, s. 354-355.
68 Se exempelvis Fiskeby Holding AB, mål nr 765—770-05, Länsrätten i Östergötlands län, och Iduna AB,
mål nr 5045-05, Kammarrätten i Göteborg, NIAM III Holding AB, mål nr 1645-11, Förvaltningsrätten i Stockholm.
69 Prop. 1965:126 s. 57 och prop. 1982/83:73, Om utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa utlandsbetalningar m.m., s. 11.
Se även Moran, K, Implicit support/implicita garantier inom koncernintern finansiering – en diskussion ur ett
internpris-sättningsperspektiv, SN 2010, s. 526.
70 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 7.13. 71 Moran, K, Implicit support/implicita garantier inom koncernfinansiering – en diskussion ur ett
flera faktorer i moder-dotterbolags förhållandet.72 Det råder för närvarande delade
mening-ar om huruvida hänsyn ska tas till implicit support och implicita gmening-arantier vid en bedöm-ning av om en ränta på ett koncerninternt lån är marknadsmässig. SKV och Förvaltbedöm-nings- Förvaltnings-rätten har i tidigare domar ansett att ett moderbolags insyn och kontroll, vilket är en form av implicit support, väsentligt påverkar kreditrisken och kan därför inte bortses från.73
Ne-dan kommer ett exempel att ges för att beskriva hur implicit support och implicita garantier påverkar ett bolags kreditvärdighet.
3.3.2 Implicit support/implicita garantier påverkan på ett bolags
kreditvärdighet
Nedanstående bild avser att förklara ett dotterbolags egen kreditvärdighet baserat på dess finansiella ställning samt vilken räntenivå ett bolag skulle erhålla av externa långivare base-rat på denna kreditvärdighet. Bilden redogör även för bolagets kreditvärdighet då hänsyn tas till koncerntillhörigheten samt vilken räntenivå bolaget skulle erhålla av externa långi-vare baserat på denna kreditvärdighet. Implicit support i form av en implicit garanti är kopplad till låntagarens kreditvärdighet.74 Kreditvärdigheten är i sin tur sedan
sammankopplad med räntenivåerna.
72 Standard & Poor‟s listar 15 facktorer för att karaktärisera moder- dottebolags förhållandet. Se Standard &
Poor‟s, Corporate Ratings Criteria, 2008, p. 68.
73 Domstolen i RÅ 2010 ref. 67, Bufab Holding, mål 16794-10, Förvaltningsrätten i Stockholm , MEIF
Stockholm AB, mål nr 34214-10, Förvaltningsrätten i Stockholm etc. ansåg att moderbolaget fick en fördel på grund av koncernförhållandet. Därför bör insyn och kontroll falla in under definitionen av implicit sup-port.
74 Moran K, Implicit support/implicita garantier inom koncernintern finansiering – en diskussion ur ett
Bild 3 avser att förklara hur implicit support i form av en implicit garanti samt hur räntenivån påverkas av koncernförhållan-det.75
Exemplet i bild 1 demonstrerar den räntenivå som moder- respektive dotterbolaget i en multinationell koncern kan erhålla vid extern finansiering. I fallet har dotterbolaget en lägre kreditvärdighet än sitt moderbolag och måste därför öka räntenivån för att attrahera långi-vare. Linjen längst till vänster (gul streckad linje) representerar kreditvärdigheten baserat på moderbolagets finansiella ställning och dess dotterbolag. Linjen i mitten (blå streckad linje) representerar dotterbolagets kreditvärdighet med hänsyn till koncernförhållandet. Linjen lägst till vänster (svart streckad linje) representerar dotterbolagets kreditvärdighet utan hänsyn till koncernförhållandet det vill säga den betraktas som en separat enhet. Den blå och den svarta streckade linjerna representerar alltså den räntenivå som dotterbolaget skulle erhålla vid extern finansiering, med eller utan hänsyn till koncernförhållandet. Skillnaden i kreditvärdigheten då koncernförhållandet betrakatas respektive inte betraktas kan förklaras i externa långivares antagande om att moderbolaget kommer att hjälpa sitt dotterbolag vid eventuella betalningssvårigheter.76 Ett sådant antagande höjer kreditvärdigheten och sänker
därmed räntenivån som dotterbolaget externt kan låna för. Exemplet ovan deomstrerar en så kallad implicit garanti och fördelen är implicit då det med andra ord inte är en formell garanti.77
75 Bilden är tagen från Karolina Morans artikel, Implicit support/implicita garantier inom koncernintern finansiering –
en diskussion ur ett internprissättningsperspektiv, SN 2010, s. 525.
76 Moran, K, Implicit support/implicita garantier inom koncenintern finansiering – en diksussion ur ett
internprissättnings-prespektiv, SN 2010, s. 525.
77 Moran, K, Implicit support/implicita garantier inom koncenintern finansiering – en diksussion ur ett
Anta att dotterbolaget erhåller ett externt lån baserad på kreditvärdigheten ovan i enlighet med den blå linjen det vill säga att hänsyn tas till koncernförhållandet. Anta vidare att dot-terbolaget erhåller ett liknande lån under samma förutsättningar från sitt moderbolag. Den armlängdsmässiga räntan på det koncerninterna lånet ska då bestämmas med basis av rän-tenivån på det externa lånet då de är att anse som jämförbara transaktioner.78 Dock tar den
externa långivaren koncerntillhörigheten i beaktande.79 Det kan därför argumenteras att
transaktionerna är jämförbara eftersom externa långivare skulle ta koncerntillhörigheten i beaktande och att koncerntillhörigheten därför ska inkluderas i armlängdstransaktionen.80
Vissa praktiker skulle hävda att en extern transaktion inte kan beakta koncerntillhörigheten då den inte anses som jämförbar då den inte är i linje med the separate entity approach i enlighet med armlängdsprincipen.81 Frågan som kvarstår är alltså huruvida implicit support
ska tas i beaktande vid en bedömning av en armlängdsmässig räntenivå på koncerninterna lån. Nedan kommer en redogörelse att ske för the separate entity approach och de olika tolkningarna för huruvida det ska beaktas eller inte.
3.3.3 Separate entity approach
En separate entity approach medför inga direkta konsekvenser för räntenivåer eftersom en ränta enligt detta synsätt bortser från implicit support. Synsättet medför att räntan inte på-verkas av värdet på en implicit support. I syfte med uppsatsen innebär beaktandet av impli-cit support en justering av låntagarens kreditvärdighet. En justering av låntagarens kredit-värdighet innebär då att man ”notchar” det vill säga justerar en låntagares kreditkredit-värdighet så att den implicita supporten reflekteras.82 För de som förespråkar att implicit support ska tas
i beaktande anser då att det armlängdsmässiga priset ska vara lägre vid fall där implicit sup-port föreligger. Skattemyndigheten bör självklart vara benägen att hålla räntenivåerna
arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm- arm-
78 Jämför OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations,
para-garferna. 2.13-14.
79 Van der Breggen M, Dennis B, Diakonova I, Rafiq A, Rogers J, Serokh M, Yohana B, Does Debt Matter? The
Transfer Pricing Perspective, Transfer Pricing Report, vol. 16 nr. 6, 11 juli 2007, s. 202-204.
80 Van der Breggen M, Dennis B, Diakonova I, Rafiq A, Rogers J, Serokh M, Yohana B, Does Debt Matter? The
Transfer Pricing Perspective, Transfer Pricing Report, vol. 16 nr. 6, 11 juli 2007, s.202-204. Jämför även med RÅ
2010 ref. 67, MEIF Stockholm AB, mål nr 34214-10, Förvaltningsrätten i Stockholm och NIAM III Holding AB, mål nr 1645-11, Förvaltningsrätten i Stockholm etc.
81 Se exempelvis Menyasz P, Consideration of ‘Implicit Support’ Worrisome in GE Capital Ruling, Practitioners Say,
Transfer Pricing Report s. 845 och 847, 2009.
82 Standard & Poor‟s, Guide to Credit Rating Essentials, s. 7. Se General Electric Capital Canada v The Queen,
längdsmässiga och från att räntenivåerna blir onödigt höga.83 Det vore logiskt att anta att
det tillsammans med den senaste tidens ökning av koncerninterna lån är orsaker till skatte-myndigheternas nyfunna ivrighet att beakta implicit support.
När implicit support har identifierats samt dess värde uppskattats i en transaktion, måste det för internprissättningsändamål bestämmas huruvida det bör redovisas i den koncernin-terna transaktionen. Frågan är då huruvida kreditvärdigheten ska erhållas på en fristående basis eller justeras för att återspegla implicit support? I praktiken är det just denna fråga som väckt mycket diskussioner.
Lydelsen i artikel 9(1) I OECD:s modellavtal avseende armlängdsprincipen ger inte särskild vägledning för hur man ska handskas med implicit support. Artikeln stadgar endast att av-talsvillkoren mellan två närstående bolag ska återspegla vad som skulle ha avtalats mellan två oberoende parter. Avsnittet nedan avser att analysera OECD:s riktlinjer för att utröna huruvida det förekommer argument för huruvida implicit support ska räknas med eller bortses från.
3.3.4 En bedömning som bortser från implicit support?
Inledningsvis stadgar OECD:s riktlinjer att OECD:s medlemsländer valt the separate entity approach då metoden ger det bästa resultatet samt att den minimerar risk för dubbelbe-skattning.84 Anledningen härtill är att metoden innebära att varje enhet i en koncern
be-döms som ett fristående skattesubjekt.
Armlängdsprincipens ordalydelse medför alltså att villkoren ska reflektera de villkor som skulle ha avtalats mellan fristående subjekt. Paragraf 1.6 i OECD:s riktlinjer medför även att en enhet som ingår i en multinationell koncern, vid appliceringen av armlängdsprinci-pen, ska betraktas som en separat enhet vid en jämförelse av villkorens armlängdsmässighet vid externa transaktioner. Det kan därför argumenteras att ett dotterbolag skall anses som fristående från sitt moderbolag vid koncerninterna lån. The separate entity approach är där-för det starkaste argumentet där-för att ett dotterbolag ska värderas på fristående basis och att hänsyn därför inte ska tas till implicit support på armlängdsmässiga transaktioner.85 Något
som bidrar till synsättet är en analog tolkning av stadgandet i OECD:s rapport att kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit- kredit-
83 Hales SJ, Robinson K, Axelsen D, Ielceanu D, Determining Arm’s-Length Guarantee Fees, TM International
Journal (BNA), Vol. 39 nr. 08, 13 augusti 2010.
84 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, para. 1.2-3. 85 Moran, K, Implicit support/implicita garantier inom koncernintern finansiering – en diksussion ur ett
