När hjärtat brister
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Madeleine Andersson, Evelina Hjelte & Evelina Träff
HANDLEDARE: Dan Malm JÖNKÖPING 2018 Januari
Att drabbas av Takotsubo Kardiomyopati
En integrativ litteraturöversikt
Sammanfattning
Bakgrund: Takotsubo kardiomyopati är ett akut tillstånd för vårdsökande personer som
symtommässigt liknar hjärtinfarkt men i själva verket är en reversibel hjärtsvikt. I det akuta skedet har sjuksköterskan en viktig roll i att inhämta anamnes, vilket är avgörande för att kunna vidta adekvata omvårdnadsåtgärder.
Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Metod: Integrativ litteraturöversikt vilken sammanfattar 13 vetenskapliga artiklar.
Resultat: Litteraturöversikten visar tre huvudkategorier: Utlösande faktorer, Akuta skedet och Dagligt
liv. De som drabbas av takotsubo kardiomyopati främst är kvinnor samt personer med liknande personlighetsdrag, där oro, ångest och stress är en stor del av vardagen. Emotionella eller fysiska stressorer är de främsta bakomliggande orsakerna till att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Symtomen är främst dyspné och bröstsmärta som flera av de drabbade till en början ignorerar.
Slutsats: Takotsubo kardiomyopati medför existentiella frågor och oro för framtiden där
stresshantering och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt är avgörande för att återfå god hälsa. Det krävs ytterligare forskning för att utforma strategier för väl anpassad personcentrerad omvårdnad för de drabbade.
Summary
Title: When the heart breaks - To suffer from Takotsubo cardiomyopathy.
Background: Takotsubo cardiomyopathy is a critical condition for the care recipient that is symptomatically similar to myocardial infarction but in fact is a reversible form of heart failure. In the critical stage, the nurse has an important role in acquiring anamnesis, which is crucial in order to be able to perform adequate nursing actions.
Aim: To describe care recipients experience of suffering from takotsubo cardiomyopathy. Method: Integrative literature review of 13 scientific articles.
Result: Common findings lead to three main categories: Triggering factors, Critical stage and Everyday
life. Those affected by takotsubo cardiomyopathy are mainly women and have similar personality traits, where uneasiness, anxiety and stress are major parts of the everyday life. An emotional or physical stressor are often the underlying cause of the person being affected by takotsubo. The symptoms are mainly dyspnoea and chest pain, symptoms that several of the affected initially ignore.
Conclusion: Takotsubo cardiomyopathy brings up existential concerns and questions about the future
where stress management and the nurse’s person centered approach are crucial for regaining good health. Further research is needed to obtain strategies to form well-adjusted person centered care for those affected.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Takotsubo kardiomyopati ... 1
Symtom och diagnos ... 1
Behandling ... 2
Omvårdnad vid takotsubo ... 2
Medicinsk behandling ... 3
Personcentrerad omvårdnad ... 3
Syfte ... 3
Material och metod ... 4
Design ... 4
Urval och datainsamling ... 4
Dataanalys ... 4 Etiska överväganden ... 5 Resultat ... 5 Utlösande faktorer ... 5 Stressorer ... 5 Könsskillnader ... 5 Akuta skedet ... 6 Insjuknandet ... 6 Känslor för sjukdomen ... 6 Komplikationer ... 6 Dagligt liv ... 7
Tiden efter utskrivning ... 7
Uppföljning ... 7 Diskussion ... 7 Metoddiskussion ... 7 Resultatdiskussion ... 9 Slutsatser ... 10 Kliniska implikationer ... 10 Framtida forskning ... 11 Referenser ... 12 Bilagor Artikelmatris ... Bilaga 1 Kvalitetsgranskning kvalitativ metod ... Bilaga 2 Kvalitetsgranskning kvantitativ metod ... Bilaga 3 Sökschema ... Bilaga 4
Sökschema CINAHL Sökschema Medline Sökchema Psycinfo
Integrativ tabell ... Bilaga 5 Egengranskning av examensarbete ... Bilaga 6 Mayo Clinic Diagnostic Criteria ... Bilaga 7
1
Inledning
Takotsubo kardiomyopati (TK), även kallat 'broken heart syndrome' och 'brustet hjärta', är en ovanlig diagnos med mortalitet på 2-5% (Farris, Kanayama & McEnroe-Petittes, 2014). Tillståndet orsakar fysisk smärta i bröstet vilket kan påminna om hjärtinfarkt med liknande symtom (Field, 2011). Det är en reversibel form av hjärtsvikt och orsaken till TK är ännu inte fastställd. Huvudteorin är att det utlöses som effekt av en traumatiserande händelse eller stressfull situation, exempelvis förlust av nära anhörig (Pore & Burley, 2012). Av alla misstänkta hjärtinfarkter visar sig 1-2% vara TK, vilket i Sverige skulle innebära att 257-514 personer av de 25700 som drabbades av hjärtinfarkt år 2016 hade TK (Socialstyrelsen, 2017). Det understryker vikten av en väl inhämtad anamnes i samspel med den vårdsökande personen i det tidiga skedet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Detta för att förhindra feldiagnostisering samt missbedömningar eftersom behandlingsstrategierna för TK och hjärtinfarkt skiljer sig från varandra (Pore & Burley, 2012). Sjuksköterskan har även en viktig roll att ge motivation till fortsatt god livsstil samt god omvårdnad och stöd i svåra situationer (Nussinovitch, Goitein, Nussinovitch & Altman, 2011).
Bakgrund
Takotsubo kardiomyopati
Begreppet Takotsubo beskrevs först 1991 av Dote, Sato, Tateishi, Uchida och Ishihara (1991) och namnet har sitt ursprung från det japanska ordet för en slags kanna som används till att fånga bläckfisk. Kannans utseende liknar det mänskliga hjärtats form i slutet på systolefasen hos den som drabbats av TK (Nussinovitch et al., 2011; Nykamp & Titak, 2010; Padilla, Paltoo, Edsall & Hettling, 2014; Pore & Burley, 2012). TK utlöses av extremt traumatiserande händelser eller stressiga situationer ochkan uppstå utan att den vårdsökande personen har några riskfaktorer för kranskärlssjukdom (Derrick, 2009).
Teorin bakom den utlösande faktorn för TK är oklar och forskning har ännu inte kunnat klargöra varför tillståndet uppstår (Esler, 2017; Pore & Burley, 2012). Bland de dokumenterade fall som finns uppskattas 90 % vara kvinnor (Nykamp & Titak, 2010; Pore & Burley, 2012). De som drabbas av TK är främst äldre kvinnor vilka har passerat klimakteriet i kombination med känslomässig stress (Nussinovitch et al., 2011; Padilla et al., 2014). En annan hypotes inom den forskning som bedrivs är att östrogennivån minskar hos kvinnor efter klimakteriet, ett hormon som skyddar hjärtat (Nussinovitch et al., 2011; Nykamp & Titak, 2010; Pore & Burley, 2012). Andra riskgrupper inkluderar personer med akuta sjukdomstillstånd exempelvis intrakraniella sjukdomsfall, vårdsökande personer som genomgått operation samt personer som utsätts för höga nivåer av stresshormoner (Pore & Burley, 2012). Majoriteten av vårdsökande personer diagnostiserade med TK är vuxna men det har förekommit yngre fall i 17 årsåldern. Genom forskning har teorier tagits fram som visar på att uppkomsten av TK är relaterat till stresshormonet katekolamin (Pore & Burley, 2012). Män har normalt högre nivåer än kvinnor men kvinnor har visat sig ha en överdrivet känslig reaktion på att nivån av hormonet ökar (Nykamp & Titak, 2010).
Det finns empiriska bevis på att akut mental stress kan utlösa arytmier och hjärtinfarkter relaterat till den ökade stimuleringen av sympatikusnerver i hjärtat (Esler, 2017). Krig är exempel där människor utvecklat hjärtsjukdom till följd av psykisk stress av en traumatiserande upplevelse. Esler (2017) menar att under krigsperioder finns det kopplingar mellan dessa personers akuta stress och TK. Andra exempel på fysiska och mentala stressiga situationer är dödsfall av närstående, nydiagnostiserad kronisk sjukdom, trafikolyckor, naturkatastrofer samt finansiella problem (Padilla et al., 2014; Wittstein, 2012).
Symtom och diagnos
Vid det första mötet ansvarar sjuksköterskan för att inhämta den vårdsökande personens egen berättelse och beskrivning av situationen samt dennes värderingar, behov, synsätt, intressen, vanor och prioriteringar (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Detta är information som tillsammans med
tidigare sjukdomar, aktuell medicinering, överkänslighet, sociala och existentiella faktorer utgör en fullständig anamnes vilken är avgörande för att skilja TK från hjärtinfarkt i det akuta skedet (Bengtsson-Linde, 2017).
2
Tillståndet karaktäriseras av att vara reversibel hjärtsvikt, vilket innebär att TK vanligtvis går tillbaka om rätt behandling ges samt att personen som drabbats återfår normal hjärtfunktion inom några dagar eller veckor (Derrick, 2009; Nykamp & Titak, 2010). De första symtomen för TK liknar de som uppkommer vid akut hjärtinfarkt och yttrar sig i bröstsmärta, dyspné och EKG-förändringar (Derrick, 2009). Andra typiska symtom på TK är arytmier som AV-block, förmaks- eller ventrikelflimmer och ventrikeltakykardi (Pore & Burley, 2012). Det förekommer även allmän utmattning samt ångestattacker i samband med TK eftersom den stressfyllda situationen påverkar välbefinnandet hos vårdsökande personer (Therkleson & Stronach, 2015).
Eftersom TK och hjärtinfarkt har liknande symtom men kräver olika behandlingssätt är det av största vikt att skilja på tillstånden vid diagnostisering, vilket är det första steget i behandlingen (Pore & Burley, 2012). Det som kännetecknar TK är försvagad hjärtmuskulatur i den vänstra kammaren (Therkleson & Stronach, 2013) med "ballongsyndrom" och okontrollerbara rörelser i apex och motorisk hyperaktivitet i basen (Nussinovitch et al., 2011; Pore & Burley, 2012). Skillnaden mellan TK och hjärtinfarkt kan ses genom blodprov som undersöker S-troponin, ett värde som vid hjärtinfarkt visas förhöjt och som istället är lågt vid TK (Esler, 2017). Hjärtinfarkt utesluts även genom koronarangiografi samt akut hjärtkateterisering för att mäta trycket i lungkretsloppet och hjärtat (Nykamp & Titak, 2010; Padilla et al., 2014; Pore & Burley, 2012). Ett UKG ska även göras för bättre inblick i hur hjärtat ser ut samt om det finns ytterligare abnormiteter (Padilla et al., 2014). Vid koranarangiografi visar inte undersökningen några tecken på ateroskleros, blockerade kärl eller någon kronisk hjärtskada vilket annars syns vid hjärtinfarkt (Field, 2011).
Behandling
Omvårdnad vid takotsubo
Målet för omvårdnaden vid TK är enligt Padilla et al., (2014) förutom att förebygga och behandla komplikationer att sjuksköterskan ska kontrollera blodtryck, minska smärta och ångest samt upprätthålla bra syresättning för att bevara hjärtats funktion. Omvårdnad som bör göras när en vårdsökande person behandlas för TK är noga övervakning av vitala parametrar och viktiga varningstecken för vårdpersonal att uppmärksamma är exempelvis hypo- och hypertoni, andningssvårigheter och arytmier (Padilla et al., 2014).
Omvårdnad definieras enligt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016) som tillhandahållande av stöd och behandling, metoder för bedömning av lidande och välbefinnande, hälsa och ohälsa samt metoder för behandling och utvärdering av en planerad individuell vård. Det är viktigt att vårdpersonal ger omvårdnad utifrån evidensbaserade rutiner, vilket innebär att omvårdnaden baseras på studier vilka har granskats, sammanställts och bedömts. För att ge god evidensbaserad omvårdnad krävs det motiverad och utbildad vårdpersonal (Willman et al., 2016). Det finns inga specifika riktlinjer för omvårdnad vid TK men det behandlas idag på samma sätt som hjärtsvikt (Efferth et al., 2016; Esler, 2017; Farris et al., 2014).
En annan behandlingsform vid TK för att minska stressen kan vara så kallad antroposofisk behandling, att se till hela människans individuella behov för att minska stress och upplevd obalans i hälsan genom exempelvis essentiella oljor, örter och massage (Arman, Ranheim & Wode, 2008). Att överväga denna typ av behandling är viktigt när behandlingsalternativen för hantering av trauma och stress är begränsade, då det potentiellt kan lindra den drabbades lidande (Arman et al., 2008; Therkleson & Stronach, 2015). Även psykoterapeutisk behandling är betydande, exempelvis funktionella stresshanteringsstrategier då dessa har visat på kardiovaskulär förbättring under rehabilitering samt förbättring av immunförsvaret (Koch, 2013). Då TK oftast uppkommer efter en svår emotionell eller fysiskt stressig händelse är det centralt att informera om möjligheten till psykisk hjälp samt att som sjuksköterska ge stöd och tips på strategier till den vårdsökande personen att kunna hantera och kontrollera sin stress (Padilla et al., 2014). En viktig del för att den vårdsökande personen lättare ska kunna hantera stressfulla situationer är att fråga om det finns närstående som den drabbade kan lita på under stressiga situationer, informera om vikten av sömn, motivera personen att äta regelbundet samt få tillräckligt med fysisk aktivitet, exempelvis yoga, som hjälper personen att slappna av och kan underlätta stresshanteringen samt rehabiliteringen (Padilla et al., 2014).
3
Medicinsk behandling
Det viktiga vid behandling för TK är att kontinuerligt övervaka den vårdsökande personen då det finns risk för komplikationer som exempelvis perifera ödem, lungödem, arytmier, tromboser eller nedsatt vänsterkammarfunktion (Derrick, 2009; Padilla et al., 2014; Pore & Burley, 2012). För att förebygga komplikationer är det viktigt att följa blodtrycket eftersom hypertoni kan övergå till kardiogen chock (Efferth, Banerjee & Paul, 2016).
När hjärtinfarkt uteslutits blir nästa steg i behandlingen att hantera ischemin som uppstått eftersom hjärtmuskulaturens försvagning gör att hjärtat får svårare att pumpa ut blod till kroppens organ, läkemedelsbehandlingen beror sedan på graden av hjärtsvikt som orsakats av TK (Derrick, 2009; Padilla et al., 2014; Pore & Burley, 2012). Läkemedel som främst används vid behandling är acetylsalicylsyra, betablockerare, diuretika, antikoagulantia och nitrater (Efferth et al., 2016; Padilla et al., 2014; Pore & Burley, 2012). Även ångestdämpande läkemedel kan användas eftersom ångest och oro kan uppstå i samband med TK (Nykamp & Titak, 2010).
Personcentrerad omvårdnad
Personcentrerad omvårdnad har framkommit under de senaste årtiondena som riktmärke för att upprätthålla kvalitetsvård för den enskilda individen (Washburn & Grossman, 2017) och utgår enligt filosofen Paul Ricoeur från att en person har förmågor, vilja, värdighet och tilltro till sin egen förmåga (Kristensson-Uggla, 2014). Definitionen utvecklades av Parse (1998) för att skapa rättvis vård där varje enskild persons tankar och känslor anses vara lika viktiga för att skapa omvårdnad av god kvalitet, vilket uppstår genom pågående interaktion mellan vårdsökande person och sjuksköterskan (Washburn & Grossman, 2017). Enligt Kristensson-Uggla (2014) utvecklades personcentrerad omvårdnad med idén om att välbefinnandet är subjektivt och endast kan beskrivas av personen själv, med syftet att som sjuksköterska skapa relation till den vårdsökande personen som har en aktiv roll med rättighet att forma och delta i sin egen omvårdnad. Det innefattar sann närvaro mellan sjuksköterskan och vårdsökande person där sjuksköterskan är uppmärksam på personens känslor och ska vara helt fri från förutfattade meningar, vilket är avgörande för att rätt omvårdnad och behandling för TK ska ges samt att diagnosen inte misstas av vårdpersonal (Florczak, 2017). Arvidsdotter, Marklund & Taft (2013) har visat på att personcentrerad vård ger minskad grad oro hos de vårdsökande personerna, vilket kan innebära att sjuksköterskan genom personcentrerad vård som förhållningssätt kan minska oron för de som drabbats av TK.
Personcentrerad omvårdnad kan beskrivas som en form av vård där den vårdsökande personen synliggörs och där både existentiella, sociala samt psykiska behov prioriteras i jämbördig grad med fysiska behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Förhållningssättet innefattar allt från miljö, kultur, livsberättelser samt den vårdsökande personens upplevelser och är lika viktigt som forskning, yrkeskunskap och klinisk erfarenhet (Florczak, 2017; Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Sjuksköterskans ansvar är att involvera vårdsökande och närstående i både planering, gemensamma mål samt i de strategier som läggs fram för hur vården skall utformas (Kullberg, Sharp, Johansson, Brandberg & Bergenmar, 2017). Personcentrerad omvårdnad och professionellt arbetssätt är förutsättningen för god vård av hög kvalitet och har enligt Kullberg et al. (2017) visat positiva effekter på kopplingen mellan den vårdsökande personens upplevelse av vården samt resultatet av omvårdnaden med minskade risker för fel och misstag.
I litteraturöversikten används personcentrerad omvårdnad som teoretisk anknytning, ett förhållningssätt för hälso- och sjukvårdspersonal som innefattar respekt samt bekräftelse av den vårdsökande personens upplevelse av sin ohälsa och sjukdom, där den vårdsökandes perspektiv tas på lika stort allvar som det professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). När sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad omvårdnad förbättras den vårdsökande personens upplevelse, vilket ökar följsamheten av omvårdnadsåtgärderna och behandlingen visar sig bli bättre (Ekman et al., 2011).
Syfte
Syftet var att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att drabbas av takotsubo kardiomyopati.
4
Material och metod
Design
En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes för att på ett optimalt sätt samla in pålitlig och relevant information om upplevelsen och erfarenheterna hos de personer som drabbats av TK (Henricson & Billhult, 2012). Litteraturöversikten genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) integrativa metod för att ge omfattande förståelse för fenomenet som studeras. En integrativ litteraturöversikt presenterar vad aktuell forskning visar i ämnet och kan bidra till teoriutveckling, vilket tillsammans kan tillämpas både som underlag till nationella riktlinjer samt i praktiken. Den integrativa metoden tillåter litteraturöversikten att inkludera artiklar med olika metoder i resultatet, som i detta fall en mix av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Metoden bidrar till en presentation av flera perspektiv på det studerade fenomenet vilket innebär att resultatet ger ett mer djupgående svar på syftet (Whittemore & Knafl, 2005). Litteraturöversikten har personcentrerad omvårdnad som teoretisk referensram (Dahlborg-Lyckhage, 2012).
Urval och datainsamling
Litteraturöversiktens första steg enligt Whittemore och Knafls (2005) integrativa metod är att identifiera vilket syfte som ska studeras. Utifrån syftet specificeras sedan variabler som ska inkluderas och exkluderas, det vill säga begrepp och målpopulation samt vilken metod som bäst bidrar till att svara på syftet. I integrativ metod är det viktigt att ha specificerade variabler för att underlätta sökningen efter lämplig data, eftersom mixad metod kan ge oändligt mycket träffar utanför fokusområdet. Därefter är andra steget i integrativ metod att påbörja litteratursökning i området för det valda syftet för att se hur många artiklar som finns samt vad de fokuserar på. I samma steg avgränsas sökområdet genom att urskilja sökorden och noggrant beskriva vilka sökord och databaser som använts. Litteratursökningsprocessen för en integrerad granskning ska tydligt dokumenteras och redovisas genom en artikelmatris (se Bilaga 1). I steg tre kvalitetsgranskas artiklar som svarar på syftet med hjälp av Jönköping Universitys protokoll för kvalitetskriterier (se Bilaga 2 och 3).
Utifrån litteraturöversiktens syfte: Att beskriva upplevelsen hos personer som drabbats av TK, identifierades och användes följande sökord: takotsubo, stress cardiomyopathy, takotsubo
cardiomyopathy, broken heart syndrome, transient left ventricular apical ballooning syndrome, nurs*, experience*, symptoms, attitude, life*. Trunkering användes i sökningen vilket innebär att
sökordet kapas för att möjliggöra olika böjningar och ändelser av ordet, booleska termer som användes var AND och NOT, AND för att kombinera sökord och NOT för att begränsa sökningen (Östlundh, 2012). Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo som har omvårdnadsinriktat forskningsmaterial samt i Medline som är en stor medicinsk databas (Polit & Beck, 2012). Inklusionskriterie var att artiklarnas urval innefattade personer som diagnostiserats med TK. Avgränsningar för sökningen var att artiklarna skulle vara tillgängliga i fulltext, peer-reviewed, publicerade mellan 2008 och 2017, samt vara skrivna på engelska. Sökningarna dokumenterades och sökschema redovisas steg för steg (se
Bilaga 4). 131 artiklar kvalitetsgranskades, varav 13 godkändes. Av dessa var tre artiklar kvalitativa och
tio artiklar kvantitativa. Majoriteten av de artiklar som föll bort exkluderades för att de inte uppfyllde kraven i del 1 av formulären för kvalitetsgranskning (se Bilaga 2 och 3) exempelvis på grund av att artiklarna var fallbeskrivningar.
Dataanalys
Steg fyra i Whittemore och Knafls (2005) integrativa metod innebär analys av data som inleds med att huvudfynd extraheras från artiklarna för att kodas, kategoriseras och jämföras för att slutligen sammanställas i en resultatdel som svarar på syftet. Detta gjordes genom identifiering av mönster, likheter och skillnader hos de olika artiklarna. Huvudfynd med liknande data sammanställdes och grupperades under samma kategorier. Gemensamma fynd från artiklarna redovisades under samma kategori där stycken delades upp enligt kvalitativa artiklar och kvantitativa artiklar. I steg fem av Whittemore och Knafls (2005) integrativ metod presenterades granskningsprocessen som lett fram till resultatet och redovisades i en integrativ tabell (se Bilaga 5) för att ge läsaren en bild av litteraturöversiktens genomförande.
5
Etiska överväganden
Eftersom forskning ofta innebär att människor kommer vara inblandade i de forskningsstudier som publiceras är det viktigt att som författare se till de personer som deltar i forskningen vilka ska behandlas enligt grundsynen att människan är en fri individ som kan ta egna beslut (Willman et al., 2016). En litteraturöversikt genomfördes, vilket inte kräver etiskt godkännande (Kjellström, 2012) och arbeten som utförs inom högskoleutbildningar på grundnivå omfattas inte av Etikprövningslagen (SFS 2003:460). Trots detta var det viktigt att kontrollera att de artiklarna som undersöktes och användes i litteraturöversikten var etiskt granskade och godkända för att arbetet skulle bli etiskt korrekt (Parahoo, 2014). Denna litteraturöversikt egengranskades enligt Hälsohögskolans anvisningar (se Bilaga 6).
Resultat
Utifrån litteraturöversiktens syfte och teoretiska utgångspunkt sammanställdes ett resultat. Artiklarnas fynd extraherades och bildade sju koder; Stressorer, Könsskillnader, Insjuknandet, Känslor för
sjukdomen, Komplikationer, Tiden efter utskrivning samt Uppföljning. Dessa koder kom att utgöra
litteraturöversiktens underkategorier, vilka redovisades ur kvalitativt och kvantitativt perspektiv. Utifrån gemensamma fynd i artiklarnas respektive resultat skapades tre huvudkategorier; Utlösande
faktorer, Akuta skedet samt Dagligt liv. Exempel på genomförandet redovisas i integrativ tabell (se Bilaga 5).
Utlösande faktorer
Stressorer
Kvalitativt
Enligt studier hade vårdsökande personer som drabbats av TK oroat sig för andra, varit stressade, känt sig ensamma, varit emotionellt känsliga samt otillfredsställda med hur deras liv blivit och personerna hade levt under dessa omständigheter i flera år innan de drabbades av TK (Dahlviken, Fridlund & Mathisen, 2014; Wallström, Ulin, Määttä, Omerovic & Ekman, 2016).
Kvantitativt
Utlösande orsaker till att vårdsökande personer drabbades av TK handlade om stressorer som antingen var fysiska eller emotionella, fysiska var exempelvis försämring av KOL, lungemboli och operation medan emotionella exempelvis var sorg, rädsla och ångest (Citro et al., 2012; Giannakopoulos, El-Battraway, Schramm, Ansari, Hoffman, Borggrefe & Akin, 2017; Compare, Grossi, Bigi, Proietti, Shonin, Orrego, & Poole, 2013). Enligt Citro et al. (2012) hade 50 % av deltagarna de emotionella stressorerna vid insjuknandet, 22 % fysiska stressorer och 28 % utan påvisbar stressor. Compare et al. (2013) visade att de fysiska stressorerna (50 %) var betydligt vanligare än de emotionella (38 %) samt att 12 % saknade identifierbar stressor (Compare et al., 2013).
Könsskillnader
Schneider et al. (2013) visade att 38 % av kvinnorna och 21 % av männen hade en emotionell stressor (p=0.1) och 30 % av kvinnorna och 57 % av männen (p=0,005) hade en fysisk stressor som utlöste TK. I en studie skriven av Giannakopoulos et al. (2017) var det främst kvinnor, jämfört med män, som upplevde emotionella stressorer (96 % vs. 78 %, p=0.05). Fysiska stressorer förekom hos 88 % av männen samt hos 62 % av kvinnorna (p=0.16) (Sharkey, Pink, Lesser, Garberich, Maron & Maron, 2015). Enligt Schneider et al. (2013) var bröstsmärtor vanligare symtom hos kvinnorna än hos männen (73 % vs 57 %, p=0.08) medan dyspné var vanligare hos männen än hos kvinnorna (18 % vs 15 %, p=0.78). Riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar såsom diabetes och hypertoni var jämnt fördelade mellan könen (Compare et al., 2013).
6
Akuta skedet
Insjuknandet
Kvalitativt
Studier har visat att vårdsökande personer till en början ignorerade sina symtom samt att de i anamnesen beskrev att de saknade insikt i situationen vilket kunde bero på att de drabbade inte ville störa vården eller att de bedömt situationen och symtomen som mindre allvarliga (Dahlviken et al., 2015; Wallström, Ulin, Omerovic & Ekman, 2016a). En annan orsak var att de inte ansåg att de hade tid att vara sjuka och söka sjukvård (Wallström et al., 2016a). De vårdsökande personerna hade upplevt lättare symtom dagar eller månader före det akuta insjuknandet och beskrev att de upplevt en varnande känsla av att någonting inte stod rätt till (Dahlviken et al., 2015). Vanligast förekommande symtom som de vårdsökande personerna upplevde var dyspné, bröstsmärta och smärta i armar, nacke, hals, axlar, buk samt rygg (Dahlviken et al., 2015; Wallström et al., 2016a). Personerna beskrev att sjukdomen kom som en chock där de, trots allvarliga symtom, inte trodde att det skulle leda till en diagnos, bland annat på grund av att flera beskrev sig själva som aktiva och inte den typen av personer vilka drabbas av en hjärtsjukdom (Wallström et al., 2016a).
Kvantitativt
Kim, Jo, Park, Kim, Han och Park (2017), Nascimento et al. (2011) och Song et al. (2010) visade att de första symtomen dominerades av dyspné och bröstsmärta. En episod av fysisk eller emotionell stress fanns som bakomliggande faktor hos 82 % av de vårdsökande personerna, emotionell stress var vanligast hos drabbade där TK inte lett till kardiogen chock (18 % vs 6 %, p=0,279) (Song et al., 2010). Giannakopoulos et al. (2017) visade att det vanligast förekommande symtomet hos personer med fysisk stressor var dyspné (9 % vs. 53 %,p=<0.05) och det huvudsakliga symtomet hos dem med emotionella stressorer var bröstsmärta (71% vs. 37%,p=<0.05). Song et al., (2010) jämförde vårdsökande personer med TK-diagnos som hamnade i kardiogen chock i det akuta insjuknandet med en grupp TK-drabbade som inte gjorde det. Resultatet visade att chockgruppen i samband med insjuknandet påvisade högre grad av TK symtom vid undersökningar, exempelvis var förekomsten av dyspné (38 % vs 81 %, p=0,005) och lungödem (29 % vs 69 %, p=0,009) högre i chockgruppen (Song et al., 2010).
Känslor för sjukdomen
Kvalitativt
Dahlviken et al. (2015) beskrev att de vårdsökande personerna upplevde att diagnosen TK gav en känsla av lättnad medan Wallström et al. (2016a) beskrev att det medförde stor oro för att de inledande symtomen skulle bli permanenta samt rädsla för att behöva leva med sjukdomen. Flera av de drabbade kände sig ensamma med sin oro och uttryckte att de inte ville leva resten av sitt liv med sjukdom samt längtan att återfå sin normala hälsa. Oron förstärktes av det faktum att informationen gällande diagnosen och dess symtom var begränsad samt att vårdpersonal inte kunde informera personerna vad som ansågs vara normalt eller inte för deras tillstånd (Wallström et al., 2016a).
Komplikationer
Kvantitativt
En studie tog upp komplikationer vid TK och visade att de uppstod hos 32 % av de vårdsökande personerna, där akut hjärtsvikt var den vanligaste komplikationen och drabbade 16 % (Citro et al., 2012). Sharkey et al. (2015) visade att av 249 personer som skrevs in överlevde 241 personer till utskrivning, av dessa fick 19 % hypotoni eller hjärtstopp, där personerna med hjärtstopp hade en medelålder på 58 år och personerna med hypotoni en medelålder på 69 år. I en annan studie av Nascimento, Santana, Perez-Caminero och Benjo (2011) visade det sig att 9 % av de vårdsökande personerna avled efter att ha drabbats av TK. Enligt Sharkey et al. (2015) var de fysiska stressorerna hos de 3 % som avled pneumoni, återupplivning efter hjärtstopp, svampinfektion, hjärntumör och subarachniodalblödning.
7
Dagligt liv
Tiden efter utskrivning
Kvalitativt
Enligt Dahlviken et al. (2015) kunde de kvarvarande symtomen efter TK beskrivas likna de inledande symtomen, upplevas diffusa samt leda till osäkerhet och återinläggningar. De vårdsökande personerna beskrev att möten med vårdpersonalen var bra då de fick uppmärksamhet, blev effektivt omhändertagna samt kände sig trygga. Efter utskrivning hade de vårdsökande personerna ökad insikt gällande tillståndet men även försämrad fysisk, mental och social förmåga, svaghet, trötthet, dålig uthållighet och koncentrationssvårigheter. Vilket i sin tur ledde till nedstämdhet och en begränsning i det dagliga livet (Dahlviken et al., 2015).
Vårdsökande personer upplevde oro för människor i deras omgivning och för praktiska vardagssysslor, kände ensamhet och misstro till andra människors förmåga men även missnöjdhet över hur deras liv påverkats av sjukdomen med konstant inre stress och svårigheter att släppa det förflutna (Wallström et al., 2016). De drabbade uppgav att de funderade mycket på sin otillfredsställande situation, det förflutna samt kände oro för framtiden, de kom även på sig själva med att fundera över existentiella frågor kring hur livet skulle fortsätta levas (Wallström et al., 2016; Wallström et al., 2016a).
Kvantitativt
Enligt Wallström, Ulin, Omerovic och Ekman (2016b) fanns det skillnader på upplevda symtom åtta veckor efter utskrivning från sjukhus mellan de som drabbats av TK och de som drabbats av hjärtinfarkt. Trötthet, sömnsvårigheter, dyspné och energibrist var symtom som upplevdes lika bland grupperna, medan det fanns skillnader i frekvensen av huvudvärk (p=0,016) samt graden av depression (p=0.04) vilka visade sig vara högre hos personerna som drabbats av TK (Wallström et al., 2016b). Enligt Compare et al. (2013) var de som drabbats av TK mer känslomässigt påverkade ett år efter insjuknandet än personer som drabbats av hjärtinfarkt, trots att diagnosen TK är reversibel. De som drabbats av TK upplevde minskad förmåga att känna trygghet, lugn och självsäkerhet i sociala sammanhang (p=0.02) än de som drabbats av hjärtinfarkt. De som drabbats av TK upplevde högre värden av psykisk smärta jämfört med de som drabbats av hjärtinfarkt (70 % vs. 38 %, p=0,001) (Compare et al., 2013).
Uppföljning
Kvalitativt
De vårdsökande personerna kände trygghet vid uppföljning med täta återbesök på sjukhuset men upplevde att vårdpersonal hade brist på kunskap och förståelse kring diagnosen (Dahlviken et al., 2015). Att vårdpersonal rådfrågade varandra uppskattades och önskemål om att träffa andra TK-drabbade personer framkom för att få en inblick i hur diagnosen utvecklats för andra. Ett uppföljningsprogram föreslogs av de drabbade som ett potentiellt hjälpmedel i framtiden (Dahlviken et al., 2015).
Kvantitativt
Inom loppet av de tre första månaderna under uppföljningen förbättrades funktionen i hjärtat men däremot var det inte helt återhämtat vid en jämförelse mellan personer som drabbats av TK och en kontrollgrupp som inte haft någon skada på hjärtat (Neil et al., 2015). Exempelvis visade NT-proBNP, ett prov som visar hjärtats myokardfunktion, att personer som drabbats av TK fortfarande hade ett förhöjt värde efter tre månader (p=0.03) (Neil et al., 2015).
Diskussion
Metoddiskussion
I sökprocessen anskaffades hjälp av bibliotekarie för att effektivisera sökningen (Forsberg & Wengström, 2013), eftersom de egna erfarenheterna av sökning efter vetenskapligt material upplevdes begränsade. Databaserna som inledningsvis användes var Cinahl och Medline men på grund av intresse för ytterligare material gjordes även sökning i Psycinfo, ett tillägg som ej gav önskat resultat då det endast genererade en resultatartikel. Vid sökningen återkom artiklar i dubbletter i vilket tyder på att relevanta sökord och kombinationer användes, något som kan ses som en styrka (Polit & Beck, 2012).
8
Handledningstillfällen av litteraturöversikten skedde i grupp, sammanlagt fyra gånger, tillsammans med handledare samt författare till ytterligare en litteraturöversikt. Feedback från andra som läst litteraturöversikten var till stor nytta i skrivprocessen eftersom de med nya ögon såg styrkor och svagheter i arbetet samt identifierade delar som inte var relevanta eller osammanhängande (Pautasso, 2013). Sådant kunde ha missats lätt på grund av att texten lästes och skrevs om kontinuerligt. Feedback på litteraturöversikten given till andra författare samt gemensam diskussion gav även inspiration till det egna arbetet vilket ansågs viktigt för kvaliteten på litteraturöversikten (Pautasso, 2013).
I den inledande sökningen användes ett sökspann mellan år 2012-2017, det vill säga artiklar publicerade inom de senaste fem åren vilket Forsberg och Wengström (2013) menar stärker en studies trovärdighet. Sökningen gav inte tillräckligt med träffar på artiklar som kunde sammanställas till ett resultat, sökspannet utökades därför till artiklar publicerade mellan år 2008-2017, vilket identifierades som en svaghet eftersom resultatets pålitlighet kan vara begränsad till följd av att sökspannet utökades till tio år (Forsberg & Wengström, 2013). 13 vetenskapliga artiklar godkändes slutligen i kvalitetsgranskningen. En styrka med resultatet var att samtliga artiklar hade hög kvalitet i granskningen vilket innebar 6-8 poäng i granskningsprotokollens del 2 (se Bilaga 2 och 3).
Artiklarna analyserades och jämfördes för att få fram den övervägande gemensamma upplevelsen bland de drabbade genom att ta fram likheter bland artiklarna vilket redovisas som ett exempel i integrativ tabell (se Bilaga 5). En avgränsning för artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska eftersom språket behärskas. Dock fanns risk för feltolkningar samt att avgränsningen blev en begränsning då material skrivna på andra språk än engelska kan ha gått förlorat, vilket kan ses som en svaghet och kan ha påverkat resultatet (Wallengren & Henricson, 2012). Endast studier från Europa önskades men på grund av för få träffar i sökningen så togs det inklusionskriteriet bort och artiklar från hela världen användes i sökningen. 8 av 13 artiklar genomfördes i Europa: Italien, Norge, Sverige samt Tyskland, övriga artiklar i Sydkorea och USA. Detta tyder på att det kan finnas kulturella skillnader i de vårdsökande personernas reaktioner och erfarenheter av en oväntad hjärtdiagnos (Chang & Tsai, 2017) en identifierad svaghet då det kan ha påverkat resultatets tillförlitlighet. Arbetet ger dock djup till den nuvarande kunskapen vilken domineras av ett europeiskt perspektiv.
Material om vårdsökande personers egna berättelser av att drabbas av TK var begränsat vid sökning eftersom det enbart framkom i tre av artiklarna vilka var baserade på kvalitativa studier som beskriver, tolkar och förstår människans subjektiva upplevelser och känslor (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2017). I kvalitativ forskning finns det alltid en risk att forskarnas förförståelse påverkar resultaten (Friberg, 2017). Förförståelsen inför denna litteraturöversikt ses som en styrka eftersom inget tidigare innehav av kunskap inom området TK existerade vilket förhindrade förväntningar och förutsägelser. Artiklarna har lästs igenom och analyserats enskilt av var och en vilket följdes av en gemensam diskussion som gav tolkningar från olika perspektiv, vilket skapade en högre tillförlitlighet och trovärdighet i resultatet (Wallengren & Henricson, 2012; Willman et al., 2016).
Bättre inblick gällande mäns uppfattning av diagnosen hade önskats för att skapa ett trovärdigt resultat gällande manliga upplevelser och känslor kring TK. Detta ses dock inte som en svaghet då främst kvinnor drabbas, därmed domineras resultatet av ett kvinnligt perspektiv utifrån de använda artiklarnas urval.
Tio kvantitativa artiklar användes vilket gav ett övervägande kvantitativt perspektiv med resultat som främst visade på statistiska skillnader mellan TK och hjärtinfarkt samt de olika symtomen. Detta kan ses som en svaghet då litteraturöversiktens resultat inte genererade önskad mängd information gällande den subjektiva upplevelsen av att drabbas av TK. Dock visade resultaten som framkom i den kvantitativa delen gemensamma fynd vilket är en styrka för studiens reliabilitet. Samtliga kvantitativa artiklar hade ett mätinstrument som innehåller kriterier för att diagnostisera TK (Scantlebury & Prasad, 2014). Det dominerande mätinstrumentet som användes i sex artiklar var Mayo Clinic Diagnostic Criteria (se
Bilaga 7), övriga fyra artiklar inkluderade liknande kriterier men utan specificerat mätinstrument. Att
majoriteten av de kvantitativa artiklarna använde samma mätinstrument påverkar reliabiliteten positivt och är en styrka för litteraturöversikten.
Då de kvantitativa artiklarna som användes främst hade kvinnor i urvalet kunde skillnader mellan könen samt upplevelsen av att drabbas av TK som man påverkas, vilket har verkan på generaliserbarheten och den externa validiteten över hela populationen. För att säkerställa den interna validiteten har inga värden som inte visade på någon signifikans använts i resultatdiskussionen, vilket är en styrka.
9
Resultatdiskussion
Emotionella och fysiska stressorer var utlösande faktorer för TK, dock har det framkommit olika resultat gällande vilken av dessa stressorer som var vanligast förekommande i litteraturöversikten. Dessa olika resultat kan bero på att det främst var kvinnor som upplevde de emotionella stressorerna och andelarna procent som hade en fysisk stressor var högre bland män jämfört med kvinnorna vilket kan förklara varför de emotionella stressorerna var vanligast. Litteraturöversiktens resultat styrker tidigare forskning som visat att de personer som drabbas av TK främst är kvinnor. Komesaroff, Esler och Sudhir (1999) tog upp att östrogen är ett hormon vilket skyddar hjärtat och även har rapporterats ge skydd mot utveckling av hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor samt att det kan påverka hormonella reaktioner på stress. Att kvinnor dessutom visat sig vara känsligare än män för ökade nivåer av stresshormonet katekolamin (Nykamp & Titak, 2010) skulle kunna vara en förklaring till att kvinnor övervägande är de som diagnostiseras med TK. I studien av Komesaroff et al (1999) fick kvinnor som kommit in i klimakteriet ett tillskott av östrogen vilket dämpade blodtrycket och katekolaminreaktionen på psykisk stress, vilket skulle kunna vara en koppling till att det huvudsakligen är kvinnor efter klimakteriet som drabbas då östrogennivåerna sjunker betydligt (Nykamp & Titak, 2010). Litteraturöversiktens resultat
har visat på att depression och ångest var frekvent vanligare bland äldre både hos män och kvinnor, vilket ledde till hypotesen att åldern bland urvalet hade stor betydelse på resultatet gällande vilken av de utlösande stressorerna som var vanligast.
Saffari et al. (2017) gjorde en studie på kvinnor över 50 år
som drabbats av TK som visade på att dessa kvinnor hade ökad grad av depression och ångest samt minskad sexuell förmåga, vilket gjorde att kvinnorna skattade lågt i HRQOL.
Litteraturöversikten visar att de som drabbats av TK främst är personer som känt oro och/eller ångest dagligen. Personlighetsdragen att känna mer oro och/eller ångest i samband med att utsättas för en emotionell stressor kan enligt Goh, Wong, Zaroff, Shafaee och Lundstrom (2016) leda till högre risk att drabbas av TK. En studie av Zarifeh et al. (2012) visade motsatsen då de vårdsökande personerna som drabbats av TK visade sig vara mer emotionellt stabila än övriga grupper i studien. Studiens deltagare drabbades av en jordbävning och visade på avvikande mönster från litteraturöversiktens resultat som istället menade att de TK-drabbade hade mer emotionellt känsliga personlighetsdrag. Det är möjligt att den psykiska påverkan hos personer som drabbats av TK triggat av akuta stressorer som exempelvis jordbävningar, skiljer sig från andra TK-fall där en längre tids stress ligger till grund för insjuknandet av TK (Zarifeh et el., 2012). Den huvudsakliga teorin är att utlösande faktorer var emotionell samt fysisk stress men det intressanta är att det inte finns några specifika orsaker eller bevis på varför bara vissa stressiga situationer utlöser TK. Litteraturöversiktens resultat visar inte vad de drabbade med emotionella stressorer genomgått som orsakat det akuta skedet utöver det att många uppvisat liknande känslor tiden före insjuknande.
Resultatet visade att diagnosen TK medför stor oro hos de vårdsökande personerna som dessutom anser att oron förstärks både i det akuta skedet och tiden efter att de blivit drabbade. Detta skulle kunna bero på att de drabbade upplevde att vårdpersonalen inte hade tillräcklig kunskap om TK och därför inte kunnat ge tillräcklig information så att de vårdsökande personerna kände sig trygga. En del av personcentrerad omvårdnad handlar om att inge trygghet för att den vårdsökande personen ska kunna uppnå hälsa trots sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). För att inge trygghet inom den personcentrerade vården är kunskap och information en av tre viktiga delar, vilket innebär att sjuksköterskan ska ha kunskap om vård, behandling och rehabilitering för att personen ska få alla förutsättningar för så bra hälsa som möjligt (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Flera studier har sedan tidigare visat att det finns en kunskapslucka angående TK samt att oförståelse om orsaken bakom TK till stor del kunde bero på att sjukvårdspersonalen gav bristfällig information (Esler, 2017; Pore & Burley, 2012). Mer forskning krävs för att kunna ge tydligare information samt bättre och tryggare vård till de drabbade.
Trots att TK är en reversibel hjärtsvikt (Esler, 2017) så kan olika sorters komplikationer uppkomma och även dödsfall, vilket är något att ha i åtanke under behandling av vårdsökande personer. Litteraturöversikten visade att de som avled med diagnosen TK inte hade någon hjärtrelaterad dödsorsak vilket kan tyda på att TK skulle kunna leda till nedsatt hälsotillstånd med följdsjukdomar på grund av stress. Resultatet visade att den totala dödligheten var låg och främst utbredd bland äldre drabbade. Att äldre ofta har större risk för flertalet sjukdomar och därmed fysiska stressorer kan vara en förklaring till varför dödligheten är mer förekommande bland äldre (Buntinx, Niclaes, Suetens, Jans, Mertens, Van den Akker, 2002). Det har också framkommit i resultatet att hjärtat hos de drabbade inte är fullt återhämtat tre månader efter det akuta insjuknandet, vilket också är viktigt att tänka på vid information, behandling och uppföljning till personer som drabbats av TK. Ett intressant fynd som
10
framkom om komplikationer till följd av TK i resultatet var att de som fick hjärtstopp var yngre än de som fick hypotoni vilket väcker tankar kring vad åldern kan ha för betydelse bland de som drabbas av TK.
Litteraturöversiktens resultat visade att vårdsökande personer kände trygghet vid återbesök och önskade ett uppföljningsprogram. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) är utvärdering av tillstånd och symtom är inte bara ett sätt att beskriva sjukdomstillståndet, det skapar även förståelse för behov samt den drabbades syn på diagnosen. Att utvärdera ger även indikation på hur hälsa uppfattas av personen samt på vilka sätt den kan främjas vilket underlättar för vårdpersonal att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad som är ett sätt att underlätta sjukdomsupplevelsen för de drabbade
(Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Det skulle innebära att uppföljning av diagnosen och den stressfulla situationen kan öka förståelsen samt hanteringen för de som drabbats av TK
Stresshanteringsstrategier är viktigt i behandling av TK och något att ha i åtanke då länken mellan psykosocial hälsa och kardiovaskulära sjukdomar har hittats i flertalet studier (Kastaun, Gerriets, Tschernatsch, Yeniguen & Juenemann, 2016). Det är viktigt att hälso- och sjukvården använder strategier för stresshantering vilket kan påverka positivt på lång sikt för den drabbade (Holton, Barry & Chaney, 2016). Steptoe och Kivimäki (2012) beskriver stresshanteringsstrategier som har visat sig vara potentiellt preventiva mot hjärt-kärlsjukdomar och dessa innefattar bland annat förändringar i arbetsliv eller förändringar i den emotionella reaktionen i stressiga situationer genom exempelvis avslappningsövningar eller kognitiv beteendeterapi. Stresshanteringstrategier innefattar ofta även förändring av livsstil, såsom träning, matvanor och planering (Steptoe & Kivimäki, 2012). På så sätt kan personcentrerad omvårdnad vara avgörande för att identifiera samt uppfylla de hälsovårdsbehov som finns för att ge den drabbade tillräckligt med information vid hemkomst och tillgodose de individuella behoven hos den vårdsökande personen för att kunna hantera stress (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Slutsatser
TK är en reversibel sjukdom men ett omvälvande tillstånd med svåra symtom som medför existentiella frågor och oro för framtiden. Det är främst oroliga och stressade kvinnor efter klimakteriet som drabbas vilket leder till en ond cirkel då diagnosen TK medför ännu mer stress och oro. Efter att ha diagnostiserats med TK upplever de drabbade stor oro för både sitt dagliga liv och funderar kring sin situation och framtid. Uppföljning, information och kunskap bidrar till trygghet hos de drabbade och det finns även önskemål från vårdsökande personer om kommunikation med andra som drabbats av TK för ytterligare information om sjukdomens innebörd och utveckling.
Trots att det inte finns några evidensbaserade riktlinjer för omvårdnaden vid TK så finns det mål att sträva mot som smärthantering, regelbundna blodtryckskontroller samt att upprätthålla adekvat syresättning då det leder till minskad stress och ångest (Efferth et al., 2016). Det krävs ytterligare forskning om TK men medan sökandet efter rätt behandling och botemedel pågår kan personcentrerad omvårdnad och målinriktad stresshanteringsstrategi vara kompletterande. En kunskap om patofysiologi berikad av de drabbades erfarenheter och känslor kan underlätta för sjukvårdspersonal att identifiera diagnosen samt skapa förståelse för den (Efferth et al., 2016). Långsiktig behandling kan vara hjärtrehabiliteringsprogram, psykologiskt stöd för hantering samt beredskapsrådgivning för den vårdsökande personen i behov av känslomässigt stöd samt uppföljning av UKG (Padilla et al., 2014). Om kunskapsluckan blir mindre gällande diagnosen TK skulle det kunna leda till att vårdpersonal kan ge bättre personcentrerad omvårdnad samt minska risk för felbedömningar.
Kliniska implikationer
Litteraturöversikten förväntas ge ökad kunskap om upplevelsen av att ha drabbats av TK. Det är viktigt att implementera och uppmärksamma TK redan i sjuksköterskeutbildningen och även vidare internationellt på sjukhus världen över för att uppmärksamma diagnosen. Detta för att skapa förståelse för vårdsökande person och närstående om vilka som kan drabbas samt vad som kännetecknar tillståndet. Resultatet förväntas även ge användbar kunskap som vägledning för sjuksköterskans personcentrerade omvårdnadsåtgärder i mötet med personer som drabbats av TK. Att skapa förståelse för skillnaden mellan TK och hjärtinfarkt är viktigt för att tidigt kunna inhämta utförlig anamnes och ge rätt omvårdnad. Vikten av att skilja på diagnoserna är också starkt kopplat till kostnadseffektiviteten då fastställandet av rätt diagnos genom adekvata undersökningar minskar antalet kostsamma
11
undersökningar, exempelvis akut ballongvidgning som endast är relevant för hjärtinfarkt. Resultatet kan på så vis vara avgörande för den drabbade personens känsla av delaktighet i sin egen vård och upplevda välbefinnande under vårdtillfället och tiden efter samt ge kunskaper som gör skillnad mellan liv och död.
Framtida forskning
Det krävs ytterligare forskning gällande erfarenheten av att drabbas av TK då oro för sjukdomen förstärks på grund av bristen på kunskap. Berättelser ur den vårdsökandes perspektiv skulle även vara användbart som underlag för vården att utveckla evidensbaserade omvårdnadsstrategier. Främst önskas alltså att kvalitativa studier om just upplevelser av att drabbas av TK utökas i framtiden då det är en bra informationskälla för drabbade individer och vårdpersonal. Det skulle bidra till att den vårdsökande personen kunde få information både gällande symtom, uppföljning och prevalens samt förstå att det finns fler som drabbats.
I allmänhet saknas mycket forskning kring TK och det finns många frågor som inte har besvarats. Ytterligare forskning krävs för att integrera bevis så att psykisk ohälsa och mental stress kan kopplas samman med utvecklingen av TK. För att vårdpersonal ska kunna ge så bra vård som möjligt krävs mer evidensbaserad fakta om sjukdomen för att kunna informera den vårdsökande personen och inge känslor av ökad trygghet och därmed främja god hälsa
12
Referenser
* = Artiklar som ingår i resultatet.
Arman, M., Ranheim, A., & Wode, K. (2008). Anthroposophic health care – different and home-like.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 357-366. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00536.x
Arvidsdotter, T., Marklund, B., & Taft, C. (2013). Effects of an integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating psychological distress in primary care patients - a pragmatic randomized controlled trial. BMC Complementary and Alternative
Medicine, 13(308), 1-9. Doi: 10.1186/1472-6882-13-308
Bengtsson-Linde, K. (2017). Akut omhändertagande enligt cABCDE. Hämtad 6 december, 2017, från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5855
Buntinx, F., Niclaes, L., Suetens, C., Jans, B., Mertens, R., & Van den Akker, M. (2002). Evaluation of Charlson’s comorbidity index in elderly living in nursing homes. Journal of Clinical
Epidemiology, 55(11), 1144-1147. Doi: https://doi.org/10.1016/S0895-4356(02)00485-7
Chang, Y., & Tsai, Y. (2017). Early illness experiences related to unexpected heart surgery: A qualitative descriptive study. Australian Critical Care, 30(5), 279-285. Doi: https://doi.org/10.1016/j.aucc.2016.11.005
* Citro, R., Rigo, F., Previtali, M., Ciampi, Q., Canterin, FA., Provenza, G., … Bossone, E. (2012). Differences in clinical features and in-hospital outcomes of older adults with tako-tsubo cardiomyopathy. Journal of the American Geriatrics Society, 60, 93-98. Doi: 10.1111/j.1532-5415.2011.03730.x.
* Compare, A., Grossi, E., Bigi, R., Proietti, R., Shonin, E., Orrego, P.S., & Poole, L. (2013). Stress-induced cardiomyopathy and psychological wellbeing 1 year after an acute event. Journal of
Clinical Psychology In Medical Settings, 21(1), 81-91. Doi: 10.1007/s10880-013-9380-1
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera diskurser. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 153-170). Lund: Studentlitteratur.
* Dahlviken, R.M., Fridlund, B., & Mathisen, L. (2015). Women’s experiences of takotsubo cardiomyopathy in a short-term perspective – a qualitative content analysis. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 29, 258-267. Doi: 10.1111/scs.12158
Derrick, D. (2009). The ’broken heart syndrome’: Understandning takotsubo cardiomyopathy. Critical
Care Nurse, 29, 49-57. Doi: 10.4037/ccn2009451
Dote, K., Sato, H., Tateishi, H., Uchida, T., & Ishihara, M. (1991). Myocardial stunning due to simultaneous multivessel coronary spasm: a review of 5 cases. Journal of Cardiology, 21(2), 203-214. Hämtad 6 december, 2017, från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1841907
Efferth, T., Banerjee, M., & Paul, N.W. (2016). Broken heart, tako-tsubo or stress cardiomyopathy? Metaphors, meanings and their medical impact. International Journal of Cardiology, 230, 262-268. Doi: 10.1016/j.ijcard.2016.12.129
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ...Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care – ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4). 248-251. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Esler, M. (2017). Mental stress and human cardiovascular disease. Neuroscience & Biobehavioral
Reviews, 74, 269-276. Doi: 10.1016/j.neubiorev.2016.10.011
Farris, C., Kanayama, T., & McEnroe-Petitte, D. (2014). Takotsubo cardiomyopathy: Can hearts really break? Home Healthcare Nurse, 32, 410-414. doi: 10.1097/ NHH.0000000000000108
13
Field, T. (2011). Romantic breakups, heartbreak and bereavement—romantic breakups. Psychology, 2, 382–387. Doi: 10.4236/psych.2011.24060
Florczak, K. (2017). Evidence or clinicians or the person: Who should be at the center? Nursing Science
Quarterly, 30, 17-20. Doi: 10.1177/0894318416680512
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier - Värdering, analys och
presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 129-140). Lund: Studentlitteratur.
* Giannakopoulos, K., El-Battraway, I., Schramm, K., Ansari, U., Hoffman, U., Borggrefe, M., & Akin, I. (2017). Comparison and outcome analysis of patients with takotsubo cardiomyopathy triggered by emotional stress or physical stress. Frontiers in Psychology, 6(527), 2-6 Doi: 10.3389/fpsyg.2017.00527
Goh, A.C.H, Wong, S., Zaroff, J.G., Shafaee, N., & Lundstrom, R.J. (2016). Comparing anxiety and depression in patients with takotsubo stress cardiomyopathy to those with acute coronary syndrome. Cardiac Rehabilitation, 36, 106-111. Doi: 10.1097/HCR.0000000000000152
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och
metod. (s. 129-137). Lund: Studentlitteratur AB.
Holton, M., Barry, A., & Chaney, J. (2016). Employee stress management: An examination of adaptive and maladaptive coping strategies on employee health. Work, 53(2), 299-305. Doi:
10.3233/WOR-152145
Kastaun, S., Gerriets, T., Tschernatsch, M., Yeniguen, M., & Juenemann, M. (2016). Psychosocial and psychoneuroendocrinal aspects of Takotsubo syndrome. Nature Reviews Cardiology, 13(11), 688-694. Doi: 10.1038/nrcardio.2016.108
* Kim, S., Jo, S., Park, K., Kim, H., Han, S., & Park, W. (2017). Functional recovery of regional myocardial deformation in patients with takotsubo cardiomyopathy. Journal of Cardiology,
70(1), 68-73. Doi: https://doi.org/10.1016/j.jjcc.2016.09.006
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till
examination inom omvårdnad (s. 69-90). Stockholm: Studentlitteratur.
Koch, H.J. (2013). Psychophysiological concepts of stress induced cardiomyopathy with broken heart syndrome as a paradigm. Archives of Psychiatry and Psychotherapy, 15, 37-43. Doi: 10.12740/APP/18442
Komesaroff, P., Esler, M., & Sudhir, K. (1999). Estrogen supplementation attenuates glucocorticoid and catecholamine responses to mental stress in perimenopausal women. The Journal of Clinical
Endocrinology & Metabolism, 84(2), 606-610. Doi: https://doi.org/10.1210/jcem.84.2.5447
Kristensson-Uggla, B. (2014). Personfilosofi - filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi
till praktik (s. 21-62). Stockholm: Liber.
Kullberg, A., Sharp, L., Johansson, H., Brandberg, Y., & Bergenmar, M. (2017). Patient satisfaction after implementation of person-centred handover in oncological inpatient care – a cross-sectional study. PLoS ONE, 12(4): e0175397. Doi: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0175397
* Nascimento, F., Santana, O., Perez-Caminero, M., & Benjo, A. (2011). The characteristics of stress cardiomyopathy in an ethnically heterogeneous population. Clinics, 66, 1895-1899. Doi: 10.1590/S1807-59322011001100008
* Neil, C., Nguyen, T., Singh, K., Raman, B., Stansborough, J., Dawson, D., … Horowitz, J. (2015). Relation of delayed recovery of myocardial function after takotsubo cardiomyopathy to
14
subsequent quality of life. The American Journal of Cardiology, 115, 1085-1089. Doi: https://doi.org/10.1016/j.amjcard.2015.01.541
Nussinovitch, U., Goitein, O., Nussinovitch, N., & Altman, A. (2011). Distinguishing a heart attack from the ‘‘broken heart syndrome’’ (takotsubo cardiomyopathy). Journal of Cardiovascular Nursing,
26(6), 524-529. Doi: 10.1097/JCN.0b013e31820e2a90
Nykamp, D., & Titak, J.A. (2010). Takotsubo cardiomyopathy, or broken-hearted syndrome. The Annals
of Pharmacotherapy, 44, 590-593. Doi: 10.1345/aph.1M568
Padilla, H., Paltoo, B., Edsall, R., & Hettling, N. (2014). Recognizing and treating takotsubo cardiomyopathy. Nursing, 44(8), 50-54. Doi: 10.1097/01.NURSE.0000450780.57483.17
Parahoo, K. (2014). Nursing research- principles, process and issues. Basingstoke: Palgrave macmillan. Parse, R. R. (1998). The human becoming school of thought: A perspective for nurses and other health
professionals. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Pautasso, M. (2013). Ten simple rules for writing a literature review. PLOS Computational Biology, 9(7), 1-4. Doi:10.1371/journal.pcbi.1003149.g001
Polit, D-F., & Beck, C-T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing
practice (9 uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins.
Pore, N., & Burley, M. (2012). When a broken heart is real: Takotsubo cardiomyopathy. The Nurse
Practitioner, 37(10), 48-52. Doi: 10.1097/01.CCN.0000408501.19554.c6
Saffari, M., Lin, C-Y., Broström, A., Mårtensson, J., Malm, D., Burri, A., … & Pakpour, A. H. (2017). Investigating sexual problems, psychological distress and quality of life in female patients with takotsubo cardiomyopathy: A prospective case-control study. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 16(7), 614-622. Doi: 10.1177/1474515117702028
Scantlebury, D.C., & Prasad, A. (2014). Diagnosis of takotsubo cardiomyopathy – Mayo clinic criteria.
Circulation Journal, 78, 2129-2139. Doi: 10.1253/circj.CJ-14-0859
* Schneider, B., Athanasiadis, A., Stöllberger, C., Pistner, W., Schwab, J., Gottwald, U., ... Sechtem, U. (2013). Gender differences in the manifestation of tako-tsubo cardiomyopathy. International
Journal of Cardiology, 166(3), 584-558. doi: 10.1016/j.ijcard.2011.11.027
SFS 2003:460. Etikprövningslagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
* Sharkey, S.W., Pink, V.R., Lesser, J.R., Garberich, R.F., Maron, M.S., & Maron, B.J. (2015). Clinical profile of patients with high-risk tako-tsubo cardiomyopathy. The American Journal of
Cardiology, 116(5), 765-772. Doi: https://doi.org/10.1016/j.amjcard.2015.05.054
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om hjärtinfarkter 2016. Hämtad 12 december 2017, från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-10-23
* Song, B.G., Park, S., Noh, H.J., Jo, H.C., Choi, J., Lee, S., ... Oh, J.K. (2015). Clinical characteristics, and laboratory and echocardiographic findings in takotsubo cardiomyopathy presenting as cardiogenic shock. Journal of Critical Care, 25, 329-335. Doi: 10.1016/j.jcrc.2009.12.016 Steptoe, A., & Kivimäki, M. (2012). Stress and cardiovascular disease. Nature Reviews Cardiology, 9,
360-370. Doi:10.1038/nrcardio.2012.45
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 27 november 2017, från https://www.swenurse.se/personcentrerad-vard
Therkleson, T., & Stronach, S. (2015). Broken heart syndrome – a typical case. Journal of Holistic
Nursing, 33, 345-350. Doi: 10.1177/0898010115569883
15
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig metod - från idé till examination inom
omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur
* Wallström, S., Ulin, K., Omerovic, E., & Ekman, I. (2016a). Symptoms in patients with takotsubo syndrome: a qualitative interview study. BMJ Journal, 6, 1-6. Doi: 10.1136/bmjopen-2016-011820
* Wallström, S., Ulin, K., Omerovic, E., & Ekman, I. (2016b). Self-reported symptoms 8 weeks after discharge: A comparison of takotsubo syndrome and myocardial infarction. International
Journal of Cardiology, 224, 348-352. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijcard.2016.09.052
* Wallström, S., Ulin, K., Määttä, S., Omerovic, E., & Ekman, I. (2016). Impact of long-term stress in takotsubo syndrome: Experience of patients. European Journal of Cardiovascular Nursing,
15(17), 522-528. Doi: 10.1177/1474515115618568
Washburn, A., & Grossman, M. (2017). Being with a person in our care: Person-centered social work practice that is authentically person-centered. Journal of Gerontological Social Work, 60(5), 408-423, Doi: 10.1080/01634372.2017.1348419
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced
Nursing, 52(5), 546-553. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wittstein, I.S. (2012). Stress cardiomyopathy: A syndrome of catecholamine-mediated myocardial stunning? Cellular and Molecular Neurobiology, 32(5), 847-857. Doi:10.1007/s10571-012-9804-8
Zarifeh, J.A., Mulder, R.T., Kerr, A.J., Chan, C.W., & Bridgman, P.G. (2012). Psychology of earthquake-induced stress cardiomyopathy, myocardial infarction and non-cardiac chest pain. Internal
Medicine Journal, 42(4), 369-373. Doi: 10.1111/j.1445-5994.2012.02743.x
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats- vägledning för
Bilagor
Bilaga 1 Artikelmatris
Författare, år, titel, tidsskrift & landSyfte Design/Metod Deltagare Huvudresultat Kvalitet
Hög Medel Låg Citro, R., Rigo, F., Previtali, M., Ciampi, Q., Canterin, F.A., Provenza, G., … Bossone, E. (2012). Differences in Clinical Features and In-Hospital Outcomes of Older Adults with Tako-Tsubo Cardiomyopathy. Journal of the American Geriatrics Society. Italien. Att beskriva de kliniska egenskaperna och sjukhusresultaten hos äldre vuxna med TK. Kvantitativ design. Delvis retrospektiv, delvis prospektiv observationsstudie. Mätinstrument: Mayo clinic diagnostic criteria 190 på varandra följande vårdsökande personer med TK (92% kvinnlig, medelålder 66) uppdelades i tre grupper enligt ålder.
Den kliniska profilen för deltagare i åldrarna 75 år och äldre med TK var annorlunda än hos de yngre än 75 med TK, och de hade en högre komplikationsfrekve ns inom sjukhusen. Del 1: 4/4. Del 2: 6/7. Hög kvalitet. Compare, A., Grossi, E., Bigi, R., Proietti, R., Shonin, E., Orrego, P.S., & Poole, L. (2013). Stress-Induced Cardiomyopathy and Psychological Wellbeing 1 Year After an Acute Event. Italien. Att jämföra TK- och infarktdrabbade för att bedöma om det finns signifikanta skillnader mellan dessa två grupper i nivåer av HRQL( hälsorelaterad livskvalitet) och psykisk påverkan ett år efter det akuta insjuknandet. Kvantitativ design. Kontrollgruppsdeltag arna extraherades genom PSM (propensity score matching) från en lista över 564 AMI-drabbade som hade sökt akutmottagningen på samma sjukhus under samma inträdesperiod som personerna i TK-gruppen. Mätinstrument: Mayo clinic diagnostic criteria, HRQL & interview for recent life events, Paykel stress index
37 vårdsökande personer diagnostiserade med TK (4 män och 33 kvinnor) jämfördes med 37 personer diagnostiserade med hjärtinfarkt (4 män och 33 kvinnor). TK-gruppen hade ett åldersspann mellan 51-61 år. Infarkt-gruppens åldersspann var mellan 50-62 år. 38% av TK-drabbade hade emotionellt triggande stressorer, 50% hade fysiskt triggande stressorer och 12% hade ingen identifierbar triggerfaktor. 1 år efter insjuknandet hade 70% av TK-drabbade psykisk ohälsa jämfört med 38% av infarktdrabbade. Del 1: 4/4. Del 2: 7/7. Hög kvalitet. Dahlviken, R.M., Fridlund, B., & Mathisen, L. (2015). Women’s experiences of Takotsubo cardiomyopathy in a short-term perspective – a qualitative content analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Norge, Sverige. Att beskriva kvinnors erfarenheter av TK på kort sikt. Kvalitativ design. Explorativ och beskrivande. Halvstrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys. 14 kvinnor diagnostiserade med TK. Genom intervjuerna framkom upplevelsen av TK som en kontinuerlig process av att förstå diagnosen och att anpassa livet efter insjuknandet. Symtomen beskrevs som varierande. Gemensamt var tidigare stressiga förhållanden i livet. Del 1: 4/4. Del 2: 8/8. Hög kvalitet.
