Skolgården och klassrummet- en jämförande studie av två lärandemiljöer

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Skolgården och klassrummet

En jämförande studie av två lärandemiljöer

The schoolyard and the classroom

A comparative study of two learning environments

Hajrije Kelmendi

Sabrin Shobash

Barndoms - och ungdomsvetenskap 210 hsp Handledare: Johan Dahlbeck Examinator: Thom Axelsson

3

Abstract

Kelmendi, Hajrije & Shobash, Sabrin (2009). Skolgården och klassrummet – en

jämförande studie av två läromiljöer

Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö. Av forskningen framgår att lärandet är mer lustfylld ute på skolgården och att elevers kreativitet samt fantasi utvidgas ute på skolgården. Elever får även uppleva sitt eget lärande med alla sina sinnen. I tidigare forskning kring klassrummet står det bland annat skrivet om hur klassrumsmiljön ska vara uppbyggd. Till exempel ska möblerna vara bekväma för eleverna och det ska finnas ljudisolering. Våra slutsatser efter undersökningen är att lärandet kan vara lustfylld både ute på skolgården och i klassrummet men att det är beroende på hur undervisningen är upplagd.

Nyckelord: skolgård, klassrum, miljö och lärande

Förord

Vi är två som har skrivit detta examensarbete. Vi har både gemensamt och enskilt sökt empiriskt material samt läst tidigare forskning enskilt och sedan träffats och pratat tillsammans om litteraturen. Observationerna och intervjuerna har genomförts tillsammans fast på olika sätt. Till exempel turades vi om att vara ute på skolgården samt i klassrummet. Vi har efteråt varit på skolmuseum i Malmö tillsammans. Vi vill tacka klasslärarna som har ställt upp och deltagit i vår undersökning. Ett stort tack även till skolmuseum i Malmö för studiebesöket.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning

……….7

2 Syfte och frågeställningar

………...8

3 Historisk bakgrund……

………...,9

3.1 Skolgårdens utveckling………...9

3.2 Klassrummets utveckling………....9

4 Tidigare forskning

……….. .11

4.1 Tidigare forskning kring skolgården………..…..….11

4.2 Tidigare forskning kring klassrummet………..……….11

5 Teoretiska förankringar

……….…..13

5.1 Teoretisk förankring kring skolgården ………...13

5.1.2 Waldorfpedagogiken ………...13

5.1.3 Freinetpedagogiken……... ………...13

5.2 Teoretisk förankring kring klassrummet...14

5.2.1 Montessoripedgogiken……….14

6 Metod

………15 6.1 Intervjuer………...15 6.2 Observationer...16 6.3 Urval...16 6.4 Genomförande...17 6.5 Etiska överväganden...17

7 Resultat av intervju och observation

……….…...….19

7.1 Svensk uppgiften………...19

7.2 Matematik uppgiften………20

7.3 Intervju A………...…21

7.4 Intervju B………,,,…..21

7.5 Intervju med eleverna………,,,...22

6

8 Analys

...23

8.1 Analys av intervju A samt observationsuppgiften……….…..23

8.2 Analys av intervju B samt observationsuppgiften………...24

8.3 Analys av klassrummets miljö……….…....24

8.4 Sammanfattning och slutsatser………...25

9 Diskussion och reflektion

……….……….…..27

Referenser

……….… .30

7

1.Inledning

Pojken sitter trött och oengagerad under lektionen i klassrummet. Han tittar ut mot skolgården och stirrar ut på barnen som rör sig ute. När rasten kommer springer pojken ut. En gång i veckan har pojken utematematik och det är han väldigt glad för och är väldigt engagerad. Inne i klassrummet sitter han längst ut i fönstret och längtar ut igen. Exemplet ovan kommer från slutpraktiken som en av oss varit på.

Hur kommer det sig att pojken inne i klassrummet är oengagerad och längtar ut till skolgården medan han är engagerad under utematematiklektionerna? Vi började fundera på om det berodde på miljön han befann sig i. Det är viktigt att få alla elever engagerade i undervisningen och därför ville vi undersöka miljöns påverkan på lärandet. Detta intresserar oss eftersom ifall miljön har en inverkan på elevers engagemang så vill vi se hur man kan göra miljön lärorik och få eleverna engagerade.

Vad är orsaken till att pojken visar engagemang när han har utematematik och vad är orsaken till att han sitter oengagerad inne i klassrummet? Pojken i exemplet kommer från slutpraktiken som en av oss varit på.

Det är viktigt att skapa en trygg lärandemiljö både inne i klassrummet och ute på skolgården. Inom skolans värld skall lärandet vara lustfyllt precis som det står i nedanstående citat ur läroplanen.

Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att skapa det bästa samlade betingelelserna för elevernas bildning tänkande och kunskapsutveckling (Lpo 94 s. 15).

Kunskapsbildningen ska ske i båda miljöerna, i klassrummet och ute på skolgården. Läraren skall enligt läroplanen planera undervisningen tillsammans med eleverna. Syftet är elevinflytande. Utifrån detta kan man samarbeta med pojken som ivrigt längtade ut till skolgården. Läraren vinner på detta eftersom läraren då kan få en tydligare bild av hur han/hon kan fånga elevernas intresse i klassrummet och även ute på skolgården.

8

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att utforska två olika miljöer, klassrumsmiljön respektive skolgårdsmiljön. Med hjälp av vårt empiriska material ska miljön undersökas om den har en betydelse för elevers lärande och engagemang.

Miljöerna ska jämföras med varandra, det vill säga klassrummets miljö och skolgårdens miljö. Syftet med vår undersökning är således att finna likheter respektive olikheter mellan dessa två miljöer. Vi ska undersöka detta utifrån en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Syftet är att lyfta fram tankar kring dessa miljöer hos elever och lärare. Det är viktigt för oss att få med lärarnas tankar kring dessa två läromiljöer. För att få en insikt om dessa två arbetsmiljöer har vi följande frågor:

- Vilken inverkan har klassrummets miljö för eleverna? - Vilken inverkan har skolgårdens miljö för eleverna?

- Vilka likheter respektive olikheter finns i respektive miljöerna?

- Hur kan lärare göra lärandet mer lustfyllt både inne i klassrummet och ute på skolgården?

9

3. Historisk bakgrund

I det här kapitlet kommer vi presentera bakgrunden till skolgårdens utveckling och klassrummets utveckling. För att få en djupare bild av klassrummets utveckling har vi varit på skolmuseum i Malmö.

3.1 Skolgårdens utveckling

Ur ett historiskt perspektiv har skolgården funnits länge men utnyttjats på olika sätt. Skolgården har varit en arbetsmiljö för nya kunskaper. Under 1800-talet insåg storbönder som fabriksägare att den arbetare som åt mer hälsosam mat även kunde arbeta bättre. Därför blev betydelsen av att kunna odla viktigt. Ända in på 1900-talet så blev folkskolans främsta uppgift att bedriva en undervisning om odling samt goda matvanor. De tyckte att informationen om nya matvanorna skulle gå via skolbarnen. Skolbarnen fick därför lära sig att odla. Förutom att barnen skulle lära sig att odla ute på skolgården blev skolgården en bra plats för barnen att möta naturen på (Olsson, 1995, s.99). Skolträdgården blev ett argument i den tidens strävan för att lära barn och ungdomar att älska sin jord och sitt fosterland. Man såg till att skolträdgården skulle finnas med i schemat med andra ämnen. Skolgården skulle ses som motvikt mot det skadliga innesittandet och befrämja elevernas färdigheter och iakttagelseförmåga (Olsson, s.100). På 1960-talet utvecklades samhället snabbt med den nya tekniken. Den klassiska skolträdgården försvann eftersom den nya jordbrukstekniken i princip gjorde allt det barn inte längre behövde göra (Olsson, s.101). Skolträdgårdarna försvann och ersattes av vanliga skolgårdar med lekplatser.

3.2 Klassrummets utveckling

Studiebesöket på skolmuseet skildrar skolans historia och man kunde se tydligt utvecklingen av klassrummet som har skett genom tiderna. Till en början var skolan fattig och det var inte alla elever som hade möjlighet till utbildning. Möbleringen var väldigt sparsam och eleverna hade slitna bänkar och skrev på griffeltavla med hartass. Lärarinnan hade en tavla som enda redskapet i början av 1800-talet. Under 1900-talet uppstod drastiska förändringar i skolans värld.

10

Skolorna hade bättre resurser och köpte in planscher för undervisningsmaterial från Tyskland. Man hade abstrakta material för att synliggöra lärandet för eleverna med hjälp planscher och uppstoppade djur. Undervisning ute på skolgården var sällsynt och undervisningens rum var klassrummet.

På skolmuseum i Malmö är klassrummets utveckling utställd från 1800-talet till 1900-talet. Under 1800-talet var skolan fattig och hade slitna bänkar med fasta stolar. Bänkarna var upphöjda för att eleverna skulle skriva fint. Eleverna skrev på griffeltavla med hartass. Klassrummet var trångt och eleverna hade knappt utrymme att röra på sig. I början av 1900-talet blev planscher och uppstoppade djur viktigt som undervisningsmaterial. I klassrummet hade man ordningsregler uppsatta. Det var viktigt att skriva snyggt och ”rätt” i skrivböckerna där de skrev skrivstil. Man hade abstrakta material i undervisningen som arbetssätt till exempel träkloten och kulramen. Träkloten var en räknelåda där man skulle förklara tiotalsövergångarna inom matematiken. Kulramen var ett hjälpmedel när eleverna arbetade med bråk i matematik (Schött, 091126).

Inom ämnet naturkunnighet som idag kallas för NO hade man utställningsmaterial för till exempel de olika planeterna, där man kunde se att planeten Pluto inte hade upptäckts än. Böckerna hade inga eller få bilder därför tyckte man att planscherna vid sidan av berättandet och svarta tavlan var det viktigaste undervisningsmedlet. Det betydde mycket för eleverna eftersom de gav dem deras syn på tillvaron, skapade värderingar och gav dem kunskaper. Idag har man inte längre samma behov av planscher eftersom overhead, film, video och dia- bilder har tagit över. Idag hittar man det mesta på internet (Schött, 091126).

Hygien var viktigt i skolans värld i början av 1900-talet. Smuts, loppor och huvudlöss var ett stort problem i skolan. Därför byggde man speciella badstugor i skolan. Det var runda badkar och var utsedda för fattiga elever som inte kunde tvätta sig hemma. När barnen skulle äta skulle de bära varsin bricka med sitt eget nummer. Det var numrerade brickor runt halsen (Schött, 091126).

11

4. Tidigare forskning

Här beskrivs två olika miljöer, klassrummets miljö respektive skolgårdens miljö. Vi har refererat till tidigare forskning som har skildrat klassrummets respektive skolgårdens miljö för att få en bild av hur man kan arbeta som lärare i dessa två olika miljöer.

4.1 Tidigare forskning kring skolgården

Gunilla Lindholm visar i sin forskning att pedagoger kan variera mer i sin undervisning på skolgårdar. Ett mer forskande arbetssätt växer fram tillsammans med barn och vuxna på skolgården. Lindholm menar även att pedagogen kan utveckla sin nya roll som vägvisare, som inspiratör och medupptäckare (Olsson, 1995, s. 121). En annan forskare som påtalar skolgårdens betydelse är Maria Nordström. Hon menar att barn får en annan verklighetskänsla utomhus än inomhus. Barnen får utforska omgivningen via sina sinnen och handlingar och lär sig att känna världen (Olsson, 1995, s. 127). Enligt Bodil Lindblad måste skolgården kunna förbli barnens frirum, det vill säga att vuxna inte ska ta för stort utrymme. Pedagogerna ska i samspel med barnen bestämma hur man ska arbeta i utemiljön. Lindblad menar vidare att barnens värderingar är lika viktiga som pedagogens värderingar (Olsson, 1995 s. 143). Ute på skolgården skapar barnen egna kunskaper. Genom ett aktivt och forskande arbetssätt växer resonemang och dialog fram som gör att man får ny kunskap (Olsson, 1995 s. 147).

Vädret har stor betydelse när man är ute menar forskaren Britta Brugge (1999, s.45). Eleverna måste vara väl förbereda när de skall ut, det vill säga att de ska anpassa kläder efter vädret och få något i sig för att kunna koncentrera sig och orka utforska omgivningen. Är eleverna trötta, kalla, hungriga och våta struntar de totalt i omgivningen menar Brugge (1999, s.45). I sådana situationer förvandlas upplevelsen till något negativt.

4.2 Tidigare forskning kring klassrummet

Enligt Arbetarskyddsstyrelsen (1996) är klassrummets utformning viktigare än vad man tror. I den här boken finns olika forskare som undersökt olika områden inom skollokalerna. Det är sällan man ser en skollokal som är anpassad för eleverna.

12

Skollokalen ska bidra till en trygg och lugn arbetsmiljö men det är dock några faktorer som man bör ta hänsyn till när man bygger skollokaler. Ibland kan man uppleva att klassrummet inte har tillräckligt ljudisolering och detta kan påverka barns koncentration. Forskaren Christian Simmons (Arbetarskyddsstyrelsen, 1996) menar att en god ljudmiljö i klassrummet kan skapas med hjälp av tysta ventilationsanläggningar, rätt rumsakustisk dämpning och rättplacering av möbler. I och med att inlärning sker i hög grad genom hörseln och hörselminnet är det nödvändigt med en god ljudmiljö i klassrummet. Både lärare och elever trivs mer och kan koncentrera sig under en längre tid.

Möblerna i klassrummet ska inte distrahera eleverna, därför ska inte bänkarna och stolarna höras mycket när man rör på sig. Man ska därför välja möbler med mjuka tassar (Arbetarskyddsstyrelsen, 1996 s. 50). Forskaren Jan Ejhed har utforskat ljusets betydelse och har konstaterat att en god belysning i klassrummet utgör ett pedagogiskt hjälpmedel som stöder undervisningen samt underlättar inlärningen. Jan Ejhed menar att det är viktigt med synräckligheten. Med synräcklighet menas det att det finns tillräckligt med ljusutrustning och att man ser tydligt vad som finns längst fram i klassrummet (Arbetarskyddsstyrelsen, 1996 s. 81).

13

5. Teoretiska förankringar

Här presenteras olika pedagogiska teorier som för fram olika syn på skolgården och klassrummet.

5.1 Teoretisk förankring kring skolgården

Vi fann två teorier som hade naturen som utgångspunkt i pedagogiken. Dessa teorier tar upp utemiljöns betydelse för barns inlärning och deras kunskapsinhämtning.

5.1.1 Waldorfpedagogiken

Grundaren för denna pedagogik är Rudolf Steiner och han var inspirerad av naturen. Barnens lekmaterial som användes inom undervisningen skulle endast vara av naturmaterial. Waldorfpedagogiken går ut på att barnen skapar material med hjälp av sin fantasi. Ute i naturen, det vill säga ute på skolgården, kan barn upptäcka och arbeta med materialet på ett pedagogiskt sätt (Gedin & Sjöblom, 1995 s. 52). Inom Waldorfpedagogiken är det viktigt med sagoberättandet. Barn ska få lyssna på sagor varje dag och genom att berätta sagorna ute i naturen växer fantasin eftersom de flesta sagorna utspelas ute i naturen. Barnen får även inre bilder ute i naturen (Gerdin & Sjöblom, 1995 s. 55). I den här pedagogiken anses vilja och känslolivets utveckling lika viktigt som den intellektuella utvecklingen. I Waldorfpedagogiken är naturkunskap och matematik fokuserade i undervisningen. Undervisningen varierar, det vill säga eleverna arbetar estetiskt inom hantverk, målning och dramatik (www.ne.se, 091125).

5.1.2 Freinetpedagogiken

Freinet var fransk folkskollärare som hämtade sin inspiration från utemiljön. Freinet fick massor av intryck ute i naturen och även erfarenheter som han tog med i sitt arbete som lärare. Freinet berättade om det han upptäckt ute för eleverna och tog med sig sina elever på promenader för att de i sin tur skulle få upptäcka själv (Strandberg, 2006 s. 45). Utemiljön var centralt för Freinet. Inom Freinetpedagogiken lär sig eleverna genom att undersöka verkligheten. Pedagogikens mål är att få eleverna att tänka kritiskt och självständigt utveckla sin fantasi och skaparlust med hjälp av naturen.

14

Eleverna betraktas som fullvärdiga och med läraren jämlika människor. Eleverna bemöts med ömsesidig respekt genom att man litar på elevernas förmåga att arbeta självständig

( www.freinet.se, 091125).

5.2 Teoretisk förankring kring klassrummet

Vi fann en teoretiker, Maria Montessori, som arbetade mycket i klassrummet med olika material. Maria Montessori arbetade mycket praktiskt under undervisningen. Arbetssättet gör att man fångar elevers lärande och engagemang.

5.2.1 Montessoripedgogiken

Det som kännetecknar Montessoripedagogiken är att man möter barn där de står kunskapsmässigt. Barnen ska arbeta självständigt med olika material som finns i klassrummet. Materialen är utvalda och barnen ska få en möjlighet att utforska och upptäcka. Barnen lär sig genom praktisk undervisning i klassrummet. Vuxnas uppgift är att stödja barnen och hjälpa dem att upptäcka sina möjligheter. Maria Montessoris motto var ” hjälp mig hjälpa mig själv” (Gerdin & Sjöblom, 1995 s. 33). Montessoripedagogiken tillhör den fria och självreglerande pedagogiken. Pedagogernas roll är att observera sina elever och att ge handledning för att stimulera intellektuella, emotionella och kreativa utvecklingen. Montessoripedagogiken är ett undersökande arbetssätt där barnen får en möjlighet att utforska sin omgivning. Detta arbetssätt leder till att eleverna lär sig lösa problem, reflektera, arbeta självständigt och samarbeta. Fördelen med detta arbetssätt är även att eleverna tar sitt eget personliga ansvar för sin utbildning. Klassrumsmiljön är viktigt att tänka på inom Montessoripedagogiken, klassrummet måste vara estetiskt tilltalande. I klassrummet finns ett rikt referensbibliotek och det så kallade montessorimaterialet. Arbetsmaterialet skall vara praktiskt där det finns sinnestränande samt intellektuella övningar (www.ne.se, 1976).

15

6. Metod

Här beskrivs våra metodval. De metoder som vi har använt oss av är intervjuer samt observationer. Vi kommer här även att presentera våra intervjuobjekt, samt beskriva hur vi har genomfört undersökningen. Vi ville ta reda på lärarnas uppfattning om undervisningen ute och inne. Vi har även varit på ett studiebesök på skolmuseum i Malmö för att få mer inblick i klassrummets/ skolans historia.

6.1 Intervjuer

Vi har intervjuat två lärare som arbetar med utematematik. Carlsson (1991 s. 34) skriver att den intervjuade måste ha något motiv, något skäl för sin medverkan. Läraren som vi har intervjuat håller i utematematik på skolgården och har berättat om hur hon upplever skolgårdens miljö och varför det är viktigt att arbeta ute på skolgården. Läraren håller även lektioner inne i klassrummet och har berättat för oss om hur man kan göra lärandet lustfyllt i klassrummet respektive ute i skolgården. Intervjuarens roll är skiftande, bland annat ska intervjuaren kunna samspela. Det är viktigt att den som blir intervjuad upplever intervjuaren som en samtalspartner. Intervjuaren ska kunna lyssna, vilket innebär att intervjuaren inte endast bör uppmärksamma vad som sägs utan även vara uppmärksam på vad som inte sagts. Intervjuaren ska kunna styra samtalet och kunna bedöma vad som är väsentligt för problemställningen (Carlsson, 1991 s. 32).

Patel och Davidson (2003) menar att syftet med en intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper, till exempel den intervjuades livsvärld eller uppfattning om något fenomen. De påpekar även vikten av att visa ett genuint intresse och förståelse för intervjupersonen (Patel & Davidson, 2003 s.72-73). Miljön där intervjun utförs har stor betydelse för hur intervjun blir. Den ska kännetecknas av lugn och bra kontakt. Man bör undvika störande faktorer som till exempel tidspress, ringande mobiltelefoner och störande omgivning (Carlsson, 1991 s. 43). Det är viktigt att inte glömma små detaljer när man intervjuar, till exempel minnes- anteckningar. Den intervjuade måste få en möjlighet att göra eventuella rättelser (Ejvegård, 1996 s. 47).

16

Intervjufrågorna bör vara tydliga och raka frågor. Det är viktigt att frågorna inte är ledande (Ejvegård, 1996 s. 49). Intervjuernas form kan se ut på olika sätt. Den formen som vi ska använda oss av är djupintervjun. Djupintervjun går ut på att man försöker koncentrera intervjun till några få men betydelsefulla punkter. Man söker ”djup” snarare än ”bredd” i informationen från den intervjuade (Carlsson, 1991 s. 25).

6.2 Observationer

Observation är vårt främsta medel för att få en överblick på vårt undersökningsområde. Vi har valt denna metod eftersom vi ska kunna studera samt observera det som sker i klassrummet respektive ute på skolgården (Patel & Davidsson, 2003 s. 88). Vår observationsform är deltagande observation. Vi tror att det är bra eftersom man då befinner sig i elevernas naturliga arbetsplatsmiljö (Carlsson, 1991 s. 26). Det som man bör tänka på inför en observation är att vara förbered och veta vad man ska observera, hur man ska registrera observationen samt hur man som observatörer ska förhålla sig (Patel & Davidsson, 2003 s. 90). Fördelen med vår observation var att eleverna som vi har observerat kände till en av oss sedan tidigare och då har observationen skett på ett naturligt sätt. Om barnen inte känner till observatören kan observationen bli onaturlig, det vill säga att barnen fokuserar sig på själva observatören och inte på det de ska göra. Den andra som inte kände till eleverna väl har haft ögon för fler detaljer som den som kände till eleverna lätt kan missa.

6.3 Urval

Vi har intervjuat två lärare som håller lektioner ute på skolgården samt i klassrummet. Med tanke på att vi har utforskat två olika miljöer, klassrummet och skolgården, har dessa två lärare gett oss inblick i vårt intresseområde. Dessa lärare har deltagit i vår observation eftersom de har hållit i aktiviteterna både ute och inne medan vi har observerat. Vi har även intervjuat fyra elever från den klassen som vi har observerat när de både har haft innelektioner och utelektioner. Vi tycker att eleverna är viktiga i vårt forskningsområde eftersom det handlar om hur vi i vårt kommande yrke kan stimulera elevernas lärande i dessa två miljöer. Vi valde en klass där de fyra eleverna som vi har intervjuat befann sig för vår observation.

17

Eleverna som vi har observerat går i tvåan och är åtta år gamla. Vi valde denna klass eftersom en av oss har haft slutpraktiken där och känner eleverna väl. Vi ville att observationen skulle ske på ett naturligt sätt och det trodde vi skulle ske eftersom eleverna kände en av oss väl.

6.4 Genomförande

Vi har pratat med de lärare som vi har observerat och intervjuat i vårt forskningsarbete. Vi berättade om vårt syfte med vårt forskningsprojekt och frågade om de ville ställa upp. De var positiva till oss och ville gärna ställa upp. Vi skrev till lärarna om observationen och hur vi har tänkt göra i god tid. Det är viktigt att de är förberedda och vet hur vi har tänkt genomföra vår undersökning. I den aktuella klassen går tjugoåtta elever som vi delade upp i halvklass. Först hade läraren en gemensam genomgång med alla elever för att de skulle få en inblick i vad de skulle göra. Efter genomgången skulle halva klassen stanna kvar i klassrummet med det ena läraren och andra halvklassen skulle vara ute på skolgården med den andra läraren. De skulle få samma uppgift men det som skilde dem åt var miljöerna. Vid observationstillfälle två skulle halvklassen som varit inne i klassrummet ha lektion ute på skolgården, och den andra halvklassen som varit ute skulle vara inne i klassrummet.

Vi ville att alla eleverna skulle ha en inneupplevelse respektive uteupplevelse för vår undersöknings skull eftersom vi ville jämföra miljöerna. Eftersom vi är två skulle vi turas om att vara inne och ute. Detta för att observationen skulle diskuteras utifrån våra observationer inne i klassrummet samt ute på skolgården. Fördelen med att vi turades om att vara inne och ute på skolgården var att vi fick en helhetsbild och att vi upptäckte olika saker under observationen. Efter observationen har vi slumpmässigt intervjuat lärarna och fyra elever från klassen för att få en inblick i vad de upplevt samt för att fånga deras tankar kring miljöerna.

6.5 Etiska överväganden

Under hela arbetet har alla namn på intervjupersoner varit anonyma. Det är viktigt att värna om den enskilda individens integritet, det vill säga att man måste behandla allt empiriskt material konfidentiellt och förstöra detta efter avslutad undersökning. Det var viktigt att vi som forskare klargjorde vårt syfte med vårt arbete så att de som deltog i vår undersökning förstod vad vår undersökning gick ut på (Patel & Davidson, 2003 s.70).

18

Det var viktigt att vara uppriktiga mot dem som ska delta och att ge tydlig och sann information. Detta medför att vi visar våra observationer samt intervjuer för att få en rättelse innan det kommer ut på papper. Vi ska respektera deltagarnas önska, det vill säga att det är frivilligt deltagande. Skulle de deltagande dra sig tillbaka ska vi ta hänsyn till deras beslut (Patel & Davidsson, 2003 s. 71). Det var även viktigt att vi innan vi påbörjade vår observation fick föräldrarnas godkännande.

19

7. Resultat av intervju och observation

Vi har varit ute på en skola i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne där en av oss har haft slutpraktiken. Vi har intervjuat samt observerat en klass där eleverna är åtta år gamla. Klasslärarna fick till uppgift att hålla i en svensk- och en matematik-uppgift för vår observation. Vi skrev till klasslärarna vad vi ville att de ska arbeta med men det var upp till klasslärarna hur de skulle genomföra uppgifterna. Vi turades även om att vara ute och inne eftersom vi ville uppleva undervisningen både på skolgården och i klassrummet.

7.1 Svenskuppgiften

Vid första observation höll klasslärarna i en lektion i svenska där de arbetade med adjektiv med inriktning motsatser. Den ena klassläraren höll i en gemensam genomgång för alla elever där eleverna skulle få en överblick i vad de skulle arbeta med. Eleverna delades upp i två grupper, grupp A och grupp B. Grupp A var ute på skolgården med ena klassläraren där de fick olika lappar med adjektiv. Eleverna skulle hitta motsatser ute på skolgården utifrån adjektiv som till exempel mjuk och hård. De fick då leta efter saker som var ute på skolgården och det kunde vara till exempel en sten eller en kastanj. Eleverna fick arbeta två och två vilket gjorde att de även fick lära sig att arbeta med varandra. Vi observerade att grupp A kände sig friare ute på skolgården eftersom det var ett stort utrymme att jobba på. Vi märkte även att lärarna fick med skolgården/naturen i undervisningen/lärandet. Eleverna tyckte att det var roligt att röra på sig och det blev inte långtråkigt för dem. Eleverna fick mer upplevelse ute på skolgården och lärandet blev mer konkret när de själva fick hitta material att jobba med. På grund av det stora utrymmet på skolgården kunde eleverna även hitta på något oförutsett som till exempel att springa runt. Trots att några barn sprang runt och gjorde annat kunde de återgå till uppgiften snabbt eftersom de tyckte om uppgiften de fick av klassläraren.

Inne i klassrummet fick grupp B arbeta med stenciler där de skulle vara tysta och arbeta med adjektiv och motsatser. Eleverna fick inte samarbeta eftersom de skulle arbeta ensamma med uppgifterna. Grupp B blev rastlösa för att de satt länge med stenciler framför sig och kunde inte koncentrera sig på uppgifterna de fick särskilt länge. De frågade mycket om hjälp och undrade ofta när det skulle bli rast.

20

Andra frågor som dök upp var;” Vad ska jag göra? Jag fattar inte”. Detta kan ha berott på att de fick många stenciler att arbeta med. Vi uppfattade att eleverna tyckte det var långtråkigt att arbeta med endast stenciler.

7.2 Matematikuppgiften

Under det andra observationstillfället fick klasslärarna och eleverna arbeta med mönster med hjälp av olika geometriska former och färger. Först hade ena klassläraren en gemensam genomgång för alla elever, sedan var grupp B ute på skolgården och grupp A som hade varit ute var inne i klassrummet. Till skillnad från första observationstillfället fick eleverna som var inne arbeta mer praktiskt med mönster. De hade först en tävling där de skapade längsta mönstren med hjälp av färgpennor i två lag. Lagen beskrev vilka färger de hade skapat mönster med. Eleverna la färgpennorna på golvet och laborerade där. De fick samarbeta med varandra. Eleverna fick röra på sig fritt i klassrummet när de arbetade med mönster. Efteråt fick eleverna stenciluppgifter kring mönster. Eleverna uppskattade stencilerna eftersom de fick måla och upptäcka samt göra färdigt olika mönster. Detta upplevde vi var en lyckad lektion eftersom de fick varierande arbetsuppgifter vilket eleverna verkade uppskatta. Uppgifterna blev inte långtråkiga eftersom eleverna fick röra på sig och variera mellan uppgifterna.

Grupp B var ute på skolgården. De fick en spade och en spann som hjälpmedel för att skapa mönster, men hur de skulle göra var upp till eleverna själva. Eleverna hade frihet att plocka till sig saker ute på skolgården för att skapa mönster. De fick arbeta två och två. Eleverna visade sin kreativa sida och efteråt visade det sig att inga elever hade gjort likadant. Eleverna skapade mönster utifrån sin egen fantasi, de använde sig utav bär, löv och pinnar. När eleverna blev färdiga med mönstret samlades alla elever för att titta på varandras mönster. De som hade skapat mönstret skulle beskriva sitt eget mönster. De andra eleverna involverades eftersom klassläraren nyfiket frågade; ”Om mönstret hade fortsatt vad kommer efter?”. Eleverna fick tänka efter och lärde sig att ett mönster upprepades om och om igen. Eleverna kände frihet och hade inte speciellt fasta ramar på hur uppgiften skulle vara. Ute på skolgården kände vi att eleverna blev stimulerade och var koncentrerade.

21

7.3 Intervju A

Vi intervjuade först en lärare på samma skola som vi utförde observationerna. Läraren ”Rita” arbetar med utematematik med olika klasser för de yngre barnen. I början arbetade ”Rita” inte mycket ute på skolgården utan det blev bara spontant ibland men idag arbetar ”Rita” ute på skolgården varje vecka. ”Rita” har valt att arbeta ute på skolgården av olika skäl. Dessa skäl är dels att eleverna ska bli godkända i matematik, alltså nå målen. De andra skälen är att variera inlärningssätt/stilar samt att låta eleverna få röra på sig. ”Rita” upplever barns lärande och intresse ute på skolgården som positivt, hon menar att eleverna tar orden mer i sin mun och letar mer efter orden samt pratar mer. Även inne i klassrummet upplever ”Rita” att barns lärande och intresse var positivt eftersom de arbetade mycket med ”smartboard”. Smartboard är den nya tekniken inne i klassrummet där eleverna får möjlighet att arbeta på ett kreativt sätt som till exempel när de arbetade med mönster och eleverna fick dra streck mellan orden och geometriska former.

”Rita” delar upp undervisning i tre delar. Först har hon en gemensam genomgång på smartboard, andra delen av undervisningen är att vara ute på skolgården och sista delen avslutar hon undervisningen genom att knyta samman det eleverna har lärt sig. Detta är viktigt eftersom den röda tråden ska följas i en process menar hon. Ute på skolgården upplever ”Rita” att eleverna är piggare eftersom de får friskt luft, eleverna samarbetar mer med varandra genom att de hjälps åt samt att de hämtar saker åt varandra. Eleverna har fler saker att upptäcka ute på skolgården samt att de upplever mer. ”Rita” upplever att eleverna får mer stimulans och befäster det eleverna lärt sig teoretiskt både ute på skolgården och inne i klassrummet. Slutligen menar ”Rita” att man behöver vara både inne i klassrummet och ute på skolgården för att få en varierad undervisning.

7.4 Intervju B

Andra intervjun skedde med klassläraren eftersom vi ville få veta mer om hennes syn på undervisning ute på skolgården. ”Maria” arbetar inte lika mycket ute som hon brukade när eleverna gick i 1:an. När eleverna gick i ettan fick de vara ute på skolgården en gång i veckan och göra olika uppgifter. Idag förkommer det inte så ofta att ”Maria” arbetar ute på skolgården och anledningen var att det är brist på tid och att hon inte tänkt på det.

22

En annan anledning är att skolans organisation fungerar bra, det vill säga att inga dagar är sig lika i skolan. Det uppstår samarbete mellan klasser i de yngre skolåren, vilket gör att det blir varierande undervisning ändå. Bland annat har de praktisk matematik, utematematik och experiment i NO en gång i veckan. Undervisningen är oförutsägbar, det händer så mycket i undervisningen att ”Maria” inte tänkt mycket på undervisning ute på skolgården. ”Maria” har dock blivit inspirerad av kollegor som arbetar mycket ute och eftersom hon tyckt det varit roligt att hålla i matematik och svensklektion ute på skolgården. ”Maria” upplevde att eleverna arbetade med alla sina sinnen och fick en rik upplevelse kring sitt lärande. Eleverna var väldigt fokuserad på vad de skulle göra och tramsade inte sig eftersom det var något som tilltalade dem. ”Maria” menar att man utmanar fantasin samt kreativiteten bättre eftersom det finns mer utrymme åt det. ”Maria” upplever att hon fångar elevernas intresse oavsett om det är inne i klassrummet eller ute på skolgården eftersom deras undervisning inte är förutsägbar. Eleverna är därmed förväntansfulla oavsett vad de gör.

7.5 Intervju med eleverna

Vi intervjuade två pojkar och två flickor i klassen som vi har observerat. Dessa elever valde vi slumpmässigt. Alla elever hade varit både inne i klassrummet och ute på skolgården. Vi frågade eleverna om de tyckte om att ha lektioner ute på skolgården och fick olika svar. Den ena pojken tyckte om att vara ute på skolgården för att de fick göra olika uppgifter. Han menade även att läraren inte var lika ”tjatig” ute på skolgården som läraren var inne i klassrummet. Vi tolkade det som att pojken menade att läraren vill ha ordning och reda inne i klassrummet och att det hörs mer ljud i klassrummet än ute på skolgården. Den andra pojken tyckte att det var kul ute eftersom de fick röra sig mer. Båda flickorna tyckte att det var lika roligt att ha lektion inne i klassrummet som ute på skolgården. Vi tolkade detta som att detta kan ha att göra med att deras undervisning varierar hela tiden, vilket ”Maria” påpekade tidigare. Eleverna tyckte om både klassrumsmiljön samt skolgårdsmiljön upplevde vi. Eleverna är omedvetna kring de två miljöernas inverkan på lärandet.

23

8. Analys

I det här kapitlet har vi behandlat resultatet av intervjuerna och observationerna. Vi har kopplat intervjuerna och observationerna till olika teorier som vi har redogjort för tidigare i vårt arbete. Vi har även analyserat intervjuerna och observationerna utifrån tidigare forskning. I vårt analyskapitel har vi återkopplat till vårt syfte och våra frågeställningar som vi har undersökt.

8.1 Analys av intervju A samt observationsuppgiften

Vi har kopplat samman intervju A med ”Rita” med teorier hämtade från Freinetspedagogiken. Pedagogikens mål är att få eleverna att tänka kritiskt och självständigt utveckla sin fantasi och skaparlust med hjälp av naturen och det är precis vad ”Rita” påpekade i intervjun. ”Rita” poängterade att ute på skolgården får eleverna mer upplevelse och intryck och detta sammanfattar väl Freinets teorier om skolgårdens betydelse. Forskaren Gunilla Lindholm (Olsson, 1995) har även visat att skolgården har en stor betydelse för elevernas inlärning. Genom skolgården får eleverna massor av olika intryck och upplevelse kring sitt eget lärande. Elevernas fantasi och kreativitet begränsas inte ute på skolgården utan flödar vidare. Elever stimuleras även ute på skolgården eftersom eleverna får varierande inlärningssätt och detta har Lindholm också påpekat. ”Rita” höll genomgång och avslutade undervisningen i klassrummet. Syftet var att knyta samman det eleverna har lärt sig. Detta är viktigt eftersom den röda tråden ska följas i en process menar hon.

”Ritas” arbetssätt kan även kopplas ihop med Montessoripedagogiken, som går ut på att låta eleverna upptäcka och forska och det är det hon också pratade om i intervjun. ”Rita” använder sig utav smartboard i klassrummet och använder den i specifika sammanhang som till exempel när de skulle lära sig geometriska formerna. Eleverna fick dra streck mellan ord och form på smartboard för att utveckla språket genom geometriska upptäckt. Eleverna fick även titta runt i klassrummet och hitta olika geometriska former. Till exempel upptäckte de att klockan är rund och hade formen cirkel och massor av andra geometriska former.

24

8.2 Analys av intervju B samt observationsuppgiften

Intervju B med ”Maria” har vi kopplat samman med Waldorfpedagogiken. ”Maria” hade undervisning ute på skolgården när vi hade matematik och svensklektion ute på skolgården. ”Maria” använde sig utav pedagogiska redskap som är centrala för Waldorfpedagogiken. Till exempel fick eleverna på matematiklektionen en spann och en spade som de skulle skapa mönster med hjälp av. Eleverna fick möjlighet att själva leta upp material ute på skolgården och Waldorfpedagogiken går delvis ut på att eleverna ska få möjlighet att upptäcka och arbeta med material på ett pedagogiskt sätt. Eleverna ska arbeta praktiskt ute på skolgården och få en möjlighet att utvidga sin fantasi och kreativitet, detta påpekade även ”Maria”. När ”Maria” hade svensklektion ute på skolgården fick eleverna några adjektivord. Uppgiften var att de skulle hitta motsatser ute på skolgården. Eleverna fick möjlighet att utforska skolgården och utmanade sin fantasi. Eleverna använde sig utav stenar, pinnar, löv, bär och kastanjer vilket utvidgade deras kreativitet kopplat till svenskuppgiften. Detta kopplar vi ihop med Waldorfpedagogiken eftersom det inom denna pedagogik är viktigt att använda naturen i sitt lärande. Med hjälp av naturen lär sig elever att se olika sammanhang. Forskaren Maria Nordström säger att barn får en verklighetskänsla utomhus än inomhus, det vill säga att barnen får utforska omgivningen via sina sinnen och handlingar och lär sig att känna världen (Olsson, 1995). Detta la vi märke på våra observationstillfällen. Barnen utforskade sin omgivning med hjälp av sina sinnen samt lärde sig att man kan använda sin omgivning i sitt lärande.

”Maria” tyckte att undervisning i klassrummet var lika betydelsefull för elevernas lärande som på skolgården om man gör lärandet praktiskt. I klassrummet får de praktisk undervisning genom att de får laborera med olika material, eleverna upptäckte till exempel olika mönster med hjälp av färgpennor. Montessoripedagogiken går ut på att med hjälp av olika material i klassrummet låta eleverna upptäcka och undersöka för deras inlärning och detta har vi kopplat samman med praktisk undervisning som vi observerat i materialet.

8.3 Analys av klassrummets miljö

Arbetarskyddsstyrelsen (1996) har undersökt klassrummets miljö respektive utformning. Arbetarskyddsstyrelsen uppmanar pedagogiskt möblering, det vill säga att klassrummets utformning ska skapas utifrån elevernas behov.

25

Med detta menas det att det ska finns gott om utrymme och inte vara trångt i klassrummet. Borden ska vara stabila och i elevernas höjd, stolarna ska vara bekväma för att eleverna ska kunna arbeta bekvämt.

Forskaren Christian Simmons (Arbetarskyddsstyrelsen, 1996) menar att det är viktigt med god ljudmiljö i klassrummet och detta kan skapas med hjälp av tysta ventilationsanläggningar, rätt rumsakustisk dämpning och rättplacering av möbler för att eleverna ska kunna koncentrera sig i undervisningen. Forskaren Jan Ejhed har utforskat ljusets betydelse och har konstaterat att en god belysning i klassrummet utgör ett pedagogiskt hjälpmedel som stöder undervisningen samt underlättar inlärningen. Ljusuppsättningen där vi observerade upplevde vi var bra i klassrummet eftersom det var tillräckligt med ljus och alla kunde se tavlan tydligt.

Vi har märkt att på den skolan vi genomfört vår observation har man inte tillräckligt med resurser för att skapa god möblering. I vår observation av klassrummet såg vi ojämna bord som inte var stabila. Borden var för stora för klassrummet och detta upplevde vi var trångt. Stolarna är inte tillräckligt bekväma för eleverna vilket man kan se i undervisningen bland annat genom att några elever tappade koncentrationen. En av oss har haft vår slutpraktik på samma skola och deltog i ett föräldramöte. Det framstod tydligt att föräldrarna inte var nöjda med sitt barns klassrum. Klasslärarna blev då konfronterade kring klassrummets möblering. Klasslärarna fick försvara skolans ledning och skyllde på skolans resurser.

Vädret har stor betydelse när man är ute menar forskaren Britta Brugge (1999). Eleverna måste vara väl förbereda när de skall ut, det vill säga att de ska anpassa kläder efter vädret och få något i sig för att kunna koncentrera sig och orka utforska omgivningen. Vädret vid observationstillfällena var ganska fint och barnen var välklädda och frös inte. De tänkte inte på vädret utan koncentrerade sig på sina uppgifter. Om det hade ösregnat så tror vi att barnen hade tyckt att det var roligt att vara ute.

8.4 Sammanfattning och slutsatser

Två miljöer, klassrumsmiljön respektive skolgårdsmiljön har undersökts. Vi har undersökt om miljön har betydelse för elevers lärande och engagemang. Skolgårdsmiljön har stor betydelse. Skolgårdens miljö ger stora möjligheter att utforska och tillägna sig nya kunskaper.

26

Det stora utrymmet ute på skolgården utvidgar elevers fantasi och kreativitet samt erbjuder elever en möjlighet att röra på sig mer. Elever som arbetade ute på skolgården i vår observation tappade inte koncentrationen och var mer fokuserade på sina uppgifter och sitt lärande. Undervisning i klassrummet var lika stimulerande för eleverna som på skolgården och anledningen var att de hade en varierande undervisningsform. Med varierande undervisningsform menas att de arbetar väldigt praktiskt med material i vår observation. Det som skilde miljöerna åt var utrymmet, skolgårdens utrymme var betydligt större än klassrummets miljö. Oavsett vilken miljö eleverna befann sig i så utvecklade de kunskaper med tanke på den varierande undervisningsformen som till exempel på matematiklektionerna. Eleverna hade matematik tre gånger i veckan och dessa tre moment skildes åt, ena tillfället fick de problemlösningar där de två och två skulle arbeta, andra tillfället fick de praktiskt matematik integrerad med andra klasser och tredje tillfället fick de möjlighet att arbeta självständigt och fråga om hjälp. De hade även utematematik en gång i veckan med en annan lärare integrerad med andra klasser. Detta ger eleverna mycket eftersom den varierande undervisningsformen gör lärandet lustfyllt oavsett vilken miljö de befinner sig i. Vädrets betydelse är också viktigt att tänka på. Man ska kunna anpassa undervisningen ute på skolgården efter vädret så att barnens upplevelse inte blir negativt.

Skolgårdsmiljö och klassrumsmiljö är lika stimulerande fast på olika sätt. Skolgården ger andra förutsättningar som att till exempel eleverna kan röra på sig mer och få frisk luft. Klassrumsmiljön har andra förutsättningar men här krävs dock en varierande undervisningsform och rätt möblering i klassrummet. Forskaren Gunilla Lindholm (Olsson, 1995) har belyst elevers fantasi och kreativitet och knutit det till lustfylld lärande ute på skolgården. Eleverna får möjlighet att arbeta med alla sina sinnen samt att de får rikare upplevelser kring sitt eget lärande.

Klassrumsmiljön har även stor betydelse och där spelar pedagogiska redskap en viktig roll för elevernas lärande. Med pedagogiska redskap menas de material som finns i klassrummet. Dessa material skall vara medvetet utvalda och praktiskt användbara. Lärandet blir lustfyllt för eleverna när de får arbeta praktiskt oavsett i vilken miljö de befinner sig i. Vi menar att allt material inne i klassrummet samt ute på skolgården skall betraktas som pedagogiskt redskap för lärandet.

27

9. Diskussion och reflektion

Vi har i vår undersökning intervjuat två lärare och fyra elever. Intervjuerna gav oss många nya tankar kring skolgårdsmiljön och klassrumsmiljön. När vi börjande med examensarbetet undrade vi om undervisningen ute på skolgården är bättre än undervisningen i klassrummet, men om vi ska utgå ifrån intervjuerna så ser vi att det är viktigt att variera undervisningen. Lärarna vi intervjuat tyckte att man ska vara både ute på skolgården och inne i klassrummet i undervisningen. Det som väckte många frågor hos oss var när de sa att lärandet sker lika mycket ute på skolgården som det sker inne i klassrummet i undervisningen. Lärarna pratade om att göra lärandet praktiskt i klassrummet. Vi fick bekräftat att undervisning ute på skolgården till viss del är nödvändigt men även att undervisning i klassrummet kan vara lika lustfylld som ute på skolgården.

Under observationstillfällena har vi upptäckt mycket. Under första observationen i klassrummet fick eleverna inte arbeta praktiskt, vilket vi upplevde inte var lika lustfylld som för den andra halvklassen som arbetade ute på skolgården. Halvklassen som var ute fick möjlighet att uppleva sitt eget lärande genom att utforska omgivningen. De fick möjlighet att arbeta praktiskt samtidigt som de fick röra på sig. Vi upptäckte att eleverna var mer fokuserade på sin uppgift. I klassrummet tappade eleverna fokus på sin uppgift och var inte lika energiska som eleverna ute på skolgården.

Det andra observationstillfället fick halvklassen i klassrummet arbeta praktiskt vilket vi uppfattade att eleverna upplevde som lustfyllt. Eleverna fick möjlighet att utforska och röra på sig i klassrummet. Halvklassen ute på skolgården fick arbeta praktiskt och utforska omgivningen, eleverna använde sig mycket av sin egen fantasi. I det här observationstillfället uppfattade vi att lärandet var lika lustfylld för båda halvklasserna oavsett vilken miljö de befann sig i. Vi såg även att undervisningen i klassrummet inte var så enformig som vi först trodde. Efter våra observationstillfällen fick vi nya funderingar kring undervisning i klassrummet. Första observationstillfället skildes sig mycket ifrån det andra observationstillfället. Vi började spekulera kring uppgifterna, vad skilde de egentligen åt? Vi tror att det andra observationstillfället blev mer lyckat på grund av att eleverna fick utforska mer och fick röra på sig till skillnad från det första.

28

Vi har märkt att pedagoger i våra praktikplatser använder sig utav skolgården för att skapa nya kunskaper. Skolgården är barnens frirum och platsen för möten över alla gränser, det vill säga att den är en öppen plats för barnen att träffas. Barnen får mer möjlighet att fånga in olika intryck. Pedagogerna menar att när vi befinner oss ute så känner vi oss harmoniska och trygga. Både barns och vuxnas skaparförmåga stimuleras menar våra handledare från praktiken.

Det som vi funderade mycket på var vädrets betydelse. Eleverna skall anpassa klädseln efter vädret. Vi har läst i tidigare forskning att de elever vars klädsel inte är anpassad till vädret kommer att ha svårt att fokusera sig på vad de ska göra. Vid ena observationstillfället regnade det lite grann, men i vår observation var eleverna lika aktiva vid både tillfällena ute på skolgården oavsett hur vädret var.

Studiebesöket har varit givande för vår undersökning. Genom att se hur klassrummet var utformat och höra dess historiska bakgrund fick vi mer förståelse för klassrummets historia. Vi kunde se en klar utveckling av klassrummet som har skett genom tiderna. Skolans resurser har varierat genom tiderna. I de tidigare fattigare skolorna var det slitna bänkar med fastbundna stolar. Skolans lokaler var gamla och tråkiga tyckte vi eftersom det inte var så stort utrymme. I början på 1900-talet blev resurserna i skolan större och personalen hade pengar för till exempel planscher som blev ett viktigt undervisningsmaterial. Undervisningsmaterialen utökades och fick allt större betydelse för elevernas inlärning. Vi fick reda på att all undervisning hölls inom ramen för i klassrummet. Detta tror vi beror på att pedagogiken har förändrats.

Våra metodval har hjälpt oss mycket med vår undersökning. Lärarna vi intervjuat delade med sig av egna erfarenheter och gav oss nya insikter. Våra frågor besvarades och intervjuerna gav oss nya tankar och funderingar kring olika undervisningssätt. Observationstillfällena i klassrummet och ute på skolgården gav oss ”aha” upplevelse. Vi kände att man kan göra mycket i dessa två miljöer, bara man har en varierad undervisningsform.

Vi hade förmodligen inte ändrat på våra metodval eftersom genom dessa metodval fick vi våra svar kring olika inlärningssätt. Som blivande lärare vill vi göra lärandet lustfylld för våra elever.

29

Det som vi tyckte var tråkigt var att vi inte hittade så mycket tidigare forskning kring klassrummet, men vi är dock glada över studiebesöket. Denna undersökning gav oss idéer kring olika arbetssätt. Vi fick idéer hur man kan arbeta ute på skolgården samt i klassrummet som kommer vara till stor nytta i vårt kommande yrke.

30

Referenser

Boverket & Arbetarskyddsstyrelsen (1996). Att se, höra och andas i skolan - en handbok om

skolans innemiljö. Falköping. Arbetarskyddsstyrelsen

Brugge, Britta & Glantz, Matz & Sandell, Klas (1999). Friluftslivets pedagogik- för kunskap,

känsla och livskvalitet. Borås. Liber AB, Centraltryckeriet

Carlsson, Bertil (1991). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap. Solna. Almqvist & Wiksell

Ejvegård, Rolf (1996). Vetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur

Gedin, Marika & Yvonne, Sjöblom (1995). Från Fröbels gåvor till Reggios regnbåge (om

alternativ före skolan). Stockholm. Bonnier utbildning.

Lärarnas Riksförbund (2006). Lärarboken. Modin Tryckoffset

Olsson, Titti (1995). Skolgården - det gränslösa uterummet. Uppsala. Almqvist & Wiksell Patel, Runa & Bo, Davidson (2003). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur

Schött, Roland (091126). Studiebesök på Malmö skolmuseum

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm. Norstedts akademiska förlag.

Internet

http://www.freinet.se/celestin.html. Tillgänglig 091125

http://www.ne.se/lang/montessoripedagogik Tillgänglig 091125 http://www.ne.se/lang/waldorfpedagogik Tillgänglig 091125

31

Bilaga 1

Intervjufrågor till lärare

Hur länge har du arbetat med utomhuspedagogik? Varför har du valt att arbeta ute på skolgården?

Hur har du upplevt barns lärande och intresse ute på skolgården? Hur har du upplevt barns lärande och intresse inne i klassrummet?

Vilka likheter och olikheter finns det i barns arbetssätt ute på skolgården och inne i klassrummet?

När upplever du att du fångar barnen som mest? Inne i klassrummet eller ute på skolgården? Varför tror du så?

Intervjufrågor till barnen

Är det roligt att ha lektion ute på skolgården eller inne i klassrummet? Varför? Tycker du att din lärare ska ha fler eller mindre lektioner ute på skolgården? Varför?