Mätning av vägars bärighet - en jämförelse mellan fyra mätmetoder

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute

MÄTNING AV VÄGARS BÄRIGHET

-EN JÄMFÖRELSE MELLAN FYRA MÄTMETODER av

Olle Andersson

RAPPORT Nr 61

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

National Swedish Road and Traffic Research Institute

MÄTNING AV VÄGARS BÄRIGHET

-EN JÄMFÖRELSE MELLAN FYRA MÄTMETODER

av

Olle Andersson

RAPPORT Nr 61

SAMMANFATTNING

Föreliggande rapport behandlar en jämförande undersökning av fyra olika system för mätning av vägars bärighet, nämligen konventionell statisk plattbelastning, engångsbelastning med fallodsapparat, plattbelastning med tung vibrator (JUMBO) och system för bestämning-av dynamisk elasticiri

tetsmodul genom analys av utbredningen av elastiska vågor alstrade av en lätt vibrator (vågutbredningsmetoden). Alla fyra mätmetoderna provades på åtta provsträckor vid åtta olika mättillfällen utspridda över en års-cykel. Dessa provsträckor var ett urval av fem provsträckor i provvägen 'vid Brista nära Arlanda trafikplats samt tre provställen på tillgängliga

delar av den gamla vägen mellan Rotebro och Stäket. Dessutom utfördes sporadiska mätningar på vissa gator i Malmö med HB-överbyggnad, Sturups flygplats samt provsträckor på E18, förbifarten vid Örebro, företrädes-vis HB-överbyggnader. Kring dessa mätningar har uteslutande

bärighets-tekniska aspekter beaktats.

Resultaten visar i stora drag överensstämmelse mellan de olika mätmetoderna, dock ger vågutbredningsmetoden modulvärden, som i-medeltal ligger ca 50 Z högre än övriga modulvärden. De dynamiska mätmetoderna har givit en mera ,påtaglig variation med årstiden än den statiska vid mätning på tjocka

asfaltbeläggningar och på vattensjuk organisk undergrund. Bland de under-sökta metoderna finner man det starkaste sambandet mellan modulerna er" hållna med fallod och tung vibrator.

De olika mätSystemen har på basis av de gjorda mätserierna bedömts med hänsyn till bärighetstekniska aspekter, mätkapacitet och mätningskostnader. En bedömning har gjorts rörande val av mätmetod för vissa avgränsade

mätningsuppgifter, varvid beaktats de använda mätsystemen jämte mätningar med benkelmanbalk, även i de utföranden som brukar betecknas med "deflekto-meter", samt med hänsyn tagen till marknadsförda mätsystem och mätsystem som veterligt befinner sig.under utveckling.

För mätuppgifter där hög mätkapacitet icke är utslagsgivande kan vilken som helt av de prövade metoderna användas. När det gäller benkelmanbalken, som undersökts av institutet under sextiotalet, har man fått dålig erfaren* het av dess användbarhet på grusvägar och belagda vägar med tunt belägg"

ningsskikt. Av dessa och andra skäl rekommenderas benkelmanbalken och utvecklingsformer av denna ej heller vid mätningar där hög mätkapacitet 'är ett primärt villkor. För sådana tillämpningar ser systemen fallod och

tung vibrator ut att lämpa sig bäst. Fallodssystemet är emellertid ännu ' icke prövat med tryckknappsmanövrering och kontinuerlig mätning i långa

serier. För detta ändamål fordras ytterligare utvecklingsarbete, och priset kommer troligen att bli av samma storlek som priset på system av typen tung Vibrator, som.nu finns i marknaden.

Det redovisade arbetet har utförts på uppdrag av statens vägverk.

MÄTNING AV VÄGARS BÄRIGHET - EN JÄMFÖRELSE MELLAN 'FYRA MÄTMETODER. I N N E H Å L L S F Ö R T E CåK N I N G' Sid 1. INLEDNING . 1 2. MÄTUTRUSTNING' . 2 3. MÄTPLATSER 6

4.

RESULTAT

_

_

8

Tabell 1 9 Tabell 2 10 Tabell 3 11 Tabell 4 14 Tabell 5 15 Tabell 6 15 Tabell 7 17 Tabell 8 18 Tabell 9 18 Tabell 10 20' 5. S MÄTKAPACITET 22 6. SLUTSATSER 23

7. VAL AV MÄTSYSTEM FÖR VISSA ANGIVNA

ÄNDAMÅL 25

8. REFERENSER - 30

Figur 1 - 24

61-Sid 1.

MÄTNING AV VÄGARS BÄRIGHET - EN JÄMFÖRELSE MELLAN FYRA MÄTMETODBR.

l . INLEDNING

Följande rapport behandlar resultat av

bärighetsmät-ningar på åtta olika underlag vid åtta olika

till-fällen under en klimatcykel.

Mätningarna har utförts med fyra olika metoder: - konventionell statisk plattbelastning (SP)

- fallod (FL)

_ tung vibrator (JUMBO)

- lätt vibrator (vågutbredning) (LV)

Med de tre första metoderna belastas Vägytan via en cirkulär platta med diametern 300 mm. I de här aktuella 'mätningarna mättes sjunkningen i ett hål i centrum av

plattan (FL och JUMBO) eller i två motstående punkter på plattan nära plattans periferi (SP). Med tekniken

"lätt vibrator" mättes fasförskjutningen hos elastiska ytvågor huvudsakligen i frekvensintervallet 40-1000 Hz. Ur dessa data uppritades dispersionskurvor (sambandet

vågutbredningshastighet/Våglängd) för bestämning av

resp skikts E-modul. En ekvivalent E-modul för alla

skikt beräknades med hjälp av "Chevron"-programmet

för analys av flerskiktat elastiskt system.

Den uppmätta sjunkningen med de tre förstnämnda

metoderna användes för att bestämma den nominella elasticitetsmodulen enligt formeln

E = 1,5 P/nrd där P = kraft

r = belastningsplattans radie d = sjunkningen I

Sid 2.

Kraften P var vid fallodsmätningarna 44 kN och vid SP och de flesta JUMBO-mätningarna 40 kN.

Modulvärdena användes huvudsakligen för att möjliggöra en jämförelse med mätningarna med lätt vibrator och bör huvudsakligen uppfattas som normaliserade sjunk-ningsvärden.

Syftet med undersökningen var att göra en jämförelse mellan sjunkningsmätningar vid

\- statisk belastning - stötbelastning - cyklisk belastning

av samma storlek som trycket från ett lastbilshjul samt den

dynamiska E-modulen erhållen ur vågutbredningsmät-ningar, varvid alla mätningar utfördes vid samma till"

fälle i samma mätpunkt. Huvudorsaken till

bärighets-variation under en sådan period är klimatbetingade

ändringar.

Mätplatserna valdes m a p-undergrunden i avsikt att täcka in de fem undergrundsklasserna i Statens Vägverks byggnadsanvisningar "BYA", samt för att att represen-tera de vanligaste överbyggnaderna. Lämpliga väg-sträckor fanns i närheten av Stockholm. Mätningar

utförda på några andra platser där två eller flera

av de fyra mätmetoderna använts i samma mätpunkter

har också medtagits i denna rapport.

2. - MÄTUTRUSTNING

Den använda statiska plattbelastaren är en domkraft

monterad baktill på en lastbil av standardmodell

(Scania Vabis, typ L 8046). Oljetrycket påverkar en

kolv Vilken i sin nedre ände har en koppling på Vilken

Sid.3.

belastningsplattan är anbringad.

Sjunkningen mätes i två motstående punkter strax

innanför belastningsplattans periferi med mätklockor

anbringade på en 2,5 m lång referensbalk. På styva överbyggnader har också en 4 m lång balk använts men

differensen mellan mätresultaten var försumbar.

Belastningsrutinen vid ifrågavarande last är följande: Pålastningen utföres stegvis med en ökning på 10 kN i

varje steg med 1/2 min intervall till full last. Avlastning utföres i ett steg. Sedan konstant utslag

på mätklockorna erhållits göres förnyad pålastning till full last 1 ett steg. Den återgående sjunkningen

erhålles som differensen mellan medelvärdena för

mät-klockorna vid full last resp efter avlastning.

För-farandet på- och avlastning i ett steg upprepas till

dess skillnaden i sjunkning mellan två på varandra

.följande belastningscykler är mindre än 5%.

Den sist uppmätta återgående sjunkningen represen-terar det slutliga mätvärdet. Dessa mätningar gjordes

i två punkter på varje mätsträcka med 15-30 m inbördes

avstånd.

Det använda fallodet är av danskt utförande (l). Belastningskraften erhålles genom ett fritt fallande

lod på 150 kg. Kraften överföres till underlaget

genom en fjäderförsedd belastningsplatta. Lodet faller

på fjädern och kraftpulsen blir därigenom teoretiskt

en halv sinusvåg med en varaktighet av ca 25 ms. I centrum av belastningsplattan finns ett hål Vilket möjliggör placering av anordning för mätning av

sjunk-ningen direkt på Vägytan. Sjunkningsmätsjunk-ningen utfördes

här med en deflektionsmätare av seismometertyp Vilken konstruerats och byggts vid VTI (2). Vid mätning.er-hålles den totala sjunkningen vilken registreras på en tOppvärdesvisande voltmeter. Vid varje mätning

upprepades belastningen ca tre gånger eller till dess

VTI Rapport år 61'

Sid 4.

differensen mellan två kOnsekutiva avläsningar var ca 0,01 mm (5 m V). Den sista avläsningen ansågs

därvid representera återgående sjunkning. Vid alla

mätningar var plattdiametern 300 mm; En räfflad

gummi-skiva finns anbringad på belastningsplattans undersida för tryckutjämning.

Den tunga vibrator som användes vid mätningarna är en

Losenhausen 2000/15-75 avsedd för provning av

maskin-fundament, vars vibrationsgivare hängts upp inne i en stadsbuss. Genom ett rektangulärt hål i bussens golv kan vibrationsgivaren sänkas hydrauliskt till Vägytan.

På undersidan av den approximativt kubiska vibratorn

är Via ett mellanstycke en last- och deformationsmät-ningscell fästad vars botten är utformad som en cirkulär belastningsplatta med diametern 300 mm. Cellen och

systemet för kraftmätning har utformats på samma sätt

som i Shell's tunga Vibrator (3) och byggdes enligt

ritningar som Shell-laboratoriet i Amsterdam benäget

ställt till förfogande. Mätning av sjunkningen göres med en geofon, tillverkad av Sensor NV, Holland.

Geofonen är fäst vid en stålpinne med 12 mmzs diameter

Vilken sticker ut genom ett hål i belaStningsplattan

och är fjädrande monterad till denna inuti cellen. När hela anordningen sänks ned på Vägytan pressas

därför stålpinnen inåt (uppåt) mot fjäderbelastningen

och pressas därigenom av denna mot vägytan med en kraft tillräcklig för en säker kontakt med underlaget vid förekommande vertikalaccelerationer.

Vibrationsmekanismen är en dubbel rotor med flyttbara'

balanseringsvikter som ger en resulterande vertikal centrifugalkraft varierbar från noll till 40 kN dubbel-amplitud genom ändring av läget hos

balanserings-vikterna. Kraften varierar sinusformigt. Vibratorns

frekvens kan varieras kontinuerligt i intervallet 15t75 Hz.

Sid 5.

I de här aktuella mätningarna användes frekvensen ca 20 Hz. Kraft* och sjunkningssignaler behandlas elektroniskt i en vid institutet tillverkad för-stärkarutrustning och dess tOppvärden mätes med en Brüel & Kjaer Typ 2409 "Elektronic Voltmeter". Änd-ringen av vibratorns obalans kan endast göras steg* vis. Vid mätningarna ställdes därför obalansen in så nära som möjligt för att ge den avsedda kraften (40 kN). Fininställningen gjordes därefter genom justering av frekvensen. På grund av Vägkroppens flexibilitet bildar vibratorn och vägen ett vibrerande elastiskt system vilket kan överföra krafter större än centri-fugalkraften och vilka varierar med frekvensen. En bestämd kraft vid en bestämd frekvens kan ej åstad-kommas med denna utrustning beroende på den stegvisa inställningen av obalansen.

Den använda vågutbredningsutrustningen var en vibrator typ "Ling Dynamic Systems" med förstärkare, HP funke tionsgenerator, dubbelstråleoscilloskop och olika hembyggda elektroniska komponenter för förstärkning och frekvenskontroll. Som detektor användes en

Philips geofon, typ PR 9260. För frekvenser över

1000 Hz användes en piezoelektrisk detektor. Bestäm-ning av 5-6 st halva våglängder gjordes manuellt.

Emedan mätningarna är mycket tidskrävande gjordes en

förenkling av mätrutinen genom att mätningar vid frekvenser över 1000 Hz ej utfördes mer än vid det första_mättillfället. Modulen för asfaltbundna skikt vid övriga mättillfällen erhölls genom proportionering mellan erhållet värde vid den första mätningen och kända samband mellan modul och temperatur. För analys av diagrammen användes det av Jones (4) föreslagna förfaringssättet.

193,5

._ lilifil.!dil. 114m...] l ur . du

?5. m mmoääååmäm 320; .50 s v

a

_

N

w

N. .

m

Kas

.

8 ä .ä

mo ä 3

8x ...M .å

.p

ä ä ä

.

4 I' .lur . 4 A 4 åt! I.. . Jil.. u <4 4. 1.4. 44 .l . 141... 41414 J. . 444 .4

4, 4, Om? Hann?A114, ...av .. , , x., .Cnc/x ?WW/...M .,. . .4.3.ära... . ...CP .- , i.: ...i ,..-.u//ø/ / v, , 1 x , .z

* r ? 7 l .p .. ,F /..f/.r./r/,./ .r/r ,r ,r / ,fair/r 1.. x., .5 ?3 dm GK _ ...m 00 mm mm . p ' ...-r . . N L G L Q J M . .4 .J -. .L .-. O < r * (3 ": * .l á 0 L 1 m ä mm .mm 0 40a ' . . . P s -J L . -r -W 0 M -.

mmcmö MDZD. omcmö mbzo _ omcmö m>zo oncmö mbzo mbzoöq mmcm

O SK AL A 1= 20 . T h o r n -. . . m o ve m o O b.0130 -. M Q ÅW U I I O M a -ü ' s a m e -. o m m \ . . \ 4 / . \ .A \ / .

zoxz>rzomw2

..

zmrgzrmmb,

\ måga

/

_

y

. .\ :omyz

_\

/

/ .

\

/

rmmö

_

M.

30 \// _ \ / .

x .

/

325%,

/ \\ /

w

/

»m p m o wo o M a r a b o u-M

SK

AL

Ã?

100

-W G -um ? m c m b âm . V M 0 m . -.lila-Il /

Kubwo

_{/EQ m9qu}

_.

₍

m m 0 M 0 0 m ' . 00

EQ. ...Magma

" 0 m -m 0

åäazämwzâ Qom".

.

_ . .. _ §03.. 3

om cmmnmczocop mcäåmm. .å

mv/

>zozma mmopz ommm :å äääaâm

.

.F k.

,

mj. mggomm 53m 9 §5 m2

_

\

Ill. ...1 ... ... -..få .1...

.... 2.

._N.. ...

mmxä: så ,0:43 5..

2..., ...1... .22.. .

..

I. . w :

.

._.

ns . N. I.: i I i I'll 4: ...MW hi IM.. F

u, . \|r j.. Smmbuømw. .i i I I.. i 'I i 'l m » J 8 H 58'? l " m m m -»M n -m a -u/.\ NÄT PU HK T U N DE R Q»R' U N " N Li {

N

A

S

LÄG

OCH_ÖV E RB YG GN AD ,__ (I FI G-?E 3 *s

'1

. . . w-, . . . _ . . . . . _ u . w .

w _ .9 .4 . 4 - .,.1, v . L . .. .aug-AM... ...4.4 ...i 4 ...- ...imo-A . A .--»^rh..zø.u._ I_ ' r* \<.-'»,:-^'*y.4.m»..' w, ' lf' ' '21. ^ .nu .' k °' "' A r r r '1. _ W M W ya u-u. -_ m n -. v. A M W -l .. w. , nr I GU R 2 : -G N A D I 0( -C V :T \ i O r g. e. : T M fä. g;

RG

RU

ND

OC

H

ÖV

ER

B

QR

OM

MÄT PU NK TE RN AS LÄG E *d en m. 40. W- -u L. .. F J .H , 14, ? U N D i.. q 7..-W 4 .vw-w' -vwv-vu vv..-r 'vw rvw-r-ør- u m'

'GVHB'BHOVHM maws My 8 VHOYELS

-

'vmwyro

133094 831 H90 masmms l HOMOlHdS

39N3y9w0N39 BVH 9 H90 L mamayais

.

wmvwi 93m

'sv-:Tylswyr BQEJ Nvm 839V! .2.3.9999

uawos svmvaaa ra NVX iBlMiMS-W!

'vonawaem Hy awa'mooa VNNQNV

'BVHNELLVA 9914

.Läxa/kw 92m (A801).

!

aamvmar wsmvwo .

i .L'IVHNBLS OQH 03W

Nyaow 9199:1 mms 95:

2

₄

_{Nyaow 9:931 mms -}

'

i

L_

I

,r

!

NYHOWTVWäON

1

.

1-4

i_

A_ -- :

L

O wn -a . . . uu-' o

i DVHNBJS 9QH (EN 9 sz!

DVHNBLS 9QH (EN 9 oz

DVHNBLS 9QH om 9 ozi

r

9 349997

L *7*

r"

'

ü

'M 9

'

§53?;x\;'?:\.\§f\%i\§iA RTS; ' g:*NSGSAYQ kr?r*XEGÅX « *i

E

.

0

W 3» 09

.

a

av 6%; 09

"i

(Laxsyaina-

(N39ys)L

(iaxyus)9

...a

. ...wåra 3,2...

... 24!!

o

. ...919..

m-

'ML-_-åwâåå ?US

mc.: :wâg

g*"2:2.:;ws

839%;

L En '8

mätiwâj

r_ : .eg-1' 1 i . ' TO :W .T __çårA *v 6 . v .

'

J»

1'

'

*

...L

2,

o

°

L

;L

i

n 'i '1 'i 7! .al

Sid 6.

3.

I MÄTPLATSER

De speciellt för denna undersökning utförda mätningarna utfördes på fem olika överbyggnader längs väg 263 vid

'_ Brista nära Arlanda flygplats och på tre sträckor med olika undergrund på väg 849. Denna förbinder E4 och

E18 och ansluter till E18 vid trafikplatsen i Stäket.

Mätningarna på Väg 263 vid Brista gjordes på en

bär-lagerprovväg vilken byggdes 1963 (5). Fem sträckor med

olika bärlager användes som mätobjekt enligt följande: (Siffror inom parentes anger motsvarande sträckor

'enligt (5)).

§25ä§5§

êêrlêssr

'

Esésrgägaé-l (Esésrgägaé-l) .Massabunden makadam Normalmorän 2 (3) Cementbunden makadam Mellanlera 3 (4) _ Cementbundet grus Lerig mo 4 (7) Bitumenstab. grus -"- "

5 (8) Obundet - \ Finlera

Förstärkningslagret var på alla sträckor grusig sand -é'sandigt grus. En sChematisk sektion av sträckorna

Visas i figur 1. '

Mätningarna på väg 849 utfördes på otrafikerade delar vilka blev tillgängliga efter ny sträckning av vägen år 1970.

åtsêskê

êêälêgêä

' ggêssgzgsé

6 (Stäket) Indränkt makadam_ , Normalmorän

7 (Sågen)

-"-

Grus-på morän

8 (Träsket) Grus Organiskt material

Sträcka 6 ("Sågen") ligger nära en såg och används _ huvudSakligen som timmerupplag. Efter det att allmän trafik upphört på sträckan har den huvudsakligen

trafikerats av tunga timmerfordon. En schematisk sek-tion av sträckorna Visas i figur 2.

E :4;:ng

AMiRALSGÄTAN

WDERGRUND OCH

ÖVERBYGGNAD-M?ämm-4 m" E: R NA S

- .WEÅWEL '

W: .lå LÄGE LÄNGD m

BG TJOCKLEK cm

SLULAGER MÅTTim

;5;

,35

1 i

1%, 2:43 ;mms ,'20

_{jga. 9a}JS 1:15.17] _{I! I}

7

80 osv_ ...- .nu_.m 0 \ |ñ W 1?? t __1 ,1.4 Lqimjên.

JT?

PROVSTRÄCKORNAS åEREDDIK7,0+2V1,0) . EG TülngKÄT/N

UPPBYGGNADSSÅTTWZäjQS mm

*m a n . -v w. »g um ma n . www . o b & w§wn u-. w -n -' n vm m vn w-a u : n u »n ew .. ._. m a n

rs" .4'L5'Wiiáuzw N mm Twi ' ?Slägzmu-tzf-*çvå Ã'?

""" :T:T,T!"' 'mtzz" ...w :WL A min , - f :W: _liåtl_ :in:

7b '2b 3b lb '8b

M50

sovämsoyçsowdso V__503____50 ;__äsow

kRGSS$T MNHJR KROSSAT NATUR KROSSAT NÄTUR KROSSÅT FUXHJR

,875% _ G-RUS

_{mr _ v* :2 :r :2}

BERG

_{.'11 :3}

GRUS

_{:L 4.*}

BERG

_{: :z}

GRUS

_{:r :a}

ams _ GRUS

_{3:32: :ärva}

g

__

21

:_ n

' 21 4

_

25

;i

30

_A_

BG PÅ BÃDD AV

'7.5 cm MAKADAM

_

__

BG DREKT PA MORANLERA M

45

60 Ab at +60Ab12t

V

1M A »N m 9" ' m 4-10 40 U W Q M . H W M ! I c" M W , v* '- "-*" *-' -' -a « w a n t » v h a m n

-. STURUPS FLYGPLATS

1 WPSEå-(TIONE R2 ( UNDEFQGRUNDI MOR/ÅNLERA)

FKSUR I..

BULLEÅEE§32.: §52.

H 26 V26 220 BG H75, V7,5 H15 , V1 400 BG

5

80Aüü5%WWWWWMEmäümmmmmmå100Ab16t

GRUS 20 ' 1 l

Fü§I-'

LAGER

89

?4

_ b . " p p GRUS 20

FÖRST-ILAGER

iI

TAXIBANA B-E

mura-u um

H14 V14_{, _} w mm-?3 80Ab16f 220 BG V7,5 V7,5 80 100 Ab 151 403 EG *315205 20 FÖRST-LAGER GRUS 20

'FÖRSL-LAGER

89

'

ii

i 80

augawyyzg

lêügêäüåâjä:§

ut

80Ab16t

no BG

. . üiGRUS

| FORST

LAGER 57

1-_ l

l _

-1

100Ab16t _ 400 BG ' GRUS 20 FÖRST" ' LAGER 80' , ,I » s i n fi t? ? -i wv' 'W a s : * E a n ' m d i zwA ' n W -' ø 4:» w* '. ic :r ;. bi l' r. r" Wr w v'J h W W W \ * W A -wm -s ws nwwa we ns .-w -s a r g a t u. : m am m m um W W -w; MV -F 'M W* MO Y. P1 o .r .-. q u" 1 m I M år -? W i -.uN w '4 .9 94 ' www m m m m a n »b ar a A 4 1

0 ?irguçøa *havii :.pálähåniråiå 4 . q 4.... .1.14 ;111:

1. mo :ba Sw

.

_{mo 3 E_ .}

.. .. . _{.øørø///r/Ä/.AOK//J//f GUD // ,Ur///nr/AOUQ/Urør/uv//J W /Aüü//r/AVAU///uñ/Ar//ÄK/ .r rä///J/.W//u///Jr///AU/ ...1/3 ;94}

E wo ...m mm .mm mm

A/ 34 .vaka ta, s\.. 1\\: k vx a. .\ u... zx.

\ .a %§\ v.

.x tfn...

.ö xnommon. ?mm

\

.kn . 3 aäzwzomgomm ,

..\\å\.w\k\.\.> \\.L \\_7 \\L//

3,.

..

.

_.

.

.

...1... hf 3:3??

_u

_{__}

w/

0--4 r Ä 1.4. Ä 1 A. Ä 4. A. . J 4 '7 V/Or /. r .r Jr. ,.YAI/Lr/v .r. .t mo mmmoo<mmm.

M_

M

B mo

05m 3:.

_

_

_{2 5, ..}

m

_

. .v 4. rv N47 U/f .FÅ/ H1/

m

m

..

.

\

?§0 :mo

.. e _

KRK Rix

?mm 3: xmomm-

a ärxmäm.

w

.x K * | _ m . \ á mmcm_ . . d w-. W ' O * M * 0 Å H No 452. :ämm . när ha? 40: :7.4, .vn/rf ufdüvå »a u-m . 0 In . 5 .s 0 _ ' -7 . m . m . . _ . J L . . . ; . J ' 4 .

!

E

i!

'TM1;:

I'

.35325925 ;om ?moâäynxomzå ...a/.oou 8 7: mo ;å ä

.mo .>U AN»

. 0 m o.

4._ //r/f/f///M///J »GRK/4% u .y/ø//AYK///xø/øKø///VUC /Hz /r////A////4K/////Ar/r/ 2/1; //N///r/r/Är/GV/J///A/áH/j 4/4.,

q

.

_

m_

i

m

p///fä///VM//å//A 1,..

.5

.' . T F P'

Q

fr/ mo mmmoo<mmm. + aö

8 mmmoo<mmm

mo mmwâáxw

.z

mo mmmogmmm.

8. mmmoo<mmw

,

. +90 Glam ZZ _ .. + Qö +90 .§90 :mo m_ ?mm x: xmomm.. .

_{WEEÅÅK väx..v... väx . »4% må/....25}

omcm

.

.. .WMR .R Rutin DFTMMkI/NJCK/ÖKK (Küw. hm, Wiz\§w Ö) N..

.

Å ..§$A\.%åw _ a årxmdym.

a ;Elomzmäw

:kk k .h .h

W -J W »0 m a n . . -'0 ( U N D E R G R U N D S T Y V LE RA ) T ÖV ER BY GG NA D L P R O W ÄG -7 2 1

935:

-..LE-...8.9

3 .3

8 32.50%

. .ütlmkkkb .

.

a årxmäm.

..

;VV D// 5.11/ .41...] .am/.J .r/I in:

.

:m xprxmäw.

;I

5 .i

. 433:.315.i.øåiâåäáaüåêêäiåâiwåzåi§3 2:: x. 1. _ , . a . . aäaaüud.. 1 In.. . i .. 1... a . . . .. . s. . . s - . i . s . . .. ..42

Fl

GU

R

Sid 7.*

Mätplatser där mätningar utförts vid enstaka till-fällen och med två eller flera mätmetoder samtidigt: Malmö, Amiralsgatan:

Stadsgata med Bwaärlager på undergrund av moränlera. Detaljer enligt figur 3.

Malmö, Käglingevägen:

Stadsgata med BG-bärlager på undergrund av moränlera eller sandig morän.

Malmö, Sturups flygplats:

BG-bärlager med varierande tjocklekar på grus och

förstärkningslager. Undergrund: moränlera. Detaljer enligt figur 4.

Örebro, "Provväg-72": ,

Förbifart längs E18 vid Örebro. Detaljer enligt

figur 5.

Arlanda, Arlandavägen (E4):

Överbyggnaden består av dels bergkross med 220 BG,

dels grusbärlager med 330 BG. Undergrunden varierar. Vägen är av normenlig motorvägsstandard.

Mätpunkterna på resp mätsträcka i Brista och på väg

849 vid Stäket valdes enligt figur 1 och 2. På varje

sträcka utsågs två grupper om tre punkter vardera,

där gruppavståndet var 15-30 m och avståndet mellan enskilda punkter inom gruppen 3 m. Fallodsu och JUMBoemätningarna utfördes.i varje enskild punkt medan statisk plattbelastning enbart utfördes i

mittpunkten inom varje grupp. Vågutbredningsmätningar gjordes längs en linje genom de tre punkterna inom resp grupp.

Mätningarna genomfördes Vid åtta olika tillfällen varför 384 st modulvärden vardera erhölls för fallod och JUMBO och 128 värden med statisk plattbelastning.

Vågutbredningsmätningarna måste utgå vid ett par

Sid 8.

tillfällen varför antalet vågutbredningsmätningar blir 96. Totala antalet mätvärden för huvudmätningarna blir således 992 st.

Huvudmätserien startade med det första mättillfället i mars 1973 och avslutades i april 1974. Målsättningen

var att få med en årscykel med tjällossning. Vintrarna 1973 och 1974 blev dock exceptionellt milda.

Tjäl-mätningar 1974 visade att ingen tjäle förelåg. Viss

tillfällig tjäle hade sannolikt förekommit 1973 innan mätningarna startade.

Mättillfällen:

.Nr 1 2 3 4 5 6 7 8

. Mars Maj Juni Juli September Oktober November April 1973 1973 1973 1973 1973 1973 1973 1974 Vid alla mättillfällen mättes lufttemperaturen och temperav

turen på varierande djup (tabell 1).

4 . RESULTAT

Medelvärdet av uppmätt modul på varje sträcka vid varje mättillfälle med reSp mätmetod har förtecknats i tabell 2. Modulvärdena är givna i megapascal (MPa) = Newton per

kvadratmillimeter. Fallods- och JUMBO-värdena är medel" värden från sex punkter, statisk plattbelastning är

medelvärden från två punkter och vågutbredningsvärdena medelvärden från två mätlinjer.

Sid 9. Tabell 1. Temperaturer vid de olika mättillfällena.

1

l

2

i

Mättillfälle Mars Maj Juni JuliåSept Okt Nov April Mättillfälle

§träcka _ p ' I Position

3 Äl4) (4)

8

18

18

18

5

4

12

Luft

-

(5) (_) 9

»

29

-

3 « -

17

Yta

1 (MM)

10 (2) (2) 12

20

20

17

3

6

-

5 cm djup

7 .(»1) (1) 12_

19__ 22

16._3_Ã 5

m

10 cm djup U__

4

(4) (4) 13

18

18

18

5

4

12

"' (_) u "' "' 3 " _Ii_

2 (CM)

9

(2) (2) 17

20

20 17

3

6

-4 (-1) (1) 13

19

22. _16

3

5

- _

0

(7) (4) 13

21

25

15

5

6

12

* (') ( ) " " 28 - 3 " 17 _u_

3 (CG)

2 (12) (2) 17

24

29

17

3

7

-0 (1-0) (1) 13

22

28

_17

3 x 6

-4

(5) (2) 13

21

25

15

5

6

12

5

(6) (-) -

-

28

m

3

-

17

_H_

4 (BG)

1

(5) (1) 17

24

29

17

3

7

-' -

0

(3) (0) 12

22

28

17

3

6

-6

(7) (1) 14

12

25

22

5

9

12

-

(u) (_) -

12

28

26

3

-

17

_"m

5 (GB)

7 (12) (0) 23

14

29

26

3

7

-4 (10) (0) 18

15

28

25

3

7

_-4

(5) 14

20

17

17

4

11 22

1 5 ( ) "" " 4 - "' _in_

6 (staket) 6

(5) m

-

17

19

4

-

u

-

(4) -

19

18

18

-

8

-6

(2) 14

20

17

17' 4

6

22

o

5

(-) -

19

18

-

4

-

18

_H_

7 (Sagen)v 5

(0) m

-

17

19

4

-

-m

(0) -

19

18

.18

m

2

-5

(4) 14

16

18

21

4

6

10

1

5

(-) -

20

20

-

4

-

16

_H_

8 (TrdSket) 5

(5) m

-

20

19

4

-

-L

(4) -

,20

22

18

-

2

»

x ,H_{)warden inom parentes avser}. _ _{uppmattavarden Vid matning med}.. .. . .. .

-SP (1:a kolumnen) resp vid mätning med JUMBO (2:a kOlumnen).

I övrigt lika.

_.

h ((41).) H U

BÄRLAGERPROVVÃG

-

.

_M_

STRÄCKA) (MASSABUNDEN MAKADAM,MM)

I _ '

FLESPÅ JUMBO OCH LV MODUL , MPS. -(000 m' 900 m' 800 "-<$ *^ 4W 4 =I ' WJ -* k1 r. u' v. '! A! \' _ ?* 'Z . .. .,

700 -=»

l s n a m n ut <'^ " W J J W 1 W M ' U J 2 9 -. -v W " VA » 400 'm' .! r um m wm M m r. . m"

,-+

+FL

0-»- ---«-e SP

xm'm--u-a-wx JUMBO

4,... .... ..._..._..Q, 200 'W * c m * *'# 99 03 9? : ös t »J a g .v 61 .3 :M g » , 1 i e-a . -r. , r '-,L h k w. . . ? F M . u. un g a . .a ug * N P * Ed ? .q 1 I ' l i -1 . I i I i i 5 i

1

' 2

3

1., .

5

'6

7

e.

E3Rlcl"*"» *

_L."«_5!v -0_\ g...g.. 3 .mm

BÄRL RPROVVÄG

små: KA 2 (CEM ENTSMBILISE RAD

MAKADA rv:, CM)

i I O 1.,Jå'"\"' / MODU L , M ?G 1000 -« 900 800 '700 600 500 400 300 200 100

FL 52°, JUMSO OCH Lv

--

+

+ FL

0 m * m w -w--e SP

x--v- ---wx JUMBO

N 4... ... ....4. LV

.

i

,

J

1 MÄTTILITFÄLLE

I i r r 1 I .Zw-1 (MARS) 3 4 2

(MAJ) (JUNU (JULH (SEPT)

6 (OKT) 7 8 (Nov) (APRILE ' 1973 ngn.

>r

. s wi n g * N g n ' H M M G un -»r e a - h-.g l A n d _, n\ -V .-'-O . A A -. M a a wm um A n d 5 "" t a' 0*in -' -ør m o l u-' k u-.

BÄRMQERPROWÃG

STRÄCKÅ 3 (CEMENTSTAELSE A

FLJSPLLIUMBO OCH LV

T GRUS.CG)

Fi(5av:5-2. 8

MODUL,MPQ I H00 1000*» 800 700 « 600 -500 400 300 200 100 fx C'H. ! ä % ä 2 3 (MAJ) (JUNI) b -7

-(JULI) (SEPT)

(en)

å

_ MÅTTiiLLFÄLLE

,

7

8

(NOV)

3973374197;

N..._._...\-...r._.. . .4. (-ua -ww' l l ' 24 ,* wr wwwvwñwh wm w vc-A :e wa wl -v' tr -: J: * H Y P J 4 -a m v . -. -J T v' ? wwwm wøa www wm m -.7 A 4 ; g g n -a m -m a m m a s _ vm ut ' ñzâr m ,i W.

i

,.

.

"i ., i.) ,1

«'l

t.

Milia!? x iv

BA R L AG RPROMWAG

STRÄCKA M B:TUMENSTÅBEUESERAT GRUS . BG ) . FLASPJ JL)?»':EEO OCH LV

00000000 nam?)

_p *5.

P?

1100 §

900 m

\'

800 *-700 w

600 '

500 -0-

9/

\

400

;å/ \

\.

300 «- >

.

\\\/

200-»- + + FL xW--m-u-M-x JUMBO m I l l' 1

_

, MÄTHLLFÄLLE

I i? ^ i

1

2

3

4

5

6

7

0

(MARS) (MAJ) ' (JUNU UUU) (SEPT) (OKT) (NOV) ' LAPRZL)

.. .q . vx-* www* m c ' m a n * 14 fr.. . '^ v -u-4 ' . ' . . r a a v -... 'www-:9 41 2M 35 'M H-*v : M »M *W er a-*m * . ., .w

PwiiFrm :Näe-...3 ,P

BÄRLAGERPROAÄG SSTRÄCê-(A 5 (om: FLLSPÅJUMEO os

?ET BÄRLA

saa-2)

rä$g52°33

MQDUL,

1000 900 600 500

400

300 200 100

A

M P(3.

«-

4-

+ FL

x

a mmmm «»-« SP

i

x-- - - m ' m -nx JUMBO m_ '@.._,...__...._...___4. LV' i -g _1' M 5₁

Cl'-å

ä: 0- .. i . i 1 i I I MATTILLFÅALLE ! M' l i 1 | I i i :kam

1

2

3

4_

5

6

7

-

a

(MARS) (MA

.JB

' (JUNI)

(JULI) (SEPT) (OKT) (NOV) (APRiL)

3111793712,

g

a s å k i '0 : <

ROTEBROM STAKE

. .

www 'n

STRÄCKA 6 ( STÄKET') ' ' FLSP, JUMBO OCH LV ' MODUL, MPO

Å

'-1000 --900 »- + + FL 0---4-- o SP x-- ...---x JUMBO - +_;..__...__..__.._Q. I 800 _/+ /ø/ . . " " I _{_ p/} 600 -'500 --1.00

-300

--200

_-100 -L

1 1 l . i ' . L MÄTTILEFÄLLE i S

1' '

'2

ä

å

ä

Es

å

å

(MARS) (MAJ) (JUNI) (JULI) ' (gm) (OKT) (NOV) (APRU

1973 +19 . ' I m m u-h ut øo o -»uøm q m ' m n .

< RCrTE-:âgsm-SMKET

i F'msurç 12

STRÄCKA? ("SÅGEN")

.

_

* FLSRJUMBO OCH LV

E i MODUL.MPG

^

i

500 -- + + FL , " r .mun-_.- . SP i . . 4,

""'"""'""""° -x JUMBO

*-

L

400 -- *' """'"""-'f--- + LV

1;

lä

å §

200 e-

3

100 -- . ' www-? M W »n a n m 1 . . . ,. ,M .,

I MÄTTiLLFégLLE

1 I | 1 : ,I I 1 I '

1

2

3 _

t.

5

6 . *

7

8

g

(MARS)

(MAJ)

(JUNI)

UULI)

(SEPT)

(OKT)

(NOV)

(APRtL) *

i

197312974

_ä*

:

3 , . n g O m M g 3 wç-' W m m n w vw .

HGUR'B

ROTEERO-SWÄKET

STRÄCKA 8 ("TRÄSKET ") 'FL,SP. JUMBO OCH LV MODUL,MPat

A

5%)

+

+ FL

e SP

x-- ---»x JUMBO

+.mu.u____u_u_+ly

;.00

300 200 100

. MÄTTILLFÄIFLE

6 .

7

8

(OKT)

(NOV)

(APREL)

*

1973l197z.

'r

q . 1 I 5 (SEPT) 'Mm l 5 I , ...0. 3 (JUNI)

>2

(MAJ)

1 ' (MARS)

t.

(JULU ' M k ' f W Q . o wn vv' r uw_ _ ÅñW -W 15 .? 4 Ja m-ap n u m \b $; < m wa zm t e : W s F i e W W ' W M E = «H W W . än' -v . c a * -5 3 % . . A . : g. .. A_V W * v -4 »* * i n a ur m a n l wwr . we i r s t -n n * M i -' t m . & ; n u a m " ;i i n ? .5 :* -mn -§21 ?: W u M ya p q yg yøa çñxñ m;

.Sid-*10.

Tabell 2. Medelvärden av uppmätta moduler på varje provsträcka vid resp_mättillfä11e, MPa. FL = Fallod, SP Statisk Plattbelastning, JUMBO = Tung Vibrator, LV = Lätt vibrator.

Mättillfälle Mars å Maj Juni ;Juli Sept Okt Nov ;Apr.w Mät*

---**

i

metod

Sträcka A 1 (MM) 725 690 619 799, 626 7908 755 793 2 (CM) 519 448 380 445 427 569 523 524 3 (CG) 611 525 479 613 589 752 841 793 4 (BG) 810 547 459 i 468 558 1042 922 697 FL 5 (0B) 416' 327 377 . 423 344 469 409 384 6 (Stäket) 200 205 257 334 352 460 434 204 7 (Sågen) 136 154 195 207 233 283 234 -136 8 (Träsket) 142 121 145 138 138 169 179 120 1 (MM) 852 825 607 905 907 780 882 690. 2 (CM) 425 530 497 483 662 512 952 440 3 (CG) 495 600 '590 727 600 702 1167 730 4 (BG) 495 577 322 284 442 542 3 897 390 SP 5 (0B) 387 372 405 40C 482 410 497 370 6 (Stäket) 200. 235 297 367 440 360 567 217 7 (Sågen) 107 187 200 213 7287 245 240 100 _8 (Träsket) 72 98 107 96 115 107 152 75 1 (MM) 816 925 741 6991 712 752 770 633 2 (CM) 636 506 429 383 429 410 422 391 3 (CG) 720 479 486 486 516 524 605 498 : 4 (BG)V 951 ' 383 427 359 514 689 754 521 .JUMBO 5 (OB) 477 403 346 320. 327 295 347 300 6 (Stäket) 375 264 310 288 490 430 437 254 7 (Sågen) 224, 276 209 223 233 243 .208 135 8 (Träsket) 133 126 133 140 164 175 1822 119 1 (MM) 840 852 690 730. 790 880 2 (CM) 655 655 687 717 675 725 3 (CG) 820 875 925 980 950 915 4 (BG) 1197 855 735 517 905 1232 LV 5 (0B) 532 452 505 452 455 555 6 (Stäket) 522 500 490 627 '720 795 7 (Sågen) 257 237 292 257 325 335 8 (Träsket) 122 140 155 155 172 2200

Studium av värdena visar att Brista-sträckorna (str 1-5)

ger högre värden än de andra tre sträckorna, vilket kan förväntas om man betraktar Överbyggnaden på prov»

sträckorna. "Träsket" har de genomgående lägsta värdena.

Sid 11.

De högsta mätta värdena på Brista-sträckorna har era

hållits på sträcka l, (bärlager av massabunden makadam), förutom för vågutbredning. Orsaken är sannolikt styvare undergrund snarare än hög modul hos bärlagret. Värdena för Sågen (sträcka 7) är oväntat låga. Ursprungligen avsågs denna sträcka representera en sandig grusunder* grund. Gruslagret på moränundergrunden visade sig dock variera avsevärt i tjocklek längs vägen och i de aktuella

mätpunkterna var skiktet tämligen tunt. Moränen hade också hög vattenhalt hela året. Detta förklarar de jäm-förelsevis låga Värden som uppmätts på denna sträcka.

_Tabell 3 visar modulens årsmedelvärde för de olika

sträckorna uppmätt med de olika metoderna.

Tabell 3. Årsmedelvärden av uppmätta moduler på resp

sträcka, MPa.'

FL = Fallod, sp = StatiSk plattbelastning

JUMBO = Tung vibrator, LV = Lätt vibrator ESträcka

'ñâEñêEBä'

1

2

3

4

5

6

7

8

FL 739 479 650 688 394- 306 197 144 SP 806 563 701 494 415 335 197 103 JUMBO 756 451 539 575 352 356 219 147 LV 797 686 911 907 492 609 284 157

Av tabellen framgår att vågutbredningsvärdena var högre än de övriga. Resultatet är i enlighet med tidigare I erfarenheter att moduler framtagna ur utbredningshastig* heter blir högre än statiska.moduler. Detta accentueras ytterligare av det totala medelvärdet av samtliga värden uppmätta med resp metod enligt följande:

JUMBO 424 Vågutbredning 604 Fallod 450 Statisk plattbel. 452 VTI Rapport nr 61

Sid 12.

Fallods_ och JUMBowvärdena, Vilka också är dynamiska, är av samma storleksordning som det statiska värdet. Huruvida detta är beroende av den jämförelsevis höga frekvensen vid vågutbredningsmätningarna eller den

speciella utvärderingsmetoden kan icke bedömas ur dessa mätningar. Det har påpekats att vågutbredningsmetoden

ger upphov till betydligt lägre Spänningsnivåer än

metoder typ belastning-sjunkningsmätning och att orsaken till den högre Vågutbredningsmodulen skulle

vara den stora initiallutningen på 0" s-kurvan för jord-material. Triaxiella cykliska försök på typiska svenska

vägbyggnadsmaterial bekräftar icke detta. Försöken gav snarare en progressiv än regressiv

spännings-töjnings-kurva. Man bör också observera att den beräknade

modulen för de två långsammare dynamiska metoderna

(Fallod och JUMBO) är nominell emedan de ej är härledda ur mätobjektets tröghetSpåverkade Spännings-töjnings- '

egenskaper. V

Årsvariationen för modulerna enl tabell 2 har återgivits grafiskt i figurerna 6-13. Avsikten med denna

under-sökning är ej att studera bärighetens variation med årsm

tiden men några iakttagelser skall göras. I

De flesta mätobjekten Visar ej någon påtaglig

års-variation i jämförelse med vad som kan anses vara slumpw variation. BG-sträckan (figur-9) karaktäriseras av en

U-formad kurva Vilket kan förväntas av ett bärlager vars

bärighet följer temperaturberoendet hos asfaltens

viskositet. Samma kurvform föreligger inte på sträcka l (figur 6) fastän bärlagret även här är asfaltbundet. Detta styrker det tidigare antagandet att det huvud-sakligen är undergrunden som är anledning till den jämförelsevis höga bärigheten på sträcka 1 och att det asfaltbundna bärlagret har mindre betydelse. Sträckorna -6-8, vars årsvariation uppritats i figurerna ll-l3,

Visar en ökning i bärighet under året och återgång till

en lägre modul påföljande vår. Tendensen är lika för

alla mätmetoder.

Sid 13.

Bärighetsökningen under året beror sannolikt på minskning av vattenhalten i överbyggnad och undergrund.

På sträcka 6 (Stäket) är vågutbredningsmodulerna

väsent-ligt högre än de övriga och på sträcka 8 (Träsket) är

den statiskt uppmätta bärighetskurvan lägre än de andra' kmrvorna, vilka ibland skär varandra. De höga

vågut-bredningsvärdena på sträcka 6 i förhållande till de andra

metoderna återger en relativt hög undergrundsmodul

(normalmorän) vilken framtagits ur dispersionskurvan. Utifrån detta skulle det kunna påpekas att motsvarande

höga värden skulle erhållas på sträcka 1 med liknande

undergrund. På denna sträcka är dock överbyggnaden G betydligt tjockare varför de lågfrekventa vågorna ej

når samma djup i undergrunden som på sträcka 6. Detta

-illustrerar betydelsen av att korrekt utvärdera alla detaljer hos dispersionskurvan.

Den jämförelsevis låga nivån på de statiska modulerna

på sträcka 8 illustrerar de normalt stora sjunkningarna

'under statisk last på system med hög vattenhalt.

För att jämföra de numeriska värdena på modulerna för de olika mätmetoderna användes värdena i tabell 2 för att beräkna kvoter mellan olika kombinationer av mät"

metoder. Med fyra metoder tagna två och två kan totalt

tolv kvoter bildas av Vilka sex är det inverterade ' värdet av de övriga sex. Därför beräknades sex kvoter

varvid det totala medelvärdet över sträckor och års* tider gav följande värden

FL/SP

JUMBO/FL

LV/FL

JUMBO/SP

LV/SP.

LV/JUMBO

1.08 1.00 1.46 1.07 1.44 1.42

'Resultaten tyder på att de numeriska värdena på modulerna

uppmätta med fallod och JUMBO är ungefär lika.

Jäm-förelse av dessa moduler med den statiska ger också

ungefär samma kvot. De klart högre vågutbrednings-modulerna (ca 50%) illustreras åter.

61-Sid l4.

Beräkning av kvoter och medelvärden kan göras på många sätt med olika resultat som följd. Av den anledningen bör eventuella slutsatser ur dessa siffror dras med stor försiktighet.

KorrelatiOnsmatrisen för de fyra metoderna Visas i

tabell 4. Beräkningarna är baserade på två enskilda

mätresultat från varje sträcka-(mittpunkterna inom varje grupp enligt figur 1) vid resp mättillfälle. Korrelationsköefficienterna där fallod ingår som den' ena mätmetoden är samtliga tämligen höga - alla över 0.8.

Det högsta värdet uppnås för korrelationen FL-JUMBO.

Differensen mellan denna korrelationskoefficient och varje annan koefficient i tabellen är statistiskt signifikant. Differensen mellan de närmast lägre

koefficienterna är icke statistiskt signifikanta. Detta indikerar en bättre korrelation mellan de två metoderna FL och JUMBO än mellan andra testade metoder.

Tabell 4. Korrelationskoefficienter.

iFL

SP

JUMBO

Lv

_0,840

0,901

0,863p

- FL

0,760

'0,769 1

SP

0,781

'

JUMBO

1.

De samhörande regressionskoefficienterna och deras

standardavvikelse har förtecknats i tabell 5. Regressions" koefficienter närmast 1 och med minsta standardavvikelsen kan tillSkrivas korrelationen FLmJUMBO vilket bestyrker

tidigare iakttagelser att dessa två metoder har den inbördes bästa överensstämmelsen. Spridningen kring regressions"

linjen (tabell 6) är också minst för FLmJUMBO.

1 c

, _0525:53_ och BOTEBRO-STAKå-ZT

'

4

EUR 74

i;

.; FL OCH JUMBO

,

JÄMFÖRELSE AV MEDELVÄRDENA FÖR VARJE

.

MÄTSTRÄCKA vz0 RESPEKTNE MÄTTILLFÃLLE.

_{_}

_{_}

1.

Ä

JUMBO

.

MODUL,MP0

A '

.

.

. 1000 »-

_

-

.

;

. . .

.

i

'1 F , o ' 0 00 C 0 O O 0 0 O

600 --

'

g 0 0 0 0 40 c o 4. 0 O 1 O 1 O 0 g 0 0 i [000 "" g 0 00 C ä. 1 O C L 0 O O 0 0 C L 0 .O O O

200 -»

°

"'°

, O O O .9. . I

i,

2

2

'r

ja

3%

200

400

600

800

1000

--

FALLOD(FL)

'

MODUL , MPC: ' wm . w_ .

3

p KONFEQENSINTERWLL(95%) FÖR JUMBO=f(F-"L)

"EäñYxoch ROTESRO«8TÃKET

'

FMBUR ?å,,,,,w.ww

BERÄKNWGSUNDERLAGS ME' *EUÃÄRDE'I' AV SAMTUGA

rviÄ'fHåNGAR PÅ RESPEKTIVE STRÄCKA.

.JUMBO

_

MODUL,MPG

á

800 ""

700

--O 0 1 I 100 a I -r -.1 . h -_ __J

100 A

200

300

1.00

500 . 000

700

FALLomFL)

MODUL,MP0

U « m ñwuwm w-A :2 . .-0, I , -M = r < W -< ' M 1 . W ' -M -m ,' ap 4 _ m m . R P M k m än k wm n a A m i -W wW F -h m q * W I M W W l n -uk -m n c m M 9 3 .r u4 9' 90 » * W vw* A .. * i" m ! *! * M m m m -m m m w 'åh wwe wâm wm m r '3 -' va b' pl m5 11 51

Sid 15.

Tabell 5. Regressions-koefficienter och standardav" vikelser. Ober. variabel mmáü» g 1 . Q 3 ' FL ' SP JUMBO LV

0,65

0,88

0,61

FL

0,043

0,044

0,037

1,08

0,95

0,70

åp

0,072

"

0,084

0,06

Ber,

4

0,92

0,60

0,56

variabelvé , _

v JUMBO 0,046 0,053

0,046

1,23

0,85

1,08

LV

0,074 0,073

0,089

"

Tabell 6. Spridning kring regressionslinjen, MPa Ober. variabel ämäüw

FL-

SP

JUMBO

LV

FL. " 117 94 ' 110

SP

152

a

182

179

Ber. E variabelg: JUMBO 96 145 m 139 LV 156 197 193 _

Medelvärdena för reSp sträcka vid varje mättillfälle med FL cch JUMBO har uppritats i figur 14. I figur 15 har medelvärdet av samtliga mätningar på varje sträcka

Sid 16.

\med FL och JUMBO uppritats (årstiden kvarvarande

variationsorsak)g'l figuren har också 95%*konfidens* gränser dragits.

För en fortsatt analys av de olika bidragen till variam tionen i resultaten användes dels samtliga ursprungs-data, dels valda delar därav som underlag för en

variansanalys. Syftet med denna analys var primärt att finna den inneboende slumpmässiga variationen hos de fyra testade metoderna och eventuella signifikanta skillnader mellan dem..Med "inneboende" variation avses den variation som icke kan tillskrivas någondera av de studerade variablerna.

En variansanalys grundad på modulmedelvärdet på varje

sträcka för varje mättillfälle och mätt med metoderna

FL, SP och JUMBO gav signifikant inverkan av provsträcka och årstid men ej av metod. För att mäta metodens in-verkan är dock detta tillvägagångssätt för trubbigt delvis beroende på att årstidsvariationer och varia» tioner med provsträckor är syStematiska på ett sätt som inte fullt beaktas i variansanalysen. Betrakta

exempelvis figur 13 där SPukurvan är klart skild från

de övriga tre. Genom att bestämma differensen mellan motsvarande moduler för FL ooh SP och därefter testa differensen mellan noll och medelvärdet av nämnda

differenser med twtest har observationen statistiskt

kunnat beläggas med hög signifikans. Samma test av mer likvärdiga modulvärden har ibland givit signifikant differrens.

I tabell 7 redovisas resultat av variansanalys gjord separat för varjesträcka, Härvid testades variations» komponenter hänförliga till årstid ochmetod. Asterisk anger signifikant variation på 5%"nivån vilket uppen" barligen föreligger i-de flesta fall när en sträcka i taget behandlas.

Sid 17..

Tabell 7. Mätmetodernas och årstidens betydelse för

mätresultaten.

Asterisk (x) anger signifikans på 5%-nivån.

'Sträcka Mätmetoder Årstid

l 2 x x 3 4 x X 5 x x 6 x x 7 x x 8 X x

Ett mer detaljerat test begränsat till två mätmetoder

och en sträcka för varje analys redovisas i tabell 8.

Analysen har genomförts för sträckorna 3, 4 och 5

(cementstabiliserat, bitumenstabiliserat resp

ostabili-serat bärlager). Kombinationen FLnJUMBO ger icke i

något fall signifikant påverkan av "Metod". Av de sex återstående jämförelserna erhölls signifikans med

avseende på metod i fem fall. Av totalt nio jämförelser

m a p årstidsvariationer erhölls signifikans i-sex

fall.

4 BRiSTÄ

FIGUR 4:6

FL OCH JUMBO

STANDARDWVIKELSE :NGM

MÄTSTRÄCKMSTRÄCKOR-NA 3m5) VID RESPEKTWE

MÄTTILLFÄLLE-NKMÅJL,r%Pa 300 250 200

150_

100 '50 200 50 100 50

FL

x--- - < JUMBO

+ STRÄCKA3 (CG) ' STRÄCKA 4 ( BG)

/\

_'

vn...

' 4x

N+33«§å /'_/K>\+

srRACKAsmB)

'Nx ' _ l l l l 1 l 1 I I I

2

.

I

I

.

?w- -MÄTTILLFÄLLE

3 L 5 6 7 8

(MARHMAJ) (JUN) (JUL) (SEP) (OKTH NGVHAPR)

Sid-18.

,Tabell 8. Mätmetodernas och årstidens betydelSe för mät-resultaten.

Asterisk (x)

Parvisa kombinationer.

anger signifikans på 5%wnivån.

FL SP FL*JUMBO SP-JUMBO

Sträcka Mätmetod Årstid Mätmetod Årstid Mätmetod Årstid

3 x x x x

4 x x x X

5 x x x

Indikationer av olika slag pekar på god överensstämmelse mellan moduler uppmätta med fallod och JUMBO, medan

jämförelser med andra metoder utfaller mindre positivt. Ett försök att isolera den inneboende variationen hos de olika mätmetoderna gjordes genom variansanalys av de enskilda mätresultaten från teststräckorna 3,

4,

5 och 8. Resultatet framgår ur tabell 9. Underlag för analysen är

mätvärdena från de sex punkterna mätta med FL och JUMBO, de två punkterna mätta med SP och de två mätlinjerna mätta med vågutbredning.

Tabell 9. Mätmetodernas Spridning på olika sträckor, MPa. Spridningsmåtten är grundade på de erhållna

variansandelarna.

Mätmetod

--- -- FL SP JUMBO LV

.m T m i ._ ' ._ I

Sträcka- E :0 ,Var- E 0 Var- E lo 1Var- E | 0

lVar-'

_,

,koeff

;

Ikoeff

_{' 1}

'koeff

.i

Jkoeff

l ' 3 648 r88 ; 0,14 70211ll ' 0,16 539 72: 0,13 - 1 - å n . I _ .I 1 I: c , 4 688 154 1 0,08 494'135 l 0,27 574|96I 0,17 907! 39! 0,04 .i l - . .l ' I I ' _ ' ' 5 393 ;19 1 0,05 416' 41 I 0,10 352134i 0,10 492| 46: 0,09 8- 144 LZO I 0,14 103' 20 ' 0,19 147121] 0,14 157i 17 0,ll .* i n 1 i _ VTI Rappört nr 61

.. mmm

1 AMIRALSGATAN 1 FL, SP OCH JUMBO JÃMFÖRANDE MÄTNINGAR. FlGUR "17 MÅTDÅTUM TEMP, °c

A

---

1972-10-31

+9

x- ... ---x JUMBO 1g72-10-25

+12

1a90u

11.00--

1200--

1900--

800--

600400

--ggn...

PKT NR

2 x 1 1 i 2 I I I 1 1 i I I __

1Ã2AB3AB-4A_85A36A

?ABBAs

ngcwxss PÃJW 21 CM BG PÅ

_v_ 26 CM BG PÅ f __ 30 CM BG PÅ v_

7,50M__MA1<A-

MORÄNLERA

MORÅNLERA

r* MORÄNLERA

DAMBADD

.

MORANLERA

. ; vvs -V * H ut t o n -»N J A . . _ . 1, v. . u» v: 'v' o g g n . .a , M p p * _ m m _ m a n _ 4 n u ,y8 M m < W W _ k a n ' ' vs 0 9 -' 5 3 . "M 4 m un 10 -1 * A ' t r i m m a -m*' ' ! ' W {W 1 ' v^ . ø -»a A n m -W ' m m . m a n ' q m m uu '1 . m a n r ' w' .. 17 m. 1 . W . -: M u _ ( 3 4 $ 1 m < §wv .a na -r »9 :va q z-wn a ' e r q -g m m . " 1 : -_ â-r f ñwt r -' l r i . m a n »t a t -vf

{ MALMÖ

FlGUR '38

M

4. AMIRALSGATAN

f

1 FL OCH Lv

_JÄM ?MANUS MÄTNINGAR

MÃTDATUM

TEMP,°C

'

+

+ FL 1972-12-06907

+5

MODUL MPa

+--- -+ LV 1972-12-06a07

+5

'

i

^

å

..

;-v.0

g

.. /

3000--

_/

_i

'I' i /0 -i; 1.

/'

i?

2400"

_.

1.

/

1800 'M i

,

i;

v

§

1200-_

å

..

å

600

--E

..

.2.

0

g

.

.

.

WW

2A

' 3A

5A

6A

8A

[21 CM BG PÅ_L_ 21 CM BG PÅ _I_ 26 CM BG PÅ

igo CM BG PA

F* --a - .. *1* .. v r" ..

7.5 CM MAKA-

MORANL ERA

MORANLERA

MORANLERA

' DAMBÄDD

:pga

...ac x a

äorzämáomz

_

21mm om: r< ;..âoxpzom §220§

+

+

.4 :Eon/ä:

amzpå

...r

.

+illll+, I 0

mv

v öäLoåm$B

;Tis

0 [tilll o . .v +

2

?Illii + . t

:mromämz :ET :Ezzo v» m 0: mm

38.656 :Emu 552.20 qummåm

:ODCr.:vo

. 00 -a .

woo ..

»oo ..

80 2..

L.

₄

_m

.r

_w>

b.

_mm

V, maa»on zm

_{_}

PH w

.mOme

.

L

.L 0: Qui/mmm... L

:§93: . 0-8 :2

.F

. :omårmmp

_

5505 L

.moxyz

v, s-m' or ww -a -. w -uM ' ç' M s zwm \ 4_ 5 -, .J 'l eåx :m a-: www-; m a : v e r 4% , r 0 r m âm øm wm m r m øm m w W i s m va -' g øø' wm m wp p w m a .g un 3! " M a _ . N r _ -v m m m a r s -. t um m e n t h

FlGU R 20

MALEÅQ

STURUPS FLY GPLATS

FL,SP OCH JUMBO JÄMFÖRANDE MÄTNINGAR

I

1000 900 800 - 700-600 '-MODUL , MPC! \ ._

500--

O

+ /

x,

4'

1.00--

\

- x

4-'

\0 300 "" \%/

+

+ FL

MÄTDATUM

TEMP,°C

200 -

- --- --0 SP

1972-10-22924

.

' +9

*"'°"""_" °°°°° -u-x JUMBO

v

100

M-.

.

1

_

MÄTSTÄLLE OCH PUNKT

å "ä H25 H23 L_ RULLBANA 17-35 I N. ? - r a I - I' 5 H75 V15 H15 V75 H14'H715

leLATTAN L l

_.--7

ITAXIB. EIS-EJ RULLBANA 11-29

_--rw- r-A-l

PROVVÄG -72". STR-ÄCKA 1-5 FL, SP, JUMBO OCH .LV JÄrv-'eFÖRANDE MÄTNINGAR

FKMJR 21

MODULMPG

,

- V

..

å

--

gym:qu PA BG

MATDATUM

TEMP,°C

' .

-

+

197241-234-21.

+ 3

1000-

_{xm._..._...leUM00}

MÄTNING PÅ TERRASS

_{+ ---+ FL}

990"

---o SP

1972403190901

+

LV

800--

__

+

700--

>§

600 °" / .0 .9.

500 u

- ,x

x? \n\x.

x

+---+

300m" \\ V .\ Vr'"ü

M

200 -»

4'/

%ø' x\.

W

+

1_.00 .3. _{*P é'} »r *ä //+ +- _. .- / . o\\ / c ...I- 0" m h.. h_ _8\ No \" "/ .\o--«-°

1A

B

02A

B_C

3A

B

04A

8

c

5A B

0

\ .. S v ! l d _ ; n |* : * çp t q . C. n .' .-. _ . .' . W W 'vu :a v '-1 3,. ng a W i w' l ü 4 % v 0 -. -33 .v. -. w .a v-www, v. " vvwwr m . : '4 ur vv n wwh h ww- wñwçw-4; . A .w: m m -I *vi * »m an 1 " !

ÖREQRO

I

FiGUR 22

"PROVVÄG- 72 STRÄCKA 6-10 FL,SF3,JUI*4BO OCH LV

JÄr-AFÖRANDE MÄTMNGAR

MÃTNING Fix BG

MÄTDATUM

TEMP,°C

T

' FL

1972-11-23-921.

+3

' x... . m . m . m . * . m .-x .

MÄTNING PÃ TERRASS

+ mmmmmm ---+ FL

MODUL'MPG

- w--é-m--e-- SP

1972-08-31-»0901

A

+ '

LV.,

800 m

-

703-_-600 --

,

500--x\

400--

.

,gav-'74

x/ ,x _ X

\ ' *x

/

4* ' x - ° ,5, >

300--

\

\_ _/

\/+

4-

+ \/

.

\

_\x

₊

+

/

200--

-o-/IK

,4, " \, +

N

§-4.

100 --

år

i:

+

/ \ . ."""°:tø/ _0--..0..._xäo4- o \_\\\$/,,, ds\§₀ . _mer I 1 1 1 1 1 1 a 1 1 1' 1 1- 1 J »mm 1 I I I I I i I 6 I i i a I 7 I av*

6ABC7ABCBABCQABC1OABC PKT NF;

_- .dw ... .

11., v01731 .I CiÃÖI'NE \\(w

23

(D C :93 m 0, r...

"PROWÄG "72"

KVOTEN mmm-Bo PÅ DE OLIKA STRÄCKORNA

(öx/ERBYGGNAD OCH UNDERGRUNDBE FIGUR 5)

FLIJUMBO

Å

1.4 '

1.3 q 1.2

-1.1*

1,0 0,9 --0,8 4 0,7 '-0.6 -* " O O . . / \.-. 0 h 0 / . \ ,

a

l

1 A 1 L 4 L L 4 x A L 1 ' 1 L l L_ I I 7 I i I I I I | I I I I ä r I | U F' | 7 l 1 'l l i t t 0 .0 b 0 0/ . ._. b I* O

7 §34 ;ämm

Lsms! [STRsL 15TR7],15TR8|,15TR91 krmig '

' W vue r ääW ' äM F wñâ. ån g r a . , n u* 4 3 , 5 , . . . t h n, a . . .1 ' W A M E W s W ' M k vi áh -W W H N N ÅN * *3 'f äl -i' .m v-,n yå-* o c h M * »m n 5. s o m wi t h i n -? a n s m \:-»t ar m www: w s -. h W I M øwm m n s i: M -M . W W

åRiâå

0 ARLANDAVÃGEN (E I.) FL,SP OCH JUMBO JÄMFÖRANDE MÄTNINGAR , r m U M' .ag MODUL, few-iPS -900 800 700 600 _.500_ 400 200 100

A

WåTDATUM

1972-1007

1972-10-12

1972-10-07

+

'

4- FL

0---0 x_---x JUMBO TEMP,°C +8 *9 +8 H m * K l -. G M_ M Z -N H .W ' M r ' a n ' m -Y øup i l ul w & W 4 W -øt vl . I H M -y .g u- 0-M um _ h m wn M : . , www ;m in m a n * N M : 3 0 W , . va n n e n 0 . s z Huv U N E M W W Q I W W V E A

Sid 19.

.Varje totalvarians delades upp i tre komponenter orsakade av variation i'

punktens lokalisering längs sträckan (geometrisk variation)

årstid

restvarians

I tabell 9 redovisas - totalt medelvärde

- standardavvikelse grundad på restvariansen - variationskoefficient

Jämförelse av medelvärdena visar god överensstämmelse

på sträcka 5 (obundet bärlager) och viss-överensstämmelse

mellan plattbelastningsmetoder på sträcka 4 (bitumen-stabiliserat bärlager). Det bör observeras att

medel-Ivärdet på sträcka 4 är högre än på sträcka 3 (cementn

stabiliserat bärlager) vid mätning med dynamisk metod. Statisk plattbelastning ger avsevärt högre värden på

sträcka 3 än på sträcka 4. Skillnaden är sannolikt

ut-märkande för egenheterna vid statisk mätning. Standardav-vikelsen grundad på restvariansen varierar påtagligt mellan

sträckor. Jämföres istället olika metoder på samma

sträcka är variationen betydligt mindre. Orsaken är delvis skillnaden i medelvärde medan variations»

koefficienten ej varierar påtagligt mellan sträckor.

Alla grundförutsättningar för variansanalys är således inte uppfyllda varför generella slutsatser beträffande restvariansen ej kan dras. En inneboende

variations-koefficient hos den enskilda observationen i området 10"20% kan dock bedömas vara en rimlig uppskattning. Standardavvikelserna (0) för LV i tabell 9 är små i ' jämförelse med övriga mätmetoder. Detta sammanhänger

med att vid beräkning av LV-modulen ett beräknat

Sid 20.

Värde på slitlagermodulen använts. För en mer

till-förlitlig analys av varianSen mellan skilda punkter på

samma sträcka försöktes en annan Väg; Medelvärde och standardavvikelse för de sex mätpunkterna på varje sträcka beräknades för varje mättillfälle. Resultaten

redovisas i tabell 10 och har också uppritats mot

års-tid i figur 16. Denna analys begränsades till de två

metoderna FL och JUMBO emedan de var de enda metoder med Vilka mätning i sex punkter utfördes vid varje mättillfälle. Mätpunkterna var fördelade längs resp sträcka på en längd av ca 30 m (figur 1).

Tabell lO. Fallod och JUMBO. Medelvärde (6 mätpunkter) och standardavvikelse vid varje mättillfälle

för str. 3, 4 och 5, MPa.

§259959_§1

1

Mättill- _Medelvärde

Standardavv.

Diff. max v-min v 3

fälle

'561108 JUMBO Fallod JUMBO

Fallod '" JUMBO

1

610

719

89

141

215

355

2

524

478

74

59

195

115

3

461

485

47

56

130

140

4

612

485

94

111

255

305

5

588

515

98

84

265

205

6

751

523

156

65

360

150

7

840

605

247

108

530

255

8

792

497

56

49

160

100

§559959_32

1

809

950

84

146

165

405

2

545

382

74

59

215

135

3

459

426

22

58

65

175

4

468

358

33

34

95

90

5

557

514

41

30

100

85

6

1041

688

94

107

205

270

7

1-'921

753

114

153

325

425

8

696

520

59

79

130

235

§55§95§_§_

1

415

476

45

37

110

105

2

326

403

32

85

90

235

3

376

345

38

41

105

105

4

423

319

51

38

130

100.

5

343

326

35

38

90

110'

6

469

295

67

16

150

40

7

408

346

62

47

150

1155_

8

383

300

32

60

80

155

VTI Rapport nr 61 .4

Sid 21,

Ur tabell lO framgår att standardavvikelsen varierar påtagligt med årstiden vilket sannolikt återger

varia-tionen i bärighet med årstiden. Varje enskild

standard-avvikelse i tabellen är sammansatt av inneboende instrumentvariation och variation längs vägen. Att

åtskilja de två komponenterna är inte möjligt. En jämförelse med tabell 9 tyder dock på att den största

delen av variationen kan hänföras till mätsystemens'

egen spridning. En närmare analys i några isolerade

punkter genom friläggande av olika skikt visade ett anmärk* ningsvärt samband mellan den sammansatta modulen för

överbyggnaden och undergrundsmodulen.

Modulvariationer längs en väg anses ibland återge före-komsten av svaga punkter. Sådana variationer uppvisar

ej rimligtvis någon påtaglig återhämtning med åretider,

varför i denna studie variationerna längs vägen kan anses förorsakade huvudsakligen av variationer i

undergrundsmodulen. Bristaprovvägen, vilken nu är mer än tio år gammal, är fortfarande i mycket god kondition och har inte visat några tecken på förekomst av svaga punkter förutom de temperatursPrickor som inträffade alldeles i början.

Resultat av mätningar utförda på provlokaler utanför huvudmätningarna redovisas i diagramform i figurerna l7e24. Mätningarna utfördes huvudsakligen med FL och

JUMBO och på några platser med SP och LV.v

Kurvorna, vilka representerar moduler uppmätta i olika punkter, uppvisar påtaglig likformighet. Däremot kan

kurvnivåerna avvika en del. Detta är särskilt ut»

märkande för de statiska modulerna. Betraktas exempelvis figur l7, framgår det likformiga kurvmönstret klart

medan däremot den statiska nivån är lägre än den

dynamiska.(FL och JUMBO). överbyggnaden är bitumen-bundet grus (BG) på en tämligen svag undergrund, varför

den huvudsakliga bärigheten sannolikt är beroende av

'det bitumenbundna skiktets egenskaper. Skillnaden i

Sid 22.

bärighet mellan statisk och dynamisk belastning orsakas

troligen av bituminösa systems speciella motstånd mot

dynamisk belastning. FLmvärdena är något högre än JUMBOmvärdena, vilket är i enlighet med tidigare resultat.

I figur 23 har kvoten mellan FL* och JUMBowmoduler-upp-ritats mot sträcknummer. En systematisk variation kan anses föreligga. Ordningsföljden hos mätningarna på de olika sträckorna var slumpmässig; varför eventuell inverkan av faktorer som varierar med tiden kan ute" slutas. Överbyggnadstyperna framgår av figur 5. ' Sträokorna 2-5 har Bwaärlager (sträcka 4 på stabilise-tring) medan stråckorna l, 6mlO huvudsakligen har obunden

bergöverbyggnad. Samma tendens har erhållits på andra mätplatser, exempelvis i Brista och Stäket (sträckorna 4 och 6). Resultatet förespeglar en systematisk skillnad mellan engångsbelastning och pulserande belastning,

vilken möjligen kan härledas ur skillnaden i fördel*

ning mellan sammanhållande krafter och tröghetskrafter-i de två Överbyggnadstyperna;

5. MÄTKAPACITET

Denna rapport har begränsats till de rent fysikaliska aspekterna på de fyra provade metoderna. Vid val av metod för praktisk mätning av vägens bärighet bör

beslutet även grundas på tidsåtgång och ekonomi. Dessa

två faktorer har ett påtagligt samband. För- och nacke

delar varierar också beroende på vilken tillämpning

som avses.

Två tillämpningar kommer att beaktas, avseende det

*utförande av metoderna som använts i föreläggande

försök. Andra utföranden av de här beskrivna metoderna kan kräva annan tids" och arbetsinsats.

Tillämpning (l) avser kontinuerlig mätning längs en belagd väg med 50 m intervall med syftet att kartm läggavvägnätet.

Sid 23a

Tillämpning (2) avser mätning av 1 km belagd väg med

50 m intervall exempelvis för att ha som underlag vid prioritering för förstärkningsåtgärder.

SP FL JUMBO LV

Tillämpning (l), Mätningar/h 3 12 12 l Tillämpning (2), Antal dagar 1,5 0,5 0,5 4,5

Erforderlig personal, antal 1 l 1 2

Automatisering Nej Ja Ja Nej

Den sista raden anger möjligheten att automatisera mät" proceduren i betydelsen att tryckknappsmanövrering kan installeras vid förarsätet för fjärrstyrning av mäté proceduren. Automatisering av den tunga vibratorn är en rutinsak och är tillämpad i marknadsförda utrustm ningar av detta slag, medan automatisering av fallodet kräver utVecklingsarbete.

6 . SLUTSATSER

Mätning av den nominella elasticitetsmodulen för

varierande vägöverbyggnader med tre plattbelastningsm metoder omfattande stötbelastning, statisk belastning och cyklisk belastning vid en belastningsnivå mot*

svarande ett tänkt lastbilshjul och vågutbredningsmetoden vid en mycket låg spänningsnivå har visat en överens"

stämmelse i stort mellan de fyra meotderna både med

avseende på storleksordningen och bärighetens årstids"

variation. Systematiska skillnader observerades, vilka huvudsakligen var väntade

" vågutbredningsmodulerna låg på en högre nivå än de

andra. Dock inte mer än 50% med avseende på medel"

Värdet av samtliga mätningar

" de statiska modulerna var lägre än de övriga vid

mät-ning på tjocka bitumenbundna konstruktioner

Sid 24.

« de statiska modulerna var lägre vid mätning på under" grunder med hög vattenhalt

m stötbelastning gav högre modul än pulserande belastw ning vid mätning på bitumenbundna bärlager och mot-satt resultat vid bärlager av obundet krossat berg

- på konventionella sträckor med Välgraderat obundet

bärlager förekom ingen påtaglig skillnad mellan metoderna

- modulens variation med årstiden var ansenlig endast

på sträckor med bitumenbundet bärlager och på sträckor

med hög vattenhalt i undergrunden

- årstidsvariationen var mest.uttalad med de dynamiska metoderna

- variation av undergrundsmodulen längs vägen hade en påtaglig inverkan på den sammansatta modulen

- den inneboende spridningen i den enskilda observaw tionen var lOm20% vid mätning med stöt- och pulserande belastning.