Patientens delaktighet i hemsjukvården : En integrativ systematisk litteraturstudie

EXAMENSARBETE -MAGISTERNIVÅ

VÅRDVETENSKAP

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:42

Patientens delaktighet i hemsjukvården

En integrativ systematisk litteraturstudie

Johansson Maja

Johansson Marita

Uppsatsens titel: Patientens delaktighet i hemsjukvården En integrativ systematisk litteraturstudie Författare: Johansson Maja

Johansson Marita Huvudområde: Vårdvetenskap

Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot vård av äldre Handledare: Lotta Saarnio Huttu

Examinator: Anders Bremer

Sammanfattning

Inom hemsjukvård är det centralt att den äldre patienten är delaktig för att känna att vården är god. I den personcentrerade vården ska det multiprofessionella och teambaserade personalen ha den unika personen i fokus. Det är patientens upplevelse av verkligheten som ska vara det viktiga och tidigare forskning visar att patienten inte känner sig lika delaktiga som de hade önskat. Syftet med denna studie är att beskriva den äldre patientens delaktighet i sin vård inom hemsjukvården. Metoden som användes var en integrativ litteraturstudie med tematisk analys av i huvudsak kvalitativa data. Sökning och dataanalys var systematisk. Tio artiklar ingick i resultatet. Sökning efter vetenskapliga artiklar skedde i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet redovisar sju teman: Trygghet, Kommunikation, Respekt, Kontinuitet och flexibilitet, God kompetens, Känna sig inkluderad och Vara aktiv. Resultatet visar att patienten görs delaktig då sjuksköterskorna hela tiden informerar patienten. Studien visar också att det är viktigt att skapa en bra miljö och ha respekt för den äldre patienten. Genom att personalen kunde vara flexibla efter patientens behov innebar ett större utrymme och flexibilitet för patienten. Enligt resultatet läggs mycket ansvar på sjuksköterskan för att göra patienten delaktig. Vidare handlar bemötandet om mer än bara det som sägs och görs för betydelsen för den vård som ges för patientens delaktighet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Den äldre patienten då och nu _______________________________________________ 1 Hemsjukvård _____________________________________________________________ 2 Specialistsjuksköterskans ansvarsområde och roll _______________________________ 2 Personcentrerad vård ______________________________________________________ 3 Delaktighet _______________________________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Design ___________________________________________________________________ 4 Litteratursökning __________________________________________________________ 4 Identifiering ____________________________________________________________________ 4 Genomsökning __________________________________________________________________ 5 Relevanta och inkluderade artiklarna _________________________________________________ 5 Kvalitetsgranskning ________________________________________________________ 6 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 Datareduktion___________________________________________________________________ 6 Datavisning ____________________________________________________________________ 7 Jämförelse av data _______________________________________________________________ 7 Analys ________________________________________________________________________ 7 Slutsatsritning och verifiering ______________________________________________________ 7 Etiska överväganden _______________________________________________________ 7

RESULTAT __________________________________________________________ 8

Trygghet _______________________________________________________________________ 8 Kommunikation _________________________________________________________________ 8 Respekt _______________________________________________________________________ 9 Kontinuitet och flexibilitet _________________________________________________________ 9 God kompetens ________________________________________________________________ 10 Känna sig inkluderad ____________________________________________________________ 10 Vara aktiv _____________________________________________________________________ 10 DISKUSSION _______________________________________________________ 11 Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 12 SLUTSATSER _______________________________________________________ 15 REFERENSER ______________________________________________________ 16 Bilaga 1: Översikt litteratursökning ______________________________________ 21 Bilaga 3: Artikelöversikt _______________________________________________ 24

1

INLEDNING

I hemsjukvården är det viktigt att den äldre patienten är delaktig i sin vård för att de ska kunna uppleva att de får en god vård. För att lyckas med detta krävs att specialistsjuksköterskor har både erfarenhet och kunskap. Författarna som båda arbetar inom hemsjukvården, upplevde att patienterna inte alltid var så delaktiga som vi hade önskat. I den här studien vill vi sammanställa och belysa forskning om den äldre patientens delaktighet i sin vård inom hemsjukvården, genom att göra en integrativ systematisk litteraturöversikt

BAKGRUND

För att den äldre patienten ska vara delaktig i sin vård inom hemsjukvården är det viktigt att vården anpassas så att det blir möjligt.

Den äldre patienten då och nu

I början av 1800-talet var de sjuka och äldre ett av familjens ansvar. Enligt samhällets normer hade de äldre redan en sämre ställning i samhället och hamnade därför lätt i den så kallade “fattigstugan” som den offentliga äldrevården kallades istället för hospitalet som var till för de var som rikare i samhället (Holmdahl, 1994, ss. 67–72). Under 1900-talet skedde det stora förändringar inom äldrevården, i mitten av seklet byggdes det nya institutioner för bland annat öppenvård, gruppvård och olika vårdhem. Detta i sin tur ledde till ett ökat behov av sjuksköterskor, speciellt med olika inriktningar såsom äldrevård (ibid. s. 201).

Enligt Fried, Ferrucci, Darer, Williamson och Anderson (2004) har den äldre patienten, ett eller flera hälsoproblem vilket gör att patienten är i behov av sjukvård. Undersökningar som gjorts av Statistiska centralbyrån visar att människor lever längre än de gjort tidigare, sedan 1950-talet har medellivslängden stadigt ökat och statistiken från 2018 års undersökning visar att männens medellivslängd nu ligger på 80 år jämfört med 71 år 1950. Även kvinnorna har ökat medellivslängden med cirka 10 år, den ligger på 84 år jämfört med 74 år 1950 (SCB, 2019). Några av orsakerna är en minskning av bland annat barndödligheten, dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och infektioner, förändrade levnadsvillkor med renare dricksvatten och bättre tillgång till mat påverkade utvecklingen. Även den omfattande förändringen som äldrevården genomgått från mitten av 1950-talet med bland annat fler institutioner för de äldre och även uppstarten av hemtjänsten som gav möjligheten till vård och hjälp i det egna hemmet (Ernsth Bravell, 2011, s. 27; Holmdahl, 1994, s. 89).

Med Ädelreformen som trädde i kraft 1992 fick kommunerna ett samlat ansvar för äldre personer över 65 år och grundtanken med lagstiftningen var att ge äldre personer möjligheten att få bo kvar hemma och få den nödvändiga vården i hemmet om behovet fanns (Kommittédirektiv 2003:40). I slutet av 90-talet växte både hemtjänsten och hemsjukvården vilket gjorde att vården kunde ges under dygnets alla timmar. Idag möjliggör den avancerade hemsjukvården att många svårt sjuka kan vårdas i det egna hemmet (ibid). Detta i sin tur ställer högre krav på vården och att det finns specialistutbildade sjuksköterskor med en ökad kompetens för att kunna ta hand om inte

2

bara den multisjuka patienten men även dennes anhörig (Riksföreningen, 2012). Med den stigande åldern ökar även riskerna för sjukdomar och Fried et al. (2004) menar att de tre faktorerna; åldersförändring, funktionsförmåga samt sjukdom påverkar varandra och på så sätt även gör den äldre människan skör. Många äldre lever med komplexa ohälsotillstånd medan andra kan leva sitt liv utan några svårigheter trots ett flertal diagnoser.

Hemsjukvård

Hemsjukvård är när hälso- och sjukvård ges i hemmet- i ordinärt och i särskilt boende. Ansvaret för hemsjukvården ska vara sammanhängande och vården ges under längre tid. De som skrivs in i hemsjukvården är oftast de som inte kan eller orkar ta sig till vårdcentralen (Josefsson & Ljung, 2010, ss. 16–18). Breitholtz, Snellman och Fagerberg (2012) skriver att den äldre människan som är i behov av vård förväntas att bo hemma så länge som möjligt, detta inkluderar bland annat multisjuka äldre med komplexa vårdbehov. Konsekvensen har blivit ett ökat tryck på kommunens hemsjukvård (ibid). Vidare skriver Josefsson och Ljung (2010, ss. 16–18) att en vårdplanering behövs innan en eventuell inskrivning i hemsjukvården eller för att få en plats på särskilt boende. I hemsjukvården har patienten tillgång till sjukvård och rehabilitering under dygnets alla timmar (ibid).

Hur hemsjukvården ska organiseras och vilka resurser som hemsjukvården får fördelas av kommunerna och Sveriges riksdag. Kommunen ansvarar för vård upp till sjuksköterskenivå. MAS, medicinsk ansvarig sjuksköterska är ansvarig att rutiner fungerar för patienter. För läkarmedverkan sluter kommunen avtal med Landstinget. I den grundläggande hemsjukvården leds verksamheten av sjuksköterskor. Det finns även avancerad vård som leds av ett team av läkare, kurator och sjuksköterskor som till exempel palliativa team och närsjukvårdsteam (Josefsson & Ljung, 2010, ss. 16–18).

Specialistsjuksköterskans ansvarsområde och roll

I Riksföreningens (2012) kompendium beskrivs specialistsjuksköterskor som utvecklare, pedagoger, ledare och omvårdnads experter. Specialistsjuksköterskor med inriktning vård av äldre behöver ha en fördjupad kunskap samt helhetssyn av den multisjuka äldre patienten. Ett av specialistsjuksköterskans många ansvarsområden är att vara spindeln i ett stort nätverk med interaktioner mellan många olika professioner för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad med god planering för den enskilda patienten. Genom att ta hjälp av den äldre patientens livserfarenheter och kunskaper kan specialistsjuksköterskor stärka patientens identitet och välbefinnande och på så sätt kunna ge en god och personcentrerad vård (ibid).

I studien gjord av Sahlsten, Larsson, Sjöström och Plos (2009) framkommer att sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att öka delaktigheten från patienter. Genom att visa respekt och engagemang skapas förtroende som i sin tur leder till att patienten öppnar sig och sjuksköterskans uppgift är då att vara lyhörd, ställa rätt frågor och sedan lyssna på vad patienten uttrycker. På detta sätt stärker sjuksköterskan patienten genom att stödja patienter för att hitta sätt att identifiera och använda sina egna resurser och styrkor (ibid). Även Tobiano, Bucknall, Marshall, Guinane och Chaboyers (2015) studie poängterar att sjuksköterskan har den avgörande rollen för att främja patienters deltagande. Specialistsjuksköterskans uppgift är att skapa möjligheter

3

genom att ge råd och information till den enskilda patienten så att hen själv kan förebygga ohälsa och leva ett självständigt liv (Riksföreningen, 2012).

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård har funnits under en lång tid och har utvecklats (McCormack & McCance, 2006). Personcentrerad vård strävar att synliggöra hela den äldre personen och prioriterar att tillgodose andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i lika stor utsträckning som de fysiska behoven (McCance & McCormack, ss. 36–61, 2016). Även anhöriga involveras i vården om patienten önskar så. Deras erfarenheter om hur patienten levt sitt liv och vad som varit viktigt kan göra att personalen bättre kan förstå patientens liv och värderingar (Ekman & Norberg, 2013. ss. 29–53). Edvardsson, Petersson, Sjögren, Lindkvist och Sandman (2014) anser att man som vårdare ska försöka skapa relationer med den äldre patienten och det är hur man bemöter patienten som är det viktiga så att vården blir god och respektfull. Den personcentrerade vården inriktar sig på att öka patientens delaktighet och välbefinnande av vården, där patienten ska ges möjlighet till att själv kunna påverka och vara delaktig i vårdbesluten (Ekman & Norberg, 2013. ss. 29–53; Morgan & Yoder, 2012; McCormack & McCance, 2006). Vid personcentrerad vård behandlas patienten med värdighet, medkänsla och respekt vilket främjar patientens livskvalitet (Bölenius, Lämås, Sandman & Edvardsson, 2017).

Delaktighet

Svenska Akademiens ordlista (SAOL, 2015) beskriver ordet delaktighet “som att ha del i något”.

När en person går från ett friskt tillstånd till att bli patient och sjuk, hamnar personen utanför sitt vanliga sammanhang. Genom att ge patienten utrymme till delaktighet i sin vård kan möjligheter skapas för patienten att själv påverka sin hälsosituation. Delaktighet innebär att patienten får vara i ett vårdande sammanhang, där sårbarheten kan minska och känslan av frihet kan öka och hälsa och välbefinnande kan utvecklas, patienten blir delaktig i sina hälso- och vårdprocesser. Samspelet mellan vårdare och patienter där båda är experter, vårdaren med sin expertkunskap och patienten med sina erfarenheter, där deras expertkunskap bekräftas och respekteras är en förutsättning för att kunna ge en så god vård som möjligt i varje situation. Delaktighet handlar om patientens möjlighet att kunna ta ansvar för och påverka sin hälsosituation, som kan vara så mycket mer än att bara få information och råd om sjukdom och behandling. Det är när personalens stöd och information når patientens livsvärld som det skapas delaktighet. I detta ingår att personalen stannar upp, lyssnar och ser patienten (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 108–113). Holm Ivarsson (2013, ss. 223–230) menar att det i varje möte med patienten eller närstående är avgörande om sjuksköterskan är öppen och kan aktivt lyssna och bekräfta enskilda patientens livssituation, livsvärld och hennes egen berättelse. Sjuksköterskans öppna förhållningssätt är nödvändigt för att kunna besluta 4 om en gemensam behandling/omvårdnadsplan. Även Ekebergh (2016, s. 127) stödjer vikten av att skapa ett samspel mellan vårdare och patient för att patienten ska få känna delaktighet under sin vårdprocess.

Vaismoradi, Wang, Turunen och Bondas (2015) menar att patienter önskar att få den vård de behöver och vill känna sig delaktiga. Även Van Der Meide, Olthuis och Leget

4

(2015) skriver att patientdelaktighet genererar trygghet hos patienten och ökar förutsättningarna för att sjuksköterskor ska kunna utföra en patientsäker vård.

Syftet med Patientlagen (SFS 2014:821) när den började gälla var att främja patientens självbestämmande, integritet och delaktighet genom att stärka patientens ställning inom vården (§1 Kap 1). Resultat av utvärdering av Patientlagen visar att sedan lagen introducerades har patientens ställning försvagats på de områden som handlar om tillgänglighet, information och delaktighet (Vårdanalys, Rapport 2017:30).

PROBLEMFORMULERING

Hemsjukvården har liksom resten av samhället utvecklats vilket innebär att fler äldre multisjuka patienter får möjligheten att bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Patientlagen betonar patientens rätt till information och delaktighet även Hälso- och sjukvårdslagen tar upp att en god hälso- och sjukvård ska tillfredsställa patientens behov av trygghet och att vården ska ges med respekt för patientens rätt att bestämma själv. Vid utebliven delaktighet finns risk för otrygghet hos patienten och minskad patientsäkerhet, vilket i sin tur kan leda till att både patienten och/eller anhöriga upplever sig svikna av vården. Det är därför viktigt att patienter som bor hemma får vara delaktiga i sin vård och specialistsjuksköterskan behöver veta vilka faktorer som behövs för att patienten ska vara delaktig.

SYFTE

Syftet är att sammanställa och belysa forskning om den äldre patientens delaktighet i sin vård inom hemsjukvården.

METOD

Design

Metoden som valdes för denna studie var en integrativ litteraturöversikt, som är en sammanställning av befintlig forskning inom ett specifikt område (Polit & Beck 2017). Med en begränsad frågeställning kan kvalitativa data sammanföras på ett systematiskt sätt. Den integrativa litteraturöversikten är uppdelad i fem steg som följs systematiskt; problemformulering, litteratursökning, datautvärdering, dataanalys och presentation av resultat. Dessa strategier följs systematiskt för att förbättra noggrannheten i granskningsmetoden. Den integrativa litteraturöversikten kan sammanfatta empirisk och teoretisk litteratur av ett ämne av intresse. Sjuksköterskor som arbetar kliniskt kan ha dessa undersökningar som en kunskapsbas (Whittemore & Knafl 2005).

Litteratursökning

Litteratursökningen beskrivs i fyra faser: Identifiering, avskärmning, relevanta artiklar samt inkluderade artiklar.

Identifiering

Inklusionskriterier diskuterades fram genom en analys av studiens syfte (Tabell 1). Vid den inledande huvudsökningen konsulterades en bibliotekarie på högskolan i Borås, som valde databaserna CINAHL och MEDLINE då de anses relevanta för vårdvetenskaplig forskning (se bilaga 1). Vid sökningarna användes olika MeSH -termer. Sökorden som användes var participation, involve*, home care, home

5

healthcare, home health care, home nursing, professional, attitude*, experience, perception, patient, narrative, psychosocial, qualitative. Orden AND och OR har lagts till mellan sökorden och sökorden har använts i olika kombinationer och steg. Antal artikelträffar blev 275 st.

Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier.

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

Miljö Hemsjukvård Sjukhusvård

Målgrupp

-Patienter i hemsjukvården -Äldre över 65

Fokus Artiklar som beskriver patientens delaktighet Sjuksköterskors perspektiv

Artikeltyp

-Engelska eller svenska -Peer reviewed

-Utgivningsår 2008–2020

Artiklar ej tillgängliga i fulltext

Genomsökning

Nästa steg i processen var att läsa alla titlar och på så sätt sortera bort dubbletter. Efter detta lästes abstrakt på de kvarvarande artiklarna och de artiklar som ej stämde med studiens inklusions- och exklusionskriterier sållades bort.

Relevanta och inkluderade artiklarna

De kvarvarande 36 artiklarna lästes i fulltext. Slutligen inkluderades 10 artiklar som bedömdes svara på studiens syfte (Figur 1).

6 Figur 1. Flödesprocess över artikelsökning.

Kvalitetsgranskning

Granskning av artiklarnas relevans gjordes av båda författarna i första steget, då en grov sållning av titlar och abstrakt utfördes. Därefter lästes artiklarna i fulltext. De utvalda artiklarna, totalt tio granskades för relevans med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitet (se bilaga 2) enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik, patientupplevelser. Studiekvalitén bedömdes som hög, medelhög eller låg (SBU 2014). Artiklarnas kvalitet som ingår i studien bedömdes som hög eller medelhög. En kort sammanfattning av artiklarna presenteras i bilaga 3.

Dataanalys

Artiklarna som valts ut lästes igenom och en artikelsammanfattning skrevs för att få en överblick över artiklarna (bilaga 3). Dataanalys utfördes enligt Whittemore och Knafl (2005) integrativa metodöversikt som är den bredaste typen av forskningsmetod, som möjliggör både inkludering av experimentell och icke-experimentell forskning, vilket gör att ett forskningsproblem belyses. Med integrativ översikt kan olika syften granskas, att definiera begrepp, granska teorier, granska bevis och analysera problem av ett visst ämne. Under analysen användes tematisk analys. De tio artiklarna översattes till svenska och lästes sedan igenom av båda författarna. I dataanalysen krävs att data från primära källor ordnas, kodas, kategoriseras och sammanfattas till en enhetlig och integrerad slutsats om forskningsproblemet (Whittemore & Knafl 2005). Sju teman framkom. Datareduktion

I den första fasen delas det primära materialet som ingår i den integrativa granskningen in i undergrupper för att underlätta analysen. Denna undergruppsklassificering kan

7

också baseras på kronologi, deltagarnas upplevelser, attityder och beteenden och analyseras efter ämne. Sedan innebär datareduktion olika tekniker för att utvinna och koda data från primära källor för att förenkla, skapa en abstrakt bild, fokusera och organisera data till en hanterbar verklig sanning (Whittemore & Knafl 2005). De inkluderade studierna lästes noggrant igenom. Materialet sorteras med olika färger för att jämföras och fastställa samband.

Datavisning

Datavisning är nästa steg i dataanalysen som omvandlar insamlade data från olika källor till att visa i materialet i form av matriser, grafer, diagram eller nätverk. Detta gör att det är lättare att se mönster i artiklarna och fungerar som en utgångspunkt för tolkning (Whittemore & Knafl 2005). Varje studie sammanfattades för att skapa överskådlighet. Jämförelse av data

Nästa steg är datajämförelse som innebär en process för att undersöka datavisning av ursprungliga källdata för att identifiera mönster, teman, eller relationer (Whittemore & Knafl 2005). Alla data jämfördes för att se mönster och teman.

Analys

I analysen noteras mönster och teman, rimlighet ses, samling i kluster ses, räkning utförs, kontraster och jämförelser noteras, vanliga och ovanliga mönster kan ses, samband ses och en logisk beviskedja kan byggas (Whittemore & Knafl 2005). Utifrån materialet kunde teman utformas.

Slutsatsritning och verifiering

I den sista fasen av dataanalysen tolkas mönster och förhållanden till högre abstraktionsnivåer. All bedömning av mönster, teman, relationer eller slutsatser verifieras med primära källdata så att noggrannhet och bekräftbarhet finns (Whittemore & Knafl 2005). Utifrån de teman som framkommit kunde slutsatser dras.

Etiska överväganden

Nio av de valda artiklarna som inkluderades hade ett etiskt tillstånd då de hade granskats tidigare, i en av artiklarna finns det endast beskrivet att patienterna godkänt deltagandet. Vid en litteraturstudie så berörs inga personer direkt av studien och etiska ställningstaganden behöver inte tas gentemot någon särskild person, därför behövs ingen etikprövning eftersom ingen personlig kontakt tas med de som var med i studierna. Arbeten som utförs inom högskoleutbildning på både grund- och avancerad nivå behöver inte genomgå etikprövning (SFS 2003:460). Att en god kvalitet, en god moral och att ett etiskt förhållningssätt upprätthålls ligger på de enskilda forskarna (Codex, 2016). I denna studie fanns det ingen anledning till att göra en etikprövning, ingen kontakt har funnits med någon enskild individ. En objektivitet under hela processen har eftersträvats.

8

RESULTAT

Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga studier var utförda med kvalitativ metod. Artiklarnas resultat sammanfattades i teman som analyserades och detta ledde fram till följande sju teman:

❖ Trygghet

❖ Kommunikation ❖ Respekt

❖ Kontinuitet och flexibilitet ❖ God kompetens

❖ Känna sig inkluderad ❖ Vara aktiv

Trygghet

Patienterna i studien av Näsström, Idvall och Strömberg (2013) upplevde en större känsla av trygghet då de i förväg visste om de planerade hembesöken. Vidare beskrev patienterna en ökad känsla av kontroll och trygghet när de visste om att de kunde kontakta hemsjukvården under dygnets alla timmar om deras hälsa skulle försämras (ibid). Patienterna i studien av Jarling, Rydström, Ernsth-Bravell, Nyström och Dalheim-Englunds (2018) ansåg att delaktighet och trygghet försämrades genom att de sällan fick information i förväg angående när eller vilken sjuksköterska som skulle komma. Vidare uttryckte några av de intervjuade patienterna en känsla av brist på integritet samt trygghet då deras hem kunde bli en arbetsplats för upp till 25 personer varje vecka och vårdtagaren fick hantera många olika personligheter (ibid).

Kommunikation

Patienterna beskrev att de upplevde en känsla av meningsfullhet när sjuksköterskan använde sig av respekt och verbal kommunikation i sina möten (Sundler, Hjertberg, Keri och Holmström 2020; Larsen, Broberger och Petersson 2017). Vidare uttryckte de att enkla saker som att sjuksköterskan visade dem intresse och gav dem uppmärksamhet gjorde att de kände sig delaktiga i vården (ibid). Även patienterna i studien av Jarling et al. (2018) uttryckte en önskan om att sjuksköterskan var öppen och tydlig i sin kommunikation, som till exempel genom att ge information om vem som kommer och vid vilken tidpunkt. Genom detta upplevde patienterna en större möjlighet att känna sig delaktiga i den egna vården. Även patienterna i Näsström, Idvall & Strömbergs studie (2013) uttryckte att om sjuksköterskan hade mer tid och utrymme under hembesöken, skapades automatiskt mer utrymme för konversation och då kunde information ges kontinuerligt, delaktigheten ökade och patienterna kände att kommunikation förbättrades mellan parterna. Genom att sjuksköterskan kommunicerade väsentlig vårdrelaterad information fick patienterna råd och svar på frågor som kunde underlätta för patienten att klara sig själv (Näsström, Idvall & Strömberg, 2013). Vidare poängterade patienterna vikten av att kontinuerligt få information från sjuksköterskan gällande nya saker som framkommit, eventuella planer och åtgärder (Näsström, 10 Mårtensson, Idvall & Strömberg, 2017; Holmberg, Valmari & Lundgren, 2012). Vid korta och uppgiftsrelaterade hembesök, begränsades dialogen mellan patienten och sjuksköterskan och därmed upplevde patienterna en negativ påverkan på deltagandet (Näsström, Idvall & Strömberg, 2013; Näsström et al., 2017).

9 Respekt

Patienterna förväntade sig att bli behandlade med respekt och de ogillade att behandlas som en sjuk person och önskade att bli respekterade som en unik individ (Holmberg, Valmari & Lundgren, 2012). Patienterna i studien ville känna att besöken var personliga och att sjuksköterskan inte nedvärderade deras privata bostad och deras rätt till deltagande och beslutsfattande (ibid). Även patienterna i Jarling et al. (2018) och McGarrys (2008) studie beskrev det egna hemmet som en plats där de kunde hämta kraft och bibehålla sin personliga identitet. Många av patienterna kunde känna mer värdighet och en större delaktighet i vårdrelationen som skapades i det egna hemmet jämfört med sjukhusvården där de ofta kände sig behandlade som ett objekt (Jarling et al. 2018; McGarry, 2008).

Patienterna förklarade att ett respektgivande bemötande bland annat omfattade att tilltala den äldre vid namn samt att fråga om lov innan man gjorde något (Sundler et al. 2020; Gregory, Mackintosh, Kumar & Grech, 2018). Patienterna menade även att sjuksköterskan skulle ha en medvetenhet om den äldre människan samt en respekt för den äldre människans autonomi. Bristen på respekt i form av avvisande attityder och låg uppmärksamhet sågs som ett stort problem och enligt många av de äldre gav detta dåliga upplevelser av vården (Gregory et al. 2018).

Patienterna uttryckte en önskan om att personalen hade ett mer förstående bemötande och att de skulle tänka på hur de uppförde sig när de var hemma hos dem (Gustafsson, Östlund, Zander, Elfström & Anbäcken, 2018). Det inkluderade även utsatta situationer som att tvingas vara naken framför andra, att deras privata miljö exponeras eller att patienten inte vågade framföra sina åsikter med risk för negativa konsekvenser (ibid). Patienterna menar att de måste öppna sitt hem för främlingar för att få vård och då placerades de i en underordnad position (Jarling et al., 2018).

Kontinuitet och flexibilitet

Patienterna i både Näsström, Idvall och Strömberg (2013) samt Holmberg Valmari och Lundgrens (2012) studie beskrev kontinuitet bland personalen som en viktig del i deras delaktighet. De uttryckte en hopplöshet när kontinuiteten bröts och de blev tvungna att börja om från början med ny hemsjukvårdspersonal (Näsström, Idvall & Strömberg, 2013; Holmberg, Valmar & Lundgren, 2012). Kontinuitet ökade förtroendet mellan patienten och sjuksköterskan och detta gav patienten samtidigt en ökad delaktighet (Larsen, Broberger & Petersson, 2017). Både i studien av McGarry (2008) och Jarling et al. (2018) poängterade patienterna att personalkontinuiteten ökande känslan av en god familjeliknande relation vilket gjorde att vårdkvalitén ökade. Patienterna som hade regelbundna såromläggningar i Holmberg Valmari och Lundgrens studie (2012) betonade vikten av att bara ha några få sjuksköterskor som gjorde omläggningarna. 11 Deras önskan av att ha samma sjuksköterskor och att byte av sjuksköterskor inte inträffade för ofta ökade upplevelsen av delaktighet.

I både Gustafsson et al. (2018) och Jarling et al. (2018) studie upplevde patienterna ökad delaktighet när personalen stod upp för den äldres situation, patienterna kände sig skyddade av personalen. Genom att personalen ansträngde sig mer och kunde vara flexibla efter personens behov, att snabbt ändra besöket om det var mer lämpligt den dagen, gjorde att det blev mer utrymme och flexibilitet för patienten (ibid). Det

10

upplevdes värdefullt när personalen gjorde extra saker som inte ingick eller förväntades av dem. För patienterna uppfattades dessa hembesök som mindre tidspressade jämfört med till exempel besök hos läkare (Gustafsson et al. 2018; Näsström, Idvall & Strömberg 2013). I studien gjord av Jarling et al. (2018) uttryckte några av patienterna att även vissa korta möten upplevdes som värdefulla och med god delaktighet, vilket berodde på att patienterna upplevde att sjuksköterskan faktiskt brydde sig om dem trots tidsbristen. Några av patienterna uttryckte det som att när vårdgivaren kom, kunde patienten få tillbaka rollen som värd (ibid).

Patienterna i studien av Jarling et al. (2018) kunde känna en känsla av att vara gäst i sitt eget hem då avskildhet fick offras för att personalen skulle kunna göra sitt arbete. Då patienterna blev försämrade anpassade de sig stegvis till en vårdkultur som innebar att de fick den vård och hjälp de behövde för att kunna bo kvar hemma. Patienterna beskrev även att de fick ett minskat val i vardagen, då de behövde anpassa sig till vårdgivarens rutiner och de fick en daglig rutin som var mer strukturerad och oflexibel.

God kompetens

Enligt patienterna är god kompetens hos sjuksköterskan viktigt och gjorde att de kände ett ökat förtroende för vården och ökad delaktighet (Näsström, Idvall & Strömberg, 2013; Larsen, Broberger & Petersson, 2017). Patienterna ansåg även att det var viktigt att sjuksköterskorna hade en professionell roll med tydliga gränser i sin relation till patienterna. Dock framkom det även att några patienter tyckte att dessa gränser var svårdefinierade och svåra att upprätthålla när arbetsplatsen var i det egna hemmet (McGarry, 2008). I Holmberg, Valmari och Lundgrens (2012) studie framkom det från några av patienterna att sjuksköterskan utförde sina uppgifter med bristande kompetens, vilket antogs bero på tidsbrist och egentligen inte kompetensbrist.

Känna sig inkluderad

Om patienterna gavs möjlighet att uttrycka sin egen vilja gällande de planerade åtgärderna, exempelvis att patienten kunde skjuta upp ett hembesök, synliggjorde detta patientens deltagande i vården (Näsström et al. 2017; Jarling et al. 2018). I studien av Gregory et al. (2018) uttryckte patienterna att det ibland uppkom situationer med spänningar mellan den äldre personen och vårdaren, vilket var sammankopplat med att den äldre personen tappat kontrollen över sin vård och nekats möjligheten att vara involverad i beslutsfattandet. Några av patienterna menade att mycket ansvar ligger på sjuksköterskan att skapa en bra miljö för att kunna göra patienten delaktig (Sundler et al. 2020).

Vara aktiv

Patienter som kunde påverka hemsjukvårdskontakten upplevde större delaktighet som var olikt deras upplevelse med andra sjukvårdsmöten (Näsström, Idvall & Strömberg, 2013). Patienterna upplevde sig delaktiga då de fick uttrycka sin vilja och vara inblandade i beslut relaterade till deras vård. Att ha en god självrespekt och tro på sig själv ökar chansen att vara delaktig i den egna vården, genom att själv sätta gränser, utrycka sitt missnöje eller få möjligheten att påverka den framtida vården (Holmberg Valmari & Lundgren, 2012). Patienterna uttryckte även en känsla av lättnad över att inte alltid behöva fatta större beslut utan de kunde överlåta detta till hemsjukvården (Näsström, Idvall & Strömberg 2013).

11

Patienterna i Bagchus, Dedding, Joske och Bunders (2014) studie ansåg att minskande hälsa förändrar prioriteringar i det dagliga livet. Fysiska och mentala begränsningar, inklusive brist på energi och problem med koncentrationen och med att ta till sig ny information, gör deltagandet mycket svårt och komplext, exempelvis kan begränsad rörlighet göra det svårt att delta i möten. Patienterna uttryckte att det var viktigt att acceptera sitt hälsotillstånd som en del av livet och att detta ökade patientens möjlighet till delaktighet i den egna vården (McGarry, 2008; Bagchus et al. 2014). I studien av McGarry (2008) beskrev patienterna sin passiva roll i sin vård trots motivation från sjuksköterskan. Vissa patienter i studien av Gustafsson et al. (2018) ansåg att det var sjuksköterskans ansvar att motivera patienten och att få patienten mer delaktig i sin vård. Dock poängterades att oavsett hälsotillstånd var det viktigt att patienten hade en stark tro på sig själv.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Den integrativa litteraturöversikten har fått kritik för att det finns risk för att den kan göras partiskt samt att den kan utföras med bristande noggrannhet. Rätt använd kan integrativa översyner ge olika perspektiv på ett ämne när det syntetiseras till en systematisk kunskapsbas. Genom att förbättra noggrannheten och ha strategier för dataanalys och slutsatser har metoden potential att möjliggöra att resultat kan utgöra grund för kliniskt arbete i och evidensbaserade beslut i vården. Detta ses som en styrka, även i föreliggande studie.

En svaghet för en integrativ litteraturstudie är att den som granskar inte är objektiv samt att fel kan uppstå i alla skeden av granskningen (Whittemore & Knafl, 2005). Ytterligare en svaghet i studiemetoden är att metoden beskrivs på engelska och detta i sin tur kan leda till feltolkningar. Ursprungligen gjordes en felaktig tolkning av datareduktionen som korrigerades under studiens gång men detta bedöms inte ha påverkat studiens tillförlitlighet.

Enligt Whittemore och Knafl (2005) finns det flera strategier för att kvalitetssäkra primära källor. Primärt gjordes en granskning av artiklarnas titel och abstrakt för att säkerställa att relevanta artiklar inkluderades i studien. En styrka i studien var SBU:s (2014) granskningsmall (se bilaga 2) för kvalitetsgranskning av studier för kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser som användes vid granskningen av de kvalitativa artiklarna. Mallen användes som ett hjälpmedel för att kunna utvärdera kvaliteten på de valda artiklarna och minska risken för personligt tyckande och misstag vid urvalet (Whittemore & Knafl, 2005). Den samlade kvalitén på de inkluderade artiklarna i studien var hög eller medelhög, vilket gör att tillförlitligheten och giltigheten stärks.

De flesta inkluderade artiklarna härstammar från Sverige. De inkluderade studierna har genomförts i olika delar av världen. Förhållanden i dessa länder har liknande ekonomisk standard och hemsjukvård som i Sverige, vilket gör att översiktens överförbarhet samt giltighet stärks. En svaghet är att det inte speglar det globala perspektivet då det inte fanns studier gjorda från länder som har liknande hemsjukvård som Sverige. En större

12

mängd inkluderade artiklar hade i sin tur kunnat öka studiens trovärdighet och tillförlitlighet, detta känns speciellt relevant med tanke på det mångkulturella samhället som vi lever i.

Resultatdiskussion

Föreliggande litteraturstudie visar att patienterna upplevde en större känsla av trygghet och delaktighet då de i förväg fick besked om planerade hembesök och att de visste att de kunde ta kontakt med hemsjukvården dygnet runt. Att ha kunskap om planerade besök och ha möjlighet att kunna påverka innebar att patienter upplevde deltagande och patientsäkerheten ökade, då kunde de förbereda sig på att sjuksköterskan kom och de kunde tänka igenom frågor de eventuellt hade. Planerade besök gav känslan av trygghet då patienter visste att de skulle få hjälp om nya symtom dök upp eller om symtomen hade förvärrats sedan föregående hembesök. Hemsjukvård var tillgänglig dygnet runt, vilket var en trygghet och detta hjälpte patienterna att slappna av. Baserat på svårighetsgraden av symtom, till exempel viktuppgång eller ödem gjordes en bedömning av när sjuksköterskan behövde komma på ett nytt besök. Patienten beskrev sig själv som involverad och kunde påverka sitt behandlingsförlopp genom direkt kontakt med hemsjukvård. Studien visar att patientens delaktighet är en viktig faktor i vårdarbetet. Genom att sjuksköterskor ger patienten utrymme till delaktighet skapas enligt Dahlberg och Segesten (2010, s. 108) en möjlighet för patienten att vara i ett vårdande sammanhang och patienten kan själv påverka sin hälsosituation.

Studien visade att kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor var viktigt för patienterna, de beskrev att de upplevde en känsla av meningsfullhet och att de var delaktiga i vården. Patienterna beskrev att tid och utrymme för dialog vid hembesök förbättrade kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan. Genom att information om patientens hälsoresultat, provresultat, behandlingsresultat och nya behandlingsalternativ gavs kontinuerligt och med öppen kommunikation fick patienterna råd och svar på frågor som gjorde att de var delaktiga. Själva dialogen upplevdes som viktig för delaktighet, eftersom det var ett utbyte mellan parterna. Patienterna kunde prata ostört medan andra uppgifter utfördes. Hembesöken upplevdes som mindre tidspressade och detta gjorde det lättare för patienterna att prata om sin oro. Genom att informera patienten och skapa en självständighet möjliggörs patientens delaktighet i sina hälso-och vårdprocess. Detta är också vad den personcentrerade vården innebär enligt Dahlberg och Segersten (2010, s. 108) och att patienten kan ta egna självständiga beslut i sin vård och behandling.

En annan viktig faktor som framkommer i resultatet är vikten av en jämlik och god kommunikation och att patienten får rätt information som är väsentlig för att de ska känna delaktighet i den egna vården. McCabe (2004) beskriver patientens ökade kapacitet av att kunna hantera sin sjukdom på ett mer positivt sätt om sjuksköterskan hade en öppen och ärlig kommunikation. Detta hjälpte även till i vårdrelationen med ett ökat förtroende för sjuksköterskan. Vikten läggs på sjuksköterskan att kunna vara tydlig i sin kommunikation, samt anpassa informationen till patientens språkförståelse, utbildningsbakgrund, patientens egen kunskap om sjukdomsdiagnosen samt sjukdomsförloppet. Enligt Giesbrecht, Cooks och Stajduhar (2012) samt Sainio, Eriksson och Lauri (2001) kan patienten endast då känna sig delaktig. Öresland et al. (2008) antyder vikten av att låta patienten leda samtalet för då uppstod en trygghet där

13

patienten kunde känna sig mer bekväm och involverad i sin vård. McCabe (2004) beskriver konsekvensen av bristen på kommunikation, patienterna uppfattade situationen som att det var viktigare för sjuksköterskan att utföra uppgiften än att ta sig tid att verkligen se och höra patienten.

Litteraturstudiens resultat visar att patienterna ville bli behandlade med respekt och bli respekterade som en unik individ. Studiens resultat visar att patientens delaktighet ökade då sjuksköterskans bemötande var respektfullt och gott och patienten ville bli behandlad som en jämlik person och inte en person som tilltalas och behandlas som mindre värd. Bemötandet påverkar även patientens upplevelse av den givna vården och dess kvalité. Öresland, Määttä, Norberg, Jörgensen och Lützén (2008) styrker föreliggande resultat som visar att sjuksköterskan ska visa respekt i patientens hem, som att be om lov för att få komma in samt att tilltala patienten vid namn. Dåligt bemötande omfattar patientens känsla av att inte bli sedd, lyssnad på eller tagen på allvar. Även Socialstyrelsen (SOSFS 2012:3) skriver att vårdpersonalen ska respektera den äldre personen och personens hem. Jakobsson (2007) menar att bemötandet avgör hur vårdrelationen utvecklas och att det även har en inverkan på patientens självuppfattning. Det finns därför skäl att poängtera vikten av att sjuksköterskan har ett respektfullt bemötande genom att se och lyssna på patienten. Detta hjälper till att skapa förutsättningen för en god vårdrelation. Enligt Dahlberg och Segesten (2010, ss. 190– 193) är vårdrelationen som skapas mellan patienten och sjuksköterskan ett professionellt engagemang där fokus läggs på patientens behov och att stödja patienten i den egna hälsoprocessen. Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2009, s. 47) menar att det alltid är sjuksköterskans ansvar för att en positiv vårdrelation skapas. Enligt Ellefsen (2002) upplevde patienterna att brist på respekt ofta kom när sjuksköterskan inte var fokuserad och engagerad i sitt arbete men även när sjuksköterskan var stressad upplevdes en brist på delaktighet.

Kontinuitet och flexibilitet ses som en viktig del i patientens delaktighet. Delaktighet i vården underlättades av relationer med kontinuitet, där sjuksköterskan förstått patientens kunskap och önskemål. Vidare framkommer det att sjuksköterskans kompetens och flexibilitet i det dagliga arbetet skapar en trygghet hos patienten. Sainio, Eriksson och Lauri (2001) anser att nivån på patientens delaktighet beror mycket på vilken patient som sjuksköterskan möter. Är patienten äldre, i dåligt fysiskt och/eller mentalt tillstånd så påverkar detta patientens förmåga att vara delaktig och då påverkas även vårdrelationen. Vidare framkommer det att sjuksköterskans kompetens och flexibilitet i det dagliga arbetet skapar en trygghet hos patienten. För att en god vårdrelation ska kunna uppstå behövs en god kommunikation enligt Morgan och Yoder (2012), detta i sin tur innebär att båda parter är lika aktiva för att delaktighet ska kunna uppstå.

God kompetens hos sjuksköterskan var viktigt och gjorde att patienten kände ett ökat förtroende för vården och ökad delaktighet. Förtroendet för sjuksköterskans kompetens var viktigt för patientens delaktighet. Noggrann dokumentation av symtom upplevdes som viktigt och ökade förtroendet. Att frågor ställdes till patienten vid symtom på försämring och att patienten upplevde att de blev lyssnade på och involverade i vården. Att patienten fick individuell vård utifrån sina behov ökade patientens delaktighet. Dahlberg och Segesten (2010, ss. 110–111) beskriver samspelet mellan sjuksköterskor

14

och patient, där sjuksköterskor är experter på sitt område och patienten med sina erfarenheter bekräftas och respekteras, detta är av stor betydelse för delaktigheten hos patienten. Antal äldre personer över 65 år motsvarar i dagsläget 20 % av befolkningen och 50 % av samhällets vårdbehov. På grund av att sjukvården utvecklas förväntas de äldre över 80 år stiga i antal till år 2030 (Socialstyrelsen, 2019). Larsson och Thorslund (2016) beskriver den ökade kostnaden med att ha mer vårdkrävande äldre patienter hemmaboende då de behöver mer avancerad hjälp i hemmet. Det finns därför skäl att se att det behövs mer specialistutbildad personal som kan tillhandahålla den avancerade hjälpen som patienten behöver.

Att känna sig inkluderad i sin vård ökade patientens delaktighet. Att patienten blir inbjuden till att ställa omfattande frågor och att sjuksköterskan visade förtroende för patientens symtom möjliggjorde delaktighet. Att sjuksköterskan frågade efter patientens önskemål om en planerad åtgärd eller att sjuksköterskan diskuterade patientens problem med läkare gjorde att delaktigheten möjliggjordes genom gemensamma beslut. Bölenius et al. (2017) anser att samtalet mellan sjuksköterskor och patient ska sträva efter att synliggöra hela patienten så att man arbetar personcentrerat med omvårdnadsprocessen och att patienten är delaktig. Öresland et al. (2008) antyder vikten av att låta patienten leda samtalet för då uppstod en trygghet där patienten kunde känna sig mer bekväm och involverad i sin vård. Vidare beskrevs konsekvensen av bristen på kommunikation, patienterna uppfattade situationen som att det var viktigare med att utföra uppgiften än att ta sig tid att verkligen se och höra patienten (McCabe, 2004). Att arbeta som sjuksköterska inom hemsjukvården innebär ett multifunktionellt arbete med samspel med många olika professioner. Ansvaret läggs på sjuksköterskan att skapa en god miljö där kommunikation och information är en del av vården och att främja patientens delaktighet genom att låta patienten få förmedla sin åsikt om den planerade vården (Riksföreningen, 2012).

Att vara aktiv som patient upplevdes som en viktig del i att uppnå livskvalitet och vara delaktig. Patienten kunde resonera med sjuksköterskan om planerade åtgärder och kontroller, till exempel uppskattning av andningssvårigheter. Aktuell medicinering eller förväntade effekter av nya mediciner kunde diskuteras. Patient och sjuksköterska kunde diskutera symtom och upplevelser av symtom som hur aktiv patienten kunde vara eller hur patienten hanterar vätskebegränsning. Interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan kunde variera beroende på de olika patienterna, ibland kunde interaktionen nå en högre nivå, till exempel när det diskuterades om lämplig diuretika i förhållande till ödemkontroll. Det gavs också tid för att tänka och interaktionen förstärktes genom kroppsspråk, till exempel genom att parterna tittade på varandra, lutade sig framåt eller gjorde gester. En gemensam nämnare enligt Dahlberg och Segersten (2010, ss. 112–113), för att skapa delaktighet är en god kommunikation, detta omfattar bland annat att skapa trygghet genom respektfulla möten mellan sjuksköterskor och patient och då patientens livsvärld nås skapas delaktighet och patienten får en högre livskvalitet. Vidare menar Dahlberg och Segersten (2010, ss. 112–113) att i den personcentrerade vården är det viktigt hur man bemöter patienten och skapar goda relationer så att vården blir god och respektfull.

15

SLUTSATSER

Studiens resultat visar att när patienten ges utrymme till att vara delaktig i sin vård kan patienten uppleva en större trygghet och kontroll. Då patienten fick vara delaktig i kommunikationen, ställa frågor och diskutera sina symtom medförde det att patienten kunde bli delaktig i sina hälso-och vårdprocesser. Att patienten behandlas med respekt var viktig för patienten och möjliggjorde att en så god vård som möjligt kunde ges i varje situation. Personalkontinuitet var viktig för patienten för det ökade förtroendet mellan patient och sjuksköterska och gjorde att vårdkvalitén ökade. När patienten kunde känna sig inkluderad i sin vård gav det möjlighet för patienten att kunna ta ansvar för och själv vara aktiv i sin vård och påverka sin hälsosituation.

Resultatet belyser vikten av att arbeta med personcentrerad vård då den strävar att synliggöra hela patienten och att skapa relationer med patienten. Det framkommer att det är hur patienten bemöts som är det viktiga så att vården blir god och respektfull, då känner patienten delaktighet och välbefinnande av vården.

Fler studier som belyser hur patienterna kan få mer inflytande sin vård kunde göras, då det i patientlagen betonas att vården ska ges med respekt för patientens rätt att bestämma själv. Vidare forskning kan även göras för att ta reda på mer om de anhörigas upplevelser av delaktighet av den närståendes vård, eftersom de anhöriga ofta är inblandade i en så stor del av vården runt patienten som får hemsjukvård.

16

REFERENSER

*Bagchus, C., Dedding, C. & Bunders, J. F. G. (2015). “I’m happy that I can still walk” - Participation of the elderly in home care as a specific group with specific needs and wishes. Health Expectations, 18(6), ss. 2183–2191. https://doi.org/10.1111/hex.12188

Breitholtz, A., Snellman, I. & Fagerberg, I. (2013). Older people´s dependence on caregivers´ help in their own homes and their lived experiences of their opportunity to make independent decisions. International Journal of Older People Nursing, 8(2), ss. 139–148. https://doi.org/10.1111/j.1748-3743.2012.00338.x

Bölenius, K., Lämås, K., Sandman, P.-O. & Edvardsson, D. (2017). Effects and

meaning of a person-centred and health-promoting intervention in home care services - a study protocol of a non-randomised controlled trial. BMC Geriatrics, 17, ss. 1–9.

https://doi.org/10.1186/s12877-017-0445-0

Codex. (2016). Regler och riktlinjer för forskning. http://codex.vr/se

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Dahlberg, K, Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2009). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB

Edvardsson, D., Petersson, L., Sjögren, K., Lindkvist, M. & Sandman, P.-O. (2014). Everyday activities for people with dementia in residential aged care: associations with Person-centredness and quality of life. International Journal of Older People Nursing, 9(4), ss. 269–276. https://doi.org/10.1111/opn.12030

Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I: Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J. Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur, ss. 29–53

Ellefsen B. (2002). Dependency as disadvantage -- patients’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(2), ss.157–164.

https://doi.org/10.1046/j.14716712.2002.00073.x

Ernsth Bravell, M. (2011). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. 1. uppl. Stockholm: Gothia.

Fried, L.P., Ferrucci, L., Darer, J., Williamson, J.D. & Anderson, G. (2004). Untangling the concepts of disability, frailty, and comorbility: Implications for improved targeting and care. Journal of Gerontology, Medical sciences, 59(3), ss. 255–263.

17

Giesbrecht, M.D., Crooks, V.A. & Stajduhar, K.I. (2012). Examining the

languageplace-healthcare intersection in the context of Canadian homecare nursing. Nursing Inquiry, 21(1), ss. 79–90. https://doi.org/10.1111/nin.12010

*Gregory, A., Mackintosh, S., Kumar, S. & Grech, C. (2018). Visibility and meanings of partnership in health care for older people who need support to live at home.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(3), ss. 1027–1037.

https://doi.org/10.1111/scs.12545

*Gustafsson, L., Östlund, G., Anbäcken, E., Zander, V. & Elfström, M. L. (2019). “Best fit” caring skills of an interprofessional team in short-term goal-directed reablement: older adults’ perceptions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(2), ss. 498–506.

https://doi.org/10.1111/scs.12650

Holm Ivarsson, B. (2013). Motiverande samtal. I Fossum, B. (red.) Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, ss. 223–254.

Holmdahl, B. (1994) Sjuksköterskans historia: från siukwakterska till omvårdnadsdoktor. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning.

*Holmberg, M., Valmari, G. & Lundgren, S. M. (2012). Patients′ experiences of

homecare nursing: balancing the duality between obtaining care and to maintain dignity and self-determination. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(4), ss. 705–712.

https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.00983.x

Jakobsson, U. (2007). Möten och bemötande i hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk tidskrift, ss. 541–548.

Josefsson, K. & Ljung, S. (2010). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I E. Drevenhorn (red.) Hemsjukvård (s. 15–35). Lund: Studentlitteratur.

*Jarling, A., Rydström, I., Nyström, M., Dalheim, E. A. & Ernsth, B. M. (2018). Becoming a guest in your own home: Home care in Sweden from the perspective of older people with multimorbidities. International Journal of Older People Nursing, 13(3), ss. 1–10. https://doi.org/10.1111/opn.12194

Kommittédirektiv (2003:40). Översyn av vård och omsorg för äldre- tio år efter Ädelreformen. Stockholm: Socialdepartementet

https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/kommitte´direktiv/oversyn-av-vard-och-omsorg-for-aldre---tioar_GRB140 [2020-05-04]

*Larsen, A., Broberger, E. & Petersson, P. (2017). Complex caring needs without simple solutions: the experience of interprofessional collaboration among staff caring for older persons with multimorbidity at home care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), ss.342–350. https://doi.org/10.1111/scs.12352

18

McCabe C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients´ experiences. Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell) 13(1), ss. 41–49. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x

McCance T, McCormack B. (2016). The Person-centred Practice Framework. I: McCormack, McCance. Person-Centred Practice in Nursing and Health Care. Chichester: John Wiley & Sons Inc., ss. 36–61.

McCormack, B. & McCance, T. (2006). Development of a framework for personcentred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), ss. 472–479.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x

*McGarry, J. (2009). Defining roles, relationships, boundaries and participation between elderly people and nurses within the home: an ethnographic study. Health & Social Care in the Community, 17(1), ss. 83–91.

https://doi.org/10.1111/j.13652524.2008.00802.x

Morgan, S. & Yoder, L.H. (2012). A concept analysis of person-centered care. Journal of Holistic Nursing, 30(1), ss. 6–15. DOI: 10.1177/0898010111412189

*Näsström, L. M., Idvall, E. A.-C. & Strömberg, A. E. (2013). Heart failure patients’ descriptions of participation in structured home care. Health Expectations, 18(5), ss. 1384–1396. https://doi.org/10.1111/hex.12120

*Näsström, L., Mårtensson, J., Idvall, E., & Strömberg, A. (2017). Participation in care encounters in heart failure home-care. Clinical Nursing Research, 26(6), ss. 713–730.

https://doi.org/10.1177/1054773816685744

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10th-ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård & Svensk sjuksköterskeförening. Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre (2012).

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/aldrekompwebb.pdf

[2020-05-04]

Sainio, C., Eriksson, E. & Lauri, S. (2001). Patient participation in decision making about care: the cancer patient´s point of view. Cancer Nursing, 24(3), ss. 172–179.

DOI: 10.1097/00002820-200106000-00002

Sahlsten, M., Larsson, I., Sjöström, B. & Plos, K. (2009). Nurse strategies for optimising patient participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), ss. 490–497. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2008.00649.x

19

SCB. (2018). Människorna i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-isiffror/manniskorna-isverige [2020-05-04]

SCB. (2019). Medellivslängden i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-isiffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/ [2020-05-04]

SFS. (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS. (2014:821). Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet

SFS. (2017:30). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet Socialstyrelsen (2019) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2019.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/ovrigt/2 019-3-18.pdf [2020-05-04]

Statens beredning för medicinsk utredning (SBU) (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2. uppl Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pd f

*Sundler, A. J., Hjertberg, F., Keri, H., & Holmström, I. K. (2020). Attributes of personcentred communication: A qualitative exploration of communication with older persons in home health care. International Journal of Older People Nursing, 15(1), N.PAG. https://doi.org/10.1111/opn.12284

Svenska akademiens ordlista (SAOL) (2015).

http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol

Tobiano, G., Bucknall, T., Marshall, A., Guinane, J. & Chaboyer, W. (2015). Nurses´ views of patient participation in nursing care. Journal of Advanced Nursing. 71(12), ss. 2741-2752. https://doi.org/10.1111/jan.12740

Vaismoradi, M., Wang, I., Turunen, H. & Bondas, T. (2016). Older people’s

experiences of care in nursing homes: a meta-synthesis. International Nursing Review, 63(1), ss. 111–121. https://doi.org/10.1111/inr.12232

Vårdanalys. (2017). Lag utan genomslag: utvärdering av patientlagen 2014–2017. Rapport 2017:2. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/03/2017-2-Lag-utan-genomslag-webb.pdf

Whittemore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), ss. 546–553.

20

Öresland, S., Määttä, S., Norberg, A., Jörgensen, M.W. & Lützén, K. (2008). Nurses as guests or professionals in home health care. Nursing Ethics, 15(3), ss. 371–383.

21

Bilaga 1:

Översikt litteratursökning Databas Datum Sökord Sök- avgräns- ning Antal träffar Antal lästa i fulltext Totalt antal valda artiklar CINAHL 191201 Participation OR involvement ) AND ( "home care" OR "home healthcare" OR "home health care" OR "home nursing, professional" ) AND ( attitude* OR experience OR perception ) AND patient Abstract Available Published Date: 20080101– 20191231 English Language Peer Reviewed aged: 65+ years english

77 artiklar 11 artiklar 4 artiklar

MEDLINE 191201 Participation OR involvement ) AND ( "home care" OR "home healthcare" OR "home health care" OR "home nursing, professional" ) AND ( attitude* OR experience OR perception ) AND patient Abstract Available Published date: 20080101– 20191231 English Language Peer Reviewed aged: 65+ years english

22 Databas Datum Sökord Sök- avgräns- ning Antal träffar Antal lästa i fulltext Totalt antal valda artiklar CINAHL 200218 (Participation OR involve* ) AND ( "home care" OR "home healthcare" OR "home health care" OR "home nursing, professional" ) AND ( attitude* OR experience OR perception OR perspective OR narrative OR psychosocial OR qualitative ) AND patient Abstract Available Published Date: 20100101– 20200218 English Language Peer Reviewed english aged: 65+ years

23

Bilaga 2:

Mall för kvalitetsgranskning

24

Bilaga 3:

Artikelöversikt Författare Land Årtal Titel Syfte Design/ Metod Urval/ Bortfall Resultat Kvalité Bagchus, C., Dedding,C., Joske, F. & Bunders, Ph. Nederländerna

2014

I´m happy that I can still walk- Participation of the elderly in home care as a group with specific needs and wishes

Syftet var att undersöka hur de äldre själva hänvisar till deras ålder och deras behov och önskemål för individuellt och kollektivt deltagande i vård i hemmet för att få en bättre förståelse för deras deltagande i egen hälsovård. Kvalitativ innehållsanalys Tjugo semistrukturerade djupintervjuer med äldre vårdgivare.

De äldres behov och förmåga att diskutera sina upplevelser påverkas starkt av fysiska och psykiska begränsningar, sociala kulturella egenskaper och deras upplevelser av livet. Som ett resultat möter de äldre många begränsningar när det gäller att diskutera sina erfarenheter med sina enskilda vårdgivare och

hemsjukvårdens organisation. Detta betyder dock inte att äldre inte har behov och önskemål som de vill ta hänsyn till.

Hög

Gregory, A., Mackintosh, S., Kumar, S. & Grech, C. Australien

2017

Visibility and meanings of partnership in health care for older people who need support to live at home

Syftet är att få en fördjupad förståelse av vad som är involverat i att tillhandahålla vård av god kvalitet för äldre som behöver stöd för att bo kvar hemma. Kvalitativ studie Semistrukturerade intervjuer med äldre (n=7), vårdare (n=8) och nyckelinformanter (n=11). Inledande och sekundär analys gjordes av kvalitativa data.

Resultatvisar på betydelsen av att den äldre behandlas som en likvärdig person som är involverad i sitt beslutsfattande. Metaforiskt begrepp “osynlighet” är den äldre som inte ses eller hörs som en patient och är en vårdmottagare.

Medel

Gustafsson, L., Östlund, G., Zander, V., Elfström, M. & Anbäcken, E.

Sverige 2018

´Best fit´caring skills of an interprofessional team in short-term goal-directed reablement: older adults´perceptions

Syftet är att belysa äldre vuxnas uppfattningar om teambaserad vårdteam som framgångsfaktorer för hälsostöd i kortsiktig målstyrd rehabilitering. Kvalitativ studie, beskrivande med fenomenologisk design Intervjuer med 23 äldre personer som fått korttids/målinrikt ad rehabilitering i hemmet efter en sjukhusperiod.

Resultat där fyra huvudsakliga teman framkom som framgångsfaktorer för vårdande färdigheter för teambaserade vårdteam i korttidsrehabilitering: en motiverande vårdgivare, en positiv atmosfär skapande vårdgivare, en mänsklig samhällsorienterad vårdgivare och en vårdgivare som går utöver det förväntade.

25 Holmberg, M., Valmari, G. & Lundgren, S. Sverige 2012 Patients´experiences of homecare nursing: balancing the duality between obtaining care and to maintain dignity and self-determination Syftet är att beskriva patienternas upplevelser och uppfattningar om att få vård i sina privata hem. Kvalitativ studie Tjugoen patienter med hemsjukvårds-sjuksköterska intervjuades i öppna intervjuer

Resultat: tre huvudteman framkom: att vara en person, att ha förtroende och att ha självkänsla. Patienter

rapporterade att de hade upplevt vissa händelser som kan utgöra hot mot deras värdighet, integritet och autonomi, såväl som för deras förtroende för omvårdnad. Patienter måste hantera att ta emot vård och samtidigt bibehålla oberoende och integritet. Sjuksköterskorna

uppfattades inte som en gäst utan som yrkesverksamma som skulle utföra en uppgift i patientens intresse. För patienter finns det en dualitet i att få vård i hemmet och fortfarande utöva självständighet och självbestämmande i sina hem. Patienterna utvecklade strategier för att balansera sin egen integritet och värdighet, trots de besvär som vården, behandlingen och procedurerna involverade. Detta stärkte dem i sin relation med de professionella vårdgivarna.

Hög

Jarling, A., Rydström, I., Ernst-Bravell, M., Nyström, M. & Dalheim-Englund, A. Sverige

2018

Becoming a guest in your own home: Home care in Sweden from the

perspective of older people with multimorbidities Syftet är att beskriva hemsjukvård från den multisjuke, ensamboende äldre personens perspektiv. Kvalitativ studie med livsvärldsperspekt iv Intervjuer med 12 äldre personer som bor ensamma och får

hemsjukvård. Analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultat som framkom visar fyra teman: anpassning till omtänksam kultur, känna sig utsatt, oförmögen att påverka vård och tvångs relationer. Det övergripande temat avslöjar att de äldre upplever en livsförändrande situation när de får hemsjukvård och att de blir gäster i sitt eget hem.

Hög

Larsen, A., Broberger, E. & Petersson, P.

Sverige 2017

Complex caring needs without simple solutions: the experience of interprofessional collaboration among staff caring for older persons with multimorbidity at home care settings

Syftet är att illustrera olika yrkesverksamma som tillhör hemsjukvård och hur de upplever samarbetet för att ta hand om äldre personer med multisjuklighet. Kvalitativ studie med livsvärldsperspekt iv, hermeneutisk studie Intervjuer med 11 informanter deltog i studien och intervjuades individuellt

Resultat visar att för att fokusera på patienternas behov och utveckla samarbete ytterligare var det viktigt att ta hänsyn till relationerna och ha en reflekterande och ifrågasatt strategi. Denna inställning resulterade i en känsla av förtroende och trygghet och en flexibel och kritisk inställning utan gränsdragningar mellan grundläggande och specialiserad vård.