KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGHET PÅ AKUTMOTTAGNING- UR PATIENTENS PERSPEKTIV-En litteraturstudie

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGHET PÅ AKUTMOTTAGNING

- UR PATIENTENS PERSPEKTIV

Författare

Jacklin Davidsson

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Handledare

Åsa Muntlin Athlin Examinator

Birgitta Johansson

!

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden i hälso- och sjukvården. Det är av stor vikt att få en förståelse för patientens upplevelse av omvårdnaden på akutmottagningen ur dennes perspektiv för att minska missnöje och lidande och främja en god hälsa hos patienter.

Syfte: Syftet är att få en översiktlig bild av vuxna patienters upplevelse av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen.

Metod: En litteraturstudie med tematisk innehållsanalys och deduktiv ansats, baserad på 14 kvalitativa artiklar.

Resultat: Enligt patienter påverkas deras upplevelse av kommunikation och delaktighet på

akutmottagning av hur de blir behandlande av sjuksköterskan samt den insyn de får i sin vårdsituation.

Det uppkom fyra teman utifrån resultatet, vilka är “Att få individualiserad information skapar kunskap, “En ömsesidig dialog skapar tillit och trygghet”, “Att inte förstå de medicinska aspekterna skapar oro” och “Att kunna kontrollera sin vårdsituation ger ökad förståelse för vårdsituationen”.

Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att kommunikation och delaktighet på akutmottagningen påverkas av patientens upplevda trygghet och kontroll över sin vårdsituation samt av förtroenden för sjuksköterskan. Patientens rädsla och oro under sin vårdtid kan minska när informationen är mer individanpassad eftersom denne känner sig mer delaktig och känner större kontroll över sin

vårdsituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan lyssnar till patientens behov och bjuder in denne till en god och ömsesidig dialog. Det är lika viktigt för sjuksköterskan att förstå vikten av att involvera patienten i alla aspekter som rör patientens vårdsituation samt att kunna identifiera varje patientens behov av god omvårdnad.

Nyckelord: Emergency department, participation, experience, communication, patient involvement.

ABSTRACT

Background: The meeting between the patient and nurses is the foundation of health care. It is important to get an understanding of the patient's experience of care in the emergency department from his perspective, to reduce dissatisfaction and suffering and promote good health for patients.

Aim: The purpose is to get a comprehensive picture of adult patients' experiences of communication and participation in the emergency department.

Method: A literature review with thematic content analysis using deductive approach, based on 14 qualitative articles.!

Results: According to the patients affected their experience of communication and participation in the emergency department how they will be attending nurse and visibility they get in their care situation.

There were four themes based on the result, which is "to get individualized information creates knowledge," A mutual dialogue builds trust and security "," To not understand the medical aspects causing concern "and" Being able to control their health situation provides a greater understanding of health situation ".

Conclusion: The result showed that communication and participation in the ED affected by patients' perception of security and control over their care situation and of the trusts for the nurse. Patients fear and anxiety during their hospital stay can be reduced when the information is more personalized because they feel more involved and feel more in control of their healthcare situation. It is therefore important that the nurse listens to the patient's needs and invite patients to a good and mutual dialogue.

It is equally important for nurses to understand the importance of involving the patient in all aspects related to the patient care situation and to identify each patient's need for good care.

Keywords: Emergency department, involvement, experience, communication, patient involvement.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

!

BAKGRUND ... 1

Akutmottagning ... 1

Delaktighet och Patientdelaktighet………...2

Kommunikation och professionell kommunikation……….3

Delaktighet och kommunikation på akutmottagning………...4

Teoretiska referensramar………..5

Problemformulering……….7

Syfte……….7

Frågeställningar………....7

METHOD………...8

Design………..8

Sökstrategi………...8

Analysmetod………..10

Forskningsetiska överväganden……….11

! RESULTAT………11

Behov av individualiserad information ... 12

En ömsesidig dialog skapar tillit och trygghet ... 13

Patientens svårigheter att kommunicera och förstå de medicisnka aspekterna ... 15

Att kunna kontrollera sin vårdsituation ger ökad förståelse för vårdsituationen………..15

DISKUSSION ... 16

!! ""Resultatdiskussion"..."16" Metoddiskussion ... 20

! SLUTSATS ... 22

REFERENSER"..."23 BILAGA 1. GRANSKNINGSMALL

BILAGA 2. Litteraturöversikt

BAKGRUND

Enligt Socialstyrelsens rapport från 2015 uppgick antalet patientbesök till landets

akutmottagningar med cirka 2,5 miljoner (Socialstyrelsen, 2015). Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) utgör grunden för den svenska sjukvården. Enligt International Council of Nurses (ICN, 2007) är sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra patientens lidande. Edberg och Wijk (2009) förklarar att det är sjuksköterskans uppgift att aktivt vara med och bidra till att bevara och utveckla omvårdnadens värdegrund. Vidare klargör Edbeg och Wijk (2009) att sjuksköterskan ansvarar för att identifiera problem, planera omvårdnadsmål och omvårdnadsåtgärder samt att följa upp och utvärdera dess resultat.

Patientens vårdbehov framträder under mötet med sjuksköterskan och beslut om olika

behandlingsalternativ måste tas. De flesta patienter har förhoppningar om att få vara delaktiga i sin vård (Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona & Plos, 2007). Vidare ökar följsamheten i vården när patienten är delaktig vilket förbättrar omvårdprocessen (Larsson, Hasselbalch &

Palm, 2008). En förbättrad omvårdprocess innebär ett minskat lidande för patienten.

Individens rätt till delaktighet, valfrihet och värdighet lyftes fram i en rapport av

världshälsoorganisation (WHO) år 1994. I samma rapport påpekar WHO (1994) att varje individ, vare sig denne är sjuk eller frisk, bör involveras i hur denne ska vårdas vid uppsökt vård. Individens rätt till information och delaktighet vid uppsökt vård är av vikt för individens mänskliga rättighet. Det är även betydelsefullt att vårdgivaren informerar patienten om de olika alternativa behandlingsmetoderna (WHO, 1994). I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) stadgas i 2 a § att ”all Hälso- och sjukvård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och autonomi och att man ska främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen”. HSL reglerar att sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.

Akutmottagning

Akutmottagning är en del i det som kallas akutsjukvård, individer som blivit skadade och är i behov av akut vård söker sig dit för att inte riskera sina liv. Akutmottagningen är ofta indelad i olika huvudkliniker såsom medicin, kirurgi och ortopedi. Dessa huvudkliniker ska täcka alla inkommande patienters behov vid akut uppsökt vård. De som tjänstgör på dessa kliniker är

läkare för respektive klinik, sjuksköterskor och undersköterskor samt läkarsekreterare (Wikström, 2012).

På en akutmottagning måste sjuksköterskan fatta snabba beslut utifrån den information som finns. Det är därför viktigt att få så mycket information som möjligt för att sjuksköterskan ska kunna göra rätt bedömning. Arbetsuppgifterna på akutmottagningen är således utredning, diagnos, behandling och uppföljning av akuta sjukdomstillstånd samt olycksfall för samtliga åldrar. Sjuksköterskans främsta verktyg i detta fall är god kommunikation med patienten i syfte att få fram denna nödvändiga information. På så sätt kan den kunskap som finns samspela med delaktighet mellan patient och sjuksköterska samt bidra till att

behandlingsalternativ går i positiv riktning. Sjuksköterskan får möjlighet att utföra de prover och behandlingar hon eller han anser vara nödvändiga samtidigt som patienten får möjlighet att förstå och vara delaktig i sin vård på akutmottagningen. Enligt patienterna kan detta minska risken för vårdskador och missnöje (Baggens och Sanden 2014; Wikström 2012).

Sjuksköterskan ska på begränsad tid samt med en begränsad bakgrundsinformation om patienten upprätta en behandlingsplan för att bidra med god vård. Vidare ska sjuksköterskans breda kunskaper resultera i en förmåga att kunna prioritera och koordinera vårdinsatserna utifrån patientens situation och resurser (Wikströms, 2012). I praktiken ska patienten när denne anlänt till akutmottagningen först anmäla sig i receptionen. I receptionen arbetar inte alltför sällan en sjuksköterska som gör en första bedömning av patientens behov av vård.

Sjuksköterskan använder sig i detta fall av ett så kallat strukturerat Triagessystem, vilket innebär att man sorterar patienter utifrån hur hög eller låg allvarlighetsgraden är för patienten ur en medicinsk synpunkt. Antalet besökande på akutmottagningen är högt och för att kunna hantera detta finns ett sorteringssystem som slussar fram de mest sjuka eller svårt skadade patienterna. Syftet är att patienter med mer brådskande tillstånd ska kunna få omedelbar behandling. Samtidigt sker en strukturerad placering av patienterna till rätt klinik på akutmottagningen för att främja en god vård (Göransson, Eldh och Jansson 2008).

Delaktighet och patientdelaktighet

Begreppet delaktighet härstammar ur latinets ord för ”att dela” och har funnits i det svenska språket sedan fornsvensk tid. Senare definitioner har likartad inriktning; delaktighet som inblandad, medverkande eller engagerad, samt att vara delaktig i betydelsen ta del i. Under senare tid har ordet delaktighet fått betydelsen av aktiv medverkan och ha medinflytande (Nationalencyklopedin, 2010). Vidare har begreppet patientdelaktighet fått betydelsen att delta i beslut om vård och behandling och som är det juridiska perspektiv som framkommer i patentlagstiftning i västvärlden. HSL fastställer att patienten ska ges förutsättningar att vara delaktig i beslut och möjlighet att uttrycka sin egen vilja (SFS, 1982:763; Regeringens proposition 1998/99:4). Patienten ska därför få information om sin sjukdom och olika

behandlingsförslag såväl som sina möjligheter och behandlingsalternativ. Svensk lagstiftning grundar sig på sjuksköterskans skyldighet att ge förutsättningar för patientdelaktighet

(Socialstyrelsen, 2005). En viktig faktor för att skapa förutsättningar för patientdelaktighet i vården är information som att dela eller samverka. För att informationen ska vara till nytta behöver den vara anpassad efter den situation som patienten befinner sig i, efter patientens behov av information samt utgå ifrån vad patienten redan vet. Det krävs därför en dialog eller kommunikation i syfte att informationsöverföringen till patienten ska vara optimal.

Kommunikation och professionell kommunikation

Begreppet kommunikation har sitt ursprung i det latinska språket och står för ömsesidigt utbyte, göra gemensamt samt allmän. Kommunikation står för överföring av information mellan människor (Nationalencyklopedin, 2008). Kommunikation utgör en grundläggande social aktivitet som består av gemensamma handlingar och en kontinuerlig ömsesidig

påverkan på varandra. Alla människor är i behov av kommunikation (Lindell, 2011). I de fall två parter ska utbyta information är en grundläggande förutsättning att de har en god

kommunikation samt en relation som möjliggör kommunikationen. Inom vården utgör en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska en avgörande faktor för hur patientens förståelse av sin vårdsituation blir (Eide & Eide, 2009). Vidare nämner Edie och Edie (2009) begreppet professionell kommunikation som innebär att arbetaren kommunicerar på ett yrkesmässigt och proffsigt sätt. Inom hälso- och sjukvården är denna professionella

kommunikation en betydelsebärande del av informationsöverföringen mellan både patienter och kollegor. Edie och Edie (2009) menar även på att professionell kommunikation används

för att uppnå en omvårdnadsorienterad kommunikation som ska förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande samt återställa hälsa.

När patienten är sjuk och upplever en ohälsa framstår den nya situationen som svår att

kommunicera till vårdgivaren. Patienter med olika sjukdomar får genom sina beskrivningar av de upplevda hälsoproblemen nya erfarenheter som kan leda till fördjupad förståelse för sin vårdsituation. Patienten upplever att berättandet gör det möjligt att förstå hur olika händelser hänger ihop och samverkar till en ny innebörd i det som har hänt (Baggens & Sandén, 2014).

Delaktighet och kommunikation på akutmottagningen

Under perioden 2007 till 2009 ökade antalet anmälningar till patientnämnden markant.

Flertalet av dessa anmälningar rörde patienters upplevelse av bristande kommunikation och delaktighet under sin vård på akutmottagningar i olika delar av landet (Socialstyrelsen 2009).

Av Socialstyrelsens lägesrapport framgick även att patienterna upplevde att ankomsten till akutmottagningen var oerhört frustrerande eftersom väntetiden var längre än förväntad. En stor del av patientens frustration bottnade i att patienterna inte fick reda på vad dennes symtom eller sjukdom berodde på. Detta menade patienten inte kommunicerades fram av sjuksköterskan. Eriksson och Svedlund (2005) poängterar att kommunikation är en viktig faktor som påverkar patientens upplevelse på akuten. Vidare menar Eriksson och Swedlund (2005) att patienter ofta upplever kommunikationen med sjuksköterskan som en

envägskommunikation. Sjuksköterskan ska lyssna till patientens behov samt ge patienten möjlighet att uttrycka sina känslor. När sjuksköterskan inte lyssnar på patienten anser patienten att den inte får tillräcklig information och att den information som ges är svår att förstå då den kommuniceras med medicinska termer. Patienten upplever därmed rädsla, obehag och frustration under sin vårdtid på akutmottagning. (Larsson, Palm & Hasselbach, 2008). Att patienten upplever sin tid på akutmottagningen som otrygg och frustrerande framgår även i studien som Shankar, Bahtia och Schuur gjort år (2014). I denna studie beskrivs sjuksköterskans oförmåga att kommunicera vad som orsakat patientens sjukdom, vilka alternativa behandlingar som finns samt varför vissa prover tas. Detta resulterar i att patienten inte känner sig delaktig i sin vård.

Enligt Jay, (1996) och Nyström, Dahlberg och Carlsson, (2003) har patientens försök att involvera sig i sin vårdsituation enbart resulterat i att sjuksköterskor uppgett att de inte kan hjälpa till eftersom de är underbemannade samt befinner sig i en stressad situation. Detta kan

upplevas som integritetskränkande, då Rothman (2001) i sin studie definierar autonomi som;

upplevelsen av individens självstyre, självständighet och oberoende. Individens integritet utgör människans personliga sfär och det är enbart individen i sig som kan styra över den (Stryhn, 2007). Därmed är det av stor vikt att sjuksköterskor bör vara öppna och

tillmötesgående för patientens önskemål och personliga sfär (Wikström, 2012). Detta skapar en positiv inställning samt minimerar frustrationen hos patienterna.

Teoretiska referensramar

Joyce Travelbees interaktionsteori

Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbees interaktionsteori beskriver hur sjuksköterskan i första hand bör förstå vad som händer i mötet mellan sjuksköterskan och patienten.

Kommunikationen är ett av sjuksköterskans bästa redskap för att skapa en god relation till patienten (Travelbee, 1971). Människor kommunicerar för att överleva, samarbeta och

tillfredsställa personliga behov (Fossum, 2013). Inom vården är kommunikationen ett verktyg för att patienten ska kunna förstå sin vårdsituation (Kirkevold, 2000). Enligt Fossum

kommunicerar människor för att överleva, samarbeta och tillfredsställa personliga behov.

Kommunikation är därför sjuksköterskans främsta verktyg för att fastställa ett samarbete mellan sjuksköterska och patient, men även för att tillfredsställa patientens behov av att känna sig trygg. Patienten får en ökad möjlighet att hantera sin sjukdom och sitt lidande samt att finna mening i den nya situationen genom interaktion och dialog med sjuksköterskan

(Travelbee, 1971). Det är genom kommunikation som sjuksköterskan kan stödja patienten, att sätta ord på tankar och känslor i nuvarande vårdsituation och att planera inför framtiden.

Patientens upplevelse av sin sjukdom och lidande varierar från individ till individ.

Enligt Travelbee är det mänskliga lidandet ett grundläggande mänskligt fenomen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår och bryr sig om patientens lidande i sitt arbete (Kirkevold, 2000). Det blir även möjligt för sjuksköterskan att skapa olika valmöjligheter ur en svår situation. Den sjukes ensamhet kan lindras eller förstärkas genom kommunikation.

När sjuksköterskan inkluderar patienten i sin egen vård hamnar dennes behov, önskemål och accepterande av sitt lidande i fokus, vilket skapar delaktighet (Travelbee, 1971). En viktig del av sjuksköterskans omvårdnad med patienten är att kunna lyssna. Det upplevs som en

trygghet när patienten kan dela med sig av sin situation, då negativa känslor avtar när denne

till att information lockas fram, vilket är betydelsefullt för patientens omvårdnad och hur patienten upplever sin omvårdnad. Aktivt lyssnade bygger på intresse för patienten och dennes berättelse samtidigt som det handlar om att stödja patientens tankegångar. När sjuksköterskan lyssnar aktivt på patienten utvinns en förståelse av dennes perspektiv och därmed får personalen ett bättre underlag för att fatta beslut för patienten. Ett aktivt lyssnade från sjuksköterskan visar att patienten är betydelsefull och relationen mellan de stärks.

Människosynen och inställningen sjuksköterskan har till patienten, avgör hur relationen skapas och hur samtalet genomförs. En hållning som utmärks av acceptans, respekt och intresse skapar ett klimat som underlättar för patienten att dela med sig av sin berättelse.

Samtalet mellan vårdare och patient handlar ofta om symtom, patientens upplevelse av sin kropp och om sjukdomen och dess yttringar. Det är avgörande för sjuksköterskan att förstå patientens och dennes symtom utifrån den kroppsliga upplevelsen. När sjuksköterskan förstår patientens vårdsituation kan deras kunskap och erfarenhet användas för att tillgodose just den patientens behov, vilket är kärnan i klinisk kompetens (Fossum, 2013).

Aaron Antonovskys teori om patientens känsla av sammanhang

Antonovsky (1991) beskriver KASAM (känsla av sammanhang) som patientdelaktighet, där en förståelse för vårdsituationen skapas hos den sjuke genom att involvera denne i en

gemensam planering (Larsson, Palm & Hasselbalch, 2008). Han menar att individens

möjligheter att uppleva delaktighet uppnås genom att ha ett holistiskt (att se hela människan) och ett salutogent (att se det friska före det sjuka) perspektiv. När sjuksköterskan

kommunicerar med patienten har denne möjlighet att förstå sin vårdsituation, uppleva att det finns en möjlighet att påverka och möta de krav som ställs och därmed se meningen i

vardagen. Detta skapar enligt Antonovsky en känsla av sammanhang hos patienten, som därmed kan hantera sin sjukdom eller skada och anpassa sig till vårdsituationen. Han betonar att vi som individer möter på ett flertal påfrestningar och stressfaktorer i livet som påverkar oss och vår hälsa. Genom att använda KASAM kan individer hantera svårigheter och motgångar i livet. En känsla av sammanhang uppnås genom patientdelaktighet och kommunikation. Detta kan bidra till att stärka patienten i dennes arbete med att hitta ett förhållningssätt till sin sjukdom. Förmågan att lyfta fram och se en mening, att öka begripligheten och hanterbarheten har en stor betydelse för att uppnå en god patientdelaktighet (Larsson, Halm & Hasselbalch, 2008).

Problemformulering

Kommunikation och delaktighet är kärnan i mötet mellan sjuksköterskan och patienten på akutmottagningen. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport är kommunikationen mellan

vårdgivare och patient samt patientens bristande delaktighet i sin vårdsituation ett problem på akutmottagningen. Under de senaste tio åren har flera undersökningar gjorts om vårdens utformning med fokus på sjuksköterskans upplevelse av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Det finns dock få undersökningar inom ämnesområdet ur patientens perspektiv. Det är av vikt att sjuksköterskan får en insikt om hur patienten upplever sin vårdtid på akutmottagningen, i syfte att öka sjuksköterskans kunskap om en tryggare och säkrare vårdupplevelse för patienten.

Syfte

Syftet med detta examensarbete är att få en översikt av vuxna patienters upplevelse av kommunikation och delaktighet vid uppsökt vård på akutmottagningen.

Frågeställningar

1. Hur upplevs kommunikation och delaktighet av patienten på akutmottagningen?

2. Vilken betydelse har kommunikation och delaktighet för patientens upplevelse av omvårdnad?

METOD

Design

För att besvara syftet med studien har författaren valt att göra en kvalitativ litteraturstudie, med en deduktiv ansats. Enligt Polit och Beck (2012) är syftet med en litteraturöversikt att beskriva kunskapsläget inom ett valt område genom att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur. Forsberg & Wengström (2006) beskriver att man genom denna typ av studie kan dra slutsatser inom ett problemområde och upptäcka kunskapsluckor som kan bidra till ny forskning inom området.

Sökstrategi

Mellan juli och augusti 2016 genomsöktes databaserna PubMeds, MeSH databas med vedertagna sökord och Headings i databasen CINAHL. efter vetenskapliga artiklar.

Ämnesområdet för sökningarna var hur patienter upplever kommunikationen och delaktighet på akutmottagning. För att optimera antalet sökträffar användes den booleska sökoperatören AND vid litteratursökningen och för att öka möjligheten att få träffar på relevanta studier (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Genom att lägga till sökoperatören AND mellan två sökord exempelvis, Patient involvement AND Emegency department, får man träffar på artiklar som innehåller båda sökorden. Författaren har endast använt sig av MeSH-termer och headings-termer vid sökning av artiklar. Vid sökning efter olika artiklar användes följande sju sökord: Patient involvement, communication, Emergency department, Patient

participation, Patient experiance, Emergency care och Perception. Dessa valdes då de är relevanta till att kunna besvara syftet för denna studie.

Artiklarna valdes via avancerat sökalternativ och inklusionskriterierna som användes var ” Peer Reviewed”, (Sökalternativet peer reviewed användes för att säkerhetsställa att de artiklar som söktes fram var granskade och trovärdiga). Publiceringsdatum mellan 2003–2016 valdes för att få ett brett perspektiv. Skulle vara skrivna på engelska eller svenska då detta är de språk som behärskas. Artiklar som innehöll patienters upplevelser av kommunikation och delaktighet på akutmottagning inkluderades. Deltagarna var över 18 år eller äldre då syftet var att besvara vuxna patienters upplevelse. Artiklarna skulle vara kvalitativa för att kunna

besvara syftet. Exklusionskriterier som användes var: Artiklar vars resultat enbart beskrev sjuksköterskans och anhörigas syn på delaktighet och kommunikation under sin vårdtid på akutmottagning. Artiklar som inte besvarades på studiens syfte och frågeställningar samt utan omvårdnadsperspektiv exkluderades.

Med hjälp av ovanstående sökord gjordes ett flertal kombinationer i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 255 artikelträffar. Vidare har författaren efter att ha läst

samtliga 255 titlar samt abstrakt gjort en bedömning om artikeln är relevant för att kunna besvara syftet eller inte. Därefter har författaren valt bort de artiklar som inte anses kunna besvara syftet. Efter denna genomgång av artiklar kvarstod 55 stycken som i ett andra skede fått en djupare granskning enligt Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) granskningsmall för kvalitativa studier, se (bilaga 1). Denna granskningsmall går ut på att bedöma artiklarnas

kvalitet utifrån låg, medel och hög nivå̊. För att bedöma en artikels höga, mellan eller låga kvalitet användes Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) frågeformulär som består av frågor som endast kan besvaras med JA, Nej eller Vet Ej. Där ja-svar ger 1 poäng, nej-svar ger 0 poäng. Om frågan besvarades med ett Vet ej- svar räknades inte den frågan med i

poängsättningen (se bilaga 1). Vidare beskriver Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) att frågeformulärets poängsättning utgår från ett max poäng på 18. En artikel med hög kvalitet skulle ha 13–18 poäng. Artiklar med ett medel kvalitet hade 7–12 poäng, och en artikel med låg kvalitet hade 0–6 poäng.

Efter kvalitetsgranskningen exkluderades 41 artiklar då de hade fått låg kvalitet med poäng mellan 0–6. Orsaken till dessa låga poäng var oklart tillvägagångssätt och avsaknad av inklutionskriterier för att kunna besvara syftet. För de kvarstående 14 artiklar var sju stycken medelkvalitet och sju stycken av hög kvalitet. Totalt användes 14 kvalitativa artiklar i studien, varav 8 artiklar från PubMed och 6 artiklar från CINAHL. För artikelöversikt se bilaga 2:

Artikelmatris.

Tabell 1: Översiktstabell av litteratursökningar som resulterade i utvalda artiklar.

Databas Datum sökord Antal

träffar

Utvalda till granskning

Inkluderade PubMed 16/7–20 Patient involvement AND

Communication AND Emergency Departement

194 15 3

CINAHL ^16/07–20 Patient involvement AND Patient Participation

10 8 3

PubMed ^16/08–22 Patient involvement AND Emergency departement AND perception

87 10 5

CINAHL 16/08–22 Patient participation AND Patient experiance AND Emergency care

64 22 3

Analysmetod

I detta avsnitt kommer författaren att presentera den analysmetod som användes för att behandla och bearbeta data.

Författaren har använt sig av tematisk innehållsanalys (Forsberg & Wengström, 2006). Det finns olika varianter av hur en innehållsanalys kan göras men denna studie utgår från en latent innehållsanalys. Latent innehållsanalys valdes för att få möjlighet att systematiskt och

objektivt tolka insamlade data för att därefter kunna beskriva och klassificera specifika fenomen (Forsberg & Wengström, 2006). Analysen av föreliggande litteraturstudie

påbörjades genom att författaren läst igenom artiklarna upprepade gånger för att få en ökad förståelse för innehållet.

Vid nästa steg i analysen sorterade författaren innehållet i artiklarna utifrån en deduktiv ansats av två olika teman i förhållande till denna studies frågeställning. En deduktiv ansats innebär att författaren redan i förhand haft bestämda teman. Detta resulterade i att innehållet i artiklarna delades upp i två teman; kommunikation och delaktighet. Vidare valde författaren ut meningsbärande enheter ur alla 14 artiklar som stämde överens med studiens syfte och frågeställningar. De meningsbärandeenheterna kondenserades, vilket betyder att texten reducerades utan att betydelsefull information gick förlorad. Vidare kodades de kondenserade meningsenheterna, vilket resulterade i att olika meningar med liknande innehåll

sammanfördes under samma tema. Författaren avslutade kodningen då det inte fanns mer meningsbärandeenheter som stämde överens med respektive tema. Därefter analyserades all kodad information inom de två teman kommunikation och delaktighet med en deduktiv utgångspunkt utifrån Travelbees (1971) och Antonovskys (1991) referensramar. Under kodningen av de meningsbärandeenheterna har författaren haft en ungefärlig uppfattning om vilka kategorier som ska belysas i denna studie. Författarens åsikt kring vilka kategorier som ska klargöras i studien förändrades när författaren vid upprepade tillfällen läst genom det kodade materialet i förhållande till studiens referensramar Travelbees (1971) och

Antonovskys (1991). De kategorier som författaren kom fram till är följande: Att få

individualiserad information skapar kunskap, En ömsesidig dialog skapar tillit och trygghet, Att inte förstå de medicinska aspekterna skapar oro och Att kunna kontrollera sin

vårdsituation ger ökad förståelse för vårdsituationen. Studiens två frågeställningar har gemensamt besvarats med hjälp av ovanstående kategorier. Även studiens två teman kommunikation och delaktighet presenteras gemensamt i resultatavsnittet tillsammans med

samtliga kategorier. Resultatet presenteras på detta sätt då dessa teman är sammankopplade och det blir därmed lättare att belysa patientens upplevelse av omvårdnad på

akutmottagningen utifrån studiens frågeställningar.

Forskningsetiska överväganden

I litteraturöversikter behöver man ta ställning till etiska överväganden såsom att välja studier som har fått tillstånd från etisk kommitté eller där noggranna etiska övervägande har gjorts.

Den forskning som inkluderas i litteraturstudien ska ha genomförts på ett sådant sätt att intervjupersoner lämnat samtycke till deltagande och att de är anonyma. Dessa etiska krav, som handlar om hänsyn och respekt, är enligt Ehn och Öberg (2011) centrala. De artiklar som inkluderats utifrån sökningen redovisas och alla resultat presenteras, oavsett författarens personliga förförståelse (Forsberg & Wengström, 2006). I denna litteraturstudie där vetenskapliga artiklar är i fokus är det viktigt att uppge sin grundkälla och att

källförteckningarna är rätt. Författaren får inte fabricera, falsifiera eller plagiera innehåll från andras arbeten och presterar de som sitt eget arbete (Forsberg & Wengström, 2006).

RESULTAT

Resultatet grundar sig på 14 artiklar samtliga är kvalitativa studier. Av de inkluderade artiklarna är åtta från Sverige, två från England, två från Canada, en från Irland och en från Belgien. Samtliga artiklar är publicerade mellan år 2003 och 2011. Kommunikation och delaktighet presenteras gemensamt under varje kategori.

Tabell 2: Tabell över de två teman som presenteras gemensamt och de fyra kategorierna

TEMAN

KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGHET KATEGORI Att få individualiserad information skapar kunskap KATEGORI En ömsesidig dialog skapar tillit och trygghet KATEGORI Att inte förstå de medicinska aspekterna skapar oro

KATEGORI Att kunna kontrollera sin vårdsituation ger ökad förståelse för vårdsituationen

Patientens upplevelse av delaktighet och kommunikation på akutmottagningen samt vad detta betyder för patientens upplevelse av omvårdnad

Att få individualiserad information skapar kunskap

Inom följande kategori beskrivs hur stort behovet av information är för patienten samt hur betydelsefull den individuella kommunikationen är för patientens upplevelse av delaktighet i sin egen vård.

Vid akut ohälsa är det viktigt för patienten att kunna förstå vad som sker och att vara

välinformerad för att kunna bli involverad i sin vård och därmed kunna själv främja sin hälsa (Frank, Asp & Dahlberg, 2009). Studien som Wiman och medarbetare (2007) gjorde visade att patienter upplevde att de inte blev involverade i sin egenvård. Detta skapade en oro och rädsla hos dem, då de inte fick information om varför symtomen uppstod och vad de skulle tänka på om symtomen skulle uppstå igen. Detta resulterade enligt patienterna i en bristande uppfattning om sin egen hälsa. I undersökningarna av Elmqvist och medarbetare (2011) och McCabe (2003) uppger patienterna att när sjuksköterskan kommunicerade och informerade de om deras situation och diagnos, var kommunikationen inte individanpassad efter deras behov.

Patienterna upplevde därför en försämrad vårdkvalitet (Elmqvist et al., 2011; McCabe., 2003).

I en undersökning som Frank och medarbetare (2009) gjort om patientens delaktighet vid akutvård upplevde patienterna ett missnöje och otrygghet när sjuksköterskan inte gav

tillräcklig information om deras vårdbehov. En besvärande situation uppstod för patienten i de fall sjuksköterskorna var upptagna när patienten försökte kommunicera med dem. Patienterna ansåg att sjuksköterskan bör ta sin tid att informera varje enskild patient om deras

vårdsituation samt innebörden av deras vårdmöjligheter (Frank et al., 2009). Patienterna i Elmqvist och medarbetare (2008) studie menade att de kände sig övergivna och åsidosatta när de inte blev sedda eller hörda av sjuksköterskorna (Elmqvist et al., 2009). Detta styrker även Johnson och medarbetare (2008) och Wiman och medarbetare (2007) i deras undersökningar som visade att patienterna inte kände sig delaktiga i sin vårdprocess och saknade kunskap om sin vårdsituation. Patienterna fick inte tillräcklig med information från sjuksköterskan om sin egen vård och vilken läkare som var ansvarig för deras vård. Många gånger visste inte patienterna vilken sjukvårdspersonal de hade talat med, varken vid namn eller titel. Detta resulterade i att patienterna kände sig otrygga och åsidosatta (Johnson et al., 2008: Wiman et

al., 2007). I de fall sjuksköterskan hade en öppen och ärlig konversation med patienten hjälpte det patienten att hantera sin vårdsituation i en mer positiv riktning (Wellstood et al., 2005).

Bastianeas och medarbetare (2007) belyser i sin studie att patienterna upplevde

kommunikationen som god när sjuksköterskan kommunicerade och gav information om de olika behandlingsalternativen. Detta ledde till att patienterna själva kunde främja sin egenvård (Bastianeas et al., 2007). Studierna av Wiman och medarbetare (2007) och Nydén och

medarbetare (2003) visade att i de fall patienterna fick nödvändig information från

sjuksköterskan och kunde delta i sin vårdprocess bidrog det till en mer positiv omvårdnad på akutmottagningen. Enligt Nyström och medarbetare (2003) ökade även vårdens kvalitet över lag enligt patienterna (Nydén et al., 2003). Elmqvist och medarbetare (2008) samt Eldh och medarbetare (2006) studier menar att även i de fall sjuksköterskan kommunicerade med patienten i syfte att förstå och bemöta dennes specifika behov av sin vårdprocess kände sig patienten mer delaktig sin vård (Elmqvist et al., 2008; Eldh et al., 2006).

En ömsesidig dialog skapar tillit och trygghet

Inom följande kategori beskrivs hur betydelsefull dialogen mellan sjuksköterska och patient är för patientens trygghet och tillit till sjukvården. Vidare kan det i denna kategori utläsas att patienter som inte upplever delaktighet under sin vårdtid påverkas på ett negativt sätt.

Studien som McCabe (2003) gjorde visade betydelsen av en dialog med sjuksköterskan för att trygghet och tillit skulle skapas hos patienten. När patienterna inte fick möjligheten att

uttrycka sina känslor, såsom rädsla för en viss behandling eller kunna ställa frågor, kunde viktig information undanhållas. De patienter som inte upplevde delaktighet under sin vårdtid kunde uppvisa detta genom att skrika ut högt och bli aggressiva för att försäkra sig om att de inte var bortglömda. Franzén och medarbetare (2006) belyser att bristfällig och opersonlig dialog med sjuksköterskan resulterade i att patienterna började känna sig allt mer otrygga, frustrerade och rädda i väntan på sin vård. Enligt McCabe (2003) upplevde patienter att sjuksköterskor inte var vänliga eller empatiska när de kommunicerade med patienter. Likaså har även Wellstood och medarbetare (2005) studie visat att sjuksköterskor upplevts som respektlösa, ovänliga och icke-informativa. Detta bidrog till att patienten upplevde otrygghet, som i sin tur försvårade kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Detta hade

en negativ inverkan på patienternas upplevelse av omvårdnad (Frank et al., 2009; O’Brien &

Bourbonnais, 2004).

Enligt Eldh och medarbetare (2006) studie ansåg patienterna det som viktigt att

sjuksköterskor hade tid att svara på frågor, diskutera deras medicinering och funderingar (Eldh et al., 2006). McCabe (2003) menar att patienten upplevde att sjuksköterskan hade förutfattade meningar om dennes vårdbehov och önskan, då patienten inte fick möjlighet att ställa frågor. Detta uppfattade patienterna kunna ha en negativ inverkan på deras behandling och resultat (McCabe, 2003). Nydéns och medarbetare. (2003) studie visade att patienter som var icke akuta fall belyste vikten av tilliten till sjuksköterskan. Det kändes tryggt för dem att kunna lita på sjuksköterskans kompetens och erfarenhet för att kunna genomföra en korrekt bedömning (Nydén et al., 2003). Johnsson och medarbetare (2008) menar att ett annat sätt att göra patienter mer delaktiga sin vård var att sjuksköterskan delade med sig av sin kunskap, vilket bidrog till att patienten fick större förståelse för sin vårdsituation och en större trygghet.

Detta innebar även att då patienter fick mer kännedom om sitt tillstånd och hälsa ökade även tilliten till sjuksköterskan.

Patienterna ansåg att dialogen med sjuksköterskan var en betydelsefull aspekt i deras

omvårdnad på akutmottagningen. I de fall sjuksköterskan hade en dialog med patienterna och informerade om hur situationen på akutmottagningen såg ut, till exempel att väntetiden skulle bli lång. Detta visade att patienterna fick större tilltro till sjuksköterskan då de var villiga att sitta ner och härda ut dessa långa väntetider. Vidare minskade risken för att patienterna skulle lämna mottagningen utan att ha vårdats, då de kände sig mer trygga i väntan på sin vård (Franzén et al., 2006; McCabe, 2003).

När att sjuksköterskan visade empati och sympati upplevde patienterna att de blev bekräftade och att sjuksköterskan förstod deras situation och känslor (McCabe, 2003). Detta belyser även Elmqvist och medarbetare (2011) i sin studie som visade att när sjuksköterskan visade empati och omtanke genom att ha en kontinuerlig dialog med patienterna. Detta ledde till att

patienternas ångest och osäkerhet för vårdsituationen minimerades (Elmqvist et al., 2011).

Studien som Franzén och medarbetare (2006) gjorde visade också att patienterna upplevde en tryggare och mer personlig vårdsituation när sjuksköterskan använde humor i samtalen eftersom det visade att sjuksköterskan engagerade sig i patienterna. Patienterna uppskattade även när sjuksköterskan lyssnade på de utan avbrott, att sjuksköterskan skulle lyssna på deras oro och att känslor bekräftades. Patienterna upplevde en större tillit när de anlände till

akutmottagningen när sjuksköterskan gav information och samtidigt lyssnade till patienterna (Franzén et al., 2006). Detta bidrog i sin tur till att lösningar för patienternas vårdsituation kunde utvecklas utifrån deras förutsättningar. Patienterna kände sig hörda när de fick

utrymme att ställa frågor (Frank et al., 2009; Thompson. (2007). Detta sågs av patienterna, i studierna gjorda av Bastianes och medarbetare (2007) samt Franzén och medarbetare (2006), som ett sätt av att vara delaktig i sin egenvård och en ökad förståelse för sin vårdsituation. Att få stöd och förståelse från sjuksköterskan ökade patienternas självförtroende för att de själva kunde bidra till att främja sin egen hälsa (Bastianes et al., 2007; Franzén et al., 2006).

Upplevelsen av delaktighet påverkades av stöd från sjuksköterskan, som uppmuntrade patienten till att vara aktiv i sin vårdplanering (Eldh et al., 2006; Johnsson et al., 2008).

Att inte förstå de medicinska aspekterna skapar oro

I denna kategori beskrivs hur viktigt det är att patienten blir informerad och får förståelse för sin vårdsituation. Vidare kan det utläsas att patienter som inte har förstått sin vårdsituation inte heller har känt sig delaktiga i sin vård vilket i sin tur resulterat i en känsla av oro för patienten.

Enligt Elmqvist och medarbetare (2009) upplevde patienterna att sjuksköterskorna var mer intresserade och engagerande av att utföra de medicinska uppgifterna än att informera patienterna om vilka provtagningar som tagits samt vad dessa innebar. Även brist på

information om vem som var läkare och vad som skulle följas upp under vårdtiden skapade en upplevelse av fragmentarisk kommunikation och en oklar bild av vårdsituationen (Elmqvist et al., 2009).

Johnsson och medarbetare (2008) studie visade att resultatet av dessa handlingar, med enbart fokus på att utföra de medicinska aspekterna, ledde till att samtalet präglades av medicinska termer, som orsakade att patienterna upplevde att de var ointressanta och mindre viktiga (Johnson et al., 2008). Svåra medicinska termer kommunicerades inte fram till patienterna på ett språk patienterna begrep, vilket skapade oro eftersom det var svårt för dem att förstå vad det betydde för deras vårdsituation. Flera patienter förstod inte varför blodtest hade tagits och vad resultaten betydde, de mindes inte att de hade haft kommunikation med sjuksköterskan om detta, det vill säga fått en förklaring. Detta ledde till att patienterna inte fick en helhetsbild av sin vårdsituation med en koppling mellan blodprovs test och resultat (Johnsson et al 2008;

sjukdom och symtom på ett enkelt språk och inte med komplicerade medicinska begrepp, bidrog detta till att de patienterna kände sig mer involverade i sin vård (Franzén et al., 2006).

Att kunna kontrollera sin vårdsituation ger ökad förståelse för vårdsituationen

Under följande kategori beskrivs att patientens delaktighet i sin egen vård leder till ökad förståelse och kunskap. Vidare kan det utläsas att patienter kan vårda sig själva samt känna sig mer motiverade att förbättra sin hälsa när de förstår sin vårdsituation och fått kunskap om sitt hälsotillstånd.

Enligt Eldhs och medarbetare (2006) studie visar även patienter som involverades i

omvårdprocessen genom att vara delaktiga i beslut rörande deras vård bidrog, att patienten fick en ökad förståelse och ökad kunskap. Ett sådant exempel är när patienter var involverade i sin egenvård, vilket ledde till motivation att förbättra sin hälsa och en större tillfredsställelse med vården.

Patienter upplevde situationen på akutmottagningen som främmande, där de saknade

möjlighet att kontrollera situationen och vad som skulle hända (Thompson, 2007). Otillräcklig information om patientens vårdsituation resulterade i att patienterna inte kände kontroll över sin egenvård och hälsa. Patienterna ansåg inte att de hade tillräckligt med erfarenhet och medicinska kunskaper för att kunna förstå innebörden i de olika behandlingsalternativen (Thompson, 2007; Frank et al., 2009).

Ett flertal av patienterna, särskilt de äldre, upplevde inte sig tillräckligt aktiva i sin egen vård på grund av bristande kontakt med sjuksköterskan, vilket ledde till att deras basala behov inte tillfredsställdes. Detta påverkade även deras självkänsla, att inte känna sig involverad eller omhändertagna hade en negativ påverkan på deras personliga integritet (Johnsson et al., 2008;

Frank et al., 2011; Wiman et al., 2007: Eldh et al., 2006). En annan aspekt av denna kontakt är att tilliten till sjuksköterskan visade sig ha stor betydelse för att patienterna inte skulle uppleva rädsla och frustration. Patientens aktiva deltagande i sin vård på akutmottagningen kan ske på olika sätt, dock är informationsöverföringen det vanligaste sättet att kunna kontrollera sin vårdsituation (Frank et al., 2009). Patienten upplevde en större kontroll över sin vårdsituation när denne fick ställa frågor, fick adekvata svar och förklaringar om det som skedde under vårdprocessen (Eldh et al., 2006). Informationsöverföringen upplevdes av patienter som ett sätt att ha kontroll över sin sjukdom och sitt liv. Denna överföring av

information innebar även ett första steg för patienten att involveras i de olika behandlingsalternativen (Bastianes et al., 2007).

DISKUSSION

Resultatet av denna litteraturstudie baseras på 14 artiklar och syftar till att visa hur patienter upplever kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. I resultatet framkom det att patienter upplever en större delaktighet i sin vård när information som ges är individanpassad utifrån patientens specifika behov. I de fall dialogen mellan sjuksköterskan var ömsesidig och god upplevde patienten en större trygghet och tillit till sjuksköterskan samt en mer aktiv roll i sin vårdplanering. Patienten kände sig ointressant och mindre viktig när svåra medicinska termer inte kommunicerades fram till patienten. När patienten fick möjlighet att vara delaktig i de besluten rörande patienten ökade dennes förståelse för sin vårdsituation och därmed en större kontroll över sin vård.

Resultatdiskussion

Att få individualiserad information skapar kunskap

Ankomsten till akutmottagningen kan upplevas som frustrerande för patienter. De befinner sig i en utsatt situation, som är ny och oväntad i vardagen. Patienterna upplevde dock i flera fall att informationen som gavs inte var tillräcklig vilket skapade ett missnöje och en otrygghet hos patienten. Detta kan kopplas till Travelbees teori om interaktion, som lyfter upp

kommunikation som sjuksköterskans bästa redskap för att skapa en god relation till patienten (Travelbee, 1971). Enligt Travelbee behöver patienter kommunicera för att samarbeta och tillfredsställa personliga behov, för att få information och därmed förstå sin vårdsituation.

Travelbee menar på att omvårdnadsprocessen är möjlig endast genom kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Tidigare forskning har också visat att kommunikation mellan sjuksköterska och patient leder till en fördjupad förståelse för patientens vårdsituation

(Baggens & Sandén, 2014). Detta är även i linje med studiens resultat där det framkommer att

patienter upplevde kommunikation som en trygghet när sjuksköterskan förmedlade information om vad som hade hänt och vad som kunde göras i den akuta vårdsituationen (Franzén et al., 2006; Elmqvist et al., 2011). Detta kan även kopplas till hälso- och

sjukvårdslagen, som föreskriver att patienten ska ges förutsättningar att vara delaktig i beslut och sin egenvård genom information som personalen är skyldig att ge patienten. Enligt WHO, (1994) är det även lika viktigt att sjuksköterskan, i egenskap av vårdgivare, ska uppmuntra patienten till olika behandlingsalternativ (WHO, 1994). För att patienten ska kunna göra ett val mellan de olika behandlingsalternativen måste patienten få större kunskap och förståelse för sin vårdsituation. Detta är en grundläggande förutsättning enligt hälso- och sjukvårdslagen och syftar till patientens självbestämmande och autonomi Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763).

En ömsesidig dialog skapar tillit och trygghet

Enligt Travelbee kan kommunikation användas för att skapa en god relation till patienter, där sjuksköterskan även värnar om den emotionella hälsan hos dem. Genom denna

kommunikation fick patienter en förståelse för sitt hälsotillstånd och med informationen som förmedlades kunde de bli delaktiga i sin egenvård (Travelbee, 1971). Travelbee lyfter även upp att patientens ensamhet kan lindras eller förstärkas genom kommunikation, där patientens behov hamnar i fokus ifall sjuksköterskan inkluderar patienten i sin egen vård. Detta kan även kopplas till hälso- och sjukvårdslagen, som föreskriver att patienten ska ges förutsättningar att vara delaktig i beslut och sin egenvård genom information som personalen är skyldig att ge patienten. Enligt Antonovsky (1991) uppnås en känsla av sammanhang genom

patientdelaktighet och kommunikation, där patienten får möjlighet att hantera sin sjukdom eller skada genom att öka begripligheten för vårdsituationen och därmed se en mening i vardagen. Vidare menar Travelbee (1971) på att omvårdnadsprocessen är möjlig endast genom kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Ett aktivt lyssnande leder till att information lockas fram, vilket är av vikt för patientens upplevelse av sin omvårdnad (Frank et al., 2011; O´Brien & Bourbonnais, 2004).

Patienterna uttryckte att när sjuksköterskan visade empati upplevde de att de blev bekräftade och att sjuksköterskan förstod deras situation. Detta ledde till att deras ångest och osäkerhet för vårdsituationen minimerades. Det är därför viktigt att sjuksköterskan visar empati för patientens vårdsituation och på så sätt kan även patienten känna sig sedd och känna större trygghet. Tidigare forskning har också visat att det är viktigt att en sjuksköterska lyssnar till

patientens behov och ger patienten möjlighet att uttrycka sina känslor (Eriksson & Swedlund, 2005). Vidare har det även visat sig att när kommunikationen inte är ömsesidig kan patienten uppleva rädsla och frustation under sin vårdtid. (Larsson, Palm & Hasselbach, 2008). Detta kan kopplas till vad Nydén och medarbetare (2003) lyfter upp om dialogen med

sjuksköterskan som ett sätt att uttrycka sina känslor. Nydén och medarbetare (2003) menar att det är genom samtal som patienter kan känna stöd och ha möjlighet att sätta ord på sina tankar och känslor under sin vårdtid.

Vårdsituationen enligt Travelbee (1971) är en svår period i patientens liv, där kommunikation underlättar och möjliggör för patienter att hantera sitt lidande och finna mening i den nya situationen. Detta kan även kopplas till Antonovskys teori om KASAM, genom

kommunikation kan patienter uppleva att de har möjlighet att påverka och möta de krav som ställs och därmed se meningen i vardagen (Antonovsky, 1991). Genom att inte få möjligheten att uttrycka sina känslor, såsom rädsla för en viss behandling, kunde viktig information undanhållas. Här kan patientdelaktighet lyftas upp genom KASAM, Antonovsky menar på att den sjuke får en förståelse för sin situation genom att inkluderas i den gemensamma

planeringen. Med kommunikation som verktyg kan patienten stärkas i sin process att hitta ett förhållningssätt till sin sjukdom. En god patientdelaktighet uppnås enligt Antonovsky genom att se en mening, öka begripligheten och hanterbarheten för den nya vårdsituationen. Sådana exempel från de studier som granskats är när sjuksköterskan visade empati och omtanke genom en kontinuerlig dialog med patienterna, vilket skapade en upplevelse av trygghet hos patienterna, då omtanke för patientens psykosociala och emotionella hälsa hamnade i fokus (McCabe, 2003).

Att inte förstå de medicinska aspekterna skapar oro

Patienterna upplevde ofta att de blev bortprioriterade i mötet med sjuksköterskorna, då sjuksköterskan var mer intresserad av att utföra de medicinska uppgifterna än att informera patienten om själva vårdprocessen (Elmqvist et al., 2009). När patienten inte fick information om sin vårdsituation skapades känslor av otrygghet. Vid akut ohälsa är det viktigt för

patienten att kunna förstå vad som sker eftersom situationen innebär en förändring i vardagen (Travelbee, 1971). Tidigare forskning har visat att det är viktigt att en sjuksköterska inte endast talar med medicinska termer utan att förklara dessa för patienten. Definitionen av de medicinska termerna är viktiga för att patienten ska kunna förstå sitt hälsotillstånd, känna sig

kopplas till Antonovskys (1991) teori KASAM då det är betydelsefullt att patienten får information om sin vårdsituation för att kunna få en känsla för sammanhanget och därmed vara redo inför de krav som ställs inför behnadlingsprocessen.

Studiens resultat har visat att patienterna inte upplevde sig involverade i sin egen vård, vilket skapade en oro och rädsla när de inte fick information om varför symtomen uppstod. Detta resulterade i en bristande uppfattning om sin egen hälsa. WHO (1994) betonar vikten av varje individs rätt att delta i sin egen vård i enlighet med mänskliga rättigheter såsom valfrihet, värdighet och delaktighet. Detta styrks även av Socialstyrelsens lägesrapport (2016), med bristande kommunikation mellan vårdare och patient samt bristande delaktighet. Ett aktivt lyssnade kan vara ett sätt att stödja patientens tankegångar och hjälpa denne att förstå sin vårdsituation. Acceptans, respekt och intresse från sjuksköterskan underlättar för patienten att dela med sig av sin förståelse och därmed sätta ord på sina tankar och känslor (Fossum, 2013).

Att kunna kontrollera sin vårdsituation ger ökad förståelse för vårdsituationen

I de fall patienterna inte fick tillräcklig med information om sin vårdsituation kände de att hade tappat kontrollen över sin vårdsituation. Eftersom patienten befinner sig i en utsatt situation är det viktigt för denne att känna att den fortfarande har kontroll över sin situation.

Ett sätt att öka patientens känsla av kontroll och trygghet är att kontinuerligt informera denne om varje steg i vårdprocessen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ger tillräcklig

information och rådgivning i syfte att hjälpa patienten att hantera sin situation.

Genom Antonovskys (1991) KASAM kan patienter hantera svårigheter och motgångar i livet. Patienter som inte får information om sin vårdsituation känner otrygghet, varför det vid akut ohälsa är det viktigt för patienten att kunna förstå vad som sker. Travelbee (1971) menar på att människor kommunicerar för att överleva och tillfredsställa personliga behov. Genom bristen på kommunikation fick patienterna inte en helhetsbild av sin vårdsituation med en koppling mellan blodprovstest och resultat. Patienternas behov var inte i fokus och därmed kunde de inte delta i sin egen vård för att främja sin hälsa.

Patienterna upplevde omvårdnaden på akutmottagningen som positiv när de fick delta i sin vårdprocess. De fick delta i den gemensamma vårdplaneringen och involveras i besluten som fattades. Detta kan kopplas till Travelbees (1971) omvårdnadsprocess som inkluderar

patientens behov av omvårdnad, en bedömning av dessa genom samtal och hur de ska tillgodoses. När patienten har möjlighet att delta i alla dessa aspekter av vårdsituationen skapas en känsla av sammanhang hos patienten, som därmed kan anpassa sig till

vårdsituationen. Detta lyfts även upp av WHO (1994), att patienter bör få mer information och att deras deltagande i sin egen vård ska uppmuntras.

Studiens resultat visar på vikten av en dialog mellan patient och sjuksköterska, att kommunikation och delaktighet är centrala aspekter för patientens upplevelse av

omvårdnaden på en akutmottagning. Detta resultat är av betydelse för sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård i syfte att erhålla en förståelse för sina patienter och deras perspektiv på vårdprocessen. Resultatet lyfter upp vikten av att förmedla information om medicinska termer, behandlingar och den vårdsituation som patienten befinner sig i, för att denne ska kunna vara insatt i den gemensamma planeringen, ta ställning till beslut och

därmed vara delaktig i hela omvårdnadsprocessen. Studiens resultat bidrar även till en djupare förståelse för hur pass viktig kommunikation och delaktighet är för patienten och genom denna förståelse kan sjuksköterskor ha patientperspektivet mer i åtanke i mötet och därmed minska lidande och främja en god hälsa hos patienten. När patientperspektivet hamnar i fokus kan risken för missnöje och vårdskador minimera, vilket i sin tur leder till färre anmälningar hos patientnämnden. Detta kan även leda till en mindre arbetsbelastning, när vården är god från början och patienten får den behandling som är nödvändig utifrån dennes behov, vilket skapar trygghet och tillit till vården i allmänhet.

Resultatet av detta arbete beskriver hur patienter upplever kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Det finns dock knapphändig forskning om patientens upplevelser och erfarenheter på akutmottagningen. Det behövs därför mer forskning ur ett patientperspektiv i syfte att öka sjuksköterskans insikt och kunskap om dels vad som kan förbättras enligt patienten för att denne ska uppleva en god omvårdnadsprocess i mötet med sjuksköterskan, dels hur patienten upplever kommunikationen och delaktighet, vad denne önskar i mötet och vilka befintliga faktorer som kan förbättras enligt patienten.

Metoddiskussion

I examensarbetet har en litteraturstudie med en kvalitativ ansats använts som metod för att besvara syftet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelse av

förståelse för den aktuella forskningsfrågan. En djupare förståelse erhålls genom forskning av studiernas resultat samt genom att summera flera studiers resultat för att få ett ökat kunskaps värde.

Syftet med att studera diverse vetenskapliga studier som handlar om patienters upplevelse av kommunikation och delaktighet på akutmottagning ger en ökad samt bättre förståelse för patienters upplevelser. Kvantitativa artiklar exkluderades, då denna metod används för mätningar och jämförelser, som inte ger en lika djup förståelse för det aktuella ämnet som en kvalitativ metod. En annan metod som skulle kunna tillämpas på examensarbetet är en empirisk studie med intervjuer, men även denna metod exkluderades eftersom den begränsar målgrupp och nationalitet samt antalet deltagare. Detta kan resultera i att studien inte får ett brett perspektiv av patienters upplevelse. Det fanns vissa svårigheter att hitta artiklar som belyste patienters upplevelse av kommunikation och delaktighet på en akutmottagning. Det fanns dock mycket forskning om sjuksköterskans perspektiv.

För att bedöma den kvalitet som litteraturstudien har är det viktigt att diskutera trovärdigheten av de svagheter och styrkor som lyfts fram. Begreppen som används för att beskriva

trovärdigheten i den kvalitativa innehållsanalysen är giltighet, tillförlighet och överförbarhet (Polit & Beck, 2012). Giltigheten kan granskas utifrån hur trovärdig utförandet av

datasamlingen och urvalet har varit. De databaser som använts vid artikel sökningen var Cinahl och Pubmed. Nackdelen med att endast utgå från dessa databaser är att relevant data kan ha missats.

Genom att söka på olika databaser ökar antalet träffar av relevanta artiklar som kan stärka studiens validitet (Henricson, 2012). Vid sökningen gjordes en begränsning till åren 2003 till 2016, för att få en så bred och djup forskning som möjligt. Nackdelen med en så bred

tidsspann som överstiger 10 år är att det inte visar ny och utvecklad kunskap.

Olika kombinationer av sökord användes med utgångspunkt av studiens syfte och frågeställningar så att återfunna artiklar skulle besvara studiens frågeställningar.

Sökningsresultat, sökord och antalet träffar och databas redovisas i (tabell 1) i avsikt att underlätta om en omsökning skulle behövas genomföras. De sökord som använts är vedtagna MeSH-termer och headings. Anledningen till varför dessa sökord valdes var för att de fungerar som ett gemensamt fackspråk som täcker många olika synonymer, böjningsformer och ord som finns i de olika artiklarna i databasen. Nackdelen med att endast använda MeSH-

termer och headings som sökord kan vara att många andra sökord som kunde resultera i relevanta artiklar kan ha missats.

Patient involvement AND Emegency department, får man träffar på artiklar som innehåller båda sökorden. Författaren har använt sig av följande sju sökord, Patient involvement,

communication, Emergency department, Patient participation, Patient experiance, Emergency care och Perception. Dessa valdes då de är relevanta till att kunna besvara syftet för denna studie.

Samtliga artiklar som har inkluderats i denna studie har granskats av en granskningsmall som utformats av William Stoltz och Bahstevani (2016). Granskningsmallarna består av ett antal frågor som behandlar olika delar av forskningsprocessen. Frågorna i granskningsmallarna besvaras med “ja” eller ”nej”. Kvaliteten på artiklarna bedömdes utifrån de poäng som gavs av författaren. Beroende på poängen som artikeln fick bedömdes artikelns kvalitet vara låg, medel eller hög. Genom att granska samtliga artiklar ökar trovärdigheten för studien (Polit &

Beck, 2008).

Majoriteten av de inkluderade artiklarna i den här studien var svenska studier och det kan därför antas att de speglar den akutmottagning författaren själv är van att besöka. De

resterande inkluderade studier var från olika delar av världen vilket gav ett vidare resultat. Det breda valet av studier kan få sjuksköterskan att se omvårdnad ur ett internationellt perspektiv.

Studier med olika åldersspann och med båda könen representerade inkluderades i studien i syfte att få ett bredare resultat. En konsekvens med att inte inkludera alla åldrar och kön är att resultatet inte går att generalisera i alla grupper.

Vid den preliminära artikelsökningen var det tänkt att hitta artiklar som var skrivna de senaste tio åren, men på grund av svårigheter att hitta artiklar som kunde besvara studiens

frågeställningar valde författaren att utöka tidsspannen av publiceringsåren på artiklarna med 14 år. Detta kan var en svaghet för aktualiteten av studien, men studierna som var över tio år gamla visade på liknade upplevelser av patienters upplevelser av delaktighet och

kommunikation på akutmottagning som i modernare studierna. Detta visar även att problemen med delaktighet och kommunikation på akutmottagningen varit mer eller mindre desamma genom åren.

I denna studie valdes en tematisk innehållsanalys med ett deduktivt tillvägagångsätt som bygger på studiens föreliggande teoriramar. Nackdelen med denna metod är att eventuella data som inte passar in under studiens kategorier kan gå förlorat (Polit och Beck, 2008). I studiens analysavsnitt presenterades hur teman har tagits fram under analysprocessen för att lyfta fram samt öka resultatets trovärdighet.

En styrka med litteraturstudien som metod är författarens tydlighet i sitt tillvägagångssätt och sin kritiska ställning till arbetet (Polit & Beck, 2004). Styrkan med litteraturstudien medför att information översiktligt kan presenteras för läsaren inom ett område. En svaghet som kan påverka validiteten är att risken för felaktiga slutsatser dras eftersom det enbart presenterar en liten del av all forskning som finns (Forsberg & Wengström, 2003). I syfte att undvika detta har författaren varit så objektiv som möjligt under arbetsprocessen. En ytterligare svaghet med studien är att artiklarna som inkluderats varit skrivna på engelska, då detta inte är författarens modersmål har svensk-engelskt lexikon använts som hjälpmedel för att inte missuppfatta texten.

Överförbarhet innebär i vilken utsträckning resultatet kan användas i andra grupper och situationer. För att kunna förstärka överförbarheten har författaren inte haft någon

begränsning vad avser i vilket land artikeln varit genomförd för att få ett bredare perspektiv av patienters upplevelser av kommunikation och delaktighet på akutmottagning. Fördelen med detta är att man kan överföra och jämföra samt generalisera resultatet internationellt.

Slutsats

I resultatet framkom det att kommunikation och delaktighet på akutmottagningen påverkas av patientens upplevda trygghet och kontroll över sin vårdsituation samt av förtroenden för sjuksköterskan. Resultatet har även visat att patientens rädsla och oro under sin vårdtid kan minska när informationen är mer individanpassad eftersom denne känner sig mer delaktig och känner större kontroll över sin vårdsituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan lyssnar till patientens behov och bjuder in denne till en god och ömsesidig dialog. Den ömsesidiga dialogen hjälper även sjuksköterskan att förstå patientens lidande och kan därmed främja patientens hälsotillstånd och upplevda trygghet på akutmottagningen. Det är lika viktigt för sjuksköterskan att förstå vikten av att involvera patienten i alla aspekter som rör patientens vårdsituation samt att kunna identifiera varje patienters behov av god omvårdnad.

Referenser

*= Artiklar till resultatet

Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. (2. utg.) Natur och kultur, Stockholm.

Baggens, C., & Sanden (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. Friberg, F. &

Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (ss. 507–532) (2.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

*Bastiaens, H., Royen, P., Pavlic, D., Raposo, V. & Baker, R. (2007). Older people's

preferences for involvement in their own care: a qualitative study in primary health care in 11 European countries. Patient Education & Counseling, 68(1), 33 - 42. doi:

10.1016/j.pec.2007.03.025

Eide, H. & Eide, T. (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Studentlitteratur, Lund.

Ehn, B. § Öberg, P. (2011). Biologisk intervjumetod. Fangen, K. & Sellerberg, A. (red.).

Många möjliga metoder (ss. 57–69). Lund: Studentlitteratur.

Eldh, A. (2014). Delaktighet i rollen som patient. Friberg, F. & Öhlén, J. (red.).

Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (ss. 408–527) (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

*Eldh, A.C., Ekman, I. & Ehnfors, M. (2006). Conditions for patient participation and non- participation in health care. Nursing Ethics^, 13(5), 503–514. doi: 0,1191/0969733006nej898oa Elmqvist, C., & Frank, C. (2012). Att vara patient på akutmottagningen. In S. A. Österberg &

L. Nordgren (Eds.), Akut vård ur ett patientperspektiv (ss. 51–64). Lund: Studentlitteratur.

Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2012). Trapped between doing and being: First provider´s experiance of” front line” work. International Emergency Nursing. 20(3),113–

119.

*Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2011). On a hidden game board the patient ́s first encounter with emergency care at the emergency department. Journal of Clinical Nursing, 21(17-18), 2609–2616. doi: 10,1111/j.1365–2702,2011,03929.

*Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: the patient’s first encounter with prehospital emergency care. International Emergency Nursing 16(3), 185–192.

Eriksson, U. & Svedlund, M. (2005). Struggling for confirmation- patients’ experiences of dissatisfaction with hospital care. Journal of Clinical Nursing, 16(2), 438–446

Fagerström, L. (2011). Avancerad klinisk sjuksköterska: Avancerad klinisk omvårdnad och praxis. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2006). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Fossum, B (2013) Modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I: Fossum, B (red) Kommunikation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, s 23-39.

*Frank C, Asp M, Dahlberg K, (2008) Patient participation in emergency care – A phenomenographic study based on patients ́ lived experience. International Emergency Nursing,17(1), 15–22.

*Franzén, C., Björnstig, U., & Jansson, L. (2006). Injured in traffic: Experience of care and rehabilitation. Accident and Emergency Nursing, 14(2), 104–110.

Friberg F, (2006) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.

Lund: studentlitteratur.

Friberg, F. (2006a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (s. 105–113). Lund: Studentlitteratur.

Göransson, K., Eldh, A. C., & Jansson, A. (2008). Triage på akutmottagning. (1 uppl.).

(studentlitteratur, Red.)