"Byt babyrösten mot dirty snack"

Examensarbete i SOCIALT ARBETE Malmö högskola

61-90p. Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

”BYT BABYRÖSTEN MOT

DIRTY SNACK”

EN KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS OM HUR

VECKOTIDNINGAR FRAMSTÄLLER UNGA

KVINNOR

MARIELA JÖNSSON

BABYVOICE OR

DIRTY-TALK?

A QUALITATIVE ANALYSIS OF HOW WEEKLY

MAGAZINES DESCRIBE YOUNG WOMEN.

MARIELA JÖNSSON

Författare 1/Jönsson, M. ”Byt babyrösten mot dirty snack”. En kvalitativ

innehållsanalys om hur veckotidningar framställer unga kvinnor. Examensarbete i

socialt arbete. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2009.

Abstract

The overall aim of this study is to examine how Swedish women’s youth-magazines describes women. Through a social constructivist perspective, this essay particularly focuses on how the magazines deals with issues of gender and sexuality and what norms they reproduce. The magazine’s image of the young Swedish woman is a somewhat complex one, although one thing is strikingly clear: she is very different from men. While adjectives as hard, cold and tough are being ascribed to the latter, the woman is often depicted with more “soft”

qualities. In some cases she is portrayed as an emotional and goodhearted little princess that faithfully is waiting for “mr. Right” (heterosexuality is a consistent assumption), while in other cases the magazines seem to urge her to take

responsibility for both her own and the man’s sexuality and pleasure.

Key words: Cosmopolitan, Frida, gender, magazines, norms, sexuality, social constructivism, Vecko-Revyn, young women.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 2

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Disposition ... 3

2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 3

3. METOD ... 4

3.1 Val av metod ... 4

3.2 Val och avgränsningar ... 5

3.3 Bearbetning av analys ... 6

3.4 Giltighet och tillförlitlighet ... 6

3.5 Etiska aspekter ... 7

4. TEORI ... 7

4.1 Socialkonstruktivistiskt perspektiv ... 7

4.2 Queerteori ... 8

4.3 Genussystem ... 9

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 10

5.1 ”Vi och dom” - Kvinnan differentieras från mannen ... 11

5.2 Kvinnan ansvarig för mannens njutning? ... 14

5.3 Kvinnans val av man ... 16

5.4 Samkönade relationer och sexuella fantasier ... 18

5.5 Normen i frågespalten ... 19

5.6 Pornografi ... 22

6. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ... 25

7. REFERENSER ... 28 Elektroniska Källor ... 28 Föreläsningar ... 29 8. EMPIRISKT MATERIAL ... 29 Cosmopolitan (2007) ... 29 Frida (2007) ... 29 Vecko-revyn (2007) ... 29

1. INLEDNING

1.1 Problemformulering

Stöna; Låt honom veta vad du tycker är skönt och släpp på dina hämningar. Det gör under för hans ego och uppmuntrar honom, vilket resulterar i att hans vilja att tillfredsställa dig blir ännu större.

Uppmaningen kommer från Frida, en av Sveriges största tidningar som riktar sig till unga kvinnor och är ett av de 23 tips på ”Hur tjejen skall tillfredsställa mannen och göra honom till kung i sängen”. Min uppsats tar sitt avstamp i just detta citat, eftersom jag finner det intressant och viktigt att diskutera och tolka innehållet i tidningar som riktar sig till unga kvinnor. Följande arbete syftar till att undersöka de budskap som förmedlas i veckotidningar som riktar sig till unga kvinnor. Tre tidningar som har unga kvinnor som målgrupp har valts ut; Frida, Vecko-revyn och Cosmopolitan. Fokus för undersökningen är vilken syn på sexualitet och genus som presenteras och hur dessa tidningar förmedlar detta.

Under min praktiktermin som kurator på neurologiska kliniken på UMAS kom jag i kontakt med sjukvårdspersonal med erfarenhet av arbete med unga kvinnor med ätstörningar. Mina samtal med sjukvårdspersonalen föranledde funderingar och reflektioner kring unga kvinnors liv och vilka frågor de funderar över och

förhåller sig till. Frågor kring kropp och kroppsideal ledde mig in på frågor som: Vem är det som skapar dessa ideal? Var kommer de ifrån? Vem förmedlar regler och förhållningssätt när det gäller hur man ska vara som tjej?

Jag tror att media i form av veckotidningar spelar en viktig roll här, och skulle kunna vara en möjlig orsak till att vissa unga människor känner att de inte passar in eftersom de inte känner igen sig i hur media på olika sätt signalerar att man ska vara. Därför vill jag titta på innehållet i veckotidningar som riktar sig till unga kvinnor. Även om jag med denna uppsats inte har som ambition att ta reda på i vilken grad innehållet i magasinen påverkar unga kvinnor tycker jag det är viktigt att identifiera och lyfta fram vilka normer gälland sexualitet och genus som

presenteras i tidningarna. Som blivande socialarbetare, exempelvis som kurator på en skola eller ungdomsmottagning, anser jag att det är nödvändigt att vara

medveten om vilka budskap och normer gällande genus och sexualitet som signaleras till unga människor.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur veckotidningar som har unga kvinnor som sin målgrupp framställer kvinnor. Av särskilt intresse är hur frågor kring genus och sexualitet behandlas i tidningarna och hur normer kring sexualitet och genus konstrueras. Mina frågeställningar är:

Hur framställs unga kvinnor i veckotidningar med avseende på genus och sexualitet?

Vilka teman gällande sexualitet och genus presenteras som angelägna för unga kvinnor?

1.3 Disposition

Härnäst följer bakgrund och tidigare forskning som syftar till ett ge en kort presentation över annan litteratur som tar upp delar av de teman som mitt resultat visat. I kapitlet efter presenteras min metod. Jag kommer att redogöra för hur jag har gått till väga och hur jag har samlat in mitt empiriska material. Jag kommer även att redogöra för den metod jag har valt att arbeta utifrån, nämligen kvalitativ innehållsanalys. Slutligen innehåller metoddelen reflektioner angående

trovärdighet och tillförlitlighet. I teoridelen kommer jag att presentera de teorier som jag valt för att analysera mitt material. Jag kommer att använda mig av socialkonstruktivistiskt perspektiv och queerteori. Dessutom kommer jag att använda mig av de resonemang som Yvonne Hirdman belyser i sitt genussystem. Jag använder mig även av Gayle Rubins tankegångar kring sexualitetens

värdehierarki. Efter teoriavsnittet följer en resultat- och analysdel. Slutligen avslutas uppsatsen med en sammanfattning av mina resultat och analys samt en diskussion.

2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

När jag började läsa in mig på ämnet, unga kvinnor kopplat till genus och

sexualitet stod det tidigt klart att det är ett ämne som det finns mycket skrivet om. Även om jag inte hittat studier som bygger på textanalys av tidningar som riktar sig till unga kvinnor finns det flera studier om unga människor kopplat till genus och sexualitet. Min uppfattning är att det idag finns ett stort intresse av att på olika sätt skildra tonårstjejer och unga kvinnors livssituation. Ett exempel på det är SVT:s dokumentärserie Tonårsliv som har visats under våren. Tittarna har kunnat följa tre Stockholmstjejer i 18-årsåldern som berättar om livet som ung kvinna i dagens Sverige. Det talas ofta i den offentliga debatten att media, i form av tidningar, bilder, reklam och tv påverkar hur vi betraktar oss själva och hur vi betraktar andra. Unga människor, i synnerhet kvinnor framställs ofta som en grupp vars självbild och identitet påverkas av media. Mycket av den tidigare forskning som jag har använt i min analys bygger på intervjuer med unga kvinnor som berättar om hur de påverkas av dagens samhälle utifrån en genus- och

sexualitetsaspekt.

Ett akademiskt fält som intresserat sig för hur olika medier belyser unga kvinnor utifrån genus och sexualitet är medie- och kommunikationsvetenskap. Den forskning som ligger närmast mitt ämnesområde är skrivet av en medieforskare.

Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publikinsyn i Veckorevyn och FIB-Aktuellt från 2002 är skriven av Anja Hirdman. Hennes avhandling skildrar

kvinnor på 60-70 -talet med kvinnor på 90-talet i tidningarna Veckorevyn och FIB-Aktuellt. Även om Hirdman belyser såväl text som bild i sin avhandling är det främst tolkningen av bilder som är central i hennes studie. Hirdman

konstaterar att vi idag har vant oss vid en nakenhet kring framställningen av kvinnor vilket har lett till en form av normalisering av den nakna kvinnokroppen. Den andra avhandlingen som är relevant för min uppsats är skriven av

socialantropologen Fanny Ambjörnsson, ”I en klass för sig ”från 2004 . Den bygger på intervjuer med unga kvinnor från två gymnasieklasser med olika socioekonomisk bakgrund och deras och deras syn på genus och sexualitet. Ambjörnsson söker svar på frågan: Hur blir man egentligen tjej? En av

anledningarna till att hennes studie är intressant är att hon jämför tjejer med tjejer och inte tjejer med killar, det har bidragit till att hon har fått fram en mer komplex bild av vad kvinnlighet är än den vi vanligtvis möts av i medierna.

Eftersom pornografi är ett tema som man belyser i mitt material har jag tagit del av boken Sex överallt typ! (2006) som belyser unga och pornografi. Författarna Lotta Löfgren- Mårtensson, fil.dr i socialt arbete och specialist i klinisk sexologi har tillsammans med Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola gjort enskilda intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med ungdomar i åldrarna 14 -20 år. Sex överallt typ! presenterar en beskrivning kring vilka

kunskaper och erfarenheter ungdomar har av pornografi, hur de navigerar i det pornografiska landskapet som omger dem, samt vilka innebörder och

konsekvenser ungdomarna uppfattar att pornografin har för dem själva och för deras syn på kön, kärlek och sexualitet. Eftersom unga kvinnor står i centrum i min uppsats har jag läst Kärlek utan sex går an... men inte sex utan kärlek (1996) av Ann Frisell. Den belyser gymnasieflickors tankar kring kärlek och sexualitet. Frisell tittar även på huruvida svenska flickor och flickor med utländsk bakgrund har olika uppfattningar om kärlek och sexualitet eller inte. För att bilda mig en helhetsbild, och samtidigt få specifik kunskap om mitt ämnesområde har jag läst

Ungdomar, sexualitet och relationer (2009) av Chris Magnusson, psykolog och

Elisabet Häggström-Nordin, barnmorska. Författarna belyser ungdomar och sexualitet utifrån ett multidisciplinärt perspektiv, såsom folkhälsovetenskap, sociologi och psykologi. Författarna belyser olika aspekter av ungdomars sexuella utveckling och beteenden, bland annat konstruktion av kön och sexualitet som är relevant för min studie. Eftersom frågespalter är ett tema i mitt material har jag använt mig av Ett rum för nåd och tröst- veckotidningars hjärtespalter från

1940-talet till i dag (2003) av Gullan Sköld. Sköld är journalist och har bland annat

arbetet på Året Runt och Vecko-Revyn.

Hösten 2008 startade www.umo.se, en nationell ungdomsmottagning på nätet. Den syftar till att lära unga människor i åldern 13 -25 om bland annat sex och samlevnad. De unga som inte vill söka sig till en ungdomsmottagning ska kunna hitta viktig information här. Jag har i en del av mitt resultat och analyskapitel jämfört de tips och rekommendationer som mitt material sänder till sina läsare med de tips och rekommendationer som ungdomsmottagningen presenterar.

3. METOD

Härnäst följer en genomgång av den metod jag har använt mig av, nämligen kvalitativ innehållsanalys. Efter det kommer en beskrivning av hur jag har gått till väga när jag valt mitt empiriska material. Avslutningsvis följer en beskrivning kring hur jag har förhållit mig kring trovärdighet och tillförlitlighet.

3.1 Val av metod

Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativ metod. Eftersom jag skall diskutera innehållet i en text anser jag att

innehållsanalys lämpar sig väl för min uppsats. Innehållsanalys är en empirisk vetenskaplig metod som används för att analysera innehållet i ett dokument. Vidare är det en metod som kan tillämpas på vilken text som helst, oavsett om det gäller skrift, ljud eller bilder. Ofta görs en distinktion mellan kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen presenterar sitt resultat numeriskt, med hjälp av siffror och den kvalitativa presenterar sitt resultat pseudo-kvantitativt, i termer av ”mycket ofta” eller ”sällan”. Innehållsanalys kan göras med olika abstraktionsnivåer. Antingen kan man se till det manifesta innehållet, det vill säga det som direkt uttrycks i texten, det är vanligast inom den kvantitativa forskningen. Ett annat sätt är att analyserar det latenta innehållet, vilket innebär att forskaren letar efter ”det som inte sägs”, det man läser mellan raderna. Processen vid innehållsanalys kan gå till på olika sätt. Ett sätt är att hela texten, analysenheten läses igenom upprepande gånger för att få en känsla för helheten. Nästa steg är att meningar eller fraser som innehåller relevant information för frågeställningarna plockas ut (Rosengren & Arvidson, 2002) Något som är snarlikt kvalitativ innehållsanalys är diskursanalys. En

diskursanalys är per definition en sorts kvalitativ innehållsanalys, eftersom den undersöker materialets ”mjukdata”, till skillnad från exempelvis kvantitativ innehållsanalys. Skillnaden är att diskursanalys till skillnad från innehållsanalys har en mer teoretisk ansats. Den undersöker språkliga mönster som avgör hur vi förstår, talar och skapar mening om världen och om oss själva (Föreläsning: Lill, 2009). På det viset är min uppsats i mångt och mycket en diskursanalys, även om jag har valt att inte beskriva den så.

3.2 Val och avgränsningar

Jag har tyckt mig se att svensk populärpress har betydligt fler tidningar som belyser relationer och sex och samlevnad som riktar sig till unga kvinnor än till unga män. Jag hade från början en tanke om att studera magasin som vänder sig till unga män för att identifiera hur de framställs. Eftersom jag inte fann något material som direkt riktar sig till unga män (Café och Slitz riktar sig till snarare till vuxna män är unga män) och som belyser genus och sexualitet valde jag att studera magasin som riktar sig till unga kvinnor. Vidare när det gäller val och avgränsningar har jag valt att inte analysera bilder i min studie. Främst för att syftet har varit att tolka det som skrivs på sidorna som behandlar sex och

samlevnad. Eftersom dessa sidor har en mer neutral framtoning är reklamsidorna och framsidorna vald jag bort bildanalys.

Här följer de kriterier som jag ställde upp när jag skulle välja mitt material: • Veckotidningar, populärvetenskapliga

• Utgivna på Svenska för att utgå ifrån en svensk kontext. • könsspecificerad målgrupp

• Åldersgrupp, unga kvinnor. • Läses av relativt många.

• Behandlar ämnen som sex och relationer.

Utifrån ovanstående kriterier valde jag Frida, Vecko-revyn och Cosmopolitan. När jag hade valt tidningar var jag tvungen att göra fler urval. Jag ville titta på texter som skrivits de senaste åren, eftersom jag var intresserad av en färsk kontext valde jag samtliga tidningar från år 2007. Anledningen till att jag har valt att studera fem nummer av varje tidning är att jag ansåg det vara lagom mängd till den studie jag skall genomföra.

Eftersom antalet utgivna magasin skulle bli ohanterligt stort om samtliga nummer av dessa tre tidningar från 2007 togs med i studien, har ett urval gjorts. Således har fem nummer av Frida tagits med i undersökningen: (nr 5,15,17,19 och 25): fem nummer av Vecko-Revyn (nr 3,6,9,10 och 23 ):samt fem nummer av Cosmopolitan (nr: 1, 2, 9, 10 samt 11).

I samtliga tre tidningar behandlas olika teman såsom hälsa och skönhet, mode och kändisreportage. Dessa teman ligger utanför mitt studieområde, men jag vill likväl nämna dem. Samtliga tidningar har en del som innehåller sex och samlevnad, det är dessa sidor i tidningarna som ligger till grund för min studie.

För att inhämta mitt material kontaktade jag biblioteken i Malmö och Lund. Det enda bibliotek som hade tillgång till samtliga tre magasin från 2007 var UB, Universitetsbiblioteket i Lund.

3.3 Bearbetning av analys

Jag valde att hämta mitt material från år 2007 för att jag ville ha en aktuell bild av hur unga kvinnor framställs. Eftersom jag endast skulle använda en liten dela av de utgivna numren från 2007 gjorde jag ett slumpmässigt urval . Detta

slumpmässig val gjordes genom att samla tidningarna i tre högar och plocka fem nummer från varje hög. Under arbetets gång har jag letat i tidningarna efter teman har varit relevant för mitt syfte och mina frågeställningar. Det har resulterat i sex olika teman. Några av mina teman har varit mer förekommande än andra, de kommer således att ges större plats i resultat och analysdelen.

3.4 Giltighet och tillförlitlighet

Giltighet och tillförlitlighet är begrepp som jag under arbetets gång har försökt att sträva efter. Rosengren & Arvidson (2002) skriver att om man vill uppnå

tillförlitlighet bör man under arbetets gång ställa sig frågan: Har jag verkligen samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt? Beträffande tillförlitlighet är jag fullt medveten om att alla urval kan ifrågasättas, viktigt att komma ihåg är att tolkningen av materialet hade kunnat se annorlunda ut om jag hade haft ett annat urval. När det gäller giltighet har jag påmint mig själv om att jag har förkunskap om mitt ämnesområde. Det har varit en viktig aspekt för mig att bära med mig. I min roll som uppsatsskrivare måste jag även vara medveten om att jag inte är objektiv. När jag skriver min uppsats kan jag inte uttrycka mig som om jag skall presentera ”sanningar” och tala om hur det är. Jag kan aldrig

veta i vilken grad tidningarna påverkar unga kvinnor. Jag presenterar enbart en bild av hur tidningarna framställer kvinnor utifrån genus och sexualitet.

3.5 Etiska aspekter

När det gäller etiska överväganden har jag inte upplevt att det har varit

problematiskt för mig. Eftersom mitt material bygger på innehållet i tidningar, och inte på intervjuer har jag inte behövt vara särskilt försiktig hur jag framställt mitt resultat. De personer som skrivit det material som jag studerat är

tidningsredaktörer, jag har inte upplevt någon etisk eller moralisk skyldighet att skydda dem eftersom mitt material är offentligt och kan tillgås av alla.

4. TEORI

I denna del kommer en beskrivning av de teorier och perspektiv som jag har valt att tolka mitt material utifrån. Teorierna som ligger till grund för min tolkning är: Socialkonstruktivistiskt perspektiv och queerteori. Jag har även använt mig av Yvonne Hirdmans resonemang om genussystem, samt Gayle Rubins tankegångar kring sexualitetens värdehierarki.

4.1 Socialkonstruktivistiskt perspektiv

”Man föds inte till kvinna, man blir det. ”

1949 säger Simond de Beauvoir (1908-1986) ovanstående mening i boken ”Det

andra könet” . Denna mening har blivit klassisk och uttrycker en konstruktivistisk

ståndpunkt om könets tillblivelse. Beauvoir menade att den miljö som pojkar och flickor växer upp i präglar våra könsroller. I sin bok beskrivs kvinnans olika roller, hennes utveckling, kvinnoförtrycket, och vad det innebär att vara kvinna. Beauvoir förklarar ur ett historiskt perspektiv hur kvinnans roll ”som den andre” skapats och återskapats genom tiderna (Forsberg, 2007).

Det socialkonstruktivistiska perspektivet utgår ifrån tanken om att vår kunskap och vår uppfattning om världen är skapade och att kunskap ständigt skapas och omformas av människor. Hur vi uppfattar, tolkar och förstår vår omvärld beror på våra tidigare kunskaper, erfarenheter och upplevelser. Det socialkonstruktivistiska perspektivet ifrågasätter därför tanken om att något kan vara ”korrekt” eller om det finns sann kunskap och ser istället kunskap som något som skapas. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt hävdas att begrepp som kvinna och man

visserligen existerar som biologiskt kön men att kvinnlighet och manlighet är socialt skapade kategorier. Det är inte givet av naturen hur man som kvinna respektive man bör eller förväntas agera (Burr, 1995). Inte bara kvinnlighet och manlighet konstrueras utifrån vårt kön utan även vår sexualitet. Jag kommer i denna uppsats att använda mig av Who:s definition av begreppet sexualitet som lyder:

"Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet. Det gäller såväl kvinna och man som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan särskiljas från andra livsaspekter. Sexualiteten är inte

synonymt med samlag, det handlar inte om huruvida vi kan ha orgasm eller inte och är heller inte lika med summan av våra erotiska liv. Sexualiteten är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt hur vi rör vid andra och själva tar emot beröring. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa."

(Knutagård, 2007 s. 143).

Man kan konstatera att sexualitet inte enbart handlar om att fortplanta sig eller vilken som är den bästa sexställningen för att få orgasm, innebörden av ordet är mer komplext än så. Jeffrey Weeks (2003) är en av dem som anser att sexualitet är något vi konstruerar och inget som har med biologiska krafter att göra. Att hävda att mäns och kvinnors sexualitet ser olika ut beroende på biologiska instinkter, en essentialistisk ståndpunkt är något som Malinowski hävdar i Weeks (2003). Förklaringen till att män skulle ha större sexuell aptit än kvinnor skulle Malinowski förklara genom att män har en djurisk instinkt som de inte kan styra över, eftersom den har biologiska förklaringar. Malinowskis resonemang är motsatsen till vad Weeks och socialkonstruktivisterna hävdar. Istället anser Weeks att det är förenklat att betrakta sexualiteten som en psykologisk eller biologisk drift, det är enligt Weeks nödvändigt att ta historiska och sociologiska aspekter i beaktning. Den kontext och det kulturella och historiska sammanhang vi befinner oss i påverkar vad vi ser och hur vi förstår det vi ser. Det innebär att det finns en mängd olika sätt att förstå omvärlden och att inget av detta är mer rätt än något annat. Eftersom vi konstruerar vår verklighet i samspel med andra blir språket en viktig del då det är genom språket vi kan kommunicera med varandra. Språket ses också som en förutsättning för att våra tankar ska kunna formuleras. Dels hur vi själva förstår och ordnar vår tillvaro, men också när vi uttrycker våra tankar och integrerar med andra (Weeks, 2003). Något som är framträdande i mitt material är konstruktionen av manligt och kvinnligt och sexualitet, därför anser jag att ett socialkonstruktivist perspektiv är relevant att använda sig av.

4.2 Queerteori

Begreppet queer är komplext och inte helt lätt att definiera. För att ge en

grundläggande beskrivning av queerteori har det sina rötter inom den feministiska rörelsen och gayrörelsen i främst USA. Det bör poängteras att den som är gay per automatik inte är queer. Enligt teorin är queer snarare ett förhållningssätt, där man exempelvis ifrågasätter heteronormen. Något av det centrala för teorin är således att utmanar det heteronormativa synsättet som enligt queerteoretikerna är den rådande normen i samhället. Norm är ett sociologiskt begrepp som handlar om kollektiva förväntningar på vad som är kulturellt önskvärt. Det finns en stark koppling mellan regler och normer. Regler i form av en lagtext kan vara

formaliserade, men regler och normer kan även handla om oskrivna och outtalade regler, därav svårt för den oinvigde att uppfatta. Det som betraktas som informella normer i ett samhälle blir oftast som tydligast när någon överträder dem

(Svensson, 2007). Innebörden av begreppet heteronormativitet betyder att

kvinnor förväntas åtrå och skapa romantiska och sexuella relationer med män och vice versa. Således undanträngs andra samlevnadsformer. Eftersom den sexuella normen enligt queerteorin är heterosexuell, något som betraktas som naturligt och allomfattande blir allt annat avvikande.

Queerteorin vill utmana de förväntningar som finns i samhället om att leva och identifiera sig som heterosexuell man eller kvinna (Ambjörnsson, 2006,

Rosenberg, 2002). Ett annat begrepp som är relevant inom queerforskning är genus. Det innefattar det sociala och kulturella könet, således de uppfattningar och föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt i vårt samhälle. Ett förenklat sätt på hur vi skapar genus är att förknippa dockor med flickor och bilar med pojkar. Genus är liksom regler och normer föränderligt och ser olika ut beroende på olika kulturer, tidsepoker och vilken del av världen man befinner sig i. En annan viktig aspekt av queerteorin är distinktionen mellan heterosexuellt beteenden och normativ heterosexualitet, som innebär att vissa heterosexuella handlingar har högra status än andra heterosexuella handlingar (Ambjörnsson, 2004). Det kan handla om kärlek mellan generationsgränser. En 75-årig kvinna som har ett sexuellt förhållande med en 30-årig man.

När det gäller hur man i ett samhälle värderar olika sexuella aktiviteter är Gayle Rubins tankegångar om sexuella hierarkier relevant. Artikeln ”Thinking sex” från 1984 har haft stor betydelse för forskningen kring hur vi ser på vad som är ”bra” respektive ”dåligt” sex. I artikeln belyser Rubin hur vi värderar olika sexuella handlingar. Rubins resonemang utgår ifrån en amerikansk kontext från mitten på åttiotalet vilket gör att man inte kan ta Rubins teori rakt av. Dock kan man använda hennes teori som tankemodell på vad samhället genom tiderna har betraktat som accepterat kontra icke accepterat när det gäller människans sexuella aktiviteter (Ambjörnsson, 2006). Eftersom den sexuella normen i mitt materialet utgår ifrån ett heteronormativt synsätt anser jag att queerteorin och Rubins resonemang är relevant att använda sig av.

Rubin talar vidare om en sexuell hierarki som liknas vid en cirkel. I den inre delen av cirkeln, ”den välsignade cirkeln” placerar Rubin det som samhället i den kontexten ansåg vara bra, normalt, och naturligt. Den sexualitet är godkänd. Dit räknas bland annat sexuell aktivitet mellan en man och en kvinna inom

äktenskapet/samboförhållande, det sker parvis i hemmet endast med kropparna vilket innebär att hjälpmedel inte förekommer (a a).

Den yttre delen av cirkeln, ”den yttre gränsen” betraktas som dåligt, onormalt, fördömd sexualitet. Dit räknas aktiviteter som sker i samkönade relationer, över generationsgränser, mot ersättning, med tillverkade objekt såsom massagestavar eller pornografi, utanför hemmets väggar ensam eller i grupp, utanför äktenskapet a a).

Även om Rubins modell inte stämmer helt med hur det i dag ser ut i Sverige finns det fortfarande delar av hennes resonemang som är tänkvärda. I takt med av samhället har förändrats, inte minst utifrån lagstiftningen har även Rubins cirkel förändrats. Poängen med Rubins sexuella hierarki är att samhället, oavsett tid och rum har en bild av vad som värderas som bra respektive dåliga sexuella

aktiviteter. Jag anser att Rubins tankegång går att applicera på min studie.

4.3 Genussystem

1988 myntade genusforskaren Yvonne Hirdman begreppet genussystem. Sedan dess har begreppet haft stor betydelse för svensk genusforskning. Själv använder Hirdman begreppet genus istället för könsroller eller socialt kön. Förklaringen är ett hon anser att könsroller ger sken av att vara något som vi själva frivilligt har valt, och att man även kan göra sig fri ifrån dessa. Hirdmans genussystem vilar på

två principer: Isärhållandet av manligt och kvinnligt samt mannen som norm (Hamreby, 2009).

Genussystemet gör anspråk på att vi föds in i och växer upp i ett genussystem. Detta system definierar tidigt vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Hirdman menar att män och kvinnor hålls isär, män har tillgång till vissa områden som inte kvinnor har. Hirdman liknar genussystemet likt ett apartheidsystem som anvisar kvinnor och män till olika platser, jobb egenskaper etc. Varje människa föds in i ett genussystem. Begreppet kön är det som vi föds till medan genus är något som man formas till enligt Hirdman (a a).

På www.jamstalldehet.nu (09-04-14) redogör Hirdman i en intervju sina tankar om genussystemet. Enligt hennes synsätt värderas män högre än kvinnor och mannen blir därigenom överordnad kvinnan. Ett begrepp som är centralt för Hirdmans tankegångar är makt. Hon anser att makt handlar om vem som tar plats och utrymme. Hirdman poängterar dock att hon inte är ute efter att ”sätta dit” någon som bär skulden till de rådande normerna som finns i samhället. Istället vill hon bekämpa systemet genom man bör koncentrera sig på att förstå och förändra de processer som både män och kvinnor ingår i. Processen som gör att kvinnor och män upprepar mönster av kvinnligt och manligt generation efter generation. För att återgå till Hirdmans isärhållning är det något som upprätthålls av både män och kvinnor, något som kallas genuskontraktet, som beskrivs som en viktig

kulturell ordning. Hirdman anser att det finns många djupt rotade föreställningar om hur en man och en kvinna ska vara, vilket är en bidragande orsak till varför det är svårt att bryta stereotyperna (a a).

Från olika forskare har det riktats kritik mot Yvonne Hirdman och hennes genussystem. Hennes tankar om ett existerande genussystem har bland annat beskyllts för att vara deterministiska, ett förutbestämt öde som vi inte kommer undan. Exempelvis att den existerande över/underordning som enligt Hirdman existerar är oundviklig. Detta försvarar sig Hirdman genom att säga att hon tror att genussystemet kan förändras, men att det är en långsam process. Samtidigt har hon under se senaste åren sett att många föreställningar om manligt och kvinnligt utmanas, i samband med att fler kvinnor i samhället får betydande poster i arbetslivet (a a).

I mitt arbete kommer jag att använda mig Hirdmans principer, isärhållandet av manligt och kvinnligt och mannen som norm. Eftersom det i mitt material framträder en differentiering mellan kvinnliga och manliga egenskaper anser jag att Hirdmans teorier är relevanta att använda sig av.

5. RESULTAT OCH ANALYS

Utifrån innehållet i mitt material har jag valt att ta fasta på olika teman som framträtt. Genomläsningen av magasinen har gett upphov till olika reflektioner angående hur unga kvinnor beskrivs. För att få en inblick i materialet följer en kort beskrivning av mitt empiriska material. Tidningen Frida har funnits sedan 1981 och har idag ungefär 200 000 läsare per nummer och utkommer varannan

vecka. På www.tidningsbutiken.se (09-04-17) beskrivs Frida på följande vis:”

Frida är Sveriges största och coolaste tjejtidning och innehåller mode, trender, skönhet, musik, film, sex & samlevnad och noveller. Vi skriver om saker som roar och oroa. Du hittar inga pekpinnar och moralpredikningar i Frida, men däremot råd och tips på hur man tar sig igenom puberteten och tonåren från oss tjejer som för inte så länge sedan var 16 år, hade tandställning och alltid blev kära i fel killar. Vi på Frida vet. Vi förstår. Vi bryr oss om”. Veckorevyn är den tidning

bland mitt material som har funnits längst. Den startades redan 1935 och har under årens lopp genomgått olika förändringar. Från att ha varit en familjetidning som riktat sig till en bred läskrets har tidningen lämnat familjekonceptet och är idag en ungdomstidning. Tidningen utkommer idag varannan vecka och har flest läsare ungefär 269 000. På www.tidningsbutiken.se (09-04-17) beskrivs

tidningen på följande vis:

”Veckorevyn är Sveriges största och populäraste tidning för kvinnor i åldern 18-25. Tidningen innehåller mode, skönhet, underhållning och matnyttig läsning. I Veckorevyn hittar du regelbundet guidande artiklar om såväl träning, hälsa, kärlek, sex och relationer”. Cosmopolitan är den nyaste av de tre tidningarna, den

utkom på svenska 2002 och finns över större delar av västvärlden. Cosmopolitan utkommer varje månad och är den tidning som har lägst antal läsare ca 80000 prenumeranter. Beskrivningen av tidning på www.tidningsbutiken.se (09-04-17) lyder:

”Cosmopolitan är världens största magasin för unga kvinnor. Vi är magasinet för dig som älskar mode, skönhet och relationer”. Jag har identifierat olika teman i

materialet och delat in dem i sex övergripande teman: Vi och dom- kvinnan differentieras från mannen, kvinnan ansvarig för mannens njutning, kvinnans val av man, samkönade relationer och sexuella fantasier, frågespalterna samt

pornografi. De första temat bygger på det resultat som varit mest tydligt i magasinen nämligen isärhållandet av kvinnliga och manliga egenskaper, därför kommer det temat beröras mer.

5.1 ”Vi och dom” - Kvinnan differentieras från mannen

Ett tema som löper som en röd tråd genom materialet är stipuleringen att kvinnor skiljer sig från män. Det visar sig genom att magasinens reportage tar fasta på skillnaderna mellan kvinnor och män, snarare än att belysa likheter. Jag kommer att fokusera på hur man differentierar kvinnor från män utifrån en aspekter, nämligen utifrån skilda egenskaper. Flera artiklar i materialet beskriver kvinnor som fundamentalt olika män. Något annat som är påtagligt i kommande tre citat är att normen i framställningen av kvinnan utgår ifrån en heterosexuell syn.

Ett exempel på hur kvinnan differentieras från mannen gällande egenskaper kommer från Frida (2007):17

”De är underbara väsen, de där killarna, men ibland rätt svåra att förstå sig på. Inte är de särskilt bra på att förklara sina känslor heller”.

Sedan följer en förklaring på hur män fungerar och hur kvinnan ska handskas med killens pung, snopp, ollon och bröstvårtor.

Kvinnan ges en lektion i hur män bäst blir tillfredsställda eftersom hon inte tycks ha kunskap om det. Det tycks vara angeläget att upplysa kvinnor om hur de ska agera i sin sexualitet när de är tillsammans med en man eftersom det beskrivs att män och kvinnor är olika och saknar kunskap om varandra. Utifrån detta citat

framställs indirekt kvinnor som lätta att förstå sig på och bra på att förklara sina känslor till skillnad från män.

Även tidningen Cosmopolitan (2007): 2 att kvinnor och män är fundamentalt olika då det gäller förälskelse. Dessa ”sanningar” som tidningen presenterar har de hämtat från Mens' health:

”Hur blir män förälskade? Cosmo har svaret. Du vet hur det är att bli kär. Du träffar någon, magen fylls med fjärilar och varenda gång telefonen ringer

fladdrar det extra mycket. Men hur är det egentligen för män? Det kan onekligen vara förvirrande att förstå sig på en kille som blivit förälskad. Men enligt

experterna kan han alltså inte hjälpa sitt märkliga beteende. Till viss del styrs det nämligen av de signalsubstanser som hans hjärna utsöndrar när han är

förälskad”.

I Veckorevyn (2007):23 ges även exempel på hur tidningen skapar genus genom att förknippa vissa egenskaper med kvinnor och vice versa. I detta citat berättas om olika saker som killar ljuger om. Det handlar om erövringar, känslor,

erfarenhet och snoppstorlek. Ett exempel gällande det som i tidningen kallar för känslor lyder:

”Hävdar killen att han aldrig fällt en tår? Han ljuger dig rakt upp i fejan. Nog för

att grabbar ibland kan tyckas komma från en annan planet med de har - tro det eller ej - tårkanaler. Och tårar kommer inte bara när deras stolthet skadats (som under fotbollsmatcher och liknande) utan även när de är ledsna och sårade, som vi”.

Man kan fastslå att materialet i samtliga tre citat utgår ifrån ett heteronormativa synsätt. Det är en självklarhet att kvinnans partner är en man. Queerteorin hävdar att det heteronormativa synsättet är en institutionaliserad heterosexuell ordning. Tiina Rosenbeg skriver i Queerfeministisk agenda (2002) att genom att utgå ifrån att normen i samhället är heterosexuell präglar det hur människor, i det här fallet unga kvinnor förväntas ha sex. Sexualiteten begränsas när det signaleras om vad som är normalt respektive onormalt när man utgår ifrån antagandet att

heterosexuella praktiker är ett naturligt levnadssätt . I samtliga citat är det underförstått att kvinnor inte är som män. Kvinnor är på ett speciellt sätt som skiljer sig från män. Den unga kvinnan beskrivs som de är lätta och förstå sig på och att de har nära till sina känslor och inte tycker det är jobbigt att visa sig ledsen eller sårbar. Genom att konstruera genus i flera av artiklarna, genom att

tillskriva kvinnor vissa typer av egenskaper kan det leda till att läsaren börjar tro att kvinnor faktiskt är på ett speciellt sätt, som skiljer sig fundamentalt från män. För att knyta an till det sista citatet skulle kvinnor och mäns olikheter bero på biologiska förklaringar, något som vi inte kan hjälpa. Det socialkonstruktivistiska synsätet som anser att olikheterna har historiska och sociologiska förklaringar är inget som visar sig i materialet. Det tycks vara viktigt att tala om för läsaren att hon skiljer sig från män och att en subjektiv upplevelse som förälskelse ser ut på ett sätt för kvinnor och ett annat sätt för män och att allt kan härledas till kvinnor och män är skapta olika.

Det tycks det vara viktigt att upplysa den unga kvinnan om hur män tänker och känner i olika sammanhang. Således framställs kvinnan som någon som har

okunskap om män och måste lära sig hur män fungerar inför kommande sexuella möten med dem. Denna iakttagelse kan kopplas till Yvonne Hirdmans

genussystem och principen om isärhållandet av manligt och kvinnligt gällande egenskaper. Hirdman menar att kvinnor och män hålls isär, ett sätt att hålla isär kvinnor och män är att tilldela dem olika egenskaper. I mitt material framställs kvinnan som den som är i behov av ömhet och tillit, tillskillnad från mannen. Utifrån innehållet i materialet går det att göra tolkningen att tidningarna

reproducerar föreställningen om kvinnor och mäns olikheter. Män är från Mars, kvinnor är från Venus löper indirekt som en röd tråd genom materialet.

De tips och rekommendationer som ges till kvinnan i det första citatet framställer henne som underordnad. Det är kvinnan som ska lära sig hur mannen vill ha det om det ska bli bra sex. Tipset går ut på att kvinna ska anpassa sig till mannens njutning. Utifrån Hirdmans andra princip i genussystemet,mannen som norm har ordet makt en central roll. Även om tidningarna är ett material som riktar sig till unga kvinnor ges mannen i samtliga ovanstående citat stort utrymme och plats. Enligt Hirdmans genussystem är den som ges utrymme och plats som indirekt har makt. I materialet är det mannen som kommer i fokus, tipsen utgår ifrån mannens lust och njutning och inte ifrån kvinnans. Ett tydligt tema som tycks vara angeläget för läsaren är att upplysa hur män fungerar. Hur de vill bli smekta i det första citatet, varför de ljuger om känslor i det andra citatet och varför de beter sig märkligt när de är förälskade i det tredje citatet. Mycket av innehållet i

materialet beskriver att mannen är på ett speciellt sätt. ”Tvärtemot oss tjejer.” Därför måste kvinnor lära sig hur hon ska förhålla sig till män.

De nämnda citaten ringar in de normer och värderingar som finns i stora delar av

materialet. Att kvinnor gråter när de blivit sårade beskrivs som en självklarhet. Här skapas genus genom att tillskriva kvinnor som känslosvallande medan män är sturska och bara gråter om stoltheten blivit knäckt i samband med en match. Ett sista exempel på hur delar av materialet skapar genus genom att tilldela män och kvinnor olika egenskaper kommer från Cosmopolitan (2007):10. På sex och samlevnadssidorna fins en kort intervju med författaren och samlevnadsexperten Katarina Janouch. Intervjun har rubriken ”kvinnlig list”. Janouch får en fråga om kvinnor har några egenskaper som vi kan utnyttja till vår förled. Janouch svar till den unga kvinnan lyder:

”Kvinnor har lättare för att uttrycka känslor och prata från hjärtat. Vi kan också lätt omge oss med den där skira feminina auran, det kan inte män, haha!

Dessutom är vi moderliga och samtidigt starka. Män är sådana mesar.”

Detta citat reproducera föreställningen om kvinnors och mäns olikheter. Janouch skapar genus genom att framställa kvinnor som moderliga och att kvinnor genom att vara just kvinnor har en förmåga att spela på sin kvinnlighet för att exempelvis be om hjälp eller dra till sig uppmärksamhet. Janouch framställer kvinnan utifrån biologiska förklaringar och inte konstruktivistiskt när hon talar om att kvinnor är moderliga och starka. Anledningen till olikheterna framställs som om kvinnan instinktivt är moderlig och kan tala från sitt hjärta. Att som ung kvinna få berättat för sig om hur man är, dessutom av en expert kan det leda till att den unga kvinnan antingen börjar tro på det hon läser, att anledningen till att vi kvinnor inte är som män beror på att vi genom naturen är moderliga och starka eftersom vi föder barn, men det kan också leda till att den unga kvinnan inte alls kan relatera

till detta och känner sig osäker i hur hon är i förhållande till andra i sin omgivning och sexualitet.

Eftersom resultatet av mitt material framställer kvinnan med egenskaper som god, moderlig, innerlig etc. är det intressant att jämföra mitt resultat med en annan studie. Fanny Ambjörnssons (2004) I en klass för sig anser jag har intressanta resultat att lyfta fram eftersom de ger en annan framställning av kvinnan än vad mitt material visar. I studien talar de unga kvinnorna om killar som objekt. Det diskuteras inte om den framtida partnern i romantiska ordalag. Istället menar Ambjörnsson att de unga kvinnorna utvärderar killar på samma sätt som man tipsar om en bra klädaffär. Det är yttre faktorer som tycks vara viktigt för Ambjörnssons intervjupersoner, såsom klädstil, utseende och utstrålning. Ambjörnsson menar att det oftast

inte är den bild vi är vana att förknippa kvinnor med. Det är således ett intressant resultat som avhandlingen kommer fram till. I mitt material beskrivs den unga kvinnan snarare som någon som värdesätter närhet och tillit, än någon som talar om män som en handelsvara.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att ett tydligt resultat från temat vi och dom kvinnan differentieras från mannen är att den sexuella normen är

heterosexuell och att tidningarna beskriver kvinnor som fundamentalt olika män. Dessa olikheter tydliggörs genom att kvinnan tillskrivs egenskaper som skiljer sig från mannen. Hon tilldelas mjuka och sympatiska egenskaper och tycks sakna kunskap om hur män tänker och fungerar såväl fysiskt som psykiskt. Orsaken till olikheterna mellan män och kvinnor grundar sig enligt materialet på biologiska förklaring, såsom moderlighet och inre styrka.

5.2 Kvinnan ansvarig för mannens njutning?

Ett annat genomgående tema i materialet som tycks vara viktigt för den unga kvinnan är hur hon ska få mannen att njuta. Det visar sig i reportagen genom olika saker som kvinnan uppmanas att göra i samband med sexakten. Det tycks i flera av artiklarna vara angeläget att informera om hur kvinnor ska tillfredsställa män. I dessa reportage ges mannen stort utrymme och plats. Det tycks vara viktigt att sätta hans njutning i centrum snarare än den unga kvinnans.

För att exemplifiera temat ”hur kvinnan ska få mannen att njuta” kommer ett tips från Veckorevyn (2007 ):3:

”Det handlar om att ta kontroll. Var dominant och låt inte killen styra och ställa.

Han kommer älska att du tar kommando och att han får spela undergiven. Passa på och gör allt du alltid velat göra med honom”.

Även Cosmopolitan (2007):10 kommer med rekommendationer på hur kvinnan ska göra för att lämna avtryck. Rubriken lyder ”så blir du oförglömlig i sängen”. Tips på hur kvinnan ska lyckas med det lyder:

Som de flesta Cosmotjejer vill du antagligen göra ett avtryck på världen... och på din kille. Vi tror knappast att du nöjer dig med att ge honom samma gamla vanliga upplevelse i sängen och varför skulle du göra det, när du istället kan

hamna längst upp på hans bästa någonsin-lista, som tjejen vars sexteknik gav honom mer njutning än någon annans”.

Det sista citatet talar om för läsaren att ”vardagssex” inte räcker om hon vill lämna avtryck. Det krävs något extra av henne. Det som hon ska göra för att lämna avtryck beskrivs i det första citatet. För att koppla innehållet i citaten till Rubins tankar om hur vi värderar olika sexuella aktiviteter kan man konstatera att ”vardagssex” inte värderas lika högt som den typ av sex som tidningarna tipsar om. Kvinnan framställs som tråkig och kan riskera att betraktas som en i mängden om hon inte bjuder till och är mer djärv. Yvonne Hirdman talar i sina resonemang om att begreppet makt är relevant när det gäller genus och sexualitet. Det första citatet i synnerhet innehåller en form av maktförhållande där det indirekt berättas att kvinnan i vanliga fall är undergiven, men om sexet ska bli bra uppskattar män att kvinnan tar hans roll och spelar den som har makt.

Kvinnan framställs i båda citaten som den som har ansvar för såväl mannens njutning och sexualitet som sin egen . Innehållet i materialet belyser sällan hur kvinnan själv kan lära känna sin kropp och sexualitet för att veta hur hon bäst blir tillfredsställd. Istället fokuseras det mest på männens njutning och budskapet är att hon inte kan vara sig för att sexet ska betraktas som bra. Hon ska spela rollen den fantastiska älskarinnan. Det kan tyckas motsägelsefullt att tidningar som vänder sig till unga kvinnor fokuserar på mäns sexualitet och njutning och inte den faktiska målgruppen. Om man jämför med hur kvinnan framställs i nyss nämnda citat och under rubriken ”vi och dom” ger tidningarna motsägelsefull bilder av kvinnan. Å ena sidan beskrivs hon som moderlig och å andra sidan som en vamp där priset för att få mannen tillfredsställd tycks vara att ta till extraordinära knep. Andra tips som framställer den unga kvinnan som ansvarig såväl mannen och sin egen njutning är citatet som jag inledde denna uppsats med och som kommer från Frida (2007) 17:

”Stöna, låt honom veta vad du tycker är skönt och släpp på dina hämningar. Det gör under för hans ego och uppmuntrar honom, vilket resulterar i att hans vilja att tillfredsställ dig blir ännu större.

” Ge, ibland får man koncentrera sig på att bara ge själv. Var generös mot din kille för att sen få tillbaka en annan gång”.

I båda citat tycks det vara angeläget för den unga kvinnan att belysa vad män tycker om. Det är männens njutning som står i centrum. Om kvinnan stönar har hon chans att själv bli tillfredsställd. Kvinnan informeras om att hon bara kan nå sexuell njutning genom att stöna och släppa på sin hämningar. Sett ur ett

socialkonstruktivistiskt synsätt är dessa uppmaningar konstruktioner och har inget att göra med biologiska förklaringar på att kvinnors och mäns sexualitet ser ut på en speciellt vis.

Ett sista exempel på hur kvinnan ska få mannen att bli upphetsad kommer från Cosmopolitan (2007):10. Rubriken lyder ”Vampa upp kärleken” och beskriver hur man med små medel kan göra varje dag lite sexigare:

”Byt babyrösten mot dirty -snack. Gulliga rösten kan lätt påminna om hur hans mamma pratar med honom. Lägg mindre krut på ditt tonläge och mer på vad du

säger. Säg något i stil med ”jag längtar ihjäl mig tills jag får se dig naken nästa gång”.

Detta citat beskriver att kvinnor har en len och flickaktig röst som inte är särskilt effektiv i samband med sexuella aktiviteter. Den unga kvinnan uppmanas att under sexakten förvandlas till en vamp som inte påminner om den goda innerliga kvinnan utan istället tillfredsställer det som tycks vara mannens önskningar. Kvinnan uppmanas att inte vara som hon är utan istället spela en roll som är långt ifrån det tråkiga och vardagliga. Om hon gör det kan hon få sin man upphetsad. Detta citat beskriver även att vägen till bra sex går genom mannens njutning. Tipset handlar om hur kvinnan ska vara när hon är med en man. Hon uppmanas att vara en vamp istället för sig själv.

Man kan undra varför kvinnan i de flesta fall i materialet framställs på ett speciellt sätt? Lena Berg (2009) diskuterar kring denna fråga ur ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv och menar att hur människan agerar sexuellt inte är bestämt från födseln Berg menar att flickor och pojkar blir sexuella utifrån den miljö de socialisera in i. Poängen är att det går inte att få fram något

universellt sätt att förstå unga kvinnors, eller unga mäns sexualitet på. För att knyta an till boken Sexuality och Jeffrey Weeks spelar kontexten en viktig roll för hur unga blir sexuella aktörer. Inlärning är något som förändras över tid och plats och pågår genom hela livet. Vi är inte kvinnor och män utan vi blir kvinnor och män genom samspel med andra, det är en socialkonstruktivist hållning som ifrågasätter de som anser att kvinnors och mäns olika sexuella uttryck kan förklaras med att könen är olika. Denna olikhet gör att kvinnor tenderar att vara känslosamma till skillnad från män (weeks,2003).

5.3 Kvinnans val av man

Tydligt i materialet är att det förutsätts att kvinnor är sexuellt attraherade av män. Den rådande normen i magasinen utgår ifrån heterosexuella beteenden. De tema som lyfts fram under denna rubrik belyser hur tidningarna värdesätter olika sexuella förbindelser och talar om vad som är bra respektive dåligt. Ett tema som ryms under denna rubrik är kvinnans val av ”dåliga män”. De relationer som inte värderas högt är heterosexuella relationer upptagna män samt de män som kallas för ”bad gays”. Cosmopolitan (2007):1 :

” Att bli intresserad av en upptagen kille är både vanligt och förbjudet. Vad är det som lockar- och hur gör du för att rikta dina heta känslor åt ett annat håll?

Försök att behålla perspektivet - Klart att killen verkar perfekt när du har honom på avstånd och slipper hans ryggbehåring och hans usla morgonhumör.”

Även Vecko-revyn (2007) : 9 varnar för de män som betraktas som dåliga och talar indirekt om vilka relationer som värderas som bra respektive dåliga: ” Läs en semesterraggares bekännelser och lär dig genomskåda hur vissa killar

skamlöst försöker få dig på fall (för en natt)”.

När det gäller sexualitet tillskrivs kvinnan ha en ofrivillig sexuell dragning till det som tidningarna beskriver som upptagna män och de som bara är ute efter sex.

Dessa män kallas bad boys eller upptagna män. Kvinnans attraktionen till dessa män benämns som ofrivillig, hon vet att relationen inte är bra men kan helt enkelt inte motstå. Här kan man skönja att tidningarna förhåller sig till kvinnans

sexualitet utifrån essentialistisk grunder. Kvinnor tycks ha en ofrivillig kraft som de inte kan kontrollera, därför dras de till dessa män. Tidningarna talar om vad som värderas som rätt eller fel. Queerteorin talar om att det är skillnad på heterosexuella förhållanden och normativ heterosexualitet. Beroende på vilken kontext det handlar om värders vissa heterosexuella relationer som sämre. I citaten är det upptagna män och de som inte vill ha långa relationer som är felaktiga val för kvinnan. Om hon väljer en relation med en upptagen man eller med någon som bara vill ha sex framställs hennes val som fel, hennes förbindelser med dessa män blir således avvikande och betraktas som onormalt.

Angående det första citatet från Cosmopolitan reproducerar de föreställningen om att kärlek utanför äktenskapet eller samboförhållandet är något som inte värdesätts lika högt som den kärlek eller sexuella aktivitet som äger rum innanför

äktenskapet. Genom att indirekt berätta för läsaren att relationer med upptagna män och one night stands inte värderas högt skapar tidningen normer för

kvinnans sexualitet gällande var som är rätt och fel. I Rubins yttre cirkel placeras kärlek och sexuella aktiviteter utanför äktenskapet och betraktas som fördömd sexualitet. Poängen med att använda sig av Rubins tankegångar är att man oavsett tid och plats värdesätter olika relationer som bra eller dåligt.

Ett annat tema som är centralt i materialet är att kvinnan tycks vara angelägen om att få tips på hur hon ska lära sig att genomskåda killar som enbart är ute efter korta sexuella förbindelser. Det framgår i det andra citatet som handlar om hur kvinnan ska avslöja en semesterraggare. Citatet bygger på föreställningen att kvinnan tycks föredra långa seriösa förhållande, och sällan är ute efter one night stands. Materialet konstruera en bild av att kvinnan, är den som söker efter den sanna kärleken som består av äkta känslor, hon är inte intresserad av korta förbindelser för då kan hennes känsliga person skadas. Framställningen bli en ”sagoflicka” som drömmer om sin prins och som inte är tillräckligt stark att klara av motgångar eller besvikelser i livet. Ovanstående två citat styr kvinnans

sexualitet eftersom hon rekommenderas vad hon ska tycka och känna.

Frida (2007):19 varna också för de killar som kallas ”bad boys”. Relationen med dessa män värdesätts inte som äkta eller sann kärlek. Dessa relationer bygger istället på att mannen kommer att lura kvinnan:

”De är tuffa, taskiga och kommer att krossa ditt hjärta. Trots det dras vi som magneter till dessa attraktiva bad boys. Men varför gillar vi dem så mycket? Och hur ska man hantera taskiga killar? Frida vet. Om han skulle vara otrogen mot dig är det naturligtvis upp till dig om du vill behålla eller dumpa honom. Men kom ihåg att det kan ligga något i det gamla talesättet: Once a chater always a cheater”

Ovanstående citat talar om kvinnor som en kategori genom att säga ”därför älskar vi bad boys” . Den bild man skapar av kvinnor genom att tala om att upptagna män inte är bra är att kvinnans sexualitet endast är accepterad beroende på vilka val hon gör, och om dessa val faller inom ramen för vad samhället betraktar som normativ heterosexualitet. Om hon gör val som faller utanför normen kring vad som betraktas som normalt och naturligt Kan det leda till att hon låter sig styras av

normativ heterosexualitet, och inte det val som känns bäst för henne.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att tydliga teman under denna rubrik är att det tycks vara angeläget att varna läsaren för relationer som inte betraktas som bra. Den sammantagna bilden av kvinnan framställer hennes ofrivilliga dragning till vissa typer av män. Denna dragningskraft tycks vara biologisk eftersom den unga kvinnan vet att hon gör fel val men dras dit ändå.

5.4 Samkönade relationer och sexuella fantasier

I mitt material beskrivs sexuella aktiviteter i nio av tio fall som en handling som äger rum mellan kvinnor och män. Kvinnan framställs och konstrueras som att hon förutsättningslöst föredrar sexuella aktiviteter med män. Ett tema som tas upp under denna rubrik är frånvaron av samkönad sexualitet. De gånger materialet belyser kvinnans sexualitet som icke-heterosexuell, i form av samkönade relationer beskrivs det på följande i Frida (2007) :15

” Vad betyder dina sexfantasier? Förbjuden frukt, våta drömmar och heta sexlekar. I fantasins värld är allt tillåtet.” .Lisa 16 år berättar att hon har pojkvän, men när hon onanerar fantiserar hon om att ha sex med en tjej.”

I fantasins värld tycks kvinnans sexualitet vara väldigt tillåtande oavsett om den inbegriper en man eller en kvinna. Däremot i verkligheten är den rådande normen heteronormativ, denna lesbiska fantasi som beskrivs i citatet blir således

avvikande och förpassas till fantasins värld. Lena Berg (2007) berättar att när unga vänder sig till olika vård och stödinsatser kan de få höra att homosexuell attraktion tillhör den förvirrande ungdomstiden. Liksom i mitt material tas inte samkönade relationer på allvar. Man skämtar bort det och kallar det fantasier eller som Berg beskriver det att man säger att det homosexuella begäret kommer att gå över, man kommer bli normal dvs heterosexuell. Det tycks i mitt material vara angeläget att mest belysa heterosexuell kärlek eftersom det är den rådande sexuella normen i samhället.

Den andra gång som materialet belyser annat än heterosexuella relationer gör man en hänvisning i en liten svart ruta där läsaren gratis kan ringa ett nummer om hon har frågor om bi eller homosexualitet. Där kan den unga kvinnan prata med personer som själva är bi eller homosexuella. Tydligen är bi och homosexualitet inget som tidningen själv tycks vara intresserade att ha ett seriöst reportage om. Man gör istället en liten notis eftersom man man utgår ifrån att läsaren ändå är heterosexuell. Detta tips på icke-heterosexuell sexualitet kommer från Vecko-revyn (2007):10. Det queerteoretiska perspektivet ifrågasätter heteronormens ställning som överordnad norm i samhället och att man ofta tar för givet att människans sexualitet är kopplat till vilket kön man har. Detta är enligt socialkonstruktivistiskt synsätt inlärda associationer, att den som har bröst förväntas tända sexuellt på den som har snopp.

Beträffande samkönad sexualitet tycks det inte vara något som är angeläget för tidningarnas läsare. Man kan konstatera att den samkönade kvinnliga sexualiteten osynliggörs. Denna iakttagelse visar sig även i Fanny Ambjörnssons I en klass för

sig . Hon ser tydligt hur kvinnor och mäns homosexualitet i hennes material

homosexualitet. Det kan handla om att man skämtar om att gå på gay-bar. De killar som hon kommit i kontakt med när hon gjort sin studie markerar sin manlighet och heterosexualitet i kontrast till ”fjolliga bögar”. Ambjörnsson noterar att däremot att unga kvinnors homosexualitet inte tycks vara synlig- inte ens när den är det. Vidare menar hon att lesbisk homosexualitet osynliggörs. De tjejer som hon intervjuat är skeptiska till om lesbisk homosexualitet egentligen kan räknas som sex. Ambjörnsson drar slutsatsen att:

”om jag tidigare beskrivit elevernas förhållningssätt till bögar som en ständig närvarande frånvaro, kan attityderna gentemot lesbiskhet alltså snarare förklaras i termer av frånvarande närvaro” (a a s. 237) Genom att osynliggöra lesbisk

homosexualitet till fantasins värld, som mitt material gör framställs den som ointressant och inte särskilt viktig att ägna ett seriöst reportage om.

Cosmopolitan (2007):11 talar också om samkönad sexualitet som en fantasi. Andra praktiker som även beskrivs som fantasier och som inte tycks ha något med den unga kvinnans verkligheten att göra är följande aktiviteter:

”Drömmen om att ha sex med flera killar på samma gång, En äldre kille, I hemlighet sex med storebroderns kompisar, Fantasier om att ha sex överallt, Drömmen om att ha sex överallt där jag kan bli upptäckt.”

För att knyta materialets innehåll till Gayle Rubins tankegångar kring hur man värderar olika praktiker kan man konstatera att tidningarna inte anser det vara viktigt för läsarna att belysa något annat än heterosexuella relationer. Samtliga aktiviteter i citatet värderas i Rubins cirkel som avvikande. Av att döma av citatet tycks även Cosmopolitan anse att dessa praktiker är fantasier och inget som är angeläget för läsaren att ha ett seriöst reportage om. Indirekt talar magasinen om för läsaren att dessa aktiviteter är avvikande och inte tillhör det normala . Även kvinnans sexualitet betraktas som avvikande om hon skulle föredra dessa praktiker.

Ett sista exempel på när tidningarna belyser icke-heterosexuella relationer handlar om att varna läsaren för att deras kille kanske är gay. Cosmopolitan (2007): 11 har en rubrik som lyder Är din kille gay? Det tycks vara viktigt att informera kvinnor vad de ska göra om deras kille är homosexuell.

”Du är kär, men han ska just komma ut - det är inte helt ovanligt”. Så lyder en

rubrik som syftar till att kvinnan ska kunna avslöja om killen är homosexuell. Levnadsformer som inte bygger på man och kvinna tycks inte finnas som något alternativ, såsom bisexualitet. För att återknyta till I en klass för sig är det igen manlig homosexualitet som synliggörs .Sammanfattningsvis kan man säga att den bild som ges av den unga kvinnan bygger på att den sexuella normen är

heterosexuell. Andra former av relationer osynliggörs och förpassas till fantasins värd. Det tycks inte vara angeläget för läsaren med seriösa reportage om

samkönad sexualitet eftersom det tas för givet att hon är heterosexuell.

Frida är den tidning som har störst utrymme till frågespalter. Det görs dock en distinktion mellan frågor som handlar om killar samt frågor som kallas sex & kärlek. De frågorna som handlar om hur killar fungerar besvaras av en man. Frågorna som behandlar sex & kärlek besvaras av olika kvinnor. I Frida är en av dessa kvinnor utbildad barnmorska medan de andra kvinnorna benämns med titlar i form av ”relationsexpert”. Veckorevyn och Cosmopolitan har även frågespalter, men det görs ingen indelning mellan olika typer av frågor. Cosmopolitan är den tidning som inte regelbundet har frågespalter i sina nummer. Det tydligast temat under denna rubrik belyser hur den unga kvinnan ges motsägelsefulla

uppmaningar, hon tilldelas hon olika egenskaper beroende på om hon omnämns i frågespalterna eller i de olika reportagen. Ett av de ämnen som diskuteras i framförallt Frida, i såväl frågespalterna som i tidningens övriga innehåll handlar om den unga kvinnans sexualdebut ,det är också ett ämne som tycks vara viktigt för tidningens läsare. Ett reportage i tidningen handlar om sexdebuten. Fridas (2007):15 tips på en lyckad sexualdebut är :

1. Var 15 år eller äldre 2. Ha en stadig partner som du älskar och litar på 3. Kom ihåg att skydda er ordentligt 4. Ta det lugnt och känn er för 5. Om du känner dig lite osäker kontakta ungdomsmottagningen. Där kan du få tips ,råd och de hjälper dig med preventivmedel.

Sidan efter dessa råd kommer kommer frågespalten där en läsare undrar när det är normalt att ha sex första gången? Svaret lyder:

”Det finns inget som är normalt eller onormalt. Det är du själv som bestämmer

när det är dags och när du känner att du kan ta ansvar: Enligt lagen måste du dock vänta tills du fyllt 15 år och därmed är byxmyndig. ”

Det är tydliga skillnader i de olika tipsen på vad som är en bra sexdebut trots att

det är samma tidning som kommer med råden. Det första citatet är ett reportage som belyser hur viktigt det är med att man älskar den man har sex med första gången och att det ska vara en stadig partner. Det anges även en ”rätt” ålder .Genom att konstruera bilden av den mest lyckade sexualdebuten talar man direkt om för läsaren vad som är det rätta sättet att ha sex på, indirekt talar man även om för henne hur hon inte skall göra. Unga kvinnors sexualitet begränsas eftersom det finns en mall för vad som är rätt. Det tycks inte vara accepterat att

sexualdebuten kan se ut på något annat sätt.

Jämfört med svaret i frågespalten tycks man utgå ifrån tesen gör vad som är bäst för dig och låt ingen annan bestämma över din kropp eller dina beslut. Normen i frågespalterna bygger inte på olika tips och rekommendationer för att tala om vad som är en bra sexualitet. I frågespalten framställs den unga kvinnan som vuxen och kompetent och det talas till henne som om hon vore vuxen, och därmed kan ta ansvar för de val som hon gör.

I Kärlek utan sex går an... men inte sex utan kärlek (1996) diskuteras

samlagsdebuten. En av de som uttalar sig är en barnmorska som talar om vad en bra sexualdebut är. Hennes råd liknar de som Frida ger till sina läsare nämligen vikten av att lära känna sin partner innan man har samlag, inte känna press, inte ha druckit etc. Utifrån mitt material och den bild som ges i rapporten finns det normer i samhället för vad som är en bra sexualitet. Det signaleras indirekt till den unga kvinnan att samlag för första gången med någon man inte älskar eller

känner speciellt väl inte är lyckat. Man kan undra hur man som unga kvinna ska förhålla sig till dels de motsägelsefulla budskapen.

Genom att göra en lista på vad som är en bra sexualdebut konstruerar tidningen regler för vad som är accepterat. Kvinnan lär sig veta vad som betraktas som bra respektive dålig sexualitet. Man kan undra vad som händer om unga kvinnor inte håller sig inom dessa ramar? För att jämföra mitt material med annat material på hur kvinnan framställs gällande sin sexualitet och sexualdebuten är det intressant att se hur landets ungdomsmottagningar framställer den unga kvinnan när det gäller hennes sexualitet och sexualdebut. På www.umo.se (09-05-04) finns en kategori som heter sex. Vidare ger ungdomsmottagningen olika tips inför att ha sex med någon annan det första tipset som gen lyder:

”Pröva lite olika sätt att onanera på innan, då är det lättare att att veta vad du gillar!”

Ungdomsmottagningens tips framställer kvinnors sexualitet på att annorlunda sätt än vad mitt material gör. Ungdomsmottagningen framställer den unga kvinnan som om det är viktigt att hon står i centrum eftersom det gäller henne och hennes sexualitet. I citatet är det fokus på kvinnans sexualitet, det handlar inte om hur hon ska få den som hon har sex med att njuta.

Resultat gällande hur frågespalterna och de övriga reportagen framställer läsaren skulle kunna uppfattas som att den unga kvinnan får motsägelsefulla budskap gällande sin sexualitet. Å ena sidan framställs kvinnan i frågespalterna som kompetent att själv avgöra vad som är bäst för henne. Man talar till henne som en vuxen person som kan ta ansvar för sina val och råder henne till att göra vad som känns bäst för henne. Å andra sidan framställs kvinnan i de övriga reportagen i tidningen som någon som tycks vara i behov av råd och tips i utvecklandet av sin sexualitet. För att ge exempel från en annan frågespalt finns det tips i Vecko-revyn (2007):3 som exemplifierar hur tidningen försöker tala till den unga kvinnan och indirekt uppmana henne att inte påverkas av samhällets rådande trender. Sexexperten får en fråga angående vilken metod som är mest effektiv för att få bort sitt könshår där slutet av svaret lyder:

”Ett alternativ är ju också att helt strunta i att raka sig”

Detta svar skulle kunna uppfattas som motsägelsefullt. Å ena sidan talas det till kvinnan att hon inte behöver känna sig pressad att följa de normer angående könsbehåring som tycks finnas å andra sidan bygger flera av tidningens reportage på råd som handlar om hur hon ska vara sig när hon vill tillfredsställa sin kille. En risk med att lägga över unga kvinnors val och handlingar på henne själv är att den enskilda unga kvinnan bär ansvaret för sina val och handlingar.

Å ena sidan är dessa diplomatiska svar bra, de grundar sig på att den unga

kvinnan själv avgör vad som känns bäst för henne, hon uppmanas att göra sina val utifrån sin magkänsla, å andra sidan lägger man över allt ansvar på den unga kvinnan och om hennes val inte visar sig slå väl ut får hon ta konsekvenserna för sina val.

Det har i materialet visat sig att sexexpertera förmedlar en bild av kvinnan som om det är hon som vuxen har ansvar för de handlingar och val hon gör. I ett fall i tidningen Cosmopolitan (2007):11 frågar läsaren om killar bara bryr sig om tjejens utseende, hon undrar eftersom hon är rädd för att ha sex med sin kille eftersom hon tycker att hon har ful kropp. Delar av svaret från experten lyder:

”Visst bryr sig killar, precis som tjejer, om utseendet och visst finns det en idealbild av hur en snygg tjej ser ut. Det som är viktigast att komma ihåg är att alla har olika smak och att man inte måste se ut på ett visst sätt för att uppfattas som snygg. Att man inte uppfyller idealet är inte lika med att man är ful ”.

Detta svar skiljer sig från de övriga i frågespalterna eftersom sexexperten indirekt talar om för kvinnan att det finns någon för alla även om man inte ser ut som idealet. Även om denna typ av svar inte är mest förekommande i mitt material är den sammantagna bilden att läsaren får olika budskap kring hur hon ska vara och vad som är rätt eller fel. Frågespalterna framställer den unga kvinnan som att hennes sexualitet inte ska styras av rådande trender eller av sexparters. För att jämföra mitt resultat med andra är det intressant att se vad andra undersökningar säger. I Sköld (2003) skrivs om frågespalterna i Vecko-Revyn. Generellt sett kan man dra slutsaten att de material som Sköld studerat framställer den unga kvinnan precis som i mitt material, nämligen stärka de unga kvinnornas självkänsla. Bland annat sägs ”sluta vara dörrmatta” vilket ska stärka läsarna att stå upp för sin sexualitet och att det är hennes val som gäller. Sköld menar att Vecko-Revyns sexexpert försöker pränta i de unga kvinnornas att deras sexualitet är lika mycket värd som män och att de inte ska låta sig övertalas att göra saker de inte vill. Sammanfattningsvis visar resultatet att det är skillnad på hur kvinnan framställs beträffande sexualitet och genus när hon beskrivs i innehållet i frågespalterna och innehållet i de övriga artiklarna i resten av tidningen. Reportagen i tidningarna reproducerar bilden om mäns och kvinnors olikheter. Däremot svaren i

frågespalterna försöker vara diplomatiska och inta ett ”professionellt” perspektiv.

5.6 Pornografi

I materialet från Veckorevyn (2007):6 belyses pornografi. Det som kommer fram under detta tema framställer kvinnan som någon som föredrar mjuka filmer framför hårdare filmer. Ett annat tema som träder fram är att kvinnor generellt sett är mer kritiska till pornografi än män. Artikeln från Vecko-revyn ger tips på olika porrfilmer som den unga kvinnan rekommenderas att se tillsammans med sin kille. Valet av just de tre filmer som rekommenderas motiverar Vecko-revyn med att:

”Samtliga filmer fokuserar på kvinnans lust, och inte mannens”.

Den första filmen som tidningen rekommenderar heter Pink Prison , den är regisserad av en kvinna. Den andra filmen som rekommenderas heter Tjejer kan. Knud Veterskov som gjort flera av det danska filmbolaget Zentropas porrfilmer var trött på kvinnors invändningar mot porr från mannens perspektiv. I denna film har han gett kameran till kvinnorna. Den tredje filmen heter Constance och