1 Samhälle–kultur –identitet
Självständigt arbete i Samhällskunskap och lärande
15 högskolepoäng, grundnivåHur påverkar digitaliseringen den svenska
skolan?
What impact does digitalisation have on the Swedish school?
Anders Kax
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymna-siet, 300 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15hp Datum för slutseminarium 2020-01-17
Examinator: Janna Lundberg Handledare: Tullia Jack
2
Sammanfattning
Stora delar av världen som det ser ut idag går igenom en digitalisering, vilket ställer allt högre krav på individen och dess kunskap kring digitala verktyg. Skolverket följer också denna digitalisering och har skrivit in i skolans ramverk att eleverna ska lära sig mer om di-gitala verktyg. Denna kunskapsöversikt är en systematisk litteratursökning för att samla in kunskap och forskning kring hur digitaliseringen påverkar olika aspekter av den svenska skolan.
Forskningen som sammanställts i denna kunskapsöversikt verkar peka på att elevers betyg generellt blir sämre, eller åtminstone inte bättre, av digitalisering i skolan för att digitala verktyg i klassrummet stör koncentrationen genom att eleverna istället gör icke-akademiska saker under lektionerna, exempelvis sociala medier, spel. Digitala verktyg i undervisningen har dock visats kunnat hjälpa barn med särskilda behov och elever med sämre betyg, samt även barn från lägre socioekonomiska förhållanden. En hel del forskning visar även att lä-rare ser implementeringen av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg som tidskrävande och icke pålitligt. För att digitaliseringen ska fungera i klassrummen behöver lärarna bli mer auktoritära i sin lärarroll och ha strikta regler och ramar för användandet av digitala verktyg.
Den forskning som sammanställts i denna kunskapsöversikt verkar peka på att digitali-seringen i skolan kan ha positiva effekter, men att det är flera frågor kring implemente-ringen av digitaliseimplemente-ringen som i uppstarten kan leda till negativa effekter. Det finns fortfa-rande stort utrymme för forskning inom digitaliseringen i skolan, det saknas till exempel en del ämnesspecifika vinklar, så som hur digitaliseringen påverkar ämnet samhällskunskap. Då digitalisering är relativt nytt i skolans värld kan man förvänta sig mer forskning inom området inom snar framtid.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ………. 5
2. Syfte och frågeställning ……….. 7
3. Metod ……….. 8 3.1 Litteratursökning ……… 8 3.2 Metoddiskussion ……… 9 4. Resultat ……… 10 4.1 Påverkan på elever ……….. 11 4.2 Lärarperspektiv ………. 12 5. Diskussion ………... 15 6. Slutsats ……… 17 7. Referenslista ……… 18
4
1. Inledning
Samhället som det ser ut idag ställer allt högre krav på individen och dess kunskap i digitala verktyg. Vi i Sverige går runt med en mobiltelefon i fickan och dessa mobiltelefoner kan göra det mesta för oss. Vi behöver inte längre ha någon stor kunskap lagrad i vårt minne utan kunskapen finns i våra mobiltelefoner, som vi mer än gärna använder. Exempelvis be-höver vi inte vara bra på huvudräkning, då vi har en miniräknare i våra mobiltelefoner. Vi har ett välutvecklat nätverk där vi via mobiltelefonen snabbt kan komma ut på internet och på så sätt snabbt och enkelt kan söka information om nästan vad som helst.
Världen går just nu igenom en stor digitalisering där det mesta byts ut och ersätts av digitala verktyg. Skolverket följer också denna digitalisering och har skrivit in i skolans ramverk att eleverna ska lära sig mer om digitala verktyg. I Lpo 94 stod det inget om att eleverna skulle kunna söka information på nätet eller kunna orientera sig genom digitalisering (Lpo 94, 1994), vilket har en naturlig förklaring i att digitala verktyg inte var så utvecklade och spridda på 1990-talet som de är idag. I Gy 11 som är dagens läroplaner står det mycket om att skolan ska arbeta för att eleverna ska lära sig digitalisering och Skolverket ställer krav på utbildningen genom att digitalisering och utveckling av digitala kunskaper och verktyg ska finnas med i undervisningen (Skolverket, 2018).
Skolverket säger att undervisningen som sker ute i klassrummen ska vara en blandning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att få en så bra undervisning som möjligt (Skolverket, 2018). Trots detta så trycker de på om digitalisering av undervisningen som nå-got positivt, med mycket begränsad evidens från forskning om hur digitalisering påverkar undervisning, elevers kunskap och resultat. Det ska numera även finnas en dator till varje elev i skolan med regeringens satsning på 1:1, dvs just en dator på en elev (Skolverket, 2018). Det står i några skolämnens syftestexter att eleverna ska arbeta med digitala verktyg. I ämnet samhällskunskap står det att läsa att elever ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering samt att ett komplext samhälle med stort in-formationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder
5
för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Ge-nom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfatt-ningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg (Skolverket, 2018). Skolverket (2016) har kommit med statistik som visar att lärare i samhällskunskap och svenska är de lärare som använder sig mest av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Hela 64% av eleverna använder sig av dator/surfplatta/smartphone på alla eller nästan alla av de samhällsorienterade ämnena i skolan. Det är bara i svenska (70%) som det används mer. Om vi kollar på naturämnena så är siffran nere på 41%. Siffrorna kommer från 2015 så de har säkerligen ändrats efter det men Skolverket gör denna undersökning var tredje år och den senaste har inte publicerats än.
Gymnasieskolan 2012 2015
Svenska 45 70
Samhällsorienterade ämnen 42 64
Engelska 34 58
Naturorienterade ämnen och tek-nik
24 41
Matematik 6 19
Tabell 1. Andel (%) elever som använder dator/surfplatta/smartphone i skolarbete på alla/nästan alla eller de flesta lektionerna i olika skolämnen.
6
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna kunskapsöversikt är att försöka ta reda på hur digitaliseringen i klassrum-met påverkar undervisningen. Främjar det lärandet att alla elever ska ha var sin surfplatta eller dator med sig på lektionerna? Hur störs klassrumsmiljön av alla tekniska apparater som finns. Påverkar införandet av digitala hjälpmedel elevers studievilja, betyg och resultat? Implementering av nya rutiner och i detta fall digitalisering ställer stora krav på läraren att alltid vara uppdaterad. Detta väcker frågor utifrån en arbetsmiljösynpunkt där lärarna redan nu går på knäna och arbetar för mycket (Parding, Sehlstedt, Johansson, Berg-Jansson & Ja-kobsson, 2018). Vad är lärarnas syn på att implementera digitala verktyg i skolan är, då de redan som det är nu har mycket att göra? Jag kommer försöka titta på samhällskunskapen först och främst och se om lärarna där använder digitala hjälpmedel och hur det påverkar ett ämne som är ett aktuellt ämne, ett nyhetsämne.
Frågeställningar:
1. Hur kan digitalisering påverka skolan och ämnet samhällskunskap? 2. Hur påverkas elevers betyg av digitalisering?
7
3. Metod
Metoden för denna kunskapsöversikt utgörs främst av informationssökning i databaserna Swepub,ERIC via EBSCO och Libserarch. Informationssökningen skedde stegvis genom mitt tidigare intresse och litteraturengagemang och strukturerade sökningar. Då min kun-skapsöversikt helst ska syfta till att få fram kunskap och information kring den svenska skolan har sökandet haft fokus på svenska artiklar. Då det är begränsat med forskning och kunskap kring ämnet breddades sökningarna till att inkludera engelska sökord och därmed engelska artiklar och studier på skolor även i andra länder än Sverige.
3.1 Litteratursökning
Eftersom denna översikt främst skulle handla om hur digitaliseringen påverkar den svenska skolan så började sökningen på den svenska sökmotorn Swepub. Här användes svenska sökord. Sökorden syftade främst på någon form av digitalisering samt att det var i skolan det skulle handla om. Sökningen som gjordes var (digitalisering OR ”digitala hjälpmedel” OR 1:1 OR laptop) AND (undervisning OR skolan OR klassrum OR motivation). Sök-ningen begränsades till träffar på svenska språket. SökSök-ningen gav 81 träffar. Av dessa 81 träffar togs 12 artiklar bort, som var konferensbidrag, till dessa fanns ingen full text till-gänglig. Sökningen resulterade även i åtta böcker men endast en bok användes till översik-ten efter att det abstrakta samt tillgängligheöversik-ten av böckerna setts över. Utöver en bok så fick fyra ytterligare artiklar plats i denna översikt. Valet av dessa artiklar gjordes efter att först ha gått igenom alla rubriker och där rubriken verkade relevant för ämnet lästes det ab-strakta för att eftersöka relevant information om att artiklarna handlade om skolan och di-gitalisering.
Vidare utvidgades sökningen till sökningar på engelska, på sökmotorn ERIC via ESBCO. Sökningarna skedde här uteslutande med engelska ord. Även denna sökning fokuserades på sökord runt digitalisering och skolan med olika synonymer till det. Sökningen som gjordes var (”digitalization or digitalisation or ”digital literacy” or laptop or computer or multi-tasking AND ”upper elementary school” or education or teach’ or school or classroom or college AND grade or ”academic success” or ”academic failure”). Träffarna blev trots många sökord allt för många för att gå igenom alla, därför gjordes första avgränsningen
8
”peer reviewed” och även att endast inkludera artiklar publicerade mellan 2010-2019. Detta skalade ner träffarna till strax över 3.000. För att få ner träffarna ytterligare så valdes den första frasen till att stå i titeln och de andra två i abstrakt. Då blev antal träffar 202. Sedan lästes alla rubriker och de rubrikerna som var relevant och handlade om skolan och digitali-sering lästes det abstrakta på och sedan via det så fick jag fram fem artiklar som var rele-vanta för mina frågeställningar.
Sista sökningen gjordes på sökmotorn Libsearch, och eftersom den är på engelska så an-vändes engelska sökord som syftar till översiktens frågeställning, samt synonymer till det. Samma sökning som gjordes på ERIC gjordes även här på Libsearch men första träffanta-let var för stort. Därför skalades sökorden av och ändrades. Sökorden som användes var (digitalization or digitalisation or laptop or computer or multitasking), vilka avgränsades till att de måste ingå i titeln, AND (learning or school or classroom or teaching), dessa avgrän-sades med att de måste ingå i det abstrakta, AND (grade or comprehension), också av-gränsning i det abstrakta, AND (college or university or ”upper elementary school”), även dessa avgränsades till att stå med i det abstrakta. Denna slutliga sökning resulterade i 142 träffar. Precis som på ERIC lästes rubrikerna på alla artiklar för att hitta de som var rele-vanta. På de artiklarna som hade en rubrik som var intressant och relevant för ämnet lästes även det abstrakta och jag fick fram fem artiklar som var relevanta för mina frågeställ-ningar.
3.2 Metoddiskussion
Vissa utav artiklarna som använts i översikten kan skapa problem för frågeställningen om hur digitalisering påverkar den svenska skolan, med tanke på vilka länder studierna har gjorts i. Det saknas tillräckligt med relevant forskning för mitt ämne bland den svenska forskningen och därför användes även utlandsforskning där skolorna kanske inte är helt lik-värdiga den svenska skolan och vår undervisningsmetod och våra demokratiska värde-ringar.
Min frågeställning riktar sig mot den svenska gymnasieskolan och framfört allt samhälls-kunskapsämnet men artiklarna som använts i denna översikt har kommit att handla om olika årskurser i skolan och universitet samt skolan som helhet och inte specifika ämnen.
9
Dock har detta varit relevant utifrån ett skolperspektiv. Lärarna arbetar på ett liknande sätt oavsett om det är i högstadiet eller gymnasiet och betygsättningen sker på liknande sätt. Det har varit svårt att hitta artiklar med författare som är entusiastiska för digitaliseringen, vilket kan skapa problem då läsaren kan få uppfattningen att detta är en kunskapsöversikt som är emot digitalisering. Så är inte fallet utan det som har gjorts är en systematisk sök-ning med specifika sökord och utifrån söksök-ningens resultat har artiklarna som använts i denna översikt valts ut som relevanta för syfte och frågeställningar.
10
4. Resultat
Det finns flera aspekter på hur digitaliseringen kan påverka skolan. Denna kunskapsöver-sikt delas därför upp i två olika perspektiv, hur digitaliseringen påverkar elever, samt lärar-perspektivet, för att tydliggöra digitaliseringens faktiska påverkan på skolan.
4.1. Påverkan på elever
Enligt litteraturen finns det diverse problem med det digitaliserade klassrummet och då framförallt när det kommer till elevers betyg. Litteraturen beskriver problemen med att ele-verna får svårt att koncentrera sig på vad läraren säger och då presterar sämre på olika tes-ter och prov. Sana, Weston och Cepeda (2013) menar att det finns problem med att varje elev ska ha var sin dator i klassrummet. De såg att elever som multitaskade, använde sina datorer till mer än att anteckna under föreläsningen, fick sämre testresultat än elever som inte gjorde det. På ett förståelsetest efter föreläsningen fick de elever som multitaskade 11% lägre resultat jämfört de elever som inte multitaskade. I ett annat test undersöktes om elever som kom i direkt kontakt med anda elever som multitaskade med sin dator kunde påverkas av det trots att de inte gjorde det själva. Det framgick att de elever som hade en multitaskande granne fick 17% lägre resultat på det efterföljande testet, jämfört med de ele-ver som inte kom i kontakt med någon multitaskande granne. Detta kan skapa ett problem i de fall där alla elever inte har egna datorer, utan endast elever med läs- och skrivsvårig-heter får använda datorer för att kunna underlätta förståelse (Schantz Lundgren & Lund-gren, 2011). Ina von Schantz Lundgren och Mats Lundgren (2011) skriver att lärare är väl-digt positiva till att datorer används på elever med läs- och skrivsvårigheter. Tallvid (2015) påpekar dock att den studie Sana, Weston och Cepeda (2013) har gjort inte sträcker sig un-der en längre tid och därför inte kan ses som signifikant. Tallvid (2015) har i sin studie tagit det i beaktning och gjort en längre studie. Han säger att elevers multitaskande med sina da-torer är ett problem, men också att det är ett problem som är konstant även efter en längre tids användning. Tallvid (2015) menar att när elevers datorvanor ökar, ökar även den peda-gogiska användningen. Den grupp av elever som aldrig multitaskade eller till exempel spe-lade under lektionstid fördubbspe-lades under Tallvids treåriga studie (Tallvid, 2015).
11
Även Demirbilek och Talan (2017) visar att multitaskande kan påverka elevers betyg till det sämre. De elever som surfade på Facebook via en dator och de elever som svarade på med-delande via sina mobiler under föreläsningarna fick sämre betyg än de elever som endast antecknade med papper och penna. När eleverna själva fick svara på frågan om de kunde koncentrera sig på vad läraren sa under lektionen svarade 66% av de elever som hade mo-biler eller datorer och fick andra uppgifter att de blev störda och inte kunde koncentrera sig (Demirbilek & Talan, 2017). Även Lau (2017) visar på att användandet av sociala medier för ett icke akademiskt ändamål försämrar elevernas prestationer. Dock visar han på att om elever använder sociala medier för akademiska ändamål uteslutande, blir resultaten varken bättre eller sämre.
Fleischer och Kvarnsell (2015) pekar på att elevers betyg inte påverkas betydande utav an-vändningen av egen dator i klassrummet. Dock så kunde de se ett generellt förytligande av kunskap. Fleischer och Kvarnsell (2015) skriver även att de har sett detta på en studie i in-ternationella konflikter där eleverna skulle beskriva en konflikt samt skapa förståelse för vad en konflikt är. De elever som hade egna datorer skapade bara en förytligande kunskap om ämnet genom att bara ta till sig det som låg närmast till hands. Detta kan förklaras ge-nom att elever med egna datorer i klassrummet blir mer stressade, att de vill skynda vidare och då går miste om tiden att reflektera (Fleischer & Kvarnsell, 2015). Även Pattersson och Pattersson (2017) pekar på att studieresultaten där elever får använda sig av bärbara datorer minskar något. Den grupp som påverkas mest negativt av användandet av bärbara datorer är de elever som är lågpresterande, men man kan även se en klar negativ påverkan på män generellt sätt.
Tallvid (2015) skriver även att det inte finns någon studie som visar att elevers betyg går upp med användandet av datorer men att lärarna upplever att elevernas kunskaper har ökat med införandet av 1:1 i klassrummet. Även eleverna själva pekar på samma sak. Det är självklart svårt att mäta kunskap och till exempel sätta betyg mot olika årskullar. Dock så visar Zheng, Warschauer och Farkas i en studie från 2013 att elever faktiskt får bättre resul-tat vid användning av digitala verktyg under lektionerna. Den grupp som speciellt fick bety-dande vinster med användningen av digitala verktyg var den grupp elever som var så kal-lade riskgrupper. Det var de elever som kom från låginkomstfamiljer samt latinamerikaner som visade på en betydande vinst av att använda digitala verktyg i undervisningen. Dock så handlade denna studie om skrivandet mer än betyg i ämnena (Zheng et al., 2013).
12
Carter, Greenberg och Walker (2017) visar i sin studie att eleverna i klassrum där det inte får användas någon internetbaserad teknik presterar bättre än någon annan grupp i deras test. De elever med restriktioner på internetbaserad teknik fick mer än 2% högre testresul-tat än de elever som hade undervisning i klassrum där det inte fanns några restriktioner alls för användandet av internetbaserad teknik. I de klassrum där internetbaserad teknik i form av ”paddor”/surfplattor fick användas under strikt övervakning, presterade eleverna aningen bättre än de elever där internetbaserade tekniken användes utan restriktioner, men samtidigt sämre än de eleverna där internetbaserad teknik inte användes alls (Carter, Green-berg & Walker, 2017).
Blomgren (2016) visar i sin studie att elevers motivation ökar med införandet av digitala hjälpmedel, generellt sätt. Genom att ha tillgång till digitala resurser ökar elevernas inställ-ning till lärandet, känslor, digitala processer för bedöminställ-ning, datorn som ett redskap för att hantera uppgifter och lärares digitala kompetens. Eleverna själva säger att digitala resurser bidrar till att de får mer frihet och kan fatta fler beslut på egen hand gällande hur de vill ge-nomföra olika skolarbeten, alltså hur de vill prioritera för dem viktiga personliga mål med undervisningen (Blomgren, 2016).
4.2 Lärarperspektivet
Digitalisering av klassrummen i skolan kräver mycket förberedande inför lektionerna gäl-lande flera aspekter. Lärarna ska förbereda vilka digitala verktyg som ska användas samt un-dersöka vad som är tillförlitligt och bra material. Tiden är den största aspekten enligt littera-turen till varför lärarna är tveksamma inför digitaliseringen. Tallvid skriver i sin studie ”1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring” från 2015 att lärares uppfatt-ning av och inställuppfatt-ning till den nya tekniken och införandet av 1:1 i klassrummen är att det tar just mycket tid. Lärarna beskriver att det tar tid att planera, testa teknik och programva-ror, söka på internet samt fortbilda sig. Även Ljungqvist (2018) kommer fram till att lärarna tycker det är tidskrävande att planera och implementera digitala verktyg i undervisningen och för att digitala verktyg ska bli lyckosamt i klassrummet krävs det kompetensutveckling. Lärarna säger att deras tid är knapp och för att implementera ny teknik i undervisningen krävs att de tar tiden från något annat och det är många lärare som då väljer bort den nya tekniken. Detta kan skapa problem för eleverna och lärarna själva (Tallvid, 2015). Eleverna
13
själva säger, enligt Blomgren (2016), att de ogillar bristen på samsyn hos lärarna när det kommer till det kollektiva lärararbetet kring undervisning och digitala resurser. De framför kritik till lärarnas kompetens inom området. Klassrum där läraren underlättar för elevernas prioritering av personliga mål genom användandet av digitala hjälpmedel signalerar en lä-randeinriktad målstruktur (Blomgren, 2016). Att hela tiden förväntas hålla sig uppdaterad om hur den senaste tekniken fungerar är en stressfaktor hos lärarna. Men även att eleverna många gånger ses som mer kompetenta inom området teknik skapar stress hos lärarna som säger sig ha förlorat kontrollen i klassrummet (Fleischer & Kvarnsell, 2015).
Även Ljungqvist (2018) skriver att lärarna tycker att det är tidskrävande att planera och im-plementera digitala verktyg i undervisningen. Att det behövs kompentensutveckling är en viktig faktor för att lyckas med digitala verktyg. Lärarna, enligt Ljungqvist, säger att osäker-het och att processen för hur undervisningen konstrueras och planeras präglas av komplex-itet. Willermark (2018) skriver i sin studie att det tar tid för lärarna att skapa digital didaktisk design som är meningsfull. Det krävs omfattande arbetsinsatser och att experimentera med praktiken under lång tid för att få detta att fungera i klassrummet. Även att lärarna hade motsättningar och organisatoriska gränser mellan varandra var avgörande för utvecklingen. Tallvid (2015) skriver också att lärarna gärna inte frångår den struktur som läroboken ger och därför uttrycker att det inte finns något material på nätet som kan mäta sig med lärobo-ken. Att behöva leta efter bra material som behandlar vad läroplanen säger om ämnet är svårt och tidskrävande. Lärarna är även rädda för att uppgifterna som eleverna får kan ta helt oväntade riktningar och därför bli svårare att betygsätta, eller åtminstone bli mer tidskrävande för lärarna (Fleischer & Kvarnsell, 2015). Lärares åsikter pekar på flera olika problem med införandet av digitalisering, där alla aspekter anses vara tidskrävande. Lindgren-Touma, Lindmark, Löfgren och Westerberg (2014) beskriver samma sak, att lä-rarna tror att det är en tidskrävande process att digitalisera klassrummet. Dock säger även de att digitaliseringen kommer främja ett effektivt arbetssätt, formativa bedömningar och elevernas digitala kompetens. De har även kommit fram till att lärarna tror att digitali-seringen kommer kunna leda till en minskad dialog i klassrummet. Även om de tror att di-gitaliseringen kommer leda till mindre dialog i klassrummet tror de flesta att kommunikat-ionen med elever kommer underlättas. Lärarna tror att det största problemet med digitali-seringen i klassrummet är att eleverna gör annat under lektionstiden som att spela, surfa el-ler chatta med varandra.
14
En annan aspekt gällande införandet av digitalisering i skolan är hur den påverkar elevers betyg och resultat. Sana, Weston och Cepeda (2012) kommer fram till att elevernas resultat inte påverkas negativt om de får använda sina datorer på ett strikt akademiskt sätt och att det till och med kan förbättra resultaten för eleverna. Detta ställer då högra krav på läraren att förmedla detta till eleverna eller med en strikt metod övervaka eleverna så att de inte på något sätt använder sina datorer på ett icke akademiskt vis. Lärarna berättar i denna studie att de uttrycker en viss osäkerhet kring om digitaliseringen kommer få den effekt av positi-vitet som Skolverket lyfter fram. Dock pekar Mars, Brännström och Brännström (2017) på att lärarna tror att digitaliseringen kan möjliggöra ett effektivare arbetssätt. De skriver också att för att digitaliseringen överhuvudtaget ska fungera så krävs engagemang från rektorn men även IT-support och kollegors stöd. Lärarna pekar till exempel på brist på tekniskt stöd och överdriven blockering av webbsidor. Vidare menar de att ett kollaborativt lärande är en förutsättning för att digitaliseringen ska kunna genomföras. Sahin, Top och Delen (2016) beskriver i sin studie att lärarna efter ett år med digitala verktyg i klassrummet fortfa-rande är negativa till inföfortfa-randet av digitala verktyg. De beskriver att lärarna faktiskt är mer negativt inställda efter det året som de testade digitaliseringen än vad de var inför testet.
15
5. Diskussion
Resultaten i denna kunskapsöversikt pekar på samstämmiga uppgifter om att elevernas be-tyg inte blir till det bättre i och med den digitalisering som sker i samhället och framförallt i skolan. Artiklarna som använts i översikten visar nästan uteslutande att elevernas betyg blir sämre ju mer de använder datorerna under föreläsningar. Man har även sett att om vissa elever inte använder sig av datorer under lektionerna så kan deras betyg påverkas negativ ändå, om kompisen bredvid använder dator. Det man dock kunnat se i vissa studier är att om lärarna är strikta och stränga med vad eleverna faktiskt gör med sina datorer kan elever-nas betyg däremot bli bättre. När eleverna använder sig av digitala verktyg i klassrummet är användandet oftast inte begränsat utan eleverna kan använda de digitala verktygen till annat än skolarbeten och det är här det skapas problem. Den information som hjärnan sållar bort blir sekundär information och om eleverna gör annat än endast skolarbete med sina digitala verktyg och fokuserar på det under en lektion är risken att det läraren säger blir sekundär information.
När det kommer till vad lärarna säger om digitaliseringen så är det även här mestadels nega-tiva tankar kring användandet av datorer och annan teknisk utrustning under lektionstid. Lärarna är mest bekymrade över tid åtgången för implementeringen av digitala verktyg i klassrummet och säger sig behöva ta tid från andra arbetsuppgifter för att kunna arbeta på ett bra sätt med digitala verktyg. Även support och stöd sägs vara ett problem när det kom-mer till digitalisering. Lärarna behöver lägga tid och energi på att leta hjälp om något inte skulle fungera, vilket i sin tur även det blir väldigt tidskrävande. En intressant fråga för framtiden är hur lärarnas åsikter kring digitaliseringen förändrats när implementeringen i undervisningen är gjord och det finns en tydlig struktur kring stöd och service.
En aspekt som framkommit i denna kunskapsöversikt är att man när man forskat på hur digitaliseringen påverkar elevers betyg, inte särskiljer de olika skolämnena från varandra. Man skulle kunna gå djupare i forskningen genom att se om digitalisering har olika effekt på betyg i olika ämnen, tex svenska och samhällskunskap. Det går att finna mer specifik forskning kring ämnet matematik, men sökningarna i början av denna översikt fann ingen-ting specifikt på ämnet samhällskunskap, varför sökningarna fick breddas. En intressant aspekt hade varit att få tydligare resultat på digitaliseringens effekt på betyg inom samhälls-kunskapen då det är ett ämne som är föränderligt i nutid. Till skillnad från till exempel
16
ämnet historia där ämnet och kunskapen inte är föränderlig och användningen av digitala hjälpmedel under undervisning och lektionstid kanske därför inte är av lika stor vikt. I sam-hällskunskap finns det delar där kunskapen uppdateras och förändras kontinuerligt och di-gitala verktyg kan därför underlätta för sökning av nutida kunskap och fakta. Skolverket gjorde 2015 en undersökning som visade att de samhällsorienterade ämnena, efter svenska, använder sig mest av digitala verktyg i undervisningen. Dock delas inte ämnena upp i un-derkategorier så som samhällskunskap, historia och religion. Detta hade kunnat vara intres-sant för att se om det skiljer sig i undervisningen och därmed om digitala verktyg har olika relevans i de olika ämnena.
Flera artiklar som belyser digitaliseringens effekt på betyg i denna kunskapsöversikt är, som nämnt tidigare, från andra länder än Sverige. Man skulle kunna tänka sig att detta kan bero på varierande betygssystem och syftet med undervisningen i skolan. I vissa andra länder är man fokuserad på betyg och undervisningen går ut på att eleverna ska lära sig det som går att mäta, exempelvis i PISA-undersökning. I skolans värdegrund under grundläggande vär-den står det att skolan ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (Gy11, 2011). Lärarens roll är till för att lära elever att själva söka och tillgodose sig kunskap. Detta skulle kunna skilja sig jämfört med flera andra länder och därmed kanske forskningen inte hade överensstämt med de resultat som redovisats i denna kunskapsöver-sikt, hade den gjorts i Sverige.
17
6. Slutsats
Min kunskapsöversikt visade att betyg blir sämre av att använda datorer i klassrummet och att det tar mer tid från lärarens sida. Det finns fortfarande lite forskning kring digitalisering-ens effekt på den svdigitalisering-enska skolan. Forskningen behöver också specificeras till de olika sko-lämnena. Många av mina artiklar som jag har läst visar på att elever fått sämre betyg av digi-taliseringen och användandet av digitala verktyg under lektioner. Nästa steg i forskningen är att ta reda på anledningar till varför betygen försämrats. Kan det handla om felaktig an-vändning av digitala verktyg, störande moment eller andra aspekter. Vidare behövs det forskning om lärares upplevelser av digitaliseringen när den implementerats och arbetats med över tid.
18
Referenslista
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. (Akademisk av-handling, Göteborgs universitet, Göteborg.) Hämtad från:
http://hdl.handle.net/2077/47615
Carter, S., Greenberg, K. & Walker, M. (2017). Should proferssors ban loptop. Education next, 17/4, 68-74.
Demirbilek, M. och Talan, T. (2017) The effect of social media multitasking on classroom performance. Active learning in higher education, 19/2, 117-129.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1177/1469787417721382
Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik. Stockholm: Gothia fortbildning AB
Gy11, skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad från https://www.skolver- ket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laro-plan-gy11-for-gymnasieskolan
Lau, W., W.F. (2017). Effects of social media usage and social media multitasking on the academic performance of university students. Computers in human behavior, 68, 286-291. Https://doi.org/10.1016/j.chb.2016.11.043
Lindgren-Tuoma, M., Lindmark, T., Löfgren, K. & Westerberg, A. (2014). Skellefteå kom-muns 1:1-satsning i gymnasieskolan: En redovisning av enkätsvar från elever, lärare och rektorer i årskurs 1. Hämtad från
http://umu.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:796130/FULLTEXT01.pdf
Ljungqvist, M. (2018). Diskurser om undervisning med digitala verktyg: En kritisk gransk-ning av relationen mellan universitetslärares beskrivgransk-ningar och lärosätens styrdokument. Högre utbildning, 8/2, 90-103. https://doi.org/10.23865/hu.v8.1343
19
Mars, A., Brännström, M. & Brännström, L. (2017). I huvudet på en digitalkompetent lärare - Bloggen som verktyg för reflektion kring arbete med digitala resurser. Hämtad från VIS, vetenskap i skolan, Malmö: https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23421/VIS-I-huvudet-pa-en-digitalkompetent-larare-2017.pdf?sequence=2
Parding, K., Sehlstedt, T., Johansson, A., Berg-Jansson, A. & Jakobsson, M. (2018). Lärares arbetsvillkor i kontexten av marknadisering, privatisering, val och konkurrens - beskrivande enkätdata. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1169003/FULLTEXT01.pdf Sahin, A., Top, N. & Delen, E. (2016). Teachers’ first-year experience with Chromebook laptops and their attitudes towards technology integration. Technology, Knowledge and Learning, 21, 361–378. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s10758-016-9277-9
Sana, F., Weston, T. & Cepeda, N. (2013). Laptop multitasking hinders classroom learning for both users and nearby peers. Computers & Education, 62, 24-31.
Skolverket. (2018). Samhällskunskap ämnet syfte. Hämtad 2019-11-26 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyl-labuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfe e44715d35a5cdfa92a3
Skolverket. 2016. IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015. Diari-enummer: 2015:00067. Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=3617
Tallvid, M. (2015). 1:1 I klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring. (Doktorsav-handling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/bit-stream/2077/37829/1/gupea_2077_37829_1.pdf
Von Schantz Lundgren, I. och Lundgren, M. (2011) Unge elever med egen dator – Några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas. Utbilding och lärande, 5/1, 74-91. Https://oai:DiVA.org:du-10225
20
Willermark, S. (2018). Digital didaktisk design - Att utveckla undervisningspraktiken i och för en digi-taliserad skola. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1174749/FULL-TEXT01.pdf
Zheng, B., Warschauer, M. & Farkas, G. (2013). Digital Writing and Diversity: The Effects of School Laptop Programs on Literacy Processes and Outcomes. Journal of educational com-puting research, 48/3, 267-299. https://doi-org.proxy.mau.se/10.2190/EC.48.3.a
