• No results found

Naturvård i Tanzania

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Naturvård i Tanzania"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Naturvård i Tanzania

I Tanzania är 80 procent av befolkningen fattiga bönder. På många håll utnyttjas jordarna

och skogarna till bristningsgränsen och påfrestningarna på miljön är stora. Genom

LAMP-projektet har bönderna fått ökad kontroll över jorden och större inflytande i beslutsprocessen. Det

har lett till att ett uthålligt jord- och skogsbruk håller på att växa fram, samtidigt som

produk-tionen av grödor har ökat.

Skogen i Duru-Haytemba var vanskött på den tiden då staten ansvarade för den. Tjuvar gick in och högg ner träd för att tillverka träkol, bönder lät sina djur ströva omkring hur som helst och beta av de unga träden. Men när byborna intill skogen fick gemensam brukningsrätt över området hände något. De började ta eget ansvar och idag bevakas skogen av skogsvaktare från byn. Då och då fälls några träd för att användas till gemen-samma saker som till exempel skolbänkar, men det sker varsamt. I framtiden hoppas man att nyplanteringar ska kunna ge byborna inkomster från skogen.

Det lokala ansvaret står i centrum för biståndsprogrammet Tanzania – Sweden Local

Mana-gement of Natural Resources Programme, även populärt kallat LAMP, som stöds av Sida. Fyra

distrikt, eller kommuner, i centrala Tanzania deltar i arbetet och omkring 600 000 bybor berörs, däribland invånarna i Duru-Haytemba. Filosofin bakom projektet är att stödja olika samverkande komponenter i utvecklingsarbetet. För att verkligen lägga grunden till en hållbar utveckling räcker det inte att bara lära ut bättre metoder att nyttja marken, utan man måste exempelvis även arbeta för att trygga rätten att äga mark och förbättra skattesystemet.

Just äganderätten är en avgörande pusselbit – om man inte äger sin mark, är det svårt att engagera sig i skötseln av den och göra långsiktiga investeringar. Ett huvudmål inom projektet har därför varit att skaffa fram lagfarter till den mark som byarna brukar, något som har varit svårt i Tanzania. Detta arbete har underlättat den stora förändring som nu

(2)

STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besök: Sveavägen 20 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-698 56 15

www.sida.se, info@sida.se F9107/nov1999

P R O J E K T F A K T A

genomförs i landet. En ny lag slår numera fast att den som brukar marken får evig besitt-ningsrätt. Lagen förespråkar även att kvinnor på samma villkor som männen får äga mark, vilket är mycket ovanligt i Afrika.

En annan aspekt i arbetet är att byborna uppmuntras ta eget ansvar för att bestämma hur de gemensamma naturresurserna som vattentillgångar, betesmarker och skogs- och jordbruksområden ska utnyttjas. Byn kan sedan upprätta ett kontrakt med kommunen för genomförandet av utvecklingsprojekt som byborna bedömer vara viktiga. Det kan handla om att till exempel borra brunnar för att få rent dricksvatten, utveckla jordbru-ket, eller reparera en lokal väg så att varor lättare kan transporteras till marknaden. Byn är ansvarig för genomförandet, medan kommunen är ansvarig för att till exempel till-handahålla rådgivare och utrustning. Kommunens tjänstemän och rådgivare får utbild-ning av LAMP-projektets konsulter, så att de i sin tur kan lära ut hur man nyttjar natur-resurserna utan att förstöra dem. Resultaten är goda: skördarna har generellt sett för-dubblats, tillgången till rent vatten ökat kraftigt, jordförstöringen minskat, och okontrol-lerad skogsavverkning avtagit. Ofta är det enkla knep som leder till stora förbättringar. Terassodling och djupplöjning hindrar till exempel vatten från att rinna bort, samtidigt som en växande gröda får bättre förutsättningar att klara torra perioder.

Ett annat steg inom projektet är att stimulera till ökad kommersiell verksamhet. Men om man inte känner till marknadens villkor är det svårt att anpassa sitt val av grödor till ef-terfrågan. Därför planerar man att som en del av projektet öppna ett informationscenter med bland annat uppgifter om aktuella priser för avsalugrödor.

En intressant konsekvens av projektet är att det även lett till ökad jämställdhet. Fler kvin-nor deltar aktivt i den lokala beslutsprocessen och deras makt har därmed ökat.

I Tanzania har kommunerna fått ett ökande ansvar för självfinansiering genom egen uppbörd av skatter. Än så länge är det för tidigt att se om de ökade skatteintäkterna har lett till förbättrad social service, men tanken är att när ett effektivare ekologiskt hållbart bruk av jord, skog och betesmarker ger ökad avkastning, kommer mer resurser att frigö-ras i samhället. Pengarna kan användas till att förbättra bland annat skola och sjukvård. På kommunnivå stödjer därför programmet även utvecklingen av finansiell kontroll, planering och uppföljning inom denna sektor.

References

Related documents

Alla skolorna, som har undersökts, hade förmodligen inte kommit med vid ett representativt urval, men det fak- tum att de har lämnat timplanen och haft full kontroll över

Traditionen om abbedissan i Klara kloster, Anna Reinholds- dotter Leuhusen, såsom ägare till kedjan och radbandet finnes upptecknad i en redogörelse av fideikommissets förste

Miljöarbetet som togs upp i Läroplanen för förskolan (Lpfö98) handlade om att verksamheten ska arbeta efter ett ekologiskt förhållningssätt där barnen får utforska och

Samhället måste, av omsorg för de boende i Sveriges utsatta områden, sätta ner foten mot den organise- rade brottsligheten. Att skärpa straffen för olaga vapeninnehav är en

Under rubrik 5.1 diskuteras hur eleverna använder uppgiftsinstruktionerna och källtexterna när de skriver sina egna texter och under rubrik 5.2 diskuteras hur

Tabell 11 visar samtliga ord som elever med svenska som andraspråk markerat men också vilka av dessa ord som bara dessa elever markerade.. Alla tre lärare markerade bara sex av

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Den skulle dessutom kunna bli vägledande för de lokala arbetsplanerna, så att när man skall planera för schema, ökas möjligheterna för ämnesöverskridande undervisning, något