Djurassisterad terapi i fritidshemmet

Lärande och samhälle

Examensarbete

Djurassisterad terapi i fritidshemmet

Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en

fritidshemskontext

Carolin Niemi Susanne Widerberg

Grundlärarexamen

med inriktning mot arbete i fritidshem 180 högskolepoäng

2015-04-06

Examinator: Camilla Löf Handledare: Eva Nyberg

1

Förord

Vi vill tacka alla som har ställt upp på våra intervjuer och bidragit med information, tankar och erfarenheter. Detta har gjort att vår studie blivit möjlig att genomföra. Utan informanterna hade vi inte kunnat undersöka och besvara våra frågeställningar. Vi har båda medverkat vid alla intervjuer, en av oss ställde frågor och den andra antecknade, vi bytte arbetsuppgifter vid varje intervju. Vi spelade in alla intervjuer med hjälp av diktafon. Allt material har

transkriberats och sammanställts gemensamt. Slutligen vill vi tacka vår handledare Eva Nyberg för stort engagemang och bra feedback som har hjälpt oss under arbetets gång. Stort tack!

3

Abstract

Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att

arbeta med djur i en fritidshemskontext

Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne

Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ

forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.

Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt

fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med djur.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Begrepp och definitioner ... 8

2. Tidigare forskning och teoretisk förankring ... 9

2.1 Tidigare forskning ... 9

2.1.1 Oxytocin ... 9

2.1.2 Djur som terapeutiskt verktyg ... 10

2.1.3 Effekter av djurkontakt ... 10

2.1.4 Djur och barn i behov av särskilt stöd ... 12

2.2 Teoretisk förankring ... 13

2.2.1 KASAM ... 13

3. Metod och genomförande ... 15

3.1 Metodval ... 15

3.2 Urval ... 15

3.3 Genomförande ... 17

3.4 Forskningsetiska överväganden ... 19

4. Resultat och analys ... 20

4.1 Lugn ... 20

4.2 Ansvar och empati ... 23

4.3 Problem med att inkludera djur i fritidshemsverksamheten och möjliga lösningar ... 25

4.4 Känsla av sammanhang ... 27

4.5 Sammanfattning ... 32

5. Diskussion ... 34

5 5.2 Kritisk självreflektion ... 35 5.3 Relevans för professionen ... 35 5.4 Fortsatt forskning ... 36 Referenser ... 37 Tryckta referenser ... 37 Elektroniska referenser ... 37 Bilagor ... 39 Bilaga 1 ... 39 Bilaga 2 ... 42

6

1. Inledning

Vi har valt ett forskningsområde som berör djurassisterad terapi för barn då det är något som intresserar oss väldigt mycket. Vi har sedan innan egna erfarenheter av hur djur och deras närhet kan förbättra människors välmående, vi har själva varit med om när kontakten med djur har haft en positiv inverkan på såväl vårt eget som andra människors välbefinnande. Vi har således egna erfarenheter men de är inte forskningsbaserade. Vi har valt detta ämne, för att få en djupare inblick i djurassisterad terapi och ta reda på vad forskningen visar, i syfte att koppla denna kunskap till en diskussion om användning av djurassisterad terapi i

fritidshemsverksamhet. Vi är framför allt intresserade av djurassisterad terapi i arbete med barn. Vi är medvetna om att ordet ”terapi” kan tolkas som relaterat till sjukdom och behandling, vilket kan anses irrelevant i en fritidshemskontext. Vi menar dock att man kan använda djurassisterad terapi på andra sätt än behandlingsinriktat, nämligen som en del av det sociala relationsarbetet i barngruppen på fritidshem, i syfte att skapa lugn och välbefinnande. Det är detta som är utgångpunkten för uppsatsen. Vi är även intresserade av att se om och hur djurassisterad terapi kan hjälpa barn i behov av särskilt stöd.

Dagens fritidshem har ofta stora barngrupper och en miljö som ibland upplevs som stressig (Skolinspektionen 2010). Ett av fritidshemmets centrala uppdrag är att förse barnen med en meningsfull och kvalitativ fritid (Hippinen 2011). Barns trygghet och välmående är en grundförutsättning för en kvalitativ fritidsverksamhet och det finns många sätt att arbeta med detta. Att skapa trygghet och välmående genom att låta barn få kontakt med djur kontinuerligt kan vara ett sätt.

I vårt yrkesverksamma liv kommer barn och deras välbefinnande vara ett centralt inslag. Vi har därför till denna uppsats valt att inrikta oss på just relationen mellan barns välbefinnande och deras kontakt med djur. Då vi redan har personliga erfarenheter och tankar kring

djurassisterad terapi kommer vi för att uppnå bästa resultat att hålla ett öppet och objektivt sinne genom arbetets gång, med detta menar vi att vi är medvetna om osäkerhetsaspekten i frågan. Det finns dock forskning som påvisar ett positivt samband.

Forskarna Ariane Schratter och Josef C. Schrock från Mayville College i USA har tidigare genomfört en studie om hur terapi med hundar kan främja autistiska barns utveckling. Studien visar att användandet av hundar minskar barnens impulsivitet, risken att de skadar sig,

7 Vi ska under arbetets gång fördjupa oss i hur djurassisterad terapi fungerar och vilka olika metoder som används inom området. Främst vill vi titta på hur man använder det tillsammans med barn, och sedan diskutera om och hur man skulle kunna använda sig av detta i

fritidsverksamheten.

I Skåne finns det tio landsbygdsföretag som är kopplade till region Skåne där det erbjuds naturunderstödd rehabilitering. På gårdarna använder man sig av djur- och naturterapi, varav fem gårdar använder djur i sin verksamhet (Region Skåne). Vi har inför vårt arbete valt att besöka en av dessa fem gårdar samt en fritidsklubb som har djur. Mer information om insamlandet av empiriskt material följer i kapitel 3, avsnitt 3.2.

Vi menar att det är ett rimligt antagande att djurassisterad terapi skulle kunna ha effekter på barn med och utan svårigheter i vardagen. Enligt Beck-Friis finns det inom vården i Sverige en misstänksamhet mot att använda djur i vården om man inte har jobbat med det själv, och det är framför allt arbetsmiljöproblemen som lyfts fram när det diskuteras. Personer som däremot har använt sig av djur inom vården är mycket positiva till det (2009). Folke- Fichtelius (1995) tar upp att allergi anses vara ett stort problem när man talar om barn och djur. Problemet anses som ”så svårt och oövervinneligt att det inte ens är värt att intressera sig för” (1995:51). Hon menar att det är just därför ämnet är viktigt att diskutera. Det är viktigt att hitta lösningar och möjligheter för barn att få interagera med djur utan att riskera deras hälsa. Ämnet kan anses osäkert och diskutabelt, men vi menar att det finns ett värde i att diskutera mindre frekventa metoder när det gäller verksamhetsutveckling på fritidshem. Den forskning vi hittat ger positivt utfall och vi vill i detta arbete lyfta fram, granska och diskutera om och hur djurassisterad terapi skulle kunna vara en metod att använda med barn i fritidshem framförallt gällande arbetet med barns sociala samspel, relationer, trygghet och välmående.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten.

I föreliggande uppsats avser vi alltså undersöka användandet av djur i arbete med barn i allmänhet men även med intresse för barn i behov av särskilt stöd. Fokus riktas mot följande frågor:

 Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner?

8

1.2 Begrepp och definitioner

Animal assisted therapy är den engelska benämningen för djurassisterad terapi. AAT fick sitt

genombrott på 1960-talet, det var då psykiatrikern Boris Levinson gjorde upptäckten att det fanns stora fördelar, vilka redogörs för i kapitel 2, med att interagera med djur när man behandlade patienter (Beck-Friis m.fl. 2007). Vidare i arbetet kommer vi att använda den svenska benämningen. När man använder sig av djur i vården innebär det att djur har en central del i behandlingen. De vanligaste djuren man använder sig av är hundar, hästar, katter och kaniner och även de vanligaste lantbruksdjuren (Svensson, 2009).

9

2. Tidigare forskning och teoretisk

förankring

I detta kapitel redogörs för tidigare forskning om djurassisterad terapi. Ett teoretiskt begrepp vi finner relevant för vår diskussion, nämligen KASAM- Känsla av sammanhang, framhålls i denna forskning. Sist i kapitlet görs därför en utvecklad genomgång av KASAM som

teoretisk ram för studien.

2.1 Tidigare forskning

Nedan följer en sammanställning av tidigare forskning kring studiens ämne.

2.1.1 Oxytocin

1909 upptäckte sir Henry Dale ett extrakt från hypofysens baklob som hade som funktion att starta sammandragningarna av livmodern på gravida katter. Detta extrakt fick namnet oxytocin (Uvnäs Moberg 2009).

I Sverige finns det få forskare som har studerat sambandet mellan djur och människa, men en av dem är Kerstin Uvnäs Moberg, som är professor i djurfysiologi vid Sveriges

lantbruksuniversitet. När hon studerade mekanismerna bakom djur i vården visade

undersökningarna att djurkontakt har samma fysiologiska effekt som man får vid en massage. Då frisätts oxytocin, som bidrar till den lugnande effekt som ett barn får när modern ammar, det hjälper även till att starta förlossningar, starta mjölkproduktionen vid amning samt att det hjälper modern att knyta an till sitt barn. Oxytocinet har även andra effekter, till exempel kan det sänka puls och blodtryck, minska stress och rädsla samt öka social interaktion och

välbefinnande. Uvnäs Moberg har också kommit fram till att ett djur kan frigöra oxytocin hos människor. Detta kan i sin tur förhöja halten av oxytocin hos djuret (Uvnäs Moberg &

Petersson, 2004).

Har du någon gång försökt att lära dig något nytt eller förstå något

komplicerat, när du är stressad och har ont om tid? Alla som har varit i den situationen vet att det oftast går ganska dåligt. Däremot fungerar

koncentrationen bättre om man får en chans att lugna ner sig, antingen genom att få vara ifred en stund eller genom att få tillräckligt med tid på sig (Uvnäs Moberg 2000:91).

Uvnäs Moberg menar att eftersom oxytocinet minskar stressen och förbättrar förutsättningarna för inlärning har det en positiv effekt på inlärning (2000).

10

2.1.2 Djur som terapeutiskt verktyg

Som tidigare nämnts finns det i Sverige en viss misstänksamhet mot djur i vården om man inte har arbetat med det själv. Dock är personer som har erfarenhet inom området mycket positiva (Beck- Friis, 2009). När man behandlar barn använder man sig på vissa ställen av hundar, där är det hunden som är terapeut. Uvnäs Moberg (2009) menar att när en hund är med blir det lättare för barn att prata om svåra saker. Barnet pratar antingen direkt till hunden om det som är eller känns jobbigt och ibland räcker det med enbart hundens närvaro. Barnet har ett förtroende för hunden för den säger ingenting när man pratar, hunden är lojal och kan aldrig skvallra för någon annan om det som barnet delar med sig av. Hon menar att hunden eller hundarnas närvaro gör att förmågan att uttrycka sig ökar hos vissa personer, såväl enskilt som tillsammans med andra personer närvarande i rummet (Uvnäs Moberg 2009).

Att använda djur i vården ger enligt Håkansson m.fl. (2008) en känsla av sammanhang. Uppgifterna man genomför tillsammans med djuren, till exempel att gå ut med hunden, känns som en mer meningsfull uppgift än att enbart gå på promenad. Uppgifterna med djuren upplevs som verkliga, roliga och meningsfulla och inte enbart som konstruerade terapeutiska åtgärder (Håkansson m.fl., 2008).

2.1.3 Effekter av djurkontakt

Internationellt har det också gjorts många studier på samspelet mellan djur och människor och det med positiva erfarenheter av närhet till djur. Enligt Beck-Friis har amerikansk forskning kommit fram till att barn som har sällskapsdjur hemma har större tillit till sig själva, detta för att djuret förmedlar en trygghet som "smittar" av sig på barnen. “Djuren höjer också barnens livskvalitet genom att de lockar till lek, stimulerar till utforskning av omgivningen och ökar barnens självständighet” (Beck-Friis, 2009). Forskarna har även kommit fram till att barn som har djur i hemmet har lättare för att lära sig saker och att de i större utsträckning än andra barn oftare slutför projekt som de har påbörjat (Beck-Friis 2009). Att växa upp med djur, till exempel hund, i hemmet ger barn fördelar som består även i vuxen ålder. Det är bra för den sociala kompetensen att leva med en hund och för barn kan detta vara viktigt (Uvnäs Moberg 2009). Barn som har djur i hemmet mognar enlig Folke- Fichtelius (1995) fortare än de som inte har djur, de får lättare att anpassa sig till de sociala förutsättningar som krävs av

omgivningen, ta kontakt med andra och uttrycka sig. Genom djuren lär sig barnen tyda kroppsspråk och kroppssignaler och denna lärdom kan de sedan överföra till samspelet med andra människor.

11 Djur och natur har en stressreglerande effekt på människor. Studier visar, enligt Håkansson m.fl. (2008), att närvaron av djur vid stressande arbetsuppgifter, till exempel i klassrum, märkbart minskar aggressivitet hos barn. Djur har positiv inverkan på inlärning,

kommunikationsförmåga, fysisk hälsa, beteende och emotionellt välbefinnande (Håkansson m.fl. 2008). Uvnäs Moberg menar att hundar har en lugnande effekt på människor. Barn som har en hund i rummet när de ska göra sina läxor har lättare att koncentrera sig än de barn som inte har en hunds närvaro (2009).

Närvaron av djur kan få en människa att ändra sin uppfattning av olika situationer, till exempel från hotfull till utmanande. Detta är något som forskare i socialpsykologi vid State University of New York at Buffalo, däribland Karen Allen (1999), har studerat. Allen gjorde en studie där 45 vuxna kvinnor fick utföra matematiska uppgifter där alla var av samma svårighetsgrad. Kvinnorna genomförde först uppgiften i ett laboratorium med endast

försöksledaren närvarande. Två veckor senare genomförde de uppgiften i sitt eget hem under tre olika omständigheter: ensamma, tillsammans med en kvinnlig vän samt tillsammans en hund. Resultaten visade högre stress och sämre prestanda när vännen var närvarande än när de var ensamma eller tillsammans med hunden. Hundens närvaro sänkte däremot stressnivåerna och gjorde att de presterade bättre. När de löste uppgiften ensamma kändes uppgiften mer hotfull än när hunden var närvarande, hunden gjorde istället att uppgiften kändes utmanande (Allen m.fl. 1999).

Direkt beröring aktiverar det stressreducerande systemet. Beröring har likartade effekter hos människor och djur, under förutsättning att beröringen upplevs som positiv (Kaiser & Spence 2004 i Håkansson m.fl.). Att ha hund har enligt Uvnäs Moberg goda effekter på både hälsan och förmågan till social interaktion och hon tror att det är just för att människa och hund berör varandra. Människan klappar och kramar hunden och när de känner varandra väl räcker det endast med att hunden är i närheten för att ge en lugnande effekt. Uvnäs Moberg har

tidigare sett hur oxytocinets effekter permanenteras och blir långvariga efter upprepad tillförsel. Eftersom matte och husse har sin hund nära sig mest hela tiden får de hela tiden små påslag i sitt oxytocin och därför utvecklas en mer kronisk aktivering av lugn och ro-systemet. Det är säkert denna mer kroniska effekt av oxytocinet som ger upphov till de hälsofrämjande effekterna (Uvnäs Moberg 2009:138).

Även Folke- Fichtelius (1995) talar om djurs positiva inverkan på både vuxnas och barns hälsa. Hon menar att djuren är ”en stor källa till glädje” (Folke- Fichtelius 1995:5), de

12 framkallar skratt som i sin tur ökar produktionen av endorfiner. Endorfiner är en

morfinliknande signalsubstans som motverkar negativ stress, den har en lindrande effekt på smärta och ger en känsla av välbefinnande.

2.1.4 Djur och barn i behov av särskilt stöd

Kristina Byström, psykolog vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Skövde, har genomfört en studie som visade att autistiska barn som genomgick samspelsterapi med häst blev mer kontaktbara och utökade sin lekrepertoar (Manimalis 2010). De visade även mer intresse för andra människor efter behandling. Byström menar att djur erbjuder kontakt mer kravlöst än människor och att detta ger terapeutiska möjligheter (Manimalis, 2010).

I en tysk studie fick 14 barn med autism tillbringa 60 minuter med en hund, en människa och ett föremål. Under de 60 minuterna filmades barnen och man mätte deras frekvens av kontakt. Barnen visade under dessa 60 minuter ett mycket större intresse för hunden än de andra kontaktmöjligheterna (Manimalisrapporten 2009).

På College of Veterinary Medicine, Washington State University, USA (Himmerland, 2010) genomfördes en studie där man analyserade effekterna av samspelet mellan människa och hund. Barnen som deltog var tio stycken till antalet, var i åldrarna 3-13 år och hade autismliknande utvecklingsstörningar. Terapeuten träffade barnen enskilt vid 45 tillfällen. Alla tillfällen filmades. Vid varje session hade terapeuten med sig antingen en boll, ett gosedjur eller en terapihund. Dessa användes för att jämföra barnens reaktioner och

interaktioner (beteendemässiga och verbala). Resultatet blev att barnen var mer lekfulla och fokuserade när terapihunden var närvarande. Vid tillfället då hunden var med pratade barnen mer, med både hunden och terapeuten. Terapeuten fick oftare svar på sina frågor och svaren var även mer korrekta än i de fall då terapihunden inte var närvarande (Martin & Farnum 2002 i Himmerland, 2010).

Sammantaget, utifrån ovan refererade forskningsstudier, menar vi att det finns tillräckligt underlag för att föra en diskussion om möjligheterna att använda djurassisterad terapi i

fritidshemsverksamheten. I vår studie intresserar vi oss inte för särskilda grupper, dock menar vi att arbetssätten i de studier som visat positiva effekter med att använda djur tillsammans med barn i behov av särskilt stöd kan gynna alla barn. Vi vill förstärka denna diskussion genom att vända oss till Antonovskys begrepp KASAM.

13

2.2 Teoretisk förankring

I detta avsnitt redogör vi för Antonovskys begrepp KASAM. Hur detta kan kopplas till studiens ämne och syfte visas i kapitel 4.

2.2.1 KASAM

Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, och kan beskrivas som känslan av att befinna sig i ett

meningsfullt sammanhang (Antonovsky, 1991). Antonovsky studerade kvinnor som överlevt koncentrationsläger. Han fann att vissa av dessa kvinnor hade, trots de svåra påfrestningar de hade utsatts för, kvar sin psykiska hälsa. De kunde fortfarande känna glädje och de ”hade strategier för att uthärda och bemästra de svåra situationer de befann sig i” (Jacobsson, 2011:98). Antonovsky ville ta reda på hur vissa kunde förbli vid god hälsa medan vissa inte kunde det.

KASAM kan delas in i tre centrala komponenter nämligen:

Begriplighet som innebär att det som händer runt om i världen känns begripligt och

strukturerat för individen samt att det går att förutse. Händelser som kommer som en överraskning går att ordna och förklara, en person med hög känsla av begriplighet klarar av att få även hemska händelser som krig och död att verka ”(be)gripbara” (Antonovsky

2005:44). Jacobsson kallar begriplighet för teorins kognitiva komponent med nyckelord som bland annat samband, förståelse och begriplig kommunikation (2011).

Hanterbarhet som innebär att de resurser man behöver för att hantera omgivningen finns att

tillgå. En person med låg känsla av hanterbarhet känner sig lätt som ett offer och kan tycka att livets omständigheter är orättvisa (Antonovsky 2005). Medan en person med hög känsla av hanterbarhet har lättare att gå vidare i livet när till exempel olyckliga saker händer.

Hanterbarhet är teorins handlingskomponent med nyckelord som bland annat problemlösning, förhållningssätt, metoder och socialt stöd (Jacobsson 2011).

Meningsfullhet, begreppets motivationskomponent, innebär att de områden i livet som

bedöms viktiga anses ”i regel som utmaningar, värda känslomässig investering och

engagemang” (Antonovsky 1991:40). I extremfall, kan de som har en mycket låg känsla av meningsfullhet ha svårt att hitta betydelsefulla aspekter i livet (Antonovsky 2005). Till motivationskomponenten nämner Jacobsson delaktighet och inflytande, engagemang och stark självkänsla som nyckelord (2011).

14

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken

utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky 2005:46).

Antonovsky (2005) menar att de personer som har höga värden utav de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har en hög KASAM och därför har lättare att hantera livets påfrestningar.

15

3. Metod och genomförande

I detta kapitel presenterar vi uppsatsens metod. Vidare redovisas urval, genomförande samt forskningsetiska överväganden.

3.1 Metodval

För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011). Bryman beskriver

semistrukturerade intervjuer som en flexibel metod där intervjuaren har möjlighet att följa upp intervjupersonens svar med följdfrågor och på så sätt kunna gå mer på djupet i kunskapen som intervjupersonen besitter. Intervjuguiden ger stöd och en röd tråd att följa genom intervjun. Dock måste den inte följas till punkt och pricka, frågorna måste inte ställas i exakt

ordningsföljd och inte heller i samma ordning som följer i intervjuguiden, man kan även ställa följdfrågor på informanternas svar (Bryman, 2011).

Vid en kvantitativ studie fokuserar man till stor del på siffror och mätbar data. Därför fann vi kvalitativ forskningsmetod bäst lämpad för att få ut så mycket som möjligt av informanternas erfarenheter och deras uppfattning av ämnet. Även tidsramen för uppsatsen påverkade vårt val av metod. Vi tror att det skulle bli svårt att hitta tillräckligt med informanter för att göra en kvantitativ forskningsstudie. För en kvantitativ forskningsansats krävs ett större antal

informanter för att få ett tillförlitligt resultat (Bryman, 2001). I en kvantitativ forskningsstudie är det lättare att hålla sig objektiv då forskarna har distans till deltagarna och sällan träffar dem. I kvalitativ forskningsstudie kan det vara svårare att hålla sig objektiv då man har kontakt med deltagarna vid till exempel intervju, då ser man personen och inte bara ämnet. Under studiens gång har vi varit medvetna om detta och varit noga med att hålla oss objektiva (Bryman, 2001).

3.2 Urval

För att samla ihop det empiriska materialet besökte vi två olika verksamheter som arbetar med djur och barn. Verksamheterna vi besökte var Humlamadens rehab i Veberöd och Sankt Hansgården i Lund. Vi intervjuade en person på varje ställe, vi har fått tillstånd av

16 nämna båda verksamheterna vid namn. Närmare beskrivning av verksamheterna följer nedan. Alla informanter, förutom informanten på Humlamadens rehab, har givits fiktiva namn. Humlamadens rehab, Veberöd, drivs av Lis-Lott Andersson som är VD och verksamhetschef, hon kommer i texten kallas för Lis-Lott. Lis-Lott är Leg Specialistsjuksköterska, med barn och ungdom som specialitet och IRT-certifierad i Hästunderstödd terapi och jobbade som distriktsköterska i många år. 1991 startade hon en ridskola för barn med och utan

funktionsnedsättningar och fortsatte att jobba som distriktsköterska parallellt med arbetet på ridskolan. 1997 slutade Lis-Lott att arbeta som distriktssköterska och gick över till att arbeta heltid på Humlamaden. I början av 2000-talet började verksamheten erbjuda rehabilitering för vuxna med utmattningssyndrom, med ångest och depression. De som kommer dit har blivit remitterade från vårdcentraler eller psykiatriska mottagningar. En behandling pågår i åtta veckor, tre dagar i veckan á fyra timmar om dagen, totalt 12 timmar i veckan. På gården finns det även en ridskola för barn. Ridskolan jobbar mycket med inkludering, alla barn, med och utan funktionsnedsättningar rider tillsammans. Har barnet någon form av svårighet, den behöver inte vara diagnostiserad, har man förtur i kön till att få en plats i gruppen. Om man till exempel är väldigt blyg och har problem med detta kan man få förtur.

Sankt Hansgården i Lund är bland annat en fritidsklubb dit elever från tre olika skolor i närområdet kommer, eleverna går i årskurs 4-6. Sankt Hansgården har funnits sedan 1991 och var de första tio åren ett fritidshem för årskurs 1-3. Det finns nio anställda med olika

pedagogisk utbildning, bland annat fritidspedagog och grundskollärare. På gården finns får, getter, kaniner, katter och höns. Barnen som går på fritidsklubben har möjlighet att vara med i Kaninklubben. Då hyr man en kaninbur i stallet där ens kanin får bo, man får ha kvar sin kaninplats även efter man slutat årskurs 6, det vill säga så länge kaninen lever. Eleverna i kaninklubben ansvarar för att kaninerna får mat, detta gäller även på helgerna. Här pratade vi med Pia som är utbildad grundskolelärare i åk 1-7. Nu är hon anställd på Sankt Hansgården som fritidspedagog och har jobbat där i ca två år. Hennes totala yrkeserfarenhet är 18 år. Under skoldagen erbjuder Sankt Hansgården lektionsverksamhet för skolklasser i Lunds kommun. Det finns bland annat temat Djur då man jobbar kring djur, eller Hantverk då man tillexempel kan tova ull. Sedan finns det även andra teman, till exempel vardagskemi eller historia. Tanken med lektionsverksamheten är att eleverna ska få möjlighet till undervisning i en annan miljö än klassrummet. Även om man inte har djur som tema har man ändå möjlighet att besöka och vara tillsammans med gårdens djur.

17 Sankt Hansgården är även öppen för allmänheten, och har på söndagar söndagsöppet med café. På vardagar kan till exempel förskoleklasser komma dit, ha picknick och umgås med djuren. Även privatpersoner får komma på vardagarna. På söndagar drivs caféet av tidigare anställda som exempelvis studerar samt någon av de äldre i kaninklubben. Det som säljs i caféet är hembakat och ekologiskt, och det säljs till självkostnadspris. Man får möjlighet till att prova på några av de aktiviteter som gården erbjuder.

Vi intervjuade även fritidspedagoger från två olika skolor om deras tankar om användandet av djur i fritidshemsverksamheten. Vi genomförde en intervju per skola och vid varje intervju deltog två utbildade fritidspedagoger.

Skola och fritidshem 1 har cirka 220 elever i årskurserna F-6. Den ligger i ett villaområde i en större tätort i södra Skåne. Skolans fritidshem har fyra avdelningar med cirka 30 elever på varje. Fritidspedagogerna Lena och Maria arbetar på varsin avdelning. De har mellan 10 och 15 års yrkeserfarenhet. Skola och fritidshem 2 har cirka 700 elever i årskurserna F-9. Skolan ligger i en mindre tätort i södra Skåne. Skolans fritidshem har fyra avdelningar med två klasser per avdelning med cirka 60 elever i varje. Fritidspedagogerna Anna och Camilla arbetar på samma avdelning och har cirka 10 respektive 30 års yrkeserfarenhet.

Skolorna där vi intervjuade fritidspedagogerna har ingen anknytning till någon av gårdarna vi besökte. Dessa skolor valdes just för att de ligger nära och för att vi har kontakter där och visste att de kunde vara intresserade av att prata med oss om detta ämne. Vi valde att besöka närliggande verksamheter på grund av att det inom tidsramen för denna uppsats skulle bli svårt att få tid till att besöka verksamheter med längre transportsträcka.

3.3 Genomförande

Vid verksamhetsbesöken gjordes intervjuer med en eller två anställda i varje verksamhet. Intervju 1 och 2 genomfördes dagarna efter varandra, först Sankt Hansgården och sedan Humlamadens rehab. Vid dessa tillfällen intervjuade vi en person på varje verksamhet. Intervjun med informanten från Sankt Hansgården ägde rum på Sankt Hansgården inne på fritidsklubben där vi kunde vara ifred. Intervjun varade i cirka 20 minuter, därefter fick vi en rundtur på gården. Intervjun med informanten från Humlamadens rehab ägde rum i en barack som fungerar som ett kontor på gården. Intervjun blev ofta avbruten då informantens telefon ringde och hon var tvungen att svara. Sammanlagd längd på intervjun, avbrott ej inräknade,

18 var cirka en timme. Vi fick därefter en rundtur i stallet. Efter intervjuerna spenderades totalt två dagar på att transkribera och sammanställa insamlat material.

Från början ville vi även genomföra observationer på verksamheterna vi besökte, dock fick vi inte möjlighet till det. Detta på grund av att de som genomgår behandling på Humlamaden behöver vara ifred och ha det lugnt och ostört när de vistas på gården. Om vi hade varit med för att observera hade vi varit i vägen och stört behandlingen och då hade den inte haft någon effekt. Eftersom observation på Humlamaden därmed inte var möjlig kände vi att det var lika bra att låta bli att genomföra observationer i denna studie helt och hållet.

Veckan efter intervjuade vi fritidspedagogerna, med ett par dagars mellanrum. Vi ville ha några dagars mellanrum mellan de två första intervjuerna och de två sista intervjuerna för att hinna sammanställa materialet från intervju 1 och 2 samt låta det inspirera intervjuguiden till intervju 3 och 4. Intervju 3 och 4 genomfördes ute på skolorna i fråga. Vi satt vid båda tillfällena i lugna och tysta rum där vi inte blev störda. Intervju 3 och 4 pågick i cirka 15 minuter vardera.

Vi besökte en verksamhet som arbetar med djurassisterad terapi och naturunderstödd terapi samt en fritidsklubb som har djur. Vi dessa tillfällen intervjuade vi en person på respektive verksamhet. Vi besökte även två skolor och pratade med två fritidspedagoger på varje skola, fritidspedagogerna intervjuades i par. Detta gjorde vi för att vi ville att de skulle kunna inspirera varandra i sina svar på frågorna. Risken med att intervjua fritidspedagogerna i par var att istället för att hjälpa varandra att komma på saker att berätta kunde det lika gärna ha blivit tvärt om. Fritidspedagogerna hade omedvetet kunnat hämma varandra under

intervjuerna om någon till exempel inte kände sig bekväm med att uttrycka tankar och åsikter inför den andre. Detta var vi medvetna om från början men vi valde att ta risken och ändå intervjua fritidspedagogerna i par. Vi är nöjda med vårt beslut för intervjuerna blev lyckade. Efter varje intervju transkriberade vi inspelningarna, därefter skrevs intervjuerna ut. Efter att ha läst igenom intervjuerna ett par gånger började vi leta efter och markera återkommande ord och tankar som vi sedan skulle ha nytta av i analysen. Detta gjorde att vi kunde se vilka delar av intervjuerna som var viktiga och relevanta att presentera i resultatkapitlet. Vi började med att sammanfatta varje intervju i skrift. Därefter skrev vi ut alla sidorna och sammanfattade vad varje stycke handlade om med ett par nyckelord som vi skrev i marginalen. Därefter klippte vi isär texten så att varje stycke blev en egen bit. Vi sorterade styckena i olika kategorier efter

19 nyckelorden, dessa kategorier blev sedan analysens olika teman. Vi letade sedan efter

resultatets nyckelord i forskningsavsnittet för att sedan koppla ihop dem.

3.4 Forskningsetiska överväganden

Att forskning bedrivs är viktigt för att samhället och individerna i det ska utvecklas, därför måste samhället och dess medlemmar stå tillgängliga för forskningen. De som deltar i forskningen har rätt att skyddas mot obefogad insyn i sina liv. Individerna har även rätt att skyddas mot ” psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning” (Vetenskapsrådet:5) och detta kallas för individskyddskravet. Individskyddskravet kan konkretiseras i fyra

huvudkrav som ställs på forskningen. Dessa fyra krav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa forskningsetiska principer antogs av Humanistisk – samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1990. Dessa krav kan var för sig sammanfattas så här

 Informationskravet. ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet 2015:7).

 Samtyckeskravet. ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (Vetenskapsrådet 2015:9).

 Konfidentialitetskravet. ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet 2015:12).

 Nyttjandekravet. ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forsknings- ändamål” (Vetenskapsrådet 2015:14).

Vi tog hänsyn till dessa krav genom att maila ut förfrågningar om deltagande samt informera om studiens ämne och syfte första gången vi tog kontakt med informanterna. Innan

intervjuerna startades gick vi genom informationen igen för att vara säkra på att informanterna förstått sina rättigheter. Här talade vi även om konfidentialitetskravet och förhörde oss om i så fall i vilken utsträckning informanterna önskade vara anonyma. De informanter och

20

4. Resultat och analys

I detta kapitel redovisar vi resultat samt analys av intervjuerna. Som tidigare nämnts har informanterna fått fiktiva namn med undantag för Lis-Lott Andersson på Humlamadens Rehab. Fritidspedagogerna kommer hädanefter kallas Lena, Maria, Camilla och Anna och informanten från Sankt Hansgården kommer att kallas Pia.

I avsnitten som följer vill vi undersöka om det finns ett samband mellan forskning och existerande verksamheter, det vill säga om informanternas erfarenhetsbaserade kunskap överensstämmer med tidigare forskning inom ämnet, hur verksamheterna ser ut och om det går att överföra arbetet med djur till en fritidshemkontext. Vi har valt att dela in studiens resultat och analys i olika teman som tillsammans besvarar våra frågeställningar. Dessa teman är lugn, ansvar och empati, problem med att inkludera djur i fritidshemsverksamheten och möjliga lösningar samt känsla av sammanhang. Under samtliga temarubriker presenteras och diskuteras data från både representanter för djurassisterad terapi och från fritidspedagoger.

4.1 Lugn

De vuxna som kommer till Humlamaden för behandling har drabbats av utmattningssyndrom med ångest och depression, de har blivit remitterade från vårdcentraler och psykiatriska mottagningar. Behandlingen handlar om att man ska få igång lugn och ro-systemet.

Stressrelaterad psykisk ohälsa stiger väldigt i Sverige idag och med den stiger även antalet sjukskrivningar enligt Lis-Lott A. Stress sätter igång vårt kamp och flykt- system, motvikten till lugn och ro-systemet, detta är inte något vi kan påverka med tanke eller vilja, även Uvnäs Moberg (2000) talar om detta. Lis-Lott menar att människan är skapt för ett aktivt liv i naturen och hon talar om att forskning visar att miljön där stressnivåerna är lägst är i ganska öppen skog där vi ser långt men ändå kan gömma oss och där vi vet att det finns vatten. Dessa instinkter sitter djupt i oss sen urminnes tider. Därför spenderar de som kommer till

Humlamaden mycket tid i naturen under behandlingen och jobbar med att få igång lugn och ro-systemet och oxytocinfrisättningen. Vi tror att dessa miljöer kan ha positiva effekter för barns utveckling och lärande. Även Håkansson m.fl. (2008) talar om djurs och naturs

stressreglerande effekter på människan och dess positiva inverkan på lärande kan våra tankar styrkas i forskning.

21 Ett exempel på när oxytocin frisätts är när man klappar en hund, under förutsättning att man känner sig trygg med djuret. Beröringen gör att blodtrycket sjunker och oxytocin frisätts, säger Lis-lott. När lugn och ro-systemet är igång sker läkning, både psykisk och fysisk. Detta styrks av Uvnäs Mobergs studier av den fysiologiska effekten vid djurkontakt (2004).

De personer kommer till Humlamaden genomgår naturunderstödd terapi, inte hästunderstödd terapi. Under den naturunderstödda terapin rider man inte på hästarna men man är

tillsammans med dem, till exempel i samma rum som gårdens tre små ponnyer medan de tuggar hö. Lis-Lott menar att bara att sitta tyst och lugnt tillsammans med hästarna när de äter får igång lugn och ro-systemet. En annan del av behandlingen är att mysa med hundarna som finns på gården. Gården föder upp labradoodels, och det finns därför ofta valpar på gården. Hundarna är tränade till att gå runt till människor och ”ge kärlek” som Lis-Lott uttrycker det. Vi tror att det faktum att hundarna spontant söker kontakt berör personen i fråga, upplevs beröringen som positiv resulterar det i en oxytocinfrisättning som enligt Uvnäs Moberg (2009) och Håkansson m.fl. (2008) aktiverar det stressreducerande systemet och på så sätt har goda effekter på hälsan.

Lena berättar om sina upplevelser från Sankt Hansgården i Lund där hon kunde se att det livligaste barnet i gruppen, klätterapan, kunde stå i lugn och ro och klia ett får och vara nöjd med att bara stå där och ”flumma in i det” hur länge som helst, för att sedan när fåret inte var i närheten kunna klättra på väggarna. Pia talar om att barn som kan ha svårt för att vara

inomhus där det är väldigt mycket folk, har stora fördelar av att vara ute bland djuren, de mår bättre av utomhusvistelse och djuren har en lugnande effekt på dem. Djuren är tama och kommer gärna fram till barnen och visar kärlek, de vill bli klappade och då får även djuren kärlek från barnen, fortsätter Pia. Det stora barngrupperna kan göra att miljön på

fritidshemmet blir stökig och det kan vara svårt att hitta en plats där man kan vara ifred och känna lugn. En effekt av djurkontakt som ofta nämns är att djuren kan hjälpa barnen att hitta ett lugn som kan vara svårt att uppnå i vanliga fall (Håkansson m.fl. 2008).

När man är tillsammans med djur behöver man enligt Lena vara lugn för att inte stressa upp dem, då vissa djur, exempelvis höns är känsliga för stress. Om barnen regelbundet vistas i en miljö som kräver lugn och ro tror vi att lugnet till slut blir ett naturligt inslag i deras vardag och att de på så sätt kan få lättare att hitta lugnet i andra situationer. Dock tror vi att det för vissa barn kan ge en negativ effekt att känna sig tvingad att vara lugn vilket sedan kan leda till att de när de inte är tillsammans med djuren blir extra rastlösa.

22 Även fiskar kan ha en lugnande effekt trots att de inte går att klappa och kela med, menar Camilla. Vid ett tillfälle fanns ett akvarium med fiskar på en av avdelningarna på fritidshem 2. När de små barnen i förskoleklassen blev lite oroliga och nervösa av att ha flyttat från

förskolan till skolan med de stora barnen tog personalen med dem till akvariet, de fick titta på och mata fiskarna en stund och efter det blev de lugna igen och kunde gå tillbaka till pågående aktivitet.

Anna och Camilla berättar om en närliggande gård som de brukar besöka på våren för att träffa lammen som fötts, titta på när fåren vallas och prova på att tova ull. När de berättar detta konstaterar de att de även skulle kunna besöka gården en gång på hösten. Besöken på gården blir alltid mycket uppskattade av barnen. Vid besöken har fritidspedagogerna

observerat att de ”tuffa killarna” inte är lika tuffa ute i hagen med fåren. Tvärtom kan det vara de som blir lite oroliga och osäkra. Vi tänker att när vissa barn hamnar i en miljö de inte är vana vid och inte riktigt vet hur de ska kontrollera är det inte lika lätt att vara tuff och kaxig. Då tar de ibland ett steg tillbaka för att observera och tolka sin omgivning. De går ur sin vanliga roll och tar för stunden på sig en annan. Anna och Camilla berättar även att vissa barn, till exempel de som har koncentrationssvårigheter i skolan, har lättare att hitta lugnet

tillsammans med lammen och fåren.

Lena berättar om en gammal elev med ADHD som hade varit och ridit ute på Humlamaden. Eleven hade varit ute på gården med sin familj och hade alltså inte blivit rekommenderad av specialpedagog eller BUP att åka dit, utan detta skedde privat. Detta var något som fungerade mycket bra för denna elev då eleven behövde lugnet som han fick när han var med hästen, men även miljön och att vara utomhus hade en stor betydelse då det var lugnande och stimulerande. Elevens främsta problem i skolan var koncentrationssvårigheter men tyvärr tyckte Lena inte att det märktes någon stor skillnad på eleven i skolan efter besöken på gården, om man inte pratade om elevens upplevelse ute på gården. Han lyckades inte hitta lugnet när han var i skolan utan det infann sig bara när han var med hästarna i miljön runt Humlamaden. Vi tror att detta kan ha berott på att han inte spenderade tillräckligt med tid ute på gården. För att oxytocinets effekter ska bli långvariga behövs upprepad tillförsel av detta (Uvnäs Moberg 2009). Om pojken hade besökt gården under en längre period tror vi att effekten hade kunnat bestå även i skolans miljö.

Effekterna av samvaron med hundarna på Humlamadens rehab blir mer påtaglig med barnen än med vuxna, menar Lis-Lott. Är man sjuk och inte mår bra så får man ett kroppsspråk som visar det och tillsammans med hundarna kan barnen träna sitt kroppsspråk. Hästar och hundar

23 reagerar olika på människors kroppsspråk och detta kan hjälpa barn att bli mer medvetna om vilka signaler de sänder, kommunikationen blir en viktig sak att tänka på. Lis-Lott menar att samvaro med alla djur är bra, så länge man trivs med dem. Känner man den minsta gnutta rädsla har kontakten ingen positiv effekt.

att se en glad hund komma springande och möta mig, det är ju en

glädjespridare /../ en katt som spinner i knäet är ju helt underbart, det kan vara en fisk eller en ödla, det kan vara vad som helst (Lis-Lott).

Vidare menar Lis-Lott att hundar och hästar är lättare att utbilda och därför är de vanligare i dessa former av rehabilitering. Sammantaget kan vi konstatera att såväl representanter för gårdarna som fritidspedagogerna intygar att samvaro med djur i de flesta fall har en lugnande inverkan på människor. Således stämmer våra empiriska data överens med genomgången forskning. Dock finns tillfällen när det krävs andra metoder för att barn exempelvis med svårigheter ska kunna fungera i skol/fritidsverksamhet.

4.2 Ansvar och empati

Anna och Camilla tror att barn kan ha lättare att känna empati för djur än för andra

människor. Camilla menar att djuren inte dömer, ibland är det lättare att prata med ett djur för de skvallrar inte, utan när man är med dem så duger man precis som man är. Åter nämner fritidspedagogerna ansvar och omhändertagande som positiva effekter av kontakt med djur. Liknande uttalanden återfinns i forskningen, (se Uvnäs Moberg 2009). Vi tänker att ett barn som till exempel har skilda föräldrar kan ha saker som han eller hon grubblar på och känner oro för. Vissa barn kan gå och hålla orosmoment för sig själva och inte vilja prata om dem av rädsla för att göra någon ledsen. Om ett barn med skilda föräldrar exempelvis inte trivs så bra med pappans nya flickvän och därför hellre vill bo hos mamman, kanske barnet drar sig för att säga något för att inte göra pappan eller flickvännen ledsen. Att hålla inne med oroskänslor- och tankar för att inte uppröra andra tror vi tyvärr är ganska vanligt för barn med skilda föräldrar. Man undviker att tala om vad man känner för att inte såra någon eller för att undvika bråk. Vi anser att detta mår ingen bra av, det är viktigt att ventilera sina tankar och känslor annars blir det ännu värre, detta kan vi säga av egna erfarenheter. Att prata med någon måste inte alltid innebära att man pratar med en annan människa. Likt Camilla anser vi att ett djur kan vara den perfekta lyssnaren då de inte dömer skvallrar, detta talar även Uvnäs Moberg om (2009).

24 Anna och Camilla har innan vår intervju aldrig hört talas om begreppet djurassisterad terapi. De berättar att de har hört talas om att det inom äldreomsorgen gör skillnad om man har en hund närvarande, ”metoden har man ju hört talas om, men inte själva ordet” säger Camilla. Anna och Camilla anser båda att det kan gynna barnen att inkludera djur i sin verksamhet. De tror att djuren frambringar barnens empatiska sidor och nämner ansvarstagande för en annan varelse som aspekter som framkallas när barn är tillsammans med djur. Dock nämner även Anna att det är svårt på grund av allergier och regler om att få ha djur i skolan.

Maria tror likt Anna och Camilla att barn ibland kan ha lättare för att hitta empatikänslan för ett djur som är mindre än sig själv än mot sina kamrater. Ibland hittar eleverna döda fåglar på skolgården under rasterna och då ska det anordnas stora begravningar medan de nästa rast kan kasta en isbit i huvudet på en kompis. Många gånger är djuren mer värda än kompisarna, menar Lena. De tänker inte på sina kompisar som någon man behöver ta hand om, medan djuren måste man ta om då de är så små och inte kan försvara sig, anser Maria.

Djur inspirerar elever till att ta ansvar, tycker Maria. När det gäller de mindre barnen behöver det inte nödvändigtvis handla om levande djur. Maria berättar om ett mjukisdjur i form av en säl som finns hos förskoleklassen på skolan. Eleverna i klassen tar hand om sälen, sälen måste både borstas och klappas och på helgerna turas eleverna om att ta med sig sälen hem eftersom han inte kan vara ensam kvar på skolan under helgen. Eleven som har sälen hemma ska sedan skriva om vad sälen har gjort under helgen, om han har varit med och lekt, om han har ätit bra och om dom har gjort något annat speciellt. På måndagen tar eleven med sig sälen till skolan igen och får berätta för klassen vad de har gjort under helgen.

Ett mjukisdjur, i detta fall en säl, kan, enligt oss, vara till hjälp när man vill prata om saker som kan kännas personliga och känsliga. Om det till exempel hänt något på rasten, ett bråk där de iblandade var oense och någon blev ledsen kan det vara svårt att prata om händelsen efteråt då diskussionen kan ha en tendens att bli känsloladdad. Pratar pedagogen istället med barnen om händelsen som om den hänt sälen kan det flytta fokus från de inblandade. De får distans från den verkliga händelsen och det kan vara lättare att sätta sig in i hur sälen känner, hur den reagerade och varför och därmed kan det till slut göra det lättare att förstå hur

motparten kände sig och på så sätt komma fram till en lösning. Vi tror dock att detta fungerar bäst med de yngre barnen för med de äldre barnen ser vi en risk att samtalet inte tas på allvar om man blandar in mjukisdjur i det hela, då upplevs situationen kanske som tramsig. Med äldre barn får pedagogen hitta något annat alternativ att flytta fokus till. Som pedagog kan

25 man kanske iscensätta ett bråk mellan två av personalen och sedan låta barnen analysera och diskutera händelsen på det sättet.

För många år sedan låg det en 4H gård precis intill skolan där Fritidshem 2 ligger, dit barnen fick gå när de var på fritids, vilket många gjorde. Barnen behövde inte korsa någon väg för att komma till gården och de var mycket välkomna av de som arbetade där. De behövde inte ha en vuxen med sig när de gick och de som gick dit fick en tid att passa till när de skulle vara tillbaka på fritids, vilken de var mycket duktiga på att hålla. Genom att låta barnen gå till gården själva visade fritidspedagogerna att de hade förtroende för barnen och litade på att de klarade av ansvaret att själva hålla koll på tiden. På gården fanns möjlighet att ha kanin och kunde man inte ha sin kanin hemma så kunde man ha den där. På så sätt blev gården ett naturligt inslag i vardagen, särskilt för de barn som hade kanin där. Anna berättar om en händelse på gården. Precis innan ett sommarlov dog en elevs kanin och lämnade sina små ungar moderlösa. Ungarna var små och diade fortfarande och chanserna att de skulle överleva var inte stora. Barnen på fritidshemmet bestämde sig för att kaninungarna skulle överleva. Ungarna behövde matas med pipett ungefär varannan timme och barnen gjorde upp schema för vem som skulle mata och när och ägaren av kaninmamman tog med sig ungarna hem över natten. Under lovet skulle de åka på läger och då tog de kaninungarna med sig. Detta blev ett stort projekt som engagerade hela fritidshemmet och det lyckades för alla ungar överlevde. Anna berättar historien med stor entusiasm och nämner att det var en fantastisk och lärorik upplevelse för alla inblandade. Eleverna tog på sig ett ansvar och såg till att slutföra projektet. Beslutet att få kaninungarna att överleva fattade eleverna självmant, utan påverkan från någon vuxen. Kaninungarnas behov fick barnen att självständigt ta sig an, genomföra och slutföra detta projekt. Att djur ökar barns självständighet återfinns i forskningen, (se Beck-Friis 2009).

4.3 Problem med att inkludera djur i

fritidshemsverksamheten och möjliga lösningar

Det finns många aspekter som ställer till problem med att ha djur i fritidsverksamheten. Problemen med att ha djur på det egna fritidshemmet är allergier, regler om att få ha djur i skolans lokaler, djurskyddslagar, miljö etc. De största problemen som finns för att åka iväg och träffa djur är dels ekonomiska och dels att barn och personal kan vara allergiska, diskuterar Maria. ”Allergier går till viss del att medicinera”, poängterar Camilla, dock kan

26 allergimediciner kosta pengar och behöver föräldrar köpa allergimediciner till sina barn för att de ska kunna dela i verksamheten på fritidshemmet menar vi att inte skolan längre är

avgiftsfri. Allting kostar pengar. Ska man ta iväg barngruppen till exempelvis en ridskola tar ridskolan ofta ”rätt bra” betalt för varje barn och även resan till och från ridskolan kostar pengar. För låga budgetar är stora problem. Även verksamheter som är kommunens egna kostar pengar. Lena och Maria anser att eftersom skolan och fritidshemmet också är kommunens verksamhet och barnen är samhällets, och därmed kommunens framtid, borde kommunen hjälpa skolan och fritidshemmen och öka deras möjligheter att genomföra aktiviteter som vanligtvis kostar pengar genom att göra det billigare eller helt gratis för skolklasser och fritidshemsgrupper. De talar om besparingar och att kommunen prioriterar annat, tycker Maria, framför att öka skolorna och fritidshemmens möjligheter till en varierad, meningsfull och inspirerande verksamhet. Andra problem som finns är att barngrupperna idag är väldigt stora och antalet personal i varje barngrupp är för lågt för att ett arbete med djur ska vara genomförbart, diskuterar Camilla. Trots alla problemen som finns i vägen för en

verksamhet med djur känner vi från alla fritidspedagogerna en stark vilja och lust att inkludera djur i sin verksamhet. Hade inte nämnda problem hindrat upplever vi att pedagogerna hade varit intresserade av att genomföra projekt med djur i

fritidshemsverksamheten.

Lena och Maria berättar att de för tillfället inte har någon regelbunden verksamhet som innefattar djur. Förr åkte de till Skånes Djurpark ganska regelbundet men den möjligheten finns inte just nu. Däremot åker de då och då till Stadsparken för att mata ankorna och titta på guldfiskarna. Lena nämner även en annan park i närområdet där de har getter. Dit brukar de också åka för att mata och träffa getterna. "Och när barnen kommer dit, de är ju "oh kolla den och kolla den och kolla den”, det blir ju en jätteglädje hos dem" berättar Lena.

På Sankt Hansgården har de kommit fram till en lösning för de barn som är allergiska. För att alla ska kunna vistas i lokalerna inomhus så har personalen och de barn som har kaniner i kaninklubben, och även de som brukar vistas bland djuren, speciella stallkläder som de endast får ha på sig ute i stallet. De barn som inte är allvarligt allergiska kan träffa djuren utomhus utan att de reagerar, men de kan inte gå in i stallarna för där är det för koncentrerat. De flesta barn klarar även av att titta på djuren på avstånd och inte klappa dem.

Vi menar att om man som fritidspedagog verkligen vill inkludera mer djur i sin

27 på. Har man ett starkt intresse blir även viljan att hitta en lösning på problemen starkare och man kämpar på för att komma vidare. Om fritidspedagogen inte är speciellt intresserad av ämnet är det lätt att acceptera och ge upp inför problemen och inte leta efter möjliga lösningar.

4.4 Känsla av sammanhang

Pia talar om att djuren ger upphov till diskussioner, mellan pedagoger och barn men även mellan barn och barn, dels om djurhållning men även om ifall djur har det bra. I vissa

diskussioner jämför man djurhållning på olika ställen, till exempel om man har väldigt många djur på en väldigt liten plats, jämfört med hur de har det på sin egen gård. När gårdens får har fått lamm är de alltid noga med att berätta vilka lamm som de eventuellt ska behålla och vilka som ska gå till slakt så eleverna vet det redan från början. Gården brukar ta tillbaka köttet från lammen som de har skickat till slakt, som de sedan använder till lunch på loven eller i

mellanmålet, även detta leder till diskussioner. "Vill de äta det köttet som kommer från de djuren som man har lärt känna?" diskuterar Pia. I början tycker vissa att det inte känns så bra, och då diskuteras det om man äter kött annars, och hur har de djuren haft det. "Här vet vi hur djuren har haft det, de har haft det bra så länge de levde" poängterar Pia. För vissa elever känns det bättre att äta köttet då, men vissa tycker fortfarande att det känns jobbigt, berättar hon.

På gården tar de även tillvara på äggen hönsen ger. Till sommaren när de ska få killingar hoppas de på att även kunna ta vara på lite getmjölk. På gården får barnen också hjälpa till att skörda hö, och i trädgården har de frukt och bär som används i mellanmålen, de måste även komplettera med köpta råvaror då de inte kan producera den mängden som behövs. Men det viktigaste ligger i att barnen får se var det kommer ifrån och de får vara med under processen från start till slut. Kunskapen de får under processen blir begriplig, den går att ta på. Istället för att se ett frö i en bok och läsa om hur det växer får de hålla fröet i handen, så det och med egna ögon se det växa och sedan skörda och ta del av frukten som fröet gett. Barnen får en större förståelse för hur processen från frö till skörd går till, det tar tid och man måste kämpa för att hålla plantan man sått vid liv. De är delaktiga i processen och eftersom de får ta del av skörden tror vi att motivationen till att slutföra projektet ökar. Arbetet blir meningsfullt och, i detta fall, odlingsprocessen blir begriplig. Vi menar att detta ger en känsla av sammanhang (Antonovsky 2005).

28 Djuren är även bra till att använda som språngbräda in i samtalsämnen som barn kanske är lite obekväma med. "Om man vill nå ett barn och börja prata med dem om någonting som de kanske inte är så bekväma med att prata om kan det vara bra att prata om djuren på samma sätt" konstaterar Pia. Om det är relationer man vill prata om, kan man börja att prata om relationer mellan djur, för att sedan gå vidare till relationer mellan djur och människa för att sedan avsluta med relationer mellan människor. "Man kommer dem närmare in på livet genom att börja prata om djuren" fortsätter Pia. Att påbörja ett känsligt samtal genom att börja med att prata om djuren kan göra att vissa händelser, känslor och sätt att agera blir mer

hanterbara och begripliga för barn. Som tidigare nämnts är hanterbarhet och begriplighet viktiga förutsättningar för att uppnå en känsla av sammanhang (Antonovsky 2005).

Enligt Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem ska verksamheten erbjuda barnen en varierande, utvecklande och meningsfull fritid. Verksamheten ska utgå från barnens intressen och behov samt stödja deras sociala och emotionella utveckling. Vi anser att ett arbete med djur i fritidshemsverksamheten kan bidra till att uppnå detta samt att det kan stärka barnens KASAM. På Sankt Hansgården blir verksamheten lätt meningsfull. Att sköta om trädgården med fruktträd och bärbuskar kan för barnen kännas mer meningsfullt eftersom de får ta del av skörden. Att ta hand om någonting känns mer meningsfullt när man får ut något av det. När barnen hjälper till att mala mjöl och baka bröd sker ett informellt lärande och utan att tänka på det använder de sig av matematiken de får lära sig under skoldagen. Bakning gör matematiken begriplig, meningsfull och konkret.

Lis-Lott berättar om en pojke som kommit till gården några år tidigare. Max kom till Humlamaden när han gick sin tredje termin i skolan där han hade stora problem. Han hade svår ADHD och hade aldrig suttit med på en samling, varken i skolan eller tidigare på förskolan. Han klarade inte av att sitta stilla utan fick gå iväg och leka istället. Max hatade böcker och bokstäver och kom på kant med de andra barnen. När han kom till Humlamaden presenterade Lis-Lott tre olika hästar för honom och sedan fick han välja en av dem som då skulle vara hans häst under tiden han vistades på gården. Lis-Lott beskrev hästarna som om de vore människor och lyfte fram speciella aspekter i deras personlighet och Max valde den hästen som beskrevs som lite busig. När han valt häst tog Lis-Lott ut hästen i stallgången så Max fick träffa den. Här började hon prata om att hästar är stora och väldigt starka djur och kan vara ganska farliga om man inte vet hur man ska hantera dem. Det är viktigt att hästen känner sig trygg och för att den ska göra det måste man vara en bra ledare för hästen och nu var detta Max jobb. Ledarskapet var inte heller en självklarhet utan det var något man måste

29 förtjäna. Det första Max skulle göra var att borsta hästen så att de kunde börja lära känna varandra. Max fick frågan hur han trodde att det kändes för hästen när han borstade den. Lis-Lott menar att ett barn som Max har aldrig haft tid att tänka på hur saker och ting kan kännas för andra barn, det har helt enkelt inte funnits utrymme till det för Max har haft fullt upp med att försöka hantera miljön han vistades i. Att prata om hästen och hur Max trodde att den mådde gjorde att fokus flyttades från Max och hans problem till hästen och här fick han utrymme att i en lugn miljö tänka på andra.

Vi anser att detta är en metod som man kan använda sig av på fritidshemmet för få barnen att tänka på ett annat sätt. Som Lis-Lott säger finns det vissa barn som har så pass mycket runt omkring sig att de inte kan tänka på hur andra personer i deras omgivning känner när man gör något mot dem, det kan både vara positiva och negativa saker. Vi tror att genom att flytta fokus från barnet till exempelvis en häst behöver barnet inte känna att de har gjort något fel när man pratar om hur hästen känner om man till exempel kramar den respektive slår på den. Vi tror att det bli lättare för barnet att hantera det som sägs i konversationen man har när man flyttat fokus från dem till ett djur. För att sedan komma ihåg det och tänka på det nästa gång när man till exempel bråkar med en kamrat. Att veta hur man ska förhålla sig till andra är en viktig del i att kunna hantera situationer man hamnar i. Har man goda värden av hanterbarhet ger det en större känsla av sammanhang (Antonovsky 2005). Detta är en möjlig metod för fritidshemmet att ”främja allsidiga kontakter och socialgemenskap” (Skolverket 2014:10). Redan vid första tillfället ville Max sitta upp på hästen men först fick han börja med att leda den. Här fick han tänka på hur han rörde sig och hur kan skulle använda sin kropp för att hästen skulle uppfatta honom som en ledare. Efter att han lyckats leda hästen fick han klappa och berömma den. Sedan fick Max en liten skrivbok som hette Max bok. I den här boken skulle han efter varje tillfälle skriva vad som varit lätt, svårt och roligt och denna bok skulle han sedan ha med sig vid varje tillfälle. Vid nästa tillfälle skulle Max få rida sin häst. De började med att borsta honom och direkt flyttades fokus återigen från Max till hästen. Sedan var det dags att rida. Att rida var inga problem för Max, Lis-Lott berättar att det kunde ta vissa barn en hel termin att få kläm på ridandet men att Max klarade det med en gång. Max, Lis-Lott och en lärare från skolan, som alltid följde med Max till Humlamaden, begav sig ut i skogen som omger gården. Max red och de två vuxna följde med till fots. Under ridningen i skogen fick Max olika uppgifter att lösa. Lis-Lott var väldigt medveten om vilken nivå hon skulle lägga dessa på. De fick inte vara så svåra att Max inte klarade av dem utan uppgifterna lades på en nivå hon visste att Max skulle klara av. Lis-Lott menar att när man har de

30 svårigheter som Max hade så går man på misslyckanden varje dag och just därför var det så viktigt att lägga uppgifterna på en nivå som Max kunde klara av. När Max klarade av uppgifterna fick han känna att han kunde och dög som han var, när han var på gården skulle han slippa att stöta på fler misslyckanden. Vi menar att alla barn, oavsett om man har någon diagnos eller inte, behöver känna att man duger som man är och slippa att stöta på

misslyckanden i allt man gör. Vi menar att om man får uppgifter man klarar av att lösa stärks självkänslan och gör att det känns mer motiverande att ta itu med framtida uppgifter.

Motivationen är viktig för att stärka meningsfullheten i det man gör och det leder i sin tur till en starkare KASAM (Antonovsky 2005).

Efter ridningen var det dags att skriva i boken och Max, som annars hatade böcker, hade varit mycket noga med att få med sig boken till gården, något som Lis-Lott tog som väldigt

positivt. Gången därpå var det dags att ta tag i bokstäverna. De red runt i ridhuset där några av alfabetets bokstäver finns på väggarna, (se bilaga 2). Efter att de ridit en runda visade det sig att Max kunde ungefär hälften av bokstäverna och efter ytterligare en runda kunde han alla bokstäver. Därefter lät hon Max rida mellan olika bokstäver för att bilda lättare ord och frågade honom sedan vilket ord de ”ridit”. När Max klarade av uppgiften slapp han återigen ännu ett misslyckande utan tvärt om så fick han känna sig stolt över att ha lyckats med något. Efter att ha ridit på detta sätt, med liknande uppgifter och ett ökat antal bokstäver ett tag, släppte problemen för Max och en tid senare fick Lis-Lott besked om att nu var Max bäst i klassen på att läsa. Max behövde helt enkelt hjälp att knäcka läskoden på ett annorlunda sätt och genom att använda hela kroppen. På detta sätt blev läsning något begripligt (Antonovsky 2005), något man kunde ta på och det var detta vi tror Max behövde. Lis-Lott menar att klassrumsmiljön inte är det bästa stället för alla att lära sig utan att vissa behöver erbjudas andra metoder där lärandet blir mer konkret och meningsfullt. Uppgifter som uppfattas som meningsfulla och roliga är lättare att lösa än uppgifter som känns konstruerade och verkar sakna syfte (Håkansson m.fl. 2008). Eftersom oxytocinfrisättning minskar stress och ökar förutsättningarna för inlärning (Uvnäs Moberg 2000) menar vi att undervisning som infattar djur kan ha en positiv effekt för en del barn.

Vi tror att när barn hamnar i en ny miljö och får nya metoder för att lösa uppgifter och får använda sig av hela kroppen och inte bara ett papper och en penna så blir uppgifterna mer hanterbara och lösningarna blir mer begripliga. Man får en känsla av sammanhang då allt man gör har en betydelse, det blir hanterbart och begripligt (Antonovsky 2005) och på så sätt blir det en mening med varför man gör det man gör. Det finns en konkret tanke om varför man

31 förflyttar sig från till exempel k till a till k till a, man får skapa ordet kaka med hela kroppen och inte bara skriva det med en penna på ett papper.

Lis-Lott berättar även om en annan pojke som kom till Humlamaden där problemen handlade om matematiken. Här gjorde Lis-Lott matematiken konkret för pojken och tog med honom ut i stallet där han fick mäta upp mat till hästarna. Här blev samtal och tankar kring matematik naturliga då de sattes i ett konkret sammanhang. De pratade om hur mycket mat en häst åt varje dag, hur mycket som gick åt om man hade fem hästar, hur mycket som gick åt på en vecka, en månad, ett år. Pojken ville bli bagare när han blev stor och på det ämnet kunde samtal om mätning och åtgång fortsätta. Lis-Lott började även prata om att man behövde kunna räkna ut hur mycket det man bakade skulle kosta. Man behöver inte kunna all matte, men viss matte måste man kunna för det kommer man ha nytta av i vuxna livet, tänker Lis-Lott. Hon menar även att matematiken i skolan ibland kan kännas som en massa siffor man bara måste lära sig och då behöver det konkretiseras så att det blir mer greppbart för eleverna. Vi tror att undervisning med konkretiserade uppgifter känns mer meningsfull och greppbar för barnen. Om uppgifterna har ett tydligt syfte, som i exemplet ovan, ökar motivationen att lösa dem (Håkansson m.fl. 2008). Klarar man av uppgifter som tidigare känts svåra och utan mening stärks självkänslan vilket i sin tur stärker barnens KASAM (Antonovsky 2005). Vi anser att detta hade varit en bra och användbar metod som man hade kunnat använda på fritidshemmet. Om man till exempel vet om att det är något barn som i skolan har väldigt svårt för matte, så hade man kunnat baka med barnen på fritidshemmet, och på så sätt även här få in det informella lärandet. Bakning är en relativt vanlig aktivitet på fritidshemmet men vi anser att det kan finnas olika syften med aktiviteten. Man kan baka endast för bakandets skull eller så kan man baka med matematik som syfte. Man kan då föra diskussioner med barnen och ställa frågor där barnen får fundera, tänka och räkna för att det ska bli rätt med receptet. Om man hade haft ett fritidshem som Sankt Hansgården har hade eleverna kunnat vara med och mäta upp mat till djuren, där man då kan räkna på hur mycket de behöver. Om man vill mäta så kan man bygga något litet hus till djuren och få in det informella lärandet där genom att barnen får mäta och fundera på hur de ska få ihop det lilla huset.

Vi tror att om man exempelvis hade haft höns på sitt fritidshem, så hade man med de yngre eleverna som precis har börjat lära sig räkna, kunnat räkna hur många ägg man får från

hönsen varje dag, och med de äldre hade man kunnat använda sig av multiplikation och för att räkna ut hur många ägg man får på en vecka om man får exakt lika många ägg varje dag. Vi anser att då det finns elever som behöver hjälp med att knäcka vissa koder, på ett annat sätt

32 och i en annan miljö än den som finns i skolan, hade det här varit en bra lösning. Man kan räkna med djuren, hur många djur finns det i hagen, hur många hade det varit om det var lika många i en annan hage och så vidare. Det behöver inte tvunget vara att man har djur på sitt fritidshem, man hade även kunnat promenera bort till en fårhage för att byta ut miljön från skolan och fritidshemmet.

Vi tror att när man använder sig av djur i verksamheten får eleverna en annan syn på vad det är de gör. Om man använder sig av hela kroppen och till exempel måste flytta sig för att komma från en bokstav till en annan så blir det tydligare för dem vad det är för ord de stavar till. De kan nästan ”ta på” uppgifterna, vi tror då att uppgifterna blir mer begripliga och hanterbara för att sedan bli meningsfulla och på så sätt skapas det en känsla av sammanhang i det är man gör (Antonovsky 2005).

4.5 Sammanfattning

Som tidigare nämnt ska fritidshemmet erbjuda barnen en meningsfull, utvecklande och stimulerande fritid. Verksamheten ska utgå från barnens behov och intressen och stödja barnens emotionella och sociala utveckling. Vi anser att detta till viss del kan uppnås med ett arbete med djur på fritidshemmet. Hippinen menar att en fritidspedagog skapar ”miljöer utifrån barnens behov /…/ och försöker i dessa miljöer lära barnen genom interaktion och kommunikation ” (2011:37), kommunikation och samtal nämns som viktiga delar av

fritidshemmets verksamhet. Lis-Lott talar om kommunikationen som sker på Humlamadens rehab. Barnen som kommer dit och rider måste vara uppmärksamma på vilka signaler deras kroppsspråk sänder till hästen. De får lära sig hur de ska använda sin kropp för att

kommunicera med hästen. Ett annat exempel där djuren bjuder in till kommunikation nämner Uvnäs Moberg (2009), när ett djur är närvarande kan det vara lättare att prata om svåra saker. Barn pratar antingen direkt till djuret eller så räcker det med att djuret bara är närvarande. Pia berättar även att djuren kan erbjuda en språngbräda in i samtal om ämnen barn kanske känner sig obekväma med att prata om, till exempel relationer. Om man börjar prata om relationer mellan djur kan man stegvis flytta samtalet till att prata om relationer mellan människor. ”fokus inom fritidspedagogiken ligger på barnens behov av gemenskap och sammanhang” (Parling 2005 i Hippinen 2011:39). Djur kan på många sätt hjälpa barnen att hitta en känsla av sammanhang i vardagen. Uppgifter man genomför med djuren blir enligt Lis-Lott och