Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängStudie- och yrkesvägledning vid de
fristående skolorna
Education and career counseling at independent schools
Maria Lundkvist
Åsa Ventorp
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp
Slutseminarium: 2009-12-07
Examinator: Urban Nilsson
Förord
För att kunna genomföra denna typ av studie krävs det människor runt omkring som bidrar till slutgiltiga resultatet. Det har hänt mycket under resans gång och vi har fått uppleva både med och motgångar, men vi har lärt oss mycket. Vi har fått en god inblick i hur de fristående skolorna fungerar och vi har känt oss välkomna på alla skolorna. Vi har många gånger känt oss lite ensamma i vårt arbete men har hela tiden kunnat förlita oss på varandra. Vi känner oss stolta över vårt arbete trots att vi ibland har tvivlat på om vi någonsin skulle ro detta iland.
Tack till alla rektorer och friskolor som mött oss med öppna armar och som stolt visat upp sina skolor för oss. Utan er hade vi aldrig kunnat genomföra denna studie.
Vi vill även passa på att tacka Jan- Anders som i sista sekund ryckte in och hjälpte oss med handledning. Tack vare dina tydliga skriftliga kommentarer kunde vi korrigera arbetet och känna oss trygga inför kommande examination.
Ett litet tack till våra familjer som ofrivilligt har blivit indragna i detta arbete och som har bjudit på tankar kring det som vi har skrivit.
Sammanfattning
Vi har en förförståelse om att just studie- och yrkesvägledningen inte är högt prioriterad inom den fristående skolan och att den i många fall utförs av annan personal än en utbildad studie- och yrkesvägledare. Vi har därför valt att studera detta under vårt examensarbete.
Vi har inför denna studie kontaktat 6 stycken rektorer från 6 helt olika fristående skolor. Vi har med en kvalitativ metod intervjuat dessa 6 rektorer.
Vårt syfte med detta arbete är att få en bättre inblick och att förstå de fristående skolornas tankar kring studie- och yrkesvägledning. Vi vill även ta reda på om det är brist på kunskap kring vår kompetens som utbildade studie- och yrkesvägledare som kan vara avgörande i deras inställning?
Vårt resultat visade bland annat på att 3 utav 6 skolor inte hade en utbildad studie- och yrkesvägledare. Det framkom också att några utav skolorna hade valt att fylla ut tjänsterna med andra arbetsuppgifter för att kunna ha vägledaren på plats i större utsträckning.
Samtliga skolor påpekar att de har en mycket familjär gemenskap på skolan och att alla (elever och skolpersonal) har skolan som en gemensam arbetsplats.
Något som vi reagerade starkt på var att endast 1 utav de 6 rektorerna som vi intervjuade hade en svag aning om vad vi fick med oss under vår utbildning.
Slutsatserna som vi kan dra efter vår studie är att friskolan är en möjlig arbetsplats och att fler arbetstillfällen kommer att uppstå här, men vi känner att studie- och yrkesvägledarutbildningen på något sätt måste lyftas fram och därigenom också vår yrkesroll som studie- och yrkesvägledare.
Innehåll
Förord ... 1 Sammanfattning ... 2 1. Inledning ... 5 1.2 Syfte och frågeställningar ... 6 1.3 Avgränsning ... 7 2. Kunskapsbakgrund ... 8 2.1 Friskolan ... 8 2.2 Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (Skolverket 2005) ... 9 2.3 Teoretiska utgångspunkter ... 10 2.3.1 Socioteknisk teori (Human relationsteorin) ... 11 2.3.2 Syokultur ... 12 3. Metod och urval ... 14 3.1 Kvalitativ metod ... 15 3.1.1 Kvalitativa intervjuer ... 15 3.1.2 Validitet och reliabilitet ... 16 3.2 Anonymitet ... 17 3.3 Urval ... 18 3.4 Genomförande av intervjuerna ... 18 4. Resultat ... 20 4.1 Vem ansvarar för vägledningen ... 21 4.2 Vägledningstjänsterna och dess arbetsuppgifter ... 22 4.3 Förhållningssätt och gemenskap ... 23 4.4 Prioritering av vägledningen och vägledarens kompetens ... 24 4.5 Studie‐ och yrkesvägledarutbildningen och kvalité på vägledningen ... 26 5. Analys ... 27 5.1 Humanrelations: Sociala faktorer som påverkar skolan som arbetsplats ... 275.2 Syokultur ... 28 6. Slutdiskussion ... 30 6.1 Kritisk granskning ... 32 6.2 Förslag till vidare forskning ... 32 Referenser ... 33 Bilaga Intervjuguide ... 34
1. Inledning
Anders Lovén som är programansvarig för Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola skriver varje termin ett brev till alla studerande på studie- och yrkesvägledarprogrammet innehållande nyttig information angående nyheter på vägledningsfronten. I ett av sina terminsbrev berättade Anders om Jan Björklunds tankar kring vägledning på lika villkor och vikten av att förstärka vägledarens roll. Där menade Anders att om denna tanke utvecklas så kommer en helt annan arbetsmarknad att öppnas upp för oss. Detta inspirerade oss att studera hur vägledningen ser ut på friskolorna.
Vi har en förförståelse om att just studie- och yrkesvägledningen inte är högt prioriterad inom den fristående skolan och att den i många fall utförs av annan personal än en utbildad studie- och yrkesvägledare. Vi har valt att intervjua rektorerna på fristående skolor och det är deras syn och inställning till studie- och yrkesvägledning som vi fokuserar på.
Genom detta arbete hoppas vi på att få en bättre förståelse för de fristående grund och gymnasieskolornas och rektorernas resonemang, men även få en möjlighet att lyfta fram vår kompetens och den viktiga arbetsfunktionen som vi anser oss ha som studie- och yrkesvägledare inom skolan, såväl den kommunala som den fristående.
Varför vi valde just friskolorna är därför att friskolorna är en arena som vi har kunnat följa mycket i medierna. Dels en debatt om att de är vinstdrivande, om kvalitén på skolorna och lärarna, handplockning av elever osv.
Vad vi som läser till studie- och yrkesvägledare och de som är färdigt utbildade studie- och yrkesvägledare mer har fått ta del av är just debatten kring vägledning på lika villkor. De undersökningarna som gjorts har visat på att friskolorna i en del fall inte har en utbildad vägledare om de ens har någon alls. Skolverket har gjort en studie (2005) där det framgick att två av tre fristående skolor använde sig utav outbildade vägledare. Detta anser Skolverket vara bekymmersamt då verksamheten kan bli lidande för detta.
I Lärarnas riksförbund studie- och yrkesvägledarna nr 1, 2009 sid. 3 kunde man läsa följande:
”Med de undersökningar som Skolverket gjort visar att det är stora brister i många av landets skolor när det gäller studievägledningen som skolan kan ge eleverna. Nu ska det alltså bli ändring på det. Med den nya skollagen, som troligen träder i kraft till hösten 2010, ska alla ha tillgång till vägledning.”
Med detta i tanke så har vi valt att undersöka de fristående skolornas studie- och yrkesvägledning. Vi har besökt några kommuner i Skåne och fått ta del av deras situation när det gäller just vägledning och hur denna fungerar på deras skolor. Därför ställer vi oss frågan:
Hur ser vägledningen ut på de fristående skolorna?
Om vi på något sett kan inspirera de skolor som valt att inte anställa behöriga studie- och yrkesvägledare att faktiskt göra detta genom detta arbete så vore detta helt fantastiskt.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med detta arbete är att få en bättre inblick och att förstå de fristående skolornas tankar kring studie- och yrkesvägledning. Vi vill även ta reda på om det är brist på kunskap kring vår kompetens som utbildade studie- och yrkesvägledare som kan vara avgörande i deras inställning?
Utifrån vårt syfte ställer vi oss följade frågor:
Vem ansvarar för vägledningen och hur bedrivs den?
Använder de sig av behöriga studie- och yrkesvägledare eller väljer de att låta vägledningen ingå i andra sammanhang, så som exempelvis i en lärarroll?
Vad är anledningen till att de valt att använda sig av just denna yrkeskategori inom vägledningen?
Vad anser de att en bra vägledare bör ha för kompetens? Hur mycket vet rektorerna om vår utbildning?
1.3 Avgränsning
Kvalitet av vägledning anser vi vara svårt att mäta och eftersom detta är en studie av mindre format har vi valt att inte gå in på just kvalité. Vi anser att i vår kvalitativa studie skulle detta ta alldeles för lång tid att genomföra. För att kunna göra en sådan undersökning så krävs det även en studie ur elevperspektivet.
Vår tanke var ifrån början att både genomföra intervjuer med studie- och yrkesvägledare och rektorer för att kunna jämföra deras åsikter av detta fenomen. Vi insåg att detta skulle innebära den dubbla tiden eftersom vi då hade fått genomföra det dubbla antalet intervjuer. Detta arbetets omfång är tyvärr för litet för att kunna göra en sådan jämförande studie och vi valde därför bort detta moment.
Vi begränsade antalet intervjuer till sex stycken eftersom vi ansåg att detta var ett rimligt antal till studiens storlek. Samtidigt anser vi att sex informanter är tillräckligt många för att ge oss en beskrivande bild av hur det ser ut med vägledningen på friskolorna.
Från början fokuserade vi mycket på lagförslaget angående förstärkning av vägledarens roll, men under resans gång ansåg vi att det fanns andra frågor som intresserade oss mer men vi anser det ändå relevant att nämna lagförslaget för att förtydliga vår tankegång kring vår studie.
2. Kunskapsbakgrund
2.1 Friskolan
Lika länge som det funnits skolor har det också funnits friskolor. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet fanns det procentuellt fler friskolor än idag. Det var mest flickskolor och då var det vanligt att flickorna bodde på internat. Under efterkrigstiden byggdes skolväsende ut och behovet av friskolor sjönk. De friskolor som hade störst efterfrågan var skolor som hade en språklig, kulturell eller religiös prägel.
( http://skolarbete.nu/skolarbeten/friskolor/, 2009-10-12)
Kommunala bidrag för friskolor infördes 1992. För att få ett kommunalt bidrag krävs det att skolan kan erbjuda undervisning som den kommunala skolan inte kan erbjuda
(www.friskola.se, 2009-10-12). Under arbetets gång så har vi dock uppmärksammat att det faktiskt inte behöver vara så att friskolarna behöver nischa sig.
Friskolorna bedrivs av en annan ägare än kommun eller landsting och finns på både grund- och gymnasienivå. Det finns även fristående särskolor som oftast är integrerade till en fristående grundskola eller gymnasieskola. Även fristående förskoleklass kan bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola. En fristående skola är öppen för alla oavsett i vilken kommun den ligger. Friskolorna är berättigade till kommunala bidrag från elevens hemkommun. Bidraget baseras på kommunens egen skolpeng. Friskolorna får inte ta ut avgift för undervisningen, inte heller ta ut ansöknings eller anmälningsavgifter. Kommunen där en friskola ligger har rätt till insyn i verksamheten. (www.friskola.se, 2009‐11‐02)
Tillåtna principer vid intagning till fristående skola är: anmälningstid, närhetsprincip och syskonförtur. När det gäller gymnasiet så är det betygsintagning som gäller.
För att få lov att starta en friskola så måste regeringens myndighet Skolverket ge tillstånd för detta. Vid anmärkning på skolan så kan detta tillstånd dras in. Detta innebär att det är betydligt lättare att lägga ner än friskola än en kommunal skola som inte sköter sig. Andelen barn med särskilda behov är oftast större vid de fristående grundskolorna än vid de kommunala och antalet friskolor som specialiserar sig på barn med fysiska och psykiska funktionshinder ökar (www.friskola.se, 2009-11-02).
2.2 Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet
(Skolverket 2005)
Den här rapporten pekar på att behovet av professionella vägledare ökar mer och mer. Här nedan redovisas några exempel på varför:
Utbildningsväsendet ökar i omfång och komplexitet. Nya utbildningar tillkommer ständigt. Reformer av utbildningssystem och studiemedelssystem sker oftare än tidigare.
Näringsliv, arbetsmarknad och arbetsliv förändras och utvecklas allt snabbare och mera oförutsägbart än tidigare.
Innehållet i individualyrken och yrkesgrupper blir allt svårare att se och förstå på grund av att det synliga, manuella arbetet utgör an allt mindre del i de flesta yrken.
Arbete och arbetsmarknader internationaliseras. Arbetskraftens mobilitet främjas och utbildningssystemet öppnas, vilket ökar kraven på att validera kompetens.
(Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, 2005, Skolverket)
Förändringarna och utvecklingen av utbildningsväsendet och arbetsmarknaden gör att det kan vara svårt att se möjligheter och hinder, framförallt när det gäller yngre människor som inte har så stor erfarenhet av utbildning och arbete. Även för vuxna personer inom vuxenutbildningen är det svårt att följa förändringar som sker. Specialister såsom studie och yrkesvägledare med sin kompetens att vägleda elever och vuxna i deras val av studier och yrken är därför viktigare än tidigare.
Studie och yrkesvägledaren har en kompetens att följa utvecklingen inom utbildningar och på arbetsmarknaden. För att genomföra väl underbyggda val är studie och yrkesvägledaren ett stöd i att själv utforska och utveckla sina intressen.
Resultatet av studien visar en ojämn verksamhet som verkar ha stagnerat i kommunerna och i skolorna.
Endast i en del av kommunerna har man beslutat om lokala mål och ambitioner för verksamheten. Kommunerna har heller inte utrett och försökt utveckla verksamheten under senare år.
Mer än var tredje av dem som anställts för att ansvara för studie- och yrkesvägledare saknar utbildning för sitt uppdrag. Risken är stor att det påverkar verksamhetens kvalitet på ett negativt sätt.
Studien visar att på de fristående skolorna är situationen än mer bekymmersam. Många fristående skolor saknar studie- och yrkesvägledare och fler än två av tre saknar studie- och yrkesvägledarutbildning. (Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, 2005, Skolverket)
Rapportens förslag till åtgärder är att staten aktualiserar och tydliggör de nationella målen för studie- och yrkesvägledning i form av exempelvis allmänna råd.
2.3 Teoretiska utgångspunkter
När det gäller teoretiska utgångspunkter så har vi valt en teori som utgår ifrån hur den arbetande individen fungerar i grupp och hur arbetet tillfredställer individen och hur väl denna presterar och motiveras av sitt arbete, så kallade organisations teorier (Hansen & Orban m.fl. 2002). Vi menar att detta har stor betydelse över kvalitén på vägledningen och hur väl man kan inspirera och vägleda ”den sökande”. Följade teori har vi valt därför att vår åsikt är att studie- och yrkesvägledningen på friskolorna inte alltid är en roll man tillskriver sig själv utan möjligtvis något man blir utnämnd till att ta på sig. Det vill säga i de fallen då man inte är behörig vägledare och har sökt en vägledartjänst.
Den andra teorin som vi valt att använda oss av i detta arbete är Henrysson ”syokultur”. I denna avhandling tar Henrysson upp osynliga regler och vanor som styr personalens och elevernas arbetsförhållanden och detta känner vi är relevant för vår studie.
Vår tanke med teorierna är inte att prova hållbarheten på dessa utan vi har valt att genom teorierna försöka förklara och förstå utfallet av undersökningen.
2.3.1 Socioteknisk teori (Human relationsteorin)
Teorins främste företrädare är arbetspsykologen Elton Mayo (1880-1949) australisk-amerikansk psykolog och industrisociolog. Mayo deltog i en serie undersökningar vid företaget Hawthorne Electric Company i Chicago. Forskarna uppmärksammade där bl.a. hur sociala faktorer, såsom gruppnormer och informellt ledarskap påverkade produktiviteten (the Hawthorne-effect). Det var en problemfabrik som gick sämre än ägarnas övriga fabriker. Man provade att öka ljuset på en avdelning och fann att det ökade produktionen. Vad som var förvånande var att produktionen ökade ytterligare när man provade att åter minska belysningen. De provade även att förändra andra förutsättningar så som arbetstider och fann en liknande effekt. Den slutsats som drogs av detta var att produktionen ökade när ledningen började intressera sig mer för människorna på en avdelning, vilket innebar att de anställda kände sig sedda, uppskattade och därmed mer motiverade att arbeta. Mayo hävdade då att den industriella revolutionen hade medfört att arbetet i hög utsträckning saknade mening, och att de sociala relationerna därför var av stor betydelse. Han menade på att de anställda (arbetarna) var mer lyhörda för de informella gruppernas initiativ än för organisationens (Hansen & Orban, 2002). De här studierna kom att bli ursprunget till human relationsskolan.
Enligt human relationsskolan är människans drivkrafter att arbeta i första hand sociala. Arbetets funktion är att producera de varor och tjänster som behövs i samhället och att införliva individen i det nätverk av relationer som bygger upp samhället. Alltså är inte drivkrafterna att arbeta effektivt enbart sociala utan i ännu högre grad att det ger socialt stöd från omgivningen och att man får del av människors gillande och kan på detta sätt uppnå social gemenskap med andra (Hansen & Orban, 2002).
I arbetet anstränger sig människan framför allt för att tillfredställa behovet av att umgås med och bli accepterad av arbetskamraterna och de närmast överordnade, det har alltså ingen nämnvärd inverkan med ekonomiska incitament. Inställningen till arbetet bestäms i hög grad av den arbetsgrupp hon tillhör.
Normerna i gruppen anger hur hårt man skall anstränga sig i yrkesrollen. Dessa normer och värderingar i grupperna bestämmer alltså i hög grad hur arbetarna reagerar inför sin arbetssituation och hur mycket de presterar.
2.3.2 Syokultur
Lennart Henrysson skrev 1994 en avhandling angående syokulturer i skolan. Henrysson beskriver syokultur som en del av skolkulturen.
Skolkulturen och syokulturen utgörs av osynliga regler och vanor som medvetet eller omedvetet styr, begränsar och reglerar arbetsförhållanden bland skolpersonal och elever. Syokulturen kan benämnas på samma sätt som ”skolans anda” eller som en ”skol kod” men är ett tydligare begrepp i handlingsberedskap som utvecklas på skolan. Elevernas och skolpersonalens uppfattningar av syoverksamheten skapar en syokultur. Syokulturen är beroende av skolkulturen och vill man ha en förändring i syokulturen så är det nödvändigt att det även sker en förändring i skolkulturen (Henrysson, 1994) Slutsatserna som han drog efter att ha slutför studien var att det var tre faktorer som hade större påverkan än andra när man pratar om ”syokultur”.
Faktor 1: Olika personers och personalgruppers inställning till kompetens
Henrysson menar här att rektorns inställningar är grundläggande för vilken syokultur som etableras på skolan. Det är även rektorn som till viss mån avgör vilken status syo som kunskapsområde erhåller på skolan.
Han tror även att lärarnas bakgrund och erfarenheter från arbetslivet utanför skolan påverkar deras intresse och förmåga att anknyta till arbetslivet i sin undervisning.
Faktor 2: Yttre ramfaktorer
Här menar Henrysson att skolans geografiska läge påverkar bland annat skolpersonalens benägenhet till kontakter med näringslivet.
Faktor 3: Den allmänna skolkulturen
Den tredje faktorn menar Henrysson handlar om det allmänna förhållningssättet som skolpersonalen har gentemot eleverna på skolan. Detta menar han är avgörande för skolkulturen och därigenom också syokulturen.
Även samarbetsklimatet har stor påverkan vad det gäller syoverksamheten (Henrysson, 1994).
Vidare i sin slutdiskussion skriver Henrysson att de olika faktorerna påverkar varandra och därför blir det svårt att peka ut en faktor som är mera betydelsefull än den andra,
men han vågar påstå att en bra syokultur bör karakteriseras av bl.a. att rektorn har en positiv inställning till syoverksamheten och är medveten om den personliga vägledningens betydelse i syoarbetet. Rektorn bör även verka för samarbetet mellan olika personalgrupper och uppmuntra och respekterar deras studie- och yrkesorienterade insatser (Henrysson, 1994).
3. Metod och urval
Detta examensarbete syftar till att belysa vägledningen på de fristående skolorna. Den empiriska delen är av en kvalitativ ansats och som material har vi valt att intervjua rektorerna på några fristående skolor. Vi har kontaktat sex rektorer som representerar sex olika skolor. När vi valde intervjupersoner utgick vi ifrån de skolor som vi kunde hitta på internet. För att begränsa studien så valde vi slumpvis ut skolorna från en lista. Vi kontaktade de sex första skolorna på listan. Vårt syfte från början var att göra denna studie ännu större men på grund utav tidsbrist så var det inte genomförbart. Efter en periods sökande efter villiga intervjupersoner så valde vi att utöka vårt sökområde vilket innebar att vi kontaktade både grundskolor och gymnasieskolor i flera kommuner i Skåne.
Intervjuerna har varit av formen öppna riktade intervjuer. Öppna riktade intervjuer används för att fånga den intervjuade subjektiva förståelse av det fenomen som efterfrågas. Den intervjuade får på ett fritt sätt beskriva hur hon/han uppfattar fenomenet. För att svaren ska bli mer fria inom området består frågorna mer av frågeområden (Lantz, 1993).
Anledningen till att vi ville intervjua rektorerna är att de besitter övergripande information kring de anställda på skolan och deras arbetsuppgifter. Det vi måste beakta är att rektorerna endast har information om sina skolor och inte sitter på övergripande information om alla fristående skolor i Sverige kring det fenomen vi undersöker. Detta bidrar till att examensarbetets slutsatser enbart kan grundas på de intervjuades uppfattning.
Av etiska skäl har vi valt att hålla intervjupersonerna anonyma. Mer om detta återkommer vi med i kap. 3.2 Anonymitet.
3.1 Kvalitativ metod
Då vi är intresserade av att ta reda på rektorernas åsikter och attityd gentemot vägledning så har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod.
Fördelen med att göra en kvalitativ undersökning är att man möter intervjupersonerna ansikte mot ansikte och minskar då eventuella bortfall. Det är också lättare för den som intervjuar att gå in på djupet om detta skulle behövas. I boken ”Metod helt enkelt” (Larsen, 2005) så skriver författaren att en annan fördel med en kvalitativ metod är att man vid ett intervjutillfälle får möjlighet att ställa följdfrågor och därigenom förtydliga, fördjupa och komplettera svaren.
En nackdel med denna typ av metod är att det kan vara mer tidskrävande att behandla data efteråt. Det blir t.ex. svårare att klassificera materialet för att kunna få en överblick och jämföra svaren (Larsen, 2005).
En annan nackdel kan vara den s.k. kontrolleffekten där intervjupersonerna ger det svar som hon eller han tror att intervjuaren vill höra. Detta för att ge ett gott intryck eller möjligen dölja brist på kunskap. Skulle detta uppstå så är den information man samlat in under intervjun inte särskilt värdefull.
Då vi har valt att hålla våra intervjupersoner anonyma i denna studie så känner vi att detta sistnämnda fenomen inte har påverkat våra intervjuer. Vi gick in med ett öppet sinne och utan någon som helst tanke eller fundering på vad intervjupersonerna skulle svara på våra frågor.
3.1.1 Kvalitativa intervjuer
En kvalitativ intervju utmärks bl.a. av att man ställer raka frågor och på dessa relativt enkla frågor får man ut innehållsrika svar.
Jan Trost (2005) skriver i sin bok att om man är intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera och reagera, eller att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster, så är en kvalitativ studie rimlig.
En kvalitativ intervju kännetecknas av att intervjupersonen själv formulerar sina svar istället för att kryssa i svaren på ett papper (Larsen, 2005).
Intervjun kan vara mer eller mindre strukturerad, viktigt är dock att man bestämt sig för vilket innan man utför intervjun. Vi valde att använda oss av en ostrukturerad intervju där vi utgick ifrån en intervjuguide. Här får nämligen intervjupersonen möjlighet till att
tala fritt om de ämnen vi valt att ta upp. Intervjuguiden använd som en checklista för att se till att alla ämnen och frågor behandlats innan intervjun avslutas (Larsen, 2005). Intervjuguiden måste vara nära kopplad till frågeställningen för att man ska kunna få tillräckligt med information för att kunna dra slutsatser om frågeställningen.
3.1.2 Validitet och reliabilitet
Validitet
I boken Metod helt enkelt skriven av Ann-Kristin Larsen (2009) beskriver författaren validitet som relevans eller giltighet, att man samlar in data som är relevant för den frågeställning man valt. I en kvalitativ undersökning är det enklare att försäkra sig om högre validitet eftersom ändringar kan göras under arbetets gång efterhand som man upptäcker att det finns andra detaljer som är viktiga för frågeställningen.
Genom att intervjupersonerna i våra intervjuer får möjlighet att beskriva saker som de själva tycker är viktiga har vi då kunnat finna olika förklaringsätt.
Med hjälp av följdfrågor och flexibilitet i intervjuerna uppnår vi en högre validitet.
Reliabilitet
Larsen(2009) menar att reliabiliteten innebär exakthet eller precision dvs. noggrannhet, att undersökningen är tillförlitlig och att reliabiliteten kan testas genom att flera forskare utför studien. Ett annat sätt att testa reliabiliteten är att man vid olika tidpunkter genomför sin undersökning och får fram samma resultat som tidigare. Genom våra intervjuer som vi har genomfört, är det svårt att säkerställa reliabiliteten eftersom ett annat urval av informanter kan ge ett annat resultat. Eftersom denna studie är begränsad så är det möjligt att en större studie med fler intervjupersoner hade gett ett annat resultat.
För att uppnå bästa reliabilitet så har vi valt att göra intervjuerna tillsammans. Eftersom intervjuerna inte är bandade kan det vara svårt att uppfatta och notera allt som sägs som ensam intervjuare.
3.2 Anonymitet
Vår tanke med anonymiteten är i grunden ett etiskt övervägande. Vår studie är inte på något sätt menad att ”hänga ut” friskolorna och vi vill inte använda oss av den information vi får av intervjupersonerna till något negativt. Vår uppfattning är att friskolorna är betydligt mer sårbara än de kommunala skolorna eftersom de drivs som företag och har inte samma skyddsnät som de kommunala skolorna.
Vid ett intervjutillfälle är det mycket viktigt att bygga upp en relation för att kunna få utförliga och öppna svar. Denna relation kan påverkas utifrån faktorer såsom kön, etnicitet och ålder. Frågorna har även stor betydelse på hur pass känsliga de är för den intervjuade. Detta är något vi tar med oss in i intervjun då vi anser att några utav frågorna kan vara av känslig karaktär. Med anonymitet menar man att man inte vet namnet eller andra igenkänningstecken på den intervjuade (Trost, 2005).
Då vi använder oss av en kvalitativ intervjumetod så kommer intervjupersonen inte att vara anonym för oss då vi vet vad personen heter och var denna arbetar. Däremot så kommer de intervjuade att anonymiseras för övriga läsare i resultatdelen. Detta för att frågorna baseras på hur den intervjuade uppfattar ett fenomen och genom att erbjuda anonymitet kan svaren bli mer fria då den intervjuade kan känna en större trygghet när de uttrycker sig.
3.3 Urval
När det gäller vårt urval av informanter så kan man kalla detta för ”urval enligt
självselektion” (Larsen, 2009). Med detta menar vi att vi har kontaktat intervjupersonerna via telefon och frågat om de är villiga att ställa upp på en intervju och här får de då en möjlighet att avstå eller tacka ja.
Efter att ha ringt runt till x antal skolor och fått nekande svar, alternativ inget svar alls så kom vi fram till att vi behövde bredda vårt sökområde.
Efter att detta hade gjorts så ringde de friskolorna som vi talat in på telefonsvarare upp oss och plötsligt hade vi fått så många som mer än gärna ställde upp på en intervju att vi inte behövde ta fler kontakter. Detta var något som överraskade oss något, givetvis på ett positivt sätt.
Vi upplevde att rektorerna på friskolorna tyckte att det var positivt och intressant att vi har valt deras område och uppskattade vårt kommande besök.
Vi valde att använda oss av de intervjupersoner som passade oss i tiden, dvs. där det fanns goda möjligheter att tidsmässigt hinna med transkribering av intervjuerna. En intervjuperson lämnade vi återbud till eftersom intervjun låg för långt fram i tiden och istället valde vi att ringa en annan friskola. På så sätt utökades vårt forskningsområde från gymnasieskolor även till grundskolor.
3.4 Genomförande av intervjuerna
Vi inledde vårt arbete med att via litteratur sätta oss in i frågan och studera hur kommunerna såg ut i våra områden. Vi undersökte antalet fristående skolor och kom fram till att det inte skulle räcka med en kommun utan vi valde att använda flera kommuner. Även teorierna och syftet började vi studera och skriva ner för att kunna konstruera en bra intervjumall. I frågeställningarna kopplade vi syftet och teoridelen för att verkligen få svar på våra frågor.
Nästa steg var att kontakta rektorerna på de friskolor vi valt ut. Vi var rädda att rektorerna inte ville ställa upp på intervjuer pga. att detta kan uppfattas som ett känsligt ämne och därför var vi noga med att informera rektorerna att skolan och dem som personer skulle vara helt anonyma i vårt arbete. Till vår förvåning blev vi välkomnade
på de flesta ställen och även de som fick vårt meddelande via telefonsvarare ringde upp för att boka en tid för intervju.
Vår första intervju planerade vi in ganska omgående efter att intervjumallen var skriven. Inför intervjun diskuterade vi hur vi skulle gå tillväga och bestämde oss för att banda intervjun. När vi träffade den första rektorn och frågade om han tillät att vi bandade så visade det sig att han inte uppskattade det. Vi fick tänka om och kom fram till att det var bättre att en av oss skötte intervjun och den andre antecknade. Eftersom vi gick tillväga på detta sätt i den första intervjun bestämde vi oss för att fortsätta alla intervjuerna på samma sätt för att det inte skulle bli någon skillnad. När vi nu hade första intervjun färdig så ville vi omgående transkribera den för att få med alla detaljer som fanns färska i minnet. På samma sätt genomförde vi alla sex intervjuerna, Maria skötte intervjun och Åsa antecknade. Efter varje intervju frågade vi intervjupersonen om det var okej att vi återkom vid eventuella oklarheter. Vi erbjöd även att skicka vår studie till dem när den var klar.
Varje intervju transkriberades direkt efteråt. Vi var även noga med att vid varje intervjutillfälle noga skriva ner citat som vi kände kom till att vara relevant för vår studie. När man använder sig av citat i resultatdelen så anser vi att det blir lättare och tydligare för läsaren att ta till sig innehållet.
4. Resultat
På grund av vår anonymitet kan vi inte presentera skolorna och intervjupersonerna i detalj utan väljer istället att presentera skolorna i stora drag.
Skola nummer 1: Gymnasieskola med yrkesförberedande program med en kapacitet för 120 elever men endast 80 elever går på skolan idag. Här satsar man enligt rektorn på kvalité istället för kvantitet.
Skola nummer 2: Liten grundskola med endast 48 elever. Skolan kallar sig för resursskola som tar emot elever som av olika anledningar inte klarar av att gå i en vanlig grundskola.
Skola nummer 3: Skola nr 3 är en gymnasieskola med specialutformade program. Skolan besår av 180 elever med stort fokus på branschen. Personalen på skolan är handplockade utifrån branschens behov.
Skola nummer 4: Yrkesförberedande gymnasieskola med 290 elever. Skolan ingår i en koncern och finns på ett antal orter i Sverige.
Skola nummer 5: Gymnasieskola med studieförberedande program. Skolan drivs som ett bolag och alla medel stannar kvar i skolan vilket innebär att den inte blir vinstdrivande. Eleverna är 180 till antalet och det är alltid deras behov som sätts i fokus.
Skola nummer 6: Gymnasieskola med 140 elever som erbjuds specialutformade program. Skolan ingår i en större koncern och finns på ett flertal orter i Sverige.
4.1 Vem ansvarar för vägledningen
Då vår grundtanke är att vägledningen på friskolorna bedrivs av annan personal än utbildade vägledare har vi inlett vår intervjuguide med att fråga vem som ansvarar över vägledningen.
Situationen ser olika ut på de olika skolorna som vi besökt. Hälften utav skolorna har anställt vägledare med relevant utbildning och resterande skiljde sig åt en del. Av de skolor som har en utbildad vägledare anställd så har två av tre valt att lägga till administrativa uppgifter för att fylla ut tjänsterna. De anser att elevantalet är för litet för att ha en renodlad studie- och yrkesvägledartjänst på 100 %. På den tredje skolan har man valt att begränsa tjänsten till en deltidstjänst. Anledningen till att två utav skolorna har valt att fylla ut tjänsterna med administrativa uppgifter skiljer sig en del. En av skolorna vill att vägledaren skall finnas på plats varje dag för att ha möjlighet att dels lära känna eleverna och dels för att kunna fånga dem när behovet finns.
Rektorn på den skolan uttryckte sig som följer:
”Om man känner sig krasslig så går man till doktorn direkt man väntar inte till dan efter. Samma sak gäller eleverna, kommer de på en idé kring deras studier så vill de disktera detta med en gång och inte behöva vänta tills den dagen vägledaren är på plats. Då är det lätt att deras idé aldrig tas upp och helt enkelt glöms bort.”(Skola 5)
Även anledningen till att tre utav skolorna har valt att anställa utbildade studie- och yrkesvägledare skiljde sig en del. En av rektorerna anser sig inte hinna med att sköta det lägre och valde då att anställa en utbildad studie– och yrkesvägledare för att på så sätt ge eleverna ett vidare perspektiv utanför branschen som skolan är inriktad på. Hade han valt att lägga vägledningen på en utav lärarna så hade risken funnits att eleverna bara hade fått en begränsad del av övriga studie- och yrkes möjligheter då många av lärarna endast är insatta i branschen.
Den skolan som endast hade studieförberedande program valde att anställa en utbildad vägledare redan från uppstart då rektorn på denna skola anser att kompetensen är viktig eftersom många av eleverna är vilsna och inte vet vilka vägar de ska välja efter skolans slut.
De skolor som inte har utbildade vägledare angav olika anledningar till detta. En skola ansåg att eleverna som hade stort fokus på branschen behövde vägledning av någon som redan fanns i branschen och som via sitt nätverk kunde slussa dem vidare ut och knyta olika kontakter. Rektorn menar att vägledningen består av att kunna presentera vilka möjligheter eleverna har efter avslutad utbildning. Det fanns ett fåtal elever som valde att gå en annan väg utanför branschen och deras beslut stöttade skolan till fullo. De eleverna var lätträknade.
En av skolorna utan utbildad vägledare var ganska nystartad och anledning till att det inte fanns någon utbildad vägledare var att skolan inte har några årskurs 3 elever men påtalar att rekrytering av utbildad vägledare kommer att ske inför nästa läsår.
Prioriteringen på den tredje skolan utan utbildad vägledare såg annorlunda ut eftersom det är en resursskola med elever som har en ganska stor problematik, anser de att det är viktigare med andra yrkeskategorier såsom socionomer. Vägledningen sköts utifrån elevernas kapacitet och behov.
4.2 Vägledningstjänsterna och dess arbetsuppgifter
I detta kapitel tar vi upp hur vägledningstjänsterna ser ut, om vägledaren själv har sökt sin tjänst eller om arbetsuppgifterna som vägledare är tillskriven den som utför det eller om det är en tjänst som de själva har sökt. Vi kommer också att beröra vilka arbetsuppgifter som ingår i denna tjänst.
På de skolor där det fanns utbildade vägledare så hade alla sökt sig till tjänsten medan på de skolor förutom en som inte hade någon utbildad vägledare hade rektorerna själva tagit på sig ansvaret för vägledningen. Den skolan där rektorn själv inte ansvarade för vägledningen hade en av lärarna blivit tilldelad rollen som vägledare.
Arbetsuppgifterna som vägledarna ansvarade över var övergripande lika varandra. Några av de arbetsuppgifter som rektorerna nämnde var föräldramöten, information, förberedelser inför mässor, föräldrar kontakter i studiefrågor, praktiksamordning, vägledning samt att vara ett stöd för eleverna. Beroende på antalet elever var vägledningsarbetet varierande och samtliga vägledare var tilldelade olika mängd administrativa uppgifter, förutom en som hade en liten tjänst på denna skola och som
även jobbade på andra skolor. Många rektorer menade att anledning till detta var dels att fylla ut tjänsterna och kunna behålla vägledaren på skolan för att vara tillgängliga för eleverna, och även för att avlasta rektorerna i deras arbete.
En av rektorerna sa såhär:
”Eftersom jag har valt att inte ha någon biträdande rektor vid min sida så känns det värdefullt att vägledaren sköter uppgifter såsom statistik och konstruering av blanketter samt har huvudansvaret för marknadsföringen av skolan.”(Skola 4)
4.3 Förhållningssätt och gemenskap
I följande avsnitt har vi undersökt hur förhållningssättet mellan elever och personal är och om skolan fungerar som en gemensam arbetsplats på lika villkor. Vår förförståelse är att om vägledaren har en deltidstjänst på skolan är det lätt att hamna utanför arbetslaget. Vi vill veta om det finns en risk att vägledaren med liten tjänstgöringsgrad hamnar utanför gemenskapen.
Samtliga skolor anser sig vara mycket familjära med nära relationer elever och personal emellan. Det är en fråga som ofta diskuteras i personalgruppen.
”Sättet som vi undervisar på gör att det bli en svår balansgång mellan olika roller. Å ena sidan har vi den professionella lärarrollen där envägskommunikation ibland är ett måste för att uppnå bästa resultat. Å andra sidan behövs en familjär miljö eftersom skolan är den största tryggheten för många elever då de nyligen flyttat från familj och vänner för att kunna studera just på denna skola. Det är viktigt att skolan och personalen ska kunna erbjuda den tryggheten och det stödet som behövs för dessa elever.(Skola 3)”
De olika skolorna förklarar förhållningssättet och gemenskapen på olika sätt. På en av skolorna har de valt bort att anställa en vaktmästare då de anser att detta är arbetsuppgifter som personal och elever gemensamt kan utföra. Vid uppfräschning av
personalrummet var alla delaktiga, lärare som elever. Här rev de väggar, målade och tapetserade.
En av skolorna behövde förhålla sig på ett annat sätt eftersom detta är en resursskola.
”Skolan är elevernas arbetsplats och det ska respekteras men samtidigt är det mycket viktigt att rollfördelningen är klar för dessa elever, lärare är lärare och elever är elever” (Skola 2).
En annan ideologi som en av skolorna grundade sig på var att inte tillhandahålla sig med personalrum för att undvika uppdelningen elever och personal emellan. På så sätt menar rektorn att de minskar ”ni och dom” effekten.
Samtliga skolor påtalar att vägledaren alltid ingår i arbetslaget. Även de som har en väldigt liten tjänst på skolan är rektorerna noga med att de får ta del av all information vad gäller skolan och arbetet där.
En av rektorerna berättade att han alltid erbjuder vägledaren relevant fortbildning trots att tjänsten är väldigt liten.
4.4
Prioritering av vägledningen och vägledarens kompetens
I vårt syfte nämner vi att vi inte tror att vägledningen är högt prioriterad inom friskolorna. Vi har därför valt att ta upp denna fråga med de rektorer som vi har träffat. Vi har även tagit reda på hur de ser på vägledarens kompetens och om de anser att det är viktigt med rätt kompetens.
Alla rektorerna på skolorna prioriterar vägledningen högt. De menar att de är elevernas behov som står i centrum och skolan bär ansvaret för att på ett bra sätt slussa ut eleverna i samhället. En rektor säger att han tidigare inte prioriterade vägledningen alls men nu när en vägledare finns så inser han vikten vid att ha en vägledare och vad denna kan betyda för skolan. Han tror att om eleverna redan från grundskolan får bra information och samtal kring sina studieval samt stöd hemifrån så minskar antalen byten och avhopp på gymnasiet.
Flera rektorer tar själva upp den nya skolplanen angående att varje skola ska tillhandahålla studie- och yrkesvägledare, kurator och skolsköterska. En av rektorerna menade att han tror att detta vanligtvis är tjänster som man drar in på av ekonomiska anledningar.
En av rektorerna avviker dock vad gäller prioritering av vägledningen. I dagsläget finns inga årskurs 3 elever på skolan eftersom den är relativt nystartad. Hon erkänner också att hennes tid inte räcker till då hon har tillskrivit sig själv arbetsuppgifterna som vägledare.
”I nuläget handlar det om att ta i det som är mest akut, hands on liksom. Man får ta det efterhand som det dyker upp. (Skola 6)”
Samtliga rektorer pratade om att den personliga lämpligheten väger tungt. De anser att det är viktigare att den som har vägledarrollen har förmågan att kunna ta eleverna på ett bra sätt än att de har en relevant utbildning. Samtidigt erkänner rektorerna att de känner en viss press att anställa utbildade vägledare p.g.a. det nya lagförslaget och att en utbildning ger en bra grund att stå på.
” Utbildning är det ultimata, jag tror det är det bästa för helheten. Det är lättare för en utbildad vägledare att utveckla sig själv och sin verksamhet om hon eller han har en grund att stå på.(Skola 2)”
” Jag har stött på många vägledare som har sin examen men som inte jobbar för att förmedla alla alternativ till eleven. De visar inte upp hela smörgåsbordet utan bara delar av det.(Skola 5)”
4.5 Studie och yrkesvägledarutbildningen och kvalité på
vägledningen
Vi har under våra intervjuer frågat rektorerna vad de vet om vår utbildning och om de tror att kvalitén på vägledningen skiljer sig om vägledaren har utbildning eller inte.
Det framkommer att fem av sex rektorer inte vet något om vad vår utbildning innehåller, endast en av dem visste att utbildningen innehåller en hel del samtalsmetodik men mer än så visste hon inte. En av rektorerna menar att utbildningen ger långt ifrån allt som krävs av studie- och yrkesvägledaren i sitt yrke. Han menar att det blir upp till varje arbetsplats att utbilda vägledaren i de arbetsuppgifter som denna ska utföra.
”Jag vet inte så mycket om er utbildning men jag tycker inte att ni får med er dom rätta verktygen med er ut i arbetslivet. Jag tror inte att ni är rustade för yrkeslivet när ni är färdiga med er utbildning”
(Skola 5).
Återigen så tar många av rektorerna upp den personliga lämpligheten som en viktigare faktor än utbildning.
5. Analys
Analysen av studien bygger på frågeställningarna som vi har haft inför arbetets början samt våra två teoretiska utgångspunkter. För att analysen ska bli tydligare så har vi valt att dela upp denna i två delar, vi utgår ifrån teorierna ”Humanrelations” och ”Syokultur”.
5.1 Humanrelations: Sociala faktorer som påverkar skolan som
arbetsplats
De flesta skolor som vi besökte uppgav att gemenskapen var god och att samarbetet elever och lärare emellan var bra. De beskriver det som en gemensam arbetsplats där alla befinner sig för att utföra sina arbetsuppgifter. De flesta utgår ifrån att undvika en hierarki, eller klasskillnader mellan lärare och elever. En skola avviker dock i detta sammanhang då detta är en resursskola och för att skapa trygghet för eleverna så krävs att de vuxna förhåller sig på ett sådant sätt att ordning och regler blir tydligt för eleverna.
Tryggheten spelar en stor roll på alla skolor men på olika sätt. Eftersom det är friskolor som vi har besökt innebär detta att det är riksintag på skolorna vilket innebär att på framförallt en skola så finns det många elever som har valt att bosätta sig i närheten av skolan och har på så sätt lämnat tryggheten hemma vad gäller familjen och vänskapskretsen. Skolan blir då den nya fasta punkten i deras liv och kanske den enda fysiska vuxenkontakten de har. Rektorn menar här att det ibland kan vara en svår balansgång hur pass nära eleverna ska komma inpå personalen utan att relationen lärare och elev försvinner. Detta kopplar vi till Humanrelation teorin som beskriver att socialtrygghet ökar drivkrafterna att arbeta effektivt och att man får det av människors gillande och kan på så sätt uppnå social gemenskap med andra (Hansen & Orban, 2002).
Skolorna har valt att lösa detta på olika sätt. En annan modell som en annan skola har valt är att utesluta personalrummet och på så sätt skapa en gemenskap med eleverna. En gemensam mötesplats uppstår där elever och personal automatiskt förs samman. Vi har även stött på en modell där de medvetet har valt att inte anställa en vaktmästare och syftet med detta är att skapa en sammanhållning och gemenskap genom att alla, både lärare och elever ansvarar över vaktmästarsysslorna och gemensamt ser till att dessa
sysslor utförs. För att den gemensamma arbetsplatsen ska fungera så krävs det att både elever och personal hjälps åt.
Utifrån teorin ser vi en likhet med beskrivningen av hur tillhörighet och erkännande och identitet kan tillfredställas. Samarbetet och produktiviteten ökar när ledningen intresserar sig för människorna på avdelningen (Hansen & Orban 2002). Här ser vi kopplingen hur personalen som i detta fall kan kallas för ledning bjuder in eleverna till samarbete och får dem på så sätt att öka i betydelse och effektivitet och trivsel ökar.
Vägledaren beskrivs av alla rektorer som betydelsefull och de anser att vägledaren ingår i arbetslaget på ett bra sätt. Information och personalmöten anser rektorerna vara nödvändigt för vägledaren att delta i. På så sätt menar rektorerna att risken minimeras att vägledaren hamnar utanför arbetslaget.
5.2 Syokultur
Något som vi har intresserat oss för i våra intervjuer är hur rektorn ser på vägledningen och hur mycket den prioriteras. Alla rektorerna anser att vägledningen är högt prioriterad på deras skolor. Enligt teorin om syokultur så är det rektorns inställning som till viss mån avgör vilken status vägledaren erhåller på skolan.
Personlig lämplighet är något som vid upprepade tillfällen tagits upp av rektorerna. De menar att det är viktigt att vägledaren har förmågan att bemöta eleverna på ett bra sätt. Ur syokultur teorin kan man utläsa att mycket kretsar kring hur det allmänna förhållningssättet gentemot eleverna och bemötandet av dessa skapar en god skol och syokultur. Är denna kultur god så är även samarbetsklimatet bra och har stor betydelse för den personliga vägledningen. Om rektorn har en positiv inställning till vägledning och om denna prioriteras högt så förmedlar rektorn medvetet och omedvetet sina tankar kring studie- och yrkesvägledningen. Finns det en god syokultur på skolan så menar en del rektorer att avhoppen och byten av program minskar. Rektorerna menar att om eleverna erbjuds bra vägledning och ett gott bemötande så är det lättare att fånga upp de elever som känner osäkerhet kring sina studie- och yrkesval. Det framkommer också att rektorerna önskar en god vägledning redan från grundskolan som hjälper eleverna i deras val.
Vi har i intervjuerna ifrågasatt hur förhållningssättet är elever och personal emellan och det framgår att samtliga strävar efter en familjär och gemensam arbetsplats. För rektorerna är detta viktigt och det är något som ständigt tas upp i personalgrupperna hur de ska arbeta för att främja detta.
Vägledarens kompetens framstår som viktig för rektorerna. De anser att utbildning är viktig och på så sätt stärks yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare. Dessa rektorer inser att vägledningsrollen är mer specifik än vad många tror och kräver därför specialkunskaper i området. Dessvärre vet rektorerna ingenting om vår utbildning och vilka bitar den innehåller. De flesta rektorer fann ingen nytta med att ta reda på det i heller. Dessa rektorer menar att när de anställer en utbildad studie- och yrkesvägledare så räknar de med att kompetensen finns för de arbetsuppgifter som studie- och yrkesvägledningen innehåller.
6. Slutdiskussion
Genomgående i studien upplevde vi att relevanta personer ansvarade för vägledningen även om inte alla hade studie- och yrkesvägledarutbildning. Vi har full förståelse för detta eftersom en av skolorna kräver professionell branschnära personal och att utrymmet för att anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare är för litet. Detsamma gäller resursskolan som i sin ringa omfattning inte anser sig i behov av en utbildad vägledare. Rektorn på denna skola påtalar att en utbildad vägledare hade varit det ultimata. Resursskolans elever bör ha så få vuxna som möjligt i sin omgivning på skolan för att känna trygghet. Att anställa en vägledare på väldigt få procent som kanske sällan är där skulle göra mer skada än nytta. Den tredje rektorn som ännu inte har någon vägledare har vi också förståelse för eftersom skolan är så pass nystartad och tanken är att det ska anställas en vägledare inom kort.
Arbetsuppgifterna som de olika vägledarna hade varierade en hel del. Rektorerna hade svårt att urskilja vad vägledning egentligen handlar om. Det framgick att de trodde att vägledning handlade om att leta fram rätt program och rätt kurs och att leta fram information till eleverna och eftersom de inte hade en aning om vad vår utbildning innehåller så upplever vi att de lägger fokus på fel arbetsuppgifter. En av rektorerna påstod sig t.o.m. kunna sätta sig in i vägledningen på en eftermiddag.
De blandar administrativa arbetsuppgifter med vad de tror är vägledning. På så sätt blir arbetsbeskrivningen väldigt diffus. En positiv vinkel på det här är att rektorerna vill att vägledaren ska vara anställd på högre procent än vad enbart vägledningen innebär och då faller det sig naturligt att dessa arbetsuppgifter blir administrativa. Syftet är gott eftersom de vill ha vägledaren tillgänglig i en större utsträckning än om den bara hade varit anställd på väldigt få procent.
Att skolorna lägger så mycket fokus på rätt förhållningsätt mot eleverna och att de satsar på god gemenskap tycker vi är väldigt positivt. Frågan är om detta är ett ärligt svar eller om de svarar på grund av intervjusituationen. Nu valde vi att inte fokusera på eleverna och vet inte deras åsikt därför får vi helt enkelt lita på att rektorernas påståenden är sanna. Ur deras synvinkel är det säkert så men om man hade frågat vägledarna och eleverna är det inte osannolikt att vi hade fått ett annat svar.
Vår hypotes om att vägledningen inte prioriteras särskilt högt på friskolorna har vi förstått inte stämmer, vilket glädjer oss. Det finns en efterfrågan på vägledare med studie- och yrkesvägledarutbildning även inom de fristående skolorna.
Samtliga skolor arbetar efter policyn att det är elevernas behov och efterfrågan som styr deras verksamhet. De är noga med att anställa rätt person med rätt behörighet. Att anställa en mattelärare utan lärarkompetens är inte aktuellt för dessa sex skolorna och därför menar vi att det inte heller borde vara aktuellt att anställa en vägledare utan studie- och yrkesvägledarutbildning. Flera rektorer pratar om den nya skolplanen där alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledare och det framgick att de kände en viss press att följa detta förslag med utbildade vägledare. Frågan är hur de hade resonerat om inte denna nya skolplan hade varit aktuell.
Flera rektorer pratade samtidigt om att den personliga lämpligheten väger tyngst.
Av resonemanget kan vi ana att om det hade funnits alternativ mellan en person med studie- och yrkesvägledarutbildning och en person utan utbildning men med en bättre personlig lämplighet så hade flera av rektorerna valt att anställa den sistnämnda. Personlig lämplighet är naturligtvis viktig men detta är ju inte specifikt för just studie- och yrkesvägledare utan är viktigt inom alla yrkeskategorier. Om en skolsköterska skulle anställas så kan man inte bara se till personlig lämplighet utan även till utbildning. Vi önskar att rektorerna hade resonerat likadant inom vår yrkeskategori men så är inte fallet. Problemet i detta är, tror vi, att rektorerna inte har någon inblick i vår utbildning och vet väldigt lite om vår kompetens. Önskvärt vore att vår utbildning blev tydligare och på ett bättre sätt når fram till rektorerna som faktiskt är en av våra framtida arbetsledare.
Vad vi fick reda på genom denna studie var att många vägledare har blivit ålagda att sköta mycket administrativa uppgifter. Inte en enda av dessa sex vägledare hade en renodlad vägledningstjänst. Som nyexaminerade vägledare hoppas vi på att få syssla med renodlade vägledningsuppgifter för att få möjlighet att utvecklas inom vårt yrke men tyvärr verkar detta bli svårt.
Trots allt så måste vi erkänna att vår inställning och syn på de fristående skolorna har förändrats till det positiva då vi kände en god gemenskap och en positiv anda på samtliga skolor. Vi ser absolut de fristående skolorna som en möjlig arbetsplats.
6.1 Kritisk granskning
Efterhand som vi genomfört studien så har vi kommit fram till att vissa saker kunde vi ha gjort på ett bättre sätt. Eftersom första intervjun kom så snabbt inpå så hann vi aldrig göra någon pilot studie. Detta kan vi känna bakefter skulle ha varit bra att göra eftersom våra intervjuer förändrades en del under arbetets gång. Den första intervjun blev inte lika ingående som de senare eftersom vi lärde oss vilka frågor som vi behövde utveckla och var i sammanhanget det var viktigt med följdfrågor.
Fråga 6 i intervjuguiden är vi medvetna om att det är en sluten fråga men för att kunna styra intervjun och för att sedan kunna ställa rätt följdfråga anser vi att denna är relevant. Öppna frågor är naturligtvis det mest optimala men vi har använt oss av den och fått fram relevanta svar.
Resultatdelen skrev vi från början i en redovisningsform, intervju för intervju men vi insåg att detta blev enformigt för läsaren och vi valde därför att skriva det som löpande text med olika kategorier. Detta medförde extra arbete men även om det tog tid så är vi nöjda med att vi ändrade det.
6.2 Förslag till vidare forskning
Intressant vore att ta reda på om det finns någon skillnad i tankegången vad gäller hur vägledningen bedrivs och prioriteras mellan de kommunala skolorna och de fristående skolorna. Resonerar rektorerna likadant?
Önskvärt vore även att kunna göra en större studie och kunna ta in elevperspektivet och även kunna mäta kvaliteten på vägledningen.
Vi skulle även vilja se en studie som jämför studie- och yrkesvägledarens tankar med rektorernas. Håller de med om det som har kommit fram i denna studie eller inte?
Referenser
Berglund, Tomas, Hansen, Lars H. & Orbán, Pál (2002). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Henrysson, Lennart (1994). SYO-kulturer i skolan: [elevers och skolpersonals
uppfattningar av studie-, yrkes- och arbetslivsorientering på några högstadieskolor].
Diss. Lund : Univ.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
www.friskola.se
www.skolverket.se
2005-Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet - Rapport från Skolverket
http://skolarbete.nu/skolarbeten/friskolor/
Bilaga Intervjuguide
Intervjufrågor
1. Berätta lite kort om skolan.
2. Vem ansvarar över vägledningen på skolan? 3. Hur länge har han/hon gjort det?
4. Är vägledningen tillskriven den som utför den eller är det en tjänst som vederbörande själv har sökt?
5. Vilka är vägledarens arbetsuppgifter?
6. Känns det som att vägledaren ingår i arbetslaget?
7. Vilket förhållningssätt har skolpersonalen mot eleverna? 8. Hur mycket prioriteras vägledningen?
9. Hur värderar du vikten av vägledarens kompetens? 10. Vilka är vägledarens tidigare arbetslivserfarenheter? 11. Vad vet du om syv-utbildningen?
12. Tror du att kvaliteten skiljer sig om de som ansvarar över vägledningen har syv-utbildning?
