Örebro universitet Hälsovetenskapliga institutionen Sjukgymnastik Nivå C Vårterminen 2007
Bassängträning, patientupplevelser
och mål.
Hydrotherapy, patients´ experiences and goals
Författare: Karolina Stridh Handledare: Anette Forsberg
Örebro Universitet
Hälsovetenskapliga institutionen Sjukgymnastik
Arbetets art: Uppsatsarbete, 10 poäng C, Sjukgymnastik Svensk titel: Bassängträning, patientupplevelser och mål. Engelsk titel: Hydrotherapy, patients’ experiences and goals Författare: Karolina Stridh
Handledare: Anette Forsberg Datum:
Antal ord: 6322
Sammanfattning: Bassängträning är en vanlig träningsmetod som många patienter efterfrågar. Fördelar med att träna i varmt vatten är bland annat vattnets
tyngdavlastande effekt samt värmens smärtlindrande och muskelavslappnande effekt. Efterfrågan på bassängträning är ibland större än tillgången, vilket kan innebära att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska få tillgång till bassäng. Tydliga och jämlika rutiner och riktlinjer vid bassängträning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassängträning är det också viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbättra rehabiliteringen. En enkätundersökning genomfördes med syfte att beskriva hur patienterna upplever bassängträningen, vilka mål de har och hur målet med träningen bestäms samt uppnås. Syftet var också att undersöka vilka faktorer patienterna anser som viktiga för bassängträningens kvalitet. Resultaten visar att de vanligaste målen vid bassängträning är ökad rörlighet och minskad smärta. Nästan alla patienter har varit delaktiga att sätta målen och en
övervägande del av patienterna anser att de till stor del uppnår målen. Positiva effekter som upplevs med bassängträningen är fysiska förbättringar och psykiskt välbefinnande. Patienterna anser att det som är viktigast för bassängträningens kvalitet är att ha bra och utbildad personal samt att få gå kontinuerligt på bassängträning.
Innehållsförteckning
BAKGRUND 4
Om bassängträning 4
Effekter vid bassängträning 5
Jämförelse av bassängträning och landträning 6
Upplevelse av bassängträning 7
Bassängverksamhet inom primärvården i Örebro 8
SYFTE 10 METOD 10 Patienter 10 Procedur 11 Analys 11 Etiska ställningstaganden 13 RESULTAT 14 Bakgrundsvariabler för undersökningsgruppen 14
Mål, måluppfyllelse och deltagande i att sätta målen 15
Positiva och negativa effekter 17
Aspekter som är viktiga för bassängträningens kvalitet 19 Jämförelser mellan de som tränat i grupp och individuellt 20 Jämförelser beroende på hur länge patienterna tränat 22
DISKUSSION 24
Mål, måluppfyllelse och deltagande i att sätta målen 24
Positiva och negativa effekter 25
Aspekter som är viktiga för bassängträningens kvalitet 26
Metoddiskussion 28
Konklusion 29
REFERENSER 30
BAKGRUND
Om bassängträning
Vatten är ett fantastiskt medium för träning som erbjuder nya spännande möjligheter till rörelse som inte går att utföra på land. Det unika med vattnet handlar framför allt om flytförmågan som avlastar viktbärande leder och tillåter rörelser att ske med minskad gravitationskraft. (1) Lättheten med vilken
människan rör sig i vatten bidrar till känslan att kroppsrörelse också är något skönt roligt och psykiskt stimulerande. Detta är faktorer som inverkar på
människans förmåga att känna muskulär avspänning. (2) De obelastade rörelserna kan ofta påbörjas tidigt i vattnet innan de är möjliga på land. (1)
Bassängträning är idag en vanlig behandlingsmetod för många olika
patientgrupper. Vattnets fysikaliska egenskaper som gör att det känns delvis annorlunda att röra sig i vatten än på land är nödvändiga att känna till och förstå för att kunna utnyttja dessa egenskaper på bästa sätt.
• Tyngdlösheten: Enligt Archimedes princip förlorar en kropp nedsänkt i vätska lika mycket som den undanträngda vätskemassan väger. (1,2) Praktiska följder av detta är att förflyttningar känns lättare i vattnet och att det behövs mindre muskelengagemang för att balansera kroppen samt mindre belastning på lederna, vilket kan vara särskilt gynnsamt för överviktiga och ledsvaga. (2)
• Vattenmotståndet: När en kropp rör sig genom en vätska uppstår en virvelbildning, turbulens vid sidan om och bakom kroppen. (2) Detta gör att vattnet blir ett effektivt motionsredskap där man lätt kan stegra övningarna och öka muskelengagemanget. (2) Eftersom alla rörelser skapar turbulens kan det utnyttjas i vattengymnastiken både för att stödja och ge motstånd till rörelser. (1)
• Hydrostatiska trycket: är vattnets tryck mot en kropp nedsänkt i vatten, Detta tryck förändras med vätskans täthetsgrad (lättare att flyta i saltvatten) samt djupet. (2) Det hydrostatiska trycker har inte så stor
praktisk betydelse för bassängträning. Trycket kan eventuellt minska svullnad om rörelser sätts in på större djup. (2)
• Temperaturen: Bassänger för rörelsehindrade har ofta hög temperatur. Under 24-25°C anses i internationell litteratur som kallbad. (2) Det är stora individuella skillnader i förmågan att kompensera den ökade
värmeförlusten med energiproduktionen genom fysisk aktivitet. Detta beror på huden, blodet, musklerna och värmeledningsförmågan i kroppsvävnaderna. (2) I litteraturen anges flera rekommenderade temperaturer beroende på syftet med träningen. Campion (1)
rekommenderar vattentemperatur mellan 32 och 34°C eller 35°C vid hydroterapi, men inte högre. Detta tillgodoser alla tillstånd och undviker den trötthet eller ogynnsamma effekter, till exempel ökad belastning på cirkulationsorganen, som högre temperatur kan ge. (1)
De terapeutiska effekterna av träning i varmt vatten handlar om: • minskad smärta och muskelspänning
• bibehållen eller ökad ledrörlighet
• förbättrad styrka i svaga muskler och förbättrad uthållighet vid träning • återinlärning av rörelser för förlamade muskler
• förbättrad cirkulation
• understödja funktionell träning
• bibehållen och förbättrad balans, koordination och hållning. (1)
Påverkan på varseblivningen kan också ha stor betydelse genom visuella stimuli, genom hörseln och genom att känselreceptorerna i huden reagerar för olika temperaturer, liksom de uppskattar den omfamnade effekt som vattnet har på kroppen. (1)
Effekter vid bassängträning
reumatoid artrit, artros och fibromyalgi men det finns också enstaka studier där försökspersonerna varit äldre kvinnor, personer med osteoporos eller med
kroniska ländryggsbesvär. Studierna visar bland annat att bassängträning leder till ökad muskelfunktion (3,4,5,6) till ökad rörlighet (4,5,7,8) till förbättrad kondition (5,6,9) och förbättrad funktionell förmåga (3,4,9,10,11,12). Flera studier visar också att bassängträning leder till ökat psyksikt välbefinnande och/eller ökad livskvalitet (3,5,8,9,12,13,14) och minskad smärta (4,7,9,11,12,15).
Bassängträning i graviditetens andra hälft för personer med rygg och bäckensmärta leder till minskad smärta och minskat antal sjukdagar. (15) Verhagen et al (16) har gjort en Cochrane Review beträffande effekter av (balneotherapy) bassängbad (som i vissa av studierna kombinerats med träning) för personer med reumatoid artrit. 6 studier ingick i granskningen. De flesta studierna rapporterade positiva fynd avseende smärta, stelhet, rörelseomfång, ADL och livskvalitet men tillräckliga vetenskapliga bevis saknas på grund av att studierna hade metodologiska brister.
Jämförelse av bassängträning och landträning
Det finns ett fåtal studier som tittat på skillnader mellan bassängträning och landträning och huruvida den ena träningsformen är mer effektiv än den andra. Två av dessa studier har jämfört de båda träningsmetoderna vid höft- och knäartros och båda studierna visar att både bassäng- och landträningsgruppen förbättrade muskelfunktionen, rörligheten och gångförmågan varför författarna inte kan rekommendera någon träningsmetod framför den andra. (3,4)
I en annan studie har bassäng- och landträning jämförts för personer med reumatoid artrit och resultaten visar att båda grupperna förbättrat sin träningstålighet lika bra utan att förvärra sjukdomsaktivitet. (10)
Även för personer med kronisk ländryggssmärta tycks bassängträning och landträning vara lika effektivt. En studie från Australien visar att båda grupperna förbättrades avseende funktionell förmåga och minskad smärta utan att man kunde se några signifikanta skillnader mellan grupperna. (11)
Personer med fibromyalgi kan också förbättra sin fysiska förmåga lika bra med landträning som med bassängträning, men träning i varmt vatten kan ge extra positiva effekter på självskattad fysisk funktion, smärta, depression och oro. (9) I en annan studie för personer med fibromyalgi har författarna jämfört
bassängträning med sjukgymnastik. Denna har visat att båda grupperna förbättrats lika mycket avseende livskvalitet men att bassängträning var mer effektivt för att förbättra sömn. (14)
Det finns också författare som har tittat på om bassängträning är kostnadseffektivt och jämfört kombinerad bassäng- och landträning med enbart landträning för barn med idiopatisk juvenil artrit och även här fick båda träningsgrupperna fysiska och psykiska förbättringar utan att de såg några direkta skillnader. (17)
Träning i vatten eller på land tycks för de undersökta diagnoserna och med de utvärderingsmått man använt i dessa kvantitativa studier vara lika effektiva.
Upplevelser av bassängträning
Bassängträning är också undersökt ur ett kvalitativt perspektiv. Jackson (18) har i en intervjustudie försökt förstå vilken påverkan bassängträning har på patienternas liv. Hon finner att den viktigaste effekten av bassängträning var att patienterna kan få ökad kontroll över sina liv och kroppar. Vattnet möjliggör för patienterna att utföra träning som är omöjlig på land. Kommunikationen med andra är
välgörande och behandlingen är behaglig och avslappnande. Patienten får ett ökat självförtroende och förmåga att hantera sitt liv. (18)
I en annan kvalitativ studie har Willén och Scherman (19) beskrivit hur personer med post-polio upplevt bassängträning och dessa resultat visar en stor variation av upplevelser. Fjorton olika kategorier framkom såsom till exempel förbättrat självförtroende, förbättrad kroppsuppfattning, ökat välmående, social gemenskap, känsla av frihet i vattnet och påverkan på det vardagliga livet. De olika
kategorierna fokuserade på tre olika aspekter: jaget, träningssituationen och omvärlden. Författaren sammanfattar att de upplevda effekterna av bassängträning omfattar mer än bara förbättring av fysisk funktion. (19)
Även Mannerkorpi och Gards (20) har undersökt upplevelse av bassängträning. För personer med fibromyalgi som bassängtränat i grupp kombinerat med undervisning visade det sig att patienterna upplevde träningen som en
förkroppsligad inlärningsprocess. Positiva upplevelser av kroppen vävdes samman med ett nytt förhållande till sig själv och omvärlden. Relationen mellan
gruppdeltagarna främjade processen att skapa nya tankemönster och nya sätt att handla. (20)
Bassängträning tycks kunna ge patienten en ökad kontroll över sin egen kropp, förbättrat självförtroende, känsla av glädje och avslappning och förbättrad fysisk funktion. Bassängträning verkar också ha viktiga sociala effekter på så vis att patienterna upplever social gemenskap och att de kan utbyta erfarenheter med andra i samma situation vilket innebär en känsla av bekräftelse och att inte vara ensam. Bassängträning tycks således inte bara ge fysiska förbättringar utan även ha en påverkan på människors tankar, känslor och sociala relationer. (18, 19, 20)
Bassängverksamheten inom primärvården i Örebro
De träningsfördelar som vattnet ger, är önskvärda för många patienter.
Sjukgymnaster i primärvården i Örebro län erbjuder träning i uppvärmd bassäng som ett behandlingsalternativ för patienter med olika typer av diagnoser. Patienten remitteras till bassängträning efter att en undersökning och bedömning har
genomförts hos en sjukgymnast. Patienterna tränar antingen i grupp eller med ett individuellt program. Gruppträningen sker med musik och en ledare
(sjukgymnast) som står på land vid bassängkanten och visar rörelserna. Vid individuell träning har var och en ett eget program som är utprovat av den sjukgymnast som remitterat patienten. Även för patienterna som tränar
individuellt finns tillgång till sjukgymnaster i bassängen som kan hjälpa till med träningen.
I samband med att patienten remitteras till bassängträning bestämmer patient och sjukgymnast vilken målsättning patienten ska ha för sin bassängträningsperiod. Primärvården har 21 träningstider varje vecka. Varje träningstid är 30 minuter lång och tider finns på förmiddagar alla dagar i veckan samt några eftermiddagar.
Patienterna tränar 1-2 gånger per vecka på samma tid varje vecka och varje träningsperiod pågår 10 veckor. Därefter träffar patienten åter sin sjukgymnast för uppföljning och utvärdering av träningen. Särskilda sjukgymnaster är anställda för att sköta bassängverksamheten.
Bassängträning är en populär behandlingsmetod bland de patienter som söker sjukgymnastmottagningarna. Många patienter önskar träna i bassäng kontinuerligt under långa perioder samtidigt som nya patienter strömmar till hela tiden, vilket kan leda till långa väntetider för bassängträning. I bassängverksamheten i Primärvården i Örebro län var det periodvis långa väntetider för bassängträning. Ett arbete med att ta fram en prioriteringsmall vid bassängträning gjordes. Arbetet syftade till att alla patienter skulle få en så jämlik bedömning som möjligt och att de patienter som bedömdes att inte klara annan träning verkligen skulle få
möjlighet att träna i bassängen. Syftet var också att få en ökad genomströmning för de patienter som mådde bra av bassängträning men som även klarade annan träning. Som ett led i detta förbättringsarbete genomfördes också en patientenkät januari 2005 samt januari 2006 med frågor bland annat kring vilka mål patienterna hade samt positiva och negativa effekter av bassängträning. I detta uppsatsarbete kommer jag enbart att använda enkäterna från 2005 för att inte få dubbla svar då vissa som svarat 2005 även deltagit i enkätundersökning 2006.
Att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov är viktigt för att förbättra rehabiliteringen och göra den mer effektiv. Det är intressant att veta vilka delar som patienterna tycker behöver förbättras för att bassängträningen ska hålla hög kvalitet. Även de positiva och negativa effekter som patienterna
upplever med bassängträningen är betydelsefulla att känna till. Denna kunskap kan hjälpa till att förstå vad det är som gör att vissa patienter söker ny
bassängträningsperiod vid upprepade tillfällen. Vad är det som patienterna vill uppnå med bassängträningen, vilka mål har de och hur ser måluppfyllelsen ut?
SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva hur patienterna upplever bassängträningen, vilka mål de uttrycker och hur målet med träningen bestäms samt uppnås.
Frågeställningar
1. Vilka mål uttrycker patienterna med bassängträningen? 2. Har patienterna varit delaktiga att sätta målen?
3. I vilken omfattning uppnåddes målen?
4. Vilka positiva respektive negativa effekter upplevdes av bassängträningen?
5. Vilka aspekter upplever patienterna är viktiga för bassängträningens kvalitet?
6. Finns det skillnader i vilka mål patienterna uttrycker samt vilka aspekter de upplever som viktiga för bassängträningens kvalitet beroende på om de tränat i grupp eller individuellt och beroende på hur länge de tränat i bassäng?
METOD
En enkätundersökning genomfördes i januari 2005. Samtliga patienter som vid undersökningstillfället tränade i bassäng i primärvårdens regi på USÖ erbjöds delta. Enkäten innehöll både öppna och slutna frågor.
Patienter
Samtliga patienter som tränade i bassängen under perioden 050110-050121 erbjöds att delta. Enligt deltagarlistor fanns 246 personer inskrivna i
bassängverksamheten under perioden. Eftersom patienterna påbörjar sina
träningsperioder löpande under terminerna kunde vissa patienter nyss ha påbörjat sin träningsperiod medan andra var i slutet av sin träningsperiod. Det var frivilligt att delta och 225 enkäter delades ut och 182 samlades in
Procedur
En enkät konstruerades med öppna och slutna frågor. Frågorna handlade om mål, måluppfyllelse och deltagande i att sätta målen. Det fanns också frågor om positiva och negativa effekter som patienterna upplevt med bassängträning och vad som ansågs som viktigt för bassängträningens kvalitet. (bilaga 1)
Enkäten lämnades ut i samband med bassängträningsbesöket under en 2 veckors period i januari 2005. Insamlandet pågick under ytterligare 1 vecka. När enkäterna lämnandes ut låg dessa i en hög, så att de patienter som önskade delta i
undersökningen själva kunde ta en enkät. Under träningen gavs muntlig information om enkätundersökningen. Vid insamlandet lade patienterna själva enkäten i en brevlåda. Enkäten var anonym. En muntlig påminnelse om enkäten lämnades under andra veckan som enkäten delades ut. Patienterna tilläts bara besvara enkäten 1 gång även om de deltog i bassängträning 2ggr/vecka.
Analys
Enkätverktyget Esmaker användes vid sammanställning av enkätsvaren.
Bakgrundsvariabler för populationen sammanställdes och beskrevs med deskriptiv statistik. Hur man tränat angavs i antal grupp eller individuell träning.
För variabeln ”För vilka besvär tränar du i bassäng?” fanns 20 olika
svarsalternativ. (se bilaga 1) Alternativen bestod av en blandning av specifika sjukdomsdiagnoser och mer övergripande beskrivningar av besvär och
besvärslokalisationer. Eftersom flera alternativ kunde kryssas hade ett stort antal patienter satt många kryss och uppgett kombinationer av besvär och sjukdomar. Några av de 20 alternativen som utgjorde de minsta grupperna slogs sedan
samman vid resultatredovisningen för att bilda större grupper. Försökspersoner är i resultatredovisningen indelade i 13 grupper av besvär och sjukdomar och ett stort antal patienter ingår i två eller flera grupper. Grupperna var bland annat RA/Bechterew, fibromyalgi, artros, neurologisk sjukdom och övrigt. I gruppen neurologisk sjukdom ingick stroke, Parkinson och MS och i gruppen övrigt ingick WAD, övervikt, graviditetsrelaterade besvär, inför och efter operation, och
utmattningssyndrom. Ytterligare grupper som fanns var smärta och beskrivning av olika lokalisationer i kroppen där patienterna har besvär.
Två patienter hade inte angett något svarsalternativ utan hade istället skrivit annan diagnos. (muskelsjukdom respektive dystrophia myotonica) Dessa två
registrerades under ”Hela kroppen”.
För variabeln ”hur länge patienten tränat i bassängen” redovisas resultatet i procent. Svarsalternativen var: ej tränat tidigare, tränat 1 termin, tränat 2-5 terminer, tränat 6-10 terminer, tränat >10 terminer.
De tre öppna frågorna var: ”Vilka mål har du med bassängträningen?” ”Har du upplevt positiva och negativa effekter med bassängträningen?” ”Vad anser du viktigt för att bassängträningen ska hålla hög kvalitet?” Samtliga svar på dessa frågor skrevs först ned i sin helhet. Därefter identifierades olika kategorier bland svaren. Vissa av kategorierna som hade nära samband med varandra slogs sedan samman för att bilda större grupper och för att inte få för många olika
svarsalternativ. Vissa av de öppna svaren i enkäterna kunde innehålla flera svarsalternativ. Vad de olika grupperna innehöll redovisas i resultatdelen.
Svaren på frågan vem har satt målen redovisas i procent. Svarsalternativen var: du själv, din sjukgymnast, du och din sjukgymnast tillsammans.
På frågan till vilken grad de uppnått målen med bassängträningen angavs svaret på en VAS-skala. 100 mm lång linje där 0 stod för ”Inte alls” och 100 stod för ”Fullkomligt”. Varje skala mättes med linjal och måtten angavs i millimeter. Median och kvartilavstånd beräknades.
För att jämföra skillnader mellan de som tränat i grupp och individuellt avseende vilka mål patienterna uttrycker och vilka aspekter de anser som viktiga för bassängträningens kvalitet, har svaren redovisats för respektive grupp enligt samma sätt som redovisningen skett för hela undersökningsgruppen.
Redovisning av svaren på ovanstående två frågor för respektive grupp, de som ej tränat tidigare, de som tränat 1 termin respektive 2-5 terminer, 6-10 terminer och mer än 10 terminer sker också på samma sätt som för hela undersökningsgruppen
Etiska ställningstaganden
Verksamhetsansvarig för primärvårdens bassängverksamhet på USÖ hade godkänt att undersökningen skulle genomföras.
Syftet med enkätundersökningen, att man var intresserad av patienternas upplevelser i samband med ett förbättringsarbete, fanns som en skriftlig information på enkäten. Det fanns ingen skriftlig information om att det var frivilligt att delta, denna information gavs dock muntligt gemensamt till hela bassängträningsgruppen under träningen. Enkäterna var anonyma och det fanns ingen rad för att skriva namn. Att enkäterna lämnades ut i samband med
bassängträningen är en nackdel och här kan man inte bortse från att ett visst beroendeförhållande förelåg. Vid utdelandet låg enkäterna i en hög i
bassänglokalen där patienterna själva fick ta en enkät om de önskade delta i undersökningen. Vid insamlandet fick patienterna själva lägga enkäten i en brevlåda som fanns i bassänglokalen. Inga påtryckningar förekom utan undersökningen var helt frivillig.
Att enkätsvaren skulle användas i ett uppsatsarbete var inte planerat när
undersökningen genomfördes varför inte heller någon sådan information har getts till patienterna.
RESULTAT
Bakgrundsvariabler för undersökningsgruppen
182 personer har svarat på enkäten av dessa har 73 personer (40%) deltagit i gruppträning och 109 personer (60%) har tränat individuellt.
Den vanligaste besvärsorsaken vid bassängträning var smärta och/eller besvär från olika delar av kroppen såsom till exempel rygg, nacke, axel. (Figur 1) Många av de patienter som angett en specifik diagnos har dessutom kryssat i ”smärta” och från vilka delar i kroppen man har besvär.
Figur 1. För vilka besvär tränar du i bassäng? Antal personer som besvarat frågan var 182. Flera alternativ var möjliga att ange. Antal svar var 692.
På frågan ”Har du tränat i bassäng förut?” hade 172 personer besvarat frågan. På denna fråga kunde enbart ett svarsalternativ anges. Av de personer som besvarat frågan har 10 % inte bassängtränat tidigare, 17% har tränat 1 termin, 34% har
tränat 2-5 terminer, 18% har tränat 6-10 terminer och 20% har tränat >10 terminer.
Mål, måluppfyllelse och deltagande i att sätta mål
På frågan vilka mål patienterna har med bassängträningen har de öppna svaren kategoriserats och delats in i olika undergrupper som sedan slagits samman till 6 huvudgrupper. (figur 2) Huvudgrupperna innehåller följande svar:
• Allmän träning/viktnedgång; ”allmän träning för hela kroppen”, ”hålla sig igång”, ”viktnedgång”.
• Styrka/kondition/balans: öka och /eller bibehålla styrka kondition och balans t.ex. ”öka styrka”, ”förbättra balans”
• Rörlighet: ”bli smidigare”, ”minska stelhet”, ”öka rörlighet”, ”bibehålla nuvarande rörlighet”
• Funktionella mål: ”öka gångsträcka”, ”klara promenad 30-60 min”, ”ej behöva rullstol”, ”kunna fortsätta arbeta på 75 % nivå”, ”fördröja
sjukskrivning”, ”klara laga mat och diska”, ”klara enkla hushållssysslor” ”kunna cykla”, ”klara bilkörning”, ”klara vardagen”, ”förskjuta
operation”.
• Välbefinnande/avslappning: ”förbättra livskvalitet”, ”må bra”, ”underlätta livet”, ”avslappning”.
• Minska smärta: ”kunna hantera smärtan” ”minska smärta”, ”bibehålla nuvarande smärtnivå”, ”kunna träna utan smärta”, ”hålla ned
tablettförbrukningen”.
En tredjedel av svaren handlar om att patienterna har ökad och/eller bibehållen rörlighet som mål därefter kommer minskad smärta (23 %). Några har angett funktionella mål för sin bassängträning som utgör 10 % av svaren. Se figur 2.
Figur 2. Vilka mål har du med bassängträningen? Antal personer som besvarat frågan var 172. Öppen fråga där svaren har kategoriserats. Vissa har angett flera olika svarsalternativ. Antal svar var 296.
På frågan ”Vem har satt målen?”. Har samtliga 182 personer besvarat frågan. Endast ett svarsalternativ kunde anges. De flesta patienter (97 %) har uppgett att de varit delaktiga att sätta målen. 81 % av dessa har angett att de har satt målen tillsammans med sin sjukgymnast och 16 % har angett att de har satt målen själva. 3 % av patienterna har angett att enbart sjukgymnasten har satt målen.
På frågan till vilken grad de uppnår målen vid bassängträning har 173 personer (95 %) besvarat frågan men 43 personer har skrivit text på raden istället för att markera ett streck och dessa svar kunde inte användas utan fick plockas bort, varför svarsfrekvensen blev 71 %. Medianvärdet 72 och kvartilavståndet 27 (56-83). Ingen person har angett 0 (inte alls) och 15 personer har angett 100
Positiva och negativa effekter
På frågan ”Har du upplevt positiva eller negativa effekter med bassängträning?”, har 133 personer svarat att de upplevt olika positiva effekter med
bassängträningen. Se figur 3. De öppna svaren har kategoriserats och delats in i grupper. Grupperna för de positiva effekterna innehåller följande svar:
• Fysiska förbättringar: ”ökad kondition”, ”ökad rörlighet”, ”minskad stelhet”, ”förbättrad cirkulation”, ”allmän träningsförbättring för hela kroppen”, ”viktnedgång”, ”skoven blir bättre snabbare”, ”kan gå bättre”, ”klara promenader”, ”kan cykla”.
• Psykiskt välbefinnande: ”mår bättre”, ”allmän behaglighetskänsla”, ”ökad självkänsla”, ”gladare”, ”piggare”, ”minska smärta”, ”minska
tablettförbrukning”, ”orkar leva”, ”avslappning”
• Sociala effekter: ”kamratskap”, ”social gemenskap”, ”träffa andra med samma problem”, ”prata skit och se att jag inte har det sämst”
• Personal: ”bra sjukgymnaster”, ”bra bassängpersonal”, ”bra bemötande av personal”, ”trygghet at få gå där det finns utbildad personal då jag har hjärtfel”.
• Enda träningsmöjligheten: ”kan ej fungera utan den”, ”nödvändig”, ”träning som ej är möjlig på land”, ”träning som funkar även när det är som värst”.
• Positivt: enbart skrivit ”positivt”
Av de positiva effekterna anger en knapp tredjedel av svaren (32 %) fysiska förbättringar och nästan lika många (28 %) psykiskt välbefinnande. I 17 % av svaren har patienterna enbart skrivit positivt utan att ange på vilket sätt de har upplevt positiva effekter. Se figur 3.
Figur 3. Har du upplevt positiva effekter med bassängträningen? Antal personer som besvarat frågan var 133. Öppen fråga svaren har kategoriserats, vissa har angett flera olika svarsalternativ. Antal svar var 177.
20 personer har angett att de upplevt negativa effekter av bassängträningen, dessa svar redovisas nedan:
• ”Lätt att överträna” (7 svar)
• ”Lång duschkö”, ”kallt i omklädningsrum” (4 svar) • Försämring vid uppehåll från bassängträningen (2 svar) • ”För kort bassängträningstid” (2 svar)
• ”Kloret”(ger hudbesvär respektive astmabesvär) (2 svar) • ”Negativt om vattentemperatur under 34°C” (1 svar) • ”Störande prat från andra patienter” (1 svar)
Aspekter som är viktiga för bassängträningens kvalitet
På frågan vad patienterna anser viktigt att tänka på för att bassängträningen ska hålla hög kvalitet har de öppna svaren kategoriserats och delats in i olika
undergrupper som är hopslagna till 8 huvudgrupper. Se figur 4. Huvudgrupperna innehåller följande svar:
• Träningsprogrammet; ”bra träningsprogram”, ”individuellt utformat träningsprogram”, ”tillgång till både grupp och individuell träning”. • Träningstid: ”längre träningstid än 30 min”, ”tid i vattnet före och efter
bassängträningen”, ”att få gå minst 2ggr/vecka”, ”att få träna dagtid” • Kontinuitet: ”att få gå kontinuerligt”, ”ej för långa träningsuppehåll”, ”att
de som verkligen behöver får tillgång till bassängträning”
• Patientens eget ansvar: ”att utföra alla träningsmoment så effektivt som möjligt”, ”att ej utebli”, ”att vara motiverad och förberedd själv”, ”ha en positiv attityd till träningen”, ”lyssna på kroppen och ej överträna”. • Deltagarantal: ”ej för trångt i bassängen utan att alla får plats att utföra
sina rörelser”.
• Vattentemperatur: ”Ej vattentemperatur under 34°C”.
• Trivsel: ”ordning och reda”, ”rent och snyggt”, ”hygien- att duscha före”, ”varmt i omklädningsrum”, ”att träningen startar i rätt tid”, ”ej störande prat”.
• Personal: ”bra bassängpersonal”, ”bra sjukgymnaster”, ”närvaro av personal”, ”utbildad bassängpersonal”, ”bra ledare vid gruppträning”, ”samarbete mellan sjukgymnast vid vårdcentral och bassängpersonalen”, ”tillgång till assistenter”.
Det vanligaste svaret på frågan vad som patienterna anser vara viktigt för bassängträningens kvalitet är personalen (24 %) tätt följt av kontinuitet (22 %). Relativt många svar anger att träningsprogrammet är viktigt(15 %). Det egna ansvaret för bassängträningens kvalitet anges i 8 % av svaren. (Figur 4)
Figur 4. Vad anser du viktigt att tänka på för att bassängträningen ska hålla hög kvalitet? Antal personer som besvarat frågan var145. Öppen fråga där svaren har kategoriserats, vissa har angett flera olika svarsalternativ. Antal svar var 213.
Jämförelser mellan de som tränat i grupp och individuellt
Vid jämförelse vilka mål patienterna har angett beroende på om de tränat i grupp eller individuellt visar resultatet att för båda grupperna precis som för hela undersökningsgruppen så är ökad rörlighet och minskad smärta de vanligaste svaren patienterna uttryckt som mål. De som tränar i grupp har i högre
utsträckning angett förbättrat välbefinnande/avslappning (17 %) som mål än de som tränar individuellt (6 %). (Tabell I)
Tabell I. Vilka mål har du med bassängträning? Flera svarsalternativ var möjliga att ange. Antal personer som besvarat frågan var 66 (grupp) och 106
(individuell träning). Antal svar för respektive grupp redovisas nedan.
Svarsalternativ Grupp Individuell träning
(n-101) (n-193) Allmän träning/viktnedgång 7% 6% Styrka/kondition/balans 17% 19% Rörlighet 29% 35% Funktionella mål 9% 11% Välbefinnande/avslappning 17% 6% Minska smärta 22% 23%
På frågan om vad som anses viktigt för bassängträningens kvalitet har
gruppträningspatienterna i hög utsträckning svarat att personalen (31 %) är viktig för bassängträningens kvalitet. Det vanligaste svaret därefter är
träningsprogrammet (18 %) . För de som tränar individuellt är det vanligaste svaret att kontinuiteten (25 %) är viktigt och därefter kommer personalen (18 %) . Se tabell II.
Tabell II. Vad anser du är viktigt att tänka på för att bassängträningen ska hålla hög
kvalitet? Flera svarsalternativ var möjliga att ange. Antal personer som besvarat frågan var 55 (grupp) och 90 (individuell träning). Antal svar för respektive grupp redovisas nedan.
Svarsalternativ Grupp Individuell träning
(n-83) (n-127)
Träningsprogram 18% 12%
Träningstid 6% 4%
Kontinuitet 16% 25%
Patientens eget ansvar 6% 10%
Deltagarantal 6% 9%
Vattentemperatur 7% 9%
Trivsel 10% 13%
Jämförelser beroende på hur länge patienten tränat
När grupperna jämförs beroende på hur länge de har tränat avseende vilka mål de har satt, visar resultatet att de vanligaste svaren i nästan samtliga grupper är ökad rörlighet och minskad smärta. Se tabell III. De patienter som bassängtränat länge (mer än 6 terminer) har i högre utsträckning satt funktionella mål för sin träning än de som inte bassäng tränat tidigare eller de som bassängtränat upp till 5 terminer. (Tabell III)
Tabell III. Vilka mål har du med bassängträning? Flera svarsalternativ var möjliga att ange. Antal personer från varje grupp som besvarat frågan var: 17 (ej tränat tidigare), 27 (tränat 1 termin), 59 (tränat 2-5 terminer), 28 (tränat 6-10 terminer) och 31 (tränat > 10 terminer). Antal svar för respektive grupp redovisas nedan.
Svarsalternativ Ej tränat 1 2-5 6-10 >10
tidigare termin terminer terminer terminer (n-29) (n-46) (-107) (n-50) (n-50) Allmän träning/viktnedgång 3% 9% 7% 4% 6% Styrka/kondition/balans 17% 17% 23% 16% 12% Rörlighet 28% 33% 34% 32% 28% Funktionella mål 3% 6% 7% 16% 22% Välbefinnande/avslappning 17% 13% 7% 10% 8% Minska smärta 31% 22% 21% 22% 24%
Resultatet visar skillnader vad patienterna anser viktigt att tänka på för att bassängträningen ska hålla hög kvalitet beroende på hur länge patienterna tränat. De patienter som inte tränat tidigare svarar i högre utsträckning att personalen är viktigt för bassängträningen kvalitet (40 %) medan de som tränat mer än 10 terminer framför allt svarar att kontinuiteten (29 %) är viktigt för
Tabell IV. Vad anser du är viktigt att tänka på för att bassängträningen ska hålla hög kvalitet? Flera svarsalternativ var möjliga att ange. Antal personer från varje grupp som besvarat frågan var: 12 (ej tränat tidigare), 24 (tränat i 1 termin), 49 (tränat 2-5 terminer), 26 (tränat 6-10 terminer) och 31 (tränat > 10 terminer). Antal svar för respektive grupp redovisas nedan.
Svarsalternativ Ej tränat 1 2-5 6-10 >10 tidigare termin terminer terminer terminer (n-15) (n-34) (n-82) (n-37) (n-41)
Träningsprogram - 18% 16% 16% 12%
Träningstid - 6% 4% 3% 10%
Kontinuitet 20% 18% 22% 19% 29%
Pat eget ansvar 7% 12% 6% 11% 5%
Deltagarantal 7% 6% 7% 11% 7%
Vattentemperatur 7% 3% 7% 11% 12%
Trivsel 20% 12% 10% 8% 15%
DISKUSSION
Mål, måluppfyllelse och deltagande i att sätta målen
På frågan, vilka mål har du med bassängträningen, visar resultatet att de vanligaste målen handlar om ökad och/eller bibehållen rörlighet och minskad smärta. Detta resultat gäller också vid redovisning av svaren för de patienter som tränat i grupp eller individuellt var för sig och även oberoende av hur länge
patienterna tränat. Enligt litteraturen så är både ökad rörlighet och minskad smärta förväntade terapeutiska effekter vid bassängträning. (1) Många personer har uttryckt målen i vida begrepp. Till exempel inte angett i vilken led, hur mycket eller varför de vill ha ökad rörlighet. 10 % av svaren är funktionella mål som är tydligt kopplade till vardagen. De patienter som tränat mer än 6 terminer i
bassängen har i högre utsträckning uttryckt funktionella mål än de som inte tränat så länge. Även de funktionella målen är i många fall uttryckta i vida begrepp. Dock är enstaka målformuleringar i denna grupp lite mer specifika, till exempel att klara promenad 30-60 min, klara matlagning och diska. Det kan vara så att vissa av de patienter som uttryckt målen i vida begrepp har kommit överens om mer specifika mål tillsammans med sin sjukgymnast men i enkäten har man glömt bort dessa mål och anger istället mer övergripande mål. De mål som angetts i enkäten, är de mål patienten är medveten om och kommer ihåg.
Att ha specifika mål är en faktor som kan förutspå deltagande i bassängträningen, på så sätt att de som har tydliga och specifika mål för sin träning har också ett högt deltagande vid bassängträningen. (21) Enligt en målsättningsteori av Locke och Latham (22) så kan målet delas in i två olika komponenter, svårighetsgraden och hur specifikt målet är. Enligt målsättningsteorin anses det att svåra och specifika mål leder till bättre prestationer än de som har vagt formulerade mål, ”gör ditt bästa” eller inte har några mål alls. (22) Avseende svårighetsgraden i målet, visade Gyurcsik et al (21) däremot i sin studie att de personer som hade lågt deltagande i bassäng hade satt svårare mål. Studien var utförd på personer med artros och det handlade om träningsrelaterade mål vilket det inte gjorde i målsättningsteorin. Gyurcsik et al (21) drar slutsatsen att på personer med artros underlättas hög prestation av lagom svåra mål. Deltagandet för personerna i
enkätundersökningen är inte undersökt men det hade varit intressant att se om de personer som hade mer specifika mål också hade ett högre deltagande.
Nästan alla patienterna i enkätundersökningen 97 % har varit delaktiga i att sätta målen. Aktivt deltagande av patienter vid fastställande av mål är positivt. I en tidigare studie är det visat att aktivt deltagande av patienten vid fastställande av mål i samband med sjukgymnastik gör att patienterna uppnår bättre resultat avseende rörelseomfång, styrka, balans jämfört med en kontrollgrupp. De skattar också kvaliteten på vården högre än kontrollgrupp. (23)
I denna enkätundersökning är det inte undersökt vilka resultat patienterna uppnått avseende rörelseomfång, styrka och balans. Däremot har patienterna själva fått skatta till vilken grad de uppnått målen vid bassängträning. En övervägande del av patienterna som har svarat på frågan anser att de till stor del uppnår målen vid bassängträning. Medianvärdet var 72 och det var inga patienter som hade angett 0.
Positiva och negativa effekter
Enkätresultaten om positiva och negativa effekter som personer upplevt med bassängträningen visar framför allt på positiva effekter. Endast 20 personer har angett negativa effekter och vanligast bland dessa svar var att det var ”lätt att överträna”
De negativa effekter Jackson (18) identifierat i sin intervjustudie med
bassängpatienter var bland annat obehagskänslor på grund av att man blivit för varm, extrem trötthet direkt efter träningen samt att mycket energi krävdes för träningen.(18) I enkätsvaren har patienterna uttryckt sig mer kortfattat och till exempel inte beskrivit på vilket sätt det var ”lätt att överträna”. Det hade varit intressant att veta om det kortfattade svaret ”lätt att överträna” kanske inneburit en extrem trötthet efteråt.
När det gäller de positiva effekterna, så hade patienterna svarat till nästan lika stor andel att de upplevt fysiska förbättringar (32 %) som psykiskt välbefinnande (28 %). De fysiska förbättringarna innehöll svar som, ”minskad stelhet”, ”skoven blir
bättre snabbare” och det psykiska välbefinnandet innehöll beskrivningar av ”gladare”, och ”ökad självkänsla”. Både fysiska förbättringar och ökat psykiskt välbefinnande är visat i tidigare studier som positiv effekt vid
bassängträning.(18,19) Willén et al (19) visade i sin studie att samtliga försökspersoner som hon intervjuat hade upplevt fysiska förbättringar och att
nästan alla uttryckt förbättrat välbefinnande. Även Jackson et al (18) identifierade både fysiska effekter och psykiska effekter
av bassängträningen.
Enkätundersökningen har av naturliga skäl gett mer ytliga svar än i ovan nämnda intervjustudier. En ytterligare kategori av positiva effekter som framkom i resultatet var sociala effekter såsom ”kamratskap”, ”att träffa andra med samma problem” och ”att prata skit och se att jag inte har det sämst”. Både Mannerkorpi et al (20) och Willén et al (19) såg den upplevelsen bland sina patienter. När patienterna delade med sig till varandra av symptom och svårigheter i vardagen så kunde de känna igen sig själva, tolka och förstå saker som de tidigare inte hade förstått. Detta gjorde att de inte kände sig så ensamma vilket ledde till att de började tänka och handla på nya sätt. (20) Tillsammans med andra i samma situation kände sig patienterna mer normala än om de skulle träna med friska patienter. Att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra fungerade dels som en social faktor men var också en källa till information, då man lärde sig nya saker. (19) För att förändra eller anpassa sig till nya strategier är en gruppaktivitet som bassäng ett utmärkt forum för en sådan process. Träningen håller på, över förhållandevis lång tid och upplevs av deltagarna som glädjefylld. Deltagarna får också möjlighet till sociala relationer, stöd och utbyte av erfarenheter. (19)
Aspekter som är viktiga för bassängträningens kvalitet
Det som anses viktigast för bassängens kvalitet är personalen, vilket inkluderar både bassängpersonalen och den sjukgymnastkontakt man har, ”utbildad personal” samt ”bra samarbete mellan sjukgymnast och bassängpersonal”.
och kompetent ledare skapar förtroende och patienterna upplever det tryggt att veta att träningsprogrammet anpassats till den sjukdom och de besvär man har. (19) De patienter i enkätundersökningen som tränade i grupp svarade i högre utsträckning att personalen var viktig än de som tränade individuellt vilket inte är så konstigt eftersom ledaren för gruppträningspatienterna har en central och viktig roll.
Det som anses nästan lika viktigt som personalen är kontinuitet. Patienterna uttrycker vikten av att få gå kontinuerligt i bassängen och att det inte blir för långa uppehåll mellan bassängträningsperioderna. Särskilt de patienter som tränat 6 terminer eller mer, anser i högre utsträckning att kontinuiteten är viktig. I
bassängverksamheten inom primärvården i Örebro så tränar patienterna i perioder och när träningsperioden är slut kontaktar de sin sjukgymnast för uppföljning och utvärdering samt ställningstagande till eventuell ytterligare träningsperiod. Sjukgymnasten måste prioritera vem som skall få träna, när efterfrågan på
bassängen är större än tillgången. Detta skapar för vissa patienter en oro, eftersom de då får göra ett uppehåll i träningen under vissa perioder. Hur viktig
bassängträningen är för enstaka patienter avspeglas också i svaren på frågan om positiva effekter. Där har några av patienterna svarat ”att det är den enda
träningsmöjligheten”, ”kan ej fungera utan den” och ”träning som funkar även när det är som värst”.
Trivsel är en annan aspekt som flera patienter tagit upp som viktig för kvaliteten. Patienterna har uttryckt det viktigt med regler och ordning, att träningen startar i rätt tid, att det inte förekommer störande prat från medpatienter. De uttrycker också att miljön i bassängen är viktig d v s att det är rena lokaler och att
bassänglokal och omklädningsrum är tillräckligt varma. I litteraturen föreslås att lufttemperaturen i bassänglokalen bör vara några grader svalare än
vattentemperaturen för att tillåta en långsam nedkylning. (2)
Även deltagarantalet har tagits upp som en viktig aspekt för bassängträningens kvalitet i enkätundersökningen. Enligt litteraturen bör varje person som tränar i bassäng ha ett utrymme på minst 2,50 m x 2,25 m per person. (2)
Vattentemperaturens betydelse för bassängens kvalitet har angetts i 8 % av svaren i enkäten. Enligt litteraturen rekommenderas vattentemperaturer på 32-35°C för att tillgodose alla tillstånd (2)
Metoddiskussion
I den här studien har det använts enkäter som var avsedda för ett
förbättringsarbete. I enkäten efterfrågades inga demografiska data såsom till exempel ålder och kön.
Enkäten som använts i undersökningen är studiespecifik och således alltså inte testad för validitet och reliabilitet.
På frågan ”För vilka besvär tränar du i bassäng?” har flertalet patienter satt många kryss och angett kombinationer av både specifika sjukdomsdiagnoser och var i kroppen man har besvär. Detta innebar att alternativen smärta, hela kroppen, rygg, nacke, axel, höft, knä och fot var möjliga för många patienter att kryssa i, vilket också många gjorde. Det hade varit bättre med enbart sjukdomsdiagnoser och endast tillåtit ett svarsalternativ och istället frågat patienterna för vilka
huvudsakliga besvär de tränar i bassäng.
På frågan till vilken grad de uppnår målen fanns en VAS-skala, med en 100 mm lång linje, där det längst till vänster angetts ”inte alls” och där längst till höger angetts ”fullkomligt”. En stor andel av patienterna hade missuppfattat frågan och skrivit på linjen istället för att markera ett streck. Här hade det troligen varit lättare för patienterna med siffror från 0-10 istället där patienterna fått ringa in ett alternativ eller så hade det behövts en förklarande text till frågan att de skulle markera med ett streck på linjen.
Frågan om patienterna upplevt positiva eller negativa effekter med
bassängträningen visade sig vara olyckligt formulerad och har missuppfattats av en stor andel patienter. Dessa patienter har bara skrivit positivt men inte angett på vilket sätt de upplevt positiva effekter. Denna fråga hade också den sämsta svarsfrekvensen vilket kan tyda på att frågan var diffust formulerad och patienterna inte riktigt har förstått hur de ska svara på den.
Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var hög det är dock ett antal patienter som valt att inte delta i undersökningen, antingen genom att inte ta någon enkät
överhuvudtaget eller genom att inte svara på den enkät de tagit. Skulle ytterligare enkätsvar från denna grupp ha förändrat resultatet?
Resultaten som framkommit i denna undersökning kan inte med säkerhet generaliseras till andra bassängverksamheter. Hur bassängverksamheten är organiserad och vilken typ av patienter som finns i verksamheten kan ha stor betydelse för mål, måluppfyllelse och hur patienterna upplever bassängträningen. För att kunna generalisera hade det i så fall behövts mer demografiska data om undersökningsgruppen för att på ett bättre sätt kunna beskriva den.
Konklusion
De vanligaste målen vid bassängträning är ökad rörlighet och minskad smärta. Nästan alla patienter hade varit delaktiga att sätta målen och en övervägande del av patienterna anser att de delvis uppnår målen. De positiva effekter som upplevs med bassängträningen är fysiska förbättringar och psykiskt välbefinnande. Det som patienterna anser är viktigast för bassängträningens kvalitet, är att ha bra och utbildad personal samt att få träna kontinuerligt. Resultaten i denna undersökning är viktiga i det förbättringsarbete som genomförs inom primärvårdens
bassängverksamhet i Örebro. Ytterligare undersökningar där man gör en kvalitativ studie och använder sig av en intervjumetod skulle kunna ge en djupare förståelse för patienternas upplevelser vid bassängträning.
REFERENSER
1. Campion MR. Hydrotherapy. Principles and practice. Oxford. Butterworth-Heinemann, 1998
2. Myrenberg M, Myrenberg K. Vattengymnastik: kompendium. Spänstitutet AB,1978.
3. Foley A, Halbert J, Hewitt T, Crotty M. Does hydrotherapy improve strength and physical function in patients with osteoarthritis-a
randomised controlled trial comparing a gym based and a hydrotherapy based strengthening programme. Ann Rheum Dis 2003;62;1162-7 4. Wyatt FB, Milam S, Manske RC, Deere R. The effects of aquatic and
traditional exercise programs on persons with knee osteoarthritis. J Strength Cond. Res. 2001;15(3):337-40.
5. Bravo G, Gauthier P, Roy PM, Payette H, Gaulin P. A weight-bearing, water-based exercise program for osteopenic women: its impact on bone, functional fitness, and well-being. Arch Phys Med Rehabil
1997;78:1375-80
6. Takeshima N, Rogers ME, Watanabe E, Brechue WF, Okada A, Yamada T, Islam M M, Hayano J. Water-based exercise improves health-related aspects of fitness in older women. Med. Sci. Sports Exerc.
2002;33(3):544-51
7. Yurtkuran M, Kahraman Z, Sivrioglu K, Afsin Y, Dogan M. Balneotherapy in low back pain. Eur. J. Phys. Med. Rehabil. 1997;7:120-3
8. Hall J, Skevington SM, Maddison PJ, Chapman K. A randomized and controlled trial of hydrotherapy in rheumatoid arthritis. Arthritis Care Res 1996;9(3):206-15
9. Jentoft ES, Kvalvik AG, Mengshoel AM, Effects of pool-based and land-based aerobic exercise on women with fibromyalgia/chronic widespread muscle pain. Arthritis Care Res 2001;45:42-7
10.Smith SS, MacKay M, Nunes-Clement S. Therapeutic benefit of aquaerobics for individuals with rheumatoid arthritis. Physiother Can 1998;50(1):40-6
11.Sjogren T, Long N, Story I, Smith J. Group hydrotherapy versus group land-based treatment for chronic low back-pain. Physiother.Res.Int 1997;2(4):212-22
12.Mannerkorpi K, Nyberg B, Ahlmén M, Ekdahl C. Pool exercise combined with an education program for patients with fibromyalgia syndrome a prospective, randomized study. J Rheumatol
2000;27(10):2473-81
13.Berlin B, Moul DE, Lepage JP, Mogge NL Sellers DG. The effect of aquatic therapy interventions on patients with depression: a comparison study. Annual in Therapeutic Recreation 2003;12:7-13
14.Vitorino DF M, Carvalho LBC, Prado GF. Hydrotherapy and
conventional physiotherapy improve total sleep time and quality of life of fibromyalgia patients: randomized clinical trial. Sleep Medicine 2006;7:293-6
15.Kihlstrand M, Stenman B, Nilsson S, Axelsson O. Water-gymnastics reduced the intensity of back/low back pain in pregnant women. Acta Obstet Gynecol Scand 1999;78:180-5.
16.Verhagen AP, Bierma-Zeinstra SMA, Cardoso JR, de Bie RA, Boers M, de Vet HCW. Balneotherapy for rheumatoid arthritis(review) Cochrane Database of Systematic Reviews 2004, Issue 1
17.Epps H, Ginnelly L, Utley M, Southwood T, Gallivan S, Scupher M, Woo P. Is hydrotherapy cost effective? A randomised controlled trial of combined hydrotherapy programmes compared with physiotherapy land techniques in children with juvenile idiopathic arthritis. Health Technol Assess.2005;9(39):iii-iv,ix-x,1-59
18.Jackson A. Hydrotherapy as experienced by outpatients in a general hospital. British Journal of Therapy & Rehabilitation.1996 Nov 3(11):601-2,604-8
19.Willén C, Scherman MH. Group training in a pool causes ripples on water experiences by persons with late effects of polio. J Rehabil Med 2002;34:191-7
20.Mannerkorpi K, Gards G. Physiotherapy group treatment for patients with fibromyalgia – an embodied learning process. Disability and Rehabilitation 2003;25(24):1372-80
21.Gyurcsik NC, Estabrooks PA, Frahm-Templar MJ. Exercise–related goals and and self-efficacy as correlates of aquatic exercise in individuals with arthritis. Arthritis and Rheumatism 2003 June 49(3):306-13
22.Locke EA, Latham GP. A theory of goal setting and task performance. Englewood Cliffs (NJ): Prentice Hall; 1990
23.Arnetz JE, Almin I, Bergström K, Franzén Y, Nilsson H. Active patient involvement in the establishment of physical therapy goals: effects on treatment outcome and quality care. Advances in Physiotherapy 2004;6:50-69
Bilaga 1 ENKÄT TILL ALLA SOM TRÄNAR I BASSÄNG I
PRIMÄRVÅRDENS REGI.
Vi försöker förbättra bassängträningen för patienter inom primärvården, minska kötider och se till att de som bäst behöver bassängträning också får det. Ett led i detta är att veta vad Du som patient tycker. Vi är således tacksamma om Du vill svara på följande frågor.
1. Var har du din sjukgymnastkontakt? Primärvård privat
2. Hur tränar du?
i grupp individuellt med program
3. För vilka besvär tränar du i bassäng? Kryssa i ett eller flera alternativ.
RA Graviditetsrelaterade besvär
Bechterew Inför/efter operation
Fibromyalgi Utmattningssyndrom
Artros Smärta
Stroke Hela kroppen
MS Rygg
Parkinson Nacke
WAD (whiplash) Axel
Övervikt Höft
Knä
Fot
4. Vilka mål har du med bassängträningen?
... ...
... ...
5. Vem har satt målen?
Du själv Din sjukgymnast Du och din sjukgymnast tillsammans
6. Till vilken grad uppnår du målen vid bassängträning?
Inte alls--- Fullkomligt
7. Har du upplevt andra positiva eller negativa effekter med bassängträning? ... ... ...
8. Har du tränat i bassäng förut? Nej
Ja 1 termin 2-5 terminer 6-10 terminer >10 terminer
9. Har du träffat sjukgymnast inför start av bassängträningen?
Ja Nej
10.Ska du träffa din sjukgymnast för uppföljning efter avslutad bassängträning?
Ja Nej
11.Går du på annan sjukgymnastisk behandling/ träning?
... ... ... ...
12.Vad anser du är viktigt att tänka på för att bassängträning ska hålla hög kvalitet?
... ... ... ...
Tack för din medverkan!
