24
CECILIA ALMLÖV & MARIA O H L S S O N
Hur skämtar vi?
Om barns och vuxnas skämt
i ett könsperspektiv
Pojkar skämtar mer än flickor.
Kan det hänga samman med att vårt samhälle genererar
förväntningar på pojkar om- att de ska vara mera skämtsam ma ?
Skämtar flickor och pojkar om samma saker? Och hur skämtar
egentligen vuxna ? Kan kvinnor ge uttryck för sin humor
i offentliga sammanhang?
Det offentliga talandet har länge betraktatssom en manlig d o m ä n . Det gäller till exempel språket i skolan, i våra massmedier och i poli-tiken. Flera undersökningar av talmängd har visat att pojkar och män talar betydligt mer än flickor och kvinnor. Det är troligt att även a n d r a könsskillnader f ö r e k o m m e r i det fentliga talet. Att m ä n skämtar m e r i det of-fentliga livet är en hypotes om sådana skillna-der. Den här artikeln belyser och utvecklar hy-potesen. Skämt kan tyckas som ett lättviktigt inslag i k o m m u n i k a t i o n e n i arbetslivet och a n d r a offentliga s a m m a n h a n g , m e n skämt kan även betraktas som en del av d e n språkli-ga repertoar som talaren har tillgång till. Då blir det intressant att undersöka vem som skämtar och i vilka situationer.
Låt oss först begränsa frågeställningen till m ä n g d e n tal. I både svenska och utländska studier av lärarledda klassamtal i skolan har man f u n n i t att pojkar tar 2 / 3 av d e n taltid som står till elevernas förfogande.1 Den skeva fördelningen beror inte främst på att läraren medvetet missgynnar flickor, utan på att poj-karna mycket oftare tillåts ta o r d e t på eget ini-tiativ. Liknande resultat f r a m k o m m e r i en un-dersökning av Norsk Rikskringkasting.2 Även i TV-diskussioner talar m ä n mer, 70% mot 30%. I politiken kan vi se samma tendens - i Kerstin T h e l a n d e r s u n d e r s ö k n i n g f r a m k o m
att manliga politiker talar mer.3 De kvinnliga politikerna p å p e k a d e i intervjuer att det h a d e varit svårt för d e m att bli offentlighetens tala-re, på g r u n d av deras begränsade e r f a r e n h e t av att framträda.
I det privata är det a n n o r l u n d a . Där kan kvinnor k o m m a till tals på ett helt a n n a t sätt. Kerstin Nordenstam har u n d e r s ö k t samtal i privatlivet, såväl e n k ö n a d e parsamtal som samtal mellan makar. Alla samtal är ungefär en halvtimme långa och det totala antalet ord som yttras är relativt j ä m n t fördelat i de tre g r u p p e r n a . Däremot f r a m k o m m e r skillnader i h u r många och h u r långa yttranden som fälls. En analys av d e n genomsnittliga re-pliklängden för varje g r u p p påvisar att män i samtal m e d a n d r a m ä n har flest ord per ytt-rande, därefter k o m m e r samtalen mellan ma-kar och sist kvinnornas samtal. I d e e n k ö n a d e g r u p p e r n a har kvinnorna alltså kortare m e n (ler yttranden än män. Detta bekräftar resul-taten från tidigare undersökningar av offent-ligt tal, där det också visat sig att m ä n talar i längre repliker. Ett nytt mönster uppstår dock när replikerna i de äktenskapliga samtalen delas u p p efter kön: kvinnornas yttranden är då längre än m ä n n e n s . Här talar kvinnorna betydligt m e r än m ä n n e n och samtalen mel-lan makar är d e n grupptyp där snedfördel-ningen av o r d e t mellan samtalsparterna är
störst. D e t f i n n s alltså e n tydlig skillnad mel-lan privata och offentliga samtal.4
I offentliga s a m m a n h a n g kan en alltför p r a t s a m o c h skämtsam samtalsstil vara till nackdel f ö r kvinnor. I e n dansk u n d e r s ö k n i n g av anställningsintervjuer h a r J a n n S c h e u e r vi-sat att kvinnor u p p t r ä d e r m e r a tillbakadraget o c h korrekt än m ä n i m o t s v a r a n d e situation.' Vidare yttrar i n t e r v j u a d e kvinnor u n g e f ä r e n t r e d j e d e l av o r d e n i e n intervju, m e d a n inter-v j u a d e m ä n står f ö r o m k r i n g h ä l f t e n . Män-n e Män-n s talförhet är också Män-n å g o t som uppskattas. En m a n som skämtar i anställningsintervjuer u p p f a t t a s som rolig, e n kvinna d ä r e m o t som oseriös. För kvinnor gäller att försöka för-m e d l a e n bild av b å d e kvinnlighet o c h koför-m- kom-petens. Att lägga sig till m e d en m å n g o r d i g , m a n l i g samtalsstil f u n g e r a r inte f ö r kvinnor i anställningsintervjuer.
Dessa r ö n bekräftas av Viveka Adelswärds analys av anställningsintervjuer.6 U n d e r s ö k -n i -n g e -n o m f a t t a r i -n t e r v j u e r m e d 24 perso-ner, lika m å n g a kvinnor som m ä n . De s ö k a n d e är alla n y u t e x a m i n e r a d e , y n g r e civilekonomer eller civilingenjörer. De deltar i två intervjuer, en m e d två kvinnliga i n t e r v j u a r e och en m e d två manliga. Av Adelswärds analys f r a m g å r bl.a. att m ä n n e n tar fler initiativ till att byta ä m n e och d ä r m e d styr d e i n t e r v j u n i f ö r sig ö n s k a d riktning. I n t e r v j u e r n a m e d s ö k a n d e som n å g o n intervjuare skattade som "icke särskilt lämplig" h a r analyserats n ä r m a r e . För kvinnornas del p e k a r resultaten m o t att d e h a r en t e n d e n s att tala och skratta för mycket, att vara alltför personliga m e n också alltför blyg-samma. De icke-framgångsrika m ä n n e n talar o c h skrattar d ä r e m o t för lite, är alltför oper-sonliga och inte tillräckligt blygsamma. Kvinn-liga sökande visar sig också m e d v e t n a o m ris-ken att uppfattas som alltför p r a t s a m m a . En av k v i n n o r n a uttryckte sig u n g e f ä r så h ä r efter in-tervjun, n ä r b a n d s p e l a r e n var avstängd:
Ja, jag har ju varit på flera anställningsintervjuer och jag har fått en känsla av att just det att jag har så lätt att få kontakt med människor, att skoja och prata obehindrat, kanske inte alltid varit enbart po-sitivt. Så den här gången bestämde jag mig för att ligga lågt, för att inte verka flamsig och oseriös.' D e n n a strategi blev lyckad - h o n fick j o b b e t .
I vissa fall tycks alltså e n utåtriktad o c h skämtsam stil inte passa i h o p m e d d e n kvinn-liga rollen. Även o m d e t t a är regeln, finns det en del lysande u n d a n t a g . Vi h a r j u bl.a. n å g r a u p p s k a t t a d e kvinnliga stå-upp-komiker, som är b å d e roliga, fräcka o c h framgångsrika. M e n även i ett m e r seriöst s a m m a n h a n g kan kvin-n o r f ö r e kvin-n a yrkesroll och h u m o r p å d e kvin-n of-fentliga a r e n a n . H ä r k a n vi tänka p å framstå-e n d framstå-e förframstå-edragshållarframstå-e, framstå-exframstå-empframstå-elvis f r å n fors-karvärlden och näringslivet, vilka h a r en an-n a an-n roll äan-n k v i an-n an-n o r an-n a i aan-nställan-nian-ngsian-nter- anställningsinter-vjuerna.
Att analysera skämt
1 d e n h ä r artikeln k o m m e r vi att föra vidare r e s o n e m a n g e t o m kvinnor o c h skämt i olika samtalssituationer g e n o m att p r e s e n t e r a två olika studier av videoinspelade samtal. I d e n första halvan av artikeln u n d e r s ö k e r Maria Ohlsson samtal f r å n skolans värld och då särskilt skolelevers skämt. Detta är en del av ett a v h a n d l i n g s a r b e t e o m interaktion o c h dis-kussion i skolelevers g r u p p s a m t a l . I d e n a n d r a belyser Cecilia Almlöv d e n massmedia-la världen o c h n ä r s t u d e r a r skämt i TV-diskus-sioner. Detta a n k n y t e r till ett avhandlingsar-b e t e o m kvinnliga och m a n l i g a språkliga stra-tegier i d e n n a kontext. Analysen u t g å r f r å n vå-ra respektive avhandlingsmaterial, m e n h ä r k o m m e r alltså e n d a s t en b e g r ä n s a d frågeställ-n i frågeställ-n g att b e h a frågeställ-n d l a s , frågeställ-n ä m l i g e frågeställ-n skämt s e d d a i könsperspektiv.
I samtalen f ö r e k o m m e r b å d e skämt och ironi. Vi h a r b å d a valt att i våra analyser g ö r a en distinktion mellan dessa två typer av ytt-r a n d e n . De iytt-roniska ytt-r e p l i k e ytt-r n a h a ytt-r h ä ytt-r ute-slutits av utrymmesskäl o c h intresset h a r rik-tats m o t s k ä m t e n . För att avgöra vad som är ett skämt eller inte, u t g å r vi f r å n d e t som i f o r s k n i n g s s a m m a n h a n g b r u k a r kallas "corn-m o n sense".8 M e d detta m e n a s att vi som m e d -l e m m a r i e n s p r å k g e m e n s k a p h a r en d e -l a d kunskapsbas o c h r e f e r e n s r a m . Vi h a r f ö r m å -gan att tolka samtal e f t e r s o m vi h a r en ge-m e n s a ge-m u t g å n g s p u n k t . I a n n a t fall skulle det vara en o m ö j l i g h e t att k o m m u n i c e r a m e d a n d r a m ä n n i s k o r o c h att u p p f a t t a vad d e me-nar. Vi tror d ä r m e d också att d e t i d e flesta fall
26
är möjligt att avgöra vad som i ett samtal är tänkt att vara ett skämt. Det är inte alla gånger tillräckligt att endast studera bemötandet, det vill säga samtalspartnerns respons. Alla skämt bemöts j u inte m e d skratt eller någon a n n a n synlig eller hörbar reaktion.
Vi kan n ä m n a något o m tillvägagångssättet i analysarbetet. I ett första skede har vi var och en för sig utfört våra analyser. Därefter har vi m e d b e d ö m t varandras material och j ä m f ö r t våra analysresultat. Överensstämmelsen mel-lan våra b e d ö m n i n g a r visade sig vara mycket god. Vi anser d ä r f ö r att det är möjligt att ut-föra den här typen av analys, även om vi ald-rig m e d säkerhet kan veta talarens avsikt.
De utskrifter av våra samtal som vi k o m m e r att visa exempel på är i d e n här artikeln för-enklade för läsbarhetens skull. Det finns dock a n l e d n i n g att k o m m e n t e r a d e m på några p u n k t e r eftersom vi använder oss av några specialtecken. Alla talare är k o d a d e om inget annat anges, varvid F står för flicka, P för poj-ke, K för kvinna, M för m a n och L för pro-gramledare. De har även n u m r e r a t s för att k u n n a särskiljas. De delar av replikerna där flera personer talar samtidigt har markerats med understrykning. Osäker tolkning marke-ras m e d parentes kring det svårtolkade par-tiet, och o h ö r b a r a avsnitt m e d tre p u n k t e r in-om parentes. I utskrifterna markeras paus-längden på olika sätt. En kortare paus anges m e d ett snedstreck, en längre m e d ordet paus. Vidare har vi själva ibland k o m m e n t e r a t så-dant som syns på videobandet. Det kan t.ex. vara beskrivningar av en talares kroppsspråk eller agerande. Dessa k o m m e n t a r e r redovisas med småversaler i utskriften. Förtydliganden av innehållet i replikerna skrivs i n o m hakpa-rentes och ord som har emfas kursiveras.
Vi är väl medvetna om att de två studierna har olika karaktär oclt inte är fullt j ä m f ö r b a r a . En sammanställning av detta slag kan ä n d å va-ra f r u k t b a r och visa på nya dimensioner av kvinnliga och manliga samtalsmönster i det offentliga samtalet.
Flickors och pojkars skämt i skolsamtal
I skolan finns det stora skillnader mellan flick-ors och pojkars agerande. Det är pojkarnasom pratar, skojar och busar, som u t m a n a r lä-raren och lockar b å d e kamrater och lärare till skratt. Pojkarna fostras till att bli aktörer och får lära sig att ta e m o t olika reaktioner, från utskällningar till skratt. Flickorna d ä r e m o t in-tar rollen som publik. De fostras till att vänta på sin tur, samarbeta, ta h a n d om a n d r a och bli skickliga administratörer. Den här beskriv-ningen gäller majoriteten av eleverna, m e n det finns också undantag. I varje klass b r u k a r det finnas någon talför flicka och några tyst-låtna pojkar.'1
Vilka förklaringar kan det finnas till skilln a d e r skilln a i pojkars och flickors b e t e e skilln d e m ö skilln s -ter? En tungt vägande faktor är n o g d e n köns-rollssocialisation som börjar mycket tidigt i ett barns liv. Att b a r n e n är könsrollspräglade långt i n n a n de börjar skolan har m å n g a un-dersökningar visat. Man kan alltså inte säga att det är skolan som har skapat de olika köns-rollsmönstren, m e n mönstren förstärks i sko-lan - trots att det enligt läropsko-lanen b o r d e va-ra tvärtom.
En u n d e r s ö k n i n g av förskolebarns uppfatt-ningar o m vad som är kvinnligt och manligt har J a n Einarsson gjort m e d hjälp av ett ord-test, "Bekönade ord".10 Testet gick ut på att ta reda på om förskolebarn förknippar olika ak-tiviteter och företeelser m e d det e n a eller del andra könet. Man läste u p p 24 ord eller fraser för varje barn, som fick i uppgift att svara hon,
han eller vet ej.
Resultatet visar att barn i fem—sexårsåldern förknippar orden läppstift och docka med kvinn-ligt, och gevär och lastbil med manligt kön. Des-sa ord får betraktas som tydligt könsrollsmärk-ta. Men listan visar vidare att barnen också sva-rar hon på orden pratar fint, tycker om små barn,
sjunger, gnäller och sitter tyst i skolan. De svarar
d ä r e m o t han på orden svärord, bråkar, tävlar,
spottar, smutsig, karta, talar högt, är rolig och över.
De här orden b e d ö m e r flickor och pojkar ganska lika. De finns andra ord där barnen ger olika svar. Flickorna, m e n inte pojkarna, för de här orden till det kvinnliga: hjälper fröken,
inom-hus, liten och kan vänta på sin tur. Pojkarna,
m e n inte flickorna, för de här orden till det manliga: visslar, bestämmer och sammanträde.
Vi a n a r r e d a n här i förskolan d e könsrol-ler som senare k o m m e r att prägla tillvaron i
skolan. Den här listan väcker m å n g a tankar. En intressant iakttagelse är att är rolig be-traktas som ett pojkord. Redan i förskolan har b a r n e n u p p f a t t n i n g e n att det är pojkar-na som u n d e r h å l l e r och står i c e n t r u m . För det stora flertalet elever k o m m e r troligen d e n n a u p p f a t t n i n g att bekräftas u n d e r skol-tiden.
Allvar och skämt i gruppsamtal
Genom tidigare forskning vet vi mycket om lä-rarledda klassamtal. Inom projektet Talutveck-ling, som den här undersökningen är en del av, studeras elevers samtal i grupp utan någon vuxen ledare." Projektet liar bedrivits vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet och syftar till att beskriva talutveck-lingen hos elever i grundskoleåldern. Elever-na har videoinspelats när de har arbetat till-sammans m e d olika typer av kunskapssökande samtalsuppgifter. Tanken har varit både att analysera sådana uppgifter som man normalt arbetar med i skolan och att göra några peda-gogiska experiment. Såväl e n k ö n a d e som blandade grupper har spelats in för att göra det möjligt att studera könsmönster i språket.I den studie som presenteras här under-söks h u r elever i trean och sjuan arbetar m e d samma samtalsuppgift, som handlar om att göra ett urval. Eleverna ska tillsammans kom-ma överens om fem saker att ta m e d sig hem-ifrån för att k u n n a klara sig en vecka i skogen på egen hand. Det finns naturligtvis inget "rätt svar" på den här uppgiften. Urvalsdis-kussionen har sedan följts u p p m e d en tvär-gruppsdiskussion där två elever från en g r u p p får diskutera m e d två elever från en annan g r u p p för att på nytt enas om fem saker. Totalt består detta material av 23 samtal m e d 54 ta-lare, lika många av vardera könet.
I de allra flesta g r u p p e r n a fungerar sam-talsuppgiften bra och diskussionerna blir livli-ga och enlivli-gagerade. Som språkforskare blir man fascinerad av att lyssna på elevernas hejd-lösa blandning av allvar, lek, skämt och ironi. Vid analysen av olika typer av förslag och mo-difieringar av tidigare förslag har det första steget varit att avgöra om dessa är allvarligt m e n a d e eller ej. Som allvarligt m e n a d e
be-traktas de förslag som är avsedda att h a m n a på gruppens slutliga lista över saker att ta m e d sig. Icke-allvarliga förslag, som alltså inte är mena-de att h a m n a på listan, kan antingen vara skämtsamma eller ironiska. Som redan sagts i inledningen k o m m e r inte ironiska repliker att behandlas i d e n n a artikel.
Skämt fyller många funktioner i samtal, m e n här finns inte utrymme för någon in-gående analys av dessa. Ett par funktioner som har betydelse i elevernas språkutveckling är dock värda att kommenteras. Att lek m e d språket, rim och ramsor, är språkutvecklande finns det många bevis för.1" Både i förskolan och på lågstadiet arbetar m a n därför en hel del m e d rim och ramsor.
Även i barns och ungdomars spontana tal förekommer lek m e d språket. I en undersök-ning av förskolebarns samtal har Kerstin Nauclér studerat inslag av språk till lek och språk som lek.1' Med språk till lek avses det språk som b a r n e n använder i sin lek, och m e d vars hjälp de bl.a. styr aktiviteter och bygger fantasivärldar. Språk som lek f ö r e k o m m e r i samtalssekvenser där innehållet är underord-nat leken m e d språket, där språket funktio-nellt är ett uttryck för fantasi och skapande. Båda dessa typer var vanligt f ö r e k o m m a n d e i Nauclérs barn-barn-samtal, m e n saknades i h e n n e s vuxen-barn-samtal.
I urvalssamtalen är det främst bland de yngsta pojkarna man hittar sekvenser m e d rim. Men även hos äldre elever f ö r e k o m m e r lek m e d språket, som exempelvis allitteratio-nen hos den pojke i sjuan som sjunger fram sitt förslag "Brudar, bilar och bärs".
De yngsta eleverna kan ha svårt att hålla sig till saken och klara av att g e n o m f ö r a en dis-kussion utan någon vuxen som styr. I detta av-seende kan skämten göra att samtalen ham-nar på omvägar och avvägar. Men det gäller också för g r u p p e n att vara kreativ och pröva många olika idéer och infall, och då kan skämten berika diskussionen. Exempel på detta kan man se dels i en flickgrupp i trean, där ett skämtförslag som huset modifieras till
tält, vilket alla blir nöjda med, dels i en
pojk-g r u p p i sjuan, där kudde modifieras till sovsäck. I d e n n a analys har bara två typer av skämt behandlats: skämtförslag och skämtsamma
m o d i f i e r i n g a r av d d i g a r e förslag. Dessa u t g ö r d o c k h u v u d p a r t e n av alla skämt. I samtalen f ö r e k o m m e r även a n d r a typer av skämt, som exempelvis s k ä m t s a m m a i n v ä n d n i n g a r och s k ä m t s a m m a och ibland lite flirtiga k o m m e n -tarer. I d e t fortsatta analysarbetet k o m m e r även dessa typer av skämt att b e h a n d l a s .
Pojkar skämtar mer'
I urvalssamtalen finns d e t vissa skillnader mel-lan flickors och pojkars sätt att skämta. Ett påfallande d r a g i samtalen är d e n stora m ä n g -d e n pojkskämt. Av -d e -drygt 200 skämt som h a r analyserats står p o j k a r n a för 3 / 4 . Dessa data måste betraktas som p r e l i m i n ä r a , efter-som antalet skämt ä n n u inte h a r satts i rela-tion till antalet o r d , vilket dock k o m m e r att göras i d e t fortsatta arbetet. M e n t e n d e n s e n är tillräckligt stark f ö r att m a n r e d a n n u ska våga påstå att p o j k a r skämtar m e r än flickor. Man kan även b e t r a k t a materialet u r e n an-n a an-n syan-nvian-nkel o c h f o k u s e r a talarean-n i stället för talet. Även d å f i n n e r m a n s a m m a t e n d e n s : d e t är betydligt fler p o j k a r än flickor som är skäm-tare o c h d e t är fler pojkar än flickor som skämtar mycket.
Att jaga älg med motorsåg
-Jlick- eller pojkskämt ?
H a n d l a r pojkars o c h flickors skämt o m sam-m a saker? D e n första g e n o sam-m g å n g e n av sam- mate-rialet gav en intuitiv bild av att flickor och poj-kar delvis skämtar o m olika saker. D e n n a skill-n a d b ö r uppfattas som köskill-nsrelaterad och iskill-nte könsspecifik - d e t h a n d l a r snarast o m frekven-ser. I detta material finns d e t en kategori som bara pojkar i e n k ö n a d e g r u p p e r skämtar o m , nämligen alkohol, m e n det är troligt att m a n m e d ett större material även skulle k u n n a hitta belägg på att flickor skämtar o m detta.
För att få ett m å t t p å vad som kan betraktas som flickskämt, p o j k s k ä m t eller k ö n s n e u t r a l a skämt h a r d e s k ä m t s a m m a förslagen och mo-d i f i e r i n g a r n a i samtalen först g r u p p e r a t s in-nehållsmässigt. Därefter h a r d e n f ö r v ä n t a d e frekvensen j ä m f ö r t s m e d d e n o b s e r v e r a d e för varje innehållskategori. E f t e r s o m p o j k a r n a står för 3 / 4 av alla skämt, så b ö r d e också
sva-ra f ö r 3 / 4 av skämten i n o m varje innehållska-tegori o m d e t t a är n å g o t som flickor och poj-kar skämtar lika mycket o m .
D e n allvarliga diskussionen h a n d l a r förstås till stor del o m vilken typ av m a t o c h dryck m a n kan b e h ö v a ta m e d sig. D e n största g r u p -p e n skämt kretsar också kring detta. Mat o c h dryck visar sig vara k ö n s n e u t r a l a kategorier, b o r t s e t t f r å n s k ä m t o m a l k o h o l . B l a n d m a t s k ä m t e n skiljer d o c k n å g r a u t sig som pojkskämt, exempelvis skämt som i n n e b ä r ab-s u r d a m ä n g d e r av olika ab-saker: 10 kg godiab-s, ett
ton Coca-Cola, mat for ett år- och o m m a n
skul-le passa på att banta, k u n d e m a n klara sig m e d en enda ärta.
Som k ö n s n e u t r a l a faller ytterligare n å g r a kategorier ut, m e n i dessa finns d e t så få be-lägg att d e inte kan ligga till g r u n d f ö r n å g o n vidare analys.
Flickskämt visar sig f r ä m s t vara h ä m t a d e f r å n h e m m e t s sfär: h u s d j u r (se e x e m p e l 1), gosedjur, p e r s o n e r (se e x e m p e l 4), hus och h u s g e r å d , t.ex. grill, kylskåp och el-visp som
drivs med bilbatteri.
Exempel 1. Flickgrupp 1, årskurs 7
F3: Jag skulle aldrig klara mig utan hunden. F: Neej.
FNISS, FLERA
F4: Jag skulle inte klara mig utan hästen.
/
Fl: En hel vecka, SKRATTANDE, VÄNLIGT IRONISKT. FNISS
F3: Vi får ta med oss hund och häst och
F 2 : FNISS
Fl: Kanin.
F 3 : J a . FNISSANDE
De typiska p o j k s k ä m t e n verkar h ä m t a d e f r å n en actionfilm o c h h a n d l a r o m att ta m e d sig olika sorters vapen, alkohol, bilar och heli-koptrar. Därtill k o m m e r u t r u s t n i n g för lek och fritid, som lyxswimmingpool, fotboll,
Djur-gårdenvimpel, golfgrejer, serietidning, lego o c h flip-per. Skämt som r ö r olika typer av tekniska
sa-ker, mobiltelefon, TV, dataspel etc., är också van-ligare b l a n d p o j k a r än b l a n d flickor. I exem-pel 2 ser vi h u r p o j k a r n a k o m b i n e r a r sitt in-tresse för teknik o c h alkohol i förslaget
Exempel 2. Pojkgrupp 2, årskurs 7
Pl: Öl P3: Din alkis
P4: Nej vi tar väl med hembrännarmaskin
P : FNISS
Pl: Ja men allvarligt bärbar TV-P4: Hembrännarut- utrustning
Bland m a t s k ä m t e n f i n n s ytterligare en typ som huvudsakligen är pojkskämt, och d e t är skämt som h a r att g ö r a m e d att äta h u s d j u r o c h då förstås f r ä m s t flickornas h u s d j u r som i f ö l j a n d e e x e m p e l .
Exempel 3. Blandad grupp 7, årskurs 3
Fl: Mat
P3: Man skulle ha hamburgare nej man kan la med sej en häst och så kan man göra hamburgare
F4: Näej SKRIKER GÄLLT
P2: Ja och sen en kanin sä blir det kaninburgare
SKRATT
F4: Näej GÄLLT
P3: Blandat så här [häst- och kaninkött]
H ä r ser vi h u r p o j k a r n a retar flickorna g e n o m att föreslå att m a n kan ta m e d d e r a s h u s d j u r som proviant. Flicka 1 h a r n ä m l i g e n e n kanin och flicka 4 e n häst. Detta blir u p p t a k t e n till en lång r a d av m o d i f i e r i n g a r p å t e m a t och flicka 4 skriker gällt b å d e "Näej" och 'Jag ska s t ä m m a dej", m e n m a n fär ett b e s t ä m t intryck av att e l e v e r n a h a r mycket roligt. Flicka 1 väl-j e r en a n n a n strategi, h o n föreslår att m a n ska
g ö r a h a m b u r g a r e av e n av p o j k e 2:s käraste ä g o d e l a r - d e g o l f k l u b b o r som h a n skämtar o m att h a n vill h a m e d .
H ä r finns ytterligare en könsskillnad. Pojke 3 är d e n e n d e pojke i d e t t a material som vill ta m e d sig ett h u s d j u r . H a n s attityd skiljer sig d o c k f r å n flickornas. Flickornas skämt o m h u s d j u r o c h g o s e d j u r h a n d l a r o m ett emotio-nellt behov, som 'Jag skulle aldrig klara m e j u t a n h u n d e n " i e x e m p e l I. Pojke 3 å a n d r a si-d a n säger först att h a n vill ta m e si-d sig sin h u n d , s e d a n motiverar h a n det m e d att h u n -d e n behövs för olika praktiska g ö r o m å l , -dels för jakt, dels som v a k t h u n d . Kanske kan detta ses som ett försök att distansera sig f r å n
flick-o r n a i g r u p p e n , sflick-om säger sig b e h ö v a gflick-o- go-s e d j u r f ö r att k u n n a go-sova. E f t e r go-sekvengo-sen o m att g ö r a h a m b u r g a r e av flickornas h u s d j u r skämtar h a n till o c h m e d o m att g ö r a ham-b u r g a r e av sin e g e n h u n d .
I d e n f ö l j a n d e studien av skämt i TV:s de-b a t t p r o g r a m visar d e t sig att kvinnor skämtar o m p e r s o n e r och relationer, kändisar o c h sex. H u r är d e t b l a n d skolelever? S k ä m t o m att ta m e d sig p e r s o n e r f ö r e k o m m e r i e n k ö n a d e g r u p p e r i sjuan. I d e b å d a p o j k g r u p p e r n a skämtar m a n p å olika sätt o m att ta m e d sig tjejer o c h i en g r u p p dyker också skämt o m m a m m a o c h p a p p a u p p . I d e n e n a flickgrup-p e n i sjuan skämtar eleverna o m att ta m e d sig killar, o c h dessutom h a m n a r n å g r a manliga skådespelare p å önskelistan. B å d e p o j k a r n a och flickorna skämtar också o m klasskamrater av d e t motsatta k ö n e t som d e inte vill h a m e d sig. (Det e l e v n a m n som f ö r e k o m m e r i följan-d e e x e m p e l är givetvis fingerat.)
Exempel 4. Flickgrupp 2, årskurs 7
F2: Tårta
F3: Fyra stycken killar nej men
F : SKRATT, ALLA F l: ( . . . ) SKRATTANDE F 3 : J a . SKRATTANDE
F2: Vet du vad vi sk- / vi skulle kunna ta med oss en var sin kille det blir så här fyra stycken och så tar vi en femte tillsammans
F3: Pernilla / tyst nu tar vi inte det. (Vi har) inte kommit på det. Vi tar nånting annat. Vi
tar-[ - - - ]
F3: Tom Cruise och Mel Gibson och Kevin Costner ska vi ha med oss
Fl: Och Johnny Depp
D e n n a f l i c k g r u p p är d e n e n d a d ä r d e t före-k o m m e r m å n g a sföre-kämt, m e n även o m flicföre-kor- flickor-n a skämtar mycket så skämtar d e fyra pojkar-n a f r å pojkar-n s a m m a klass d u b b e l t så mycket i sitt samtal. N ä r dessa elever sedan b l a n d a s i tvär-g r u p p e r n a , två flickor och två pojkar, u p p h ö r s k ä m t a n d e t nästan helt. I stället k a n m a n se e x e m p e l p å stereotypa könsroller o c h flirt, nå-got som eleverna tycks u p p s k a t t a o c h trivas m e d (se e x e m p e l 5). M e n n ä r e n p o j k e i d e n e n a t v ä r g r u p p e n föreslår k o n d o m e r , är det ett skämt som inte r o a r u t a n b a r a gör d e övriga
besvärade. Av d e t t a material att d ö m a kan alltså b å d e flickor och pojkar i e n k ö n a d e g r u p -p e r skämta m e d sexuella ans-pelningar, m e n i b l a n d a d e g r u p p e r blir d e t känsligt. Det m e r a vardagliga och kamratligt småflirtiga spelet mellan k ö n e n verkar d o c k b å d e t r e o r n a och s j u o r n a uppskatta. H ä r följer en sådan se-kvens, d ä r vi också kan se att även allvarliga förslag kan präglas av könsroller.
Exempel 5. Blandad grupp 7, årskurs 7
P: Motorsåg
Pl: Hallå vi skiter i kniven och slänger in en motorsåg i stället SKRATT
P4: Jaa / det tycker fan jag också F3: Nej men
Pl: Hallå kniv eller motorsåg F2: Det är effektivare med motorsåg F3: Hallå man måste ha förbandslåda
P4: Ja men kolla om man mås- kolla kolla man ska ha en motorsåg. / Hallå lyssna / flickor och pojkar /
F2: Ja om ni ska använda motorsåg får vi väl ta med förbandslåda (och) lappa ihop er FNISSANDE
F3: Jaa
Flickors och pojkars intressesfärer i
berättande och bilder
De k ö n s r o l l s t e n d e n s e r som h a r diskuterats h ä r k o m m e r inte b a r a till uttryck i b a r n s och u n g d o m a r s skämt. De är inte heller k n u t n a till en viss samtalssituation som g r u p p s a m t a -let, u t a n å t e r f i n n s i m å n g a olika verksamhe-ter. I n o m p r o j e k t e t Talutveckling h a r vi hu-vudsakligen spelat in g r u p p s a m t a l , m e n n å g r a klassamtal f i n n s även d o k u m e n t e r a d e . En g r a n s k n i n g av vad p o j k a r och flickor i årskurs 3 väljer att ta u p p u n d e r en b e r ä t t a r s t u n d som främst ägnas åt d e n g å n g n a h e l g e n kan vara intressant som jämförelse. I flickornas berät-telser h a n d l a r f e m e p i s o d e r o m fester i famil-jen o c h l i k n a n d e , i e n av d e m ägnas en besö-k a n d e h u n d m e s t u p p m ä r besö-k s a m h e t , två episo-d e r o m episo-d j u r (häst och igelkott), två e p i s o episo-d e r o m lek (leka häst m e d e n v ä n i n n a och leka tjuv och polis m e d pojkar och flickor på ga-tan), två episoder o m husliga fritidssysslor
(plocka svamp och b i n d a kransar) samt en epi-sod o m clisco på u n g d o m s g å r d e n . Pojkarnas
berättelser är m e r dramatiska och h a r även ett par inslag som h a n d l a r o m att överträda grän-sen till d e t f ö r b j u d n a . Två episoder h a n d l a r o m fester i familjen, två o m vådliga cykelfärder, två pojkar berättar äventyrliga episoder f r å n ett scoutläger, två pojkar återberättar en film o m J ö n s s o n l i g a n , e n e p i s o d h a n d l a r o m e n
h å r d r o c k k o n s e r t och i s a m b a n d m e d d e n e n episod o m stöldgods, en episod h a n d l a r o m TV-tittande, e n o m en fotbollsmatch och en o m disco på u n g d o m s g å r d e n . Ytterligare en episod, d ä r d e t är svårt att avgöra talarens kön, h a n d l a r o m ett TV-program.
L i k n a n d e resultat f r a m k o m m e r i en u n d e r -s ö k n i n g av vad p o j k a r o c h flickor i trean - skri-ver o m n ä r d e får välja fritt.1 4 Flickor skriver o m relationer, o m d j u r och o m viktiga hän-delser i familjen. Pojkar skriver o m r y m d e n , o m r y m n i n g a r och äventyr. S a m m a p r e f e r e n -ser -ser m a n i b a r n e n s val av b ö c k e r n ä r d e får välja själva.
Karin Aronsson liar u n d e r s ö k t b a r n s bild-världar i sex kollektioner av b a r n t e c k n i n g a r f r å n å l d e r n 3 - 1 5 år u t f ö r d a mellan 1920 och 1990.1:l H ä r visar sig skillnaderna mellan poj-k a r n a s o c h flicpoj-kornas bildvärldar vara mycpoj-ket tydligare än generationsskillnaderna. De feno-m e n sofeno-m står i fokus i flickkollektionerna är komposition, h a r m o n i och skönhet, m ä n n i s k a och relationer samt intimitet. Fokus i pojkkol-l e k t i o n e r n a är d ä r e m o t "action", d r a m a , ma-skin och teknik samt offentlighet. Skillnader-n a mellaSkillnader-n d e b å d a bildvärldarSkillnader-na tycks vara störst u n d e r d e tidiga skolåren. I d e s e n a r e t o n å r e n minskar o l i k h e t e r n a , o c h m a n kan t.ex. finna relationsmotiv i pojkteckningar.
Även hos vuxna är, som vi n o g alla vet av e g e n e r f a r e n h e t , vissa s a m t a l s ä m n e n vanligare b l a n d kvinnor än b l a n d m ä n . Kerstin Nor-d e n s t a m h a r spelat in varNor-dagliga g r u p p s a m t a l d ä r m ä n och kvinnor u m g å s m e d v ä n n e r av d e t e g n a könet.1 6 I d e n n a situation talar kvin-n o r m e r o m p e r s o kvin-n e r och relatiokvin-ner, m e kvin-n d e diskuterar även yrkeslivet. D e n yngsta kvinno-g r u p p e n består av f e m kvinno-gymnasister som spe-lats in u n d e r en förfest. H ä r f ö r e k o m m e r b å d e k o n s u m t i o n av och p r a t o m alkohol. Flickorna skojar också o m n å g o n som varit b e r u s a d .
M ä n n e n talar m e r o m saker och händelser. Teknik, bilar, d a t o r e r och sport är vanliga
s a m t a l s ä m n e n . En av g r u p p e r n a skiljer sig d o c k f r å n d e övriga. Dessa m ä n i 30-årsåldern h a r träffats för att h j ä l p a en i g r u p p e n att ta ställning i ett k o m p l i c e r a t personligt pro-b l e m , o c h d e n n a g r u p p talar e n pro-b a r t o m mänskliga relationer. I n o m samtalsforskning-en är det helt nytt att få ett sådant samtalsäm-n e belagt b l a samtalsäm-n d m ä samtalsäm-n , o c h d e t kasamtalsäm-n kasamtalsäm-nske visa p å en b ö r j a n till u p p l u c k r i n g av även våra mest seglivade könsrollsmönster.
Skolflickor med arbetsglädje
- och sedan ?
H u r k o m m e r d e t sig att flickor skämtar så lite i d e u n d e r s ö k t a samtalen? Flickor saknar ju inte h u m o r , u t a n d e t h a n d l a r s n a r a r e o m att d e väljer att d e f i n i e r a situationen på ett a n n a t sätt än p o j k a r g ö r och att anpassa sig till d e n gängse könsrollen. De trivs m e d att vara välar-tade skolflickor och d e verkar inte alls h a trå-kigt. I g r u p p s a m t a l e n ser m a n en sann arbets-glädje i deras k o n c e n t r e r a d e arbete. Deras ambitiösa insatser l e d e r också till att d e får bra betyg.
Flickors tillbakadragna roll i skolan kan d o c k bli till h i n d e r s e n a r e i livet. Ett e x e m p e l är d e kvinnliga riksdagsledamöter som r e d a n n ä m n t s i i n l e d n i n g e n . De kvinnor som vill sy-nas, h ö r a s och skämta får j o b b a f ö r att ta igen d e n t r ä n i n g d e inte fått tidigare i livet. Detta beskrivs mycket m e d v e t e t av två n y u t e x a m i n e -r a d e skådespele-rsko-r, Sisela L i n d b l o m och Anna-Maria Samuelsson, i en DN-intervju. Deras berättelse är intressant e f t e r s o m d e be-finner sig mellan skolflickorna i artikelns e n a u n d e r s ö k n i n g och d e kvinnliga p r o g r a m l e -d a r n a i -d e n a n -d r a .
Det började på Scenskolan med en irritation över att aldrig några tjejer gick upp på scenen under fes-terna, men alltid killarna. [ ]
- Vi såg j u på scenskolan att även om det killarna gjorde inte alltid var så bra - ibland var det rena studentspexen - så fick de träning i att göra bort sig och i humor och självironi. [ ]
- För tjejer är det skönhet som ger status i um-gängeslivet. För killar är det humor.17
De b å d a s k å d e s p e l e r s k o r n a b e r ä t t a r vidare h u r d e b e s t ä m d e sig för att ta alla tillfällen att
u p p t r ä d a o c h inte låta killarna h a p a t e n t p å h u m o r n . Resultatet blev inte alltid så lyckat, m e n d e fick d e n ständiga t r ä n i n g e n d e så väl b e h ö v d e i att b e r ä t t a e n historia o c h vara roli-ga. A n l e d n i n g e n till i n t e r v j u n var för övrigt p r e m i ä r e n p å d e r a s e g e n pjäs "Fina flickor fi-ser inte" - e n k o m e d i o m h u r roligt "riktiga flickor" h a r det.
U n d e r s k o l t i d e n är d e flesta e l e v e r n a o m e d v e t n a o m h u r k ö n s r o l l s m ö n s t e r präglar tillvaron i skolan o c h o m d e faktiska skillna-d e r n a i talaktivitet i k l a s s r u m m e t . För v u x n a kvinnor i yrkesutbildning kan m ö n s t r e n bli tydliga, f ö r m o d l i g e n gäller d e t i särskilt h ö g g r a d d e k v i n n o r som ska ta steget in på d e n traditionellt manliga a r e n a n för att f r a m -t r ä d a offen-tlig-t o c h , å -t m i n s -t o n e i vissa fall, för att också vara roliga. N ä r m ö n s t r e n blivit syn-liga är d e möjsyn-liga att analysera o c h d e t blir möjligt för kvinnor att välja ett sätt att förhål-la sig till d e m .
Kvinnors och mäns skämt
i TV-diskussioner
Att vara rolig är n å g o t som f ö r k n i p p a t s m e d m ä n . Vid en s n a b b återblick på vår TV- och filmhistoria är d e t lätt att r ä k n a u p p e n rad ro-liga m a n l i g a komiker. Vi h a r H e l a n o c h Hal-van, B r ö d e r n a Marx, Charlie C h a p l i n , o c h s e n a r e e n g e l s m ä n n e n J o h n Cleese o c h Mr Bean. I Sverige är Gösta E k m a n , Lasse Å b e r g och Sveriges e g e n Chaplin, Nils P o p p e , folk-kära artister. Listan kan göras längre. Men att återkalla kvinnliga lustigkurrar u r m i n n e t är svårare. H u r skulle t.ex. en Ms Bean se ut?
I f o r t s ä t t n i n g e n av artikeln görs ett försök att i könsperspektiv belysa skämten i n å g r a valda TV-diskussioner.1 8 De diskussionspro-g r a m som k o m m e r att stå i f o k u s s ä n d e s i TV u n d e r hösten 1995 och ingår i Kvällsöppet i TV2 och Svart eller vitt i TV4. I Kvällsöppet h a r två p r o g r a m m e d p r o g r a m l e d a r e n Karin Pet-tersson och två m e d Siewert O h o l m analyse-rats. Av inspelade p r o g r a m f r å n Svart eller vitt h a r fyra valts ut. I dessa a g e r a r p r o g r a m l e d a r -na Bella G o l d m a n n och T l i a b o Motsieloa till-s a m m a n till-s .
Att s t u d e r a diskussionsprogram är intressant av flera skäl. För d e t första är k o n s t r u k
-32
tionen av språk och kön i den här programty-pen inte särskilt utforskad. Däremot finns fle-ra studier av TV-diskussioner i t.ex. val-kampanjer. En studie av en politisk diskussion i dansk TY visar att politikernas samtalsstrate-gier kan relateras till kön. Kvinnorna i diskus-sionen får inte samma b e m ö t a n d e som de manliga kollegernaoch deras a r g u m e n t tas in-te på lika fullt allvar.19
För det andra är det intressant att studera program m e d kvinnor som programledare, särskilt m e d tanke på att deras roll beskrivs som ett dilemma. A ena sidan ska de ha full kontroll över diskussionen på ett konventio-nellt manligt sätt, och å andra sidan ska de fullgöra sin symboliska funktion som kvinnor.20
S t u d i e n f ö r e n a r d e n filmvetenskapliga forskningens intresse för roller och karaktä-rer, d.v.s. m e d inriktning på skämtaren, och den interaktionistiska forskningens u p p m ä r k -samhet på d e minsta analysenheterna i ett samtal, i detta fall skämten. G e n o m att kom-binera de två perspektiven kan skämtarrollen sättas i relation till de skämt som förhandlas fram u n d e r samtalets gång.
De tre frågor som k o m m e r att lyftas fram fortsättningsvis är:
- Vem tar skämtarrollen i dessa program? - Vilka typer av skämt f ö r e k o m m e r i
diskus-sionerna?
- Vad handlar skämten om?
Kvinnors röster i etern
Många av oss har kanske hört talas om den första kvinnliga uppläsaren av TT-nyheter i ra-dio. Flera lyssnare, både kvinnor och män, reagerade häftigt och f r a m f ö r d e kritik. En kvinnas röst ansågs inte vara lämplig för ny-hetsuppläsning. En manlig röst passade bätt-re. Uppståndelsen ledde till att den kvinnliga uppläsaren slutade.
Det här var i slutet av 30-talet och idag, 60 år senare, ser det a n n o r l u n d a ut. Det finns m å n g a kvinnliga programledare och report-rar i b å d e TV och radio efter stora insatser av Sveriges Radio-koncernen för ökad jämställd-het.21 Den fråga som aktualiseras är om dessa kvinnor kan ge p r o g r a m m e n en kvinnlig blick, ett kvinnligt perspektiv. Flera i
TV-bran-schen är kritiska och m e n a r att det inte är till-räckligt m e d m å n g a kvinnliga reportrar och programledare, även om det är ett steg i rätt riktning. För att en f ö r ä n d r i n g ska k o m m a till stånd hävdar flera att kvinnor oftare måste delta i själva TV-produktionen. D e n n a del-aktighet skulle influera det sätt på vilket kvin-nors liv och e r f a r e n h e t e r presenteras och kvinnor skulle få möjligheter att ta nya roller - kanske skämtarrollen.
Från paradox till stickord
Ur d e n snabba replikväxlingen i TV-diskussio-n e r TV-diskussio-n a i Kvällsöppet och Svart eller vitt fram-träder vissa repliker som g e n o m sin skämt-samma ton ger talarens a r g u m e n t större slag-kraft. Det är tydliga stickord, som riktas till en-dast en av d e medverkande, eller mer allmän-na lustigheter, som riktas till alla.
En naturlig gräns mellan olika typer av skämt kan dras mellan de verbala och icke-verbala. Ett verbalt skämt är b e r o e n d e av or-d e n för att behålla sin poäng. O m o r or-d e n byts ut eller tas bort försvinner det roliga. De icke-verbala skämten ligger d ä r e m o t nära lytesko-miken. Kroppspråk och röstläge får en myck-et central plats. Dmyck-et här kan illustreras m e d ett exempel från ett program där skådespela-r e n j o h a n Rabaeus ö p p n a skådespela-r sin m u n på vid ga-vel för att f r a m f ö r TV-kameran visa u p p sina löständer av guld ( t ä n d e r n a är rekvisita för hans roll). Skämtet bygger på kroppsspråk och inte ord.
Den följande analysen begränsas till en stu-die av de verbala skämten som efter en inle-d a n inle-d e kvalitativ analys kan inle-delas in i följaninle-de fem kategorier:
- paradoxer (självmotsägelser) - hyperboler (överdrifter) - litoteser (underdrifter)
- metaforer (t.ex. bildspråk m e d jämförelser) - stickord (spydiga repliker).
Alla skämt leder dock inte till skratt h u r stor överdriften eller u n d e r d r i f t e n än är. I några fall skrattar endast skämtaren själv. Skämta-rens eget skratt kan vara ett sätt att markera att yttrandet ska tolkas som ett skämt. I en stu-die av vardagliga samtal visar Gail Jefferson att
Linda Västrik, Edens Lustgård, 1996.
i stället snabba repliker mitt i en pågående argumentation och de fungerar som retoriska redskap för såväl programledare som inbjud-na gäster och experter.
Män skäm tar mer
Både kvinnor och män skämtar men olika mycket och på olika sätt. I de två p r o g r a m m e n
Kvällsöppet och Svart eller vitt står m ä n n e n för
omkring 4 / 5 av alla skämt. Vid en jämförelse mellan den kvinnliga och manliga programle-daren i Svart eller vitt blir mönstret ä n n u tyclli-lyssnaren kan välja att acceptera en sådan
in-bjudan till skratt eller förkasta den." ' O m ing-en skrattar kan talaring-en ibland göra ett nytt försök att locka de andra till skratt. I analysen av TV-diskussionerna möter vi ett liknande mönster m e n ingen skämtare försöker dock m e r än en gång efter ett misslyckat försök.
Innan skämten presenteras närmare bör lä-saren göras uppmärksam på skämtens karak-tär i TV-programmen. Alla skämt framstår in-te som roliga. Skämin-ten består inin-te av långa be-rättelser m e d ett underhållande innehåll och en slutpoäng. I TV-diskussionerna är skämten
gare. Den m a n l i g a p r o g r a m l e d a r e n initierar alla skämt u t o m ett, m e d a n d e n kvinnliga står bredvid och fnissar åt skämten. H o n tar inte s k ä m t a r r o l l e n särskilt ofta. N å g o t a n n a t som är f r a m t r ä d a n d e i d e n m a n l i g a skämtstilen f ö r u t o m antalet skämt är själva sättet att skämta. M ä n n e n s skämt är r e d s k a p i e n a r g u m e n -tativ samtalsstil d ä r de:
- formulerar paradoxer
- u n d e r d r i v e r sina repliker- överdriver på ett p r o v o c e r a n d e sätt.
Ett e x e m p e l p å en p a r a d o x m ö t e r vi i diskus-sionen o m p a p p o r s rättigheter i Svart eller vitt. De e n s a m s t å e n d e m a m m o r n a i publiken på-p e k a r att på-p a på-p på-p o r n a inte h j ä l på-p e r till m e d bar-n e bar-n o c h hushållet i tillräckligt stor utsträck-ning. Det är d ä r f ö r d e h a r tagit u t skilsmässa. Den m a n l i g a p r o g r a m l e d a r e n , T h a b o , fram-kastar en p a r a d o x a l fråga och u n d r a r då var-för i h e l a världen kvinnor skaffar b a r n m e d j u s t m ä n !
U n d e r d r i v n a yttranden är också vanliga i dis-kussionerna. Peggy (K), en inbjuden transsex-uell gäst, är mycket välklädd och u p p s m i n k a d i en mörklila dräkt m e d stor krage, ett kulhals-b a n d och en hatt, vilket f ö r a n l e d e r programle-d a r e n Kiirin (KI.l) till följanprogramle-de k o m m e n t a r .
Exempel 6. Kvällsöppet. Tema: Transsexuella
1. KI.l: De e så mycket / nånstans så känner 2. man / kan man inte se lite
3. normal ut se ut som en vanlig trist tjej? 4. Varför ska- man får en
5. känsla av att de blir så otroligt kvinnligt. 6. Du e väldigt stilig Peggy
7. men de e ingen tjej som ser ut så där 8. heller.
9. K: )a skulle va lite vardagsfin så här.
Karin u n d r a r varför Peggy klär sig överdrivet kvinnligt (rad 1 - 4 ) och Peggy svarar att h o n b a r a ville vara lite vardagsfin (rad 5). M e d tan-ke på h e n n e s p r o p r a klädsel m a r k e r a r o r d e n
lite vardagsfin litotesen i h e n n e s svar.
Mitt i d e n p å g å e n d e d e b a t t e n framkastas även s n a b b a k o m m e n t a r e r m e d e n fräck och u p p s t u d s i g ton, stickord. Stickorden bryter in i ett p å g å e n d e samtal m e n stör ä n d å inte sam-talet som ofta kan fortsätta. I ett p r o g r a m
m e d v e r k a r e n kvinna f ö r att b e r ä t t a o m djur-telepati. H o n påstår att d j u r u p p s k a t t a r filmer lika mycket som vi människor. För i n n e k a t t e n finns speciella filmer m e d ett stim av fiskar som s i m m a r f r a m o c h tillbaka i TV-rutan. Kat-ten blir vildsint och f ö r s ö k e r e f t e r bästa för-m å g a att f å n g a e n fisk, d o c k u t a n resultat. En m a n l i g gäst i p r o g r a m m e t r o p a r d å m e d h ö g s t ä m m a "Ar inte d e t videovåld! M e n är inte det videovåld!". Skrattet f l ö d a r u n d e r det att dialogen fortsätter.
D e n största g r u p p e n av skämt är överdrif-terna, som d ä r f ö r f ö r t j ä n a r en l ä n g r e beskriv-ning. Av alla överdrifter i materialet är d e fles-ta p r o v o c e r a n d e till sin karaktär. De refles-tar u p p m o t t a g a r e n o c h får h e n n e / h o n o m att ge sig in i d e b a t t e n . Ö v e r d r i f t e n är i TV-diskussio-n e r TV-diskussio-n a i huvudsak ett maTV-diskussio-nligt sätt att skämta. M ä n n e n står för 20 överdrifter och k v i n n o r n a för 2. I d e t n e d a n s t å e n d e e x e m p l e t visas ett u t d r a g f r å n ett samtal o m e n s a m m a p a p p o r o c h d e r a s svårigheter att få träffa sina b a r n . Bland d e i n b j u d n a g ä s t e r n a f i n n s e n repre-s e n t a n t för e n av r e g e r i n g e n tillrepre-satt pappa-g r u p p , journalisten J e n s O r b a c k (M). I pro-g r a m m e t finns även U n n i D r o u pro-g pro-g e (K), som tillhör e n m a m m a g r u p p (som inte är tillsatt av r e g e r i n g e n ) . I e x e m p e l 7 beskriver h o n p a p p a g r u p p e n s a r b e t e p å ett p r o v o c e r a n d e sätt. P r o g r a m l e d a r e n T h a b o (ML) g r i p e r in i a r g u m e n t a t i o n e n .
Exempel 7. Svart eller vitt. Tema: Pappor
1. K: Ja reagerar mot att det nu har suttit en 2. pappagrupp i regeringen och haft 3. sina pyjamaspartyn och drivit iväg en 4. luftballong / och ritat en karta som 5. inte alls stämmer överens med den terräng 6. vi lever i. Jag tycker att männen
7. måste komma ner på jorden å se-8. ML: Sakligt / sakligt. Strunta i pyjamasar. 9. Strunta i luftballonger.
10. K: Men de e en pyjamasgrupp å en 11. terapiklubb. Men okej låt oss lämna de. 12. M: Jag fattar ingenting.
13. K: Låt mej tala till punkt. Problemet e att dom 14. ensamstående mammorna
15. idag sliter dubbelt...
Att p a p p a g r u p p e n h a r pyjamaspartyn och är en t e r a p i k l u b b är väl en överdrift. P a p p o r i
py-j a m a s k a n föra associationerna till o r d som f l a n e l l p a p p a och m j u k i s p a p p a , det vill säga h e m m a p a p p o r som inte betraktas som riktiga karlar. O r d e n pyjamasparty, pyjamasgrupp o c h
terapiklubb får d å en n e d s ä t t a n d e i n n e b ö r d .
Bildspråket f ö r t a n k a r n a till e n fantasifull och fiktiv värld m e d luftballonger, s n a r a r e än en faktisk verklighet m e d e n s a m m a p a p p o r .
I d e n e f t e r f ö l j a n d e diskussionen o m en-s a m m a p a p p o r är det möjligt att en-se h u r d e n kvinnliga p r o v o k a t ö r e n b e m ö t s . Efter d e t pro-v o c e r a n d e inslaget b e g ä r en kpro-vinna i p u b l i k e n o r d e t . H o n vill b e r ä t t a vad d e t hela egentligen h a n d l a r o m . M e n i stället ges o r d e t till J e n s O r b a c k som får i u p p d r a g att beskriva p a p p a -g r u p p e n s försla-g. D ä r e f t e r tar d e n kvinnli-ga p r o g r a m l e d a r e n till o r d a och k o n s t a t e r a r att p r o g r a m m e t faktiskt h a n d l a r o m p a p p o r som inte får träffa sina b a r n . D e n n a d e k l a r a t i o n kan tolkas som en m a r k e r i n g att r e p r e s e n t a n -ten f ö r m a m m a g r u p p e n , U n n i D r o u g g e , k o m m i t ifrån d e t verkliga samtalsämnet för kvällen. U n n i s försök att vara p r o v o c e r a n d e får betraktas som lyckat, m e n h o n får d ä r e m o t inte tillbaka o r d e t och ges i n g e n m ö j l i g h e t att utförligare beskriva sin kritik m o t p a p p a g r u p -p e n . D e n -p r o v o c e r a n d e samtalsstrategin blir i det avseendet misslyckad.
Kvinnor konträr
K v i n n o r n a står f ö r endast e n f e m t e d e l av s k ä m t e n , vilket i och för sig inte är särskilt mycket. Det är kanske naturligt då d e inte hel-ler är n å g r a storpratare.2 4 Ett g e n o m g å e n d e d r a g i samtalen är k v i n n o r n a s s n a b b a respon-ser. Flera av k v i n n o r n a s skämt är kontringar, snärtiga repliker till n å g o n som tidigare skäm-tat m e d d e m . 1 e x e m p e l 8 ( n e d a n ) skämtar en m a n l i g "förlorare" (M) m e d d e n kvinnliga p r o g r a m l e d a r e n Bella G o l d m a n n (Kl,2) i
Svart eller vitt, o c h får ett lika skämtsamt och
spydigt svar tillbaka. I samtalet beskrivs d e n kvinnliga p r o g r a m l e d a r e n som e n m e d e l -m å t t a (rad 1 - 2 ) . Efter p u b l i k e n s skratt besva-rar h o n skämtet m e d att skämta tillbaka. H o n hävdar att h o n o c h f ö r l o r a r e n kan göra u p p e f t e r p r o g r a m m e t (rad 5). Till sist byter h o n s a m t a l s ä m n e o c h f o k u s e r a r p å f ö r l o r a r e n (rad 7).
Exempel 8. Svart eller vitt. Tema: Att vara en löser
1.M: Sen har vi mittelmenschen dom som 2. eh...eh simmar följer med strömmen 3. å klarar sej lite lagom å inte ovanför eller 4. nedanför. Som du ungefär.
5 . PAUS. VÄNDER SIG LEENDE TILL DEN KVINNLIGA
6 . PROGRAMLEDAREN.
7 . SKRATT.
8. Kl ,2: Man tackar. De där ska vi tala om efter 9. programmet.
10. M: Ja.
11.KL2: Låt oss tala om dej förloraren.
I en a n n a n samtalssekvens n å g o t s e n a r e i sam-m a p r o g r a sam-m angrips TV-bolaget TV4 (exesam-m- (exem-pel 9).
Exempel 9. Svart eller vitt. Tema: Att vara en löser
1.M: Men eh jag följer medias första regel. 2. Framf ör allt följer jag TV4 medias
3. första regel / att om man ser nån som 4. Iigge r ner så sparkar man på den. 5 . FLINAR. PAUS.
6. Kl .2: Får nog sparka på dej när vi kommer ut 7. härifrån.
Förlorarens (M) a n g r e p p m o t TV4 (rad 1—3) b e m ö t s återigen m e d en k o n t r i n g f r å n Bella (KL2) (rad 4). H o n får n o g sparka p å förlora-ren efter p r o g r a m m e t s slut. I d e två ovanståen-d e e x e m p l e n ser vi att skämtaren efter skämtet väntar in a n d r a s skratt och gör en paus m e d ett l e e n d e på l ä p p a r n a . H a n gör klart för lyssna-ren att yttrandet ska tolkas som ett skämt.
En u n d e r s ö k n i n g av TV-debatter i USA g e r stöd för dessa resultat.2 5 De analyserade de-b a t t e r n a ingick i en politisk v a l k a m p a n j o c h k u n d e delas in i tre g r u p p e r e f t e r kön: enkö-n a d e kvienkö-nenkö-no- och m a enkö-n s g r u p p e r o c h b l a enkö-n d a d e g r u p p e r . I d e politiska d i s k u s s i o n e r n a f a n n s speciella talarregler, som att hålla angiven tid och att låta a n d r a talare tala till p u n k t . Det f a n n s d o c k talare som inte u p p m ä r k s a m m a d e dessa regler. I studien k u n d e n å g r a t.ex. av-bryta a n d r a för försvara sig själva, k o r r i g e r a och kritisera eller b e m ö t a skämt. Ett intres-sant resultat var k v i n n o r n a s a g e r a n d e i d e b l a n d a d e g r u p p e r n a . De b r ö t oftast m o t reg-l e r n a och tog tireg-lreg-l o r d a för att b e m ö t a a n d r a s skämt, d.v.s. för att k o n t r a .
Kvinnors k o n t r i n g a r kan vara en del av en kvinnlig samtalsstil. Det är en m a n som initie-rar d e n s k ä m t s a m m a dialogen, a g e r a r isbryta-re, m e n en kvinna som ger svar p å tal.
Sex och droger och ... ?
S o m tittare r e a g e r a r m a n på att så m å n g a pro-g r a m tar u p p j u s t f r å pro-g o r o m sex och samlev-n a d . J o u r samlev-n a l i s t e samlev-n o c h p r o f e s s o r samlev-n i filmvetenskap, Leif F u r h a m m a r , h a r u p p m ä r k -s a m m a t d e t t a f e n o m e n och -skriver i DN:-s TV-k r ö n i TV-k a o m "vår sexuella television" och d e sexuella s k ä m t e n som snart n å t t sin k u l m e n .
Skämt om sex fungerar så länge de uppfattas som vågade. Snart är det inte ett dugg vågat att skämta om sex i TV [ ] när sexpratet avtänder mer än det retar har det inte längre något kommersiellt in-tresse.26
M å n g a av d i s k u s s i o n s p r o g r a m m e n b e h a n d l a r också dessa f r å g o r och d e t är d ä r f ö r inte för-v å n a n d e att d e llesta aför-v skämten h a n d l a r o m sex. B å d e kvinnor o c h m ä n skämtar o m sex, även o m m ä n n e n g ö r d e t d u b b e l t så ofta. Ett a n n a t p o p u l ä r t s k ä m t ä m n e b l a n d m ä n n e n är alkohol. I flera p r o g r a m beskrivs b e r u s a d e p e r s o n e r s b e t e e n d e . En b e r u s a d liknas vid e n o m t a l a d n o s h ö r n i n g s u n g e m e d n a m n e t Nel-son.2' O c h frasen "det f i n n s en Nelson i ba-r e n " vaba-r ett u p p s k a t t a t skämt i ett av pba-ro- pro-g r a m m e n . Det h ä r e x e m p l e t visar att skämten f ö r h a n d l a s f r a m u n d e r samtalets gång. Ut-trycket "det f i n n s en Nelson i b a r e n " skulle in-te u p p f a t t a s som ett skämt i ett a n n a t samtal. I n g e n skulle förstå vad en Nelson syftar på.
Det är också intressant att f u n d e r a över vilka m a n skämtar o m . I d e aktuella p r o g r a m m e n f ö r e k o m m e r skämt om b å d e kvinnor o m m ä n . Det är tydligt att kvinnor oftare skämtar o m sig själva och a n d r a kvinnor, m e d a n m ä n n e n skämtar b å d e o m kvinnor och m ä n .
I s k ä m t a n d e t f l o r e r a r m å n g a skämt m e d en u n d e r l i g g a n d e f ö r d o m s f u l l attityd. Det h ä r k o m m e r till uttryck i en diskussion o m prosti-tution d ä r en kändis o m n ä m n s d å h a n blivit avslöjad i sällskap m e d en p r o s t i t u e r a d . Från e n av d e i n b j u d n a k v i n n o r n a i p r o g r a m m e t k o m m e r f ö l j a n d e k o m m e n t a r : "Ja u n d r a r va h a n va gift m e d för b e n p i p a som måste betala
för det". Ä m n e t är i och för sig allvarligt m e n då d e t kretsar kring en kändis h i n d r a r d e t in-te e n ö p p e t n e d v ä r d e r a n d e attityd.
A n d r a skämt som ger uttryck för vanliga för-d o m a r är skämt som b e r ö r rasproblematik eller frågor o m minoriteter. Skämtandet o m minori-teter är i dessa p r o g r a m också relaterat till d e manliga d e b a t t ö r e r n a . Skämten handlar i förs-ta h a n d o m homosexuella, kroater och fascister - "dom". Skämten förstärker gruppkänslan, utestänger vissa och skapar en skarp skiljelinje mellan olika g r u p p e r i n g a r i samhället.
En a n n a n g r u p p av skämt h a n d l a r o m kän-disar, allt f r å n svenska p r o g r a m l e d a r e till in-t e r n a in-t i o n e l l in-t k ä n d a skådespelare. I ein-tin-t pro-g r a m beskrivs en manlipro-g p r o pro-g r a m l e d a r e som ett t y p e x e m p e l p å e n misslyckad individ. "Han h a r ju fler kilon än IQ" löd d e n skämt-s a m m a k o m m e n t a r e n o c h ett skämt-sorl av fniskämt-sskämt-san- fnissan-d e h ö r fnissan-d e s i p u b l i k e n .
Forskaren Michael Mulkay m e n a r att n e d -v ä r d e r a n d e attityder är -vanliga i skämt d å -vi
inte helt o c h hållet ansvarar för vad vi säger n ä r vi skämtar: " H t t m o u r can allow the most u n a d u l t e r a t e d e x p r e s s i o n of sexist views because w h e n we speak h u m o u r o u s l y , we are n o t fully responsible for what we say."28
Tidigare studier av skämt b e k r ä f t a r resultaten i d e n n a analys. En a m e r i k a n s k u n d e r s ö k -n i -n g visar att m å -n g a skämt h a -n d l a r o m sex, alkohol, r a s / e t n i c i t e t och massmedier.2 9 I dis-k u s s i o n s p r o g r a m m e n h a n d l a r m ä n n e n s skämt o m detta, m e d a n k v i n n o r n a s skämt of-tare h a n d l a r o m d e m själva o c h d e r a s e g n a er-f a r e n h e t e r . Det är h ä r möjligt att d r a e n parallell till flickors och pojkars skämt i g r u p p -samtal som p r e s e n t e r a t s i d e t f ö r e g å e n d e . Poj-kar skämtar o f t a r e o m t.ex. alkohol o c h flick-or o m p e r s o n e r o c h relationer. S k ä m t a r r o l l e n är lättare att f ö r e n a m e d e n mansroll i d e t of-fentliga samtalet - s k ä m t e n är m e d a n d r a o r d k ö n s r e l a t e r a d e .
Att roa och att övertala
En d j u p a r e analys av skämten o c h s k ä m t a r e n l e d e r till f u n d e r i n g a r kring skämtens syfte. Varför skämtar m a n över h u v u d taget i TV-dis-kussioner? Är d e t för att b a r a vara rolig i störs-ta allmänhet? O c h n ä r skämstörs-tar m a n inte alls?
Ken Botto, Video Aive, 1981.
Skämten fyller naturligtvis flera funktioner i samtalet. En analys av skämten i de aktuella programmen resulterar i en utveckling av fyra huvudfunktioner där en av dem är att roa. Skämten kan t.ex. syfta till att:
- övertala andra att tycka lika som talaren själv - roa samtalspartnern eller hela publiken - etablera social kontakt m e d andra deltagare - förstärka bilden av sig själv som lustigkurre.
Skämten kan för det första vara ett medel att övertala andra att inta samma ståndpunkt som talaren själv. Genom att i skämtsam ton
lägga fram sina argument fråntas skämtaren, som tidigare nämnts, lite av ansvaret för inne-hållet. Argumenten kan då göras mer slag-kraftiga och vågade. Roliga a r g u m e n t kan också vara lättare att minnas. Skämten blir re-toriska knep. Den andra funktionen är inrik-tad på själva underhållningen. Både publiken i TV-studion och den h e m m a i vardagsrums-soffan ska underhållas. Skämtandet lättar u p p stämningen och p r o g r a m m e t blir publikfrian-de där talaren söker publikens respons och väntar in skratten. Diskussionsprogrammen som tidigare var mer faktabetonade är idag
38
mer u n d e r h å l l a n d e . Professionella underhål-lare, musiker och komiker inbjuds att med-verka i både Kvällsöppet och Svart eller vitt.
En tredje möjlig funktion är att g e n o m skämt upprätta en social kontakt m e d någon eller flera i TV-studion. Att skämta m e d någon kan vara ett flirtigt sätt att söka kontakt. De samtalande kan etablera kontakt då de har något g e m e n s a m t — åtminstone sin humor.
En funktion som är överordnad alla andra funktioner är till sist att g e n o m talet bekräfta bilden av sig som omtyckt underhållare, god debattör och kvicktänkt samtalspartner. Det är i de flesta s a m m a n h a n g uppskattade egenska-per. Rollerna kan jämföras m e d de roller som barn kan ta i en familj: rollen som den tysta, den roliga pajasen, den duktiga o.s.v. Kön har betydelse för vilka roller vi tar. Det är vanligare att pojkarna i familjen, i klassrummet och tyd-ligen också m ä n n e n i TV-diskussionerna, tar skämtarrollen m e d a n f l i c k o r n a / k v i n n o r n a agerar som en skrattande åskådarskara. Skäm-tandet kan då ses som en del av det socialpsy-kologiska samspelet i en g r u p p av individer, där kön är en av flera variabler som styr vårt sätt att uppträda, både som barn och vuxna.
Det finns också TV-program där skämten helt uteblir. Det betyder att skämten kan vara tillåtna m e n inte p a s s a n d e . Samtalssitua-tionen och samtalsämnet har betydelse för h u r flödet av skämt ser ut. I diskussioner om Olof Palmes d ö d och m o r d e t på Yitzhak Ra-bin blir den allvarliga stämningen av förklarli-ga skäl tongivande. Frånvaron av skämt visar att de medverkande i p r o g r a m m e n är kompe-tenta talare. En god talare kan i de ilesta fall avgöra när skämtandet är en lyckad eller en misslyckad samtalsstrategi.
TV som förmedlare av könsroller
Den bild som f r a m t r ä d e r i TV bekräftar tittar-nas u p p f a t t n i n g om vad som är normalt. Som det är n u kan m ä n tala mer och skämta m e r utan att någon reagerar. Tittarna är inte alltid medvetna om d e n snedfördelning som råder m e d a v s e e n d e på vilka som får delta i p r o g r a m m e n , vilka som får k o m m a till tals och vilka som får tala o m de tnnga och viktiga ä m n e n a - eller vara roliga. Den norskaTVk o n c e r n e n s studie av TVtittares b e d ö m n i n g -ar av taltiden bekräft-ar detta.3 0 I undersök-ningen ställdes frågan o m tittaren tror att kvinnor eller m ä n talar m e r i TV eller o m d e talar lika mycket. 24% av tittarna svarar rätt. Män pratar mer. De övriga svarar: kvinnor och m ä n talar lika mycket (45%), vet inte (27%) eller kvinnor talar m e r (4%). Endast en bråk-del av alla tittare tror att kvinnor talar m e r m e d a n nästan hälften tänker sig att kvinnor och m ä n talar lika mycket i TV. Det fanns ing-en skillnad mellan kvinnors och mäns svar på dessa frågor. Vidare visar resultaten att 90% av de tillfrågade m e n a r att det inte har någon betydelse o m det är kvinnor eller m ä n som ta-lar mer. Skulle d e reagera a n n o r l u n d a o m för-hållandet var det omvända, att kvinnor talar mer? Det är mycket troligt.
Vi kan alltså förutsätta att m å n g a av tittar-na inte ser den ojämställdhet som finns. Det är d ä r f ö r viktigt att synliggöra d e n och visa h u r kvinnor och män framställs. TV medver-kar till att både skapa och f ö r m e d l a könsbil-d e r i könsbil-det offentliga samtalet. TV är en aktiv ak-törer på samma sätt som tittaren som ska för-hålla sig till det innehåll som presenteras. Det är d ä r f ö r viktigt att kvinnor inte bara syns och blir det objektiverade blickfånget, utan även hörs. Kvinnor h a r en språklig rätt — en "rösträtt".
Konklusion
För att öka förståelsen av könets betydelse för språkbruket är det viktigt att studera vad som sägs och d ä r m e d vilken typ av r e p e r t o a r som är tillgänglig för kvinnor respektive män. Skämt kan tyckas vara ett trivialt ä m n e för en språkforskare. Men vi vill ä n d å lyfta fram skämten som en byggsten i vårt språkbruk. I privata samtal visar det sig att kvinnor i g r u p p skämtar och k o m m u n i c e r a r på ett smidigt sätt.31 Samtidigt som den kvinnliga rollen kan vara b e g r ä n s a n d e kan d e n trots allt visa en språklig flexibilitet hos kvinnor. Kvinnor va-rierar sitt språkbruk och u p p f ö r a n d e efter samtalssituationen.
Efter analyserna har hypotesen o m att m ä n / p o j k a r skämtar m e r i det offentliga be-kräftats i våra material. Varför det ser ut på
d e t h ä r sättet kan vi fråga oss. De könsroller vi socialiserats in i m e d f ö r att vi f ö r v ä n t a r oss oli-ka saker av flickor och pojoli-kar. Vi f ö r v ä n t a r oss t.ex. att m ä n n e n / p o j k a r n a ska vara m e r a s k ä m t s a m m a . Dessa f ö r v ä n t n i n g a r f i n n s re-d a n h o s f ö r s k o l e b a r n och bekräftas även i un-d e r s ö k n i n g e n av skolsamtalen. Vi h a r också sett att k v i n n o r i s a m b a n d m e d anställnings-intervjuer r e f l e k t e r a r över att e n skämtsam stil är till nackdel för d e m . D ä r m e d kan d e välja att visa e n a n n a n sida. I TVdiskussionerna s k ä m t a d e också d e n kvinnliga p r o g r a m l e -d a r e n m i n -d r e än -d e n manliga kollegan.
Trots alla skillnader som ytterst b e r o r p å vå-ra materials skilda kavå-raktärer, f i n n s resultat som är intressanta att lyfta f r a m . Dessa kan s a m m a n f a t t a s i f ö l j a n d e p u n k t e r :
- Män och p o j k a r skämtar m e r än kvinnor och flickor.
- Det finns könsskillnader vad gäller skäm-tens innehåll.
Kvinnor o c h flickor skämtar t.ex. o f t a r e o m p e r s o n e r o c h relationer, f l i c k o r n a även o m g o s e d j u r o c h h u s d j u r .
Det verkar som o m k ö n s r o l l e r n a i samhäl-let b e g r ä n s a r kvinnor, så att d e i vissa samtals-situationer inte kan ge uttryck för hela sin p e r s o n , b å d e d e n allvarliga o c h d e n h u m o r i s -tiska sidan.
NOTER
1 Se t.ex. Einarsson & Hultman, 1984. 2 Werner, 1993. 3 Thelancler, 1986. 4 Nordenstam, 1987, 1988. 5 Dam, 1995. 6 Adelswärd, 1992. 7 Adelswärd, 1992, s. 284. 8 Berger & Luckmann, 1979. 9 Einarsson & Hultman, 1984. 10 Einarsson & Hultman, 1984.
" Se Garme & Thelander, 1989, för en närmare presen-tation av projektet.
12 Se t.ex. Häggström & Lundberg, 1994. 13 Nauclér, 1985.
14 Qvarsell, 1991. 15 Aronsson, 1991. 16 Nordenstam, 1996. 17 Skawonius, 1993.
18 Att avgränsa diskussionsprogram som genre är inte
lätt. De förenar i olika stor utsträckning både informa-tion ocb underhållning och brukar kallas för
biand-program; Hadenius & Weibull 1986, s. 277, Jensen & Kleberg 1982, s. 116.
19 Gomard, 1992. 20 Pedersen 1995a, 1995b. 21 Abrahamsson, 1988. 22 Se t.ex. Ross Muir, 1988. 23 Jefferson, 1979.
24 Att räkna skämt och sedan sätta dem i relation till t ex
antalet ord vore en lämplig metod, för att med säker-het kunna avgöra vem som skämtar mest. Studien får kompletteras i ett senare skede.
25 Adams, 1992. 26 Furhammar, 1996.
2/ Noshörningsungen uppmärksammades i pressen p g a
en medfödd sjukdom, som bl a orsakade en ostadig gång-28 Mulkay, 1988, s. 150. 29 Winick, 1976. 30 NRK, 1994. 31 Nordenstam, 1996. LITTERATUR
Abrahamsson, Ulla B., "På vägen mellan ideologi och verklighet - om TV och jämställdheten." I:
Kvinnove-tenskaplig tidskrift, nummer 3, 1988, s. 28-39.
Adams, Karen L., Accruing power on debate floors. I: Locating
power, Berkeley Women and I.anguage Group,
Univer-sity of California, 1992, s. 1-10.
Adelswärd, Viveka, "Kvinnligt och manligt i anställnings-intervjuer". I: Språk, språkbruk och kön. Rapport från AS-IA:s nordiska symposium i Uppsala, 7-9 november 1991. Utg. av: Gunnarsson, B.-L. & Liberg, C., (ASLA:s skriftserie 5), Uppsala, 1992, s. 281-293.
Aronsson, Karin, "Barns världar i flickors och pojkars bil-der. Tre generationer barnteckningar". I: Flickor och
pojkar - om verkliga och overkliga könsskillnader, red., Per
Kättström, (Skrifter från Centrum för barnkulturforsk-ning 17), Stockholms universitet, 1991.
Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas, Kunskapssociologi.
Hur individen uppfattar och for mar sin sociala verklighet,
Stockholm, 1979.
Dam, Hanne, "Kan, sprog og magt", Universitetsavisen, n u m m e r 15, 28.9.1995.
Einarsson, J a n & Hultman, Tor, Godmorgon pojkar och
flick-or. Om språk och kön i skolan, Malmö, 1984.
Furhammar, Leif, "Vår sexuella television", Dagens
Nyhe-ter, 29.2.1996.
Garme, Birgitta & Thelander, Kerstin, Projektet
Talutveck-ling - en presentation och några analyser av elevsamtal,
(FUMS rapport 144), Uppsala universitet, 1989. Gomard, Kirsten, "Working conditions and
communicati-ve strategies of women candidates in TV-election cam-paigns", I: Språk, språkbruk och kön. Rapport från ASLA:s nordiska symposium i Uppsala, 7-9 november 1991. Utg. av: Gunnarsson, B.-L. & Liberg, C., (ASI A:s skrift-serie 5), Uppsala 1992, s. 311-320.
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmediet•: en bok om
press, radio och 'TV, 3:e helt omarb. uppl., Stockholm,
