1
Ingrid Orfali, The Sucker, cibachrome brilliant på aluminium. Foto: Ingrid Orfali.
Från redaktionen
"Inom nordisk kvinnoforskning har kvinnorna blivit underligt könlösa och heterosexualiteten som kraft saknas. Könlösa framtonar kvinnor-na i sikvinnor-na olika verksamheter. De arbetar och ar-betar — som om vi kvinnor levde av och för arbe-te allena!"
Så säger rättssociologen Karin W i d e r b e r g i artikeln "Till e n teori o m kvinnoförtryck — b a r r i ä r e r och ö p p n i n g a r " (KVT 2-3/1987). E n av d e b a r r i ä r e r h o n ser i d e n nordiska k v i n n o f o r s k n i n g e n ä r d e n oproblematiser a d e h e t e oproblematiser o s e x u a l i t e t e n och ö v e oproblematiser h u v u d t a -get bristen p å s t u d i e r av sexualitet. I d e nordiska l ä n d e r n a ä r d e t a r b e t e t och repro-d u k t i o n e n (i betyrepro-delsen b a r n o m s o r g och även o m s o r g i vidare m e n i n g ) som står i c e n t r u m f ö r kvinnoforskarnas intresse, me-d a n sexualiteten lyser m e me-d sin f r å n v a r o . O c h n ä r d e n trots allt f ö r e k o m m e r ä r d e t som e n separat f r å g a och inte som ett per-spektiv som kan ge e n ö v e r g r i p a n d e
förstå-else av m a n s s a m h ä l l e och kvinnoförtryck. Karin Widerbergs karakteristik ä r till-spetsad m e n t r ä f f a n d e . Ett sätt att f ö r k l a r a situationen ä r att hänvisa till d e n (tidigare) d o m i n e r a n d e marxistiska t r a d i t i o n e n i nordisk kvinnoforskning. D e n n a gav u p p -hov till e n ensidig f o k u s e r i n g p å a r b e t e och a r b e t s d e l n i n g och också till ett f j ä r m a n d e f r å n d e n radikalfeministiska diskussionen som r e d a n p å 1970-talet tematiserade sex-ualiteten. H o s oss ä r t ex S h u l a m i t h Fire-stone f r ä m s t k ä n d (eller ö k ä n d ) f ö r att h a påstått att kvinnoförtrycket skulle k u n n a u p p h ä v a s g e n o m teknologisk b e f r u k t -n i -n g ; f å k ä -n -n e r h ä r till h e -n -n e s i-ntressa-nta i d é e r o m kärlek, som också b e h a n d l a s i The Dialectics of Sex f r å n 1970. Å t m i n s t o n e i
Sverige s a m v e r k a r också d e n n a feministis-ka f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g m e d d e t starfeministis-ka lik-hets- och j ä m s t ä l l d h e t s t ä n k a n d e t i kvin-n o f r å g o r . D e kvin-n s i s t kvin-n ä m kvin-n d a ideologikvin-n skyg-g a r f ö r alla f r å skyg-g o r som kan aktualisera
olik-2
h e t e n m e l l a n k ö n e n — och dit h ö r sexuali-t e sexuali-t e n g e n o m sin k o p p l i n g sexuali-till k r o p p e n och d e n s k biologin.
D e n k v i n n o f o r s k n i n g o m sexualitet som gjorts i Sverige r ö r f r a m f ö r allt våld m o t kvinnor, f r å g o r s o m k v i n n o m i s s h a n d e l , våldtäkt och prostitution. Detta g e r stu-d i e r n a e n viss b e g r ä n s a n stu-d e "slagsistu-da", m e n d e h a r också gett u p p h o v till mycket f r u k t b a r t , m e r generellt t ä n k a n d e o m rela-t i o n e r n a mellan k ö n e n ; d e rela-t gäller rela-t ex Rirela-ta Liljeströms och H a n n a Olssons a r b e t e n f ö r d e n statliga S e x u a l b r o t t s u t r e d n i n g e n , d ä r Rita Liljeström m y n t a d e d e t t ä n k v ä r d a b e g r e p p e t " d e t erotiska kriget" (Se t ex KVT 3/1981, "Sexualitet, m a k t och orätt"). U n d e r senare å r h a r också intresset ökat f ö r sexualitetens betydelse f ö r f r å g o r som könssocialisering och s k a p a n d e av köns-maktssystem. N ä m n a s kan t e x d e n antro-pologiska a n t o l o g i n Från kön till genus — d ä r sexualiteten snarare ä n a r b e t s d e l n i n g -e n b -e t o n a s som skapar-e av socialt kön/g-e- kön/ge-n u s — och statsvetarekön/ge-n A kön/ge-n kön/ge-n a G J ö kön/ge-n a s d ö t t i r s teori o m d e t m o d e r n a patriarkatet, som tar sin u t g å n g s p u n k t i sexualiteten och kärleken f ö r att förklara o j ä m l i k h e t e n mel-lan k ö n e n .
M e d d e t n u aktuella n u m r e t av K V T vill vi bidra till d e n p å g å e n d e teoriutveckling-e n g teoriutveckling-e n o m att införa t a n k teoriutveckling-e g å n g a r som h a r sitt u r s p r u n g i U S A och Frankrike, l ä n d e r d ä r diskussionen o m sexualiteten alltid va-rit central i feministiska s a m m a n h a n g .
J a c q u e l y n Zita g e r i "Feministisk forsk-n i forsk-n g o m sexualitet — idag och i f r a m t i d e forsk-n " e n brett u p p l a g d översikt över t e n d e n s e r i d e n n o r d a m e r i k a n s k a diskussionen. H o n finner att d e b a t t e n kan struktureras enligt tre h u v u d l i n j e r : d e t f ö r k l a r a n d e perspekti-vet (varifrån k o m m e r sexualiteten?), d e t topografiska (var finns d e n ? ) och d e t nor-mativa (är d e n politisk?). S e x d e b a t t e n h a r också sina tydliga k o m b a t t a n t e r : teoretiskt r ö r d e t sig o m m o t s ä t t n i n g e n mellan es-sentialister och konstruktionister (de som ser sexualiteten som n å g o t naturgivet och äkta kontra d e som h ä v d a r att d e n e n d a s t existerar g e n o m sin sociala f o r m och orga-nisation); politiskt gäller d e t konflikten mel-lan nyliberaler och nymoralister. D e n
sena-re m o t s ä t t n i n g e n ä r f r a m s p r u n g e n u r fe-ministernas e g e n politisering av sexualite-ten, m e n a r Zita. D e n n a h a r trots sitt pro-gressiva syfte fått totalitära t e n d e n s e r , vil-ket lett till ett nytt sexuellt u p p r o r m o t fe-ministiska kategoriseringar!
Även M a r i a n n e Liljeströms artikel "Institutionaliserad heterosexualitet och u n -d e r s ö k n i n g av könssystem" h ä m t a r inspi-ration f r å n USA. D ä r h a r m a n s e d a n l ä n g e i feministiska s a m m a n h a n g problematise-rat d e n heterosexuella k ö n s i d e n t i t e t e n och p e k a t p å s a m b a n d e n m e l l a n heterosexis-tisk ideologi och kvinnoförtryck. I d e n svenska k v i n n o f o r s k n i n g e n h a r d e n n a typ av diskussion varit i d e t n ä r m a s t e icke exi-sterande, ett u n d a n t a g ä r faktiskt KVT, d ä r f r å g e s t ä l l n i n g a r n a berörs i n u m r e t o m les-biskhet (3/1985).
M a r i a n n e Liljeström p r e s e n t e r a r h ä r C a t h a r i n e M a c K i n n o n och A d r i e n n e Richs t e o r i e r o m d e n institutionaliserade heterosexualiteten som ett ideologisk-poli-tiskt system som syftar till att g a r a n t e r a m a n l i g d o m i n a n s . Enligt Liljeström ä r e n kritisk g r a n s k n i n g av d e n n a sexuella struk-t u r n ö d v ä n d i g o m m a n vill försstruk-tå d e struk-t sstruk-tän- stän-diga å t e r s k a p a n d e t av o j ä m l i k h e t e r mellan k ö n e n . Kön, sexualitet och m a k t ä r l e d m o -tiv i artiklarna ovan. Så ä r även fallet i I r é n e Matthis och E b b a Witt-Brattströms texter, d ä r d e n franska psykoanalysen ä r d e n f r ä m s t a teoretiska inspirationskällan. M e n h ä r v i d g a r sig också t e m a t i k e n : i " O m kär-lek och sexualitet. E n triptyk" skriver Iré-n e Matthis att sexualiteteIré-n varkeIré-n kaIré-n re-d u c e r a s till t ex "samlagsgymnastik" eller till e n " m a k t k a m p mellan k ö n e n " . H e n n e s projekt blir att försöka f å n g a n å g o t av sex-ualitetens m å n g f a c e t t e r a d e karaktär: först g e n o m att m e d i t e r a över dess väsen, s e d a n g e n o m personliga "Kärleksbilder", slutli-g e n slutli-g e n o m att diskutera Freuds teori o m kvinnlig sexualitet. D e n n a f r a m t r ä d e r i e n s k r ä m m a n d e dager, n ä r d e n som h ä r för-b i n d s m e d H a n n a Olssons studie av Catri-ne och rättvisan.
I " B o r t o m fallos. E n diptyk" försöker E b b a Witt-Brattström förstå d e n kvinnliga sexualitetens villkor. H o n söker svar i Ing-rid Orfalis konst och också h o s J a c q u e s
La-3 can, J u l i a Kristeva, L u c e Irigaray. I h e n n e s
artikel ä r d e t f ö r h å l l a n d e t mellan m o r och b a r n s o m står i c e n t r u m , b å d e d e t lilla bar-nets ambivalenta relation till modersgestal-t e n och m o d e r n s modersgestal-t a b u b e l a g d a , eromodersgestal-tiskmodersgestal-t lad-d a lad-d e f ö r h å l l a n lad-d e till b a r n e t .
Även M a r g a r e t h a Fahlgrens artikel ut-g å r f r å n psykoanaysen. I "Det h o t a n d e a n d r a — o m d e n m a n l i g a , 'hysteriska' tex-t e n " skriver M a r g a r e tex-t h a Fahlgren o m Strindbergs En dåres försvarstal som e n ro-m a n d ä r b e r ä t t a r j a g e t projicerar sitt e g e t driftsliv p å bilden av k v i n n a n . R o m a n e n k o m m e r d ä r i g e n o m att bli e n studie i m a n -lighet, inte kvinn-lighet, t v ä r t e m o t vad S t r i n d b e r g avsåg.
Karin Widerbergs artikel slutligen, som ligger u t a n f ö r ä m n e t sexualitet m e n h a r d e n psykoanalytiska d i m e n s i o n e n g e m e n
-s a m m e d f ö r e g å e n d e artiklar, d i -s k u t e r a r J u l i a Kristevas aktuella a b j e k t s b e g r e p p .
Karin W i d e r b e r g n ä r m a r sig Kristeva som samhällsvetare i sitt s ö k a n d e e f t e r förkla-r i n g a förkla-r till föförkla-rtförkla-ryck och säförkla-rskilt könsföförkla-rtförkla-ryck i ett perspektiv som b å d e i n b e g r i p e r m ä n -niska och samhälle. I a b j e k t s b e g r e p p e t hit-tar h o n m ö j l i g h e t e r att förstå varför n o r ä r förtryckta, m e n också varför kvin- kvin-n o r ä r så ambivalekvin-nta g e kvin-n t e m o t sitt e g e t k ö n .
Vi ö n s k a r våra läsare e n riktigt g o d och f r i d s a m j u l och vi h o p p a s att ni vill följa oss även u n d e r d e t nya året. D å ska vi p r o d u c e -ra nya och s p ä n n a n d e n u m m e r s o m ska h a n d l a o m kvinnorätt, vardagsliv och livs-former, etnicitet och k r o p p . Vi v ä l k o m n a r r a p p o r t e r , recensioner och artikelförslag i n o m och u t a n f ö r ä m n e s r a m a r n a !
