Ordbok över laumålet på Gotland_h6

(1)

SKRIFTER UTGIVNA GENOM

DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKI VET I UPPSALA

(F. D. LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET)

Ser. D: 2

ORDBOK

ÖVER

LAUMÅLET PÅ GOTLAND

AV

Mathias Klintberg t och Herbert Gustavson

HÄFTE 6

ILLUSTRATIONER

A—H

AB Lundequistska Bokhandeln

UPPSALA

(2)

Utarbetad och utgiven med bidrag från

STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD

GOTLANDS LÄNS LANDSTING

och

(3)

SKRIFTER UTGIVNA GENOM

DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKI VET I UPPSALA

(F. D. LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET)

Ser. D: 2

ORDBOK

ÖVER

LAUMÅLET PÅ GOTLAND

AV

Mathias Klintberg t och Herbert Gustavson

HÄFTE 6

ILLUSTRATIONER

A—H

AB Lundequistska Bokhandeln

UPPSALA

(4)

Utarbetad och utgiven med bidrag från

STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD

GOTLANDS LÄNS LANDSTING

och

GOTLANDS KOMMUNS KULTURNÄMND

Printed in Sweden by

Almqvist & Wiksell, Uppsala 1975

(5)

aglass—angelkim

3

c

3a

1 aglass Hans Larsson Gang-vidä, När, kummar halm me a lass ag, de säistä fran Lau-möir (7.7.1902)

2 agtak, se bilden vid hus-ating 3a angel a huldungen b läg- gän c aiglu 3 b anglekim Halsrä-kalar me angläkimbar u tillbaitnä tåsk-anglar (14.3.1913)

(6)

••• 5 3c angälkimb 4 anglevarde 5 arbetsvagn a [botten] b [fjälar] ••• •

4 angelkim—arbetsvagn

0

3c 4 a b

(7)

5 arbetsvagn a [tistel] d [långvit] e [tunga] f bakvagn g framvagn

e

(8)

6 arbetsvagn—bandstol

C

9

7 L

ri

'11 _E 6 arbetsvagn, tillhörig Jakob

Karlsson, Fäiä i Lau (24.6. _I_{I N}

1904) Jfr bild till häck i i Cl

7 avhugg I g

8 bandspjäll

" 1 9 bandstol

(9)

bande—beskärshorn

7

E

4 +1..t rrl 13

10

10 bande

11 Hans Karlsson, Halsrä, bädar bandar (22.5.1913)

12 bastu bastäuu pa Fångards-backän

13 beskärshorn E

12 lim

(10)

8 beta—billharvel

14 beta Jakob Karlssons, Fäiä, kvinnfålki gallrar betår (17.6. 1904)

15 beta J. 0. Larssons Fie i Lau pa betstyckä; tar upp u ränsar betår (26.10.1912)

16 billharvel Bild- el. klysharväl (18.6.1904)

(11)

iL

19 17

bindyx—bock

9

20 17 bindyx

18 blistra Kalar drägar bläistrå i Halsrä Hansäs ängä (14.7. 1914)

19 bubinstol

20 bock buckän att hålla tatar i sär

(12)

21 brandjärn, skaft, buttn, ringar, 3 spängar

22 brandjärn a) än läitn janbit ti läggä faitvidn pa b) me stakä ti sätt äi batn, när n brandar ättar ål el. gäddår

23 brede »Jär läggar vör brai-dä» (18.7.1912)

24 bredning Gani pa braidningi (21.6.1918)

tz53/

_a

21 22

(13)

bringsel—brödskura

11

26 E ni 27 29 28 1 L I C 1.1 74 cm 25 25 bringsel 26 bringsel a bringgjårdi b ringar=åiglår av läder c pa-gjårdi d päudn e rumppa-gjårdi f silraipä g hästens bringa h ryggremi i skäidår älla strängskäidår Bäukgjård hadd sumli, u sumli intä 27 bräukstäitä

28 bråk [linbråk] 29 brödskura

(14)

12 brödtråg-bröllop

(2,5 crri

30 brödtråg

31 [bröllop] Hans Karlssons, Halsrä, byggning, bräudgum-mäns halm med A W yva duri. A=Anna; W=Wilhelm (22.10. 1912)

32 [bröllop] Autsikt fran bräud-häustrappi bäi Jakob Larsson, Kauprä (22.10.1912)

30

(15)

bröllop

13

33 [bröllop] Ungmansstangi pa storgardn u ärportar bäi bryl-laupä (22.10.1912) bäi Jakob Larsson, Kauprä.

34 [bröllop] Ungmansdrängar pa Kauprä-Halsrä bryllaupä kummar till Halsrä u talar um, att bräudfålk u fylgä snart jär ti väntä. Bräudgummäns bror gär talä (19.10.1912)

(16)

14 bröllop-bågband

37

38 35 [bröllop] Värrningslassi fran

Kauprä nöis kumnä pa Halsrä

gardn (19.10.1912)

36 [bröllop] Bräudparä bäi

Andasä (24.7.1915)

37 bulttång

38 bågband

(17)

39 40

c

c - d

a

Z m

c

c-d.

båt

₁₅

39 båt a,a,a=framstangrängar b,b,b: framför första rangi lig-ger på bottnen stambredi motsvarande skutår. — A stäutbasä B sjägälfästä. — Under sjägälfästä är sjägäl-fästrangi, »framtuftrangi» under C fram tuftu c c c= butt- närängar, o. c—d tillika spark-rängar. — milltuftrangi under D milltuftu, baktuftrangi under E baktuftu. — F håisn G knäi-styckä [med] knäistyckrangi ällar pliktrangi. — e,e,e,=bak- stamrängar, a,e,e=sma- rängar; bakstambredar, mot-svarande fotskutår. — Sjägäl-fästrangi, framtuftrangi, mill-tuftrangi u knäistyckrangi kal-läs alla för storrängar 40 båt a framstammän el. fram-

ändn b sjägälfästä c stäut- basa d framtuftu e fram- räumä f milltuftu g mill- räumä h baktuftu i bak- räumä, j knäistyckä k bak- stammän el. bakändn

(18)

16 båt

41 Nöibyggdar bat, fran säidu, bäi Jakob Karlsson, Fäiä (29.6. 1908)

42 Nöibyggdar fiskbat framifran bäi Jakob Karlsson, Fäiä (29.6. 1908)

43 Jakob Karlssons, Fäiä, fiskbat pa väg ti Lausväiki bäi Nöigär-dä (8.7.1908)

(19)

45

1 a

J y r J c b

a

e

båt—bälg

17

44 Batar bäi Nabbu (29.7.1908) 45 A, B bälg a ställningi b

stangi c lukä d kattar e butt-nän f krokän g päipu

(20)

18 bänd-bändkränka

48

46 bänd Jak. Söderlund skärar till n bänd vid tunnbindning (1.8.1912)

47 bänd Jak. Söderlund båigar bändn kring knäjä vid tunn-bindning (1.8.1912)

48 bändknäppa

49 bändkränka Tunnbindning. Skärning av »bändar» pa bändkränkå (22.7.1911) Kränku kaupt i Stangä till Forn-salen

(21)

56 58 A A AIN 57

bärarm—enmaska

19

t

=

38 t 52 P g 55 2.5 51 54

50 bärarm, se ill, till tröskvand-ring

51 degkränka

52 docka duckå till borr (av trå) a borren

53 dragbom, se ill. till vandrings-trösk 54 dragnål 55 drev 56 drickbock 57 drickbytte 58 dubbelknut 59 dyngkoxa 60 dyrkenstock 61 61 enmaska 59 60

(22)

20 fastsättning

62 A a B

YL 0 o

65 c m E

62 fastsättning Avadä a jan b tug ti bind tja'n bäi c tug ti bind gumbrätugä bäi d flag- gän B vadä C vadä me flagg, sum n bindar bäi säist ändn av säist ganä D gum- brästainar E hankklåbbä F ändklåbbår G städä D G

r

5 8

g

1,2

AV.,

_rYz

" 33 X 13 - I5 x 5-6 cm

rs

(

/—•• r•-:(

fl

(23)

66 68

flaini

känn'n 4 cm 63

65 fingerkniv—flundreanglor

21

63 fingerkniv 64 65 fiskkorgar 66 fiskkätta

67 fjälvagn hos Jakob Nilsson, Halsrä i Lau (23.5.1917) 68 flen

69 flundräanglor a angältugä 69 b åiglå c ändstain d angäl-

(24)

22 flundrenät

70 flundrenät A styckä flundrenät bäi Hans Karlsson, Halsrä (11.4.1903) 71 flundrenät Halsrä Vilhelm »tar iginum flundränätä» (21.6.1904)

(25)

flyttpassare—fogbänk

23

72 74 e=QED

C>

75 Ca 15 cm 73 0 0 4 6 tum 72 flyttpassare

73 flå Flarkflaar [till strömming-garn j

74 flå [till flundrenäti 75 flöjnät [flå på-]

76 fogbänk bäi Fäiä Jakob Karls-son (13.4.1903)

(26)

24 framvagn—fösa

20 cm 78 a b b 79 80 j-jr k ca 6 +um 81 ,r 77 framvagn, se ill. till

vagn 78 fälle [på dörr]

79 fönsterbly a bugän b blöji 80 förbräde [: föra v. 2] 81 föromputsare

82 förplöjning Oskar Daniels- sons, Hallbjäns, a nöivändi tvär me förplöigning u mot-vändning (25.9.1014)

83 fösa s. fåisu a fåis-skaftä b bakstyckä c säidstyckar d bildn, fåisbildn e dragställ-ningi el. fåis-spängnar f mai-dar, 5 st. järnbeslagna under bottnen

arbets- 83

(27)

fösa—garn

25

84 fösa v. Johan Karlsson, Kauprä, fåisar me täu par (27.6.1907)

85 garn Kalar har kumm i land; gani bjäräs upp. Bäi Nabbu dän 25 jäuli 1903. Fran vänstar: Frans Hejdenberg, Nils Jakobsson & Ferdinand Jakobsson

(28)

26 garn—garngård

86 garn Hopslagnä gan bål

Nab-bu i Lau. 7 augusti 1918.

Kal-lä Johansn

87 garngistrum Gangisträum vid

Nabbu (28.1.1916)

88 garngård »Gangardn» bäi

lau-bostra nd (»Nabbu») (24.7.

1903)

(29)

garngård-gjord

27

92 L

idd-du-d.4.4-g-44A•1

1:9

90

91 60 cm

90 cm

38 cm

94 89 garngård Gani upphängdä i

gangardn bäi Nabbu till

tårk-ning (29.7.1902)

90 garnletkarp

91 gelaxel [i sjö-rusa]

92 gelaxel Gailaksln fastgärdar

bäi armän. A=armtugä

93 gevindjärn

94 giga s. 1 [i isnot]

95 gjord a pagjårdi (över ryggen)

b bringgjårdi c åiglå d sil-

raip e svängln f halsuk-

knäppu (med sölja) g sölgä

96 gjord [på vattensåg]

95

93

(30)

28 glashyvel—grep

100 98 97 glashyvel 98 glopp [gäng-] 99 glyggås 100 glödraka

101 grenlass Laustrum kåirar haim a grainlass (26.7.1906) 102 grep graipar (19.9.1902)

99

(31)

grind—gumresten

29

J 104 20 c r r

en

bi

l ta

//r

ik

n

ts9=9

J

Dike på 9cirden

-i.., i k) --...3 .0 C-..3 •- -...

-k.

--Ö

-1,

,k -K

i 1 '-1- '') .-Y1 t '''..-•

1 _{..› 0}

1..

1 ---.. • Q

-k -b< -4;) `C .-05 -52. 106

103 grind bäi Fäia, Jakob Karls-sons partn (25.7.1902) 104 gröphyvel

105 gullstuga Amy Olsson, Bjår-gås, u Hulda Jakobsson lai- kar gullstäuä (24.5.1913) 106 gullstuga

107 gumresten, se ill. vid fastsätt-ning

(32)

30 gångvagn—gördinglass

E

112

111

108 gångvagn, se bild till vatten-såg.

109 gårdshuvud Garshaudä.

(Söderlunds pa Backä n). släuta pa n täun (6.8.1912)

110 gårdsvinkla »Garsvinklå». Täu gardshaudar bildar vin-käl (13.7.19041 111 gödselfjäl a snidkatt b tvär-katt 112 gödselkoxa 113 gördinglass Gördinglassä färdut ti kåir haim (31.7.1906)

(33)

115 114 gördinglass Rygän: Lassä

bakifran

115 halle hallar pa hallsträppår

116 halle Halsrä Hans Karlsson

burar n hallä (22.4.1916)

117 hallborr a braustborä b

späiburskaftä c ducku d

bUrn

(34)

118

120

fl

123

118 halsok a mällå tvärs iginum halsukstuckän, ha kund aldri flyttäs b halsukband c halsukstuckän d halsukringän 119 halsok [vid bringsele] 120 hanbalke

121 handten

122 handvalka (13.4.1903) 123 hank [på värde] a hankän 124 Hankdrägning i Körkängä

(13.7.1902)

(35)

harvel

33

c ₁₂₅ b t.1

•

0 • 0 E

- —

•

d 0 12.5 cm

—39 m

i30 cm

C:

•

a

125 harvel a bildharväl b jan-harväl, rakpinnharväl c krokharväl d träiharväl

n>

E

(36)

34 harvel(s)kringla—hemkörningslass

127 L

tJ

126

4

Il

h

126 harvelskringla 127 haspel 128 helbussdorn 129 hemkörningslass Jakob Karlsson, Fäiä, trampar i hop släku pa lassä 11.8.1906). De jär haimkåirningslass; där

(37)

131

El

132

133

hjullätta-huggpipa

35

130 hjul-lätta a »Jaul-letå» el. »vangsletå» hos August Persn, Masrä i Lau. b [D:o] bäi Per Olsson, Masrä i Lau (26.8.1916)

131 hoe a hoän, golv som vatt-net rinner på b störthoän 132 hora [i not] horå, annas

not-klåss

133 hornmärkä att göra rät vin-kel med 134 hornstock a spunning 135 huggjärn 136 huggpipa

CDZ1

1

2 5 c m 136 135 134 a t111)

(38)

36 hus

russ

port

stal

l

lam b

«11»

vaci rt

avain

•••• «ID 137 138

Käldkvä ia-r

St i oke Ish ä r s buskar

Kry

ad-gard.en

1.

Varans-

slåtta. ET

Kik

_{Kammar å}

-

N öistäuu, i

L &il g ar

den

L u.1-så Bryggan häus (5pi, uyn) Viåbool 5forgarclen. I StItckerl VT /1419 orP 8 Larnbh u5 med ff

Tsk

U d-u.

--, ---1 ,,-. .---- g --1 To' 1-- og 137 hus Kauprä Jakob Larssons

partn. Gamblä häusi

138 hus Botvide Stenbyggn. fr. 1700-talet; flistak, omkr. 1850 påbyggd med en vå-ning; flistaket flyttades

Bynaa

1872

(f te'

en av dr Gustavsor, vtfiSrci skiss efter t eckn. av m.X1intber 3 hos Go+I. fors)rtg

(39)

hus—husating

37

139 hus Hans Larssons, Gangvidä, När, häusi me spärrar, asar u rykträckår (13.7.1902) 140 hus-ating Häusating bäi Hans Larsson, Gangvidä, När (19.7.1902)

(40)

38 husating

141 hus-ating Häusating bäi Anton Jakobsson, Dalbo, När (23.6.1903) 142 hus-ating [=141]

(41)

husating

39

143 hus-ating »Nå jär de färdut u kransn uppsättar bäi Hans Larsson, Gangvidä, När» (15.8.1902)

144 hus-ating Kristian Perssons, Smiss, häusgaväl me drivalar (26.6.1908)

(42)

40

husbygge

145 husbygge, Fäiä, J. 0. Larsson, Räi-lagä (27.6.1916)

(43)

hållhake—häck

41

h

IV 2_1 V

_(---20cm-)

147

147 hållhake

148 håsa huså el. strumpå a uppkastningi (avgangän) b knäistyckä c tjåckläggän d smalläggän e heln f föit-lingän g täju h svicklu=än apartu rand me ann saum-ning langsat hail husu. 149 häck Vagn med »häck».

Säiksargubbän i Alskog utan-för Hans Larssons, Gangvidä, När (7.7.1902)

(44)

e

(--LiyAn

b

150

150 häck a bottnen frän sidan b bottnen framifrån c bottnen uppifrån d häckgrind från sidan e [häckgaveln]

47 häck

:J_

E —

c-

E

ttriVA.-1-

LIr ~ro

1,5 m Im

(45)

-

440000801= , . 010~•

häck—häckbotten

43 151 häckbotten »Häckbuttn»

till-hörig Johan Hansson,

Nöi-byggä i Lau (17.8.1911)

152 häck Undar-raidä till n häck

(Jakob Karlssons, Fäiä) (11.7.

1903)

(46)

153

a 11111111111111

III III Il

b

k /

44 häckla

...

t R

61 cm

153 häckla a fäinhäklå b

gråv-häklå

154 häckla Läinhäklår (29.8.

1904)

155 häckla v. Anna Mårtensson

häklar läin (26.9.1914)

(47)

hängleband—höbrede

45

156 hängleband

157 hässja »Hässjan har intet gotländskt namn». Kauprä Lars Nilssons hässja (?) (9.9. 1916)

158 höbrede Håibraidä i Kauprä ängä (14.7.1904) (000 000) fl tt x 156

(48)

46 högdrättad—hördskura

160

L

0 159 161

11

,2 c, 159 högdrättad a haugdrektar b lagdrektar 160 hök 161 hök slinghaukar 162 hördskura 162

(49)

_

(50)

(51)

Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

(f. d. Landsmåls- och Folkminnesarkivet)

Skrifter:

Ser. A: Folkmål.

D. 0. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar. 1-II. 1940.

Säve & Gustavson, Gotländsk ordbok. Bd 1 A-N. 1940. Bd 2 0-0. 1945.

J. V. Lindgren, Ordbok över Burträskmålet, utg. av D. 0. och M. Zetterholm. 1940.

Manne Eriksson, Hjäll och tarre samt andra ord för översäng och övervåning. 1943.

Carin Pihl, Verben i Överkalixmålet. 1948.

Aug. Schagerström, Grammatik över Gräsömålet i Uppland, utg. av Manne

Eriks-son. 1949.

71-2. Karl-Hampus Dahlstedt, Det svenska Vilhelminamålet I. A. Text. B. Kartor. 1950.

II. A. Text. B. Kartor och tabeller. 1960-62.

Roger Wadström, Svenska kvarntermer. 1952.

Petrus Envall, Tiveden, Isala och Husum. 1952.

D. 0. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar. III-IV. 1953.

K.-H. Dahlstedt, Efterledsapokope i nordsvenska dialekter. 1955.

121-2. Pehr Stenberg, Ordbok över Umemålet (1804), utg. av Gusten Widmark. 1.

Inled-ning. Ordbok. 1966. 2. Kommentar. 1973.

S. Fries, Statt och stätta i Norden. Ett verbalabstrakts betydelseutveckling och ett

bidrag till studiet av hägnadsterminologien. 1964.

Carin Pihl, Prepositioner och adverb i Överkalixmålet. 1970.

Ser.

B:

Folkminnen och folkliv.

Ella Odstedt, Varulven i svensk folktradition. 1943.

J. Ejdestam, Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige.

1944.

Levi Johansson, Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken. 1947. Ny uppl.

1967.

41-2. Linnar Linnarsson, Bygd, by och gård. Gammal bygd och folkkultur i Gäsene, Laske

och Skånings härader. I. 1948. II. 1950.

Åke Campbell, Från vildmark till bygd. En etnologisk undersökning av

nybyggarkul-turen i Lappland före industrialismens genombrott. 1948.

Otto Blixt, Det gamla Grangärde. Skogsbruk. 1950.

Arvid Ernvik, Glaskogen. Bygd, arbetsliv och folkkultur i Jösse, Nordmarks och

Gillbergs härader under 1800-talet. 1951.

Lars Levander, Älvdalskt arbetsliv, utg. av Stig Björklund. 1953.

Nils Dencker, Sveriges sånglekar. Sammanparningslekar och friarlekar. 1960.

K.-H. Dahlstedt-A. Ivarsson, Register till 0. P. Pettersson, Gamla byar i

Vilhelmi-na. 1960.

Ragnar Bjersby, Traditionsbärare på Gotland vid 1800-talets mitt. En undersökning

rörande P. A. Säves sagesmän. 1964.

121-2. Arvid Ernvik, Folkminnen från Glaskogen. Sägen, tro och sed i västvärmländska

skogsbygder. I. 1966. II. 1968.

13. Göran Rosander, Herrarbete. Dalfolkets säsongvisa arbetsvandringar i jämförande

belysning. 1967.

(52)