Sida 1 av 61 Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Joakim Sturesson HOP
Handledare Antal ord: 18450
Markus Göransson Beteckning Kurskod
Självständigt arbete
mastersuppsats, krigsvetenskap
SA Master HOP 12
Sida 2 av 61 OFFICERSPROGRAMMET, ETT SÄRINTRESSE
Sammanfattning:
Försvarsmakten befinner sig i en transformation från ett insatsförsvar till ett invasionsförsvar. Anpassning sker vid Försvarsmaktens samtliga förband och berör all tjänstgörande personal. Denna studie har undersökt hur denna anpassning som stadfästes med försvarsbeslutet 2015 har avspeglat sig på den grundläggande officersutbildningen vid Försvarshögskolans Officersprogram. Studien har sin hemvist i de vetenskapliga fälten Military Innovation och Professional Military Education. Studien har bedrivits som en enfallstudie och har genom Michael Horowitz teorimodell Adoption
Capacity Theory genomfört en tematisk analys utifrån tre övergripande teman; diffusion, resurser
och organisation. Empirin i undersökningen har inhämtats genom intervjuer, officiella dokument och artiklar.
Studiens resultat påvisar att ingen styrning om att anpassa den grundläggande officersutbildningen har utgått från Försvarsmakten. Vidare kan studien påvisa att Försvarsmakten och Försvarshögskolan har brister i det sätt myndigheterna kommunicerar med varandra. Studien uppfattar att det saknas en tydlig metod och en formell policy för hur denna myndighetssamverkan ska genomföras. Vidare kan studien konstatera att viss anpassning av utbildningen har genomförts, detta på initiativ av akademisk och militär personal tjänstgörande vid Officersprogrammet.
Nyckelord:
Military innovation, PME, Military Professional Education, Militär anpassning, Adoption Capacity Theory.
Sida 3 av 61
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5 1.1. Problemformulering ... 5 1.2. Syfte ... 7 1.3. Forskningsfråga ... 8 1.4. Uppsatsens forskningsbidrag ... 8 1.5. Avgränsningar ... 9 1.6. Disposition ... 9 2. TIDIGARE FORSKNING ... 9 2.1. Militär innovation ... 102.1.1. Förutsättningar för militär innovation ... 11
2.1.2. Initiering av militär innovation ... 13
2.2. Militär utbildning ... 15
2.3. Utbildning och kompetens ur ett civilt perspektiv ... 16
2.4. Svenska studier ... 17
2.5. Begreppsförklaring ... 18
3. TEORI ... 19
3.1. ACT – Adoption Capacity Theory ... 19
3.1.1. Diffusion ... 22
3.1.2. Resurs – Financial Intensity ... 22
3.1.3. Organizational capital ... 22 4. METOD ... 23 4.1. Operationalisering ... 24 Diffusion ... 24 Resurser ... 24 Organisation ... 25 4.2. Fallstudie ... 25 4.3. Metod för datainsamling ... 26 Intervjuer ... 26 Textuell data ... 27 4.4. Empiri ... 27 4.4.1. Intervjuer ... 27
Reformerat skolsystem SOU 2003:43 ... 28
Översyn av Försvarshögskolan SOU 2004:58 ... 28
Regeringens proposition 2006/07:64, Högskoleutbildning av officerare m.m. ... 28
SA Master HOP 12
Sida 4 av 61
4.5.1. Metoddiskussion ... 32
4.6. Forskningsetiska överväganden och källkritik ... 33
4.6.1. Källkritik ... 34
5. Resultat ... 34
5.1. Diffusion, styrning av verksamhet ... 34
5.1.1. Krav ... 34
5.1.2. Kunskaper ... 37
5.1.3. Färdigheter ... 39
5.1.4. Sammanfattning av diffusion, styrning av verksamhet ... 41
5.2. Resurs, anpassning av resurser ... 42
5.2.1. Budget ... 42
5.2.2. Utbildare ... 42
5.2.3. Elever ... 44
5.2.4. Sammanfattning av resurser, anpassning av resurser ... 45
5.3. Organisation, anpassning av organisatorisk struktur ... 45
5.3.1. Examensmål ... 45
5.3.2. Kurs och utbildningsmål ... 46
5.3.3. Sammanfattning organisation, anpassning av organisatorisk struktur ... 48
5.4. Svar på studiens frågeställning ... 48
6. DISKUSSION ... 49
6.1. Slutsatser, resultatdiskussion ... 49
6.2. Reflektion ... 53
6.3. Förslag på vidare forskning ... 53
7. BILAGOR ... 54
7.1. Bilaga 1, Informationsbrev ... 54
7.2. Bilaga 2 Intervjuguide ... 55
LITTERATURFÖRTECKNING ... 57
Figurförteckning Figur 1Reflekterande lärande ... 16
Figur 2 Exempel på en stats respons vid militär innovation ... 20
Figur 3 Forskningsdesign ... 24
Sida 5 av 61
1. Inledning
Försvarsbeslutet 1996 inledde en övergång från nationellt försvar till ett insatsförsvar. Under efterföljande försvarsbeslut, år 2000 och 2004 stadfästes fokus mot internationella insatser. Fokus var interoperabilitet och multinationella koalitioner för att bekämpa oroshärdar i sina hemmiljöer innan spridning till Sveriges gränser eller närområde skedde. Under denna tid, även kallad för den strategiska timeouten, monterades delar av det gamla invasionsförsvaret ned. Befäls- och utbildningssystem förändrades för att passa in i det nya modulära
insatsförsvaret. 2008 efter flertalet utredningar leder Regeringens proposition 2006/07:64 fram till att Försvarshögskolan inrättas som högskola och att den grundläggande
officersutbildningen överförs från Försvarsmakten till Försvarshögskolan.1 Propositionen grundar sig på den hotbild som varit gällande efter kallakrigets slut och den
internationalisering och transformering av Försvarsmakten som påbörjades under 1996. Innebörden av detta beslut är bland annat att den grundläggande officersutbildningen hanteras av en ny myndighet, Försvarshögskolan, som i sin tur lyder under utbildningsdepartementet och högskoleförordningen.
Efter Rysslands angrepp på Georgien 2008 och den konflikt som blossade upp i Ukraina 2014 så kan det konstateras att den säkerhetspolitiska kontexten har försämrats i Sveriges
närområde. Svartahavsområdet är tillsammans med Östersjöområdet de områden i Europa där Rysslands intresse tydligast möter USA:s och europeiska länders intresse.2 Det går även att konstatera att den säkerhetspolitiska retoriken har förändrats i Sverige. Från att hotbilden tidigare varit diffus så uttrycker Försvarsberedningen i rapporten Motståndskraft att; ”Ett
väpnat angrepp kan inte uteslutas”. Försvarsberedningen förordar att försvarsmakten ska öka
sin förmåga genom övningsverksamhet och materielanskaffning med syfte att stärka förmågan att möta ett väpnat angrepp.3 I och med Försvarsbeslutet 2015 har det nationella försvaret åter hamnat i fokus.
1.1. Problemformulering
Försvarsmaktens återgång till nationellt försvar är ett tydligt byte av fokus och ställer i vissa fall andra krav på personalen. Militära uppgifter är väldigt olika, bara för att man är duktig och har kompetens att genomföra en eller flera militära uppgifter innebär det inte att man har
1 Odenberg, “Regeringens Proposition 2006/07:64.”
2 Försvarsberedningen,
“Värnkraft-Inriktningen-Av-Sakerhetspolitiken-Och-Utformningen-Av-Det-Militara-Forsvaret-2021-2025 (Ds-2019_8),” 44.
3 Försvarsberedningen, Motståndskraft - Inriktningen Av Totalförsvaret Och Utformningen Av Det Civila
SA Master HOP 12
Sida 6 av 61 förmåga att lösa andra uppgifter.4 Det finns alltså ingen generisk förmåga eller generisk kapacitet som klarar av att lösa alla taktiska uppgifter på ett framgångsrikt sätt.Med tanke på omsvängningar av säkerhetsläget i vårt närområde är anpassning och innovation relevant att studera utifrån de krav en motståndare ställer på oss i form av att det är deras förmågor och åtgärder som formar vårt taktiska, operativa och strategiska landskap. Krig visar hur väl en stat har förberett sig i tider av fred, hur väl taktik, metoder och innovativa tekniska lösningar har utvecklats. I en interaktion med en motståndare uppvisar förmågan att skapa fördelar genom att nyttja oförutsedd taktik och tekniker hur väl man lyckats. När man tittar framåt, mot nya potentiella konflikter och motståndare kan man konstatera att det är nödvändigt att skapa en styrka som är både innovativ och anpassningsbar. Jörgen Hansson framställer vikten av att utveckla personalens kompetens för att svara upp mot organisationens behov. En organisation måste ha en personalidé som överensstämmer med organisationens och
personalens behov. En växande organisation eller ett byte av fokusområde ställer nya krav på personalen vilket gör att organisationen bör anpassa personalidén och kompetensutveckla sin personal.5
En nation som genomför en större säkerhetspolitisk anpassning, som i Sveriges fall ett skifte från internationellt till nationellt fokus inkluderas i det krigsvetenskapliga forskningsfältet
Military Innovation (MI). Professional Military Education (PME) är också relevant att
förhålla sig till då forskningsfältet bland annat inkluderar utbildning av officerare för att skapa kunskap som syftar till att förstå och hantera nya förutsättningar.6
När organisationer förändrar sig i samband med att den miljön de verkar i ställer nya krav är utbildning av individen en kritisk komponent för att klara av en anpassning. Individen
behöver utrustas med verktyg för att verka i en förändrad miljö, lära sig ny fakta, lära sig nya sätt att tänk och lära sig nya sätt att lösa praktiska problem. Den komplexa militära arenan ställer i jämförelse med andra arenor stora krav på utbildning för att utrusta individ och organisation för att klara av att hantera stora förändringar.7 När omvärlden förändras är det nödvändigt att officerarna kan tillämpa den förvärvade kunskapen och vara innovativa.8 Organisationer som har haft en felaktig kompetens hos sina medarbetare har drabbats negativt. Jörgen Hansson menar att det måste finnas en korrelation i kompetensnivå mellan
4 Biddle, Military Power Explaining Victory and Defeat in Modern Battle / Stephen Biddle., 192. 5 Hansson, Skapande Personalarbete : Lärande Och Kompetens Som Strategi, 9–11.
6 Kenney, “Professional Military Education and the Emerging Revolution in Military Affairs,” 52. 7 Ibid.
Sida 7 av 61 organisationens önskade kompetens och personalens befintliga kompetens.9 I militära
sammanhang har studier bland annat visat att den georgiska försvarsmaktens fokus på upprorsbekämpning i Irak medförde brister i samordning och taktiskt genomförande av högintensiv strid. Den kunskapsbristen var en av orsakerna till Georgiens begränsade
framgång i kriget mot Ryssland 2008.10 Ett vanligt uttryck är att militärer är utbildade för att utkämpa det senaste kriget och inte det nästkommande. Det finns en pågående debatt inom PME avseende läroplaners utformning och reformationer kopplat till förändringar i nationella säkerhetsstrategier och förändring i framtida konflikters karaktär.11
Ett av de största debattområdena inom PME är hur man anpassar läroplaner till skiftningar i doktriner och förändrad hotbild. Hur utbildningen anpassas för att förbereda eleven mot nästkommande konflikt istället för att fokusera på föregående.12 Att det fortfarande finns en debatt i Sverige och i övriga västländer om akademiseringens vara eller icke vara anser jag för denna studie vara irrelevant då komplexiteten i en militär uppgift idag kräver både
intellektuella och praktiska kunskaper. Redan i början av 1900-talet insåg man vikten av denna kombination hos militära chefer;
“The nation that will insist on drawing a broad line of demarcation between the fighting man and the thinking man is liable to find its fighting done by fools and its thinking done by cowards.”(Sir William Butler, 1907)
Kritiker erkänner att det idag krävs att en professionell soldat måste vara medveten om de legala, politiska och etiska sammanhang som omgärdar en väpnad konflikt samt ha en
medvetenhet om det doktrinära metoder som används på olika nivåer. Kritiken riktas ofta mot andra ämnen som till exempel ledning, ledarskap och kulturella färdigheter samt att
utbildningarna har svårigheter att snabbt anpassa sig till nya influenser från verkligheten.13 1.2. Syfte
Sverige ställs mot ett nytt hot och måste anpassa sin militära förmåga för att hantera det nya hotet. Ett led i omställningen från insatsförsvar till nationellt försvar är att anpassa
utbildningen av officerare så att den svarar mot det nya säkerhetspolitiska läget. Studien undersöker på vilka sätt Sverige inom ramen för Officersprogrammet har anpassat den
9 Hansson, Skapande Personalarbete : Lärande Och Kompetens Som Strategi, 14–15. 10 Cornell and Starr, The Guns of August 2008 : Russia’s War in Georgia.
11 Galbreath and Deni, Routledge Handbook of Defence Studies / Edited by David J. Galbreath and John R.
Deni, 102.
12 Ibid. 13 Ibid., 101–3.
SA Master HOP 12
Sida 8 av 61 militära utbildningen mot det nya hotet. Studien infogas i diskussioner om militär anpassning i allmänhet och diskussionen kring kunskaps- och utbildnings anpassning i synnerhet. Syftet är att studera effekterna av denna anpassning och hur den har skett inom den grundläggande officersutbildningen på Officersprogrammet.
1.3. Forskningsfråga
Givet studiens problemformulering och syfte har följande forskningsfråga formulerats:
Hur har den grundläggande officersutbildningen vid Försvarshögskolans Officersprogram anpassats efter försvarsbeslutet 2015?
1.4. Uppsatsens forskningsbidrag
Studiens vetenskapliga bidrag är att fylla en lucka då det verkar saknas tidigare forskning där man studerar anpassning av officersutbildning ur flera perspektiv. Tidigare forskning inom officersutbildning är generellt endimensionell där man vägt någon form av motsatsperspektiv mot varandra. Ambitionen är att fylla en forskningslucka genom att undersöka Sveriges grundläggande officersutbildning ur ett systemperspektiv. För att genomföra denna studie hämtas det teoretiska ramverket från den moderna forskningen inom MI. Studien genomför analysen ur ett systemperspektiv och analyserar valt fall ur perspektiven diffusion, resurs och organisation. Detta systemperspektiv har studien inte funnit i teorier kring PME utan funnit i den modernare forskningen kring MI14.
Valet att undersöka grundläggande officersutbildningen ur ett systemperspektiv innebär att resultatet kan bidra till framtida studier med teoriutvecklande ambitioner. Denna studie är teorikonsumerande men bidrar indirekt till teoribildning och framtida forskning och följaktligen till en breddning av forskningsfältet.15
Studiens utomvetenskapliga förankring är i den pågående diskussion som har förts inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan sedan Yrkesofficersprogrammet (YOP) startade 2006. Denna studie bidrar med empiri och koppling till officiella dokument med syfte att studera positiva och negativa effekter av ett system som inkluderar två myndigheter, Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Genom att analysera hur utbildningen anpassats till övergången från insatsförsvar till nationellt försvar kommer studien med hjälp av Horowitz teorimodell att svara på hur styrning från Försvarsmakten till Försvarshögskolan avseende
14 Med modernare forskning kring MI avses forskning efter Kalla kriget. 15 George, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences , 75.
Sida 9 av 61 Officersprogrammet fungerar i praktiken, hur anpassning av resurser har skett samt
anpassning av organisatorisk struktur. 1.5. Avgränsningar
Denna studie har inte för avsikt att undersöka effekterna av akademiseringen av officerare eller tvåbefälssystemet.
Studien har inte avsikt att kritisera den utbildning som bedrivs på Försvarshögskolans Officersprogram.
Studien kommer att ha huvudfokus på den utbildning som bedrivs vid Försvarshögskolan, Officersprogrammet. Detta innebär att vapenslagsspecifika utbildningar som bedrivs vid Markstridsskolan, Sjöstridsskolan och Luftstridsskolan inte kommer att omfattas i denna studie.
1.6. Disposition
Undersökningen har följande disposition; Först en inledning med beskrivning av problem och motiv, presentation av frågeställning samt avgränsningar. Därefter följer ett kapitel med fokus på tidigare forskning. Sedan följer en presentation av studiens teoretiska ramverk. Efter detta beskrivs forskningsdesign med operationalisering och presentation av studiens analysmetod. Vidare kommer kapitlet med studiens resultat. Slutligen förs en diskussion över studiens resultat. Sist i uppsatsen redogörs använda källor samt bilagor.
2. Tidigare forskning
Vid studier av hur anpassning av militära förmågor sker finns det inom MI fältet olika skolor om hur fältet definieras. En skola menar att innovation endast sker i fredstid och bygger på att det finns gott om tid att anpassa sig och att anpassning sker på stridsfältet i tider av ofred som en omedelbar åtgärd för att motverka ett problem.16
En annan skola tittar istället på vilken typ av förändring som innovationen ledde till, de ser innovation som ett samlingsbegrepp för både anpassning och innovation. Ledde innovationen till ett förändrat uppträdande i fält, medförde förändringen till betydande organisatoriska förändringar eller ledde förändringen till en ökad militär effekt genom förändring av en operativ norm.17
16 Murray, Military Adaptation in War : With Fear of Change / Williamson Murray. 17 Grissom, “The Future of Military Innovation Studies.”
SA Master HOP 12
Sida 10 av 61 2.1. Militär innovation
Det finns även studier som omfattar vilka mekanismer som leder fram till en militär
innovation. Barry Posen menar efter sina studier av militär innovation under mellankrigstiden att en påverkan från en civil politisk nivå är en förutsättning för militär innovation, vidare anser han att en organisation som inte blir påverkad kommer att stagnera.18 Posens studie av doktrinutveckling under mellankrigstiden bygger på tre fall; Tyskland, Storbritannien och Frankrike.19 I det tyska fallet har han studerat utvecklingen inom Reichswehr/Wehrmacht som sedermera ledde fram till blitzkrigskonceptet. Posen konstaterar att det var den civil-militära dynamiken som ledde fram till den nya doktrinen då det var påtryckningar från civila tyska ledare som ledde till den militära innovationen.20 Hotet om tyska flygattacker skapade påtryckningar från civila brittiska ledare som ledde fram till utvecklingen av Fighter
Command´s som bestod av integrerade radarstationer, ledningscentraler och jaktskvadroner. Franska ledare misslyckades enligt Posen att påverka den franska försvarsmakten till militär innovation vilket bidrog till nederlaget 1940.21 Deborah Avant ifrågasätter Posens forskning som hon anser är för kategorisk. I sin jämförande fallstudie av USA:s och Storbritanniens anpassning i Vietnamkriget respektive Boerkriget så hävdar hon att de civil-militära förutsättningarna i form av att den militära doktrinen integrerats med den nationella
säkerhetsstrategin varit likvärdiga. I USA så engagerade sig presidenten kontinuerligt i kriget utan att man lyckades att anpassa sig. I Storbritannien var det ett omvänt förhållande, litet engagemang från de politiska ledarna men god anpassning av det brittiska förbanden. Detta är enligt Avant inte det resultat som man kan förvänta sig om man tittar på Posens modell.22 En annan studie som Stephen Rosen presenterar i boken Winning the Next War bygger på tre fall han studerat; brittiska utvecklingen av stridsvagnsvapnet och ubåtsvapnet under första och andra världskriget samt USA:s utveckling av strategisk bombflyg 1941-45. Rosens slutsatser skiljer sig från Posens civil-militära koppling till innovation, han finner att en professionell officerskår påverkas mindre av civil kontroll. Han hävdar att det är de högre officerarna inom en professionell organisation som genom att initiera och peka ut riktningen för innovation skapar förutsättningar för densamma. Vidare uppmärksammar han svårigheten i att sia om hur
18 Posen, The Sources of Military Doctrine : France, Britain, and Germany between the World Wars / Barry R.
Posen., 222–36.
19 Ibid., 232–35. 20 Ibid., 171–75. 21 Ibid., 224–26.
Sida 11 av 61 framtidens krig kommer att se ut, han påtalar vikten av säkerhetspolitiska inriktningar samt simuleringar av handlingsalternativ byggda på olika hotscenarion.23
En annan mekanism för MI, som bland annat företräds av Harvey Sapolsky, visar att intern politisk konkurrens mellan försvarsgrenar är det som driver på MI med ett syfte att försvara sitt existensberättigande och sin del av den totala budgeten. Sapolsky exemplifierar detta med hur amerikanska marinen i konkurrens med flygvapnet framgångsrikt hanterade byråkrati och den politiska nivån för att få utveckla polarisprogrammet24
Ytterligare en mekanism för skapande av MI kopplas till organisationskultur. Theo Farrell hävdar med utgångspunkt i europeiska, amerikanska och asiatiska fallstudier att kultur är ett intersubjektivt fenomen och att organisationskultur skapar ett sammanhang och
förutsättningar för MI.25 Kronvall och Pettersson skriver i sin artikel Doctrine and Defence
Transformation in Norway and Sweden att förändring och anpassning måste innehålla både
fysisk och mental förändring. De gör gällande att militär transformation har tre
huvudkategorier; kulturella, politisk-strategiska och tekniska orsaker. Kulturella aspekten syftar till att förändra kulturella normer, politisk-strategiska fokuserar på föränderliga hot mot nationell säkerhet och tekniska orsaker har fokus mot teknikens utveckling i krigföring. De påtalar även att förändringen ska vara snabb och revolutionerande och inte en normal förändring som är stegvis evolutionär.26
Kimberley Zisk sammanfattar ovanstående mekanismer i sin studie. Hon anser att trots att en militär organisation uppskattar ett upprätthållande av stabilitet, autonomi, förutsägbarhet och kontroll över den miljö den verkar inom så finns utrymme för individer att göra sina röster hörda. Alla individer inom organisationen kommer inte att dela åsikt, utan det finns ett individuellt kritiskt tänkande.27
2.1.1. Förutsättningar för militär innovation
Williamsson Murrays studier av militär innovation under mellankrigstiden framhäver ett antal förutsättningar för lyckad militär innovation. Han påpekar precis som Posen att det måste finnas en koppling mellan det militära problemet och den nationella säkerhetsstrategin.
23 Rosen, Winning the next War : Innovation and the Modern Military / Stephen Peter Rosen, 251–61. 24 Sapolsky, The Polaris System Development : Bureaucratic and Programmatic Success in Government /
Harvey M. Sapolsky, 35–41.
25 Grissom, “The Future of Military Innovation Studies,” 916.
26 Kronvall and Petersson, “Doctrine and Defence Transformation in Norway and Sweden,” 281–83.
27 Zisk, Engaging the Enemy Organization Theory and Soviet Military Innovation, 1955-1991 / Kimberly Marten
SA Master HOP 12
Sida 12 av 61 Innovationen ska främja målet för att uppnå den nationella säkerhetsstrategin.28 Erfarenheter från mellankrigstiden som Murray anser att man ska ta med sig in i framtiden är att innovation skall ske utifrån en realistisk kontext, en realistisk tänkande motståndare som har förmågor och kapacitet som speglar verkligheten. När det gäller officersutbildning så trycker han på att det på alla nivåer måste finnas ett nära samarbete mellan utbildningen och den aktuella verkligheten för att skapa en anpassningsbar organisations- och officerskultur.29 Ett exempel på en sådan innovation kan man läsa om i James Corums The Roots of Blitzkrieg. Corums studier av Tysklands militära reform under mellankrigstiden, framhäver att den tyska
generalstabschefen Hans von Seeckt och hans införande av en ny välutbildad officerskår som ett av svaren på de taktiska framgångarna Tyskland hade under andra världskriget. De
välutbildade officerarna var en förutsättning för den innovativa doktrinutveckling som var grunden i det så kallade blitzkrigs konceptet.30
Meir Finkel har studerat ett antal fall från andravärldskriget, israeliska krig och
Sovjetunionens krig i Afghanistan och presenterar i sin bok On flexibility, fyra olika stratum för att uppnå flexibilitet. Dessa stratum ska enligt Finkel ge möjlighet att undvika
överraskning men framförallt skapa en förmåga att anpassa sig och återhämta från
överraskning.31 I Finkels stratum som avhandlar konceptuell och doktrinär flexibilitet anser han att två teorier bör kombineras. Den första är att skapa balans mellan hot och åtgärd, de åtgärder som vidtas ska vara i balans med det externa hotet som utlöser dessa. Den andra är kopplat till organisationsteori, att arméer tenderar att anta doktriner som bevarar och ökar deras interna styrka som organisation.32 Detta innebär att anpassningen justeras till den egna organisationens styrkor och inte alltid balanseras mot det externa hotet. Finkel exemplifierar detta med den Israeliska försvarsmaktens fokus på COIN33 under perioden 2000-2006, detta fokus på COIN innebar bristande utbildning och träning i högintensiv strid mot en
kvalificerad motståndare under denna tidsperiod. Konsekvensen blev tappad kompetens på alla nivåer, från enskilda fordonsförare till brigadchefen, som visade sig när det andra Libanonkriget bröt ut 2006.34 Teo Farrells hävdar i sin forskning om kulturell anpassning att
28 Murray and Millett, Military Innovation in the Interwar Period / Edited by Williamson Murray, Allan R.
Millett, 311.
29 Ibid, 325–28.
30 Corum, The Roots of Blitzkrieg : Hans von Seeckt and German Military Reform / James S. Corum, 94–96. 31 Finkel and Tlamim, On Flexibility : Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield. 32 Ibid., 227.
33 COIN Counterinsurgency, Sv: upprorsbekämpning.
34 Finkel and Tlamim, On Flexibility : Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield,
Sida 13 av 61 arméer anpassar sitt beteende efter omvärldens aktuella normer för krigföring och hotbilder. Han argumenterar för att det vanligtvis endast är starka stater som bryter en sådan norm och att mindre stater väljer att anpassar sig till gällande norm istället för den reella hotbilden.35 Finkel anser att den israeliska försvarsmaktens fokus på COIN, fastän hotbilden hade förändrats, kan vara ett fall av kulturell anpassning till gällande norm.36 Ytterligare ett
exempel på samma fenomen var Rysslands svårigheter att anpassa sig till kriget i Afghanistan och första Tjetjenienkriget. Robert Cassidy hävdar att Rysslands problem med att anpassa sig till dessa krig berodde på den ryska militärkulturen som under årtionden utvecklats mot ett storkrig med syfte att hävda sitt imperium.37
B.A Friedman uttrycker att den taktiska planen genomförs på marken av människor, att det är dessa människors förmåga att uppträda i kaos och hantera krigets dimma som är avgörande för om det skall bli en seger. Utbildning och träning av de trupper som ska genomföra striden är så viktig att man enligt Friedman kan säga att strider inte vinns på slagfältet utan avgörs av truppernas utbildning och träning.38 Friedman kritiserar allmänt hur amerikanska förband tränar men lyfter fram US Army´s National training Center på Fort Irwin som ett positivt undantag. På Fort Irwin använder man en tänkande motståndare som har till uppgift att försöka vinna. Detta ställer krav på kreativitet, anpassning och flexibilitet på det övade förbandet. Han anser att förutbestämda övningsscenarion, som vanligtvis används på andra utbildningsplatser, är destruktiva och måttligt effektiva. Detta fenomen beror på brister i lessons learned (LL) systemet som enligt Friedman endast värderar eget taktiskt
genomförande och inte tar hänsyn till motparten. Denna brist påverkar innovationer i taktik och teknik när det ska överföras till doktriner och utbildningsanvisningar. Han påstår att när det har fungerat bra så har det berott på tillfälligheter då personal med rätt erfarenhet har blivit satta att skriva något av dessa dokument.39
2.1.2. Initiering av militär innovation
Inom ämnet MI finns en pågående diskussion om hur MI initieras och föds in i
organisationen. Är det uppifrån och ned i organisationen (top-down) eller innovation från botten och upp (bottom-up)? Alla fyra mekanismer för militär innovation framför argumenten
35 Farrell, “World Culture and Military Power,” 458–61.
36 Finkel and Tlamim, On Flexibility : Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield,
230–31.
37 Cassidy, Russia in Afghanistan and Chechnya : Military Strategic Culture and the Paradoxes of Asymmetric
Conflict / Robert M. Cassidy, 9–12.
38 Friedman, On Tactics : A Theory of Victory in Battle / B.A. Friedman., 191. 39 Ibid., 192–93.
SA Master HOP 12
Sida 14 av 61 att militära organisationer är oflexibla och i grunden ovilliga att förändras. Att militära
organisationer är byråkratiska och hierarkiska gör ett avtryck i hur MI initieras i
organisationen. Det vanligaste är att förändring sker som konsekvens av ett initiativ från toppen av hierarkin, som en top-down process.40 Posen uttrycker det som att även den mest framgångsrika militära organisationen behöver en ordentlig ”kick in the pants” från högre myndighet för att förändra sig.41
Fastän de fyra ledande mekanismerna för MI är tydliga med att innovation kan kopplas till ett hierarkiskt beteende så finns det empiriska exempel på bottom-up innovation som inneburit förändringar i taktik och organisation. Ett exempel på sådan innovation är stormtruppstaktiken som utvecklades av tyskt infanteri under första världskriget. Istället för centraliserad ledning där striden orkestrerades av artilleriets eldvalsar och infanteriet anföll på linje med gevär och bajonett utvecklades en taktik där mindre förband disponerade egen eldkraft och mandat att ta beslut utifrån aktuell situation.42 Grissom menar att bottom-up innovationer är förhållandevis outforskade och att forskningsfältet militär innovation på grund av en övervikt mot top-down forskning fått en fokus på de fyra presenterade mekanismerna.43 Om man utgår från Murrays definition av MI att innovation sker i tider i fred och att anpassning sker på stridsfältet så skapar det en skiljelinje mellan begreppen top-down och bottom-upp.
Mycket av forskningen om militär innovation har fokuserats till mellankrigstiden, och att den militära hierarkiska organisationen förklarar varför innovation sker från toppen och nedåt i organisationen. Per Norheim-Martinsen menar att detta inte riktigt stämmer överens med dagens militära organisationer. Han menar att det finns en förväntan att militära
organisationer ska vara hierarkiska med en top-down ledning men att detta är en chimär då dagens militära organisationer inte skiljer sig nämnvärt från civila organisationer. Detta ser han som en förklaring till varför tagna beslut ofta misslyckas att leverera avsedda resultat. Orsakerna till detta motiverar han bland annat med att soldater och många yngre officerare ser sitt yrke som ett jobb och inte livsstil.44 Detta ska enligt Norheim-Martinsen bero på att gränsen mellan den militära organisationen och det civila samhällets jämlika karaktär till viss del suddats ut. En orsak till detta finner han i att militära organisationer inte längre är
40 Grissom, “The Future of Military Innovation Studies,” 919.
41 Posen, The Sources of Military Doctrine : France, Britain, and Germany between the World Wars / Barry R.
Posen., 226.
42 Gudmundsson, Stormtroop Tactics : Innovation in the German Army, 1914-1918 / Bruce I. Gudmundsson,
171–78.
43 Grissom, “The Future of Military Innovation Studies,” 924–25.
Sida 15 av 61 isolerade från samhället som totalitära institutioner. De moderna militära organisationerna är integrerade med samhället och blir följaktligen påverkade av och anpassar sig till allmänna trender.45 Införandet av nya förvaltningsmetoder46 har förändrat färdigheter och kompetenser, fokus har flyttats från att vara hotförebyggande och avskräckande till att mäta leverans och resultat. Den slutliga frågan som Norheim-Martinsen ställer i sin artikel är; […]“if defense
organizations are forced to behave like “normal” organizations, will they still retain the capacity to deliver what remains its “special” or core business, to fight, win, or more importantly, deter against wars?”47
2.2. Militär utbildning
Keller och Johnson-Freese för i sin artikel Getting to the goal in professional military
education en diskussion om förhållandet mellan akademisk utbildning och träning. De visar
på att det finns olika falanger inom den amerikanska försvarsmakten och att det även skiljer sig mellan försvarsgrenarna.48 Historiskt så har förhållandet mellan akademisk utbildning och träning speglats av den aktuella försvarsbudgeten. Efter världskrigen, Vietnamkriget och kalla kriget har det skett budgetneddragningar som främst drabbat förband och beredskap medan det skett en viss satsning på utbildning. Vid en förändrad hotbild med budgetökningar har förhållandet varit omvänt, förband har växt, beredskap har höjts medan akademisk utbildning har nedprioriterats.49 De konstaterar att det finns utmaningar i att anpassa utbildningen när omvärldsmiljön förändras. Den akademiska utbildningen kan anpassas, för att göra detta anser Keller och Johnson-Freese att det är tre grundläggande frågor som återkommande bör ställas; Vad förväntas av officerarna efter genomförd utbildning? Vad bör undervisas under
utbildningen och vem ska undervisa?50 Gleiman och Zacharakis omnämner samma problem, att det finns en motsättning mellan akademisk utbildning och praktisk träning för officerare. De ser att detta i sig egentligen inte är ett motsatsförhållande utan att en officerskarriär skall kantas av kontinuerlig utbildning och träning för att både klara av processer som främjar organisationens strukturella behov till att lösa komplexa problem där det inte finns ett rätt svar.51 De motsätter sig inte de tre frågorna som Keller och Johnson-Freese utan ser att det måste finnas en individuell plan för respektive individ, det vill säga ett
45 Norheim-Martinsen, “New Sources of Military Change - Armed Forces as Normal Organizations,” 321. 46 New public management.
47 Norheim-Martinsen, “New Sources of Military Change - Armed Forces as Normal Organizations,” 323. 48 Kelley and Johnson-Freese, “Getting to the Goal in Professional Military Education,” 121.
49 Ibid., 122. 50 Ibid., 123.
SA Master HOP 12
Sida 16 av 61 organisationsengagemang som tillser att individens kompetens svarar mot organisationens behov.52
Ett av de största debattområdena inom PME är hur man anpassar läroplaner till skiftningar i doktriner och förändrad hotbild. Att bedriva utbildningen för att förbereda eleven mot nästkommande konflikt istället för att fokusera på föregående.
Det Svenska utbildningssystemet blandar akademiska studier och fältnära förbandsträning under den grundläggande officersutbildningen, denna mix av både teori och praktik fortsätter även under vidareutbildning till officer på en högre nivå. Det svenska utbildningssystemet överensstämmer med Hugh Smiths definition av militära professionsstudier. Smith menar att professionsstudier ska innehålla både akademiska studier och träning och att det är summan av dessa tillsammans som utvecklas till militär profession.53
Denna syn delar Smith med Svensson et al som menar att kompetens är den totala summan av teoretisk och praktisk kunskap.54 Samtidigt finns det enligt Smith kritik mot delar av detta system då många akademiska utbildningar är uppdragsutbildningar. Kritiker menar att samtidigt som utbildningarna skräddarsys för den militära kunden så frångår universitet den akademiska kulturen i utbyte mot ekonomisk vinning.55
2.3. Utbildning och kompetens ur ett civilt perspektiv
Utbildning är en kritisk komponent för att klara av förändringar i alla organisationer, när nya krav ställs och förutsättningarna förändras behöver individer lära sig ny fakta, nya sätt att genomföra verksamhet och nya sätt att tänka. I den militära arenan är utbildning av större vikt
än i många andra organisationer. Organisationens förmåga att hantera förändringar och individernas kompetens handlar om liv och död och kan i slutändan bli en fråga om statens överlevnad.56 Kompetens utvecklas enligt Svensson et al
52 Gleiman and Zacharakis, “Continuing Professional Education in the Military,” 84–86.
53 Smith and (1997), Preparing Future Leaders : Officer Education and Training for the Twenty-First Century /
Edited by Hugh Smith, 154.
54 Svensson, Ellström, and Åberg, “Integrating Formal and Informal Learning at Work,” 480.
55 Galbreath and Deni, Routledge Handbook of Defence Studies / Edited by David J. Galbreath and John R.
Deni, 101.
56 Kenney, “Professional Military Education and the Emerging Revolution in Military Affairs,” 52.
Sida 17 av 61 genom kombinationen av både formell och informell utbildning som skapar förutsättningar för ett reflekterande lärande. Det formella och informella står inte i opposition till varandra utan dynamiken kompletterar och stärker ett lärande. Svensson et al definierar kompetens som
”en individs förmåga att agera kunnigt, effektivt, strategiskt och reflekterande i en situation”57. En formell utbildning förbättrar förmågan att integrera informellt lärande. Erfarenhetsinlärning förutsätter konceptuella verktyg och kunskap om uppgifter och processer.58 En förutsättning för att genomföra en åtgärd eller hantera en situation är kompetens. Individens personliga engagemang för att ta till vara på och utveckla sin kompetens är beroende av hur väl kompetensen kommer till sin rätt, en individ som inte känner av möjligheten att utvecklas eller återkommande får uppgifter utanför sitt
kompetensområde utan stöd stagnerar. Det är av vikt att arbetsuppgifternas krav, ledningen och organisationskulturen skapar dessa förutsättningar.59
Jörgen Hansson beskriver vikten av rätt kompetens utifrån ett företagsperspektiv. Han beskriver vikten av att affärsidén och personalidén måste korrelera om man ska uppnå effekt.
”En organisationsstruktur som skapar lärande riktar in företagets uppmärksamhet på de delar av omvärlden som är nödvändiga att följa.” Det vill säga att organisationen visar vilka
nya krav som ställs på medarbetarna och samtidig skapar förutsättningar för att medarbetarna att kompetensutveckla sig i den utpekade riktningen.60 En organisation som växer behöver medarbetare som växer, medarbetare som utvecklar sig ökar organisationens möjligheter att få fram nya produkter, finna nya marknader, utveckla nya idéer etc.
2.4. Svenska studier
Denna studie som är ett fall av militär innovation och kunskapsanpassning i svensk kontext, har ännu inte studerats djupare eller alls. I översikten av svenska studier har diskussionen för anpassning fokuserat på militär innovation ur ett tekniskt perspektiv. Bengt Mölleryds avhandling beskriver tekniska innovationer ur ett systemperspektiv där han påtalar vikten av utbildning och träning men fokus är den tekniska aspekten.61 Ett annat arbete relaterat till anpassning är Kronvall och Peterssons studie om hur doktriner fungerar som ett incitament i en försvarstransformation.62 Deras studie fokuserar på hur doktriner har påverkat
57 Svensson, Ellström, and Åberg, “Integrating Formal and Informal Learning at Work,” 480. 58 Ibid.
59 Hansson, Skapande Personalarbete : Lärande Och Kompetens Som Strategi, 93–94. 60 Ibid., 116–17.
61 Mölleryd Bengt A., “An Anatomy of Technological Innovation in Infrastructure and Defence Systems in
Sweden after the Cold War.”
SA Master HOP 12
Sida 18 av 61 anpassningen jämfört med andra faktorer, studien är komparativ mellan Sverige och Norge. De fokuserar inte på de tekniska aspekterna utan ser anpassning som en snabb och avsiktlig transformation med omformning av både mentala och fysiska strukturer som utgör en nations väpnade styrkor.63 Studier av det svenska utbildningssystemet för officerare kretsar till största del kring akademiseringen och dess påverkan på professionen samt det vetenskapliga
förhållandet till ämnet krigsvetenskap. 2.5. Begreppsförklaring
Militär innovation
Ett annat begrepp som används inom samma område som MI är försvarstransformation eller militär transformation (MT). Det saknas en samfälld definition för MT och det är relativt spretigt när man granskar fältet. Det inrymmer allt ifrån väldigt smala idéer för hur en specifik teknisk lösning påverkat krigföringen till att bredare idéer där teknisk, doktrinär och
organisatorisk förändring förs samman för att lösa nya säkerhetsutmaningar. Elinor Sloan och Ian Roxborough delar två idéer till definition av MT. Den första är den vedertagna
transformationen revolution in military affairs (RMA) medan den andra är mer allmän, en process för att anpassa väpnade styrkor till nya säkerhetsutmaningar. RMA står för en väldigt teknikfokuserad transformation medan den andra, som Sloan kallar transformerad
transformation innehåller fler mjuka värden som förändrad kultur, begrepp och doktriner. I
denna studie kommer MI och MT att aggregeras och benämnas militär innovation (MI). RMA kommer inte att inordnas under MI utan står i denna studie för ett revolutionerande tekniksteg inom krigföring, exempelvis krutet eller atombomben.
Miltär professions utbildning
Amerikanska Generalen William Richardsson uttryckte att militär utbildning och träning har visat sig vara den säkraste vägen till kompetens, hög standard och till seger. Den säkraste vägen att stärka banden mellan förberedelser i fred och framgång i krig är tillväxt och kontinuerlig professionell utveckling av Arméns ledare.64 Inom militära vetenskapliga fältet PME pågår det en debatt huruvida fältet bara ska förhålla sig till akademisk utbildning eller om fältet även skall inkludera träning. Denna studie förhåller sig till Masland och Raldway:s
63 Ibid., 282.
64 Galbreath and Deni, Routledge Handbook of Defence Studies / Edited by David J. Galbreath and John R.
Sida 19 av 61 definition. De anser inte att det finns en klar gränslinje, utan att hela inlärningsprocessen med både träning och akademiskutbildning inryms i samma spektrum.65
3. Teori
Teorier för innovationssystem som tar hänsyn till fler bidragande faktorer i
förklaringsmodellerna utvecklades efter kalla kriget. Gemensamt för dessa modeller är att de tar hänsyn till kulturella-, sociala-, organisatoriska- och institutionella aspekter. Bengt Mölleryd som i sin avhandling An anatomy of technological innovation in infrastructure and
defence systems in Sweden after the Cold War utgår från denna forskning och uttrycker bland
annat att innovation handlar om förmåga att tänka framåt, vara innovativ och kunna anpassa sig till nya förutsättningar. Mölleryd anser att denna förmåga både har en kulturell- och en social aspekt men framför allt byggs förmågan genom utbildning och träning.66
Studien använder sig av Michael Horowitz teorimodell, Adoption Capacity Theory (ACT) som utgår från forskning av militär innovation men fokuserar på hur anpassning till en innovation hanteras. Modellen skiftar fokus från den faktiska innovationen mot de åtgärder som en stat genomför för att anpassa sig.67 Horowitz prövar själv sin teorimodell på fyra olika fall som påverkat den internationella säkerhetspolitiken; Carrier warfare, Neuclear weapons,
Battlefleet warfare och Suicid terrorism. Modellen har enligt Horowitz potential att tillämpas
på en lägre nationell nivå. Spridning, organisatoriska processer och resurser kommer att vara avgörande för hur man lyckas anta utmaningen att anpassa sig till en militär innovation.68
3.1. ACT – Adoption Capacity Theory
Det finns ett antal metoder en stat kan välja för att hantera militära innovationer som uppstår i en antagonistisk stat. Strävan är att på något sätt anpassa sig genom att skapa en motvikt och på det viset göra innovationen irrelevant. Åtgärden kan vara intern med skapande av
motsvarande förmåga eller ett motmedel. Åtgärden kan vara extern genom olika
alliansstrategier. Det kan även innebära att en stat inte har förmågan att anpassa varken internt
65 Masland, Soldiers and Scholars : Military Education and National Policy / by John W. Masland and Laurence
I Radway, 51.
66 Mölleryd Bengt A., “An Anatomy of Technological Innovation in Infrastructure and Defence Systems in
Sweden after the Cold War,” 21.
67 Kyle A, “Review Reviewed Work ( s ): The Diffusion of Military Power : Causes and Consequences for
International Politics by Michael C . Horowitz Review by : Kyle A . Joyce Source : Perspectives on Politics , Vol . 9 , No . 3 ( September 2011 ), Pp . 765-766 Publi.”
68 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
SA Master HOP 12
Sida 20 av 61 eller extern vilket kan få till följd att maktbalansen förskjuts.69 Adoption-capacity theory (ACT) är utvecklad för att studera introduktionen och spridningen av militära innovationer. Teorin bygger på tidigare forskning inom fältet MI och strävar efter att med ett teoretiskt ramverk kunna förklara staters agerande vid anpassning och på så sätt bidra till underliggande faktorer som påverkar militär makt och skiftningar i militär makt.70 Horowitz menar att hans forskning utöver en förståelse för första steget i en innovations livscykel till skillnad mot annan forskning inom fältet ger en förståelse för vad som sker efter det första steget i en innovations process. Som exempel nämner han bland annat Barry Posen och Stephen Rosens forskning om hur militär innovation påverkas och initieras, Horowitz menar att deras teorier bara täcker in en del i ett större sammanhang. Han menar att tidigare forskning bara fokuserar på en bit i ett större pussel och att hans forskning knyter ihop dessa bitar till en helhet. I kontrast till tidigare forskning inom ämnet anser Horowitz att hans teori är mer
sammanhängande och beskriver hur innovationer sprids, hur staters respons på innovationer och hur de beslut som följer påverkar internationell politik.71
Figur 2 Exempel på en stats respons vid militär innovation
Michael Horowitz är professor i statsvetenskap vid University of Pennsylvania, hans forskningsintresse inkluderar bland annat teknologi och internationell politik, militär innovation och ledarens roll i internationell politik. Horowitz har skrivit ett trettiotal vetenskapliga artiklar, ett antal kapitel i vetenskaplig litteratur och dagstidningsartiklar.72 Horowitz bok The Diffusion of Military Power: Causes and Consequences for International
69 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz., 3–4.
70 Ibid, 49. 71 Ibid., 22–24.
Sida 21 av 61
Politics har mottagit flera priser, bland annat Best Book Award from the International Security Studies Section of the International Studies Association.73
Michael Horowitz menar att en innovation skapar en interaktion mellan en stats förmåga att mobilisera resurser och förmågan att skapa organisatoriska förändringar. Denna interaktion tillsammans med den inneboende kapaciteten är avgörande för enskilda staters förmåga att anpassa sig samt vilka val av anpassningsåtgärder de gör. Om kostnaden i resurser är höga, till exempel finansiella resurser, så minskar graden av anpassning och alliansstrategier blir mer attraktiva. Samma fenomen uppstår om de organisatoriska förändringarna som till exempel rekrytering, utbildning och doktrinära förändringar blir för stora. En resursstark stat med stort organisatoriskt kapital har större förutsättningar att lyckas än en resurssvag stat med litet organisatoriskt kapital. Vissa stater kan ha nödvändiga resurser och organisatoriskt kapital men sakna ett politiskt intresse att anpassa sig. Mätning av dessa variationer och försök att förklara maktförskjutning mellan stater enkom med hjälp av traditionella teorier anser Horowitz vara problematiskt.74 Horowitz refererar till Theo Farrell som påstår att mycket av den traditionella forskningen inom anpassning och kapprustning mellan stater fokuserar på värden som är lätta att mäta, till exempel antal stridsvagnar, ubåtar och stridsflygplan medan man bortser från organisatoriska värden såsom rekrytering, utbildning, träning och
doktriner.75
Vidare argumenterar Horowitz genom att presentera exempel från affärsvärlden. 2001
genomförde McKinsey Corporation och London School of Economics en enkätundersökning som genomförts på över hundra företag. Dessa företag hade implementerat nya tekniska lösningar alternativt nya ledningsstrukturer eller genomfört förändringar inom bägge
områdena. Resultatet visade att enbart ny teknik ökade lönsamheten med 2 procent i snitt, ny ledningsstruktur ökade lönsamheten med 9 procent i snitt medan de företag som kombinerat implementering av ny teknik och ledningsstruktur ökade i snitt sin lönsamhet med 20
procent.76 Som jämförelse med denna undersökning hävdar Horowitz att många forskare som studerar internationell säkerhet bara tittar på den ena sidan av myntet då de mäter en stats nationella styrka i bruttonationalprodukten, antal soldater, antal invånare och storlek på
73
https://live-sas-www-polisci.pantheon.sas.upenn.edu/sites/default/files/2019-11/HorowitzPublicCVNovember2019.pdf
74 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz., 5.
75 Farrell, “World Culture and Military Power.” 76 Dorgan, Stephen J, “When IT Lifts Productivity.”
SA Master HOP 12
Sida 22 av 61 försvarsbudget.77 Det finns studier som undersöker ett bredare spektrum när de bedömer en stats militära styrka, exempelvis Dan Reiter och Allan Stam som fokuserade på hur staters politiska styre påverkar utfallet på stridsfältet eller Stephen Biddle som argumenterar för att det är hur man organiserar och använder sina militära resurser som avgör hur stark en stats militära styrka är.78
3.1.1. Diffusion
Grunden i ACT är att när en stat har tillräcklig kunskap om en ny militär innovation så startar en diffusion, det är sedan en interaktion mellan de två faktorerna resurser och
organisationskapital som avgör hur anpassningen genomförs.79 Horowitz använder begreppet diffusion för att förklarar när en militär innovation uppmärksammas och börjar att spridas. När den andra parten har tillräcklig information och kunskap om innovationens innebörd, har man kommit till startpunkten för diffusionen. Det är från denna startpunkt (diffusion) som triggar någon form av aktivt beslut. Ett exempel på när en stat har dolt en militär innovation och på så sätt förskjutit diffusionspunkten är det amerikanska Manhattan projektet då de lyckades hemlighålla information och kunskap även efter att de släppt två atombomber över Japan. 80
3.1.2. Resurs – Financial Intensity
Financial intensity innebär de specifika resurserna som behövs för att möta kraven i form av
resursmobilisering för att bemöta en militär innovation. De definieras som den relativa
mängden av resurser oavsett om man mäter utifrån en stats försvarsbudget eller om man mäter i förhållande till en stats bruttonationalprodukt. Det är den totala summan av resurser som krävs, alla resurser som behöver allokeras för att möta innovationen, civila och militära.81 Horowitz menar att om en innovation kräver stora resurser så kommer anpassning att gå långsamt och det kan kräva resurser som en stat inte kan uppbringa, till exempel specifik teknisk kompetens eller industriella resurser.
3.1.3. Organizational capital
De organisatoriska kraven för att anpassa sig till en militär innovation kan skifta. En anpassning kan kräva att utbildnings-, tränings- och rekryteringssystem utvecklas. Olika
77 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz., 6.
78 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz., 7.
79 Ibid., 9. 80 Ibid., 8. 81 Ibid., 29.
Sida 23 av 61 militära innovationer ställer olika krav på anpassningen, som exempel på en mildare
anpassning kan nämnas utveckling av skydd på stridsfordon och anpassat uppträdande för att hantera hotet från pansarvärnsrobot.82 Ett exempel på en innovation som krävde en stor anpassning är utvecklingen inom sjökrig från kanoner till torpeder och ubåtar. Den
innovationen påverkade maktbalansen inom hela arenan och ställde krav på förändringar i grundidén i hur man nyttjar marina styrkor.83 Organisationskapitalet är en immateriell
kapacitet som möjliggör för organisationer att anpassa sig till upplevda förändringar, men som med andra abstrakta tillgångar så saknas ett begrepp om vad organisationskapital är. Horowitz förklarar det som; ”virtuella lager av förändringstillgångar som svar på skiftningar i
krigföringens karaktär”.84
4. Metod
Designen av studien handlar om att välja en lämplig design för den problemställning som valts för studien. Vad är syftet med studien, är det att förklara eller beskriva? För att en kvalitativ undersökning ska bli trovärdig och accepterad så ställer det krav på studien, att den bedrivs på ett strikt och metodiskt sätt för att resultaten ska bli användbara. Det ställer även krav på transparens i analysen av data för att visa att den utförts på ett konsekvent och
uttömmande sätt.85 Metodkapitlet avser beskriva studiens design och bringa klarhet och skapa transparens i studiens genomförande.
Studien är en teorikonsumerande enfallstudie, detta innebär att fallet och undersökning av fenomenet står i fokus.86 Studien tar stöd i ett teoretiskt ramverk om anpassning, teorin används som stöd för att avgränsa samt genomföra undersökningens analys. Datainsamlingen bygger på semistrukturerade informantintervjuer, empirin har efterhand som studien har framdrivits förstärkts med officiella dokument och artiklar. Empirin har analyserats med en deduktiv tematisk analysmetod.
82 Finkel and Tlamim, On Flexibility : Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield,
235–36.
83 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz., 30.
84 Ibid.
85 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad, 87–88. 86 Ibid., 41.
SA Master HOP 12
Sida 24 av 61 4.1. Operationalisering
Diffusion
För att hitta startpunkten för hur en anpassning av utbildningen har initierats och hur direktiven från beställande myndighet dialogiseras undersöktes i studien styrning av verksamheten på Officersprogrammet före och efter försvarsbeslutet 2015. Som det
redovisades i tidigare forskning finns det en divergerande syn inom forskningsfältet på hur innovation och anpassning initieras i en organisation vilket innebär att studien finner intresse i att undersöka hur initiering har gått till i detta fall. Studien definierar begreppet styrning enligt Nationalencyklopedin; ”Styrning, administrativt sett alla de åtgärder som ledningen i en
organisation vidtar för att påverka dess processer och resultat.”87
Resurser
För att undersöka resursökningen för att möta en militär innovation så gör man en mätning av kostnad per enhet före och efter en anpassning enligt Horowitz. På en högre nivå kopplas denna mätning vanligtvis till försvarsbudget i förhållande till BNP.88 I analysen kommer analysenheternas uppfattning om det skett någon anpassning av resurser på
Officersprogrammet i anslutning till försvarsbeslutet 2015 att undersökas. Studien definierar
87https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/styrning
88 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz., 29.
Sida 25 av 61 begreppet enligt Nationalencyklopedin; ”Resurs, tillgång som är känd och åtkomlig för viss
verksamhet, i vid bemärkelse ett medel för att underlätta uppnående av ett visst mål.”89
Organisation
Horowitz menar att en ung organisation är mer förändringsbenägen och på så sätt har ett starkt organisationskapital medan en äldre organisation har svårare att anpassa sig på grund av att byråkrati växer sig starkare efterhand som en organisation är opåverkad.90 I analysen av organisation kommer analysenheternas uppfattning av anpassning av organisatorisk struktur på Officersprogrammet att undersökas. Studien definierar begreppet enligt
Nationalencyklopedin; Organisation[…] planmässig samverkan mellan individer och grupper
med gemensamma intressen åsyftas […]91 4.2. Fallstudie
Fallstudiemetodens fördelar är dess fokus på interaktion och processer i de fall som studeras, metoden har dock svårt att upptäcka kausala processer som hamnar utanför det fall som studeras. Det kan ses som en svaghet att metoden inte kan identifiera robusta mönster, men å andra sidan kan det även ses som en styrka då sådana variabler under kontrollerade
förhållanden kan manipuleras att visa en felaktig verklighet. Metoden används med fördel när det är svårt att skilja fenomen från kontext, en annan fördel med metoden är att den medger möjligheten att ställa frågor av hur- och varför karaktär kopplat till verkliga händelser. Realister menar att fallstudieforskarens fokus på processer som beskrivs genom tolkningar av händelser är lika viktiga för att förklara orsaker korrelation är för statistikern.92
Studien fokuserar på grundutbildningen av svenska officerare och hur den utbildningen har anpassat sig till försvarsbeslutet 2015. Ansvaret för den grundläggande officersutbildningen överfördes i samband med att Försvarshögskolan inrättades som högskola 2008 från
Försvarsmakten till Försvarshögskolan. Detta innebar att lednings- och lydnadsförhållande förändrades markant. Tidigare möjlighet för Försvarsmakten att styra via uppdrag försvann samtidigt som den grundläggande officersutbildningen inordnades under högskolelagen. För att studera hur en anpassning sker under dessa förutsättningar lämpar sig en fallstudie. Det valda fallet är: Officersutbildningens anpassning till en ny säkerhetskontext.
89https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=resurs
90 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz., 51.
91https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&s=l%c3%a5ng&q=organisation 92 David and Sutton, Samhällsvetenskaplig Metod, 151,154.
SA Master HOP 12
Sida 26 av 61 4.3. Metod för datainsamling
Denna studie bygger den empiriska kunskapsbasen på intervjuer och textuell data.
Intervjuer
Insamling av primärdata genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer av utvald personal vid Försvarsmakten och Försvarshögskolan som informantintervjuer. En informantundersökning där svarspersonerna var vittnen och sanningssägare om hur
verkligheten är beskaffad och bidrog, ibland med olika bitar, för att förstå hur till exempel en organisation fungerar.93 Intervjuerna förbereddes genom en intervjuguide med tematiska frågor utgående från problem och med inslag av aktuella teorier. De intervjuade bidrog med olika bitar till studien då de tematiska frågorna var generella och övergripande.94
Intervjusituationerna är en flexibel och levande process, som intervjuare står man inte utanför situationen och beskådar intervjun utan att påverka, intervjun är ett socialt samspel där
intervjuaren är en part.95 Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att är att det byggs upp en relation, det förs ett samtal. Frågor som har en öppen karaktär kan användas och
möjligheten att ställa följdfrågor vid behov finns. Det finns nackdelar, intervjuareffekter såsom intervjuarbias kan uppstå till följd av intervjusituationen skapar en social interaktion som påverkar svaren.96 Som alternativ till intervjuer skulle en kvalitativ enkät eller
fokusgrupper vara alternativ med förmodat likvärdigt resultat. Vid kvalitativa enkäter uppstår en möjlig nackdel, att genom interaktion kunna kontrollera ärligheten hos informanten med följdfrågor. Vid fokusgrupper är risken att informanterna påverkar varandra i
intervjusituationen. Med hänsyn till dessa motiv sammantaget förespråkas intervjuer i denna studie.97
Urvalet byggde initialt på centralitet för att därefter kompletteras med ett snöbollsurval då studien anser att initiala källor kommer att kunna föreslå ytterligare källor som har relevanta kunskaper för studien.98 Förfrågan om deltagande skedde via telefon eller mailkontakt, information om studien skickades ut via mail. Innan intervjuerna påbörjades inhämtades informerat samtycke, informanterna informerades om studiens syfte, anonymitet och
93 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad, 235. 94 Ibid., 236.
95 Schwartz-Shea, Interpretive Research Design Concepts and Processes / Peregrine Schwartz-Shea and Dvora
Yanow., 98.
96 David and Sutton, Samhällsvetenskaplig Metod, 206–7.
97 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad, 239–44. 98 Ibid., 267.
Sida 27 av 61 konfidentialitet för att följa god forskningsed. Intervjuerna spelades in och transkriberades innan analys.99
Textuell data
Fördelen med textuell data är att det ger ett förmedlat tillträde till de som har skapat texterna. Textuell data är tillgänglig även fast människan som skapat texten inte är det.100 Valet att studera text istället för att intervjua individerna bakom texten är dels att det vid en intervju kan det uppstå reaktioner på granskningen vilket man undviker vid analys av textuell data eftersom den är icke reaktiv.101 Ett annat motiv är tillgänglighet, vissa av dokumenten skrevs för över tio år sedan vilket innebär att tillgängligheten av dessa källor kan vara problematisk. Urval av textuell data kommer att sträva efter att vara representativ. För att identifiera
representativ textuell data i detta fall kommer materialet att bedömas utifrån fyra kriterier; autenticitet, trovärdighet, representativitet och mening.102 Med hänsyn till att det är officiella
statliga dokument som ingår i studien anses denna identifikation som tämligen enkel men å andra sidan nödvändig ur ett trovärdighetsperspektiv.
4.4. Empiri
4.4.1. Intervjuer
Denna studie använde sig av primärkällor i första hand i form av intervjuer. Informanterna har samtliga en god insikt i fallet som denna studie avhandlar, antingen i form av tjänstgöring på eller i anslutning till försvarshögskolans officersprogram. Samtliga har aktivt deltagit i försvarshögskolans styrelse, forsknings och utbildningsnämnden eller programrådet under för studien aktuell tidsperiod.
Informanterna har intervjuades under mars och april 2020, inledningsvis genomfördes 2 stycken intervjuer genom fysiska möten, därefter genomfördes resterande intervjuer via det digitala verktyget zoom. Orsaken till att studien övergick från fysiska möten till att genomföra intervjuerna via internet är den pågående Covid-19 pandemin. Totalt genomfördes 6 stycken intervjuer.
4.4.2. Officiella dokument
De officiella dokument som analyserades i studien valdes med syfte att skapa en bild av den diskussion avseende upprättandet av Officersprogrammet som bedrevs innan 2008. Studien
99 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad., 58, 183. 100 David and Sutton, Samhällsvetenskaplig Metod, 159.
101 Ibid. 102 Ibid., 163.
SA Master HOP 12
Sida 28 av 61 anser att denna diskussion är relevant att återkoppla till då den historiska aspekten tillför fakta med förklaringskraft för fallet. Studien finner i dokumenten stöd för att triangulera viss primärdata som inhämtats via intervjuer. Studien har valt att fokusera på tre dokument.
Reformerat skolsystem SOU 2003:43
Översyn av Försvarshögskolan SOU 2004:58
Regeringens proposition 2006/07:64, Högskoleutbildning av officerare m.m.
Reformerat skolsystem SOU 2003:43
Regeringen beslutade 2002 om direktiv för utveckling av det militära utbildningsystemet (DIR 2002:41). Chefen för försvarsdepartementet bemyndigades att tillsätta en utredning för att redovisa hur det militära utbildningssystemet fortsatt kan reformeras. Utredningen
benämndes Skolreformutredningen under arbetets gång och redovisades under namnet; Ett
reformerat skolsystem för Försvarsmakten (SOU 2003:43).103 Utredningen bedrev arbetet i tre
steg, inledningsvis analys av försvarsmaktens långsiktiga kompetensbehov, därefter ett klarläggande om hur behovet tillgodoses i form av utbildning, slutligen skulle status på den militära utbildningen föreslås.
Översyn av Försvarshögskolan SOU 2004:58
Regeringen beslutade 2003 om att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Försvarshögskolan. Utredningen benämndes Försvarshögskoleutredningen under arbetets gång och redovisades som: Försvarshögskolan En översyn (SOU 2004:58).104
Utredningens uppdrag var inriktad på frågor om styrning, organisation och effektivitet, det ingick inte i utredningens uppdrag att genomlysa forskning och utbildning vid skolan.
Regeringens proposition 2006/07:64, Högskoleutbildning av officerare m.m.
Propositionen föreslår att Försvarshögskolan ska inrättas som Högskola under högskolelagen (1992:1434). Förslaget möjliggör officersutbildning efter examenstillstånd. Ansvaret för den grundläggande officersutbildningen överförs från Försvarsmakten till Försvarshögskolan. Förslaget till lagändring förslås träda i kraft 1 januari 2008 samtidigt som Försvarshögskolan inrättas som högskola.105
103 Försvarsdepartementet, “Ett Reformerat Skolsystem För Försvarsmakten (SOU 2003:43).” 104 Försvarsdepartementet, “Försvarshögskolan En Översyn.”
Sida 29 av 61
4.4.3. Artiklar
De artiklar studien använder bidrar med en bild av den pågående diskussionen inom
Försvarshögskolan avseende det vetenskapliga ämnet krigsvetenskap kopplat till utbildning av officerare. Studien finner i artiklarna stöd för att triangulera viss primärdata som inhämtats via intervjuer. Två artiklar publicerade i Kungl krigsvetenskapsakademins tidskrift kommer att användas som empiri i denna studie. Den första artikeln, Akademisering på avvägar? är författad av Håkan Edström och Magnus Petersson.106 I artikeln för författarna en diskussion om Försvarshögskolans förhållningssätt till vetenskapen i allmänhet och till krigsvetenskapen i synnerhet. Den del av artikeln som avhandlar utbildning är intressant för denna studie. Den andra artikeln, Militära reflektioner om officersprofessionen, är författad av Dennis
Gyllensporre.107 Artikeln är skriven med syftet att bidra till den pågående diskussionen om akademiseringen i ett militärt perspektiv. Särskilt intressant för denna studie är de delar av artikeln där Gyllensporre diskuterar officersutbildning.
4.5. Analysmetod
Studiens strävan är att beskriva hur Officersprogrammet har anpassats till ett nationellt försvar. Som det nämndes i inledningen så är denna fallstudie teorikonsumerande vilket innebär att fallet och fenomenet som studeras står i centrum.108 Studiens teoretiska
utgångspunkt är Michael Horowitz teorimodell Adoption Capacity Theory.109 Studiens analys
utgår från Brooks et al tematiska analysmetod som redovisas i artikeln The Utility of Template
Analysis in Qualitative Psychology Research.110 Artikeln beskriver ett praktiskt förfarande för en deduktiv tematisk analys.
Centralt för Brooks et al metod är att utveckla en kodningsmall som sätts samman av teman identifierade i det dataset som studien har och organisera dessa. Teman kännetecknas av återkommande uppfattningar och/eller erfarenheter som ses som relevanta för studiens forskningsfrågan. Kodning är processen för att identifiera teman i data och sätta en etikett på
106 Str, Emanuelsson, and Kiesow, “KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar Och Tidskrift,” 2013,
37–46.
107 Ibid, 23–33.
108 Esaiasson et al., Metodpraktikan : Konsten Att Studera Samhälle, Individ Och Marknad, 41.
109 Horowitz, The Diffusion of Military Power Causes and Consequences for International Politics / Michael C.
Horowitz.
