KAMERABEVAKNING PÅ
ROSENGÅRD
EN UTVÄRDERINGSSTUDIE PÅ EFFEKTEN AV
KAMERABEVAKNING PLACERADE SÖDER
OM AMIRALSGATAN
ANNA JOHANSSON
OLIVIA JOHANSSON
MOA LÖFGREN
KAMERABEVAKNING PÅ
ROSENGÅRD
EN UTVÄRDERINGSSTUDIE PÅ EFFEKTEN AV
KAMERABEVAKNING PLACERADE SÖDER
OM AMIRALSGATAN
ANNA JOHANSSON
OLIVIA JOHANSSON
MOA LÖFGREN
Johansson, A, Johansson, O & Löfgren, M. Kamerabevakning på Rosengård. En utvärderingsstudie på effekten av kamerabevakning placerade söder om Amiralsgatan. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2020.
Rosengård är beläget i östra Malmö vilket polisen upprättat som ett utsatt område. Problematiken kring den öppen narkotikahandel sker i dagsläget frekvent på platser i området, främst söder om Amiralsgatan som klassats som ett särskilt utsatt område med hot spots. Inom den öppna narkotikahandeln ingår innehav, bruk och överlåtelse av narkotika och är fokus för materialet i studien. I april år 2018 beviljades ansökan om kamerabevakning i Rosengård för att reducera narkotikabrott. Kunskapen om kamerabevakningens brottsförebyggande effekt på narkotikabrott vid hot spots är begränsat i svensk kontext. Effekten av kamerabevakning är omtalad eftersom forskare påvisat att brotten kan upphöra men även förflyttas till närliggande områden. Syftet med den aktuella studien är därmed att utvärdera kamerabevakningen på hot spots i Rosengård mellan åren 2016 till 2019, särskilt söder om Amiralsgatan. Studien undersöker om kamerabevakning är en effektiv metod för att förebygga, förhindra och avslöja den öppna narkotikahandeln, eller om brotten förflyttas till närliggande områden. Föreliggande studie genomförs med en kvantitativ ansats, där en utvärdering via för- och eftermätningar görs utifrån brottsdata från Polismyndighetens
ärendehanteringssystem rationellanmälningrutin (RAR). Studiens urval valdes utifrån interventionsområdet Rosengård med Kroksbäck/Bellevuegården som kontrollområde samt Annelund, Persborg och Augustenborg som närliggande jämförelseområden. Resultatet som uppkommit genom analys visade att innehav, bruk och överlåtelse av narkotika hade ökat i Rosengård efter kamerabevakningen
implementerades. Kameran fungerade för att avslöja narkotikabrott, men inte förebygga och förhindra. Resultatet visade på en potentiell förflyttning av narkotikabrott till de närliggande jämförelseområderna men inte i vilken omfattning. Vidare forskning bör bedrivas gällande den fortsatta effekten av kamerabevakningen i Rosengård efter år 2019, för att kunna utveckla resonemanget om kamerabevakningen även kan förebygga och förhindra narkotikabrott.
Nyckelord: Brottsförebyggande; Hot spot; förflyttning; kamerabevakning;
CAMERA
SURVEILLANCE
AT
ROSENGÅRD
AN
EVALUATION
STUDY
FOR
THE
EFFECT
OF
CAMERA
SURVEILLANCE
PLACED
SOUTH
OF
AMIRALSGATAN
ANNA JOHANSSON
OLIVIA JOHANSSON
MOA LÖFGREN
Johansson, A, Johansson, O & Löfgren, M. Camera surveillance at Rosengård. An evaluation study for the effect of camera surveillance placed south of Amiralsgatan.
Degree project in criminology 15 credits. University of Malmo: faculty of health
and society. Department of criminology, 2020.
Rosengård in the eastern parts of Malmö has been established as a vulnerable area by the police. Problems with open drug trafficking is currently occurring frequently in the area, mainly south of Amiralsgatan, which is classified as a particularly vulnerable area with hot spots. Open drug trafficking includes possession, use and transfer of drugs - which is the focus of the material in this study. In April year 2018, an application for camera surveillance in Rosengård was granted with the purpose to reduce drug crime. The knowledge of the camera surveillance crime prevention effect on drug crimes in hot spots is limited in the Swedish context. The effect of camera surveillance is widely debated since researchers have shown that the crimes can cease but also move to nearby areas. The purpose of the current study is thus to evaluate the camera surveillance on hot spots in Rosengård between year 2016 and 2019, especially south of Amiralsgatan. The study investigates whether camera surveillance is an effective method for preventing, averting and revealing open drug trafficking, or if the crimes are being moved to nearby areas. The present study is conducted with a quantitative approach, where an evaluation via pre- and post-measurements is made on the basis of crime data from the Police Authority's Rational Reporting Routine (RAR). The study sample was chosen based on the intervention area Rosengård with the control areas Kroksbäck/Bellevuegården and nearby comparison areas Annelund, Persborg and Augustenborg. The results of the analysis showed that possession, use and transfer of drugs had increased in Rosengård after the camera surveillance has been implemented. The camera worked to detect drug offenses, but did not prevent and avert. The results showed a potential relocation of drug offenses to the nearby comparison areas, but not to which extent. Further research should be conducted on the continued effect of the camera surveillance in Rosengård after 2019, in order to develop the reasoning whether the camera surveillance can also prevent and avert drug offenses.
Keywords: Camera surveillance; Crime preventing; Displacement; Drug crimes;
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4
INLEDNING ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Avgränsningar ... 8
BAKGRUND ... 8
Kamerabevakning som polisiär metod ... 8
Kamerabevakningslagen ... 9
Teoretiskt resonemang om kamera som en situationell brottsprevention ... 9
UTGÅNGSPUNKT FÖR DEN AKTUELLA STUDIEN ... 10
Rosengård och söder om Amiralsgatan ... 10
Kamerabevakningens utformning i Rosengård ... 11
Polisens insatser utöver kamerabevakning i Rosengård ... 11
Kontrollområden ... 12
Närliggande jämförelseområden ... 12
TIDIGARE FORSKNING ... 13
Kamerans brottsförebyggande effekt ur nationell- och internationell forskning på narkotikabrott ... 13
Kvantitativa studier för kamerans effekt på narkotikabrott ... 13
Kvalitativa studier för kamerans effekt på narkotikabrott ... 15
Kamerabevakningens effekt på narkotikabrott i Malmö ... 15
Kontextens betydelse för kamerans effekt på narkotikabrott ... 16
Kamerabevakningens effekt utifrån aktiv- och passiv bevakning ... 16
Förflyttningseffekt vid kamera beträffande narkotikabrott ... 17
METOD ... 18
Design ... 18
Urval och undersökningsperiod ... 19
Data ... 20
Analys och bearbetning av material ... 20
Analysmetod över utvecklingen av narkotikabrott i interventions- och kontrollområde ... 20
Analysmetod över utveckling i närliggande jämförelseområde i relation till interventionsområdet ... 21
Forskningskvalitet ... 22
Reliabilitet och validitet ... 22
Etiska överväganden ... 22
RESULTAT OCH ANALYS ... 22
Kamerans brottsförebyggande effekt på upptäckta narkotikabrott i Rosengård ... 22
Sammanfattning av resultatet utifrån studiens första frågeställning ... 23
Kamerans förflyttningseffekt på narkotikabrott i Rosengård ... 24
Sammanfattning av resultatet utifrån studiens andra frågeställning... 25
DISKUSSION ... 26
Metoddiskussion ... 26
SLUTSATS ... 30
REFERENSER ... 31
BILAGOR ... 35
INLEDNING
Under år 2019 visade Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (2020) att 1,5 miljoner brott hade anmälts varav 113 000 brott stred mot Narkotikastrafflagen (SFS 1968:64). Enligt narkotikastrafflagens 1§ döms en individ för brott om den olovligen framställer, brukar, innehar eller överlåter narkotikaklassade preparat. Majoriteten av narkotikabrotten kommer inte till rättsväsendets kännedom eftersom det inte finns en brottsutsatt i vanlig bemärkelse (BRÅ, 2017). Den typiska gärningspersonen brukar själv narkotika eller säljer till individer som har en beroendeproblematik (a.a.). Allmänheten anmäler även sällan narkotikabrott (a.a.). Narkotikabrott benämns som ett spanings- och ingripandebrott eftersom upptäckten regleras av myndighetsprioriteringar (a.a.). Polismyndighetens insatser utgör omfattningen av de narkotikabrott som upptäcks och rapporteras in i kriminalstatistiken. Statistiken som redogörs styrs i stor utsträckning av hur polisens brottsförebyggande arbete, med att förhindra, förebygga och avslöja narkotikabrott, fördelats (a.a.).
Polisens brottsförebyggande arbete har under den senaste tiden riktats till den öppna narkotikahandeln, vilket innefattar innehav, bruk och överlåtelse av narkotika, som
sker öppet inom specifika områden runt om i Sverige (Polisen, 2017). I de specifika områdena där den öppna narkotikahandeln vanligen framträder, benämner polisen som “utsatta- eller särskilt utsatta områden” (a.a.). Polisens definition baseras på ett geografiskt avgränsat område där utmärkande faktorer påverkar brottsutvecklingen (a.a.). Utsatta områden sägs inneha faktorer som låg socioekonomisk status, heterogenitet och hög mobilitet som kan föranleda till höga nivåer av brottslighet (a.a.). Utöver dessa faktorer har särskilt utsatta områden även en problematik med parallella samhällsstrukturer och segregation, vilket skapar grövre brottslighet i områdena (a.a.). Den öppna narkotikahandeln bedöms vara en bidragande faktor till att de ovanstående attribut kvarhålls i utsatta- och särskilt utsatta områden och uppfattas därmed som ett samhällsproblem (a.a.). Innehav, bruk och överlåtelse av narkotika är inte enbart ett brott mot narkotikastrafflagen utan kan ses som ett steg in i den kriminella sfären av bland annat organiserad brottslighet (a.a.). Den öppna narkotikahandeln kan synes vara en faktor till våldsbeteendet som utövas mellan olika grupperingar (a.a.). Polisens brottsförebyggande arbete mot narkotika i områdena har därmed blivit centralt.
Polisen arbetar med en rad olika insatser för att minska den öppna narkotikahandeln inom de utsatta- och särskilt utsatta områdena (Polisen, 2017). Kamerabevakning som brottsförebyggande metod har blivit ett vanligare polisiärt redskap och flertal polisen anser att kameran är effektiv (Kronqvist, Nordqvist & Ivert, 2019). Kamerabevakning tillämpas oftast på en hot spot, vilket är en plats med hög kriminalitet (Gerell, 2016).
I april år 2018 beviljades ett utsatt område i Malmö att bedriva polisiär kamerabevakning, vilket var stadsdelen Rosengård där en del av problematiken i området kan förknippas till den öppna narkotikahandeln. Utlåtandet för godkännandet av kamerabevakning var att med kameran förebygga, förhindra och avslöja brott1. Kamerabevakning implementerades även för att avbryta pågående brott, underlätta utredning och bevisning av brott, ge bättre förutsättningar för att på̊ ett effektivt vis leda och fördela de polisiära resurser som
1
finns att tillgå̊ samt öka den upplevda och faktiska tryggheten i Rosengård. Kamerabevakningen tillämpades som en brottsförebyggande metod dygnet runt på hot spots i stadsdelen. I Rosengård är det framförallt hot spots i området söder om Amiralsgatan, vilket polisen bedömt vara ett särskilt utsatt område som bör bevakas. Förhoppningen hos lokalpolisen i Rosengård är att kameran kan bidra till att den öppna narkotikahandeln försvinner2.
Kamerabevakning är ett redskap som börjat få en framstående del i den svenska polisens arbete mot brott (Kronkvist m.fl., 2019). Kamerabevakning används i större omfattning för att polisen anser att kameran är effektiv inom det brottsförebyggande arbetet. Kamerabevakning som metod har blivit mer tillgänglig för polisen att använda eftersom tillståndet för att få bedriva bevakning har tagits bort (a.a.). Med ett enklare förfarande av att tillämpa kamerabevakning kommer det
troligtvis leda till att fler kameror implementeras av polis, möjligtvis i utsatta- och särskilt utsatta områden där brottsligheten är mer koncentrerad till särskilda
kriminogena platser.
Det finns svensk forskning om kamerabevakningens effekt på främst våldsbrott och egendomsbrott som tyder på olika brottsförebyggande effekter (BRÅ, 2018). Kunskapsfältet är däremot begränsat över effekten av kameran på narkotikabrott i Sverige, i synnerlighet på hot spots (Gerell, 2016; Hennen & Gerell, 2019).
Internationell forskning som bedrivits om effekten av kamerabevakningen visar varierat resultat då ena sidan av forskningsfältet menar att gärningspersonen kan förflytta brottsutövandet till en annan plats (Johnson, Guerette & Bowers, 2012). Den andra delen av forskningsfältet påvisar istället att kamerabevakning är en effektiv metod för polisens brottsförebyggande arbete, genom att redskapet ökar upptäcktsrisken för gärningspersonen genom ökad polisiär kontroll (BRÅ, 2003). Efter att kamerabevakning blivit mer tillgänglig för polisen att använda samt synen på kamerans effektivitet är omdebatterad av forskare blir det ett aktuellt ämnesområde att studera. Det som är värt att granska är om kamerabevakning kan förebygga, förhindra och avslöja den öppna narkotikahandeln på hot spots i utsatta- och särskilt utsatta områden, eller om kritiken som förflyttning är ett faktum. Det ämnar studien att undersöka utifrån Rosengård, söder om Amiralsgatan, för att fylla kunskapsluckan.
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie blir därför att utvärdera om kamerabevakning i stadsdelen Rosengård vid hot spots, särskilt söder om Amiralsgatan, är en effektiv metod för att förebygga, förhindra och avslöja den öppna narkotikahandeln. Vidare är syftet att jämföra effekten med kontrollområde Kroksbäck/Bellevuegården. Slutligen studera om narkotikabrott förflyttats till de närliggande jämförelseområdena Annelund, Persborg och Augustenborg. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats:
● Har kamerabevakning som en polisiär metod i Rosengård, särskilt söder om Amiralsgatan, haft en brottsförebyggande effekt på innehav, bruk och överlåtelse av narkotika jämfört med kontrollområde Kroksbäck/Bellevuegården?
● Har innehav, bruk och överlåtelse av narkotika förflyttats till Annelund, Persborg och Augustenborg och i så fall i vilken utsträckning?
2
Avgränsningar
Studien avser att utvärdera kamerabevakningen söder om Amiralsgatan i Rosengård från år 2016 till 2019. Frågeställningarna som presenterats kommer diskuteras från det introducerande området. Studien kommer enbart att förhålla sig till effekten av huruvida kamerabevakningen kan förebygga, förhindra och avslöja innehav, bruk och överlåtelse av den öppna narkotikahandeln. Studien besvarar därmed inte de fall där kamerabevakningen har möjlighet att avbryta pågående brott, underlätta bevisutredning, öka tryggheten eller underlätta fördelning av polisiära resurser.
Förflyttningsseffekten som studien ämnar till att studera är avgränsat till förflyttning av brott till geografiskt närliggande platser och inte andra omfördelningsformer.
BAKGRUND
I detta avsnitt kommer en bakgrund av kamerabevakning som polisiär metod och tillämpningen av Kamerabevakningslagen inom Polismyndigheten att redovisas. Vidare kommer kamerabevakning utifrån teoretiska resonemang om situationell brottsprevention att presenteras.
Kamerabevakning som polisiär metod
Kamerabevakning är en bevakningsteknologi och kan tillämpas som ett komplement till den ordinarie polisverksamheten (Ratcliffe, 2011). Kameran kan användas som både passiv och aktiv bevakning av händelser. Passiv bevakning
innebär att kameran antingen är statisk eller programmerad och styrs därför efter ett förvalt bevakningsprogram. Det filmade materialet kan sedan spelas upp vid ett tillfälle när ett brott rapporterats, snarare än att en operatör bevakar materialet i realtid, vilket görs vid aktiv kamerabevakning (a.a.). Vid aktiv kamerabevakning kan operatören ges möjlighet att zooma eller luta kameran för att få en uppfattning om den aktuella händelsen som utspelas (a.a.). En del kamerasystem kan även vara skottsäkra och ha funktioner som uppfattar rörelse. Kameran kan även inneha
mörkerseende och roteras efter behov (a.a.). Teknikens framfart har möjliggjort att kameran som metod har utvecklats med nya och effektiva funktioner, vilket medfört att kamerabevakning blivit en bredare och mer aktuell metod att använda inom polisen (a.a.).
Det främsta syftet med kamerabevakning inom Polismyndigheten är att metoden ska fungera som en resurs för att förebygga, förhindra och avslöja brott, likaså ordningsstörningar (Ratcliffe, 2011). Kamerabevakningen kan även användas för att stödja utredningsarbetet genom att en gärningsperson kan identifieras och likaså
potentiella vittnen (a.a.). Bidragandet av kamerabevakningen kan därmed ålägga betydelsefulla bevis när ett brott ska lagföras (a.a.). Kameran kan bidra till att otrygghet för brott kan minska hos de individer som är bosatta eller passerar förbi en plats med kamerabevakning (a.a.). Sammanfattningsvis har kamerabevakningen flertal användningsområden inom Polismyndigheten, där bevakningen vanligtvis implementeras på kriminogena platser, hot spots. De två kärnkomponenterna i hot spot kan uppdelas för att få en närmare förklaring av begreppet (Gerell, 2016). I begreppet hot spot innefattar “hot” en hög koncentration av brott och “spot” indikerar på den geografiska särskilda platsen (a.a.). Kontexten inom hot spots kan
variera, likheterna är att platserna erhåller en del attribut som skapar tillgänglighet för brott (Braga, 2012.).
Kamerabevakningslagen
Den 1 augusti år 2018 började Kamerabevakningslagen (SFS 2018:1200) att gälla (Datainspektionen, u.å.a). Tidigare var det Länsstyrelsen som utfärdade tillstånd om bevakning med kamera men ansvaret förflyttades till Datainspektionen när den
nya Kamerabevakningslagen trädde i kraft (Länsstyrelsen Skåne, 2019). Vid kamerabevakning ska reglerna i dataskyddsförordningen följas. Förordningen är till för att skydda personuppgifter och individens rättigheter och friheter (Datainspektionen, u.å.b). Dataskyddsförordningen omfattar däremot inte alla samhällssektorer vid kamerabevakning. För de brottsbekämpande myndigheterna, som Polismyndigheten, gäller istället brottsdatalagen för behandling av personuppgifter (Datainspektionen, u.å.c). Principerna för kamerabevakning i dataskyddsförordningen och brottsdatalagen är detsamma vilket är, att uppgifter som behandlas får enbart användas för uttryckligt angivna och särskilt berättigade ändamål (Datainspektionen, u.å.d). Vidare får verksamheter endast lagra personuppgifter som är behövliga (a.a.).
Vid årsskiftet 2020 togs kravet för tillstånd av kamerabevakning från Datainspektionen bort efter regeringens proposition (2018/19:147). Propositionen lades fram för att förbättra Polismyndighetens möjlighet att bekämpa brott (a.a.). Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter behöver därför inte tillstånd av datainspektion för att bedriva kamerabevakning (Datainspektionen, u.å.a). De som arbetar inom Polismyndigheten måste istället genomföra en egen dokumenterad bedömning om deras rätt att bedriva kamerabevakning (a.a.).
Teoretiskt resonemang om kamera som en situationell
brottsprevention
Kamerabevakning är en metod som används inom arbetet av situationell brottsprevention för att förhindra uppkomsten av brott. Situationell brottsprevention är en arbetsstrategi som fokuserar på att förändra eller försvåra möjligheterna till att kriminalitet uppstår på en plats, snarare än att försöka ändra en gärningspersons motivation till brott (Smith & Clark, 2012). Syftet med situationell brottsprevention är att reducera antalet brottstillfällen och automatiskt påverka gärningspersonen utifrån resonemanget påverkas platsen påverkas likaså individer (a.a.). Vikten med det situationella brottspreventiva arbetet styrks utifrån teoretiska resonemang i rutinaktivitetsteorin, där resonemanget om rationella val även spelar en roll (a.a.).
Rutinaktivitetsteorin menar att en gärningsperson påträffar kriminella möjligheter på platser i de dagliga rutinaktiviteterna (Cohen & Felson, 1979). Rutinaktiviteter innebär aktiviteter som frekvent upprepas i en individs liv, det kan vara allt från arbete till fritidsaktiviteter (a.a.). Gärningspersonens motiv till brott anses inte riktas till en specifik anledning. En brottslig handling uppstår enligt teorin genom att tre element finns och samvarierar i tid och rum på en plats utifrån rutinaktiviteterna (a.a.). De tre elementen är en motiverad gärningsperson, ett lämpligt objekt och avsaknaden av kapabla väktare (a.a.). Sammanfattat menar rutinaktivitetsteorin att grunden för en brottslig handling ska begås påverkas av den upplevda frestelsen hos gärningspersonen, lämpligt brottsobjektet samt vilka kontroller som förekommer på platsen (a.a.). Brott kan därför förhindras om något av de tre elementen inte existerar, vilket kan möjliggöras genom situationell brottsprevention
som kamerabevakning. Kamerabevakning kan även innebära att en kapabel väktare
kontrollerar platsen, vilket kan öka upptäcktsrisken för gärningspersonen. (Braga, 2012; Smith & Clark, 2012).
Ur teorin om rutinaktivitet kan resonemanget gällande rationella val uppkomma, då det kan syfta till valet om att begå en brottslig handling. Rutinaktivitetsteorin syftar till gärningspersonens vardag, där brott uppstår om de tre elementen sammanlänkar (Weisburd, Telep & Braga, 2010). Vidare har flertalet teorier haft gärningspersonens rationella tänkande som utgångspunkt för att förklara brott. Rationella val teorin har, likt rutinaktivitetsteorin, byggt antagandet om att individens rationella val kommer styra handlingen av att begå eller avstå brottsliga handlingar. Vikten för teorierna placeras vid avvägningen mellan fördelar och nackdelar av brottet, baserat på konsekvenserna av handlingen som tillhandahålls i en beslutsprocess utifrån rationella val (Weisburd m.fl., 2010).
Belöningen för brottet är det som styr motivationen för gärningspersonens att avstå eller begå brott, av den anledningen att handlingen måste bedömas vara av absolut vinning för gärningspersonen i jämförelse med dess konsekvenser (Cornish & Clarke, 2014; Weisburd m.fl., 2010). Om gärningspersonen upplever en ökad risk att upptäckas genom till exempel kamerabevakning, kommer belöningen att uppfattas som mindre och brott blir inte ett alternativ. Avvägningen mellan för- och nackdelar att begå brott uppkommer när de tre elementen samvarierar vilket binder samman rationella val teorin och rutinaktivitetsteorin (Weisburd m.fl., 2010).
Om kamerabevakning däremot ska fungera som situationell brottsprevention krävs det följande; att den motiverade gärningspersonen är medveten om att kamerabevakning förekommer på platsen, samt att gärningspersonen får intrycket av att kameran utgör en risk för upptäckt som väsentligare än belöningen av brottet (Ratcliff, 2011).
UTGÅNGSPUNKT FÖR DEN AKTUELLA
STUDIEN
I följande avsnitt kommer det valda interventionsområdet Rosengård, kontrollområdet Kroksbäck/Bellevuegården och de närliggande jämförelseområdena Annelund, Persborg och Augustenborg att presenteras. Kamerabevakningens syfte och användningsområde i Rosengård kommer även redogöras närmare, samt vilka övriga insatser som genomförts i områdena parallellt med kamerabevakningen.
Rosengård och söder om Amiralsgatan
Stadsdelen Rosengård är beläget i Malmö öster och består till mestadels av flerfamiljsbostäder. Innan 1960-talet var Rosengård ett jordbruksområde men etablerades år 1967 som en del av Sveriges miljonprogram (Malmö stad, 2020a). Miljonprogrammet syftade till att minska bostadsbristen och öka standarden i de svenska hushållen (Malmö stad, 2017a). Drygt 23 000 invånare bor i Rosengård varav cirka hälften är bosatta söder om Amiralsgatan. Rosengård är ett bostadsområde med särskild problematik där faktorer som låg socioekonomisk status, hög mobilitet, heterogenitet och en hög koncentration av brottslighet med
Rosengård utan de innefattas i områden som Polismyndighet bedömt som utsatta- och särskilt utsatta områden (Polisen, 2017). Rosengård benämns som ett utsatt område där även söder om Amiralsgatan klassificeras som ett särskilt utsatt område. Söder om Amiralsgatan utgör en hot spot eftersom en större del av brottsligheten är koncentrerad dit. Brottsligheten i Rosengård rör framförallt den öppna narkotikahandeln som utgör en del av problematiken3. Narkotikabrottsligheten medför att parallella samhällsstrukturer kan upprätthållas och att de kriminella nätverken får övertag över lokalsamhället (a.a.).
Kamerabevakningens utformning i Rosengård
Den 12 april år 2018 ansökte Polismyndigheten om tillstånd för att bedriva kamerabevakning söder om Amiralsgatan i Rosengård. Anledningen till att polisen fick tillstånd att bedriva bevakning i Rosengård var med hänsyn till den höga brottsligheten, där den öppna narkotikahandeln innefattas. Ansökan om att bedriva kamerabevakning dygnet runt på platsen godkändes av Länsstyrelsen och strax därefter implementerades kamerabevakningen. I samband med tillämpandet av kamerabevakningen informerades allmänheten om kameran genom skyltning i och omkring området. Utöver skyltningen upprättade Polismyndigheten även ett pressmeddelande om kamerabevakningen. En av anledningarna till att Polismyndigheten informerade allmänheten om kameran var för att avskräcka individer från att begå brottsliga handlingar4.
Kamerabevakningen sker i dagsläget på 14 punkter (se bilaga 1) söder om Amiralsgatan. Bevakning sker i första hand aktivt men även passivt under vissa dygn. Kamerapunkt 1 till 13 har två kameror vardera. Huvudsyftet är att en kamera ska få en 360 graders vinkel för att möjliggöra en helhetsbild varav den andra
kameran syftar till att zooma in på gärningspersonen för att få bättre signalement. Polisen kan därmed ingripa vid pågående brott eller i efterhand upptäcka exempelvis narkotikabrott. Kamerorna kan däremot inte uppta samtal. Det är väsentligt att poängtera att kamerapunkt 11 har sedan tidigare funnits på platsen och berörs inte av tillståndet5.
Polisens insatser utöver kamerabevakning i Rosengård
Polismyndigheten har innan implementeringen av kamerabevakningen i Rosengård tillämpat en rad olika polisiära arbetsmetoder för att arbeta brottsförebyggande 6.
Under åren har polisiära resurser, utöver kamerabevakning, prioriteras och fördelats i området för att reducera brottsligheten. Två omfattande insatser, Sluta skjut och Operation Rimfrost, tillämpadesav Polisen i Malmö, där Rosengård innefattas. År 2018 implementerades Sluta skjut, som är ett evidensbaserat polisiärt arbete från USA (BRÅ, u.å.). Syftet med arbetet är att förebygga det grova våldet och skjutningar mellan kriminella nätverk i Malmö (Malmö stad, 2020a). Projektet ämnar prioritera insatser genom att försvåra för kriminella nätverk att operera, vilket kan innefatta narkotikabrott (Polis, 2017).
Vidare upprättades Operation Rimfrost år 2019 (Polisen, 2020a). Operation Rimfrost har inneburit en ökad polisiär närvaro och förstärkta kvalificerade utredningsresurser för att reducera skjutningar och sprängningar, men även öka
3
Glen Sjögren. Underlag gällande ansökan om kamerabevakning i Rosengård, 2018.
4Sjögren. Underlag gällande ansökan om kamerabevakning i Rosengård, 2018. 5
Ibid., 2018.
6
beslag av vapen och narkotika (Polisen, 2020a). Det polisiära arbetet har inneburit en omfattande satsning i utsatta- och särskilt utsatta områden i Malmö. I januari 2020 riktades särskilda insatser till Rosengård, Nydala/Hermodsdal och Holma/Kroksbäck i brottsförebyggande syfte för att beslagta vapen och narkotika (Polisen, 2020b).
Utöver temporära insatser har lokalpolisen i Rosengård tillsammans med de boende och aktörer från lokalsamhället ett stående brottsförebyggande arbete (Polisen, 2019). Samverkan medför att det årligen upprättas lägesbilder över områdets problematik, för att förbättra situationen (a.a.).
Kontrollområden
De valda kontrollområdena är Kroksbäck/Bellevuegården, de har slagits ihop för att utgöra ett större område för att kontextuellt anpassas till interventionsområdet,
Rosengård. Likt Rosengård upprättades Kroksbäck på 1960-talet som en del av Sveriges miljonprogram (Gerell, 2013). Kroksbäck är ett bostadsområde tillhörande stadsdelen Malmö Hyllie där det bor cirka 5000 invånare, varav majoriteten bor i flerfamiljsbostäder (a.a.). I den nordvästra delen av stadsdelen Malmö Hyllie är Bellevuegården belägen med omkring 4500 invånare, där merparten bor i lägenhetshus7. I kontrollområdet Kroksbäck/Bellevuegården bedrivs ingen
kamerabevakning, däremot förekommer andra insatser av polis eftersom områdena klassificeras som riskområden (Polisen, 2019). Ett riskområde innebär att det
uppfyller kraven som finns för ett utsatt område, däremot inte alla faktorer för att kunna hänvisas som ett särskilt utsatt område (Polisen, 2017). I området finns det en överhängande risk som gör att insatser behövs tillämpas för att det inte ska övergå till ett särskilt utsatt område (a.a.). Insatserna som bedrivs i området är framförallt riktade mot den öppna narkotikahandeln. Sluta Skjut och Operation Rimfrost tillämpas likt Rosengård även i kontrollområdet och är betydande för det brottsförebyggande arbetet i områdena (Polisen, 2019;Polisen, 2020b).
Närliggande jämförelseområden
De närliggande jämförelseområden som valts ut är Annelund, Persborg och Augustenborg. Annelund tillhör stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö, som är beläget i närheten av Amiralsgatan i Rosengård (MKB fastigheter, u.å.a). Området byggdes på 1950-talet och innefattar framförallt bostadsrätter och en del hyreslägenheter (a.a.). Det bor cirka 1900 invånare i Annelund8. Persborg är beläget intilliggande Annelund och är ett delområde i stadsdelen Rosengård (MKB fastigheter, u.å.b). Likt Annelund byggdes Persborg på 1950-talet och består till mestadels av bostadsrätter och ett antal hyreslägenheter (a.a.). I Persborg bor det cirka 1800 invånare9. I anslutning till Persborg är stadsdelen Fosie beläget där Augustenborg tillhör. Augustenborg angränsar till bostadsområdet Persborg (Malmostad, 2017b). I Augustenborg är befolkningen uppmätt till cirka 3900 individer där mestadels bor i lägenhetsbostäder10.
I stadsdelen Södra innerstaden, som Annelund tillhör, ingår även området Seved. År 2015 i juni implementerades kamerabevakning i Seved eftersom det benämnts som särskilt utsatt område (Kronkvist m.fl., 2019). Kamerabevakningen
7
Necmi Incegül, sekreterare Malmö stadskontor, mailkontakt den 28 april 2020.
8Incegül, sekreterare Malmö stadskontor, mailkontakt den 28 april 2020. 9
Ibid., 2020.
10
upprättades framförallt för att förhindra den negativa utvecklingen i området utifrån gängkriminalitet och den öppna narkotikahandeln (Kronkvist m.fl., 2019). I Seved har det skett en drastisk minskning av innehav, bruk och överlåtelse av narkotika de senaste åren. År 2016 upptäcktes 134 narkotikabrott medan det endast upptäcktes 37 brott mot narkotikastrafflagen år 2019 (se bilaga 8). Det är av vikt att belysa andra insatser mot narkotikabrottslighet som bedrivits runt omkring de berörda närliggande områdena för denna studie.
TIDIGARE FORSKNING
I kommande avsnitt presenteras internationell- och nationell forskning kring effekten av kamerabevakning på narkotikabrott. Avsnittet berör den brottsförebyggande effekten av aktiv- och passiv bevakning. Vidare presenteras
forskningsfältet över eventuella förflyttningar av narkotikabrott vid kamerabevakning.
Kamerans brottsförebyggande effekt ur nationell- och internationell forskning på narkotikabrott
Den huvudsakliga brottsförebyggande mekanismen vid tillämpning av kamerabevakning är att metoden kan fungerar avskräckande för gärningspersonen (Piza, Caplan & Kennedy, 2014). Kameran kan leda till att gärningspersonen avstår
från att begå brott (Piza m.fl., 2014). Forskning om kamerabevakningens brottsförebyggande effekt på narkotikarelaterade brott, påkriminogena platser, är i allmänhet begränsat. Ett fåtal svenska studier, med växlande metodologisk kvalitet, finns däremot på ämnet. Majoriteten av den forskning som förekommer på fältet är framförallt kvantitativa studier från USA och Storbritannien (Hennen & Gerell, 2019). Det blir uppenbart utifrån meta-analysen, uträttad för Brottsförebyggande rådet (2018) av forskarna Piza, Welsh, Farrington och Thomas, där merparterna av studierna är amerikanska och brittiska.
Kvantitativa studier för kamerans effekt på narkotikabrott
Meta-analysen uträttad för Brottsförebyggande rådet (2018) baserades på 80 studier rörande egendomsbrott, våldsbrott och narkotikabrott. 76 av 80 studier mätte brottsnivån före och efter att aktiv eller passiv kamerabevakning implementerats på platsen och i ett kontrollområde utan kamera (BRÅ, 2018). Den valda undersökningsplatsen varierade mellan studierna, främst studerades kameran i bostadsområden och centrumkärnor vid parker, gator och torg. 58 av studierna var
från USA och Storbritannien och de övriga 22 studierna var delvis från Sydkorea, Kanada och Sverige (a.a.). Studierna som inte var från USA och Storbritannien
visade på blandade resultat för kamerabevakningens effekt på brottstyperna (a.a.). Effekten av kamerabevakningen kunde däremot inte statistiskt säkerhetsställas, eftersom underlaget var begränsat, vilket inte var ett problem vid de amerikanska och brittiska studierna (a.a.). Sammantaget av de brittiska studierna uppvisade brottsförebyggande effekt av kamerabevakning, vilket var statistiskt signifikant.
Den mest betydande effekten härleddes till narkotikabrott (a.a.). Ett likvärdigt resultat gick inte att finna hos de amerikanska studierna, där det samlade resultatet
påvisade att kameran inte resulterade i brottsförebyggande effekt för samtliga
brottstyper (a.a.). I meta-analysen förekom det studier genomförda i en amerikansk kontext som visade på en positiv effekt av kameran, däribland för narkotikabrott, men flertalet studier som pekade på en negativ effekt (a.a.).
Det sammanlagda resultatet av studierna i meta-analysen visade att kamerabevakningen var mest effektiv i Storbritannien (BRÅ, 2018). Storbritannien har bedrivit statliga satsningar för att utveckla kamerabevakning till en effektiv metod för att förebygga brott (a.a.). Resultaten från Storbritannien kommer därför från en kontext med omfattande investeringar på metoden, vilket kan ha påverkat den positiva effekten av kamerabevakning (a.a.). Förhållandet i en kontext kan därför avgöra effekten av kamerabevakning, därmed kan forskningsresultat inte generaliseras över olika länder eller kontexter (a.a.).
Meta-analysen påvisade ett sammantaget resultat där kamerabevakning, som avskräckande metod, inte fungerade brottsförebyggande för impulsiva brott (BRÅ, 2018). Den positiva brottsförebyggande effekten av kamerabevakningen konstaterades till de brott som är mer förberedda än impulsiva (a.a.). Förberedda brott som påvisade en positiv effekt var framförallt egendomsbrott och narkotikabrott, trots studiernas olika kontexter och effekter av kamerabevakningen (a.a.).
Experiment studier för kamerans effekt på narkotikabrott.
Resonemanget om att kamerabevakningens positiva effekt på förberedda brott har
uppmärksammats i andra forskningssammanhang. Forskarna King, Mulligan och Raphael (2008) utförde en kvasiexperiment studie där de studerade 19 passiva kameror, från år 2005 till 2008, placerade på offentliga gator i San Francisco, USA (King m.fl., 2008). Studiens resultat påvisade attkamerabevakning gav statistiskt signifikant brottsförebyggande effekt på egendomsbrott, likt meta-analysen upprättad för Brottsförebyggande rådet (2018). King m.fl. (2008) fann inte liknande effekt på narkotikarelaterad brottslighet.
Från en nyligen publicerad randomiserad experimentell studie i Newark, USA, av Piza, Caplan, Kennedy och Gilchrist (2015) fann de liknande resultat som King m.fl. (2008). Resultatet från Piza m.fl. (2015) studie visade attden aktiva kameran, som bevakades under specifika tider på dygnet, inte hade en avsevärd effekt på narkotikabrott.
Samma år som Piza m.fl. (2015) presenterade den amerikanska studie publicerades även en svensk studie av Priks (2015) med liknande syfte, att undersöka kamerabevakningens effekt på brott. Syftet med Priks (2015) studie var att studera den passivakamerabevakningens effekt på Stockholms tunnelbanesystem, som är en kriminogen plats, under åren 2006 till 2008. Resultatet visade att en avskräckande effekt av kameran inom platsen inte kunde kopplas till narkotikabrott utan istället till egendomsbrott (Priks, 2015), likt Kings m.fl. (2008) studieresultat. Priks (2015) påvisade att individer involverade i narkotikarelaterad brottslighet i stor omfattning även var under påverkan av narkotika. Priks (2015) menade att det rationella tänkandet därför kunde åsidosättas och vidare att kamerabevakningens avskräckande effekt därmed dämpades, vilket även King m.fl. (2008) poängterade.
Samtliga resultat från de experimentella studierna visade på en negativ effekt av kamerabevakningen vid narkotikabrott (King m.fl., 2008; Piza m.fl. 2015; Priks, 2015). En kvasiexperimentell studie från Footscray, Australien, av Scott, Higgs, Caulkins, Aitken, Cogger och Dietze (2016) uppvisade däremot en positiv brottsförebyggande effekt av kameran. Studien visar likt meta-analysen uträttad för brottsförebyggande rådet (2018) att kameran har en positiv effekt på narkotikabrott.
I Footscray undersöktes effekten av 16 kameror mellan år 2009 till 2013 (Scott m.fl., 2016). Kamerorna var placerade på gator där den öppna handeln och bruket av narkotika var utbrett, specifikt preparatet heroin (a.a.). Resultatet visade att heroinmarknaden hade förebyggts men inte eget bruk av heroin, däremot var resultatet gällande bruket inte statistiskt signifikant (a.a.). Nackdelen med studien var att slutsatser enbart kan dras till heroin och inte andra typer av narkotikaklassade preparat (a.a.). Vidare framgick det däremot inte om det är aktiv eller passiv kamerabevakning som bedrivs i studien.
Kvalitativa studier för kamerans effekt på narkotikabrott
I en fältobservationsstudie från Oslo, Norge, av Lomell (2004) studerades effekten av aktiv kamerabevakning på den öppna narkotikahandeln. Observationerna av Lomell (2004) genomfördes i kontrollrum för bevakning, under år 1999 till 2003, där studien koncentrerades till tre kriminogena platser i Oslo. Kamerabevakningen
tillämpades vid ett köpcentrum, transportcenter och intill en öppen gata, där bevakningen av operatörer varierade (Lomell, 2004). Det samlade resultatet visade på att den öppna narkotikahandeln inte hade förebyggts efter att kamerabevakningen tillämpats på platserna (a.a.). Kameran syfte enligt norsk polis
var att fungera avskräckande men resultatet påvisade ingen framgång vid narkotikabrott (a.a.).
Den avskräckande effekten för kamerabevakning i allmänhet har visats avgöras utifrån gärningspersonens föreställning av risken att upptäckas, vilket konstaterades i Gill och Loveday (2003) kvalitativa studie. Forskarna genomförde face-to-face intervjuer i Storbritannien med dömda gärningspersoner om deras bild av polisiär kamerabevakning (Gill & Loveday, 2003). Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade, som tidigare brukat eller sålt narkotikaklassade preparat, inte ansåg kamerabevakning som avskräckande för att avstå från brott (a.a.). Gill och Loveday (2003) menade att intrycket förmildrades under omständigheter när individerna inte
var i deras sinnes fulla bruk. Gärningspersoner som däremot hade upptäckts eller dömts genom kamerabevakning var mer benägna att uppge kameran som avskräckande (a.a.). Utifrån en försiktig tolkning kan Gill och Loveday (2003) resultat möjligtvis förklara varför kamerabevakningens effekt på narkotikabrott varierar, då effekten är beroende av gärningspersonens uppfattning av kameran. Kamerabevakningens effekt på narkotikabrott i Malmö
En svensk studie av Kronkvist m.fl. (2019) studerade effekten och uppfattningen av aktiv kamerabevakning på ett särskilt utsatt område i Seved/Södra Sofielund, Malmö. Studien utgjordes av intervjuer, före- och eftermätningar och ett jämförelseområde. Studien av Kronkvist m.fl. (2019) ämnade undersöka den öppna narkotikahandeln men även bruket, tillsammans med egendomsbrott och våldsbrott. Resultatet av de 16 kameror som implementerats i bostadsområdet år 2015 visade att antalet anmälda narkotikabrott hade ökat. Resultatet var statistisk signifikant (Kronkvist m.fl., 2019). Egendomsbrotten låg på en fortsatt stabil nivå och våldsbrotten hade mattats av efter att kameran tillämpats (a.a.). Egendomsbrott och våldsbrott är till skillnad från narkotikabrott inte ett spanings- och ingripandebrott (a.a.). Antalet anmälningar för brott rörande narkotika regleras utifrån polisen och utifrån den bakgrunden kan resultatet för Kronkvist m.fl. (2019) studie tolkas positivt. Kamerabevakningen visade inte fungera avskräckande men möjliggjorde att polisen kunde upptäcka fler brott än tidigare (a.a.). De boende i bostadsområdet upplevde däremot att den öppna narkotikahandeln och bruket av narkotika hade
förebyggts efter att kameran tillämpats på platsen, men däremot inte avlägsnat från området (Kronkvist m.fl., 2019).
Likt Kronkvist m.fl. (2019) resultat har en svensk fallstudie genomförts på Möllevångstorget i Malmö (BRÅ, 2003). Studien innefattade brottsdata och uppfattningar av de boende, besökare och näringsidkare om kamerans effekt (a.a.). Resultatet från brottsförebyggande rådet (2003) påvisade liknande utfall av aktiv kamerabevakning som Kronkvist m.fl. (2019). Brottsförebyggande rådet (2003) påvisade att narkotikabrotten ökat efter att kamerabevakning implementerats på platsen. Förklaringen kan härledas till att det tidigare, innan implementering av kameran, kan ha varit svårt för polisen att upptäcka narkotikarelaterade brott (BRÅ, 2003).
Kontextens betydelse för kamerans effekt på narkotikabrott
Det presenterade forskningsläget över effekten av kamerabevakning på narkotikabrott visades vara spridd. I en utvärderingsstudie av Gill och Spriggs (2005) belyses att platsen som kamerabevakning implementeras på kan ha en betydelse för den påvisade effekten. Gill och Spriggs (2005) studie utgick från en genomgång av 13 brittiska studier som undersökte effekten på brott genom aktiv kamerabevakning. Gill och Spriggs (2005) fann att kamerabevakning som tillämpats på en mindre specifik plats uppvisade en gynnsammare brottsförebyggande effekt, i jämförelse med ett kameraomfång som täckte en större
area. Forskarna upptäckte att den öppna narkotikahandeln inte förebyggts när
kameran inte täckte en specifik plats, eftersom en större area inte var lika
överblickbart (Gill & Spriggs, 2005). Enligt Gill och Spriggs (2005) minskade den avskräckande effekten för gärningspersonen då ett större kameraomfång kan medföra en högre upplevelse av anonymitet.
Meta-analysen uträttad för Brottsförebyggande rådet (2018) påvisade, likt Gill och Spriggs (2005), att mindre specifika platser som var bevakade genererade en brottsförebyggande effekt på narkotikabrott. Platser där flertalet individer rörde sig samtidig vid centrumkärnor, bidrog kamerabevakningen inte till en reducerande effekt (BRÅ, 2018). Meta-analysen framhäver att resultatet av kamerabevakningen, utöver platsens betydelse, även kan variera om bevakningen bedrivs aktivt eller passivt (a.a.).
Kamerabevakningens effekt utifrån aktiv- och passiv bevakning
Kamerabevakningens brottsförebyggande effekt kan påverkas utifrån aktiv- eller passiv11 bevakning (BRÅ, 2018). Merparten av den forskning som bedrivits om brottsförebyggande effekter för kamerabevakning är till större omfattning om aktiv bevakning (King m.fl., 2008). Meta-analysen uträttad för Brottsförebyggande rådet (2018) stödjer resonemanget eftersom flertalet studier omfattar aktiv kamerabevakning. Av 65 studier avser 54 studier aktiv bevakning (BRÅ, 2018). Den generella bilden av studierna visade att den aktiva kamerabevakningens brottsförebyggande effekt var statistiskt signifikant positiv, framförallt
narkotikabrott (a.a.). De 11 studier om passiv kamerabevakning visade inte på en säkerställd förebyggande effekt på någon brottstyp (BRÅ, 2018). King m.fl. (2008) fann, som tidigare nämnts, att passiv bevakning fungerade på egendomsbrott men
11
Aktiv- och passiv kamerabevakning har närmare redogjort för i “Bakgrund” sida 8 under rubriken “Kamerabevakning som polisiär arbetsmetod”.
inte på narkotikabrott. Brottsförebyggande rådet (2018) fann likvärdiga resultat som King m.fl. (2008) vid passiv bevakning.
I Piza m.fl. (2015) randomiserade experimentella studie visade den aktiva kamerabevakningen, vilket tidigare benämnts, inte fungera effektivt på narkotikabrott i Newark, USA. De operatörer som kontrollerade kamerabevakningen anser Piza m.fl. (2015) kan ha påverkat utfallet av resultatet för narkotikabrott, då operatörens uppmärksamhet kunde variera. Operatörer som inte tidigare haft erfarenhet av kamerabevakning var i större utsträckning mer vaksamma för vad som anträffats på kamerorna (Piza m.fl., 2015). De operatörer som däremot hade längre erfarenhet var inte lika noggranna i deras bevakning, vilket innebar att brott kan ha missats att anropas till polis på fält. Effekten av den aktiva bevakningen kan därmed styras av mängden anrop från operatörerna (a.a.).
Resultat från fältobservationsstudien av Lomell (2004) visade, likt Piza m.fl. (2015), att aktiv bevakning inte erhöll en brottsförebyggande effekt på narkotikabrott vid de tre kriminogena platserna i Oslo, Norge. Studiens resultat kan delvis förklaras av en lägre avskräckningseffekt men även att en del operatörer upphört med att rapportera narkotikabrott i större utsträckning (Lomell, 2004).
Operatörernas fokus placerades istället vid att stoppa rekrytering av unga narkotikabrukare till försäljningsverksamhet, eftersom den norska polisen
uppmärksammat problematik kring fenomenet (a.a.). Enligt Lomell (2004) speglar polisens tillgänglighet att agera på operatörernas anrop effektiviteten av den aktiva bevakningen. För att den aktiva bevakningen ska skapa effektivare resultat är det nödvändigt att polisen på fältet kan svara på anrop men även att operatörerna rapporterar brotten i större utsträckning (Gill & Spriggs, 2005).
I den svenska studien av Kronkvist m.fl. (2019) rapporterades fler narkotikabrott efter att den aktiva kamerabevakningen implementerades. Den aktiva bevakningen visade därmed på en positiv brottsförebyggande effekt i Seved/Södra Sofielund, Malmö (Kronkvist m.fl., 2019). Den passiva kamerabevakningen vid Stockholms tunnelbanesystem, som Priks (2015) studerade, visade däremot inte på en effekt vid narkotikabrott. Anledningen kan antyda på den dämpande avskräckningseffekt som uppstår när individen är påverkad av narkotikaklassat preparat (Priks, 2015).
Effekten av kamerabevakning styrdes även av att bevakningsystemet enbart aktiverades när allmänheten rapporterade ett pågående brott till telefoncentret för Storstockholms Lokaltrafik. Telefoncentret är bemannat dygnet runt av tre operatörer (a.a.). Operatörerna kan aktivera kamerabevakningen för att betrakta händelsen och vid behov tillkalla ordningsvakter eller polis till platsen om ett brott pågår (a.a.). Vid narkotikarelaterade brott finns det däremot sällan en utnämnd brottsutsatt som kan anmäla brottet, vilket innebär svårigheter att upptäcka narkotikabrott vid passiv bevakning (a.a.).
Narkotikarelaterad brottslighet är ett spanings- och ingripandebrott där kamerabevakningen kan agera som ett polisiärt redskap för att upptäcka brotten om aktiv bevakning bedrivs, det fungerar därmed inte med passiv bevakning (Kronkvist m.fl., 2019). Implementering av aktiv- och passiv kamerabevakning kan däremot innebära att brott förflyttas till en annan geografisk plats.
Förflyttningseffekt vid kamera beträffande narkotikabrott
De förväntade effekterna angående implementering av kamerabevakning antas bli positiva, genom att metoden kan förebygger brott. Vidare kan kamerabevakning
även anta negativa former genom att brott förflyttas (BRÅ, 2003). Antagandet om
att brott förflyttas till närliggande områden eller platser där kamerabevakning tillämpas har däremot kritiserats. Kritiken kan styrkas av Lomells (2004) och Kronkvist m.fl. (2019) studie som båda påvisade att en förflyttning av den öppna narkotikahandeln hade förflyttats till närliggande områden. Resultatet från Kronkvist m.fl. (2019) studie visade att den öppna försäljningen förflyttats dit kamerabevakning inte existerade. Försäljningen flyttades till avskärmade platser såsom trapphus, källare, innergårdar och närliggande gator (Kronkvist m.fl., 2019).
Likt resultaten från Lomell (2004) och Kronkvist m.fl. (2019) fann Gill och Loveday (2003), utifrån intervjuer med dömda gärningspersoner, att de som tidigare bedrivit narkotikaförsäljning vanligtvis flyttade verksamheten när kamerabevakning implementerades. Resultatet visade att förflyttning anträffades utanför kamerabevakningens räckvidd (Gill & Loveday, 2003).
Det främsta beslutet som styrde gärningspersoners benägenhet att flytta en brottslig verksamhet till angränsande platser eller områden, var vinstintresset av pengar (Guerette, Steinus & McGloin, 2005). Att narkotikabrott förflyttas till närliggande områden antas vara problematiskt, men det behövde inte innebära att kamerabevakning som brottsförebyggande metod inte varit till nytta (BRÅ, 2018; Kronkvist, 2019). Om brott förflyttas till ett avskärmat läge kan det bidra med förbättringar för lokalsamhället (BRÅ, 2018). Vid en förflyttning är det dessutom inte brottsligheten i helhet som flyttas utan delar av den (Weisburd m.fl., 2010).
I en studie med både kvantitativa och kvalitativa metoder, av Weisburd, Wyckoff, Ready, Eck, Hinkle och Gajewski (2006) studeras platsbaserat polisarbete i stort, där kamerabevakningen endast var en del av det. Det samlade resultatet från platsbaserat polisarbete fann att polisens insatser mot hot spots, där narkotikabrottsligheten var utbredd, bidrog med en brottsförebyggande effekt
(Weisburd m.fl., 2006). Anledningen kan framförallt anföras till att en förflyttning av verksamheten för narkotikaförsäljning medfört risker och ansträngningar för individen (a.a.). Utifrån intervjuer med tidigare narkotikaförsäljare uppgavs det problematik med att flytta den kriminella verksamheten, eftersom det ansågs vara svårt att etablera en ny kundkrets samt att vinsten blev mindre. Vidare var det vanligt att narkotikaförsäljning redan bedrevs på platsen av andra kriminella aktörer (a.a.).
METOD
Följande del av studien beskriver det tillvägagångssätt som valts ut för att besvara
syftet och de frågeställningar som formulerats. Nedan följer en redovisning av undersökningens design, urval och datainsamling. Vidare presenteras analys och bearbetning av data, forskningskvalitet och etiska överväganden.
Design
Ett kvantitativt angreppssätt har använts för att kunna besvara studiens frågeställningar. Det kvantitativa angreppssättet valdes ut då ett mätbart resultat går att utvinnas från studien (Bryman, 2011). Ett samband undersöks även mellan kamerabevakning och brott, vilket härstammar till den kvantitativa infallsvinkeln.
Den kvantitativa studien utgår från en utvärderingsdesign. Det råder däremot oenigheter över definitionen av utvärdering, då det vid ett anspråk beskrivs vara att systematiskt undersöka värdet för ett projekt eller en produkt under tidens gång (Karlsson, 1999). Ett annat anspråk skildrar utvärdering genom efter avslutat projekt genomföra en bedömning av utfall och slutpresentation (Vedung, 2009). Den förstnämnda definitionen är det som kommer tillämpas för denna utvärderingsstudie.
I utvärderingsforskning kan åtgärdsprogram eller liknande granskas, där syftet är att utvärdera om en intervention uppnått ändamålet (Karlsson, 1999). Det görs vanligtvis utifrån en kontrollgrupp- eller område (a.a.). Studien ämnar till att utvärdera den brottsförebyggande effekten av kamerabevakning i Rosengård,
särskilt söder om Amiralsgatan, och en utvärdering blir därmed ett lämpligt tillvägagångssätt. Likt en typisk utvärderingsdesign finns ett kontrollområde i denna undersökning, som utgörs av Kroksbäck/Bellevuegården. Studien innefattar även tre jämförelseområden Annelund, Persborg och Augustenborg. För- och eftermätningar görs utifrån de valda områdena, vilket återspeglar en utvärderingsdesign.
Tidigare har en studie genomförts i svensk kontext av Gerell (2016) med en liknande design. För- och eftermätningar utfördes för att undersöka kamerabevakningens avskräckningseffekt. Den användes för att tydligt visa på effekten av kameran och hur det har förändrats sedan implementeringen (Gerell, 2016), vilket även denna studie ämnar åstadkomma. Gerell (2016) använder även ett kontrollområde i studien för att styrka studiens resultat. Ett kontrollområde är väsentligt för att undersöka om andra faktorer har skapat exempelvis en nedgång eller uppgång av brottslighet (Sherman, Gottfredsson, Mackenzie, Eck, Reuter & Buschway, 1998). Det återfinns därför i denna utvärderingsstudie.
Urval och undersökningsperiod
Urvalet för studien består av interventionsområdet Rosengård, särskilt söder om Amiralsgatan, för att utvärdera kamerabevakningens brottsförebyggande effekt på narkotikabrott. En annan del av urvalet är kontrollområdet Kroksbäck/Bellevuegården som inte har kamerabevakning, vilket används för att granska om resultatet beror på andra faktorer. Det kan däremot vara väsentligt att påpeka att områdena inte är av samma storlek och befolkningsmängd. Rosengård och Kroksbäck/Bellevuegården delar liknande områdeskontext och fungerar därav i bästa mån som kontrollområde. Jämförelseområdena är Annelund, Persborg och Augustenborg, som även tillhör urvalet och som tidigare nämnt är närliggande områden till Rosengård. Områdena används för att möjliggöra en utvärdering av förflyttningseffekten av kamerabevakning. Områdena anses ha ett optimalt läge för att studera förflyttning av narkotikabrott12.
Undersökningsperioden är från år 2016 till 2019. År 2018 implementerades kamerabevakning i Rosengård. Åren har valts ut för att möjliggöra för - och eftermätningar av kameran. I en utvärderingsstudie är det eftermätningarna som visar på effekten av interventionen (Bryman, 2011).
12I det tidigare avsnittet “närliggande bostadsområde” på sida 12 beskrivs områdena mer
Data
Datainsamlingen för utvärderingsstudien består av brottsdata. Information om innehav, bruk och överlåtelse av narkotika är taget från Polismyndighetens ärendehanteringssystem rationell anmälningsrutin (RAR). I RAR finns det en beskrivning av upptäckta- och anmälda brott, i form av brottskod, tidpunkt och den geografiska platsen för brottshändelsen, vilket återspeglas i kartor. Brottskoderna som valts ut för utvärderingen är 5005, 5010, 5011. Brottskod 5005 ämnar överlåtelse av narkotika, 5010 avser innehav av narkotika och 5011 syftar till bruk av narkotika. Tidpunkten för brotten är borttagna från materialet som erhållits, istället hänvisas det året brottet upptäcktes på. Data från RAR speglar endast upptäckta och anmälda brott av polisen. I studien är det upptäckta bort som är av fokus och det som analyseras. Information om anmälda brott är med, men kommer inte vara av vikt i resultatet för utvärderingsstudien eftersom upptäcka brott närmast
förklarar den faktiska brottsligheten13.
Analys och bearbetning av material
Den valda analysmetoden följer studiens utvärderingsdesign då effekten av kamerabevakning studerats genom för- och eftermätningar i interventions-, kontroll- och jämförelseområde.
Analysmetod över utvecklingen av narkotikabrott i interventions- och kontrollområde
Möjligheten för att besvara studiens första frågeställning och därmed analysera den kvantitativa data, kodas brottsdata från RAR över antalet upptäckta innehav, bruk och överlåtelse av narkotikabrott genom statistisk analys, SPSS. Antalet upptäckta narkotikabrott, från år 2016 till 2019, för interventionsområdet Rosengård, kontrollområdet Bellevuegården/Kroksbäck, samt de närliggande jämförelseområdena Augustenborg, Persborg och Annelund kommer att utgöra den första analysen för att studera utvecklingen över tid.
I det första steget genomförs en medelvärdesanalys utifrån “Paired T-test”. Medelvärdesanalys syftar till att studera skillnader i medelvärden för interventions- och kontrollområde (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). De syftar även till att undersöka vilka skillnader som finns innan- och efter en intervention implementerats (Djurfeldt m.fl., 2010). Medelvärdesanalys används i denna studie för att studera förändringen vid upptäckta innehav, bruk och överlåtelse av narkotika tillfällen, före- och efter implementeringen av kamerabevakning i interventionsområdet Rosengård. Det ger ett förändringsvärde om brotten ökat eller minskat efter kamerabevakningens implementering i Rosengård. En medelvärdesanalys tar inte hänsyn till den generella utvecklingen över tid utan syftar till att se förändring innan- och efter en intervention implementerats (Kronkvist m.fl., 2019).
Vidare har det valts att komplettera medelvärdesanalysen med stapeldiagram för att studera utvecklingen över tid. Vid analys av kvantitativ data är diagram vanligt att använda (Bryman, 2011). Stapeldiagrammen används i studien eftersom de delvis är lättolkat för läsaren. Stapeldiagrammen innehåller en datumvariabel, vilket är beroende variabeln, som placeras i relation till antalet upptäckta innehav, bruk och överlåtelsetillfällen, vilket utgör den oberoende variabeln, för varje enskilt område. Den oberoende variabeln tolkas ofta som en betingelse, medan den oberoende
13
variabeln är den förändring som sker på grund av betingelsen (Djurfeldt m.fl., 2010).
Analysmetod över utveckling i närliggande jämförelseområde i relation till interventionsområdet
Studiens andra frågeställning besvaras utifrån en medelvärdesanalys för de närliggande jämförelseområden, för att studera den faktiska utvecklingen innan- och efter kamerabevakningen implementerades i Rosengård. Vidare har den
relativa effektstorleken (RES) och Weighted Displacement Quotine (WDQ)
används för att studera om narkotikabrotten har förflyttats till närliggande jämförelseområde. RES beräknar den relativa utvecklingen i interventionsområdet i relation till närliggande jämförelseområde, före och efter interventionen implementerats (Piza, Welsh, Farrington & Thomas, 2018). Den relativa effektstorleken tolkas utifrån att det värdet som uppkommer blir den relativa skillnaden för de närliggande jämförelseområden före- och efter interventionen implementerats (Piza m.fl., 2018). Utifrån den relativa effektstorleken går det även att undersöka den relativa skillnaden sett till interventionsområdet (a.a.). I detta fall rör den relativa effektstorleken hur utvecklingen i Rosengård ställs i relation till utvecklingen i närliggande jämförelseområde.
WDQ-värdet syftar istället till hur framgångsrik interventionen varit, samt effekten
interventionen har för eventuell förflyttning av brott (Piza m.fl., 2018). WDQ används för att studera utvecklingen av antalet upptäckta innehav, bruk och överlåtelse av narkotika tillfällen i interventionsområdet och närliggande jämförelseområdena med utvecklingen i kontrollområdet.
Det har valts att utifrån medelvärdesanalysen, den relativa effektstorleken samt WDQ måtten att koda om variablerna för Annelund, Persborg och Augustenborg till ett gemensamt närliggande område. Brottsstatistik för innehav, bruk och överlåtelse av narkotika jämförs före- och efter kamerabevakning i Rosengård implementerats. Det görs för att få en helhetsbild över den relativa utvecklingen i jämförelseområdet i relation till interventionsområdet för att studera om en eventuell förflyttning av narkotikabrott skett. Med denna metoden har det därmed valts att inte studera varje närliggande jämförelseområde för sig, vilket innebär att den relativa utvecklingen för varje område inte går att beräkna.
Vidare är den statistiska signifikansen viktigt för att påvisa hur värdet som uppkommer är av betydelse för studien och om det kan härledas tillbaka till den insats som använts (Bryman, 2011). Vid uträkningen av statistisk signifikans för den relativa effektstorleken har ett 95 % konfidensintervall beräknats. Beräkningen har utgått från en formel i Gerells (2016) studie. De undre och övre värdet för konfidensintervallet bör placeras antingen över eller under ett (1) för att resultatet ska tyda på en statistisk signifikans och därmed inte utgöras av slumpmässiga faktorer. Det är däremot av vikt att förstå att signifikansen för konfidensintervallen bör tas med en försiktighet. Antalet brott före- och efter kamerabevakning implementerats i interventionsområdet och jämförelseområdet har en stark påverkan för signifikansen på konfidensintervallet. I denna studie är det förhållandevis få brott vilket gör att mindre skillnader inte upptäcks som statistiskt signifikanta.
Forskningskvalitet
Det är av relevans att vid utformning av en studie erhåller hög reliabilitet och validitet för kvaliteten i undersökningen (Bryman, 2011). Reliabilitet och validitet blir aktuellt när en kvantitativ studie genomförs (a.a.).
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet syftar till tillförlitligheten för studien och anses öka vid mer transparens som återges av forskaren i forskningsprocessen (Bryman, 2011). Begreppet berör även om studiens utfall blir likvärdigt när den på nytt genomförs och av andra forskare (a.a.). Det är stabiliteten i måttet som blir av vikt för hur hög reliabilitet som undersökningen får (a.a.).
Validitet syftar till om resultatet i en studie sammanbinds med insatsen som
bedrivits eller om det beror på andra faktorer (Bryman, 2011). Det finns olika former av validitet, extern och intern validitet är de som i större omfattning används (a.a.). Extern validitet syftar till om resultatet kan generaliseras utanför undersökningskontexten, medan intern validitet ämnar till om kausalitet kan hänvisas till insatsen eller andra faktorer (a.a.).
Etiska överväganden
När forskning bedrivs är det fördelaktigt för individer och samhällets utveckling. Det ställs därför krav på att forskning måste finnas och bedrivas, däremot finns det etiska principer som måste följas för att studien ska erhållas korrekt (Codex, u.å.). Inför en undersökning måste en avvägning göras för att bedöma huruvida den kunskap som kommer tas fram kan vara av negativ inverkan på en deltagare i studien eller en tredje person (a.a.).
I denna utvärderingsstudien innefattas enbart den geografiska platsen där narkotikabrott begåtts, inte vilka individer som begått brotten. Ingen känslig samlas därför in vilket innebär att individskyddskravet inte behövs tas hänsyn till. Data kommer endast användas för studiens ändamål och sedan förstöras. En etikansökan till etikrådet vid Malmö universitet har genomförts. I ansökan har tillvägagångssättet för studien beskrivits och vilket material som ämnar användas. Utlåtandet från etikrådet fastslog att materialet var godkänt för användning (se bilaga 2). Ett godkännande från verksamhetsansvarig från Malmöpolisen insamlades för att erhålla deras godkännande till användning av materialet (se bilaga 3).
RESULTAT OCH ANALYS
I kommande avsnitt presenteras studiens resultat som uppkommit genom analys av brottsdata för att besvara studiens frågeställningar.
Kamerans brottsförebyggande effekt på upptäckta narkotikabrott i Rosengård
Utifrån beräkningar av medelvärdesanalysen går det att tyda att innehav, bruk och överlåtelse av narkotika ökat i interventionsområdet Rosengård, särskilt söder om Amiralsgatan, sedan kamerabevakningen implementerades år 2018 (se tabell 1, bilaga 4). Antal upptäckta bruk av narkotika har ökat med omkring 60 procent sedan kameran tillämpades i området. I tabell 2 (bilaga 5) påvisas det 83 upptäcka bruk
av narkotika i interventionsområdet, under åren 2016 till 2017, före kamerabevakning existerade i området. 134 bruk av narkotika upptäcktes efter kameran implementerats, 2018 till 2019. Sammanfattat har antalet upptäckta bruk av narkotika i interventionsområdet ökat från omkring 3,5 i månaden, före kamerabevakning, till omkring 5,5 i månaden, efter kameran tillämpades. Likvärdigt visar tabell 2 (se bilaga 5) på att upptäckta innehav och överlåtelse av narkotika har ökat. Innehav har ökat med omkring 27 procent, vilket därmed innebär att antalet upptäckta innehav av narkotika ökat från 4,6 brott per månad i för perioden till omkring 5,9 brott i månaden efter kamerabevakningen implementerats. Vidare har antalet upptäckta brott för överlåtelse av narkotika ökat, däremot inte i lika tydligt som för resterande narkotikabrott. Överlåtelse av narkotika har ökat med drygt 4 procent och därmed varit på en stabil nivå (Se tabell 2, bilaga 5). Samtliga procentuella ökningar för innehav, bruk och överlåtelse av narkotika är inte statistiskt signifikant, vilket innebär att de observerade skillnaderna mellan åren kan bero av slumpmässiga faktorer.
Medelvärdesanalysen (se tabell 1, bilaga 4) ger en överblick över förändringen före- och efter implementering av kamerabevakning i Rosengård på antalet upptäckta innehav, bruk och överlåtelse av narkotika, men även för kontrollområdet. Resultatet från kontrollområdet visar en minskad trend för antalet narkotikabrott. Antal upptäckta bruk av narkotika ökade med 6 procent, vilket var den enda
brottskoden som ökade då innehav minskade med 17 procent och överlåtelse minskade med 11 procent. I icke procentuella termer innebär det att upptäcka bruk av narkotika ökade från 2,0 i månaden till 2,2 per månad efter att kamerabevakningen implementerades i Rosengård. Innehav minskade från 2,9 brott per månad till 2,4 brott per månad samtminskad antalet upptäcka överlåtelsebrott från 0,75 per månad till 0,6 per månad efter kamerabevakningen tillämpades (se tabell 3, bilaga 6). Resultatet för kontrollområdet var likaså som resultatet från interventionsområdet inte statistiskt signifikant.
Medelvärdesanalysen kan som sagt inte påvisa den generella utvecklingen av brott som sker över tid. Ett stapeldiagram har därmed använts som ett komplement för att redovisa utvecklingen över tid14. Utifrån stapeldiagrammen (se bilaga 7) går det att antyda att framförallt innehav och bruk av narkotika har ökat över tid i Rosengård vid för- och eftermätningarna. Ökningen har däremot inte varit stabil över hela studieperioden utan visat på både nedgångar och uppgångar, vilket går att utläsa i figur 1 (bilaga 7). Antalet upptäckta tillfällen av överlåtelse har legat på en relativt stabil nivå över den undersökta tidsperioden i interventionsområdet. I stapeldiagrammet för kontrollområde (se figur 2, bilaga 7) kan det utläsas att antalet upptäckta innehav, bruk och överlåtelse av narkotika har legat på en stabil nivå under åren 2016 till 2019, bortsett från innehav som år 2016 var på drygt 45 procent fler i jämförelse med åren 2017 till 2019.
Sammanfattning av resultatet utifrån studiens första frågeställning
Utifrån resultatet av medelvärdesanalysen och stapeldiagrammen kan studiens första frågeställning besvaras, har kamerabevakning som en polisiär metod i
Rosengård, särskilt söder om Amiralsgatan, haft en brottsförebyggande effekt på innehav, bruk och överlåtelse av narkotika jämfört med kontrollområde Kroksbäck/Bellevuegården? Resultatet pekade på att kamerabevakningen inte hade
den förväntade brottsförebyggande effekten, eftersom narkotikabrotten i Rosengård
14
