Definiering av organisatoriska mål i koalitioner av seniora och juniora medlemmar : En studie av medicinska forskargrupper

Definiering av organisatoriska mål i koalitioner

av seniora och juniora medlemmar

En studie av medicinska forskargrupper

Författare: Sheila Ghamkhar (970711) och Matilda Rosendahl

(970706)

Vårtermin 2020

Företagsekonomi, uppsats och kandidatkurs 15 hp Ämne: Organisation

Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Niklas Bomark

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Niklas Bomark som givit oss stöd, vägledning och värdefulla insikter genom hela arbetets gång, samt visat stort

engagemang för vårt arbete. Vi vill också tacka alla våra respondenter som engagerat sig i vårt arbete och möjliggjort genomförandet av denna studie.

Sist men inte minst, vill vi även tacka våra kära familjer och vänner som stöttat oss genom hela arbetet.

Abstract

How organizations define organizational goals has been a popular topic within the literature of organizational theory. Previous studies’ have had a preeminent attention on how coalitions of senior members define goals in organizations. However, the understanding of how coalitions of senior and junior members define organizational goals has not been elaborated in the same extent. The purpose of this study is to explore and gain more understanding on how coalitions of senior and junior members define organizational goals. This study has targeted two medical research groups at Lunds University, whereas both senior and junior researchers have been interviewed, in order to obtain an insight on how coalitions of senior and junior members define goals. Data from the study detect that coalitions of senior and junior members discuss potential goals during common meetings. During these common meetings all members, both senior and junior, have the opportunity to contribute with suggestions. It was noted that the individuals in this type of coalition optimize presented goals together, in order to improve them. However, the decision makers consist only of senior members when decisions on organizational goals are being made. The conclusions from this study are many. First, in coalitions where senior and junior members are found, all members’ presented goals are included in collective discussions in the organizations. Second, when the decision making process is initiated, the decision makers consist only of senior members and the junior members become excluded in the decision. Third, performance feedback has been identified when these coalitions define goals, which is a time of performance feedback occurrence that previous literature has not recognized in an extent before.

Begreppslista

• Juniora forskare = Individer som nyligen påbörjat forskningsarbete, exempelvis

doktorander.

• Koalition = En sammanslutning av individer med liknande egenskaper,

exempelvis seniora forskare respektive juniora forskare.

• Mål = Organisatoriskt mål som organisationen definierat och strävar att uppnå.

Organisationens aktiviteter anpassas i syfte att uppfylla målen.

• Organisation = I denna studie betraktas medicinska forskargrupper som

organisationer. Dessa forskargrupper är koalitioner av seniora och juniora forskare som arbetar tillsammans.

• Performance feedback = Återkoppling av utförda prestationsresultat, i förhållande

till de organisatoriska målsättningarna, för att utvärdera om måluppfyllelse har uppnåtts eller inte.

• Seniora forskare = Individer som har extensiv erfarenhet av forskning, exempelvis

Innehållsförteckning

2.1.1 Koalition av individer i organisationer ... 8

2.1.2 Hur organisatoriska mål definieras ... 8

2.1.3 Performance feedback ... 9

2.2 Utvecklingspotential i befintlig litteratur ... 10

2.3 Analysmodell ... 10 3. Metod ... 11 3.1 Undersökningsdesign ... 11 3.2 Undersökningsmetod ... 12 3.3 Urval ... 14 3.3.1 Studiens respondenter ... 14 3.3.2 Litteratursökning ... 15 3.4 Insamling av data ... 16 3.4.1 Intervjufrågor ... 17

3.4.2 Studiens reliabilitet och validitet ... 18

3.5 Dataanalys ... 19

4. Empiri och analys ... 20

4.1 Hur koalitionerna definierar målsättningar ... 20

4.1.1 Gemensamma diskussioner om målsättningar i koalitionerna ... 21

4.1.2 Samarbete i koalitionerna ... 22

4.2 Beslutsprocess av målsättningar ... 24

4.2.1 Beslutsfattande och spänning i koalitionerna ... 24

4.2.2 Motgångar och utmaningar i beslutsprocessen ... 26

4.3 Performance feedback och dess betydelse i slutgiltig målsättning ... 27

4.3.1 Effekt av anslag respektive avslag ... 28

4.3.2 Hur performance feedback utmärks ... 29

5. Slutsats och diskussion ... 31

5.1 Slutsats ... 31

5.2 Diskussion ... 32

5.2.1 Studiens bidrag ... 32

5.2.2 Teoretiska och praktiska implikationer ... 34

Källförteckning ... 36

Bilaga 1 - Intervjumall ... 38

1. Inledning

Hur organisationsmedlemmar definierar mål är en väsentlig och central del inom organisationsteori. Alla organisationer består av koalitioner av olika individer som definierar organisatoriska målsättningar och behöver komma överens om vilka problem som ska lösas inom organisationerna. Arbetet i organisationer anpassas utifrån målsättningarna som definierats och styr vilka uppgifter medlemmarna arbetar med, i syfte att uppnå de organisatoriska målen.

Den tidigare litteraturen om organisatoriska mål belyser att definieringar av mål sker av den högst uppsatta chefen (Barnard 1968). Den enklaste tankemodellen är att den högst uppsatta chefen definierar organisatoriska mål som implementeras i samtliga delar av organisationen, där arbetsuppgifterna anpassas för att uppfylla målen. Det finns studier som har studerat hur koalitioner av individer definierar målsättningar och vilka problem som organisationer väljer att fokusera på, vilket är omfattande inom organisationsteorin. Litteraturen om a behavioral theory of the firm koncentrerar mer på aspekterna om definiering av organisatoriska mål och koalitioner. Organisationer består av koalitioner av olika individer med diversifierade målsättningar (Gavetti, Greve, Levinthal & Ocasio 2012). Organisatoriska mål tenderar att vara en koalition av flertal målsättningar som kompromissas fram till gemensamma organisatoriska mål. Litteraturen uppmärksammar att det förekommer olika målsättningar som relateras till olika delar av organisationer, vilket influerar arbetet i hög grad (Greve 2008). Målsättningar i organisationer kan relateras till deras långsiktiga överlevnad och är därför en väsentlig samt prioriterad aspekt, där organisationernas prestationer strävar efter att uppfylla de uppsatta målen (ibid.).

1.1 Problematisering

Hur målsättningar definieras i organisationer domineras av studier på seniora medlemsnivåer (Argote & Greve 2007). Koalitioner av seniora medlemmar som beslutfattare har dominerats i tidigare litteratur. Litteraturen har fokuserat på övergripande organisatoriska målsättningar, vilka relateras till beslut på seniora medlemsnivåer, exempelvis om organisatoriska mål angående tillväxt, säljsiffror och företagsförvärv (Audia & Greve 2006; Gavetti et al. 2012; Haleblian, Kim & Rajagopalan 2006). Förståelsen kring de seniora medlemmarnas betydande roll i förhållande till organisatoriska målsättningar har beaktats i stor utsträckning. Förståelsen om hur seniora målsättningar medför anpassningar i organisationernas arbetsuppgifter, vilka syftar till att uppnå måluppfyllelse, har också studerats. Återkoppling av prestationsresultat från utförda aktiviteter, även kallat performance feedback, är välstuderat i nära anknytning till koalitioner av seniora beslutsfattare och deras målsättningar (Gavetti et al. 2012). Förståelse kring performance feedback och dess relation till organisatoriska mål har utvecklat kunskapen om att återkoppling även skapar incitament till lärande i organisationer (Greve 2003). Tidigare litteratur har således fokuserat på hur koalitioner av seniora individer definierar organisatoriska målsättningar.

Den befintliga litteraturen har huvudsakligen beaktat hur seniora medlemmar definierar organisatoriska mål och reagerar på performance feedback (Gavetti et al. 2012). Det finns färre studier om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar i organisationer definierar organisatoriska mål, trots att det förekommer organisationer där dessa koalitioner påträffas. Det är viktigt att studera detta närmare, för att öka förståelsen om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar i organisationer definierar organisatoriska mål. Det blir även intressant att studera hur performance feedback utmärks i koalitioner av seniora och juniora medlemmar, eftersom tidigare studier inte beaktat detta i större utsträckning.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att utforska och öka förståelsen om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar i organisationer definierar organisatoriska mål. Studien fokuserar framförallt på hur koalitioner av seniora och juniora forskare identifierar vilka forskningsproblem som är relevanta att studera i medicinska forskargrupper.

1.3 Frågeställning

Frågeställningen som har formulerats för denna studie lyder:

Hur definierar koalitioner av seniora och juniora medlemmar organisatoriska mål? Definiering av organisatoriska mål avser sådana mål som har preciserats och som sedan styr samt påverkar aktiviteterna eller arbetsuppgifterna som utförs i organisationer, i syfte att uppnå de uppsatta målen.

1.4 Avgränsningar

Studiens aktuella avgränsningar utmärks bland annat i den empiriska utgångspunkten. Lunds universitet är den huvudsakliga organisationen som har beaktats i studien, dock grundas studiens empiri på två medicinska forskargrupper på Lunds universitet. Studiens tidsperiod för datainsamling beträffar en given tidpunkt, det vill säga en intervju med respektive intervjuperson. Tidsperioden för studien var således inte longitudinell. Intervjupersonerna som kontaktades var aktiva forskare inom ämnesområdet medicin och arbetar i forskargrupper, varav doktorandnivå var minimum.

2. Teoretisk referensram

I följande avsnitt presenteras den berörda litteraturen som utgjort den teoretiska referensramen, i syfte att besvara den aktuella frågeställningen om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål.

2.1 Tidigare forskning

Organisationer kan definieras som ett större system med arbetsfördelningar, samhörighet, interaktioner och gemensamma målsättningar (Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014). En av de mer klassiska definitionerna av begreppet organisation är given av Chester Barnard

(1968 s.73) som lyder “a system of consciously coordinated personal activities or forces”. En annan definition av begreppet organisation är att organisationer ses som sociala enheter eller grupper som konstrueras och omkonstrueras till specifika målsättningar (Etzioni 1964 se Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015 s.9).

Den enklaste modellen av beslutsfattningar om organisatoriska mål utmärker primärt en överordnad chef som beslutsfattare som därefter implementerar målen i samtliga delar av organisationen (Barnard 1968). En av chefens huvudsakliga uppgifter är att formulera och definiera målsättningar som bidrar med ett organisatoriskt syfte. Barnard (1968) belyser att den högst uppsatta chefen dirigerar övriga ledare i organisationen om vilka mål som organisationen ska sträva att uppnå genom arbetet. De målsättningar som den högst uppsatta chefen definierar, syftar till att anpassa hela organisationens arbete för att de uppsatta målen ska uppnås.

2.1.1 Koalition av individer i organisationer

Organisatoriska målsättningar definieras och formuleras av en koalition av individer i organisationer där alla har olika målsättningar (Gavetti et al. 2012). Organisationer består av flertal individer som har olika uppfattningar om arbetets betydelse och vilka målsättningar som är väsentliga för verksamheten. Litteraturen om organisatoriska målsättningar påvisar att koalitionen av beslutsfattare som definierar organisatoriska mål utgörs till stor del av seniora medlemmar (Argote & Greve 2007; Gavetti et al. 2012). Organisatoriska mål definieras därför vanligtvis på en ledningsnivå, där koalitionen av seniora medlemmar återfinns. Tidigare studier har framförallt fokuserat mer på ledningscentrerade målsättningar, som exempelvis tillväxt, säljsiffror och företagsförvärv (Audia & Greve 2006; Gavetti et al. 2012; Haleblian, Kim & Rajagopalan 2006). Inkluderandet av mer juniora medlemmar har därmed inte varit lika vanligt i tidigare studier. Koalitionen av seniora medlemmar som beslutsfattare, medför att enbart dessa individers målsättningar grundar kompromisserna som resulterar i organisatoriska mål, samtidigt som deras erfarenhet påverkar definieringen av mål i hög grad (Gavetti et al. 2012; Zhang & Greve 2019). Zhang och Greve (2019) belyser betydelsen av erfarenhet hos beslutsfattare vid beslutsfattningar, vilket koncentrerar på ett mer kunskapsbaserat perspektiv. Övriga individers målsättningar och idéer förbises, avseende vilka mål som kan vara av betydelse för organisationen. Zhang och Greve (2019) belyser att styrkan som finns i en koalition grundas på flera aspekter, exempelvis hur många medlemmar som återfinns inom organisationen, deras position samt engagemang.

2.1.2 Hur organisatoriska mål definieras

Hur organisatoriska mål definieras baseras på vilken typ av målsättning det är, det vill säga syftet med målet. Organisationer har vanligtvis flertal mål som relateras till olika delar och aspekter av organisationernas arbete. De interna målen utgörs av kompromisser, då organisationsmedlemmarna består av en koalition av olika individer med olika målsättningar (Argote & Greve 2007; Gavetti et al. 2012). Målsättningarna kan ha olika betydelse eller vara ämnade till olika processer inom organisationerna, exempelvis för motivation eller produktivitet (Greve 2003). Mål kan dock vara riktlinjer i organisationer

för bedömning av vilka uppgifter som är genomförbara och framstå som ett mätinstrument för prestationsnivåer (Greve 2003). Definieringar av väsentliga mål tenderar att vara baserade på organisationernas anteciperingar om framtiden samt vad som kommer vara betydelsefullt i en avlägsen framtid (Gavetti et al. 2012). Organisationsmedlemmar definierar däremot inte enbart målsättningar relaterade till den interna verksamheten och arbetsuppgifterna. Det förekommer även målsättningar som relateras till organisationers omvärld och externa faktorer, exempelvis om deras position på marknaden (Argote & Greve 2007).

2.1.3 Performance feedback

Performance feedback innebär att beslutfattare söker efter återkoppling av genomförda handlingar, i syfte att utvärdera resultaten av handlingarna i förhållande till de uppsatta organisatoriska målen (Greve 2003). Om målen inte uppfylls av de genomförda handlingarna, söker beslutfattaren efter lösningar som kan medföra att målet uppfylls (Gavetti et al. 2012; Greve 2003). Performance feedback har visats initiera organisatoriska förändringar med avsikt att uppnå organisatoriska målsättningar (Gavetti et al. 2012). Greve (2003) förklarar att graden av organisatoriska förändringar varierar i omfattning, beroende på hur nära organisationers prestationer är i förhållande till deras målsättningar.

När prestationsnivåerna är låga, i förhållande till målen, initieras förändringar som syftar till att förbättra prestationerna för att uppnå de organisatoriska målen (Greve 2003). När prestationsnivån är högre eller i nivå med målen uppnås däremot måluppfyllelse, vilket tillfredsställelser beslutsfattarna. Performance feedback av prestationer har visats initiera lärande i organisationer. Både målsättningar och performance feedback genererar en vilja hos individer och organisationer till att uppnå bättre prestationsresultat (ibid.). Ett väsentligt utfall av kombinationen av målsättningar och performance feedback är att det medför starka incitament till förbättringar genom lärande.

Det huvudsakliga fokuset i performance feedback vilar på hur underprestationer motiverar förändringar och adaptivitet i organisationer, i syfte att uppnå uppsatta mål (Gavetti et al. 2012). Förändringarna stimulerar läroprocesser, adaptiva beteenden och sökande på innovativa lösningar i organisationer. Utformningen och omfattningen av förändringarna regleras däremot av hur organisationerna förändras. Framförallt beror förändringarna på om organisationer tillämpar beteenden eller strategier som kännetecknas av exploitation eller exploration, det vill säga utveckling eller utforskning. Gavetti et al. (2012) belyser att den övervägande faktorn som medför att organisationer antingen anammar exploitation eller exploration, avgörs om organisationernas beteenden överensstämmer med läroprocessernas grundprinciper. Om en organisation har fasta och rigida uppfattningar om hur handlingar ska utföras, kännetecknas förändringarna troligtvis av exploitation (Gavetti et al. 2012; Posen & Levinthal 2012). En motsatt tolkning blir då att flexibla förhållningssätt i arbetet medför mer explorativa förändringar. Posen och Levinthal (2012) menar att det är en utmaning att balansera exploitation och exploration i beslutsprocesser, där organisationernas fördomar om strategiska

tillvägagångssätt är starka. Starka fördomar om organisatoriska tillvägagångssätt medför att exploration tillämpas mer som en nödvändighet, istället som strategiskt val i organisationer (Posen & Levinthal 2012).

2.2 Utvecklingspotential i befintlig litteratur

Litteraturen om målsättningar och performance feedback är omfattande och välstuderat inom organisationsteori. Aspekter som har studerats inom litteraturen relateras till övergripande organisatoriska målsättningar, såsom tillväxt, säljsiffror och företagsförvärv (Audia & Greve 2006; Gavetti et al. 2012; Haleblian, Kim & Rajagopalan 2006). Gavetti et al. (2012) menar att den befintliga litteraturen är mer användbar för att studera ageranden om mål och performance feedback på en ledningsnivå. Litteraturen domineras av studier om hur mål definieras på en senior medlemsnivå (Argote & Greve 2007). Tidigare studier illustrerar de seniora medlemmarnas uppfattningar i större bemärkelse, om vilka mål som är väsentliga och som ligger till grund för de slutgiltigt definierade organisatoriska målen. Studier har därmed inte fokuserat på hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål i större utsträckning, trots att det förekommer sådana koalitioner i organisationer.

Det finns potential att öka kunskaperna om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar mål, då det har beaktats i mindre utsträckning i tidigare studier. Det blir därför intressant att studera hur det går till när koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar mål. Framförallt är det intressant och väsentligt att studera dessa koalitioner för att förstå hur seniora och juniora medlemmar definierar mål och eventuellt samarbetar med varandra. Hur performance feedback utmärks i koalitioner av seniora och juniora medlemmarna är också intressant att studera närmare på, eftersom det inte har studerats i större omfattning tidigare.

2.3 Analysmodell

Från den teoretiska referensramen har tre begrepp valts ut som grundläggande koncept till studiens analys. Dessa begrepp är koalition av seniora och juniora medlemmar, definiering av mål och performance feedback.

Konceptet koalition av seniora och juniora medlemmar kommer användas för att identifiera medlemmarna som ingår i medicinska forskargrupper och som identifierar forskningsproblem. Medlemmarna i forskargrupper som kommer beaktas utgörs av både seniora och juniora forskare.Från konceptet koalition av seniora och juniora medlemmar kan arbetet samt eventuella samarbeten mellan dessa medlemmar analyseras och betydelsen av det belysas. Studien fokuserar på att erhålla en djupare förståelse om hur seniora och juniora medlemmar i samma koalition definierar mål, vilket gör detta till det mest centrala konceptet.

Konceptet definiering av mål kommer användas för att analysera hur forskningsproblem formuleras och identifieras inom forskargrupper. Forskargruppernas formuleringar av forskningsproblem anses vara en motsvarighet i hur individerna i dessa organisationer definierar mål och som utformar deras arbete. Konceptet kommer även att användas för att studera hur seniora och juniora forskare formulerar relevanta forskningsproblem och därmed deras tillvägagångssätt för att definiera organisatoriska mål. Med hjälp av konceptet definiering av mål kan således utfallet av koalitionernas arbete studeras närmare.

Performance feedback är ett koncept som kommer användas i syfte att identifiera hur återkoppling av forskningsproblem vid forskningsansökningar utmärks och hur koalitioner reagerar på återkoppling. Måluppfyllelse och bra prestationsnivå representeras av godkännande av forskningsanslag, varvid låg prestationsnivå associeras med avslag på forskningsansökningar. Detta koncept kommer även användas för att beakta ifall resultatet av hög respektive låg prestationsnivå initierar förändringar inom forskargrupper.

3. Metod

I detta avsnitt presenteras, reflekteras och argumenteras studiens valda metod samt processer, i förhållande till studiens problematisering och teoretiska referensram.

3.1 Undersökningsdesign

Studiens frågeställning är: Hur definierar koalitioner av seniora och juniora medlemmar organisatoriska mål? I syfte att besvara frågeställningen har två forskargrupper inom den medicinska fakulteten på Lunds universitet fokuserats.

Forskargrupper inom den medicinska fakulteten är mindre organisationer som består av koalitioner av seniora och juniora forskare som arbetar tillsammans (Medicinska fakulteten Lunds universitet 2019). Valet av Lunds universitet grundas främst på dess höga världsranking som topp 100 i världen (Lunds universitet 2020), vilket skapade ett intresse att studera hur forskargrupper i en sådan miljö definierar sina målsättningar. Medicinska forskargrupper utgör en intressant studiemiljö för att studera hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål. Medicinska forskargrupper är organisationer där både seniora och juniora forskare arbetar för att lösa eller undersöka forskningsproblem tillsammans (Medicinska fakulteten Lunds Universitet 2019). Studiens intressanta ansats grundas i huvudsak på hur forskare i två medicinska forskargrupper formulerar relevanta forskningsproblem. Relevanta forskningsproblem spelar en central roll i forskningsutvecklingen och att erhålla forskningsanslag för att genomdriva forskningsprojekt (Stiftelsen för Strategisk Forskning u.å). Forskargruppers formulerade forskningsproblem kan därför ses som dessa organisationers definierade målsättningar, då de styr vilka aktiviteter och projekt forskargrupper kommer arbeta med och söka finansiering för. Intressanta forskningsproblem spelar en central roll i forskargruppernas arbete samt forskningens

utveckling. Seniora och juniora forskare arbetar aktivt med att formulera relevanta forskningsproblem och är en empirisk kontext som identifierats där ett samarbete sker mellan seniora och juniora medlemmar vid definiering av organisatoriska mål. Medicinska forskargrupper på Lunds universitet utgör således bra förutsättningar att studera studiens frågeställning och studera koalitioner av seniora och juniora medlemmar närmare.

3.2 Undersökningsmetod

I syfte att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats för datainsamling. Studiens frågeställning är av utforskande karaktär, därför ansågs en kvalitativ undersökningsmetod vara bättre lämpad då den har en mer utforskande och förståelseinriktad ansats. Corbin och Strauss (2008) belyser att studiens frågeställning spelar en central roll i val av undersökningsmetod, då den styr utformningen av studiens datainsamlingsmetod baserat på hur frågeställningen kan besvaras. Valet av en kvalitativ undersökningsmetod grundades på möjligheten att samla in fördjupad och omfattande data om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål. Framförallt baseras valet på studiens unika utgångspunkt, i koalitioner av seniora och juniora organisationsmedlemmar, som tidigare inte studerats i större utsträckning. En kvalitativ undersökningsmetod kännetecknas av att datainsamlingen sker i form av exempelvis intervjuer, observationer och dokumentationer, i syfte att utforska empirin och skapa nya koncept (Corbin & Strauss 2008). Den kvalitativa ansatsen utmärker en mer induktiv karaktäristika, vilket innebär utforskande och generering av ny kunskap med ett öppet sinne (Hansson 2020a; Jacobsen 2017). Kvalitativ insamlad data tenderar att vara omfångsrik, nyanserad och fördjupad, då datainsamlingen utgörs av intervjupersonernas uppfattningar (Jacobsen 2017). Undersökningsmetoden möjliggör att erhålla en djupare inblick i den empiriska kontexten inifrån, vilket är den förståelse som studien ämnar att uppnå. Analyserna i studien bygger på respondenternas empiriska uppfattningar.

Den kvalitativa metoden har vissa svagheter, såsom minskad statistisk generaliserbarhet, sann statistisk data, ökad närhet till respondenterna och undersökningseffekt (Hansson 2020b; Jacobsen 2017). En kvalitativ undersökningsmetod har däremot många styrkor där metoden möjliggör öppna och flexibla ramar för att samla in data ur ett bredare perspektiv, i syfte att erhålla nyansrikedom. Den kvalitativa undersökningsmetoden möjliggör insamling av data på flera sätt, varvid intervjuer, observationer och dokument är några exempel (Corbin & Strauss 2008). I denna studie har intervjuer valts som datainsamlingsmetod, då studien fokuserar på att studera hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål. Intervjuer ansågs därmed vara en lämplig datainsamlingsmetod, grundat på den förståelse som studien strävar att uppnå. Den ursprungliga datainsamlingsmetoden som valdes utgick från individuella personliga intervjuer på plats i Lund. Fördelarna med denna datainsamlingsmetod är många, men det finns även vissa nackdelar. En stor fördel är att svarsfrekvensen tenderar att vara relativt

högre jämfört med kvantitativa surveyundersökningar (Denscombe 2009). Personliga intervjuer genererar även mer omfattande och berikad data i form av ord, då intervjuer liknar mer en dialog än ett förhör (Jacobsen 2017). Intervjuer möjliggör för intervjuaren att välja relevanta respondenter som kan medföra värdefull information till studiens ändamål och därigenom utesluta överflödig data (Denscombe 2009). Konstruktionen av datainsamlingsmetoden medför en tät, dynamisk och informationsrik kommunikation mellan intervjuare och respondent (Jacobsen 2017).

När intervjuerna skulle utföras uppstod komplikationer av genomförandet, eftersom en rådande pandemi orsakat hinder för resor och personliga möten. Konsekvensen av den rådande Covid-19 pandemin har bland annat varit utgivelser av strikta restriktioner om icke-nödvändiga nationella resor och sociala sammankomster (Folkhälsomyndigheten 2020). Datainsamlingsmetoden ändrades därför från personliga intervjuer till videointervjuer, eftersom möjligheterna till personliga möten begränsades till det yttersta. Sedgwick och Spiers (2009) belyser dock att videointervjuer är ett bra alternativ för att genomföra djupa kvalitativa intervjuer vid tillfällen då personliga intervjuer inte är genomförbara. Videointervjuer möjliggjorde insamling av likvärdig data jämfört med vad personliga intervjuer eventuellt skulle kunna medföra, då samma förutsättningar rådde med undantag av den fysiska närvaron. Intervjuerna utfördes via Zoom, som är en plattform för videokonferenser, och spelades in i syfte för transkribering.

Kommunikationsstörningar som exempelvis relaterades till ljudkvaliteten, var en konsekvens som återkom under intervjuerna. Kommunikationsstörningar är en eventuell nackdel med videointervjuer, då kvaliteten på intervjuerna kan påverkas av tekniska störningar (Sedgwick & Spiers 2009). Det fanns dock en större förståelse mellan samtliga involverade om den rådande samhälleliga situationen och de förutsättningar som begränsade studiens utförande. De tekniska konsekvenserna under intervjuerna påverkade inte datainsamlingen i större avseende, eftersom störningarna var minimala. De minimala tekniska konsekvenserna från intervjuerna utgjorde heller inga större negativa effekter i transkriberingarna.

När datainsamlingsmetoden ändrades uppstod vissa funderingar kring vilka skillnader den nya metoden skulle medföra i studien. Huvudsakligen om studiens trovärdighet, intervjumiljö, informationsunderlag och det subjektiva förhållningssättet. Sedgwick och Spiers (2009) har påvisat att videointervjuer inte påverkar informationsunderlaget i större mån och är ett optimalt alternativ för att erhålla samma djupgående möten som vid traditionella personliga intervjuer. Trovärdigheten och legitimiteten av studiens datainsamlingsmetod ansågs därför inte ha påverkats, trots avsaknaden av den fysiska närvaron. Resterande faktorer ansågs vara densamma jämfört med om det istället hade genomförts personliga intervjuer på plats i Lund.

3.3 Urval

Inför denna studie har ett antal kriterier satts upp för att identifiera relevanta respondenter. För att identifiera aktuella intervjupersoner till studien formulerades nedanstående kriterier:

• Individerna ska vara forskare på Lunds universitet och bedriva aktiv medicinsk

forskning.

• Individerna ska befinna sig på en forskarnivå, varav doktorandnivå är minimum. • Individerna ska arbeta i en forskargrupp.

Urvalsmetoden som tillämpades i denna studie baserades på ett subjektivt urval. Ett subjektivt urval grundas på att intervjupersoner medvetet väljs ut baserat på deras kvaliteter och relevans till den aktuella studien (Denscombe 2009). Vidare fortsätter Denscombe (2009) med att förklara att studiens författare väljer de individer som denna anses medföra mest värdefull data till studiens ändamål. Intervjupersonerna har valts baserat på deras ändamålsenliga relevans för studien och yrkesmässiga kompetens, därav seniora och juniora forskare i medicinska forskargrupper.

3.3.1 Studiens respondenter

Antalet intervjupersoner som kontaktades uppgick till femton forskare i två olika medicinska forskargrupper på Lunds universitet. Av de kontaktade forskarna uppgav fyra ett intresse att medverka, varav två var seniora och övriga två juniora forskare. Samtliga intervjupersoner kunde delges antingen en senior eller junior roll i studiens intresserade koalition. Anledningen till varför potentiella respondenter i två olika medicinska forskargrupper kontaktades berodde på att det efterfrågades intervjuer från flera forskargrupper än enbart en för att besvara studiens frågeställning. Studiens frågeställning ämnar att studera hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål och därför kontaktades respondenter i två forskargrupper.

Respondenternas representativitet för övriga seniora och juniora medicinska forskare ansågs vara god. Detta grundas på att de seniora och juniora forskarna utmärkte sådan erfarenhet av forskaryrket som efterfrågades hos respondenterna, hälften med extensiv erfarenhet och resterande hälft med mindre erfarenhet. För studien efterfrågades yrkeserfarenheten hos respondenterna och inte deras ämneskunskaper. Därför ansågs representativiteten av de intresserade respondenterna vara god.

Valet av intressanta intervjupersoner grundades på tidigare vetskap om två huvudsakliga forskares framgångsrika arbete, varav en var senior och den andra junior. Från dessa två individer kontaktades övriga potentiella intervjupersoner som arbetar tillsammans med dessa, dock med olika yrkeserfarenheter, det vill säga både seniora och juniora kollegor. Incitamentet för att kontakta individer som var nära anknutna till de två huvudsakliga forskarna var forskargruppernas framgångsrika arbeten. Det skapade ett intresse att analysera hur organisatoriska mål definieras i koalitioner av seniora och juniora medlemmar i två framgångsrika forskargrupper. Den ena forskargruppen bedriver

forskning inom ö-patofysiologi med fokus på diabetes. Den andra forskargruppen bedriver forskning inom klinisk fysiologi med fokus på hjärtforskning.

Respondenterna 2 och 3 är seniora forskare, medan respondenterna 1 och 4 är juniora forskare. Respondent 2 tillhör forskargruppen inom ö-patofysiologi och övriga tre respondenter tillhör forskargruppen inom klinisk fysiologi. Anledningen till varför enbart en respondent tillhörde forskargruppen inom ö-patofysiologi grundas på att ingen av de övriga kontaktade intervjupersonerna i forskargruppen uppgav intresse för att medverka. Däremot ansågs det vara en fördel att en respondent tillhörde en annan forskargrupp än övriga tre respondenter, för att möjliggöra insamling av kontrasterande svar och erhålla mer nyanserad data. Att en respondent tillhörde en annan forskargrupp, än övriga tre respondenter, ansågs även skapa möjligheten att bidra till ökad yttre validitet och ett mer kritiskt förhållningssätt till insamlad data. Framförallt då möjligheten till kontrasterande svar gentemot övriga tre respondenter kan ge mer verklighetstrogen data som visar empirin ur fler synvinklar och bidra till mer perspektivrik data. Det var även av intresse att kontakta intervjupersoner från olika forskargrupper, då studien söker svar på hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål, det vill säga mer än enbart en koalition. Däremot förhåller vi oss kritiska till det erhållna datamaterialet då enbart en respondent tillhörde den ena forskargruppen och därav dess representativitet för hela forskargruppen samt dess övriga medlemmar.

För att besvara studiens frågeställning har perspektiv från både seniora och juniora medlemmar erhållits, då hälften av respondenterna var seniora och resterande hälft juniora. Det ansågs vara relevant att kontakta både seniora och juniora forskare, för att erhålla nyanserad och perspektivrik data om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar definierar organisatoriska mål. I synnerhet för att erhålla data ur både seniora respektive juniora medlemmars perspektiv och ta del av deras uppfattningar om hur den intresserade koalitionen definierar organisatoriska mål.

3.3.2 Litteratursökning

Litteraturen i studien grundas huvudsakligen på tidigare forskning om koalitioner, organisatoriska mål och performance feedback. Studien söker kunskap om hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar i organisationer definierar organisatoriska mål. Tidigare litteratur om koalitioner, mål och performance feedback utgör därför en relevant begreppsapparat för det intresserade fenomenet och studiens ändamål.

Den ovannämnda litteraturen i avsnitt 2. Teoretisk referensram grundas på delar av litteraturen om a behavioral theory of the firm, som bland annat berör studiens centrala begrepp: koalition, organisatoriska mål och performance feedback. Litteraturen söktes genom två sökmotorer Google scholar och Primo, varvid nyckelord som coalition, dominant coalition, organizational goals, senior and junior organization members och performance feedback var huvudsakliga sökord. Flertal artiklar söktes också fram genom citeringar på artiklar och tidigare kurslitteratur, där många av dessa hänvisade tillbaka till samma källor. Visserligen är diversifieringen av författare i studien begränsad, dock antar

vi att detta beror på att de refererade författarna är väletablerade forskare inom det beträffade organisationsteoretiska området då deras arbeten citeras i stor omfattning. Eftersom flertal artiklar hänvisade till samma samt huvudsakliga väsentliga källor, blev resultatet av den använda litteraturen att den till viss mån framstår som gammal och begränsad i antal författare. Det huvudsakliga målet med litteraturanvändningen var att använda primärkällor i första hand, vilket medförde att flertal intresserade artiklar hänvisade till samma källor och därmed användes dessa istället för sekundärkällorna. Detta medförde i sin tur att kärnfull litteratur inom det intresserade teoretiska området var mer ålderdomlig än vad som hade önskats, vilket har sina nackdelar men även fördelar. All använd litteratur strävades att vara originalkällor för att reducera risken för tolkningsfel, vilket ansågs vara väsentligt för att presentera pålitlig och korrekt litteratur. Konsekvensen av detta beslut var att litteraturen blev relativt gammal, men som ändock fortfarande är aktuell. Varför nyare artiklar som innefattade samma teori inte användes berodde på att dessa var sekundärkällor av det intresserade innehållet, vilket visserligen skulle medföra en mer uppdaterad litteraturlista dock med en större risk för fler tolkningssteg av den originella teorin. Vid bedömning av vilka litterära verk som skulle inkluderas i studien ansågs originalkällorna bidra med mer pålitlig teori än de mer ny publicerade sekundärkällorna. I ett fall kunde inte originalkällan hittas och därför användes sekundärkällan, däremot angav sekundärkällan ett citat från den intresserade originalkällan vilket styrkte dess pålitlighet och användbarhet. Samtliga källor i studien, förutom enbart en källa, var originalkällor. Vi som författare ansåg att användning av originalkällor var väsentligt för studiens trovärdighet, trots dess eventuella konsekvens för att ses som relativt gammal och enhetlig litteratur.

3.4 Insamling av data

Insamling av data utfördes med semi-strukturerade intervjuer där en intervjuguide upprättades. För att öka studiens inre validitet ansågs följdfrågor utgöra en väsentlig roll, eftersom respondenterna får möjligheten att utveckla sina egna uppfattningar och antaganden. Möjligheten att tillåta respondenterna utveckla sin antaganden ansågs väsentligt, för att undvika intervjuarnas tolkningar av respondenternas svar vid ett senare analystillfälle. Samtliga videointervjuer spelades in i syfte för att transkribera intervjuerna och därefter använda som analysunderlag. Intervjuerna utfördes vid ett tillfälle med varje intervjuperson där en timmes tid var avsatt. Semi-strukturerade intervjuer kännetecknas av en kombination av förberedda intervjufrågor och oförberedda följdfrågor som anpassas till intervjuns innehåll (Wilson 2014). Fortsättningsvis används denna intervjustruktur i syfte till att samla in data om komplexa fenomen. En semi-strukturerad intervju indelas vanligtvis i ett fåtal teman som intervjun avses koncentrera på (Jacobsen 2017). Tematiserade semi-strukturerade intervjufrågor reducerar även de negativa effekterna av närhet mellan intervjuare och respondent, som exempelvis longitudinella studier kan medföra (ibid.).

3.4.1 Intervjufrågor

Vid intervjuerna frågades samtliga intervjufrågor i intervjuguiden av alla respondenter, varvid även spontana följdfrågor frågades som var anpassade till samtalsämnet med respektive respondent. Intervjuguiden återfinns i bilaga 1 och består av totalt tretton intervjufrågor, varav sex av dessa har på förhand skrivna följdfrågor. Samtliga intervjufrågor var relaterade till studiens tre huvudsakliga teoretiska områden om koalitioner, organisatoriska mål och performance feedback. För att presentera några av de huvudsakliga resonemangen bakom intervjufrågorna, har fyra frågor belysts

tillhörande respektive teoretiska område och vad dessa formuleringar strävade att besvara i förhållande till tidigare litteratur.

Fråga tre i intervjuguiden formulerades som ”Hur går ni tillväga tillsammans i forskargruppen för att identifiera vilka forskningsproblem som är relevanta att

studera?”. Denna fråga syftade till att undersöka hur individerna i forskargrupperna går tillväga för att formulera aktuella forskningsproblem, det vill säga organisatoriska mål anpassade till den aktuella empiriska kontexten. Fråga tre i intervjuguiden var också intressant för att urskilja eventuella kontraster mellan seniora och juniora respondenters svar ur både omfattning och erfarenhet av deltagande. Framförallt då tidigare litteratur huvudsakligen har uppmärksammat att det är seniora medlemmar som definierar organisatoriska mål (Argote & Greve 2007; Gavetti et al. 2012). Det skulle därför vara intressant att studera vilka likheter eller eventuella skillnader det föreligger i en

empirisk kontext där koalitioner av både seniora och juniora medlemmar återfinns. Fråga fyra och fem i intervjuguiden lyder:

• ”Hur hanterar ni motgångar i ert arbete att identifiera relevanta

forskningsproblem? Exempel på motgångar är avslag på forskningsansökningar eller publikationer. Utvecklar ni er befintliga metod eller utforskar ni nya tillvägagångssätt?”

• ”Hur hanterar ni konflikter i forskargruppen om vilket forskningsproblem ni ska välja att studera? Exempelvis om individerna i forskargruppen är oense om vilket forskningsproblem som är mest relevant.”

Ovanstående två intervjufrågor syftade till att undersöka om det förekommer kännetecken som kan kopplas till performance feedback och hur forskargrupperna reagerar på eventuella låga prestationer. Formuleringen av låga prestationer var anpassad i form av motgångar relaterade till forskargruppernas arbete. Resonemanget bakom formuleringen av fråga fyra var också att undersöka om performance feedback faktiskt sker i forskargrupperna, samt om effekten av det också medför sådana

organisatoriska förändringar som tidigare litteratur har uppmärksammat eller inte (Gavetti et. al 2012; Greve 2003). Fråga fem fokuserade mer på att undersöka hur kompromisser eventuellt alstras vid situationer då samtliga individer i forskargrupperna inte är eniga om vilket forskningsproblem som grupperna ska fokusera på. Detta för att få svar på om studiens empiriska kontext även kan återspegla teorins utmärkande om att vid definiering av organisatoriska mål tenderar besluten genomföras via kompromisser

mellan seniora medlemmar i organisationer (Argote & Greve 2007; Gavetti et. al 2012; Zhang & Greve 2019).

Fråga tio i intervjuguiden formulerades som ”Hur beslutar ni i forskargruppen om vilket forskningsproblem ni ska studera, beslutar ni det tillsammans eller inte? Skulle du kunna utveckla hur processen ser ut? Denna fråga syftade till att söka svar på vilka beslutsfattarna är i medicinska forskargrupper vid val av forskningsproblem, således vem eller vilka som bestämmer deras gemensamma organisatoriska mål som kommer styra organisationernas arbetsuppgifter. Resonemanget som fråga tio grundades på var att undersöka om det enbart är seniora medlemmar som beslutar vilka organisatoriska mål, i organisationer bestående koalitioner av både seniora och juniora medlemmar, kommer sträva mot. Alternativt om de juniora medlemmarna också är inkluderade i att definiera organisatoriska mål och i beslutsfattandena, vilket eventuellt skulle kunna påvisa en skiljaktighet med tidigare litteratur som fokuserar mer på seniora medlemmar (Argote & Greve 2007).

Semi-strukturerade intervjuer ansågs vara mest optimalt för studien, då intervjustrukturen har förmågan att bidra med närliggande data om det intresserade fenomenet. Denna intervjustruktur möjliggör att erhålla information om fenomenet ur flera perspektiv och aspekter, som därmed kan berika insamlad data. Fåtal följdfrågor, som inte återfinns i intervjuguiden, anpassades till seniora forskare och andra till juniora under intervjuerna, grundat på deras yrkesmässiga erfarenhet av arbete i forskargrupper. Utformningen av intervjufrågorna resulterade således i att två perspektiv ur olika ståndpunkter kunde beaktas, om hur seniora och juniora forskare definierar organisatoriska mål. Wilson (2014) belyser att vid semi-strukturerade intervjuer kan okända aspekter uppmärksammas av respondenterna som intervjuaren inte tidigare beaktat. Betydelsefulla faktorer eller aspekter kan registreras som data, vilka eventuellt står utanför intervjuguidens ramar. En nackdel med semi-strukturerade intervjuer är dock att intervjuaren kan påverka datamaterialet genom att vägleda respondenternas svar till det som efterfrågas (Wilson 2014).

3.4.2 Studiens reliabilitet och validitet

Studiens kvalitativa ansats medför vissa konsekvenser i dess reliabilitet, i det avseende att studien blir svår att replikera eftersom den är kontextberoende (Hansson 2020b). Studien syftar dock inte till att vara generaliserbar eller replikerbar, eftersom den syftar till att utforska nya koncept från empirin. Koncepten som utvecklas från studien avser att vara relevanta till det studerade fenomenet.

För att uppnå en ökad grad av inre validitet har respondenterna getts utrymme att utveckla sina svar om deras egna antaganden eller uppfattningar under intervjuernas gång. Det är synnerligen viktigt att tillåta respondenterna att utveckla sina egna antaganden, utan författarnas påverkan, för att skapa möjligheten att upptäcka nya koncept från empirin (Gioia, Corley & Hamilton 2012). När respondenterna får möjligheten att tala fritt och utveckla sina antaganden skapar det förutsättningar att upptäcka nya koncept, än att

bekräfta tidigare kända koncept. Studien syftar till att upptäcka nya koncept och därav var det betydande att ge respondenterna tillfälle att uttrycka sina egna antaganden samt uppfattningar av deras arbete. För att öka studiens yttre validitet beaktas enbart hur koalitioner av seniora och juniora medlemmar i forskargrupper definierar målsättningar och inte vad forskargrupperna arbetar med. Studien har fokuserat på arbetssätten som förekommer i forskargrupper. Studiens utformning möjliggör att den kan appliceras och överföras till övriga medicinska forskargrupper samt öka studiens analytiska generaliserbarhet (Hansson 2020b). Den analytiska generaliserbarheten är möjligtvis mer begränsad, vad gäller forskargrupper i andra ämnesområden utanför det medicinska fältet, då andra utformningar av arbetssätt kan förekomma i övriga forskarkontexter.

3.5 Dataanalys

En analysmetod som är lämpad till att analysera omfattande kvalitativ data, såsom djupgående intervjuer, är en tematisk analysmetod av insamlad data. Vid dataanalys har citat från transkriberingarna identifieras, där det förelåg ett mönster bland respondenternas svar. Svaren som respondenterna angav om samma sak eller ämne tilldelades samma kategori, där likheter och skillnader mellan respondenternas svar kunde urskiljas. Då respondenterna fick tillfälle att utveckla sina egna antaganden och uppfattningar, reducerades författarnas tolkningar om vad respondenternas svar beträffade i syfte att öka studiens inre validitet. Samtliga citat tematiserades till 20 mindre kategorier och allteftersom reducerades antalet kategorier till tre huvudsakliga samt omfattande kategorier. Dessa tre kategorier är koalition av seniora och juniora medlemmar, definiering av mål och performance feedback.

All data som tilldelats respektive kategori utmärkte gemensamma mönster samt teman. Resultatet av respondenternas utrymme för svar medförde att majoriteten av citaten från samtliga respondenter var långa och datamaterialet i stor omfattning. Citaten

markerades i transkriberingarna och sammanfattades kortfattat, för att kunna skrivas in i analystabellen som framgår i bilaga 2, i syfte att analystabellen inte skulle bli för

omständlig eller svårläst. Eftersom respondenterna hade utvecklat resonemangen och innebörden i deras svar utförligt under intervjutillfällena, fanns det enbart ett fåtal tillfällen då deras svar tolkades av oss författare. Sammanfattningarna av

respondenternas svar i bilaga 2 var således inte tolkningsbaserade, utan till den större majoriteten förkortningar av respondenternas egna svar. Samtliga citat var markerade i transkriberingarna och respondenternas svar kunde enkelt identifieras samt presenteras i avsnitt 4. Empiri och analys, utifrån deras innebörd och kategorisering i analystabellen. Viktigt att uppmärksamma är att beslutet om att presentera sammanfattningarna i analystabellen i bilaga 2 syftade till att presentera insamlad data på ett transparent, lättläst och förståeligt sätt i så stor mån som möjligt.

För att illustrera hur citaten har förkortats och kategoriserats uppmärksammas följande exempel: Ett citat från respondent 3 var följande: ”Ja idéer kommer nästan alltid som en klar blixt från ovan, men de kommer inte från ingenstans. Utan de kommer ofta från att man har studerat ett område och man haft frågor som man inte riktigt förstår eller upptäcker att så här kan man göra, hur skulle man kunna ta reda på det, det här är spännande [...]”. Detta citat sammanfattades och förkortades till följande i

analystabellen, i kategori två definiering av mål första stycket i respondent 3 kolumn: Forskningsproblem dyker upp närsomhelst, men de grundas i någon form av kunskap. De dyker inte upp från ingenstans. Litteraturen har en stor betydelse och roll i

uppkomsten av intressanta forskningsproblem.

Den tematiska analysmetoden är en användbar metod för att identifiera, analysera och skapa teman utifrån insamlad data. Metoden berikas av komplexitet, i form av detaljerad och informationsrik data (Braun & Clarke 2006). Data som analyseras utifrån en tematisk analysmetod varierar för alla individer som studerar samma insamlad data (Boyatzis 1998). En ytterligare anledning till varför respondenterna fick möjligheten att utveckla sina antaganden och uppfattningar var för att reducera mångfalden av tolkningar som insamlad data möjligtvis skulle kunna resultera i. En fördel med den tematiska analysmetoden är att individer som inte besitter en vana i att utföra kvalitativa studier kan använda denna analysmetod i större utsträckning (Braun & Clarke 2006). Metodens användbarhet grundas på att den inte kräver någon expertis inom varken teoretisk eller teknisk kunskap som andra analysmetoder kräver, exempelvis analysmetoden grundad teori.

När det slutgiltiga analysunderlaget bestående av kategoriseringar av data var färdigställt, identifierades därefter likheter och skillnader mellan empiri och teori. Framförallt jämfördes empiri och teori för att urskilja studiens bekräftande samt bidragande faktorer och deras betydelse till litteraturen.

4. Empiri och analys

I följande avsnitt kommer studiens empiri och analys att presenteras. Intervjuguiden som upprättades för insamling av empiri presenteras i bilaga 1. Datamaterialet som utgör studiens analysunderlag återfinns i bilaga 2.

4.1 Hur koalitionerna definierar målsättningar

Insamlad data från samtliga intervjuer visar att idéerna om forskningsproblem dyker upp när som helst, det vill säga hur forskargrupper definierar potentiella mål. Det finns inte någon given metod om hur generering av intressanta forskningsproblem sker. Samtliga respondenter belyser vikten av litteraturen och forskarnas ämneskunskaper för att idéer om nya forskningsproblem ska kunna uppkomma. Litteratur om tidigare forskning är väsentlig, då den möjliggör för forskarna att identifiera relevanta och intressanta forskningsproblem som ännu inte har studerats inom ämnet. Forskningsproblem som identifieras måste dessutom vara relevanta och av nytta inom forskningen. Sökandet av

tidigare litteratur möjliggör för forskare att identifiera vad som har studerats tidigare och vilken kunskap som saknas inom ämnet. Forskarna utvärderar innehållet i lästa artiklar för att bedöma dess relevans och applicerbarhet i deras egna arbete.

“Vi läser litteraturen, vi söker information hela tiden.” - Respondent 2 “Ja idéer kommer nästan alltid som en klar blixt från ovan, men de kommer inte från ingenstans. Utan de kommer ofta från att man har studerat ett område och man haft frågor som man inte riktigt förstår eller upptäcker att så här kan man göra, hur skulle man kunna ta reda på det, det här är spännande [...]” - Respondent 3

Våra analyser framhäver att forskarnas formuleringar av forskningsproblem grundas främst på deras sökande på väsentlig information relaterade till den egna organisationens arbete. Litteratur om tidigare forskning utgör en förutsättning för både seniora och juniora forskare att ha möjligheten att formulera forskningsproblem som kan vara av betydelse och nytta i deras organisationers arbete. Det utmärks att både seniora och juniora forskare söker efter forskningsproblem som ännu inte har studerats eller där det fortfarande återstår funderingar. Enligt teorin eftersträvar väsentliga organisatoriska målsättningar att vara betydelsefulla i framtiden (Greve 2003). Greve (2003) belyser att organisatoriska målsättningar kan framstå som riktlinjer om vilka uppgifter som är av nytta och utgör ett bedömningsunderlag för prestationsnivåer. Läsning av litteratur och forskningsresultat kan således anses utgöra vägledningen och bedömningsunderlaget som grundar organisationsmedlemmarnas definieringar av potentiella mål. Framförallt framstår litteraturen om tidigare forskning tillhöra en del av bedömningsunderlaget som avgör om en målsättning kan anses vara av nytta i framtiden eller inte. Om forskningsproblemet som målet syftar till att studera redan finns i befintlig litteratur, kommer det med största sannolikhet inte vara betydelsefullt i framtiden då kunskapen redan existerar. Från detta påvisas att inom koalitioner av seniora och juniora medlemmar är sökande efter väsentlig information en huvudsaklig faktor i att definiera potentiella målsättningar som kan vara av värde. Idéer om potentiella målsättningar uppkommer plötsligt eller genom diskussioner, men det förutsätter att medlemmarna besitter relevant information för att idéerna ska genereras.

4.1.1 Gemensamma diskussioner om målsättningar i koalitionerna

Inom forskargrupper förekommer det veckovisa möten där samtliga kollegor diskuterar litteratur, erfarenheter av pågående projekt och utväxlar idéer om nya forskningsproblem, vilka medför diskussioner om medlemmarnas erfarenheter och målsättningar. Mötena är ett forum där nya forskningsidéer alstras genom diskussioner. Diskussioner om forskningsresultat från tidigare studier är ett centralt ämne på mötena. Identifikationen av nya forskningsproblem är en kombination av diskussioner och plötsliga uppkomster av idéer, som vid ett senare tillfälle även diskuteras med övriga kollegor. Vid dessa möten får även de juniora forskarna en inblick i hur de seniora forskarna resonerar kring hur intressanta forskningsproblem identifieras. De juniora inkluderas i de seniora forskarnas

tankeprocesser under gemensamma möten och lär sig hur bra forskningsidéer genereras. Det utmärks från insamlad data att forskargrupper identifierar forskningsproblem både individuellt och gemensamt inom grupperna, men där idéerna alltid diskuteras med övriga kollegor. Det är en kombination av individuell och diskussionsbaserad idéegenerering när forskningsproblem identifieras i forskargrupperna.

“Ja, vi har regelbundna möten varje vecka. [...] så kan det vara i form av en journal club att vi går igenom en intressant artikel och pratar om den och diskussionerna som uppstår kring dem här sakerna är oftast som leder till just nya forskningsfrågeställningar.” - Respondent 4

“Ska någon då, gärna yngre person, dra den här artikeln och de här resultaten och så diskuterar vi det och då kan vi få idéer från det, så det är ofta det. Sen läser man ju hundratals, tusentals artiklar och forskningsresultat och man åker på kongresser, det är ett strukturerar sätt att få nya idéer.” - Respondent 3

Potentiella forskningsproblem formuleras både individuellt och gemensamt vid diskussioner mellan fåtal eller flera forskare. När potentiella forskningsproblem har formulerats uppmärksammas förslagen till samtliga kollegor i organisationen, där både seniora och juniora bidrar med förslag. Koalitioner av seniora och juniora forskare har möten där samtliga får möjligheten att uppmärksamma sina målsättningar och bidra till diskussionerna, i syfte att förbättra målen. Interna målsättningar tenderar att vara en koalition av flertal individers mål som därefter kompromissas till gemensamma organisatoriska mål (Argote & Greve 2007; Gavetti et al. 2012). Från studiens data kan det utläsas en likhet i förhållande till den nämnda teorin. Vid möten då förslag om potentiella mål ges tillfälle, uppmärksammas en koalition av olika målsättningar i organisationen. I studien består koalitionen av målsättningar dock av både seniora och juniora medlemmars förslag. En skiljaktighet som kännetecknas här är att studiens data utmärker inga indikationer på kompromisser av målsättningar, utan att medlemmarna försöker förbättra föreslagna målsättningar tillsammans istället.

4.1.2 Samarbete i koalitionerna

En viktig aspekt som framkom från samtliga respondenter var att seniora och juniora forskare samarbetar när de formulerar forskningsproblem. Betydelsen av samarbetet grundas på att individerna i forskargrupperna inte ska konkurrera med varandra, utan istället hjälpa varandra att utvecklas. Samarbetet medför att forskargrupperna och individerna i de utvecklas tillsammans och resulterar i starkare organisationer samt bättre prestationer. De seniora forskarna poängterar att samarbetet är viktigt, eftersom individerna kan utveckla varandras idéer tillsammans till ännu bättre idéer, i situationer när de har liknande förslag. Samarbetet resulterar därutöver i att olika individer bidrar med sina kunskaper och färdigheter till forskargruppernas gemensamma arbete. När samarbete etableras i forskargrupperna, lyfter de seniora forskarna även att ömsesidigt lärande utvecklas mellan samtliga individer.

Gemensamma möten är ett återkommande moment i forskargrupperna, där forskarna får möjligheten att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till övriga kollegor i gruppen. Samarbetet mellan de seniora och juniora forskarna uppmärksammas huvudsakligen från mötena i forskargrupperna.

“Man måste ha kunskap och sen kunskap alstrar mer kunskap [...] på det sättet kan man få resultat, men annars är det grupparbete, teamarbete [...] alltså ensam kan man inte.” - Respondent 2

“[...] att få yngre personer att förstå det att du måste inte se om ditt hus hela tiden utan om du ser om det gemensamma huset så har vi för mycket att hantera, för många artiklar att skriva, för många bra idéer. Så man måste inte vara så himla hemlig och konkurrera, utan det är mycket mycket bättre att samarbeta.” - Respondent 3

“[...] vi tävlar inte mot varandra utan att det ifall är två stycken som håller på med samma sak då ska man komma fram till okej men kan vi hjälpa varandra på något sätt istället [...]” - Respondent 4

Från ovanstående empiri kan betydelsen av samarbetet mellan seniora och juniora forskare utmärkas. Den huvudsakliga faktorn som samarbetet grundas på är att samtliga forskare i samma organisation inte ska se varandra som konkurrenter, utan istället hjälpas åt att utvecklas genom samarbete. Enligt respondenterna resulterar samarbetet i att organisationen blir starkare och har möjligheten att prestera på en högre nivå. Framförallt anser respondenterna att samarbete är en grundförutsättning för att koalitioner av både seniora och juniora forskare ska kunna optimera forskningsproblem tillsammans. Det illustreras även att de juniora forskarnas forskningsproblem inkluderas i diskussionerna om vilka forskningsproblem som kan formuleras. Det utmärks en skillnad från litteraturen, som nämner att enbart seniora målsättningar beaktas och bygger de slutgiltiga organisatoriska målsättningarna (Gavetti et al. 2012; Zhang & Greve 2019). Det utmärks en skiljaktighet mellan empiri och teori, där juniora medlemmars föreslagna definierade målsättningar inkluderas i diskussionerna om potentiella organisatoriska mål. Juniora medlemmar får således möjligheten att bidra med egna förslag på definierade målsättningar i organisationerna.

Den dominerande uppfattningen som registrerats i data tyder på att samarbete mellan seniora och juniora forskare, samt deras erfarenheter, bidrar till organisationernas utveckling i större utsträckning. Målsättningarna som koalitioner av seniora och juniora forskare diskuterar i empirin beaktar potentiella forskningsidéer. Målsättningarna som studerats i empirin skiljer sig från litteraturen, som fokuserat på målsättningar om exempelvis tillväxt, säljsiffror och företagsförvärv (Audia & Greve 2006; Gavetti et al. 2012; Haleblian, Kim & Rajagopalan 2006). I den studerade empirin utgörs inte

beslutsunderlagen av enbart seniora medlemmars föreslagna målsättningar, utan är en koalition av både seniora och juniora förslag enligt respondenterna.

4.2 Beslutsprocess av målsättningar

Forskningsproblemen, det vill säga målsättningarna, måste vara intressanta och av nytta inom forskningen för att de ska anses vara relevanta i forskargrupperna. Seniora forskare tenderar att formulera intressanta forskningsproblem lättare, eftersom de besitter mer omfattande kunskaper inom forskningsämnet. Förutom litteraturens hjälp, nämner respondent 2 att de testar sina idéer för att erhålla data och därigenom avgöra idéernas potential. En likhet mellan de seniora och juniora respondenterna var att samtliga uppmärksammar litteraturens betydelse. En skiljaktighet som enbart de seniora respondenterna nämnde var att intuition och känsla om vilka forskningsproblem som är intressanta också är väsentligt. De seniora respondenterna påpekar att intuition utvecklas genom erfarenhet och är en flerårig process.

“[...] ah denna kan ge nåt, detta är intressant och kan det ge nåt då kan man satsa på det.” - Respondent 2

“[...] då får man så småningom en intuition, man kan inte riktigt säga exakt men man känner på sig, man kan visualisera och säga att det är det här som kommer att hända, och så är det ju med våra yngre medarbetare, det är inte så lätt när man är ung.” - Respondent 3

Insamlad data påvisar betydelsen av kunskap och erfarenhet i processen att formulera forskningsproblem, vilket både seniora och juniora forskare belyser. Det är däremot enbart de seniora forskarna som uppmärksammar värdet av intuition och känsla om vilka forskningsproblem som kan anses vara väsentliga. De seniora respondenterna anser att intuition och känsla om betydelsefulla forskningsproblem utvecklas över tid och genom erfarenhet. Teorin uppmärksammar också betydelsen av erfarenhet och dess centrala roll i definieringen av målsättningar. Litteraturen refererar dock till erfarenhet ur ett mer kunskapsbaserat perspektiv (Zhang & Greve 2019). Det uppmärksammas en likhet mellan empiri och teori där båda belyser kunskapens betydelse. Aspekten intuition beaktas däremot inte i samma bemärkelse i teorin, som också utvecklas genom erfarenhet enligt de seniora respondenterna. Från studiens data kan intuition ses som en väsentlig aspekt, som de seniora respondenterna belyser utvecklas genom erfarenhet och underlättar definieringen av målsättningar, vilket är en skiljaktighet som identifierats mellan empiri och teori.

4.2.1 Beslutsfattande och spänning i koalitionerna

De seniora och juniora forskarna presenterar potentiella mål, i form av forskningsproblem, som kan vara intressanta att diskutera på veckovisa möten. Beslutet om vilka forskningsproblem som forskargrupperna ska studera faller dock hos de seniora forskarna som diskuterar detta vid seniora möten, där juniora forskare exkluderas. De seniora för

diskussioner och försöker fatta beslut genom konsensus. Framförallt beror de senioras beslutsfattande roller på deras extensiva erfarenheter och kunskaper inom ämnet. Besluten grundas dock inte enbart på forskningsproblemens intressanta aspekter, utan även i andra faktorer liksom de senioras ansvar och förfogande över resurstillgångar såsom finansiering, material, kunskap och personalstyrka. De seniora forskarna gör även prioriteringar om vad som är möjligt och värt att studera från ett helhetsperspektiv. Forskningsproblemet som väljs ut måste vara intressant och ha potential i att bidra med någon nytta till forskningen, samtidigt som studien måste vara genomförbar. Beroende på vilken utvecklingspotential och nytta forskningsproblemet har, gör de seniora forskarna en avvägning om de ska välja att fullfölja idéen eller inte. Forskningsidéer som inte genomförs betyder således inte att det är dåliga idéer, utan att deras genomförande eventuellt inte är möjligt. Bedömningen om forskningsproblemets nytta är svårt att avgöra, då dess värde utmärks först när studien är gjord och om det har bidragit med någon utveckling inom forskningen. Nyttan kan exempelvis utmärkas i antalet citeringar av studien eller inspiration till framtida studier.

“[...] jag tycker att alla har rätt att prata med alla och om vad som helst, när som helst. Men man har inte rätt att ta beslut som påverkar hur annans tid eller pengar eller resurser, utan att man då kommer överens om att alla är överens om någon ska göra någonting nytt [...] ibland är det till och med familjen som hamnar i kläm. Så vi diskuterar sådana saker också, så vi försöker få ett helhetsgrepp. [...] Vi har inte pengar och vi har inte resurser och vi har inte folk för att följa alla de här frågeställningarna. Så då funderar vi på, vilka ska vi följa, vilka ska vi lägga ner pengar på, vilka ska vi ha doktorander på? [...] Då diskuterar vi tillsammans och vår framgång kommer i det att det inte är just jag som bestämmer utan vi diskuterar.” - Respondent 3

“Jag är inte särskilt delaktig där iallafall, utan där är det de seniora i gruppen [...] en ledningsgrupp kan man säga med de mer seniora i gruppen, och de fattar dem lite större besluten kring vilka forskningslinjer som vi faktiskt ska prioritera och vilka frågeställningar som ska prioriteras. [...] vi är med och bidrar i de öppna mötena som vi har fram till att det ska beslutas någonting, så har man ändå chansen att säga till om vad man tycker.” - Respondent 4

“Sen om det blir av eller inte det är någonting som det är den så kallade ledningsgruppen med seniora forskare i vår forskargrupp som bestämmer mer övergripande om vad som, vad vi gör i gruppen. Det blir någonting för de i så fall och de diskussionerna är inte riktigt jag med i.”