Hur bör företag signalera till aktieägare via årsredovisningen?
En studie om aktieägares syn på teknikföretagens signalering genom årsredovisningen.Höstterminen 2020
Handelshögskolan vid Örebro universitet Företagsekonomi, kandidatuppsats 15hp Examensarbete, redovisning
Handledare: David Guttmorsen Examinator: Philip Roth
Författare:
Robin Bermal 991024 Sandra Goro 990911 Rickard Thim 990720
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1 1.1BAKGRUND ... 1 1.2PROBLEMATISERING ... 2 1.3SYFTE ... 3 1.4FRÅGESTÄLLNING ... 3 1.5CENTRALA BEGREPP ... 4 2.TEORETISK REFERENSRAM ... 5 2.1SIGNALTEORI ... 5 2.2TIDIGARE STUDIER ... 5 2.3SIGNALERINGSSAMBAND ... 7 2.3.1 Signaleraren ... 7 2.3.2 Signaler ... 8 2.3.3 Mottagaren ... 9 2.3.4 Respons ... 9 2.3.5 Signaleringsmiljö ... 9 2.4SIGNALERINGSMODELL ... 103. METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN ... 11
3.1FORSKNINGSDESIGN OCH DATAINSAMLING ... 11
3.2AVGRÄNSNING ... 12
3.3LITTERATURGENOMGÅNG ... 12
3.4URVAL ... 12
3.5UTFORMNING AV ENKÄT ... 13
3.6ANALYSMETOD ... 14
3.6.1 Kritik mot enkäter ... 14
3.7GENOMFÖRANDE ... 15
3.7.1 Bortfall ... 15
3.8VALIDITET OCH RELIABILITET ... 16
4. EMPIRI ... 17 4.1DATAINSAMLING ... 17 5. ANALYS... 24 5.1SAMMANFATTNING AV ANALYS ... 27 6. SLUTSATSER ... 28 6.1FRAMTIDA FORSKNING ... 29 7. KÄLLFÖRTECKNING ... 31 7.1LITTERATUR ... 31 7.2VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 31 7.3WEBBSIDOR ... 33 8. BILAGOR ... 34
8.1BILAGA 1.DIREKTMEDDELANDE TILL RESPONDENTER VIA INSTAGRAM... 34
Abstract
Shareholders play a significant role in the success of a company which means that the communication between the parties are of importance. The aim of this paper is to provide managers in tech companies with suggestions on how to design the annual report to efficiently communicate with shareholders. To support the purpose of this paper, a research question has been identified: How should managers design their annual report to efficiently signal to shareholders? The purpose and research question will be answered with the use of the signalling theory. The data in this paper was gathered using a survey which was sent to a variety of shareholders to provide data directly from the respondent. The survey included twelve questions which were designed with the used theories in mind to answer the research question, a total of 95 answers were acquired but 91 was of interest due to the relevance of the respondents. The results show that shareholders prioritize and respond positively to information regarding the company's cash flow and income statement. The data from the survey also shows that shareholders in tech companies want more transparency and to reduce asymmetric information. The conclusions are that managers in tech companies should be more transparent and generally include more accounting information in their annual report to efficiently signal to shareholders in the future.
Keywords: accounting information, adverse selection, annual report, asymmetric information,
feedback, managers, shareholders, signal, signal-receiver, signaller, signal-observatory, signalling-cost, signalling-environment, tech companies
1. Introduktion
I kommande kapitel kommer introduktionen till studien presenteras för att skapa en grundläggande förståelse för studiens syfte och ändamål. Det kommer presenteras en bakgrund och en problematisering där de relaterade ämnena till studien behandlas grundläggande. Därefter kommer en problematisering av ämnet göras och kapitlet avslutas med en presentation av syftet, studiens centrala begrepp samt frågeställning.
1.1 Bakgrund
Det senaste decenniet har användandet av signalteorin inom strategisk ledning och litteratur inom företagande ökat för att skapa förståelse kring signalering av information mellan två parter (Payne et al 2013). En förekommande signal är mellan företag och aktieägare. Effektiv signalering gentemot aktieägare är väsentligt för börsintroducerade företag då kapital behövs för framtida investeringar. Payne et al. (2013) belyser svårigheterna för börsnoterade företag, främst börsintroducerade, att signalera effektivt till nya investerare då relationen mellan företag och aktieägare präglas av informationsasymmetri. Börsintroducerade företag har främst svårigheter att bryta barriären av informationsasymmetri då inget betryggande resultat från tidigare år och påvisande kompetenser kan signalera till aktieägare (Payne et al 2013). Att dessa företag har det svårare än bearbetade företag att signalera effektivt är logiskt men det är ej ogenomförbart. Vad som kännetecknar en effektiv signalering är beroende av anpassningen som företaget har gjort för mottagaren/mottagarna. Två grundpelare man utgår ifrån för att effektivisera signalering är signalens observerbarhet och signaleringskostnaden, vilket kommer beskrivas mer utförligt i teoretiska referensramen (Payne et al 2013).
Årsredovisningen är förekommande verktyg som används av företag för att signalera till aktieägare med hjälp av bl.a. redovisning. Begreppet redovisning är väldigt omfattande eftersom det berör flera delar och steg i processen. Den fundamentala beskrivningen av begreppet är sammanställning och dokumentation av ekonomisk information gällande företagets ställning och resultat (Blomquist och Leonardz 2010). De tre delarna i processen av redovisning är följande: transaktioner och omständigheter, hantering i redovisning samt
rapportering (Marton, 2016). Årsredovisningen är företagets årliga rapportering som omfattar
balansräkning, resultaträkning, kassaflöde, noter, hållbarhetsrapport och en
förvaltningsberättelse, vilket är redovisningen som kommer beaktas i denna studie. Årsredovisningen skapar möjligheten till externa samt interna intressenter att ta del av väsentlig redovisningsinformation för att kunna uppfatta en egen bild om företaget. Den externa redovisningen, som omfattas av bl.a. årsredovisningar, styrs av lagar med ändamålet att signalera externa intressenter information om företagets resultat och ställning under en viss period, därefter ska utomstående kunna ta ställning till hur de ska förhålla sig till företaget (Blomquist och Leonardz 2010). Företag bör identifiera information som är mest väsentlig i rapporter för att effektivt signalera gentemot intressenter (Marton, 2016). Denna process kallas för redovisningsval som i grunden innebär att egna val och bedömningar används (Marton, 2016).
1.2 Problematisering
Området redovisning kan förstås och förklaras av diverse redovisningsteorier där ställning tas utifrån olika grundantaganden. Dessa grundantaganden ger upphov till förståelse, förklaringar och förutsägelser rörande fenomen som förekommer inom organisationers redovisning. Oavsett val av teori förekommer ett antal grundantaganden vilket ligger till grund för problematiseringen, präglar arbetsgången och de slutsatser som dras. Dessa grundantaganden bör beaktas under arbetets gång för att skapa ett konsekvent och korrekt arbete gällande teorierna.
Oberoende av intressenter som befinner sig i företagets omvärld kan organisationen påverka dess intressenter med hjälp av signalering. Signalering innebär att företaget skickar signaler med mål att påverka omgivningen och generera ett önskvärt utfall (Frostenson 2015). Spence (2002) menar att signalering grundar sig på att reducera informationsasymmetrin mellan två parter. I denna studie kommer dessa två parter definieras som företagsledare via årsredovisningen och aktieägare. Företagsledaren är signaleraren via årsredovisningen och aktieägaren är mottagaren. Teknikbranschen kommer vara den studerade branschen. Anledningen till valet av parterna och bransch var på grund av att teknikbranschen är en komplex bransch i ständig utveckling vilket troligen skapar en bred publik som har en brist på kunskap kring redovisningsval som tas. Teknikbranschen är dessutom ett aktuellt område för aktieägare, där antalet ägande är högt. Enligt Avanza (2020) befinner sig tre av de fem mest ägda aktierna utomlands i teknikbranschen. Detta ger oss möjligheten att behandla en större
spridning av aktieägare då sannolikheten att man äger aktier i teknikföretag är stor. Definitionen av teknikbranschen i denna studie är börsnoterade företag som klassificeras inom teknik på Avanza (2020) såsom Microsoft, Apple och NVIDIA.
Signalen är i detta arbete redovisningsinformation som återfinns i årsredovisningen. Redovisningsinformation finns i företagets årsredovisning där bland annat ekonomiska data och hållbarhetsrapporter förekommer. Företagets löpande redovisning som sker under verksamhetsåret har till avseende att ligga till grund för årsredovisningen, vilket är en central faktor för företag att signalera till aktieägare och skapa en inblick i verksamheten. Med hjälp av respons från aktieägare kan företagsledare utforma årsredovisningen för att effektivisera signaleringen mot aktieägare.
Signalteorin kommer bidra med förståelse kring hur organisationer skickar signaler till aktieägare med hjälp av årsredovisningen och på vilket sätt företagsledare kan motarbeta informationsasymmetrin hos aktieägare för att generera mer investerat kapital till företagen. För att kunna förstå detta behövs förståelse kring hur företagen ska signalera till aktieägare vilket signalteorins modell om signaleringssamband kommer bidra med genom två primära aktörer: signaleraren och mottagaren. Modellen kommer brytas ner i detalj för att förstå och därefter kunna förklara signalerna mellan aktörerna.
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att vägleda företag inom teknikbranschen genom att identifiera den redovisningsinformation som signalerar effektivt mot aktieägare, för att sedan förklara den anpassning som företagsledare bör göra i årsredovisningen för att signalera effektivt.
1.4 Frågeställning
1.5 Centrala begrepp
Aktieägare: Person som äger aktier.
Företagsledare: Person som har huvudansvar för årsredovisningen, både i form av styrelse
och VD.
Informationsasymmetri: Ena parten i en transaktion har fullständig information medans
andre parten inte besitter fullständig information.
Mottagare: Personen som observerar signalen.
Negativt urval (Adverse selection) : En situation där dåliga produkter eller tjänster väljs bort
på grund av asymmetrisk information.
Redovisningsinformation: Information som behandlas i årsredovisningen.
Respons: Motsignaler från mottagaren som en reaktion till den ursprungliga signalen från
företaget.
Signal: Information som skickas från signaleraren till mottagaren, denna studie i form av
redovisningsinformation i årsredovisningen.
Signalens observerbarhet: Hänvisar till att förklara i vilken utsträckning en utomstående kan
observera signalens olika led vid signalering från en företagsledare via årsredovisning.
Signalerare: Personen som sänder ut en signal.
Signaleringskostnad: Signaleringskostnad grundar sig på hur företagets ekonomiska ställning
hanterar kostnaderna som uppstår vid certifieringsprocessen av ISO9000.
Signaleringsmiljö: Externa referenser som påverkar den ursprungliga signaleringen. Teknikföretag: Företag som klassificerar inom teknikbranschen på Avanza.
Årsredovisning: En sammanfattning av företagets räkenskap och förvaltning för ett
2.Teoretisk referensram
Detta kapitel presenterar den teoretiska utgångspunkt som arbetet grundas på. Teorins utgångspunkt och centrala delar definieras och förklaras för att sedan ligga till grund för kommande analys och slutsatser. Signalteorin är den valda teorin för arbetet där signaleringssambandet kommer användas för att vägleda företagsledare inom teknikbranschen att signalera effektivt via årsredovisningen. Vägledningen skapas genom att identifiera den redovisningsinformation som effektivt signaleras genom en årsredovisning till aktieägare, detta med hjälp av aktieägares respons. Modellerna och teorin som kommer användas är från tidigare studier med vissa korrigeringar för att kunna besvara syftet i denna studie. Detta för att ge insikt och kunskap till företag i teknikbranschen i form av förslag om hur signaleringen genom årsredovisningen kan effektiviseras i framtiden.
2.1 Signalteori
För att förklara hur årsredovisningen signalerar till aktieägare kommer signalteorin att användas. Signalteorin undersöker och förklarar hur företag skickar signaler till aktieägare med hjälp av redovisningsinformation (Frostenson 2015). Signalteorin har likheter med agentteorin då den belyser förhållandet mellan aktörer med egenintressen där vinstmaximering ligger i fokus. Signalteorin skiljer sig från agentteorin då utgångspunkten i agentteorin är att agenten signalerar till principalen för att ge ett önskvärt utfall, inom signalteorin sker signaleringen i motsatt riktning. Dessa signaler består av information som organisationen signalerar till omgivningen, i detta fall aktieägare (Frostenson 2015).
2.2 Tidigare studier
Redovisningsinformation påverkar beslutsprocesser på ett flertal sätt. Inom regeringar, företag och det vardagliga livet tar människor beslut utifrån den information som finns given (Connelly et al. 2011). I ett företagssammanhang sker en informationsasymmetri regelbundet, det vill säga att fullständig information inte är tillgänglig för den andra parten. Informationsasymmetri uppstår då ett företag väljer att undanhålla information från utomstående parter (Connelly et al. 2011). George Akerlofs (1970) studie kring informationsasymmetri och dess inverkan på marknader var en av de första inom området och blev ett exempel för framtida forskningar. Akerlofs (1970) mest välkända analys kring informationsasymmetri benämns som Adverse
selection, ett negativt urval där ena parten har ett informationsövertag gentemot den andre
beträffande en varas kvalitet. Denna analys menade att informationsasymmetri som förekommer mellan säljare och köpare kommer att leda till en ineffektiv marknad. En ineffektiv marknad innebär att säljaren utnyttjar sin position med fullständig information för att exempelvis sälja lågkvalitativa varor över högkvalitativa varor utan köparens vetskap, med avsikten att vinstmaximera (Akerlofs 1970).
Tillsammans med Akerlof var dessutom Michael Spence en pionjär inom studier kring informationsasymmetri och dess inverkan på marknader. Spence (1973) beskriver ett exempel där signalteorin används i syfte att söka arbete där de sökande använder då utbildning som en signal för att minska informationsasymmetrin och signalera kvalitet. Samma princip kan enligt Spence användas i företagssammanhang, företag signalerar den sanna kvaliteten till omgivningen eftersom informationsasymmetrin i detta fall innebär att endast företaget har vetskap om detta. I detta fall kommer redovisningsinformation från årsredovisningar signalera till aktieägare för att minska informationsasymmetrin. Då syftet i denna rapport handlar om årsredovisningar och dess inverkan på aktieägare kan signalteorin appliceras. Det som skiljer Spence (1973) studie från denna är hur Spence syftar till att undersöka hur informationsasymmetrin kan minska och motarbetas. Detta arbete syftar snarare till att vägleda teknikföretag på hur de kan effektivisera signaleringen genom årsredovisningar till aktieägare vilket därmed motarbetar informationsasymmetrin mellan parterna.
Rothschild och Stiglitz (1978) bidrog ytterligare till Spence och Akerlofs analys kring negativt urval och informationsasymmetri genom att undersöka hur parten med ofullständig information bör agera för att bekämpa den informationsasymmetri som förekommer på en imperfektmarknad. Marknaden som undersöktes var försäkringsbolag och hur de med hjälp av
Screening och gallring kan klassificera försäkringsköpare i olika grupper utifrån respektive
risksituation, och fastställa en försäkringspremie utifrån klassificeringen. Exempelvis kommer en individ med högre risk, alltså sannolikheten att dra nytta av försäkringen, resultera i en dyrare försäkringspremie och vice versa.
Myers och Majluf (1984) bidrog även till forskningen kring negativt urval genom att studera IT-branschen och påvisa hur informationsasymmetri vid lönsamhetsmått kan resultera negativt för ovetande investerare. Företag med en förväntad låg lönsamhet ställt mot marknadsgenomsnittet är generellt villiga att investera i nya projekt vilket möjliggörs
ekonomiskt genom nyemissioner i företaget, detta leder till en övervärdering på marknaden. Företag med en förväntad högre lönsamhet väljer däremot att undvika nyemissioner vilket då leder till en undervärdering. Enligt Myers och Majlufs (1984) forskning kommer då aktiemarknaden att domineras av övervärderade aktier med hög tillväxt tills bubblan spricker och aktiekurserna till slut sjunker (Myers och Majluf 1984).
Informationsasymmetri och negativt urval är vanligt förekommande på marknader vilket tidigare studier har påvisat. I denna studie kommer den studerade marknaden vara teknikbranschen, dock kommer inte företagen som helhet vara central. Istället kommer individen vara central med fokus på aktieägarens reaktion på signaler från teknikföretag genom årsredovisningen. Informationsasymmetrin mellan aktieägare och teknikföretag kommer vara ett viktigt verktyg i studien.
2.3 Signaleringssamband
Connelly et al. (2011) demonstrerar ett signaleringssamband, med utgångspunkt i signalteorin, där två primära aktörer identifieras: signaleraren och mottagaren. Sambandet medför en möjlighet att minska informationsasymmetrin mellan aktörerna. Med hjälp av sambandet ska den primära signalen respektive responsen mellan företagsledare via årsredovisningen och aktieägare identifieras för att vägleda teknikföretag till en effektivare signalering.
Figur 1: Signaling Timeline (Connelly et al. 2011, s. 44)
2.3.1 Signaleraren
Signaleraren besitter information om en individ, produkt eller organisation som inte är tillgänglig för utomstående parter (Connelly et al. 2011). Företagsledare har tillgång till information som kan påverka företagets image både positivt och negativt. Exempel på sådan information kan vara interna detaljer om företagets produkter och tjänster såsom forsknings-
och utvecklingsresultat. Pågående rättegångar eller fackliga förhandlingar är dessutom relevant information som företagsledare besitter. Diverse information utgör en väsentlig roll i företaget eftersom intern information är avsedd för företaget då läckage av sådan information kan orsaka skada mot företagets image (Connelly et al. 2011).
2.3.2 Signaler
Signaleraren innehar både positiv och negativ information om företaget med möjligheten att signalera till utomstående parter (Connelly et al. 2011). Enligt Connelly et al. (2011) prioriterar företaget att signalera positiv information med avsikten att bidra till en positiv image. Företag kommer samtidigt undvika att signalera negativ information som potentiellt skulle leda till en skadad företagsimage. Med detta sagt behöver signaleringen inte alltid vara avsiktlig även om en naturlig reaktion är att skönmåla företaget snarare än att kritisera. Företagsledares tillvägagångssätt vid signaleringen har dessutom en effekt på signalens effektivitet och utfallet av signaleringen (Connelly et al. 2011).
Effektiv signalering präglas av två faktorer: signal observerbarhet och signaleringskostnad. Ineffektiv signalering kännetecknas av överflödig- och irrelevant information (Connelly et al. 2011). Signal observerbarhet hänvisar till att förklara den utsträckning en utomstående part kan observera en signal från en företagsledare. Om ingen kommunikation föreligger mellan signaleraren och mottagaren är signaleringen inte effektiv. Signaleringskostnad är en väsentlig del av signalteorin och benämns som “Kostnads Signaleringsteorin” (Bird & Smith, 2005). Signaleringskostnaden grundar sig på hur företagets ekonomiska ställning hanterar kostnaderna som uppstår vid certifieringsprocessen. ISO9000 är en förekommande certifiering och beskrivs som ett ramverk med syfte att uppnå bland annat effektiv kommunicering av information (SIS u.å). Genomförandet av processen innebär höga kostnader men trovärdigheten från utomstående, såsom aktieägare, ökar då svårigheter att sända ut falska signaler skapas (Connelly et al. 2011). De höga kostnaderna blir vanligtvis problematiskt för mindre företag då alternativkostnaden av falska signaler är lägre än genomförandet av certifieringsprocessen. Om mottagaren uppfattar en signal som falsk kommer observerbarheten av signalerna att successivt avta framöver. Detta innebär att ärlig signalering är fördelaktigt gentemot en falsk signalering då falska signaler potentiellt blir kostsamma under längre perioder (Connelly et al. 2011).
2.3.3 Mottagaren
Mottagaren är det tredje elementet i signaleringssambandet. Enligt modellen är mottagaren en extern part som saknar fullständig information kring organisationen med strävan mot fullständig information (Connelly et al. 2011). Relationen mellan signalerare och mottagare kan i viss utsträckning vara motstridig med konflikterande intressen, ett framgångsrikt bidrag kan gynna signaleraren på mottagarens bekostnad (Bird & Smith, 2005). Mottagarens position är alltså viktig för att en signalering ska uppstå då vinstmotiv från företagsledaren bör finnas (Connelly et al. 2011). Även mottagaren agerar utifrån vinstmotiv, både direkt vinst och vinst delad med signaleraren, genom att fatta beslut utifrån informationen som förmedlas via en signal. Exempel på detta är aktieägare som investerar kapital i ett företag, med avkastning som motiv, utifrån signaler som påvisar lönsamma perioder i ett företag (Connelly et al. 2011).
2.3.4 Respons
Respons är en väsentlig part som stundtals försummas i signaleringssambandet. Gupta et al. (1999) undersökte betydelsen av respons från mottagare till signalerare för att meddela effektiviteten i de ursprungliga signalerna. Respons är motsignaler från mottagaren som en reaktion till den ursprungliga signalen från företaget, detta skapar en ömsesidig signalering (Connelly et al. 2011). Vid respons minskar dessutom informationsasymmetri. Informationsasymmetrin minskar vid respons då effekten av den ursprungliga signalen träder fram. Minimering av informationsasymmetri i detta led kan effektivisera signaleringen då företagsledare kan anpassa årsredovisningen för att möta aktieägares intressen, baserat på information direkt från aktieägaren (Gulati & Higgins, 2003).
2.3.5 Signaleringsmiljö
Connelly et al. (2011) breddar signaleringssambandet med signaleringsmiljö. Carter (2006) berättar om pressmeddelandets roll som signal där medier snedvrider ursprungliga signalen vilket skapar en miljöförvrängning. En miljöförvrängning sker när en signal sprids genom flertal källor och därmed minskar signalens observerbarhet och tillförlitlighet (Connelly et al. 2011). Andra signalerare kan ha en positiv inverkan på signalens tillförlitlighet genom att signaleraren besitter en hög tillförlitlighet. I andra situationer där det förekommer ett större antal parter som signalerar med en låg tillförlitlighet minskar trovärdigheten av signalen alltmer. Detta visar ett tydligt samband mellan signalens trovärdighet och tillförlitlighet ställt mot antalet parter i signaleringsmiljön (Connelly et al. 2011). Branzei et al. (2004) belyser även
att externa faktorer påverkar relationen mellan mottagare och signalerare med ett exempel gällande framtida studenter och deras val av universitet och studieort. Framtida studenter väljer att förlita sig på åsikter från bekanta, vänner och familj snarare än statistik kring diverse aspekter som kännetecknar ett bra universitet (Branzei et al. 2004). Sliwka (2007) stödjer sig på hur externa referenser påverkar mottagaren genom normer på hur signaler ska tolkas. Normer för hur en signal ska tolkas på kan leda till att osäkra mottagare väljer att imitera andra mottagare, vilket skapar en imiteringskultur. (McNamara, Haleblian, & Dykes (2008) uttrycker imiteringskulturen som en “bandwagon” där den stora massan själva kan välja att tolka signalerna på ett sätt som antingen är korrekt eller inte.
2.4 Signaleringsmodell
Figur 2: Signaleringssambandet
Signalerare
Signaleraren i studien är företagsledaren via årsredovisningen.
Signal/signalerna
Signalerna i denna studie identifieras som redovisningsinformation i teknikföretagens årsredovisningar.
Mottagare
Respons
Responsen på den ursprungliga signalen som företagsledaren har skickat till aktieägaren kommer användas för att bidra till hur teknikföretag bör utforma årsredovisningen, och effektivisera signaleringen.
Signaleringsmiljö
Signaleringsmiljön omfattar externa referenser såsom familj, media och vänner som påverkar aktieägarens tolkning av signalen.
3. Metod och metodologiska överväganden
I följande kapitel presenteras den metod som kommer ligga till grund för datainsamlingen i arbetet. Avsnittet förklarar de verktyg och teoridelar som används vid valet av metod och tillvägagångssättet när data samlas in. Datainsamlingen sker genom i förhand utformade enkäter som skickar ut via forum och grupper på sociala medier. Tillvägagångssättet vid utformningen av enkäten och en analys av risker och potentiella bristen med denna typ av metod diskuteras i detta kapitel.
3.1 Forskningsdesign och datainsamling
Forskningsdesignen och datainsamlingen utgick från studiens frågeställning och syfte. I studien samlades primärdata genom en enkät, där data samlades direkt från individer. Motiveringen till valet av datainsamling var att fokusgruppen bestod av aktieägare vilket är en relativt bred målgrupp där enkäter då är passande för att nå ut till ett stort antal individer. Ett vanligt förekommande substitut till enkäter är intervjuer men valdes bort som alternativ då insamling av stor mängd data från flertal individer behövdes för att kunna utföra en trovärdig generalisering. En fördel med datainsamling via enkäter var möjligheten att fånga individernas enskilda uppfattningar och tolkningar (Jacobsen, 2017). Utifrån respondenternas uppfattningar och tolkningar förklarades sedan aktieägares främsta prioriteringar i teknikföretags årsredovisningar, vilket teknikföretag kan använda för att effektivisera signaleringen i framtiden. Detta benämns som ett tolkningsperspektiv där forskaren utgår från respondenternas perspektiv och sedan skapar en verklighetsbild (Jacobsen, 2017).
3.2 Avgränsning
Studien avgränsades till att endast studera teknikbranschen för att undvika dynamiska skillnader mellan diverse branscher vilket kan påverka hur en årsredovisning utformas. Teknikbranschen valdes då den enligt Avanza (2020) är en populär och attraktiv bransch för aktieägare att investera kapital i. Redovisningsinformation som analyserades i studien begränsades till årsredovisningen. Anledningen till detta var för att undvika ett arbete som saknar fördjupning inom området och antingen leder till vaga slutsatser eller inga alls.
3.3 Litteraturgenomgång
Analysen har grundats i teorier och fakta från lämplig litteratur inom studiens område där litteratur ackumulerats från olika källor. Till en början har kurslitteratur från tidigare kurser kommit till användning. Vidare har litteratur hämtats från Örebro universitetsbiblioteks sökmotor Primo. Efter insamlingen av litteratur har informationen som är relevant för denna studie identifierats och inkluderats i studien. För att komplettera litteraturen som hittades vid första sökandet bestod det andra sökandet av redan valda artiklarnas referenslistor för att kunna få ett bredare kunskapsområde och en djupare förståelse. Detta utgjorde en stadig grund till analysen och samtlig litteratur gav stöd i studiens tillvägagångssätt. Artiklar och litteratur från det senaste decenniet har använts respektive artiklar och litteratur från tidigare decennier då en djupare förståelse av hur området studerats tidigare skapades.
3.4 Urval
Respondenterna i studien var aktieägare i teknikföretag då de var mest lämplig utifrån arbetets utgångspunkt i syftet och de problemområden som presenterades. Strategin vid datainsamlingen var snöbollsurval. Enligt Denscombe (2014) innebär snöbollsurval att ett urval skapas utifrån en snöbollseffekt där respondenter vidare rekommenderar enkäten tills urvalet är tillräckligt stort för forskarna. Fördelen med ett snöbollsurval är att insamlingen successivt skedde hastigare på grund av rekommendationer som ökar observerbarheten av enkäten, vilket underlättade att samla in större mängd data.
3.5 Utformning av enkät
Studiens metod har baserats på datainsamlingen genom en enkät som sedan har analyserats för att komma fram till ett flertal slutsatser, enkäten ligger alltså till grund för studien. En viktig del vid utformningen av enkätfrågorna var relevansen av varje fråga, detta för att samla betydelsefulla data som kunde analyseras och svara på studiens syfte och frågeställning. Jacobsen (2017) lyfter fram vikten av att frågorna är utformade korrekt och påverkar i stor utsträckning resultatet. Enkätfrågorna har utformats med hjälp av teorierna och tidigare forskning som inkluderats i studien. Vid utformningen av respektive fråga har teorierna lagt grunden till själva formuleringen av frågan, även vid fastställandet av de olika svarsalternativen. Detta för att data från enkäten skulle kunna svara på arbetets frågeställning och kopplas till det teoretiska ramverket.
Enkäten började med två flervalsfrågor som bidrog med en förståelse om respondenternas kapital på börsmarknaden och sållade bort de individer som inte läser årsredovisningar. Efter de första två frågorna ställdes de frågor som ska generera den faktiska data till studien som sedan ska analyseras. Frågorna reflekterade syftet i studien samtidigt som teorin lade grunden för utformningen av frågorna. Enkäten inkluderade även ett antal öppna frågor där respondenten fick möjligheten att svara fritt utan begränsade svarsalternativ.
Frågorna utformades på tre olika sätt i denna enkät. Frågorna utformades som antingen flervalsfrågor, öppna frågor alternativt rangordning. Rangordningsfrågan bestod av sex svarsalternativ med olika delar från årsredovisningen som skulle rangordnas från ett (mest relevant) till sex (minst relevant) utifrån respondentens egna åsikter. Enligt Jacobsen (2017) skapar fem till nio svarsalternativ bäst förutsättningar för respondenten att förstå frågan och därmed generera det mest säkra svaret. Enkäten inkluderade frågor som respondenten fick svara helt öppet på, dessa frågor kan ses som ett komplement till de fasta frågorna för att respondenten ska få möjlighet att uttrycka sig med egna ord (Jacobsen, 2017). Däremot begränsades de öppna frågorna i antal ord eftersom respondenter oftast vill undvika att skriva för mycket vid sådana enkäter (Bryman & Bell, 2017). Öppna frågor kan bidra med att respondenterna själv får tolka och det begränsas inte till något specifikt svar, vilket inkluderar det tolkande perspektivet (Stige, Malterud & Midtgarde, 2009).
3.6 Analysmetod
Fråga tre till fem var kvalitativa frågor som skapade förståelse kring delarna i årsredovisningen som aktieägare prioriterar högst. För att kunna identifiera de prioriterade signalerna uppmanades respondenterna att rangordna delarna i årsredovisningen utifrån dess relevans. Efter rangordningen besvarade respondenterna vilken specifik redovisningsinformation som de ansåg prioritera högst och dessutom vilken redovisningsinformation som de skulle vilja se mer utav. Respondenternas svar på dessa frågor kunde sedan användas som respons till företagsledare genom att belysa vilka delar i årsredovisningen som bör uppmärksammas för att effektivisera signaleringen.
Fråga sex och sju hade en direkt koppling där fråga sex var en flervalsfråga med möjlighet att motivera sitt svar i fråga sju. Syftet med dessa frågor var att få förståelse kring hur signaleringsmiljön påverkar respondenternas beslutsfattning vid ett aktieköp. Frågan skapade förståelse kring aktieägarnas signaleringsmiljö då signaleringssambandet menar att signalens tillförlighet och observerbarhet, påverkas av åsikter från exempelvis vänner och familjemedlemmar. Med hjälp av svaren kunde signaleringssambandets antaganden antingen bekräftas eller förkastas. Fråga åtta och nio ställdes för att undersöka tilliten som
respondenterna har gentemot redovisningsinformationen som förmedlas genom
årsredovisningen hos teknikföretag. I signaleringssambandet menade Connelly et al. (2011) att en ärlig signalering är grundläggande för effektiv signalering medans falsk signalering kommer identifieras under tiden och sedan ignoreras. Om respondenterna inte hade tillit när det gäller årsredovisningen finns det möjlighet att effektivisera signaleringen genom att företag gör korrekta anpassningar. Fråga tio, elva och tolv ställdes för att studera hur informationsasymmetri påverkar och har påverkat respondenternas beslutsfattning vid aktieköp i teknikföretag. Tidigare studier om informationsasymmetri har visat att ett negativt urval sker på marknader där ena parten har informationsövertag. Dessa frågor skapade en förståelse kring hur läsning av årsredovisningar motverkar informationsasymmetri mellan företagsledare i teknikföretag och aktieägare.
3.6.1 Kritik mot enkäter
Det förekom både fördelar och nackdelar med enkät som metod för insamlingen av primärdata. Den främsta nackdelen var att en enkät, till skillnad från en strukturerad intervju, inte förser information om respondentens bakgrund. Detta skapar en osäkerhet kring personens lämplighet
som respondent för studien (Bryman & Bell, 2017). Detta hanterades genom att utforma frågor som tidigt i enkäten sållade bort respondenter med olämpliga förutsättningar för studien. Vidare är tillförligheten av respondenternas svar svår att avgöra. Bryman och Bell (2017) påpekar dessutom att enkätens frågor behöver vara utformade på ett lättfattligt sätt för att minska eventuellt bortfall. För att på bästa sätt tydliggöra frågorna och undvika feltolkning inkluderades tilläggsfrågor under den primära frågan. För att hantera dessa nämnda risker utformades frågorna i enkäten för att de skulle vara tydliga och relativt få, detta för att minska potentiella bortfall.
3.7 Genomförande
Vid insamlingen av data till studien har en webbaserad metod använts, i form av en direktlänk till enkäten som lades ut på flera olika webbsidor och forum. Denna metod är den mest förekommande enligt Jacobsen (2017). I arbetet användes en webbsida designad specifikt för enkäter vid utformningen. Genomförandet av datainsamlingen inleddes med att enkäten skickades ut till ett få antal aktieägare för att samla respons gällande enkätens utformning och tidskrävning (Jacobsen, 2017). Därefter kunde enkäten justeras utifrån responsen och sedan skickas ut till den valda målgruppen genom exempelvis aktieintresserade Facebookgrupper samt aktieprofiler på Instagram. Jacobsen (2017) påpekar att ett aktivt utskick av länken kan generera en bredare spridning vilket bidrar med mer data till analysen.
3.7.1 Bortfall
Bortfall sker när respondenter inte kan eller vill svara på enkäten och att frågorna inte är lämpade till vissa personer (Jacobsen, 2017). I enkäten var samtliga respondenter anonyma, vilket bidrog med högre reliabilitet eftersom respondenterna då svarade på frågorna utan rädslan att deras synpunkter skulle bli offentliga (Jacobsen, 2017). Målet med denna studie är att ackumulera tillräckligt med information och minimera risken för bortfall. För att minska bortfall utformades en kort och koncis enkät då en överflödig och tidskrävande enkät är avskräckande (Jacobsen 2017). Enkäten skickades ut till diverse aktiegrupper/aktieprofiler på Facebook och Instagram för att skapa en diversifierad målgrupp. Insamlade data kom från aktieägare med större investerat kapital och aktieägare med mindre investerat kapital.
3.8 Validitet och reliabilitet
Samtlig litteratur som använts i denna uppsats har varit fundamental för studiens validitet och reliabilitet. Det har varit viktigt att genomgående arbeta med litteraturen och dra kopplingar till de teorier som valts. Validitet och reliabilitet är viktigt för hur studien uppfattas av läsare, därmed kommer dessa två begrepp diskuteras. Två centrala begrepp i studien har varit validitet och reliabilitet. Dessa begrepp har förklarats av flera forskare och författare. Bryman och Bell (2017) förklarar att validitet belyser informationens härkomst och hur slutsatser i studien har en koppling till det. Jacobsen (2017) förklarar begreppet reliabilitet som huruvida den insamlade datan är tillförlitlig. Detta är väsentligt för att uppsatsen ska uppfattas som pålitlig, undersökningen ska kunna upprepas och leda till samma resultat. Ifall resultatet inte är detsamma kan det innebära att andra faktorer påverkat utfallet, exempelvis intervjuaren eller enkätens frågor (Bryman & Bell, 2017).
En säkerställning av att de ovannämnda begreppen har följts i studien är svårt att besvara eftersom insamling av data har skett genom en enkät. Svårigheter uppstår eftersom respondentens okända identitet inte kan undersökas på nära håll. Denna risk minimerades genom privata och direkta utskick av enkäten och därefter begära en bekräftelse av respondenten att enkäten genomförts. Detta ökade reliabiliteten men för att kunna bekräfta behövs en likadan datainsamling för att kontrollera att utfallet blev detsamma. När datainsamlingen var genomförd har en gemensam analys och en diskussion kring resultatet skett. Respondenternas svar har varit utgångspunkten för slutsatserna av studien och genom dem har en diskussion och analys skapats. Under arbetets gång har studien med jämna mellanrum granskats av både handledare och opponenter som givit respons på arbetet. Arbetet har flertalet gånger justerats och bearbetats noga. Denna process har varit betydelsefull för att öka arbetets legitimitet och reliabilitet.
För att formulera ett tydligt och konkret syfte har studien avgränsats till att endast inkludera specifika personer i en specifik omgivning. Bryman och Bell (2017) upplyser att det finns en risk med kvalitativa studier eftersom man inte söker efter generaliserad kunskap utan verkligheten skapas utifrån personers tolkningar. Därmed har det i avgränsningskapitlet varit viktigt att tydliggöra den specifika inriktningen arbetet har. Detta för att ge möjligheten till att skapa en djupgående analys med en hanterbar datamängd. Urvalet i studien har alltså avgränsats vilket kan resultera i att aspekter och perspektiv som är av relevans bortses. En
avgränsning behövdes däremot göras eftersom en för stor mängd data är svårare att analysera i denna typ av studie och hade lett till att studien inte genererat någon tydlig slutsats.
4. Empiri
I detta avsnitt så kommer insamlingen av data presenteras. All data som samlats in kommer presenteras i detta avsnitt. Den insamlade data kommer förklaras stegvis och tabeller och diagram kommer klargöras. Enkäten genererade 95 svar med en svarsprocent på 60,1 % då enkäten hade 156 besökare.
4.1 Datainsamling
1. Läser du årsredovisningar innan du väljer att investera?
Fråga ett var var utformad för klassificering där respondenterna som svarade att de inte läser årsredovisningar exkluderas i analysen. Av totalt 95 respondenter var det fyra respondenter som inte läser årsredovisningar vilket är anledningen till att resterande frågor endast består av 91 svar.
2. Hur mycket kapital har du investerat i börsmarknaden? (kr)
Den andra frågan var utformad för att skapa förståelse kring respondentens erfarenhet på börsmarknaden genom att identifiera mängden kapital som respondenten har investerat. 30 respondenter svarade att de investerat mellan 500 000 kr och 999 999 kr. 20 respondenter svarade att de investerat mellan 1 000 000 kr och 4 999 999 kr. 19 respondenter svarade att de investerat mellan 250 000 kr och 499 999 kr. Tio respondenter svarade att de investerat 5 000 000 kr eller mer. Sju respondenter svarade att de investerat mellan 50 000 kr och 249 999 kr. Fem av respondenterna svarade att de investerat mindre än 50 000 kr.
3. Om ja, rangordna vilka/vilken del av årsredovisningen anser du är mest relevant vid beslut om investering?
På fråga tre rangordnade respondenterna årsredovisningens olika delar utifrån vad respondenten ansåg vara minst respektive mest relevant som beslutsunderlag vid investering i teknikföretag. Kassaflödet, den minsta stapeln, ansågs vara högst prioriterad i respondenternas beslutsfattning varav noter, den största stapeln, är den minst väsentliga delen av årsredovisningen enligt respondenterna. Kassaflöde och resultaträkning var lägst rangordnade följt av balansräkningen och förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapport och noter var tydligt underlägsna och prioriteras lägst av aktieägare.
4. Utifrån din rangordning av den del som du ansåg vara den viktigaste i årsredovisningen vid beslut av investering, berätta om redovisningsinformationen inom den specifika delen som är relevant för ditt beslutsfattande.
39 respondenter prioriterade kassaflödet högst vid beslut om investering.
Redovisningsinformationen som enligt respondenterna är relevant inom kassaflödet är specifikt företagets kassalikviditet. Respondenternas motiveringar var att en hög kassalikviditet innebär möjlighet för lönsamma investeringar inom företaget och minskar risken för konkurs då oförutsägbara händelser såsom Corona-krisen kan hanteras med företagets kortsiktiga betalningsförmåga.
27 respondenter prioriterade resultaträkningen högst. Redovisningsinformation inom resultaträkningen som ansågs vara av intresse var vinstmarginal, rörelseresultat, omsättning och lönsamhet på kort respektive lång sikt.
Tio av respondenterna prioriterade balansräkningen högst. Den relevanta
redovisningsinformationen inom balansräkningen var enligt respondenterna nyckeltal och kapital. Nyckeltal som nämns är soliditet, kassalikviditet och skuldsättningsgrad. Respondenterna ser det som fördelaktigt att ha en låg skuldsättningsgrad och en hög soliditet inom företaget.
Nio av respondenterna prioriterade förvaltningsberättelsen högst. Redovisningsinformationen som tas upp inom förvaltningsberättelsen var VD-ordet. Anledningen var för att respondenterna ansåg att VD:s roll i företaget är central för företagets framtida riktning. En VD med en framtidsplan och målsättningar skapar en mer attraktiv bild av företaget gentemot en VD som endast arbetar för kortsiktiga vinster.
Fem av respondenterna prioriterade hållbarhetsrapporten högst. Endast en av respondenterna motiverade i denna fråga vilken typ av information i hållbarhetsrapporten som är av individens intresse, denna information var hållbarhetsarbetet på lång sikt.
En respondent ansåg att noter är den mest relevanta delen i ett teknikföretags årsredovisning. Respondenten nämnde att en hög kassalikviditet och låg skuldsättningsgrad i noterna är av intresse. En hög kassalikviditet och låg skuldsättningsgrad återfinns primärt i kassaflödet och balansräkningen vilket kan tyda på att respondenten tolkat frågan felaktigt.
5. Vilken typ av redovisningsinformation skulle du vilja se företag inom teknikbranschen redovisa mer kring?
På denna fråga lämnade respondenterna fria svar vilket genererade en mängd olika motiveringar. Majoriteten av respondenterna önskar se mer redovisning kring framtida innovationer, företagets tillväxt samt framtidsplaner överlag. En del av respondenterna önskar mer specifik redovisning kring företagets lönsamhet. Även redovisning kring vissa specifika produkters lönsamhet samt en kategorisering av företagets intäkter, alltså en uppdelning av samtliga intäkter utifrån varje enskild inkomstkälla.
6. Blir du påverkat av din omgivning (vänner, familj och media m.m) vid beslutsfattningen av att investera i ett teknikföretag?
Resultatet av fråga sex var jämt då 46 svarade nej och 45 ja när respondenterna blev tillfrågade om de anses bli påverkade av omgivningen.
7. Om du svarade ja på föregående fråga, vad får dig att bli påverkad av andra?
Majoriteten av respondenterna lämnade inget svar på denna fråga då cirka hälften av individerna svarade nej på föregående fråga. Majoriteten av respondenterna som svarade på denna fråga nämner FOMO, alltså “fear of missing out” vilket uttrycktes i 24 av svaren. Tidigare erfarenheter gällande missade lönsamma investeringar som rekommenderats av bekanta hade en påverkan på respondenterna.
8. Tror du att företagsledare utformar redovisningen för att belysa de delar av verksamheten som går bra och då inte redovisar fullständig information om de delar som fungerar sämre för företaget?
Fråga åtta visar andelen som anser att företagen utformar redovisningen för att belysa företagets styrkor och undviker att lyfta fram svagheter. Det var 80 respondenter som ansåg att företag följer detta fenomen medans elva svarade nej. De individer som svarade ja på denna fråga motiverar sitt svar i nästkommande fråga.
9. Om du svarade ja på föregående fråga, vad får dig att tro det?
Av de insamlade svaren var detta de mest förekommande “Det skulle nog vara ganska dumt av ett företag att visa det som är negativt i ett företag till investerare då det troligen kommer skrämma bort de och “En god image skapar ett mer attraktivt värde”. Ett gemensamt begrepp var “image” som majoriteten av respondenterna förklarade. De anser att företagen vill skapa en bra image av sig själva för att locka investerare och undviker därmed att redovisa information som kan skada företagets image.
10. Utifrån tidigare erfarenhet, tror du att läsning av årsredovisningen lett till en mer lönsam investering jämfört med gånger när du inte har läst årsredovisningen?
85 respondenter svarade ja på denna fråga. Fem respondenter lämnade inget svar på denna fråga och en individ svarade “i vissa fall”. Motiveringen som förekom mest “ja absolut eftersom jag vet mer information om företaget vilket leder till att jag kan ta bättre beslut.” Samtliga respondenter som svarade ja ansåg att läsning av årsredovisningen har skapat ett bättre beslutsunderlag för investeringar på börsmarknaden.
11. Anser du att ju mer information som åskådliggörs i årsredovisningen ju bättre position hamnar du som aktieägare i att investera i teknikföretag?
Fråga elva var en ja/nej fråga som skulle gav svar på huruvida företagets transparens skapar bättre förutsättningar vid investering för aktieägare. Här svarade 80 respondenter ja och elva svarade nej.
12. Om du svarade ja på tidigare fråga, varför anser du det?
På denna fråga fick respondenterna som svarade ja motivera sitt svar utan begränsningar. Den vanligast förekommande motiveringen var “Det ska helst vara lite så informationsasymmetri mellan mig och företag för skapa bästa möjliga förutsättningar för mig att göra en bra investering”. Transparens var även ett begrepp som nämndes ett flertal gånger där respondenterna menade att transparens är essentiellt vid en bra investering. Grunden till dessa antaganden menade respondenterna att utan läsning av årsredovisningen kan inte en “edge” det vill säga fördel skapas gentemot företaget. En respondent svarade att “om man inte skapar ett bättre beslutsunderlag genom att läsa årsredovisningen vid investering kan man lika gärna spela på trav”.
5. Analys
Signaleringssambandet hävdar att signaleraren besitter intern information om organisationen gällande exempelvis produkter/tjänster och diverse resultatmått (Connelly et al. (2011). Denna information återfinns i företagens årsredovisningar vilket innebär att årsredovisningen är ett viktigt verktyg för signaleringen. Data från enkätens tredje fråga påvisade de mest relevanta delarna i årsredovisningen hos teknikföretag vid beslutsfattningen för aktieägare, vilket var kassaflödet och resultaträkningen. Resultatet från denna enkätfråga innebär alltså att företag förslagsvis bör anpassa årsredovisningen genom att fokusera på årsredovisningens kassaflöde och resultaträkning då dessa prioriteras högt av aktieägare.
Datainsamlingen från enkätens fjärde fråga identifierade den redovisningsinformation i årsredovisningens olika delar som signalerade mest effektivt respektive minst till respondenterna vid deras beslutsfattning. Connelly et al. (2011) menar att signalens observerbarhet är väsentlig för en effektiv signal då effektiv signalering inte kan skapas om signalen inte uppfattas av mottagaren. Signalens observerbarhet mäter i vilken utsträckning mottagaren uppfattar signalen från företagsledare via årsredovisningen till aktieägare. Connelly et al. (2011) menar dessutom att överflödig och irrelevant information bör undvikas då detta bidrar till en ineffektiv signalering. Företag inom teknikbranschen bör därmed fokusera på att signalera delarna i årsredovisningen som prioriteras främst av aktieägarna och undvika överflödig redovisning kring de lägst prioriterade delarna.
Datainsamlingen från fråga fem i enkäten är i detta fall responsen till teknikföretag på hur årsredovisningen kan anpassas för att effektivisera signaleringen. Connelly et al. (2011) menar i signaleringssambandet att respons är en motsignal från mottagaren till signaleraren vilket skapar en ömsesidig signalering. Informationsasymmetri uppstår även när företagsledare inte kan identifiera specifikt vad som efterfrågas i en årsredovisning. Gulati & Higgins (2003) belyser därför responsens roll i signaleringssambandet då företagsledare kan identifiera vad aktieägare efterfrågar i årsredovisningen.
24 respondenter av 45 respondenter på fråga sju ansåg att omgivningen påverkar deras beslutsfattning. Branzei et al. (2004) antaganden om individens miljö och omgivning stämmer delvis överens då majoriteten av svaren bekräftar omgivningens påverkan. Respondenternas påverkan av omgivningen är associerat till “fear of missing out”, FOMO, vilket innebär rädslan att gå miste om något positivt, i detta fall en lönsam investering. FOMO hos respondenterna kan kopplas till den “bandwagon”, imiteringskultur, som beskrivs av McNamara, Haleblian, & Dykes (2008). När aktieägare utgår från rekommendationer börjar individerna “imitera” varandra för att inte missa potentiella vinster som omgivningen tar del av.
Grundantagandet i signaleringssambandet är att båda parter försöker, med hjälp av signalens uppkomst, vinstmaximera (Connelly et al. 2011). I detta fall eftersträvar respondenterna en lönsam investering medans företaget vill anskaffa kapital, vilket respondenterna är medvetna om. Data från fråga åtta och nio påvisar att respondenterna är kritiska till den redovisningsinformation som offentliggörs i årsredovisningen. Respondenternas kritiska ståndpunkt till informationen innebär att informationsasymmetri förekommer trots läsning av årsredovisningar. Tidigare studier kring informationsasymmetri såsom Myers och Majluf (1984) menade att risken för negativt urval finns på marknader med låg transparens där parten som besitter fullständig information kan utnyttja detta för egen vinstmaximering. Data i fråga åtta och nio är inte detta en avgörande faktor då respondenterna är medvetna och kritiska till informationen som återfinns i teknikföretags årsredovisningar.
Tidigare fastställdes signalens observerbarhet som en väsentlig faktor för en effektiv signalering där den andra delen omfattas av signaleringskostnaden. Connelly et al. (2011) menar att signaleringskostnaden är en certifieringsprocess som är viktig för att uppnå en ärlig signalering och undvika falsk signalering. Falsk signalering kommer successivt förlora effekt och slutligen ignoreras framöver vilket leder till att framtida signaler blir ineffektiva (Connelly
et al. (2011). Respondenterna förstod att information undanhålls i företagets årsredovisning vilket kan uppfattas som falsk signalering av aktieägare. Enligt Connelly et al. (2011) och respondenternas svar bör företag effektivisera signaleringen till aktieägare genom ärlig signalering. Ärlig signalering borde då skapa en mer effektiv signalering och är mer hållbart i det långa loppet.
Majoriteten av respondenterna ansåg enligt fråga tio att läsning av årsredovisningar har gynnat deras investeringar som aktieägare. Motiveringarna löd att läsning av årsredovisningen har medfört kunskap om företaget och som resultat har ett bättre beslutsunderlag skapats. Dessa offentliga handlingar ger aktieägare möjlighet att minimera informationsasymmetrin mellan parterna. Connelly et al. (2011) nämner att det endast är den information som finns tillgänglig ligger till grund för individens beslut. I årsredovisningen finns redovisningsinformation om företaget som inte fångas upp om aktieägare endast tar hänsyn till exempelvis aktiens pris och konjunkturer. En brant och hög kurva på börsen kan vara attraktivt vid första anblick men det finns även bakomliggande redovisningsinformation som speglas i årsredovisningen. Det föreligger en informationsasymmetri mellan ett företag och dess aktieägare eftersom företagen väljer den redovisningsinformation som offentliggörs utöver regleringar och krav. Med hjälp av regleringar gällande årsredovisningen har informationsasymmetri minskat problemet kvarstår.
Respondenternas svar på fråga tolv indikerade att graden av redovisningsinformation som
återfinns i årsredovisningen påverkar beslutsfattningen. En högre grad av
redovisningsinformation gav bättre beslutsunderlag för att göra en bra investering och vice versa, alltså bör en minskad informationsasymmetri skapa ett bättre beslutsunderlag för aktieägaren. Ytterligare kring negativt urval så belyser Rothschild och Stiglitz (1978) hur gallring kan minska informationsasymmetri och effektivisera en marknad. Respondenternas svar kan återkopplas till den tidigare studien där transparens i företaget behövs för att kunna gallra företaget utifrån vad som kommer vara lönsamt respektive icke- lönsamt för aktieägaren.
5.1 Sammanfattning av analys
Sammanfattningsvis bör företagsledare fokusera på att effektivisera signaleringen genom att prioritera kassaflödet och resultaträkningen då majoriteten av respondenterna i enkäten efterfrågar information från dessa delar. Hög kassalikviditet i kassaflödet och vinstmarginal, rörelseresultat samt omsättning och lönsamhet både på kort och lång sikt signalerar effektivt från dessa delar i årsredovisningen. Connelly et al. (2011) menade dessutom att signaleringssambandet skapar en kommunikation mellan signaleraren och mottagaren, signalens observerbarhet, vilket är väsentlig för en effektiv signalering. Därmed bör företagsledare prioritera signaleringen utifrån respons från mottagaren och undvika överflödig och irrelevant information som kännetecknar ineffektiv signalering (Connelly et al. 2011).
I signaleringssambandet belystes även signaleringsmiljön, främst i form av externa referenser såsom vänner, familj och bekanta. 46 respondenter anser att de blir påverkad av signaleringsmiljön gentemot respektive 45 individer som anser att omgivningen inte har en påverkan vid beslutsfattning. Den vanligast förekommande orsaken till att respondenterna blir påverkade av sin omgivning var rädslan att missa en lönsam investering som omgivningen tar del av. Detta kan återkopplas till McNamara, Haleblian, & Dykes (2008) “bandwagon”. Branzei et al. (2004) antaganden om signaleringsmiljöns påverkan på signalerna mellan signaleraren och mottagaren stämmer delvis överens då majoriteten anser externa referenser påverkar med en liten marginal.
Grundantagandet i signaleringssambandet är att båda parter är vinstdrivande och tar hjälp av signalens uppkomst för att uppnå detta. Respondenterna var kritiska till informationen i årsredovisningar vilket påvisar att informationsasymmetri finns mellan parterna då en del av informationen undangöms för att förfina företagets image. Tidigare studier menade att negativt urval skulle skapas på marknader med informationsasymmetri då den ovetande parten skulle utnyttjas av signaleraren i form av egen vinning. Då respondenterna var kritisk till informationen i årsredovisningen och är vetande blir det svårt för företagsledare att utnyttja aktieägarna.
Att aktieägare är kritisk gentemot delar av informationen som förmedlas i årsredovisningen kan kopplas till att de identifieras som falska signaler hos aktieägare. Connelly et al. (2011) menar att signaleringskostnad är en väsentlig faktor vid effektiv signalering. Därför bör företag
sträva mot transparens för att inte uppfattas som ett företag med falsk signalering. Anledningen är att falska signaler uppfattas i sinom tid och därefter ignoreras (Connelly et al. 2011). Respondenterna menar dessutom att läsning av årsredovisningar ökar transparensen, det vill säga minskar informationsasymmetrin, i företag och sedan förbättrar deras beslutsfattning vid aktieköp. Connelly et al. (2011) menade att offentliga handlingar såsom årsredovisningar skulle bidra till en minimerad informationsasymmetri mellan aktieägare och företagsledare. Med hjälp av svaren kunde ett positivt samband mellan läsning av årsredovisning och aktieägarens beslutsunderlag identifieras vilket påvisar väsentligheten av signalerna som skickas ut genom årsredovisningen. Respondenterna ansåg dessutom att transparens är fördelaktigt för att kunna utföra en korrekt analys av företaget. Rothschild och Stiglitz (1976) menade att den ovetande parten, aktieägare i detta fall, kunde med hjälp av gallring minska informationsasymmetrin och leda till en effektiv marknad. Fördelen som respondenterna kan skapa gentemot företag kan jämföras med Rothschild och Stiglitz studie där man med hjälp av årsredovisningar minskar informationsasymmetrin och aktieägare blir mer medvetna för att sedan kunna gallra företaget beroende på lönsamhet.
6. Slutsatser
I följande avsnitt presenteras slutsatserna och arbetets frågeställning och syfte besvaras. Slutsatserna dras utifrån den analys som gjorts av den insamlade data. Studien kommer avslutas med ett avsnitt om hur denna studie bidrar till forskningsområdet och ger även förslag till framtida forskning.
Genom den analys av data som gjorts i tidigare kapitel kan arbetets frågeställning besvaras. Slutsatserna från analysen identifierar delarna i årsredovisningen som aktieägare prioriterar högst. Slutsatserna bidrar även med en förklaring till hur företagsledare i teknikbranschen bör
gå tillväga för att utforma årsredovisningen i framtiden för en effektiv signalering.
Delarna i teknikföretagens årsredovisning som aktieägare prioriterar är främst kassaflödet och resultaträkningen. Inom resultaträkningen är det specifikt vinstmarginal, rörelseresultat, omsättning och lönsamhet både på kort och lång sikt som är av intresse för aktieägare. Inom kassaflödet är det företagets kassalikviditet som är mest väsentligt vid beslut om investering. Utifrån resultaten av den data som analyserats prioriterades teknikföretagets kassaflöde och
resultaträkning av majoriteten. Företagsledare bör därför eftersträva att visa attraktiva siffror inom ovanstående områden för att effektivisera signaleringen.
Respondenterna var kritiska gentemot årsredovisningens innehåll och upplever att viss information medvetet undanhålls. Utifrån resultaten av den insamlade datan bör teknikföretag fokusera på att effektivisera signaleringen genom att generellt inkludera mer information för att undvika signaler som uppfattas falska. Att offentliggöra mer information ökar aktieägarens tillförlitlighet till företaget vilket gynnar signaleringen. Om företaget istället målar upp en förfinad bild av verksamheten riskerar detta att negativt påverka företagets image.
Data visade att signaleringsmiljön i form av externa referenser såsom bekanta, vänner och familj har en påverkan vid aktieägarens beslutsfattning. Anledningen till att aktieägarna påverkas av omgivningen är rädslan av att missa en uppgång som andra i omgivningen tar del av. Signaleringsmiljö är en faktor som har inverkan på företagets signaler men kan utifrån resultaten av undersökningen inte påverkas direkt genom årsredovisningens utformning.
6.1 Framtida forskning
I denna studie dras endast teoretiska slutsatser vilket utesluter att undersöka hur praktiska slutsatser skulle resultera. Framtida forskning skulle kunna anpassa årsredovisningen i exempelvis tre företag inom teknikbranschen utifrån de teoretiska förslag som presenterats och sedan dra jämförelser med tre företag som ej anpassar sig. Svårigheterna som kan uppstå när det gäller att implementera praktiska anpassningar i årsredovisningen är att företag skiljer sig åt vilket kan leda till att omliggande faktorer kan påverka studien. Framtida forskningar kommer behöva eliminera faktorer som skiljer företagen för att en korrekt jämförelse ska kunna göras. I arbetet har inte resurserna funnits för att kunna skapa en praktisk tillämpning vilket är anledningen till att endast teoretiska slutsatser kunna dras. Dessutom har tidsbristen hindrat denna studie att först genomföra teoretiska slutsatser för att sedan argumentera till företag inom teknikbranschen att de bör anpassa sig till de teoretiska slutsatserna. Att genomföra forskningar som tillämpar anpassningen utifrån aktieägarnas önskemål kommer alltså vara resurs- och tidskrävande, anledningen till att ingen praktisk slutsats drogs i denna studie, men skulle styrka de teoretiska slutsatserna.
En brist i studien är avräknandet hur företaget påverkas av anpassningarna som bör genomföras för att signalera mer effektivt genom årsredovisningen. I studien dras endast slutsatser kring
hur företag kan effektivisera signaleringen med hjälp av responsen från aktieägare vilket skapar en något enformig analys. Framtida forskningar kan med stor sannolikhet skapa en mer nyanserad bild av det studerade området där företag inom teknikbranschen har en ytterligare central roll i studien. Hur skulle företag inom teknikbranschen påverkas av att fokusera på hög kassalikviditet? Kommer en ärlig signalering gynna företaget även om det innebär att redovisa delarna av verksamheten som går sämre? Ett tips för framtida forskning är alltså att praktiskt genomföra dessa anpassningar i teknikföretagens årsredovisningar för att sedan kunna jämföra utfallet mot årsredovisningar som saknar dessa justeringar.
7. Källförteckning
7.1 Litteratur
Blomquist,A & Leonardz, B 2010. Årsredovisningen - en introduktion. Stockholm: Liber AB. 11:2 uppl.
Bryman, A., & Bell, E. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder (2: ): Liber.
Denscombe, M. 2014. The good research guide: for small-scale social research projects. McGraw-Hill Education (UK).
Frostenson, M. 2015. Redovisningsteori. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Jacobsen, D. I. 2017. Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. 2:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Marton, J. 2016. Redovisning: Förståelse, Teori och Principer. Lund: Studentlitteratur AB.
7.2 Vetenskapliga artiklar
Akerlof, G.A. 1970. The market for ‘Lemons’: Quality uncertainty and the market mechanism.
Quarterly Journal of Economics, 84(3): 488-500. Doi:10.2307/1879431
BliegeBird, R., Smith, E. 2005. Signaling theory, strategic interaction, and symbolic capital.
Current anthropology, 46(2): 221-248. Doi: 10.1086/427115
Branzei, O., Ursacki‐Bryant, T. J., Vertinsky, I., & Zhang, W. 2004. The formation of green strategies in Chinese firms: Matching corporate environmental responses and individual principles. Strategic Management Journal, 25(11): 1075-1095. Doi: 10.1002/smj.409
Carter, S. M. 2006. The interaction of top management group, stakeholder, and situational factors on certain corporate reputation management activities. Journal of Management Studies,
Connelly, B. L., Certo, S. T., Ireland, R. D., & Reutzel, C. R. 2011. Signaling theory: A review and assessment. Journal of management, 37(1): 39-67. Doi: 10.1177/0149206310388419
Gupta, A. K., Govindarajan, V., & Malhotra, A. 1999. Feedback‐seeking behavior within multinational corporations. Strategic management journal, 20(3): 205-222. Doi: 10.1002/(SICI)1097-0266(199903)20:3<205::AID-SMJ17>3.0.CO;2-H
McNamara, G. M., Haleblian, J., & Dykes, B. J. 2008. The performance implications of participating in an acquisition wave: Early mover advantages, bandwagon effects, and the moderating influence of industry characteristics and acquirer tactics. Academy of Management
Journal, 51(1): 113-130. Doi: 10.5465/amj.2008.30755057
Myers, S. C., & Majluf, N. S. 1984. Corporate financing and investment decisions when firms
have information that investors do not have, 13(2): 187-221. Doi: 10.3386/w1396
Payne, G. T., Moore, C. B., Bell, R. G., & Zachary, M. A. 2013. Signaling organizational virtue: an examination of virtue rhetoric, country‐level corruption, and performance of foreign IPOs from emerging and developed economies. Strategic Entrepreneurship Journal, 7(3): 230-251. Doi: 10.1002/sej.1156
Rothschild, M., & Stiglitz, J. 1978. Equilibrium in competitive insurance markets: An essay on the economics of imperfect information. Uncertainty in economics: 257-280. Doi: 10.1016/B978-0-12-214850-7.50024-3
Sliwka, D. 2007. Trust as a signal of a social norm and the hidden costs of incentive schemes.
American Economic Review, 97(3): 999-1012. Doi: 10.1257/aer.97.3.999
Spence, M. 1973. Job Market Signaling. Quarterly Journal of Economics, 87(3): 355–374. Doi: 10.2307/1882010
Spence, M. 2002. Signaling in retrospect and the informational structure of markets. American
Stige, B., Malterud, K., & Midtgarden, T. 2009. Toward an agenda for evaluation of qualitative research. Qualitative health research, 19(10): 1504-1516. Doi: 10.1177/1049732309348501
7.3 Webbsidor
Avanza. 2020. Mest ägda aktierna utomlands
https://www.avanza.se/aktier/topplistor.html/oj1FDdoC [Hämtad 2020-12-14]
Svenska Institutet för standarder. 2015. Ledningssystem för kvalitet - Principer och terminologi
(ISO 9000:2015)
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1. Direktmeddelande till respondenter via Instagram.
Hej! Vi är 3 studenter på Örebro Universitet som skriver vår C-uppsats i redovisning och söker därmed så många personer som möjligt som vill delta i vår studie. Studien består av en enkät som max tar 5-10 min att svara på och den handlar om aktieägares syn på årsredovisningar från företag specifikt inom teknikbranschen. Vi söker alltså dig som investerar i ett/flera teknikföretag och även läser årsredovisningar! Ert deltagande skulle uppskattas, tack på förhand!
