• No results found

Utvärdera kassaregistren Motion 2020/21:3021 av Lars Püss m.fl. (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utvärdera kassaregistren Motion 2020/21:3021 av Lars Püss m.fl. (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1114

Motion till riksdagen

2020/21:3021

av Lars Püss m.fl. (M)

Utvärdera kassaregistren

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera kassaregistrens effekter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Skatteverket har under lång tid lagt ner ett omfattande arbete på utveckling av

detaljerade föreskrifter rörande kassaregister, dock utan att det har gjorts en total och oberoende genomlysning av kontrollsystemens effektivitet och reella påverkan på det skatteundandragande som förekommer i kontanthanterande näringsgrenar.

Skatteverket har vid ett flertal tillfällen lyft fram kontrollsystemets positiva effekter, dock utan att ta hänsyn till den påverkan som andra faktorer än kontrollenheter har fått på den volymmässiga minskningen av skatteundandragande, vilket Skatteverket hävdar har skett. Två tydliga exempel på sådana faktorer är den snabbt och kraftigt minskande kontantanvändningen i samhället, kvittokravet och kontrollen av detsamma. Vi vet alltså inte i dag om det är sådana faktorer, inte de detaljreglerade kontrollenheterna i sig, som har orsakat den positiva utveckling Skatteverket för fram. Det är för övrigt

fortfarande oklart i vilken utsträckning data från kontrollenheter har använts för att upptäcka skatteundandragande, likaså oklart i vilken utsträckning dessa data lett till sanktioner.

(2)

2

Därför är det viktigt att påminna om att införandet av fysiska kontrollenheter har medfört att de kontanthanterande näringarna fått bära i princip hela kostnaden för detta, form av investeringar i nya kassasystem och kontrollenheter. Notera att företags

kostnadsökningar även drabbar konsumenterna, som får betala genom att seriösa aktörer tvingas höja sina priser. Detta ger i sin tur oseriösa aktörer ett större spelrum. Om Skatteverket inte kan visa att företagens investeringar har medfört och medför positiva effekter, exempelvis i form av minskad konkurrens från oseriösa företag, måste man konstatera att nuvarande kontrollsystem har medfört en kapitalförstöring av mycket stora mått, vilket främst drabbat de kontanthanterande näringarna.

Sedan kassaregister infördes har sättet vi betala på förändrats markant. Det

kontantfria samhället diskuterades visserligen men det var långt ifrån en realitet. Det är det däremot idag, mängden kontanter i omlopp har minskat till en tredjedel mellan 2010 och 2018. Under samma period har kortbetalningarna per person och år ökat från 207 till 349, enligt Sveriges Riksbank. Därutöver kommer Swishbetalningar som inte ens fanns 2010. Med de ändrade betalningsmönstren och de höga kostnaderna som

kassaregister innebär så är det angeläget om att utreda vilka effekterna egentligen är av kraven på att näringsidkare som säljer varor och tjänster mot kontant betalning ska ha ett certifierat kassaregister som uppfyller kraven i skatteverkets föreskrifter.

Lars Püss (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Åsa Coenraads (M) Helena Antoni (M)

References

Related documents

Regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att lämna förslag på hur myndigheten kan utveckla sin tillsyn utifrån de risker som bristande tillgänglighet i

– lämna förslag till en sådan reglering i plan- och bygglagen (2010:900), – utreda om det är möjligt att undanta vissa enkla åtgärder, som inte är kostsamma, från

Havs- och vattenmyndigheten håller med utredningen om att det på sikt bör införas ett återvinningskrav på fosfor ur avloppsslam för större reningsverk, men vi anser att

För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss – hur

Försäkringskassan har inga invändningar i sak mot förslagen men vi vill betona att vi behöver se de följdändringar som kommer att krävas i förordning (2017:819) om ersättning

Risken för övervältring till ekonomiskt bistånd bör utredas vidare.. Den föreslagna nedtrappningen av arbetslöshetsersättningen och den i vissa fall kortare

Istället föreslås en förstärkning av periodiseringsfonden som innebär att 40 procent (idag 30 procent) av resultatet och får sättas av till fonden. Vidare föreslås att

expansionsfondsavsättningar, men med visserligen möjlighet till räntefördelning kopplat till kapitalbehållning, finns det stor risk att återföring av omfattande