Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Studie- och yrkesvägledning
-
med eller utan ett genusperspektiv?
Study and vocational guidance
-with or without a gender perspective?
Marie Andersson
Camilla Wihlborg
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006
Examinator: Lars Öhlin Handledare: Maja Nordenankar
Sammanfattning
Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet. Resultatet visade även att vägledare inte har några tydliga verktyg och metoder för vägledning ur ett genusperspektiv samt att det finns en bristande kunskap angående genus. Vi anser att lärarna på Studie- och yrkesvägledarprogrammet har ett ansvar att ge de studerande den kunskap som krävs för att som vägledare kunna utföra det professionella samtalet
Nyckelord
Abstracts
The purpose with this project was to examine if counsellors work according to a gender perspective and which tools they are using in order too not give advice influenced by a traditional view on gender/ sexual roles. We have used a qualitative research based on interviews of counsellors and the selected persons in the interview group have been study- and vocational counsellors working in high school. The current values of gender today do affect work and education and therefore we want to contribute to an increased awareness among the students, through enlightened counsellors, in order to make the students base their decision on their free will and not gender. We have used theories on gender to understand how gender affects us in all levels of society and our choices regarding education and work. In this study we have come to the conclusion that there is a need for a wider genus perspective within the counselor group if the students shall be able to make their choice without being limited to their gender. Furthermore, the study also indicated the absence of tools and methods which the counselors could use for guidance in a genus perspective as well as lack of knowledge regarding genus. In our perspective it is clear that the education, and the institutions, have a responsibility to provide the knowledge necessary for counselors to perform the intended professional conversation.
Keywords
Förord
Vi som skriver detta examensarbete är kurskamrater vid studie- och yrkesvägledarprogrammet i Malmö. Vårt arbete har varit både intressant och lärorikt samtidigt som vi har haft mycket roligt tillsammans. Precis som vi förväntat oss fungerade vårt samarbete oerhört bra och det har varit ett givande och ett tagande av alla olika förslag och synpunkter som kommit fram.
Vi riktar vårt tack till
• Framförallt varandra för alla goda skratt och trevliga fikapauser. • Marabou för sina chokladkakor som gett oss energi till arbetet.
• Alla de studie- och yrkesvägledare som har ställt upp på våra intervjuer och som så generöst delat med sig av sin tid, sina kunskaper och sina erfarenheter.
• Vår handledare Maja Nordenankar för all tid, uppmuntran och inspiration som hon har gett oss.
Löberöd den 1 juni 2006
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 Syfte ... 3
1.2 Frågeställningar ... 3
1.3 Begrepp ... 3
2. GENUS INOM UTBILDNING OCH ARBETE ... 5
2.1 Teorier ... 5
2.1.1 Hirdman och genussystemet ... 6
2.1.2 Kön och val ... 6
2.2 Tidigare forskning ... 7
2.2.1 Om genus ... 7
2.2.2 Kvalet inför valet ... 9
2.2.3 Könssegregering i arbetslivet ... 9
2.2.4 Könssegregering inom arbetsmarknaden ... 10
2.2.5 Jämställt vägval ... 11
3 METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 14
3.1 Metod ... 14
3.2 Undersökningsgrupp... 15
3.3 Genomförandet ... 16
4. Resultatredovisning ... 17
4.1 Vad innebär ett professionellt arbetssätt? ... 17
4.2 Vad anser du påverkar valet mest? ... 19
4.3 Vägledning för dig ur ett genusperspektiv? ... 23
Tolkande kommentarer ... 25
5.1 Vägledarna... 26
5.1.1 Det professionella arbetssättet ... 27
5.1.2 Påverkansfaktorer vid val ... 27
5.1.3 Vägledning ur ett genusperspektiv ... 28
5.2 Slutsats ... 31
5.3 Förslag till ny forskning ... 32
REFERENSLISTA ... 33
1. Inledning
Vi studerar på Malmö Lärarhögskola till studie- och yrkesvägledare där programmet omfattar 120 poäng. Under termin tre hade vi en valbar kurs och vi valde då att gå en 20- poängskurs i Genusvetenskap i Lund. Kursen gav oss ökad medvetenhet kring hur genus påverkar oss i olika val och situationer. Under vår praktikperiod väcktes vårt intresse av att koppla genus till vårt examensarbete då vi såg att valen inför utbildning och yrke är starkt könsbundna. Detta gjorde oss nyfikna och vi kände att vi ville fördjupa oss i hur studie- och yrkesvägledarna vägleder utifrån ett genusperspektiv.
Inga-Maj Anderberg och Pia Lindgren, som har skrivit examensarbetet
”Vilja våga välja otraditionellt”, Nr 284/03, hade som förslag till vidare forskning, att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare konkret arbetar för att överbrygga könsgränser. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka om studie och yrkesvägledare arbetar medvetet utifrån ett genusperspektiv.
Studie- och yrkesvägledning förekommer bland annat inom skolväsendet, rekryteringsföretag och arbetsförmedling, med syftet att människor på ett personligt plan ska kunna göra fria val och att alla ska ha samma möjligheter. Då det i dag finns ett stort utbud av olika slags utbildningar och yrke, så anser vi att studie- och yrkesvägledare fått ett större ansvar att hjälpa människor att komma till insikt för att kunna välja och då göra ett val som känns rätt för den sökande. Då studie- och yrkesvägledare inte ska vara styrande eller rådgivande är det viktigt att studie- och yrkesvägledaren i sitt arbete väcker intresse, visar på ett brett utbud och bidrar med material, för att den sökande själv ska se vilka olika möjligheter som finns oavsett kön. Vi ser det även som en möjlighet att studie- och yrkesvägledare kan bidra till en minskad könssegregerad arbetsmarknad om vi arbetar utifrån ett genusperspektiv.
I Malmö högskolas styrdokument är målet att studie- och yrkesvägledare ska ha en analytisk förmåga samt förstå processen som sker för olika grupper
och individers behov vid studie- och yrkesval.1 I Läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 har skolan som en betydande uppgift att förmedla och förankra hos eleverna de grundläggande värden som vårt liv i samhället är uppbyggt på. Ett av de grundläggande värdena som skolan ska framhålla och förmedla är att alla människor har samma värde och att kvinnor och män ska vara jämställda. Kvinnors och mäns lika möjligheter och rättigheter ska främjas av skolan på ett medvetet och aktivt sätt. Elevers uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt formas efter hur killar och tjejer bemöts i skolan, vilka förväntningar och krav som ställs och hur de bedöms i olika situationer. Det är skolans ansvar att traditionella könsmönster motarbetas. I skolan ska elever kunna utveckla och prova sin förmåga och sina intressen oberoende av vilket kön de tillhör. Skolan ska arbeta för att alla elever får erfarenheter och kunskaper som räcker för att göra val av fortsatt utbildning och arbete som är väl grundade. Personal inom skolan ska i elevernas studie och yrkesval motarbeta begränsningar som är baserade på kön, kulturell eller social bakgrund. Studie- och yrkesvägledaren ska här vara ett stöd för skolans personal och deras studie- och yrkesinriktade arbete samt att vägleda och informera elever inför deras fortsatta inriktning mot utbildning och arbete.2
I vår kommande yrkesroll möter vi både manliga och kvinnliga sökande och anser det viktigt att kunna bemöta de sökande med ett vidgat genusperspektiv. Jämställdhetslagen har som syfte att se till att kvinnor och män har samma rätt i frågor som berör bland annat arbete och arbetsvillkor, och att det ska föras ett målmedvetet arbete för att främja jämställdhet i yrkeslivet.3 Vi anser att
studie- och yrkesvägledare, med detta i åtanke skulle kunna fylla en viktig uppgift med att hjälpa den sökande att se möjligheter utifrån individ och inte kön.
1 Malmö Högskola (1999) 2 Lärarförbundet (2002) 3 Wahl, m fl (2001)
1.1 Syfte
Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning studie- och yrkesvägledare vägleder utifrån ett genusperspektiv. Vi vill undersöka om de är medvetna om vad ett genusperspektiv innebär och om de har verktyg och metoder för att vägleda, utan att använda sig av ett traditionellt synsätt på könsroller i val av yrke och utbildning. Vi tror att många ser sig själv som jämställda, men att det fortfarande råder ett traditionellt tankesätt där valen angående yrken och utbildning görs utifrån stereotypa uppfattningar, som är präglade av den kultur och det samhälle som vi lever i.
1.2 Frågeställningar
Vi har under våra praktikveckor tagit del av studie- och yrkesvägledares erfarenheter och kunskaper. Vi har en föreställning om att en del studie- och yrkesvägledare har en bristfällig kunskap angående genusvetenskap och vi anser att det är av stor vikt att undersöka om detta stämmer. Utifrån vårt syfte har vi valt att utgå från följande problemformulering.
• Vägleder studie- och yrkesvägledarna utifrån ett genusperspektiv? • Har studie- och yrkesvägledarna kunskap om vad ett genusperspektiv
innebär?
• Använder sig studie- och yrkesvägledarna av några metoder eller verktyg för att vägleda ur ett genusperspektiv?
1.3 Begrepp
Vi vill här förtydliga vissa begrepp som vi använder oss av i vårt arbete.
• Med könsroller menar vi ”våra (socialt bestämda) föreställningar om hur en man resp. en kvinna ska bete sig i samhället”.4
• Genus, förklaras ”med tonvikt på sociala och kulturella skillnader mellan män och kvinnor snarare än biologiska”.5
4 Bonniers Svenska Ordbok, sid 321 (2002) 5 Bonniers Svenska Ordbok, sid 194 (2002)
• I vissa yrken hålls kön isär och då benämner vi det med segregering eller isärhållande. Könsmärkning innebär att yrken, positioner och branscher är sammankopplade med ett kön.6
• Med sökande menar vi de kvinnor eller män som kommer till studie- och yrkesvägledare för att få hjälp angående val av utbildning och yrke. Vi vill även förtydliga att med begreppet, vägledning, menar vi vägledning som utförs av en utbildad studie- och yrkesvägledare då vägledning kan utföras inom andra områden än vårt. Det professionella
samtalet är det samtal som utförs av en studie- och yrkesvägledare
med en sökande där olika färdigheter bidrar till att utreda och klargöra den sökandes livssituation.7
• Med traditionella val menar vi de val som ur ett samhällsperspektiv är vanligast förekommande då kvinnor respektive män väljer yrkesinriktning. Med otraditionella val menar vi då män eller kvinnor går emot den könsordning som råder och väljer en yrkesinriktning där män eller kvinnor är i minoritet. Fria val innebär här att sökande kan välja ett yrke de vill utan att avstå på grund av att det är dominerat av det andra könet.8
6 Wahl, m fl (2001) 7 Hägg & Kouppa (1999) 8 SOU 2004:43 (2004)
2. Genus inom utbildning och arbete
Här vill vi redovisa och förklara den litteratur som vi valt att använda oss av i vårt examensarbete. Vi har dels velat förklara innebörden av begreppet genus och då har vi använt oss av litteratur som vi läste under vår kurs i genusvetenskap då vi ansåg den vara relevant för vårt arbete. Vi har även tagit del av artiklar från olika böcker och tidningar som är av relevans för vårt ämne gällande genusvetenskap, arbetsvetenskap och studie- och yrkesvägledning. När det gäller litteraturen angående studie- och yrkesvägledning har vi valt att bearbeta böcker som vi har tagit del av under vår utbildning. Anledningen till detta är att litteraturen har varit mycket intressant och givande samt av stor betydelse för vårt examensarbete. Vi har även använt oss av litteratur som vi har funnit genom att söka på Internet och vi har sökt på Lunds Universitet och Malmö Högskola bibliotek. Det finns mer litteratur som vi tror skulle ha varit intressant att ta del av, men vi har avgränsat vårt urval av litteratur som berör genus och studie- och yrkesval, då examensarbetets storlek varken gett oss tid eller utrymme för att belysa det ur ett ännu större perspektiv.
2.1 Teorier
Vi har utgått från två olika teorier som vi anser vara relevanta för att förklara vad genus innebär, hur genusordningen råder i samhället och hur det påverkar ungdomars val av utbildning och arbete. Vi har valt att arbeta utifrån Yvonne Hirdman som beskriver en genusordning som enligt henne råder i samhället och Linda.S Gottfredsons teori för att belysa hur val om utbildning och arbete är förknippade med genus. Yvonne Hirdman är professor i historia vid Stockholms universitet och formulerade genuskontraktet på 1980-talet och Linda S. Gottfredson är en amerikansk sociolog. Vi kan inte få några generaliserade svar utifrån Hirdman och Gottfredsons teorier angående genusordningen till vårt examensarbete, men vi anser att det kan visa på hur svårt det är att bryta isärhållandet. Genom att ifrågasätta och bryta eventuella mönster tar vi ett steg mot förändring av det rådande genussystemet.
2.1.1 Hirdman och genussystemet
Vi vill beskriva den genusordning som råder, och utgår från Yvonne Hirdmans Genus- om det stabilas föränderliga former, för att tydliggöra de formella och informella regler och normer om kvinnors och mäns platser, sysslor och egenskaper.9 Dessutom vill vi även förklara Hirdmans genussystem som är uppbyggt av två samverkande logiker. Isärhållandet innebär att kvinnligt och manligt inte ska blandas, och här skapas en dikotomi, det vill säga en delning mellan vad som uppfattas kvinnligt eller manligt. Ett exempel på isärhållandet är arbetsdelningen mellan kvinnor och män. Utifrån isärhållandet legitimeras den manliga normen som handlar om mäns makt över kvinnor, som innebär att mannen värderas högre än kvinnan. Dessa två logiker är nära sammankopplade, desto starkare isärhållandet fungerar ju mer legitimitet ges åt den manliga normen. Om isärhållandet är svagare ifrågasätt mannen som norm. Hirdmans begrepp, genuskontrakt, består av formella och informella regler och normer om kvinnor och mäns egenskaper och kan urskiljas på olika nivåer som politik, arbete, kultur och religiösa föreställningar.10 Genus är inte bara något som relaterar till individen utan genomsyrar allt runtomkring oss. Man föds in i ett genussystem där kvinnligt och manligt redan är definierat. Genom samhällets struktur skapas ett system för att upprätthålla en manlig ordning och när kvinnorna träder in på mäns område till exempel efter andra världskriget då behovet av kvinnliga lönearbetare uppstod, skapas nya kontrakt för att hålla uppe genussystemet. Man anpassar jämställdhet så att man inte undergräver genussystemet, genom att lägga till kvinnor inom olika arbeten men ändå inte ändra på ordningen där man utgår från mannen som norm.11
2.1.2 Kön och val
Linda S. Gottfredson är en amerikansk sociolog som i sin teori förklarar ungdomars strävan att skapa sin egen karriär och hur begränsningar och kompromisser påverkar deras val. Gottfredson anser att individens utveckling av karriärvalet styrs av behovet att leva upp till sin självbild. I sin självbild ingår olika faktorer såsom könstillhörighet, social status, värderingar och egen
9 Hirdman (2001) 10 Nilsson (2004) 11 Hirdman (2001)
förmåga. Vuxna och barn kategoriserar yrken och yrkesområden utifrån olika föreställningar kring kön, klass och etnicitet och utgår från stereotyper. I begränsningsprocessen väljer individen bort alternativ som inte stämmer överens med det sociala rum som individen befinner sig i. Människor begränsar sig i första hand efter sitt kön, i andra hand efter sin sociala ställning och sist via personlighet och intresse. Med detta menar Gottfredson att här väljer individen hellre ett arbete med låg status framför att gå emot sin självbild och sin könstillhörighet. Andra faktorer som även påverkar är ekonomi, familjesituation och den geografiska möjligheten till utbildning och arbete. När individer väljer bort oacceptabla alternativ övergår det till en kompromissprocess där individen ibland överger sina mest åtråvärda val till hur verkligheten ser ut. Individen anpassar sig sämst till kompromisser som innebär att de i sitt val av arbete bryter mot traditionella könsmönster. Gottfredson tar även upp vägledarens roll i sin teori, och menar att vägledning oftast sker under begränsningsprocessen. För att individen ska komma fram till ett genomtänkt beslut ska vägledaren hjälpa individen att fokusera på intresse, värderingar och se olika möjligheter. Enligt Gottfredson är vägledarens roll viktigt då individen behöver få en ökad insikt om sina möjligheter och hinder för att kunna se realistiska val som de eventuellt har kompromissat bort i begränsningsprocessen.12
2.2 Tidigare forskning
Nedan kommer vi att redovisa tidigare utförd forskning som vi anser är av vikt för vårt examensarbete och som har gjorts inom vårt undersökningsområde. Vi har valt att utgå från forskning som tar upp ämnet genus inom utbildning och arbete.
2.2.1 Om genus
Vi har tagit del av den forskning som R.W. Connell, professor of Education vid universitetet i Sidney, tar upp i sin bok Om genus, då han beskriver hur genusbegreppet har vidgat betydelsen av ordet kön. En av anledningarna till att
vi använder oss av Connell är att vi främst vill inrikta oss på frågor angående den könsbaserade arbetsfördelningen. Från att ordet kön har stått för det biologiska begreppet, står genus för skillnad mellan män och kvinnors personligheter, dvs. det personliga begreppet. I och med detta kunde man se en reform träda i kraft i samhället som förändrade synen på könsrollerna. Då vi har en könssegregerad arbetsmarknad där männen oftast har de arbeten med högst status och makt och som kräver hög kompetens, tar Connell upp forskningsresultat, som visar att den mentala kapaciteten är lika stor hos kvinnor som män. Det visar på den maktstruktur som styr angående vem som anställs på ledande tjänster. Connell beskriver hur arbete har fördelats olika mellan kvinnor och män över tid och rum, han nämner att en könsbaserad arbetsfördelning alltid har förekommit i alla kulturer och under olika tider, men att den ser olika ut. Connell tar som exempel från vår tid hur kontorsarbete från början var ett manligt yrke, som övergick till att bli ett kvinnligt yrke. Både kvinnor och män bidrar till den ekonomiska tillväxten men kvinnor och män
har olika positioner inom utvecklingen där de har olika ekonomiska vinster. Connell lyfter fram att kvinnor ur ett globalt perspektiv, tjänar fyrtiofyra
procent mindre i medelinkomst än män. Han skriver att det ekonomiska området anges som en mansvärld, som innebär avlönat arbete och produktion och som en kvinnovärld anges hemmet, där hemarbete ingår. Denna klyfta är stor och är förutom genusskillnader i yrkesval också ett inslag i den genusstrukturerade arbetsfördelningen.13 Vi reflekterade här över att precis
som i Gottfredsons teori tar Connell upp att genusmönstret visar sig hos människor som en rad möten med möjligheter och begränsningar i den genusordning som råder. Detta ger olika vägar till genusbildning, ett mönster av vad som är traditionellt kvinnligt och manligt. Connell menar att inom yrken där vi kan se en tydlig könsuppdelning kan vi även finna liknande uppdelning inom utbildningssystemet.14
13 Connell (2002) 14 Connell (2002)
2.2.2 Kvalet inför valet
Vi har tagit del av Anders Lovens forskning om elevers förväntningar och möten med studie- och yrkesvägledare. Lovén är lektor vid Malmö Högskola och forskare inom studie- och yrkesvägledning. Han beskriver olika teorier om hur elever är påverkade av olika faktorer som t ex social bakgrund och genus när de ska göra sina val inför framtiden. Lovén nämner att vägledarna ska se ur ett vidgat perspektiv när det gäller att försöka få eleverna att komma till insikt om olika alternativ och inte vara hindrade av sina attityder och värderingar. Vägledarna som ingår i Lovéns forskningsarbete arbetar inte efter någon vägledningsmodell utan har format ett eget sätt att arbeta vilket de har svårt att redogöra för. Vägledarna anser också att administrativa uppgifter tar mycket tid och de har svårt att hinna med att utföra renodlade vägledningssamtal. Enligt Lovén vill vägledarna att valprocessen startar tidigare, gärna helst i årskurs 7 eller 8, men nämner att tidsbristen är ett hinder. Andra hinder som nämns är för stort elevunderlag, att vägledaren har en ensamroll och de olika kulturer som finns inom skolans värld. Eleverna anses ha för lite arbetslivserfarenhet inför sina val för att ha insikt om vad programmen leder till. Det är även viktigt att det finns en medvetenhet kring vad både vägledare och elev bär med sig i sin ryggsäck som formar deras beteende och tillvägagångssätt inför olika valsituationer. De föreställningar som eleven gör sina val efter har skapats av faktorer som social bakgrund och genus. 15
2.2.3 Könssegregering i arbetslivet
I boken Könssegregering i arbetslivet visar forskning på att det finns en klar skillnad på arbetsmarknaden för män och kvinnor både för deras positioner och för deras yrke. Hanna Westberg, forskare vid Arbetslivsinstitutet tar upp forskning som berör den könsmärkning som sker oavbrutet och som visar sig genom att vissa yrken blir manliga eller kvinnliga. Olika faktorer som kan sättas i samband med den könsmärkningsprocess som finns är bland annat socialt och biologiskt kön, förfogande till inflytande, makt och status. Dessa faktorer inverkar omedvetet på hur arbetsfördelningen, arbetsmiljön och på hur
den arbetsorganisation som finns könsmärks. Annan forskning som hon tar upp visar att värderingar om vem som passar för olika jobb då någon ska anställas, påverkas av de normer som finns i samhället och i vår kultur, och att vi därför ser det som självklart att män och kvinnor anses passande för olika arbetsuppgifter.16
2.2.4 Könssegregering inom arbetsmarknaden
År 2003 beslutade regeringen att en särskild utredare, Åsa Löfström som är docent vid Umeå universitet, skulle utreda den könssegregering som finns inom den svenska arbetsmarknaden. I betänkandet av Utredningen om den
könssegregerade svenska arbetsmarknaden skriver författaren att kvinnornas
kortare utbildning och arbetslivserfarenhet har funnits som en förklaring till deras lägre ställning i årtionden, men att detta inte stämmer längre. Förklaringen anses istället ligga inom maktfrågan och myter om kvinnans kunskaper i olika sammanhang. Här framgår att könsuppdelningen har minskat något under 90-talet, främst genom att kvinnor har vidgat sina val gällande yrken, då männen inte i samma utsträckning har tagit sig in på kvinnodominerade yrken. Här har förändringar inom utbildningsväsendet haft en stor betydelse, såsom den lättare åtkomligheten av utbildningar, då det främst är inom utbildningsyrken som könssegregering har minskat. Kvinnorna har visat på bättre betyg och större vilja till studier vilket har ökat deras status inom högskolan samt att fler väljer otraditionella utbildningar och yrken. Inom gymnasieskolan finns en obalans mellan hur könen är fördelade mellan de olika programmen, det framgår tydligt att det finns en könsstämpel på vissa program, vilket bidrar till att könssegregering inom arbetsmarknaden bevaras. Om ungdomar begränsar sitt val efter kön på grund av att de uppfattar att möjligheterna på arbetsmarknaden är styrda efter kön, menar författaren att uppgiften måste vara att ändra en sådan struktur.
Både gymnasister och vuxna menar att studie- och yrkesvägledarens påverkan har varit obetydlig, de bedöms inte ha en avgörande betydelse för elevens val, vilket överraskar många då det är den enda yrkeskategori som har
16 Gonäs (2001)
en kunskap om arbetsmarknaden inom skolan. På frågan om studie- och yrkesvägledning ska verka för att bevara eller bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, anser författaren att det behövs en utredning. Som ett förslag till nya uppdrag att granska för regeringen lyfter författaren fram att den vägledning som idag sker ska undersökas ur ett genusperspektiv. Här ingår både vägledning genom samtalet, material som finns tillgängligt samt information och vägledning genom Internet. I utredningen framgår att det är en önskan att det som ett politiskt mål ska arbetas för att förändra synen på arbetsmarknaden som är associerad med kön. Här menar Löfström inte att alla utbildningar, yrken och positioner ska bli jämt fördelade efter kön, utan istället vill man ta bort synliga samt osynliga hinder som förekommer inför mäns och kvinnors fria val. Målet bör enligt utredningen vara en arbetsmarknad där varje individ kan välja det yrke den vill ha och kan få utifrån intresse och begåvning. Idag behövs inte enbart kunskap om varför kvinnor och män väljer som de gör eller om hur arbetsgivare rekryterar sin personal. För att kunna vägleda sökande till det rätta yrket eller utbildningen spelar vägledarens egna värderingar och attityder en stor roll.17
2.2.5 Jämställt vägval
Jämställt vägval bygger på aktuell forskning om det könsuppdelade arbetslivet och har en inriktning på studie- och yrkesvägledning med ett genusperspektiv. I likhet med Connell beskriver genusforskaren Sophia Ivarsson som arbetar vid Försvarshögskolan i Stockholm, könet som oföränderligt och det bestäms redan i moderlivet. Det biologiska könet och det sociala könet behöver man hålla isär, genus står för vad som är socialt bestämt. Grundläggande föreställningar om vad som är kvinnligt eller manligt är starkt förankrat och påverkar oss omedvetet.
Det råder stereotypa uppfattningar om hur en kvinna eller man förväntas vara och uppföra sig och individer sorteras först in efter kön. Generellt sätt har kvinnor mindre makt i arbetslivet än män. Nittio procent av män och kvinnor befinner sig inom yrkesområden som domineras av det egna könet. Våra möjligheter att välja fritt i livet begränsas om vi styrs av könsstereotypa
föreställningar om vad som är kvinnligt eller manligt. Det som har en stor betydelse i livet är valet av utbildning och yrke. Vi blir påverkade redan från tidig barndom utav föräldrar, förebilder, studie- och yrkesvägledare, lärare, kompisar och media. Det råder fortfarande en stor könssegregering inom gymnasieskolans olika program i många fall, vilket sedan leder till en förlängning av segregeringen i arbetslivet. De elever som väljer otraditionella program är oftast också dem som väljer att avbryta sitt program.
Målet med vägledning är inte att bryta de traditionella könsmönster utan att ge eleverna kunskap om hur den könssegregerade arbetsmarknaden ser ut. Här kan vägledaren vidga elevens perspektiv till att se fler möjligheter i val av utbildning och yrke, för att eleven ska kunna välja utifrån sin begåvning och sitt intresse för ett yrke och inte hindras av sin könstillhörighet. Ivarsson menar att en medvetenhet om sitt eget genus är viktigt för vägledaren då det medför reflektioner över sin egen yrkesroll. I mötet mellan elev och vägledare är samtalet det viktigaste verktyget. Samtalet används som ett redskap för att lyfta fram elevens styrkor och svagheter samt se till deras behov och önskemål. De verktyg och metoder som vägledare behöver för att arbeta utifrån ett genusperspektiv är medvetenhet och kunskap kring genus. Det sker en socialiseringsprocess där ungdomar får olika kompetenser och intressen efter sitt genus. Det är lättare att få tjejer som bryter mot könsmönstret och det beror på den rådande könsmaktsordningen där det manliga arbetet värderas högre då det innebär högre lön och status. Genom att välja ett otraditionellt yrke eller utbildning kan det innebära att tjejen eller killens identitet blir ifrågasatt. För elever som väljer otraditionellt är det viktigt att skolan har en pedagogik som möter dessa elever så att de inte känner sig utsatta. För att en process ska ske mot en större medvetenhet kring genus måste vägledare kunna koppla det som de ser och hör till sina föreställningar om manligt och kvinnligt.18
Genom vår kontakt via e-post med Ingrid Åhlin, en av vägledarna som skriver i
Jämställt vägval, framgick att synen på en genusmedveten vägledning enligt
henne kunde delas upp i olika delar. Vi har valt att återge Åhlins synpunkter i sin helhet:
Min syn på genusmedveten vägledning kan delas upp i flera delar: Jag anser att vi inte ska använda de vägledningssökande för att förändra deras val i jämställdhetssyfte. Vi kan varken uppmuntra eller avråda vad det gäller genusstyrda val när det gäller enskilda individer. Det vore som att be dem byta kön. Vad jag menar är att vi etiskt inte får låta sådan ideologi skymma personen vi har framför oss som själv är en produkt av samhällets värderingar. Det är inte på det planet vi ska förändra människors sätt att välja. Däremot anser jag att vi måste bli opinionsbildare i dessa frågor. Yrkeskåren sitter inne med enormt mycket tyst kunskap om hur människor väljer, hur vi reproducerar valmönster och hur människor resonerar i dessa frågor. Här är vår kunskap viktig för utbildningsplanerare, politiker och andra som verkligen vill göra något åt situationen på arbetsmarknaden, i hemmen, i skolan med mera. Vi bör vara konsultativa men först måste vi systematisera vår kunskap på området. I den direkta vägledningen är det av yttersta vikt att jag som vägledare är fullständigt medveten om hur jag själv agerar på området, mina värderingar och attityder. Allt för att hindra att jag ytterligare förstärker genusproblematiken vad det gäller människors livsval men även för att kunna utmana den enskilde för att ge vidare perspektiv. Självmedvetenhet är av största betydelse i alla avseenden.19
3 Metod och genomförande
3.1 Metod
Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville förstå och tolka olika mönster som har framkommit i vår undersökning.20 Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka i vilken utsträckning studie- och yrkesvägledare arbetade utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och om de har verktyg och metoder för att vägleda ur ett genusperspektiv. Vi ansåg att dessa frågor skulle ge oss de förutsättningar som behövdes för att få svar om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt, det vill säga att vi utifrån helheten ville kunna se olika delar. Vi försökte se en helhet utifrån de svar vi fått av våra intervjupersoner. Enligt Trost är syftet med kvalitativa intervjuer att förstå den intervjuades tankar och känslor, se erfarenheter och den intervjuades bild av verkligheten.21 Vi har ett feministiskt
förhållningssätt i vårt examensarbete för att belysa att genus är av betydelse för att förstå de sociala förhållandena från familj och fostran till yrkeslivet och vetenskapen.22 Vi bearbetade den litteratur som vi ansåg vara relevant då det anses som en fördel att intervjuaren vid en kvalitativ undersökning har vissa kunskaper och att intervjuaren har förberett sig inom ämnet. Genom att studera forskning och få teoretiska kunskaper kan intervjuaren bli väl förberedd. Att det finns en tidigare förståelse är en naturlig grund för att intervjuaren ska kunna tolka och förstå sina resultat.23 Vi är medvetna om att vårt val av metod inte ger underlag för mer generella slutsatser, genom den kvalitativa studien anser vi oss dock få intressanta belysningar av våra utvalda frågeställningar. För att avgränsa vårt område har vi medvetet valt att koncentrera oss på vägledning ur ett genusperspektiv även om vi är väl medvetna om att kategorier som klass och etnicitet också spelar en stor roll. Jeanette Hägerström som arbetar vid Sociologiska institutionen och Centrum för genusvetenskap vid
20 Trost (2005) 21 Trost (2005)
22 Patel & Davidson (2003) 23 Patel & Davidson (2003)
Lunds universitet, skriver i en artikel att endast en del av verkligheten kan ses om man studerar ett av dessa begrepp och att bilden blir förenklad. Samtidigt tar hon upp att flertalet feministiska forskare anser att i stort sett hos alla samhällen och kulturer är genus det som är av störst betydelse angående individers identitet och även för hur olika sociala relationer skapas.24
3.2 Undersökningsgrupp
Vi valde att utgå ifrån gymnasieskolor i två mellanstora städer i Skåne, då vi ville se om det fanns någon skillnad mellan vilken kommun studie- och yrkesvägledaren arbetade för. Anledningen till att vi valde gymnasieskolor är att här sker ett avstamp från skola till arbetsliv eller fortsatta studier, närmare inriktat på ett kommande yrke. Vi avgränsade oss till att intervjua sex studie- och yrkesvägledare. Trost menar att det kan bli svårt att få en överblick av sitt material vid för många intervjuer och menar att det är viktigare att ha ett fåtal intervjuer som är väl utförda och bearbetade för att inte gå miste om viktiga uppgifter som kan skilja eller förena.25
Vi ville ha en jämn könsfördelning och valde därför att intervjua tre män och tre kvinnor. Fem av studie- och yrkesvägledarna har genomgått en 120- poäng utbildning medan en av vägledarna har gått en 60-poäng utbildning. Samtliga vägledare var utbildade vid Malmö Högskola. Deras ålder och arbetslivserfarenhet från studie- och yrkesvägledaryrket varierade. De kvinnliga vägledarna var mellan 30 och 50 år och hade arbetat från två till sjutton år i yrket. De manliga vägledarna var mellan 40 och 60 år och hade en yrkeserfarenhet mellan fem och trettiotvå år. Enligt Trost noteras den ungefärliga åldern vid kvalitativa studier, då de intervjuade delas upp i kategorier.26
24 Mulinari (2003) 25 Trost (2005) 26 Trost (2005)
3.3 Genomförandet
Inför våra intervjuer tog vi kontakt med våra intervjupersoner per telefon och avtalade tid och plats. Urvalet av intervjupersonerna skedde slumpmässigt genom att vi sökte studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i de två kommuner vi valt ut. Vi klargjorde vårt syfte med undersökningen och vilken tid som var rimlig att avsätta för vårt besök. Enligt Trost är den första kontakten avgörande om de ställer upp för en intervju och vilket resultat det kommer att bli.27 Vi ville föra en öppen dialog utifrån en frågemall med temaområden där de intervjuade kunde känna sig trygga i situationen och då kunna uttrycka sina egna tankar och reflektioner. Under varje temafråga hade vi nyckelord som stöd för att undvika att förbise viktigt fakta som var av betydelse för vår frågeställning.28 I en kvalitativ undersökning inleds intervjun
vanligtvis med neutrala frågor kring den intervjuades bakgrund. Som regel avslutas även intervjun neutralt då intervjuaren ger utrymme för tillägg och kommentarer som respondenten anser vara betydelsefullt.29 Vi använde oss av
bandspelare och vi förde även anteckningar under intervjuerna. Med detta ville vi i vårt möte med de intervjuade vara väl förberedda, och därmed få värdefull information inför vårt examensarbete.
Samtliga studie- och yrkesvägledare gav sitt samtycke till att vi spelade in samtalet och att en av oss förde anteckningar samtidigt. Intervjuerna varade i ungefär en timme med varje vägledare och utfördes på respektive arbetsplats. Vi valde att spela in våra samtal då Trost menar att det kan vara en fördel att lyssna på samtalet ett antal gånger efteråt för att sedan kunna tolka och urskilja ordval och tonfall. I och med inspelningen behöver man inte göra kompletta anteckningar utan i stället koncentrera sig på den intervjuade.30
27 Trost (2005) 28 Bilaga 1
29 Patel & Davidson (2003) 30 Trost (2005)
4. Resultatredovisning
I detta kapitel presenterar vi resultaten av intervjuerna och kapitlet är disponerat utifrån våra temafrågor. Studie- och yrkesvägledarna omnämns med fingerade namn, Emil, Ida, Alma, Olle, Sofie, Lasse. Oftast refererar vi till vad vägledarna berättat i intervjuerna men ibland förstärker vi vissa uttalanden och då sker detta med citat. Vi har valt att presentera delar ur varje vägledares intervju eftersom berättelserna skiljer sig åt. När vägledarna uttrycker likartade uppfattningar väljer vi att omnämna dem tillsammans som vägledarna i våra tolkande kommentarer.
4.1 Vad innebär ett professionellt arbetssätt?
Emil anser att ett professionellt arbetssätt innebär att träffa elever och prata med dem då samtalen är viktiga och det är i dessa som eleverna kan ”fångas in”. Elevvård är en stor del av arbetet. Emil arbetar inte utifrån någon vägledningsmodell då han anser att det är svårt att få tiden att räcka till för att följa upp samtal och utvärdera. Det gäller att vara påläst om utbildningar och ha kunskaper om näringslivet. Han har struktur över samtalen, men anser att ”stegen kan kastas om”. Det behövs inte någon specifik modell. Det är viktigare att lära känna eleverna och veta vad man ska trycka på. Emil poängterar att han anser att det är viktigt med erfarenhet från arbetslivet då man arbetar som studie- och yrkesvägledare.
Ida menar att ett professionellt arbetssätt är en mix av olika egenskaper och anser att bemötandet av elever är viktigt. Ida upplevde under utbildningen en osäkerhet inför sin yrkesroll på grund av att åldersskillnaden mellan henne och eleverna inte var så stor, men då hon började på sin tjänst på en gymnasieskola kände hon sig trygg i sin roll som studie- och yrkesvägledare. Hon ifrågasätter vissa av sina administrativa uppgifter då hon anser att tiden istället behövs till vägledning. Hon utgår inte från någon vägledningsmodell i sina samtal men påpekar att Egans vägledningsmodell finns som ett stöd, den sitter i ryggmärgen. Ida upplever att en del pojkar kan känna sig blyga inför henne och då försöker hon hitta lösningar så att de känner sig trygga.
Alma berättar att i ett professionellt arbetssätt är det viktigt att vara öppen och rak för att kunna nå eleverna. Genom att alltid ha ett trevligt bemötande och lyssna på eleverna blir eleverna trygga och Alma visar på att inga frågor är för dumma. Vidare säger Alma att hon vill ha fler vägledningssamtal då många samtal idag handlar om betyg och närvaro. Hon utgår inte från någon vägledningsmodell utan för ett ”vanligt samtal” då hon anser att det ena ger det andra i ett samtal.
Olle klargjorde tydligt att ett professionellt arbetssätt innebär att man tar betalt. Han arbetar inte utifrån någon vägledningsmodell då han anser att det inte är tidsmässigt är realistiskt, han skulle då inte få tid över till övriga uppgifter som rör eleverna. Olle menar att Egans vägledningsmodell är bra men att metoden kan vara nedbrytande- man ska beakta att de bara är 16-17 år, ”vi ska akta oss från att skruva i sönder så unga människor”. Olle påpekar att samtalsmetodiken var det bästa momentet de hade på lärarhögskolan, men för att arbeta utifrån renodlade samtalsmodeller krävs det att arbetet enbart är inriktat på vägledningssamtal.
Sofie menar att en vägledare måste ha klart för sig avvägningen om vad som är vår professionalitet, kunna förklara för eleverna vad vi kan hjälpa till med och vad som till exempel är kuratorns uppgift. Att vara professionell menar Sofie, innebär kunskap om utbildningar men även att våga be eleven att komma tillbaka för mer information om man som vägledare saknar kunskap om det som eleven efterfrågar. Vi tolkar Sofies svar som att det är extra viktigt för elever med problem att få en tydlig och riktig information, för att dessa elever med svårigheter inte ska ställas inför ännu ett dilemma. Hon anser att det är viktigt att i mötet med eleven visa respekt, visa att eleven är värdefull och att lyssna. Eleven ska känna sig sedd och därigenom kan ett förtroende uppstå mellan vägledare och elev. Det är viktigt att som vägledare inse att elever med sociala problem har andra faktorer som påverkar deras val av utbildning, här arbetar Sofie kompensatoriskt. Sofie kan inte påstå att hon utgår ifrån någon direkt vägledningsmodell men använder sig av metoder som att spegla, lyssna och sammanfatta samt visar att hon hör vad eleven säger. Däremot nämner hon
att Vance Peavy som utgår från konstruktivistisk vägledning har många bra metoder som hon gärna relaterar till.
För Lasse innebär ett professionellt arbetssätt att stå till elevernas förfogande då de ses som kunder och har rätt till en vägledare, som kan samtal och som kan föra eleven närmare ett beslut. Han poängterar att lyhördhet och bemötandet är viktigt och anser att samtalet med eleverna är det viktigaste redskapet. Han värnar om eleverna, visar att han bryr sig om dem och hjälper eleven med olika problem. Lasse menar att han kan förhålla sig till eleverna på ett annat vis än till exempel lärarna då han inte behöver ha en förmanande roll. Han arbetar utifrån Egans vägledningsmodell och erbjuder vägledningssamtal där han vill träffa dem tre gånger för att utreda elevens situation.
Tolkande kommentarer
Vi har kommit fram till att de flesta vägledarna anser att samtalet är viktigt i det professionella arbetssättet. Vi har även kommit fram till att det är få vägledare som arbetar utifrån en klar vägledningsmodell, utan använder sig istället av samtalsmetodik som har utkristalliserats från olika vägledningsmodeller. Några vägledare arbetar inte utifrån någon modell överhuvudtaget. Det som alla har gemensamt är deras åsikt om hur viktigt det är att bemöta eleven på ett bra sätt. En del av vägledarna anser det professionellt att ha kunskap om arbetsliv och utbildningar samt ha en egen arbetslivserfarenhet att utgå ifrån. Vi tolkar det som att de flesta vägledarna upplever en tidsbrist, att en del vill prioritera om administrativa arbetsuppgifter för att få mer tid till samtal.
4.2 Vad anser du påverkar valet mest?
Emil svarar här genom att ställa frågan: ”vi ska väl inte påverka för mycket, ska vi det?”. Då elever ska välja från grundskolan till gymnasieskolan är det kompisar, föräldrar och kretsen runt omkring såsom fotbollslaget och bekanta som påverkar mest. Emil menar att föräldrars påverkan alltid har varit stark vid elevers val av studier och arbete. Många av eleverna har inget bollplank, utan är ensamma med sina tankar. Vissa väljer slentrianmässigt och många hamnar
fel. Påverkan från hemmet avtar inför det val som görs efter gymnasiet mot studier eller arbete. Många väntar idag med vidare studier. Det behövs mer upplysning kring sambandet mellan skola och arbete. Emil berättar att angående traditionella och otraditionella val är elever bundna till yrken som redan finns och som elever ofta pratar om, och att det är ett stort jobb att försöka bredda deras kunskaper. Många av yrkena är svåra att informera om då titlarna liknar varandra och det är svårt att visa på skillnader. Emil anser att idag är kvalificerade yrkesutbildningar (KY) ett bra alternativ, ett mellanting mellan studier och arbete. Idag lockar även Europa och världen.
Ida anser att det är olika faktorer som påverkar valet, men främst familj, vänner och ekonomi. Hon konstaterar att killar är mer intresserade av arbetsmarknaden och vilken lön ett arbete ger än vad tjejer är. Många elever funderar mycket kring sig själv som person, och försöker se var de passar. Ida försöker alltid att utreda bakomliggande faktorer om varför elever väljer som de gör. Eleverna har inte alltid klart för sig vad programmen innebär men att kunskapen om programmet växer efter hand fram. En del av eleverna har missuppfattat innehållet och upplever kanske att programmet är mer teoretiskt än vad de hade tänkt sig. Ida kan se en ökning av tjejer inom det tekniska programmet då en del av eleverna vågar välja nya vägar. Det finns inget direkt stöd från vägledare eller lärare vid otraditionella val utan istället sätts åtgärder in vid behov. De flesta avhoppen från programmen beror på fel förväntningar, enligt Ida, men en del elever fortsätter att kämpa på och då sker istället avhoppen senare. Ida anser att vägledare kan medverka till att eleven gör otraditionella val genom att visa på alternativ och vidga perspektiven.
Alma anser att vissa elever har sitt val helt klart för sig och andra är väldigt beroende av vad kompisen ska välja. Vissa är inriktade på att de vill ha det så lätt som möjligt. Betygen styr mycket så den diskussionen kommer alltid upp från eleverna. Föräldrar har även en påverkan samt vad de bär med sig från tidigare erfarenheter. Elever har inte alltid kunskap om vad programmen leder till och då kan det leda till felval. Killarna anser att lön är viktigt då det gäller valet av yrke, de vill tjäna pengar meddetsamma. Alma berättar att det är allt fler killar som söker till barn och fritidsprogrammet, men det skiljer sig från
tjejerna i den bemärkelsen att killarna väljer att arbeta med äldre barn. De killar som går omvårdnadsprogrammet väljer inte direkt sjuksköterskerollen utan mer yrken som arbetsterapeut, sjukgymnast och polis. En del avhopp beror på felval, andra elever kan vara på rätt program men klarar inte av studietakten. Det är övervägande killar som hoppar av men det beror inte på kön, menar Alma, då de killar som går här finner sig väl tillrätta. Det finns även andra orsaker till avhopp såsom sociala problem och dåliga erfarenheter från skolan, därför passar inte studier i elevens liv för tillfället. När det gäller val försöker Alma att visa på olika utbildningar för att vidga deras perspektiv.
Olle anser att gymnasieelever är färdiga som människor och det är svårt att ändra deras attityder. Han anser att lärarna har stor påverkan vid val men även ”oprofessionella syvare” som kompisar, föräldrar och andra släktingar.
Vissa elever säger att de aldrig vill ta lån och då innebär det att eleverna stängs ute från vidare utbildningar. Fortfarande är det familj, social bakgrund, kön och betyg som är grundläggande påverkansfaktorer vid val. Kunskap om programmens innehåll får eleverna enligt Olle från broschyrer och öppet hus. Angående otraditionella val ser Olle samma mönster som på 70-80-talet, det är fortfarande övervägande tjejer på omvårdnadsprogrammet. ”Ju mer man tjafsar om sånt som genus och rör om i grytan när man ska stävja de otraditionella valen, blir det istället tvärtom.” Det finns inget samarbete kring de elever som väljer otraditionellt. Olle menar att vid hans program sker inte avhopp, utan det handlar istället om en disciplinfråga. Toleransen har ökat vid elevernas frånvaro, istället skolkar de sig ur systemet. Det finns inga alternativ för skoltrötta elever utan då blir valet en utbildning som de skolkar sig igenom. Idag blir utbildning på högskola ett sätt att försörja dig på då det inte finns arbete, det anser Olle vara ett politiskt dilemma.
Sofie menar att det är kompisar som påverkar vid val av program och hon ser även en tendens vid avhopp att det är kompisen val som har styrt. Hon anser även att många felval sker på grund av att valen idag läggs in direkt via Internet av eleven själv. Det kan medföra att valet inte är genomtänkt eller bearbetat och här behöver vägledningen på grundskolan få mer resurser. Sofie menar att det inte är enkelt för tjejer att gå in på ett program utifrån killarnas
villkor utan anser att utbildningarna måste förändras för att passa båda könen. Det kan handla om så enkla faktorer som att det ska finnas omklädningsrum för både tjejer och killar. Sofie arbetar inte aktivt för att bryta det traditionella könsmönstret angående utbildningar men känner däremot att om en elev skulle passa inom ett visst yrke, försöker hon att vidga perspektivet. Det ska vara elevens val, det är deras intresse och vilja som ska styra, men samtidigt försöker Sofie att lyfta fram nya aspekter som eleven kanske inte har tänkt på. Lasse försöker vara medveten så att han inte styr eleverna vid deras val. Många av eleverna utgår från vad de är intresserade av samt vad de tycker är roligt men de kan även påverkas av sina föräldrar. Några elever väljer program utifrån kunskap som de har fått genom kontakter via familj, släkt och vänner, men även arv, miljö och status påverkar. Där tjejer har valt ett otraditionellt program kan Lasse inte se att avhoppen skulle bero på kön, oftast beror det på hur eleverna klarar studierna och vilka betygspoäng de har. Generellt finns det inte många avhopp vid denna skola. För att en utbildning ska passa både tjejer och killar har skolan valt att utöka programmet med olika inriktningar, detta har resulterat i att fler tjejer söker.
Tolkande kommentarer
Vi har kommit fram till att kamrater och föräldrar har stor påverkan vid val, samt att betygen är av avgörande betydelse. Några av vägledarna påpekar att det är mest killar som är intresserade av vilken lön olika yrken ger. En del menar att eleverna väljer utifrån sina intressen och har helt klart för sig vad de vill. Vi tolkar vägledarnas svar som att det inte är kön som styr vid avhopp utan istället beror det på intresse, förväntningar och för hög studietakt. För vissa elever med sociala problem är det svårt att få studier att gå ihop med privatlivet. Ett nytt dilemma som har uppstått är att många elever inte bearbetar sina beslut kring val med vägledaren då många val i dag sker direkt via Internet. Gemensamt för alla vägledarna är att de anser att det behövs mer resurser för vägledning på grundskolan för att eleverna ska hamna på rätt program.
4.3 Vägledning för dig ur ett genusperspektiv?
Emil är inte övertygad om att han arbetar utifrån ett genusperspektiv utan säger att vi ska behandla alla elever lika samtidigt som han tror att det ändå finns ett omedvetet tankesätt kring genus inbyggt. På Emils skola har eleverna debatt kring könsroller för att elever ska våga prova andra arbetsområden som inte är typiskt kvinnliga eller manliga. Han ser gruppvägledning som ett redskap för att skapa diskussioner kring könsroller.
Ida hade ett förhållningssätt mot sina elever där hon behandlar dem utifrån varje enskild individ och menar att hon har samma förhållningssätt vare sig det är en kille eller tjej. Hon menar att vägledaren kan vidga perspektiv, krossa fördomar och att man som vägledare behöver tänka över sitt eget förhållningssätt då egna värderingar kan påverka eleven på både gott och ont. Kunskap om genus får hon genom att följa den ständiga diskussionen som råder i samhällsdebatten i stort. Ida påpekar att hon inte är tillräckligt medveten om genus och att studie- och yrkesvägledarutbildningen inte gav henne den kunskap kring genus som behövs i dagens samhälle. Hennes verktyg i arbetet är främst det enskilda samtalet och menar att vägledaren kan medverka till otraditionella val genom att öppna upp för nya alternativa vägar. Ida tar gärna diskussioner med elever kring genus och visar på att en tjej som går på idrottsprogrammet kan använda sin fysik till att bli en brandman. Inom hennes arbetsområde finns en tydlig uppdelning mellan arbetarklass och akademiker. Det innebär att arbetet kring klassfrågan är större än arbetet kring genusfrågan då eleverna är präglade av sin bakgrund.
Det är specifika program som Alma arbetar med och hon menar att hon inte tänker utifrån ett genusperspektiv och att hon inte gör skillnad mellan elever. Hon tänker inte på, om det är en kille eller tjej utan tänker istället att det är en elev som förhoppningsvis har de kommit av intresse för programmet som de går. För Alma skulle ett genusperspektiv innebära att hon försöker få in elever på udda utbildningar och till exempel propagera för förskolelärarutbildning, då det gäller killar. Alma säger att hon utgår helt ifrån vad eleverna är intresserade av. Alma har aldrig varit intresserad av genusfrågor och menar att hon inte
tänker så ofta i dom banorna, utan tänker istället att en ”människa är en människa”.
Olle anser när det gäller att arbeta utifrån ett genusperspektiv, att han inte ska ”röra om i hela deras värld i detta läge, nu när de har gått länge”, utan menar att det ska ske på högstadiet i en längre process. Olle anser att det är intressant med ett genusperspektiv, men att det helst ska introduceras redan på mellanstadiet, då de är mottagliga och öppna, och inte varit utsatta för några direkta kränkningar. Han säger att det är nästan bortkastad tid att göra det på gymnasiet. Han säger att man visst kan få fräcka diskussioner på lektionen då eleverna ser det som att snacka politik, men det slår inte hål på mönstret. Om eleverna kommer till Olle och är säkra och trygga i sin uppfattning, vill han inte skapa förvirring i deras sätt att tänka även om han anser det vara relevant, då han inte vet vad han skapar. Att helt plötsligt anlägga ett sådant politiskt perspektiv som är så tungt och värdeladdat som man kan påstå att ett genusperspektiv är, så menar Olle att han inte vill ta den risken att förvirra dem.
Sofie försöker utifrån ett genusperspektiv lyssna in objektivt utan att utgå från vilket kön den sökande har. Hon försöker att vidga perspektiv och att använda sig själv, datorn och samtalet som verktyg. För att vidga elevers perspektiv visar hon på olika yrkeskategorier inom vården som tilltalar både killar och tjejer som till exempel ambulansförare. Många elever har sociala problem som gör att de inte orkar bearbeta nya perspektiv utan de måste koncentrera sig på sin nusituation. Sofie anser att det går inflation i begrepp som genusperspektiv och att det ibland får negativ effekt, det skapas för stor fokus kring ämnet genus.
Lasse har fått sin kunskap kring genus från utbildningen Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER). Han har en medvetenhet när han utför vägledningssamtal och hoppas att han inte gör någon skillnad mellan könen, men påpekar att det kan ske omedvetet. Lasse tror att det behövs en större insats av vägledarna på grundskolan när elever ska välja program. De måste ta reda på vad på gymnasieskolorna kan erbjuda och vad programmen
faktiskt kan leda till. Då skolan har program som mest lockat killar gjordes det en medveten satsning när skolan byggdes om och de såg till att miljön skulle passa både tjejer och killar t ex olika duschrum och föreningar. Lasse samarbetar med en kvinnlig lärare vid samtal med nya elever, speciellt för tjejerna, för att visa på hur hon som kvinna har gjort karriär som ingenjör. Lasse säger att ”får vi fler killar så måste vi göra ännu bättre ifrån oss så att tjejerna ska trivas, annars är vi tillbaka där vi började, med bara killar”. Lasse poängterar också betydelsen av att det språk som skolans personal använder, får inte sända signaler som befäster könsroller ännu mer.
Tolkande kommentarer
En majoritet av vägledarna arbetar inte utifrån ett genusperspektiv, utan menar att de bemöter varje elev som en enskild individ och inte ser till vilket kön individen har. Vi har tolkat vägledarens svar att vi som vägledare är så starkt präglade av de rådande könsrollerna att det är svårt att vara objektiv, men arbetar aktivt för att inte göra någon skillnad mellan könen. En del vägledare menar även att det kan få negativa effekter vid för stor fokus på begrepp som genus. För en av vägledarna skulle ett genusperspektiv innebära att arbeta för att få elever att välja otraditionellt men påpekar att det inte är en arbetsmodell som passar denna vägledare. För att arbeta medvetet ur ett genusperspektiv anser några av vägledarna att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt vara medveten om egna värderingar. Dessa vägledare anser även att blivande vägledare får för lite kunskap kring genus under utbildningstiden. Vägledarna menar att den kunskap som de har kring genus har de fått genom den samhällsdebatt som råder i samhället samt en liten del genom utbildning. För att elever ska få kunskap om hur genus påverkar vid val, bör diskussioner föras redan från mellanstadiet eller högstadiet då en vägledare menar att det är för sent på gymnasiet. Verktyg och metoder som vägledarna använde sig av vid vägledningssamtal var att genom samtal vidga perspektiv, använda papper och penna, datoranvändning, att lyssna och ha gruppvägledning för att öppna upp alternativa vägar. En av vägledarna har inget intresse kring genusfrågor, vilket vägledaren tydligt klargör, och säger sig inte arbeta utifrån ett genusperspektiv.
5. Diskussion
Vårt syfte var att undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och om de använder sig av några verktyg och metoder. Vi kommer här att analysera våra resultat från undersökningen med litteraturbakgrunden, metodavsnittet samt redogöra för våra egna tankar kring arbetet. Vi valde att dela in våra resultat i tre områden där vi utgick från vår frågemall. I vår diskussion drar vi paralleller mellan våra resultat och tidigare forskning samt med de teoretiska perspektiven. Genom att använda en kvalitativ metod anser vi att vi har kunnat få fram en helhet utifrån våra intervjuer och fått fram mönster, åsikter och vägledarnas olika sätt att arbeta. Vi har genom att tolka svaren i intervjuerna fått en större förståelse och kunskap kring vägledning ur ett genusperspektiv. Vi är införstådda med att vi inte kan generalisera utifrån de svar vi har fått av de intervjuade då underlaget skulle ha varit byggt av fler intervjuer och inom ett större geografiskt område.
5.1 Vägledarna
Vi valde att intervjua tre kvinnor och tre män, då vi utgick från att vi skulle kunna se en skillnad mellan männen och kvinnorna och hur de agerade i en vägledningssituation. Vi förväntade oss ett resultat som skulle visa på att kvinnorna var mer medvetna kring frågor gällande genus. Generellt visade det sig att det inte fanns någon större skillnad mellan de kvinnliga och manliga vägledare som vi intervjuade utan istället visade det sig att de flesta inte lade så stor vikt vid genusfrågorna. Vi hade ingen annan bakgrundsfakta förutom att vi visste att vägledaren var en man eller kvinna, utan valet skedde slumpmässigt via telefonkontakt. Vi valde två olika städer för att se om det fanns någon skillnad beroende på vilken kommun vägledarna arbetade inom, men enligt vår undersökning så arbetar vägledarna självständigt och utgår från erfarenhet och intresse för genusfrågor som vägledaren har fått antingen genom utbildning eller genom media. Vår uppfattning är att vägledarnas olika ålder inte påverkade undersökningen utan vi ser ett mönster, där vägledare som är relativt
nyutbildade är mer medvetna om hur genus kan påverka vid val och de försöker visa på fler alternativa vägar för eleverna.
5.1.1 Det professionella arbetssättet
På frågan om ett professionellt arbetssätt kunde vi se ett mönster i att de intervjuade vägledarna ansåg att samtalet var viktigast samt bemötandet av eleverna. I Jämställt vägval framkommer även samtalets betydelse, samtalet används som ett verktyg för att hjälpa eleven att se möjligheter genom att lyfta fram elevens styrkor och svagheter samt deras önskemål och behov. Det framkom att merparten av vägledarna inte arbetade efter någon vägledningsmodell, och vi ser samma mönster i Lovéns undersökning där det också framkom att vägledarna arbetade efter ett eget arbetssätt. Det framgick även att de hade svårt att redogöra för exakt hur de genomför ett vägledningssamtal, utan de ändrar tillvägagångssätt beroende på vilken elev de möter. Eftersom vägledarna inte följer någon vägledningsmodell anser vi att det finns en risk att strukturen i samtalet försvinner och därmed utreds inte alltid bakomliggande faktorer som kan påverka elevens val. I de fall där vägledaren avsatte tid för vägledningssamtal, hade vägledaren tre möten enligt Egans modell för att utreda frågor kring elevens val. Det är viktigt att utreda vad som ligger bakom elevers val för att synliggöra medvetna och omedvetna hinder av vilken genus kan vara ett av dem. En gemensam faktor för de flesta vägledare i vår undersökning och de vägledare som Lovén redogör för, var den tidsbrist de upplevde som ett hinder för att utföra fler vägledningssamtal, då de upplevde att administrativa uppgifter tog för mycket tid. Det framkom även i våra intervjuer att tidsbristen i vissa fall berodde på att en del vägledare antingen själv prioriterade vissa arbetsuppgifter mer än andra eller fick i uppdrag att utföra uppgifter som egentligen inte hör till vägledarens arbete.
5.1.2 Påverkansfaktorer vid val
Vi ser ingen överensstämmelse med vägledarnas svar och Gottfredsons teori då flertalet vägledare svarade att påverkansfaktorer vid valet var främst kamrater och föräldrar samt betyg och intresse. Enligt Gottfredsons teori kompromissar och begränsar eleverna sig främst utifrån kön och här behöver vägledaren vara medveten om vilken påverkan genus har vid val. Även Lovéns undersökning
visar att eleverna främst utgick ifrån sitt intresse för olika utbildningar och yrke samt begränsade sig efter sina betyg och det framkom även i våra intervjuer att vägledarna delade denna uppfattning. Då elever gör avhopp från programmen de valt, framkommer att samtliga vägledare anser att avhoppen beror på bristande intresse, inte uppfyllda förväntningar eller för hög studietakt. Detta överensstämmer inte med Jämställt vägval, där det framkommer att de flesta avhoppen sker av elever som gjort ett könsbrytande val. Vi utgår från de uppgifter som vägledare har uppgivit som anledning till avhopp från program, men ifrågasätter om det helt kan uteslutas att det inte beror på kön. Både Connell och Gottfredson tar upp att när människor står inför olika möjligheter och begränsningar i sina liv bildar de ett genusmönster som uppfattas som traditionellt kvinnligt och manligt, detta genusmönster återspeglas i individens val av utbildning och yrke. Vi tror att det här saknas en medvetenhet kring genus och ifrågasätter om vägledarna helt kan utesluta att avhoppet beror på kön och att det verkligen beror på intresse eller andra faktorer. Samtliga av de intervjuade vägledarna ansåg att det behövdes mer studie- och yrkesvägledning redan i grundskolan och att valprocessen borde starta redan i sjunde klass och en del ville ha vägledning redan på mellanstadiet. I studien av Lovén visade det sig att vägledning inte sker som en process utan endast under en period mellan två till tre månader.
5.1.3 Vägledning ur ett genusperspektiv
Det visade sig att vägledarna överlag inte arbetade utifrån ett genusperspektiv och hade inte några större funderingar och reflektioner över sambandet mellan val av utbildning och yrke kopplat till genus. De flesta vägledare menade att de över huvudtaget inte reflekterade över vilket kön eleven hade utan sa sig möta varje elev som en enskild individ. Enligt Hirdman genomsyrar genus allt som finns runt omkring oss och detta påverkar varje individ. För eleverna innebär det att de redan som barn får föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt då det finns ett genussystem i samhället. Vi menar att om det inte finns en medvetenhet om hur individen har skaffat sig vissa attityder och befäst dem gentemot olika former av utbildning och yrken, så är det svårt att förändra de stereotypa föreställningar som råder. Syftet med att vägleda elever ur ett genusperspektiv är inte, menar Åhlin, att försöka bryta elevers genusstyrda val.
Vägledaren ska inte låta könet vara ett hinder utan ska utmana eleven att se nya perspektiv. Här är det viktigt att vägledaren är helt klar över sina egna värderingar, attityder och sättet att bemöta eleven för att undvika att bidra till den rådande genusproblematiken. Om vägledaren inte har kunskap om genus finns det risk för att elevers val reproduceras och detta kommer då att återspeglas i arbetslivet. Om elevernas val är begränsade på grund av kön, kan det innebära att de inte väljer det yrket som är mest lämpligt eller det som eleverna är mest begåvade för. Westberg visar i sin forskning att det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnors yrken och deras positioner inom arbetsmarknaden. Dessa positioner är påverkade av de normer som finns kring könsmärkta yrken och utbildningar. Vi menar, precis som Åhlin, att vägledare ska ha ett genusperspektiv, men det innebär inte att vägledare ska arbeta för att bryta den rådande genusstrukturen eller vara styrande i en valsituation. I stället behövs det en medvetenhet om värderingar och samhällets strukturer och om det är en tjej eller kille som ska vägledas, för att upptäcka vad det är som styr elevens val.
Vägledarna använde sig av olika verktyg och metoder för att vägleda eleverna, men ingen uppgav att de använde sig av dessa verktyg och metoder för att synliggöra vilken påverkansfaktor genus har för elevernas val. Däremot försökte några av vägledarna att i samtal med vissa elever ge förslag till otraditionella utbildningar och yrken då det ansågs kunna passa eleven. Det framkom även åsikter att om det blev för stor fokus kring genus så kunde det ge negativa effekter. Vi tolkar svaren som att ett genusperspektiv innebär för vägledarna att de ska få eleverna att välja otraditionellt. Vi menar att med ett genusperspektiv innebär det att vägledarna kan upptäcka synliga eller osynliga hinder och visa på alternativa vägar för eleverna. Vägledare som inte tänker utifrån ett genusperspektiv förstår inte att eleven begränsar sig eller kompromissar bort vissa alternativ på grund av sitt kön. Gottfredson beskriver hur begränsningar och kompromisser påverkar elevens val då det finns ett behov att leva upp till sin självbild. Genom vägledarens hjälp kan eleven fokusera på värderingar och intressen och se andra möjligheter och eleven kan genomgöra ett genomtänkt val. Genusmedvetenhet anser vi kan bidra till att fler elever väljer rätt program och det i sin tur kan bidra till färre avhopp. Flera vägledare påpekade att de har fått för lite kunskap kring genus under deras
studie- och yrkesvägledarutbildning och i stället har de skaffat sig kunskap genom den debatt kring genus som pågår i samhället. Lärarna på studie- och yrkesvägledarprogrammet har ett ansvar att se till att vi får den kunskap som krävs om genusvetenskap och de rådande maktstrukturer som finns idag. Får vi inte kunskap om varför könsskillnader har uppstått från början är det svårt att upptäcka och förstå vad skillnaderna får för konsekvenser och varför skillnaderna består. Hirdmans teori förklarar hur genussystemet är uppbyggt av två samverkande logiker där det ena är isärhållandet vilket innebär manligt och kvinnligt inte ska blandas och det andra är att man utgår från mannen som norm. Arbetsdelningen mellan män och kvinnor, menar Hirdman är ett exempel på isärhållandet, då kvinnan värderas lägre än mannen. Den manliga normen legitimeras då isärhållandet är starkt och skulle isärhållandet försvagas förändras förhållandet genom att mannen som norm ifrågasätts. Det vill säga om kvinnor bryter in på traditionellt manliga yrken så försvagas mannens position och då skapas nya genuskontrakt, enligt Hirdman.
Westbergs forskning visar att de värderingar som finns om vem som är lämplig inom olika jobb, är påverkade av normer som råder i samhället och i vår kultur, därför ses det som självklart att män och kvinnor anses passande för olika arbetsuppgifter. Biologiskt och socialt kön, tillgång till inflytande, makt och status är faktorer som kan sättas i samband med en könsmärkningsprocess, vilket omedvetet påverkar arbetsfördelning, arbetsmiljö och på den arbetsorganisation som finns könsmärks. Connell beskriver att arbetsfördelningen på arbetsmarknaden alltid har funnits under olika tider och kulturer, varvid män och kvinnors yrkesval ses som självklara. Som exempel tar han upp hur kontorsarbetet har förändrats över tid från att ha varit ett manligt yrke till att bli ett kvinnligt. Här ser vi kopplingen till Hirdmans isärhållande när kvinnor träder in på männens yrkesområden sjunker arbetets status och männen söker sig till andra områden. Connell menar att mannens värld är inom det ekonomiska området vilket innebär produktion och avlönat arbete och i kvinnans värld ingår oavlönat hemarbete. Könsroller visar sig tydligt i arbetslivet då vissa yrken är mansdominerande och andra kvinnodominerande. Det finns även tydliga mönster över hur könsuppdelningen inom arbetsmarknaden återspeglas i utbildningssystemet. Det framkom i vår undersökning att lönen har en större betydelse för killarna
