Malmö högskola Lärarutbildningen SOL
Examensarbete
15 högskolepoängFöräldrars attityder till sina ungdomars skolgång –
Fyra ungdomar berättar om hur de tror att föräldrar påverkar elevers
motivation till skolarbete.
Parents’ attitudes towards their children’s studies -
Four students talk about how they think parents affect students’ motivation to study.
Eva Andersson
Lärarutbildning 90hp
Ange datum för slutseminarium 2010-03-17
Examinator: Peter Bengtsson Handledare: Roger Åkerman
Sammanfattning:
Eva Andersson (2010), Föräldrars attityder till sina ungdomars skolgång – fyra ungdomar berättar om hur de tror att föräldrar påverkar elevers motivation till skolarbete.
Parents’ attitudes towards their children’s studies -Four students talk about how they think parents affect students’ motivation to study.
I min studie har jag valt att tolka fyra ungdomars upplevelser om vad de anser om hur föräldrars attityder och engagemang påverkar ungdomars motivation till skolarbete. Faktorerna som ungdomarna ansåg påverkade dem mest för att de skulle klara sina studieresultat var trygghet och kärlek. Studien visar att både brist och överflöd på bekräftelse och beröm kan sporra till bättre studieresultat.
Nyckelord:
Motivation, föräldraroll, ansvar, engagemang & elevers studieresultat
Tack:
Ett stort tack till er fem ungdomar som jag har fått intervjua för att ni har delat med er av era tankar och värderingar. Tack till dig, min handledare från Malmö Högskola, min handledare och vän och min kära vän och kollega från min arbetsplats som alla som har hjälpt och peppat mig. Tack till min kurskamrat för alla kloka ord och tack till mina nära & kära för omtanke och kärlek och min chef som gjorde detta möjligt för mig. Men till sist vill jag tacka dig pappa att du gav mig vilja och kraft att klara detta trots att du försvann mitt i allt detta. Jag hade hoppats du kunde få vara med men jag tror du sitter stolt bland molnen och dinglar med benen.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 7
2 Syfte och problemställning... 8
3 Litteraturgenomgång... 9
3.1 Föräldrarnas utbildningsbakgrund ... 9
3.2 Föräldrars roll ...10
3.3 Mamma/ pappa/ föräldraskap ...11
3..4 Trygghet ...12
3.5 Ansvar ...13
4 Teori ...14
4.1 Allmänt om teori...14
4.2 Motivationsteorin ...14
4.3 Behovsteori som också är en motivationsteori...15
4.4 Inre och yttre motivation ...16
4.4 Tabell 1...18 5 Metod ...20 5.1 Allmänt om metod ...20 5.2 Metodval...21 5.3 Pilotstudie...22 5.4 Frågeställningar ...23 5.5 Undersökningsgrupp ...24 5.6 Genomförande ...24 5.7 Databearbetning ...24 5.8 Tillförlitlighet ...24 5.9 Etik...25 6 Resultat...26
6.2 Motivation ...27
6.3 Ansvar ...29
6.4 Hot, belöning och beröm...30
6.5 Förebilder ...32
6.6 Förväntningar och framtidsutsikter ...33
6.7 Tips till gott föräldraskap ...34
6.8 Utvecklingssamtal och föräldramöte ...35
6.9 Föräldrars utbildning...36
7 Analys av resultatet...38
7.1 Några speciellt tänkvärda ord från de intervjuade...39
8 Sammanfattning och diskussion ...41
9 Fortsatt forskning...42
10 Källförteckning ...43
10.1 Litteraturlista ...43
10.2 Elektroniska källor...44
1
Inledning
Jag har under flera år varit intresserad av att försöka se mönster hos individer och familjer kring motivation och de mål de sätter upp i sina liv. Skolans och elevernas ansvar är i allmänhet tydligt formulerade medan föräldrars ansvar och roll för att skolgången ska bli lyckad inte är lika tydligt framskrivet. Det är spännande att se vad föräldrarna bidrar med i form av stöd, hjälp och hur deras åsikter och värderingar om skolan påverkar deras barns skolgång. Föräldrars engagemang är svårt att mäta och konsekvenserna av detta är nog ännu svårare att fånga men det finns flera rapporter i våra dagliga medier som pekar på att föräldrarnas egen utbildning, i hög grad påverkar barnens utbildningsval. Jag hade många olika förslag på ämnesinriktningar när jag skulle börja mitt examensarbete. Innan jag bestämde mig så diskuterade jag tänkbara områden att undersöka tillsammans med min chef. Hon tyckte också att det lät spännande att undersöka vilka faktorer hos föräldrar som möjliggör eller hindrar deras barns motivation i skolarbetet och att vår verksamhet skulle kunna dra nytta av en sådan studie.
2
Syfte och problemställning
För att min undersökning inte skulle bli för stor och ohanterlig så valde jag ett syfte som utgår från elevers föreställningar om vad i föräldraskapet som påverkar ungdomars studiemotivation. Syftet med undersökningen är att tolka fyra ungdomars upplevelser om vad de anser om hur föräldrars attityder och engagemang påverkar ungdomars motivation till skolarbete. Ungdomarnas berättelser jämförs med aktuell litteratur och forskning i ämnet för att se eventuella samband.
Studien utgår från följande frågeställningar:
• Hur påverkar föräldrars attityder elevens studier och engagemang enligt de intervjuade ungdomarna?
3
Litteraturgenomgång
Huvudfokus i litteraturstudien är vad olika forskare lyfter fram gällande faktorer som motivation, stöd och hjälp från föräldrar samt föräldrars utbildningsbakgrund och hur den påverkar deras barns skolgång och resultat. Jag har valt olika infallsvinklar för att klargöra vad som kan påverka en elevs studieresultat. Jag har utgått från historik om och forskning inom ämnet.
3.1 Föräldrarnas utbildningsbakgrund
Om föräldrars utbildningsbakgrund kan man läsa följande från Statistiska Centralbyrån:
”Valet av gymnasieutbildning har stor betydelse för om man senare påbörjar en högskoleutbildning. Det är främst elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga program som påbörjat en högskoleutbildning. I årskullen födda 1982 hade 80 procent av dem med denna gymnasieutbildning påbörjat högskolestudier till och med 25 års ålder. För barn till forskarutbildade föräldrar var andelen 94 procent och för barn till förgymnasialt utbildade föräldrar 67 procent ”.
(SCB, 2008)
Andra aspekter som tas upp i undersökningen är att
• Även inriktningen i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. • Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier oavsett föräldrarnas
utbildningsnivå.
• En stor andel högutbildade föräldrar fanns bland nybörjarna i forskarutbildningen.
I senare rapporter från Skolverket (2009) visas att föräldrars utbildning påverkar elevers slutbetyg:
”Betygsskillnaderna ökar mellan barn till föräldrar med grundskoleutbildning och barn till föräldrar med gymnasieutbildning eller högskoleutbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som har störst betydelse för elevers slutbetyg i
grundskolan”. (www.skolverket.se)
Vidare skriver man på Skolverkets hemsida att
”Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för resultaten ämnesproven årskurs 9. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat i ämnesproven i årskurs 9 oavsett ämne. I matematik finns den största skillnaden i resultat mellan elever vars föräldrar är kortutbildade och elever med föräldrar där minst en har högskoleutbildning.” (www.skolverket.se
3.2 Föräldrars roll
Vad har skolan för förväntningar på föräldrars engagemang för sina barns skolgång? Enligt skolverkets hemsida läggs grundtryggheten i hemmet men skolan har också en viktig del av detta arbete. Glad (2007) menar att barn klarar sin skola bättre om föräldrarna är engagerade. Klapp (2004) anser att om skolan ställer höga krav på föräldrarna så kan det resultera i en orättvis skola. Om det skall vara en viktig del för att barn skall lyckas i skolan så är det orättvist att vissa föräldrar kan stötta och finnas till hundra procent medan andra inte har samma möjligheter. White (1997) menar att man som lärare måste arbeta tillsammans med föräldrarna och be om deras hjälp att ta till vara barnens lust för lärandet. Barnen kommer att värdesätta lärandet högre när de ser sina föräldrar och andra vuxna som är positiva förebilder och som med stort engagemang värdesätter sina barns lärande och utbildning.
”Även den goda skolan skapar goda föräldrar. Genom att stärka det didaktiska mötet lägger man en viktig grund för att få föräldrarna mer engagerande och aktivt medverkande i skolan.” (Tiller 1999 sid. 39)
Både skola och hem bör ta ansvar för barnet/eleven. Om vuxna skall kunna nå elevernas inre värld och deras verklighet, krävs det att de också reflekterar över och tar hänsyn till hur elevernas hela livssituation ser ut. Alltså är även det som händer i skolan en viktig del av barnets hela verklighet. Ett gott samarbete mellan dessa två uppväxtmiljöer alltså mycket viktigt för elevens skolgång.
3.3 Mamma/ pappa/ föräldraskap
Ahlberg (2009) menar i sin avhandling att det är hos mamman som barnen känner sig mest hemma och de står henne känslomässigt närmre. Hon beskriver pappans delaktighet som mer begränsad och förknippad med vad barnen gör på fritiden. Mamman visar sig vara den nödvändiga föräldern medan pappans föräldraskap tycks vara mer förhandlingsbart. Glad (2007) menar att huvudansvaret i kärnfamiljen ligger på kvinnan. Adler (2008) lyfter fram att om det finns gott samspel mellan barn och deras föräldrar så får barnets vardag en mening och känsla av sammanhang (KASAM). Begreppet KASAM myntades av Antonovsky (1991) som menade att människans liv blir mer berikat om hon förstår de situationer som upplevs som svåra eller problematiska. Antonovsky delar upp begreppet KASAM i tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet
Komponenten begriplighet ökar när en person upplever att yttre och inre stimulans hänger ihop och är kontrollerad. När en person inte förstår dvs. då information och sammanhang känns otydlig och ostrukturerad kan dessa situationer kännas svåra, oväntade och ej möjliga att begripa. Men om en person kan ordna och på förhand förklara det som sker så ökar denna förmåga och den personen har mycket lättare att hantera ett problem. Antonovsky menar att begriplighet är en kognitiv förmåga.
Hanterbarhet
Denna förmåga handlar om vilka tillgångar en person har inom sig själv och/eller i sin närhet om det blir problem. Känner man sig trygg och inte blir ett ”offer” krissituationer
så ökar möjligheten att hantera det okända med hjälp av egna strategier eller med stöd och hjälp från föräldrar, andra sociala eller professionella nätverk. Komponenten är kognitiv och visar personen att hon har eller att det finns resurser som kan hantera det som händer.
Meningsfullhet
Den tredje förmågan är mer en emotionell och motivationskomponent. Om man tycker att livet har någon mening eller inte innebär att man har en hög eller låg känsla av meningsfullhet. En person som upplever att hon kan begripa det som plötsligt händer i livet och som dessutom kan hantera situationen på ett hyggligt sätt kommer enligt Antonovsky, även att uppleva engagemang och meningsfullhet. När man hittar en mening med tillvaron och när man vill engagera sig emotionellt, så har en person lättare att klara problem och se det som utmaningar. När man upplever sammanhang mellan yttre och inre stimuli så menar alltså Antonovsky att hälsan ökar. Dessutom får personen ett större självförtroende. Självständigheten ökar precis som engagemanget och motivationen. Även Friman & Svensson (2009) menar att motivationen är en central del av lärandet. Om inte motivation finns så är det nästan omöjligt att ta till sig nya kunskaper.
3.4 Trygghet
Wenestam & Lendahls Rosendahl (2005) anser att den hela människan kan behöva utvecklas inom tre områden:
• Att ha: betyder att kunna handskas med pengar, ekonomi och inkomst
• Att älska: innebär att ha relationer med både grannar, vänner och familjerelationer, vara accepterad och ha någon att lita på
• Att vara: innebär att vara en del i ett sammanhang och att man har ett värde samt att man inte kan bli utbytt av någon annan.
Det handlar om att ha bra förebilder i livet, att vara målfokuserad och att ha framtidsvisioner.
”Att lära handlar också om den mänskliga mognad som uppnås genom alla de erfarenheter man får att genom leva sitt liv. Mognad är inget som kan
läras in, den kommer med åren. Tryggheten i tillvaron gör att man inte är rädd för att göra fel eller misslyckas.”
(Wenestam & Lendahls Rosendahl, 2005 sid. 92)
Persson (2000) skriver i en amerikansk undersökning från 1960 om vad som var mest betydelsefullt för ungdomarnas utveckling. Tillgång till engagerade föräldrar låg på första plats. Trygghet, mål, gränser, mat, en säng att sova i och kärlek är några väsentliga saker vi behöver. Man kan jämföra detta med Maslows teori om att varje behovsnivå måste bli uppfyllt innan individen kan gå vidare till nästa steg i behovstrappan. Han menade att först när de basala behoven tillfredställs så kan människan nå de mera självutvecklande behoven.
3.5 Ansvar
”En viktig förutsättning för att eleven skall utveckla högre grad av själreglering och förmåga till självständigt arbete är att den vuxne, såväl föräldern som pedagogen har ett vägledande förhållningssätt. Man uppmuntrar en dialog då man förklarar saker och är uppmärksam på hur eleven uppfattar sakernas tillstånd”. (Partanen 2007 sid. 124)
Partanen anser att för de flesta barn och ungdomar är ansvar inget som är naturligt för dem utan något som växer fram. Skolan kräver mycket eget ansvar av barnen, men samtidigt måste barnen ges en ärlig chans att utvecklas i egen takt. Han menar också att det är väldigt viktigt att de vuxna arbetar tillsammans med barnen för att barnen skall förstå sammanhang att tex. mjölet kommer från axet och mjölet kan bli ett bröd, från ax till limpa, från del till slutprodukt. Således lika tankar som Antonovsky. Om skola och hem samverkar och tydliggör vilket ansvar var och en har samt vilket som passar barnet bäst så motverkar man att barnet ger upp. För att barnens ansvar inte ska bli för stort eller för litet så kan man tydligt dela på det.
Det är lätt att vara förälder eller lärare till ett barn när allt fungerar men om det inte fungerar är det lätt att känna sig maktlös och för barnet så kan krav och ansvar bli för stort om alla tjatar. Petersen & Westlund (2007) menar att om eleven tappat motivation
kan man använda sig av entreprenöriellt arbete och det mest uppenbara i detta är att de får konkreta möjligheter att väcka liv i elevens motivation och de säger även att entreprenöriellt lärande är den pedagogiska form som är en träning för entreprenörskap, dvs. att stimulera attityder, förmågor och förhållningssätt som ökar entreprenörsandan. Regeringen presenterar idag en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.
”Regeringen presenterar i dag en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Vi vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas att strategin inspirerar lärare att utveckla undervisningen, säger utbildningsminister Jan Björklund. För närvarande planeras omfattande reformer av skolan och högskolan och strategin innehåller elva åtgärder för att stimulera att entreprenörskap genomsyrar utbildningen. ”
4
Teori
4.1 Allmänt om teori
Hartman (2004) beskriver vad man kan använda teori till och användningsområdena är många men två är väsentliga.
”Teorier kan användas för att förklara och de kan användas för att förutspå. Anledningen till att man försöker utveckla en vetenskaplig teori är ofta att man vill ha svar på en varför-fråga.” (Hartman 2004, sid. 165)
Jarrick & Josefsson (1996) menar att om man använder en teori som vägledning för en verklig utredning måste man också pröva den. Det kan hända att teorin under resans gång visar sig vara värdelös och det är något som är omöjligt att se från början.
4.2 Motivationsteorin
Glasser (1996) menar att motivationsteorin handlar om vad vi människor behöver för att bli tillfredsställda. De bekymmer man möter med elever som känner sig omotiverade att prestera, beror på att det inte finns tillfredsställande omedelbar belöning i eller utanför skolan. Man kan inte lösa detta genom att tvinga eleverna att arbeta så länge som de anser arbetet otillfredsställande. Glasser (1992) hävdar i sin bok Skola med kvalitet, att de flesta tror att skoleleverna är tysta för att läraren säger så. Men motivationsteorin menar något annat. Skoleleverna säger inget ifall de tycker att det hjälper dem att göra som läraren vill. Så de gör det de tror att läraren gillar mest och bäst.
4.3 Behovsteori som också är en motivationsteori
Forumet ”Psykologi i fokus” (2009) skriver om Maslows teori. Modellen presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham Maslow i artikeln "A Theory of Human Motivation”. Den beskriver hur människor prioriterar sina behov i en överskådlig behovstrappa.
”Maslows teori är inte vetenskapligt belagd och därför kritiserad inom modern vetenskap. Den är dock historiskt viktig och vanligt
förekommande inom motivationspsykologin då den inför grundläggande begrepp om hierarkisk och individuell motivation. ” (www.inrestyrka.se)
Det primära innebär att behoven på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen.
”Behovstrappan består av fem nivåer av grundläggande behov, från lägst till högsta nivå:
1. Fysiologiska behov (Basala behov som luft, vätska, mat, värme, sömn, sex.)
2. Trygghetsbehov (Psykologiska behov som struktur, stabilitet, skydd, fred, trygghet.)
3. Samhörighets- och kärleksbehov (sociala behov som vänskap, tillhörighet, förståelse och acceptans.)
4. Självkänslobehov (egobehov som självrespekt, erkännande, bekräftelse och uppmärksamhet.)
5. Behov av självförverkligande (Att utvecklas som person och bli mer och mer den man är; att nå upp till sin fulla potential.)”
(http://psykologi.ifokus.se" http://psykologi.ifokus.se)
4.4 Inre och yttre motivation
Marton, Hounsell & Entwistle (1986) har valt att dela upp motivationsbegreppet i två olika delar. De menar att man har en inre och en yttre motivation.
Inre motivation
Marton, Hounsell & Entwistle (1986) menar att den inre motivationen drivs av att intresset inte är något man skapar utan något man upptäcker. Det är alltid roligare och mer stimulerande att göra saker man tycker om och är bra på. Att göra det man tycker om och är bra gör att man klarar svårare saker bättre. Dysthe menar även att
”Vi ser detta återigen av värdet att ställa krav på elever som har en förmåga, men som inte är vana att disciplinera sig tillräckligt mycket för att kunna använda denna förmåga.”
(Dysthe 1995 sid. 135)
Det är mycket lättare att inspirera och engagera en elev om man utgår från elevens intresse. Även i Tiller kan man hitta samma tankegång.
”Torsten Madsen (1994) menar att poängen med skolans verksamhet är att kunna spinna en röd tråd av förståelse som man senare i livet spinner vidare på.”
(Tiller 1999 sid. 60)
Meningsfulla dagar med inspirerande innehåll gör så att eleven kan se kopplingar i vardagliga livet och även bli motiverade i skolarbetet. I Vetenskap och allmänhet (2007) kan man läsa om hur människor i omgivningen positivt kan påverka unga.
”Människor som de unga lyssnar och litar på är närstående och engagerade! De vuxna som finns närmast barnen har en starkt påverkande roll i deras liv. För ungdomar på gymnasienivå spelar även kompisar en stor roll. Den gemensamma nämnaren för dem som barnen och ungdomarna lyssnar på är att personerna på ett engagerat sätt talat om sitt område och att barnen sedan tidigare haft eller fått intresse för ämnet tack vare personen i fråga.”
(http://www.v-a.se)
Således är det inte bara engagerade föräldrar och lärare som kan påverka elevens intresse och motivation. Kompislivets § påverkan får inte glömmas bort i sammanganget.
Yttre motivation
Yttre motivation är enligt Marton, Hounsell & Entwistle (1986) en annan form av motivation som grundar sig på belöningar och som inte är så djupgående som inre motivation. Yttre motivationsfaktorer kan till exempel vara att man belönar med olika saker för att motivera. Denna motivation anser de inte vara så effektiv, och inte så hållbar i ett längre perspektiv. Klapp Lekholm (2008) menar att det är externa faktorer
som kan påverka betygsättningen. Det kan handla om föräldrars inflytande och medbestämmande i skolan, politiska beslut som rör den pedagogiska verksamheten och olika typer av extern testning.
Klapp Lekholm (2008) hävdar även att elever som är duktiga enbart bedöms i hur duktiga de är i ämnet medan lågpresterande bedöms utifrån både vad de kan men också hur de är. Andra aspekter som är av värde för studien är även om urvalet inte är så stort är genusperspektivet. Jag har intervjuat två flickor, tre pojkar varav en pilotstudie och två av dem har invandrarbakgrund. (Klapp Lekholms 2008)
”Utifrån forskning har det påvisat att flickornas bättre betyg, som relateras till den gemensamma dimensionen, alltså till elevernas personliga egenskaper, till största del går att förklara med att flickor visar ett större generellt intresse och motivation för lärande i jämförelse med pojkar.” (http://www.svensklararforeningen.se)
Glasser (1996) beskriver att det finns fem grundläggande basbehov som varje elev vill försöka tillfredställa. Dessa jämför jag med Maslows fem behovssteg. Glasser, (1996), menar att motivationsteorins förklaring till handlande är att vi alltid väljer att göra det som för stunden är det mest tillfredsställande och Antonovsky (1991) myntades begreppet KASAM som menade att människans liv blir mer berikat om hon förstår de situationer som upplevs som svåra eller problematiska.
Tabell 1:
Glasser Maslow Antonovsky
Kärlek Basala behov Begriplighet
Oberoende Trygghet Hanterbarhet.
Glädje Kärlek Meningsfullhet
Trygghet Bekräftelse
Makt Självförverkligande
Ahlquist & Johansson (2003) menar att
”Skillnaden mellan inre och yttre motivation sammanfaller på många sätt med de viktigaste kännetecknen mellan kognitiv och humanistisk psykologi å den ena sidan och behavioristisk teori å den andra sidan. Men vi ska lägga på minnet att gemensamt för båda motivationsformerna är en lustbetonad erfarenhet eller förväntan. Antingen det är inre glädje med något man gör eller hopp om framtida belöning som källan till aktiviteten. Att den inre motivationen har som grund för att det finns en förhoppning om aktiviteten, inlärningen, arbetsprocessen eller det direkta resultatet av aktiviteten, medan den yttre motivationen beskrivs som en önskan att uppnå belöning eller yttre mål. ”
5
Metod
5.1 Allmänt om metod
Jag har valt att göra kvalitativa djupintervjuer och om man ser till det vetenskapliga förhållningssättet så är hermeneutiken det som passar denna undersökning bäst. Patel & Davidsson (2003) menar att hermeneutiken är att man tolkar och försöker förstå grundbetingelsen för den mänskliga existensen. Hartman resonerar i samma banor gällande fenomen som är svårmätbara.
”Inom hermeneutisk vetenskap strävar man således efter förståelse för hur människor uppfattar världen. Dessa uppfattningar kan inte mätas, menar man, utan man måste tolka människans beteende för att på så vis nå en förståelse hur de uppfattar världen”.
(Hartman 2004 sid. 107)
Jag ansåg att positivismen inte stämde överens med min studie. Hartman (2004)
”Slutligen har vi det positivistiska stadiet, då man inte går utöver vad man kan observera, och helt och hållet ägnar sig åt att beskriva denna observerbara värld.”
(Hartman 2004 sid. 104)
Eftersom hermeneutiken strävar efter att förstå hur människan uppfattar världen och positivismen bara ser till vad man kan observera, så passar det hermeneutiska synsättet min studie bäst. Med tanke på att jag har fyra ungdomars unika berättelser som utgångspunkt för att förstå de faktorer som påverkar deras skolresultat, så passar den kvalitativa forskningsintervjun som forskningsmetod, (Kvale, 2009). Varje samtal är unikt då jag försöker få fram så mycket som möjligt av vad varje respondent anser om frågan. Detta bekräftar Thomsson (2002), då hon menar att intervjuer inte behöver fokusera på kvantitativ information utan snarare på kvalitativ. Kvaliteten är inte beroende av hur många jag intervjuar, utan vad jag får ut av just de som berättar något för mig.
Eriksson & Wiederheim (2006)menar att det är så vi arbetar med intellektuella verktyg.
väl med intentionen i denna undersökning. Enligt Ejvegård (2003) så är det reliabiliteten som anger tillförlitligheten av ett mätinstrument och av måttenheten. Man kan mäta hur lång väg man har till skolan men det är svårare att mäta en elevs motivation. Att skapa ett förtroende och visa respekt för den man intervjuar blir tillsammans med val av frågor, desto viktigare för att få fram respondentens egna tankar.
Eriksson & Wiederheim (2006) beskriver vidare att det finns intervjuarens tio dödssynder och dessa har jag haft i åtanke. Några av dessa innebär att man inte skall ställa frågor som ger ja- och nejsvar. Vidare så gäller det att man tar det lugnt med frågorna, att de intervjuade hinner svara färdigt på en fråga, istället för att stressa på personen med nya frågor. För mig var det viktigt att fundera på hur jag skulle förhålla mig i intervjun och att vänta in svaren, så att jag inte bidrog till att lägga orden i den intervjuades mun. Jag håller med Johansson & Svedner (2001) som menar att det mest avgörande i en tolkande undersökning är kvaliteten på bearbetningen av det empiri man samlat in.
5.2 Metodval
Jag valde mellan att genomföra kvalitativa intervjuer eller en enkätundersökning.
”Frågan är hur stort urvalet skal vara är relevant och samtidigt omöjlig att besvara på ett helt tillfredställande sätt. En tumregel är att ju större urval desto större sannolikhet att det skall vara representativt för populationen”.
(Trost 2001 sid. 37)
Jag tyckte att jag med en enkätundersökning skulle få fler svar och på så sätt få ut relevant statistik, dvs. hur många som tycker samma saker. I och med att mitt syfte handlar om svårmätbara uppgifter, så anser jag att djupintervjuer passar denna studie bättre.
”En stor fördel med intervjumetoden är dess flexibilitet. En skicklig intervjuare kan följa upp idéer, sondera svar och gå in på motiv och känslor på ett som är omöjligt i en enkät”.
Enligt Thomsson (2002) så tar en intervjustudie mer tid än en enkätundersökning. Även Ejvegård (2003) menar att intervjuer kan ta tid både gällande att transkribera det empiriska underlaget och att tolka och förstå detta. Jag har valt att använda mig av kvalitativ intervjumetodik. Kvale (2009) menar att den kvalitativa intervjun som forskningsmetod nästan inte alls nämnts i läroböckerna förrän nu som psykologiska metoder.
Johansson & Svedner (2001) menar att de finns två olika sorters intervjuer, strukturerade och kvalitativa intervjuer. Den strukturerade bygger på fasta frågor och den kvalitativa mer på frågor som är öppna och fria. Jag har valt några utgångsfrågor som bas. Samtalet i sig och följdfrågorna går inte att förutbestämma och påminner därför om den kvalitativa metoden. Kvale (2009) beskriver de praktiska stegen i en kvalitativ intervju: 1. Tematisering av intervjuprojektet 2. Planering 3. Själva intervjun 4. Utskrift 5. Analys 6. Verifiering 7. Rapportering
Jag har valt att spela in det ungdomarna säger så jag inte glömmer något eller felbedömer deras utsagor. Enligt Thomsson (2002) så ger den inspelade intervjun en annan upplevelse än den man får när intervjun görs ”live”.
5.3 Pilotstudie
Jag gjorde en pilotstudie med en kille som är över tjugo år och som studerar på vuxenutbildning. Jag hade förberett ett trettiotal frågor som jag ställde till honom men insåg att jag ställde alldeles för många frågor och att svaren blev för snäva och alldeles för styrda. Trots detta så fick jag fram väldigt givande och intressanta svar. I samråd med min handledare på Malmö Högskola kom vi fram till att antalet frågor skulle decimeras. Kvale (2009), menar att forskningsintervjun kanske påminner om ett vanligt
samtal och att det upplevas vara enkelt att utföra dem men så är inte fallet och det märkte jag när gjorde pilotintervjun. Detta första samtal bidrog till att jag var bättre förberedd i de fyra samtal som ingår i studien.
5.4 Frågeställningar
Bestämde mig för några centrala frågor och utgick från dessa i alla fyra samtalen. Varje intervju var unik och tog sig uttryck på olika sätt. Kvale (2009) skriver om tolv aspekter att ta hänsyn inom i den kvalitativa forskningsintervjun. De tolv aspekterna är:
• Livsvärld • Mening • Kvalitativa • Deskriptiva • Specifika • Medveten naivitet • Fokusering • Mångtydighet • Förändring • Känslighet • Mellanmänsklig situation • Positiv upplevelse
Efter att ha funderat på dessa aspekter så har följande egna tolkningar blivit ett motto i denna undersökning. Det är viktigt hur man registrerar och tolkar vad som sägs och hur man hittar kvalitativ kunskap ur det som uttrycks på vardagligt språk.
• Att jag beskriver olika infallsvinklar av den intervjuades världsuppfattningar. • Att jag får fram det specifika i svaren och inte de allmänna uppfattningarna. Här
gäller det även att jag visar öppenhet för nya infallsvinklar och inte stirrar mig blind på färdiga kategorier.
• Att jag fokuserar intervjun på förutbestämt tema och att jag är observant på att svaren kan vara mångtydiga. Då måste jag också vara lyhörd på att intervjun kan ändra sig under tiden vi samtalar.
• Att det är viktigt att jag visar ödmjukhet för den jag intervjuar och hur jag är kan påverka hela intervjun
• Att i den kunskap som kommer fram i intervjun är något som bildas genom vårt samspel. Om jag lyckas med detta i intervjun, så kan det bliv ett givande samtal även för den som blev intervjuad.
5.5 Undersökningsgrupp
Jag valde dessa fem ungdomar för att de alla är över arton år. Det är två tjejer och tre killar med väldigt olika personligheter. Fyra av dem har gått ut gymnasiet och två av dessa fyra läser fler ämne nu inför högskolestudier, en av dem jobbar och en är arbetssökande. Den femte studerar på vuxenutbildningen för att komplettera sina grundskolebetyg och gymnasiebetyg. Den förste killen kallar jag i studien M1 (man 1) och den andre killen M2 (man 2). Samma sak gäller tjejerna. Den första tjejen kallas K1(kvinna1) och den andra tjejen K2 (kvinna 2). Den tredje killen kallar jag för PSM (pilotstudieman). Jag har valt att göra djupintervjuerna med två killar och två tjejer för att få in genusperspektivet. Två av de intervjuade har dessutom invandrarbakgrund.
5.6 Genomförande
Utförde intervjuerna i ett samtalsrum och spelade in hela vårt samtal. Intervjuerna var inte tidsbestämda men alla tog cirka en timme. Alla blev informerade om vad intervjuerna handlade om och att de skulle vara anonyma. De intervjuade skulle tänka sig intervjun som ett samtal mellan oss utifrån de förutbestämda frågorna.
5.7 Databearbetning
Alla svar har sammanställts utifrån uppfattningar som är lika eller som helt skiljer sig från varandra. Jag har utgått från samma ord men har även tagit fram de viktigaste meningarna från var och en som jag tycker har ett stort värde för sammanställningen.
5.8 Tillförlitlighet
I pilotstudien/intervjun visade sig frågorna vara allt för styrande och uppenbara. De reducerades därför till ett fåtal öppna frågor och utgick mycket mer utifrån var och ens individuella uppfattningar.
5.9
Etik
Jag har intervjuat myndiga elever och har därför inte kontaktat deras föräldrar. I min frågeställning har jag utgått från hur de överlag tror att föräldrar i allmänhet påverkar sina barns studier och kunskapsresultat. Eleverna är anonyma och man kan inte utläsa i texten vem det är som jag har intervjuat. Kvale (2009) menar att intervjuforskning genomsyras av etiska frågor och att det bygger på intervjuarens förmåga att skapa en miljö där intervjupersonen känner sig fri och säker nog att prata från hjärtat. De intervjuade visste i förväg vad intervjun skulle handla om.
”Examensarbetet måste bygga på respekt för de människor som deltar. Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte.”
6
Resultat
Jag har tagit fasta på de återkommande nyckelord som har kommit upp i mina kvalitativa djupintervjuer. Jag valde att sortera svaren utifrån vad jag tolkar som de viktigaste och mest återkommande åsikterna. De återkommande nyckelorden som har kommit upp i mina djupintervjuer är:
• Trygghet och kärlek • Motivation
• Ansvar
• Hot, belöning och beröm • Förebilder
• Förväntningar och framtidsutsikter • Tips till gott föräldraskap
• Utvecklingssamtal och föräldramöte • Föräldrars utbildning
6.1 Trygghet och kärlek
Alla fyra jag har intervjuat tycker att trygghet och kärlek är väldigt viktigt och påverkar ungdomarnas motivation till skolarbete. De vill att föräldrarna skall finnas till hands och lyssna på dem. De vill få både positiv och negativ feedback. Ungdomarna menar att föräldrar också ska vara glada och positiva. Om man är trygg hemma så fungerar allt bättre och när man har problem så skall de hjälpa till med att lösa dessa och visa att de bryr sig om. Ramar och regler i familjen är mycket viktigt och att det finns stöd hemifrån.
Mina föräldrar har alltid stöttat mig väldigt mycket oavsett vad jag vill göra och vad jag vill bli. Men hade väldigt hårda krav på mig med betyg för att få göra det jag ville göra. Det var lika för alla tre syskon men jag måste förtjäna det om jag ville gå ut. Framförallt har de alltid sagt att jag skall vara glad och lycklig med i det gör om jag fått IG någon gång så säger de det får du lösa. Skilsmässa kan påverka väldigt mycket, motivation finns inte där när man har något annat och tänka på. Det viktigaste mina föräldrar gjort det är att de gett mig kärlek, stödet, trygghet och lycka. (K1)
Att jag alltid vågar att tala om det är något problem med mamma. Mamma berömmer alltid. Hon var jätteglad när jag tog studenten. Hon tycker att jag gör ett jättebra jobb att jag är flitig och ger mig feedback. Brukar säga bra saker till mig och hon vill att jag skall må bra. Min mamma motiverar, det klarar du, hon tror på mig och låter mig ta min tid. (K2)
Jag tycker inte föräldrarna skall vara för snälla och att de skall bestämma. Om man är så ung så vet man inte vad livet handlar om. Men mina föräldrar har alltid funnits där. Min pappa, det var alltid mamma som var hemma för oss. Hon alltid funnits det var alltid mamma som fanns och det var tur på det viset nu när pappa gick bort. Har alltid haft mitt rum hemma som ett tryggt ställe och hemma det har alltid varit jätteviktigt, en safetyplats. Men jag fick för mycket insikt i skilsmässa, mamma och pappa mådde inte bra tillsammans det var bättre att de flyttade isär. Det har gjort mig klok, mogen och det har format mig som person. På mitt sätt är jag glad för det som hänt. (M1)
Jag tycker det är viktigt att föräldrarna lyssnar på vad barnen tycker är intressant inte tvinga på barnen något som de själva tycker är intressant. Om det är så att barnen inte trivs med sina föräldrar då kan de ha och bidra till den motsatta effekten, om föräldrarna säger att de inte skall hålla på med matte och då gör barnen det tvärtom bara för att trotsa föräldrarna. (M2)
6.2 Motivation
Ett annat nyckelområde som blev tydligt är att ha en egen drivkraft, en egen motor att ta sig fram, utan att ständigt bli tillsagd vad man skall göra.
Jag har en stark inre motivation och vill utmana mig men ibland vet jag inte vad jag ger mig in på men det är roligt. Det börjar med en liten grej men så blir det jättestort. Glad med mig själv men jag vill så
mycket mer och därför jag vill kämpa. Pratade med en tjej när jag slutade nian som var så skoltrött. Kämpa en gång i ditt liv så har du byggt upp för hela ditt liv. Försöker alltid vara mig själv och att jag skall vara lycklig. Är man lycklig det är det enda som kan räknas. Glad för vad jag har åstadkommit även om jag bara är 19 år. Har inte alltid berättat om mina resultat hemma men sen fick massor av bra betyg och att jag var duktig tills jag fick mitt första IG och då skrattade mina föräldrar och sa att jag var mänsklig men jag var rädd att de skulle bli besvikna men blev glad att de reagerade så. (K1)
Man måste få ha frihet att kunna prova egna saker. Själv se att det inte fungerar och få göra sina egna fel. Föräldrar inte styra det är svår med balansen. Inre motivation, det är jag själv som fått driva. Tänka på vad vill jag bli, la all krut för att få de bästa betygen för att få stora valmöjligheter till högskolan. Göra något som ingen annan gör, det skall märkas vem jag é. Jag är glad och positiv och första kontakten är viktig. (M1)
Om inte föräldrar inte motiverar då är det kanske någon lärare som finns till hjälp eller någon annan i ens närhet. Och om föräldrarna peppar och det inte hjälper då är det kanske att det är för lätt och man vill kämpa för det i stället. Jag är självgående om jag tycker om något så är jag mer motiverad. Viktigt att lyssna på sitt barn vad de tycker är intressant inte tvinga på barnen saker som de själva tycker intressant. Idrottstränare som gillar fotboll då är det fotboll på deras lektioner och eleverna kanske ber även om mer basket för att eleverna gillar det mer än fotboll. Men om läraren kan mer om fotboll så vill de visa sin starka sida. (M2)
I beskrivningarna nedan så kan den inre motivationen påverkas av andra. I ett fall är det den egna mamman som ”peppar”, medan i det andra fallet är det av en lärare.
Om det är svårt så måste föräldrarna traggla och återupprepa. När jag visar provet om jag inte är så nöjd så berömmer mamma mig ändå
och då kan jag tänka att det är rätt så bra. Om jag har bättre eller sämre motivation med ett svårt ämne då hjälpte mamma mig varenda dag och då skojade vi om det och hon peppade och motiverade mig tror att det är bra att man känner om barnet är trött och behöver tagga ner. Om inte mamma kan är det någon annan vuxen som kan hjälpa, min syster fanns där och hjälpte mig med rapporter och naturkunskap. Mamma finns där stödjer mig kan hon inte hjälpa så finns där någon annan som hon känner som kan det. Jag kan visa henne bara för det är kul, hon visar engagemang och bryr sig om. Om inte föräldrarna inte orka och harr problem hemma (familjeproblem) då är det är inte bara ett skolproblem utan många faktorer. Sociala faktorer spelar in fast jag har sett att de som inte har det bra hemma att det klarar sig en inre kraft och bortskämda som inte bryr sig tänker att det löser sig kanske kan jobba i pappas företag. (K2)
6.3 Ansvar
Att ta eget ansvar är viktigt för alla fyra ungdomarna. Det skall finnas krav men inte för många krav då blir det negativt.
Jag har jobbat under alla år jobbat mycket varje helg och somrar. Har alltid hållit igång. Jag andra generationens invandrare och mina föräldrar har ju inte haft samma chanser som jag och de har lyckats bra i Sverige. När man växer upp i det då ser man. De tjatar inte mycket, jag tagit i tag i det själv om de tjatar blir jag sur och jag kan ta mitt eget ansvar. De har stora krav på mig. Försöker kombinera att plugga och ha fritid och ha kul nu. Men på högstadiet bara pluggade jag. (K1)
Mamma berömmer mig för hur jag är, för jag tar mycket eget ansvar och för att jag är trevlig. (K2)
Föräldrarna måste bestämma om man är ung så vet man inte vad livet handlar om hur man skall hantera det men jag var väldigt självgående
på gymnasiet och utvecklades mycket. Först var jag en i mängden sen tog jag mer plats en ledarroll orsaken till detta beror lite på umgänget, ville bevisa något för mig själv, tyckte det var skoj och kul att få en ledarroll och det har jag haft länge i mitt liv länge inom scouterna det har hänt mig mycket. Föräldrarna skall sätta lite press på ungdomarna. Jag är trygg i mig själv. Men föräldrarna skall ha koll på barnen inte släppa, se till en, man är inte mogen i den åldern. Mina föräldrar har alltid sagt att man måste gå till skolan även om man är förkyld om man får hemma för minsta lilla kan ge utslag i längden inte känna efter för mycket. Viktigt med ramar struktur. En gång har jag fått vara hemma flera prov den dagen. Mådde så dåligt att jag grät fick då några extra dagar men fick plugga hela helgen då. (M1)
För mycket krav och ansvar blir hinder. Om både skola och föräldrar har en del krav blir det inte samma krav då blir det många olika krav och då blir det för mycket krav. Viktigt att hitta rätt approach, att hitta rätt väg en röd tråd. Ämne man har IG har man kanske bara fått fel inledning det kanske bara är att jag tycker om läraren. (M2)
6.4 Hot, belöning och beröm
Alla fyra tycker att hot inte är något bra alternativ för att lyckas och de tycker att belöningar passar bättre för små barn för att motivera dem. Att få beröm och bekräftelse är viktigt för dessa fyra ungdomar. Att bli sedd av både föräldrar, lärare och andra viktiga i sin närhet lyfts fram. De menar att det är viktigt att föräldrar berömmer och att det stärker självförtroendet. Då blir livet lite ljusare.
Men belöning behövs inte bara att mamma och pappa är glada. Om du lyckades bra ingen belöning väldigt kärleksfulla föräldrar det räcker. (K1)
Inte hota eller slå det är ingen bra teknik. Det beror om hur problemet har uppstått, utländska föräldrar kan inte hjälpa som inte kan språket då barnen får tolka. Beröm prestationer? Viktigt att man berömmer
att man får mer självförtroende om man misslyckas att man för höra att det kan du ju egentligen. (K2)
När jag var yngre hamnade jag i slagsmål då fick jag inte spela Playstation annars har jag inte haft några hot, kanske att leka, jag fick inte leka med någon till helgen och de har följt upp det. Då jag ser med min lillebror så följer de inte upp på samma sätt viktigt att verkställa viktigt följa upp förstå konsekvenserna. På högstadiet fick jag cd skivor för bra prestationer för att musik var mitt största intresse och jag ville ha många skivor det var min lilla morot. När jag kom till gymnasiet och i slutet på högstadiet så insåg jag att ”shit” det kommer reflektera på resten av mitt liv. Jag blev mer mogen och det var jätteviktigt att jag skulle prestera. Förstod själv då att jag måste ha bra betyg i alla ämnen. Det gjorde jag inte på högstadiet då var det moroten, skivorna, som gällde då och det var bra. Det har aldrig hänt att jag har fått beröm av mina föräldrar det är väldigt tråkigt. Det gav mig lite motivation och för att få beröm så strävade jag och så ville jag hela tiden prestera bästa resultat för att få beröm men det hände aldrig. Har hela tiden önskat mig och det var synd det har gett mig en inre motivation synd och det har gett mig lite sporrning. Men kämpat för i det hela att lyckas. Man behöver beröm på rätt nivå. Får man för mycket beröm så kanske man inte siktar högt och då dimper man ner till IG och G. Lagom motivation på rätt sätt så kan man bli sporrad att nå och öka sina prestationer högre till VG och MVG. Pappa har alltid varit insatt. Mina föräldrar har dragit paralleller till verkligheten om du gör så kommer du och väljer du detta så kommer du dit. (M1)
När jag gick på högstadiet eller gymnasiet så hade det kanske lockat om mina föräldrar sagt att jag kunde få ha en stor fest och det kanske kunde ha lockat mig mer det beror på hur mycket den festen är värd för mig. Mutningar/ belöningar är för småbarn när jag var liten övade jag på att spela synt då fick jag en godisbit när jag övade. Vill jag ha något så skaffar jag det men jag tycker inte om mutningar. (M2)
6.5 Förebilder
Alla fyra lyfter fram sina föräldrar som förebilder. En förebild behöver inte handla om att man har ett bra yrke utan de menar att de kan vara förebildliga genom hur de är och vilket deras synsätt är på saker och ting.
Det finns och har funnits höga förväntningar på alla syskonen av våra föräldrar. Jag har haft mina systrar och mina föräldrar som förebilder. Jag jämför mig med mina systrar vad de har och vad de har gjort. De som är yngst är föräldrarnas sista hopp om inte syskonen blir det de vill. Mina systrar är inte de bästa i skolan men klarat G och VG. Men de har varit duktiga med allt annat. Men de har lyckats på annat sätt de gör det de vill men inga hinder. Vi är olika personligheter jag är mer positiv än mina systrar. (K1)
Både uppfostran och hur man påverkas utifrån idéer från tv och om yrke är viktigt. Jag vet vad jag vill jobba med. Har alltid själv visst vad jag vill jobba med och vad jag vill uträtta med mitt liv ingen tävlan med kompisar. Mer att jag vill bli något bra. Jag känner mig lite gammalmodig tycker inte som alla andra. Jag gillar samhällsprogram plus och andra debatt program läser råd och rön. (K2)
Jag har ansvar för min lillebror är min lillebrors förebild. Mina föräldrar är negativa där vill jag vara positiv när jag träffar nya människor vill jag vara glad då får man gör ett gott intryck. Men har ändå haft mina föräldrar som förebilder. På sistone har jag tänkt på det mer och fått höra att du är glad. Egen motivation viktigare sen har jag sett hur mina föräldrar hur de har blivit bemötta och hur de bemöter svår att få kontakt med grannar det kan ta lång tid för dem. Jag kan berätta allt om mig själv men sparar speciella saker för speciella vänner. Jag är mycket social människa positiv till nya saker. Jag blir glad när mina föräldrar är stolta över mig att de kan berätta för alla andra att jag är duktig och vill i framtiden att de kan säga att han är duktig i branschen, att jag inte går på socialen eller har ett
eget företag eller ett bra jobb. Mamma berättar om mig vad jag gör och är stolt över detta men aldrig när jag, det är jättetråkigt. Man måste ge någon belöning se sitt framtida för nytta (M1)
Om det är så att barnen inte trivs med sina föräldrar då kan de ha den bidra att den motsatta effekten om de säger att de inte skall hålla på med matte och då kanske gör de tvärtom. Mina föräldrar har gett mig styrka. Inte min mor så mycket på den biten men pappa é speciell. Bra på matematik, sinne för siffror och han tror på eget företagande. Han hjälpt mig så gott det går men vi har olika matte räkningssätt och det fattade jag inget av. Men det finns så mycket bättre metoder och då kan överlista honom i matte. Föräldrar har en stor påverkan. De har varit stöd båda två hjälpt en mer när man e liten. Mer stöd och att man har det bra som möjligt hemma och då har man mer energi o kan tänka ut vad man själv vill. En av grejorna jag tror väldigt mycket på självutveckling man måste klara sig själv lärt mig av pappa att aldrig lita på andra fullt ut då ser man det uppenbara vad som måste göras och då kan man se vad som behöver göras. (M2)
6.6 Förväntningar och framtidsutsikter
Alla fyra har klara mål med vad de vill göra i framtiden men på olika plan.
Jag vill bli tandläkare eller läkare men helst plastikkirurg. Längtar efter och brinner för att jag vill öppna en klinik i hemlandet, har pratat om det länge. Vill köpa en byggnad och hyra ut till andra läkare som helst kommer från andra länder. Men att jag har mitt eget och jag hyra ut till andra läkare.(K1)
Tio år fram har jag familj, man, barn, jobb och trygghet och mina barn har det bra. Pengar är viktigt, jag vill ha allt men det är inte det viktigaste det viktigaste är att må bra. Vill bli jurist men det mycket matte men journalist eller politiker. (K2)
eget det är kul. Vissa klarar sig med att efterapa sina föräldrar. Vissa får sporra sig och sen de som vill klara sig bättre än sina föräldrar det värsta är det som inte klarar att sporra sig själva. Men att få chansen och prova. (M1)
Om 5 år har jag ett medel bra jobb, en lägenhet med min tjej där kommer vi ha mys och fest på kvällen. Vill ha det lite lagom. Om jag fick välja vad jag ville bli skulle jag vilja bli obducent. Valde Naturvetenskapliga programmet för att jag kunde söka vad jag vill efter gymnasiet men det var mer o bita i än vad jag trodde. (M2)
6.7 Tips till gott föräldraskap
Hur skulle du själv göra om du blir förälder? De fyra ungdomar har lite olika funderingar över denna fråga.
Jag tror inte föräldrar alltid ser men mina har alltid frågat hur dagen har varit. Det är svårt när man ung är man 15 och 16 år fråga dem o vad du vill bli o hjälpa dem till rätt val. Låta dem välja sina egna intresse och drömmar. Hjälpa till utbildning om de inte vet. Kanske helst välja natur den har många möjligheter jag vet så länge man gör något som man tycker är kul om man blir mer motiverad. Det blir bättre betyg automatiskt om man tycker det är kul. Prata med dem och vara lite strikt och lite sträng uppväxt det kommer jag också vara. Inte vara elak och det kan jag se nu när mina föräldrar varit så stränga så kan jag se att det var bra nu.(K1)
Fråga dem vilken läxa de har men det beror mycket på personligheten hos barnet. Det skall finnas rutiner. Och det är viktigt hur nära man står i en relation. Står man inte nära så är det svårt man har man inte koll och då är det svårt att prata om läxor. Inte bara lyssna på barnet få lärarens bild också en helhetsuppfattning lyssna på båda. Om inte föräldrarna orkar och har problem hemma då blir det ett familjeproblem och det är inte bara ett skolproblem. De är de många olika faktorerna, sociala faktorer spelar in. Fast jag har sett att de
som inte har det bra hemma att det klarar sig med en inre kraft och har sett de som är bortskämda som inte bryr sig att de tänker att löser sig kanske kan jobba i pappas företag. (K2)
Om jag skulle bli förälder skulle jag vara något annorlunda än mina, skulle ge mer beröm och ha en bättre relation i övrigt. Att följa med och ge positiv feedback, på detta sätt och sporra. Det är svårt att få fram vad som är ens framtid, men det är viktigt få dem förstå att det kan påverka hela livet. Att det är livsviktigt. Man kan ha alla förutsättningar och vissa är för bortskämda och fastän de inte sköter sig så får de sin månadspeng. Det händer inget och pengen går till något dåligt så det är föräldrarnas ansvar att gå in gripa och styra. Om barn som inte har hjälp hemifrån och ändå fixar det så är det barnets inre styrka. Och om föräldrarna åkte dit i fällan och misslyckades. Barnet vill inte göra samma som föräldrarna utan komma vidare och satsa på sin utbildning och vill bevisa att de skall klara det. En kompis föräldrar hade missbruk men hon ville lyckas inte gå deras väg. Alla kan dock inte hitta det är synd. Att få insikten på att det reflekterar hela resten av livet vad du vill göra i resten av ditt liv. Dra paralleller på vad du vill göra. Vill du vara en luffare som säljer Aluma eller jobba i butik eller i ett chefsjobb. Eget ansvar är viktigt och ens person och handling. Man skall inte vara negativ och sur.(M1)
Tips som jag hade kunnat ge till föräldraskap är att de inte är en lätt uppgift och att de kommer få jobba hårt, men att allt kommer gå bara fint så länge dem finns där o bryr sig och har någon att komma till om dem behöver det. Sen kan man bli mindre förälder och mer vän med barnet börjar bli vuxet (M2)
6.8 Utvecklingssamtal och föräldramöte
Alla fyra tycker att det spelar stor roll på hur relationen till barnet är och vilken personlighet barnet har .
Beror på hur barnet é. Om barnet e öppen hemma och berättar hur det går så behövs det inte men om de inte är nära sina föräldrar behöver det. (M1)
Min mamma var klassmamma. Det är viktigt att man hänger med vad som händer i klasen min mamma var jätteengagerade inte fler. Mamma litar på mig jag har alltid varit lugn. Hon har tillit till mig och vi kan prata om det mesta. Vissa barn glömmer att informera om vad som händer i skolan och vissa barn vill inte att föräldrarna skall komma. (K2)
För vissa för då känner eleven att de måste prestera bra annars får föräldrarna höra det. Men om klarar man sig själv skulle man inte behöva föräldrasamtal då behövs det inte. (M1)
Det är en fördel att det finns. Föräldrarna frågar kanske sina barn och då svarar de att det bra och sen får föräldrarna reda på att det inte är så och då kan bli en chock. Jag brukar inte berätta, men ärligheten går bättre ju längre man drar på ju mer lägger det sig på hög. (M2)
6.9 Föräldrars utbildning
Tre av ungdomarna ser kopplingar mellan föräldrars utbildning och yrke och vad deras barn väljer för skolgång och kommande arbete.
Ja, jag tror att föräldrars utbildning påverkar. Jag har alltid som liten haft det bra och fått vad jag vill ha. Har sett hur mamma och pappa har kämpat hårt och när jag har sett det så är det därför jag vill bli läkare tjäna bra och då skall de få ha det lyxigt och jag vill kunna ge dem och då vill jag ge dem ett hus. (K1)
Många som har utländska föräldrar vill göra dem stolta eller följa deras fotspår göra något som är bättre för att de inte fick den chansen när de var unga. Pratar med pappa om det men mamma viktigast. Det
viktigt för mamma att jag skall göra något som jag kan trivas med mamma kommer med förslag. (K2)
Ja, jag tror att det påverkar till en viss del. Om man har ett högre uppsatt yrke då vill man nog jobba med samma och om mamman jobbar med barn så vill kanske barnen också jobba med något liknande jobb. Skall jag läsa något i 4-5 år då skall jag jobba med det i resten av mitt liv. Tror det kan påverka man strävar efter något likvärdigt som föräldrarna. Få en annan blick om man inte har någon förebild i familjen att man får någon annan vuxen förebild. Inte överdriva berömmet. (M1
Jag tror föräldrarnas utbildning har relativt mycket med det att göra, för om Föräldrarna har utbildat till något som barnet tycker om kanske barnet tar lärdom av föräldrarna och väljer samma inriktning eller kurser men om föräldrarna har jätte tråkig utbildning så kan även barnet vilja ta sig längre och kämpa hårdare med sin utbildning för att få ett bättre jobb senare så barnet kan överträffa föräldrarna. Men de kan även vara så att föräldrarna struntat i skolan eller fått gå om eller läst komvux kanske dåliga betyg då kan barnet sätta sig på tvären och säga nä Varför skulle jag göra det du gjorde ju inte det. Men vill även tillägga att syskon om de finns har minst lika stor vikt om vilken utbildning dem har valt och tagit. Allting har alltid påverkan på något sätt, de beror mest på hur mycket ens egen vilja tar åt sig av världen och på vilket sätt.(M2)
7
Analys av resultatet
Efter att ha låtit resultatpresentationen vila några dagar så vill jag sammanfatta vad undersökningen gett mig för förståelse. I min studie så är det många intressanta aspekter som kommit fram. Inte minst så blev jag mycket förvånad över att ungdomarna tänker mer som oss vuxna än vad jag trodde, även om de inte gör sken av det i vardagen. Det skall vara trygghet, ramar, kärlek. Man skall finnas, bekräfta och vara delaktig. Dessa basala behov som t. ex Mazlow pekade på, är alltså det absolut viktiga. Den allra viktigaste faktorn som alla fyra ungdomarna lyfte fram är att utan kärlek, så uppstår inte trygghet. Båda dessa ingredienser i uppväxten är enligt Glasser (1996) grundläggande för att vi ska känna tillfredställelse. Utan kärlek så är det svårt att uppleva att de basala behoven som Mazlow ser som förutsättning för utveckling, blir tillfredsställda på ett positivt sätt. Att ungdomarna så öppenhjärtligt berättat om kärlekens och trygghetens betydelse förvånade mig något. Jag tolkar det på så sätt att trygghet är att bry sig om. Ungdomar vill tydligen ha respons på sin existens och sitt görande. Föräldrars stöd kan alltså ge inre motivation. Detta stöd ska enligt några av ungdomarna kompletteras med beröm men de lyfter också fram att gränser är viktigt.
”Jag tycker inte föräldrarna ska vara för snälla och att de ska bestämma.”(M1)
Några ungdomar pratar om glädjen som uppstår av egen inre motivation. Den kan uppstå genom att ungdomen utmanar sig själv. I mina intervjuer framkommer det att både egen inre kraft men också omgivningens intresse och ”pushande” är viktigt för studieframgång. Här menar någon att lärare och kompisar också bidrar. Vidare är det intressant för mig att konstatera att press, krav och att få ansvar är viktigt för ungdomarna. Dock verkar det som att en balans mellan för lite och för mycket krav är bäst.
”För mycket krav ansvar blir ett hinder”(M2)
Belöning och beröm verkar också enligt ungdomarna spela en roll för ”studiemotivationen”. Detta tycks vara ett bra sätt för uppmärksamhet.
”På högstadiet fick jag cd-skivor för bra prestationer”(M1)
Följande citat menar att brist på basal behovstillfredsställelse kan sporra och bli till utmaning:
Han hade blivit sporrad av att inte få något beröm eller bekräftelse. Det gav honom en inre motivation att lyckas för att bli sedd. Men det har inte skett för honom. Även att hans föräldrar är negativa så har det påverkat honom tvärtom att alltid tänka på att vara positiv. (M1)
Att självutveckling är viktigt att man måste klara sig själv det har han lärt sig av sin pappa att man aldrig lita på andra fullt ut då ser man det uppenbara vad som måste göras. (M2)
En av ungdomarna säger dock att ”kärleksfulla föräldrar” är tillräcklig belöning. Att deras föräldrar är viktiga är tydligt i deras svar men det handlar mer om hur de är som människor. Några av dem försöker också vara en förebild för sina syskon.
Att hjälpa, stötta och ge beröm tycker ungdomarna är viktigt för föräldraskap. Även att låta barnen välja sina egna intresse och drömmar.
7.1 Några speciellt tänkvärda ord från de intervjuade:
En god egenskap som denna ungdom pekar på, är att aldrig ge upp vid motgång och att alltid ha målet i sikte.
”Jag vågar ta chanser även om misslyckat så har jag provat igen och även om det är hårda tider så fokuserar jag framåt.”(K1)
”Gillar det som var förr respekten finns inte där för vuxna nu tycker jag.”(K2)
” Att dra paralleller på vad du vill göra vill du vara en luffare som säljer Aluma, du kan jobba i butik, eller i ett chefsjobb eller starta eget. ”(M1)
”Om man har det bra hemma mår man bättre och då har man energi och tryggheten ta sig ut och tänka ut egna saker.”(M2)
8
Sammanfattning och diskussion
Sammanfattningsvis kan jag tydligt se hur otroligt intressanta reflektioner dessa fyra ungdomar har och att de verkligen är beredda inför framtiden. De kommer att bli goda förebilder för sina kommande barn. Det har tydliggjorts att även ungdomar och inte bara vi vuxna tycker att det basala i livet skall framträda som trygghet, ramar, regler och kärlek. Det är så viktiga faktorer för att ungdomarna skall må bra och lyckas. Jag tror överlag att vi vuxna inte tror att barnen vill ha regler och ramar. Men det är det som är viktigt och även om de säger att vi är stränga, mossiga, att vi inte fattar någonting, så allt vi ger får vi tillbaks av dem om inte, nu så i framtiden. Se bara på tipsen om gott föräldraskap.
Jag ser också hur deras attityd har ändrats från första året av gymnasiet till nu. Deras medvetenhet om framtiden är stor och känns väldig glasklar. Jag ser även hur viktigt att det är man ger sina barn en stadig grogrund med starka rötter och att de tidigt tar eget ansvar med stöttning hemifrån. Ju tidigare man kan få sina barn att inse att de är sina egna ambassadörer för sina liv, ju tidigare kan de se helheten av sitt handlande. Jag imponeras av att de redan har så klara mål och att de redan vet vad de vill. De är fokuserade och målinriktade. Är det på grund av i vilket årtionde man är född i om jag nu ser till 80-90talisterna som jag har intervjuat så är valmöjligheterna många. Till utbildningar, kurser, ämne, resor och var man vill bo. Att flytta på sig känns inte som något hinder för ungdomar nu. Med mail, skype, sms, webkamera och alla andra uppkopplingar så är mil inga hinder.
”Dagens 80-talister är den mest beresta generationen i historien. De har jobbat i Sydney, back-packat i Anderna, pluggat i USA, varit volontärer i Togo och solat i Thailand. Och när de är hemma vid bloggar och twittrar de, de följer sina vänner världen över på Facebook och läser kanske på distans vid ett utländskt universitet. För dem ligger världen vid öppen, för dem finns det inga gränser, inga begränsningar, inga men och inga sen.”
("http://generationen.se/bevisen/aldres-forestallningar-hindrar-den-unga-kreativa-generationen")
om man som ungdom tidigt blir medveten om sin egen framtid, och ju mer man påverkar sina val desto mer kan man påverka livet. Vi lärare måste hjälpa dem förstå att om man ignorerar skolan så påverkar det deras framtid. Vi kan hjälpa dem att sätta ord på vad de gör och var de är på väg. Även att man vågar och ha tillit och prova på nya saker och få göra sina fel för att lära sig. Det är av väldigt stort värde att både föräldrar och ungdomarna själva har en positiv inställning till livet. Om man inte har stöd från föräldrarna i skolarbetet skall man försöka hitta någon annan vuxen som kan stötta dem i detta. Det är otroligt viktigt att hemmet inger trygghet.
Om man får trygghet och kärlek hemma så klarar man allting bättre. Föräldrarna skall lyssna på sina barn, bekräfta, berömma, orka traggla med läxor och vara stränga men rättvisa. Hur man klarar skolan beror framför allt mycket på hur relationen är hemma. Är föräldrarna uppdaterade över hur det går och har kontakt med skolan så har man en helhetssyn på sitt barn . Skolan har dock en viktig roll till att bjuda in och upprätthålla en god och stödjande kontakt med barnens viktiga hemförhållanden, det vill säga föräldrarna. Det finns föräldrar som inte är trygga med sina erfarenheter i livet och som har misslyckats hela tiden och det finns föräldrar som lyckas hela tiden. Det finns lika många sätt att vara föräldrar som det finns föräldrar inga är lika alla unika.
9
Fortsatt forskning
Varefter jag arbetat med min studie så har idéen vuxit fram hur en gruppintervju skulle ta sig ut med samma frågor. Nu arbetar jag med ca 15 stycken ungdomar i åldrarna 18-30 år. Jag skulle vilja göra en öppen intervju med de alla samtidigt för att se hur gruppdynamiken kan stjälpa eller hjälpa till i ett sådant forum. Det vore också intressant att få följa upp dessa fyra ungdomars tankar om några år. Hur tänker de då?
