Ordning och reda på gym

Självständigt arbete

30 högskolepoäng

Ordning och reda på gym

Keeping things tidy and in order at the gym

Assarsson, Pontus

Master-programmet

Idrottsvetenskapligt program, 120 hp 2019-08-19

Examinator: Johan Norberg Handledare: Torbjörn Andersson

2

Abstract

Author: Pontus Assarsson

Advisor: Torbjörn Andersson

University: Malmö University, Institution of Learning and Society, Sport Science

Purpose: The purpose is to increase our understanding of how social order is

created and maintained at gyms in Malmö.

Method: Ten gym facilities in Malmö have been visited by me personally, here semi-structured interviews (n=10) were carried out with site-responsible managers.

Results: The social order at gyms in Malmö is understood by the fact that there is consensus on the surface but that this consensus culture is only apparent because contradictions and social problems

nevertheless arise. For this, control systems and ordering measures have been established which are understood as monitoring and disciplining devices that transform misleading Malmö residents into tidy individuals.

3

Sammanfattning

Författare: Pontus Assarsson

Handledare: Torbjörn Andersson

Högskola: Malmö Universitet, Institutionen för Lärande och Samhälle,

Idrottsvetenskap

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur social ordning skapas och

upprätthålls på gym i Malmö.

Metod: Tio gymanläggningar i Malmö har besökts av mig personligen där semistrukturerade intervjuer (n=10) genomförts med

gymanläggningsansvariga platschefer.

Resultat: Den sociala ordningen på gym i Malmö förstås som att det råder konsensus på ytan men att denna konsensuskultur endast är skenbar eftersom motsättningar och sociala problem ändå uppstår. För detta har kontrollsystem och turordningsregler upprättats vilka förstås som övervaknings- och disciplineringsanordningar som omformar misskötsamma Malmöbor till rediga individer.

4

Innehållsförteckning

Kapitel 2. Begrepp och terminologi ... 9

2.1 Social ordning ... 9

2.2 Konsensus och konflikt... 9

2.3 Gym, gymkultur och gymbransch ... 10

Kapitel 3. Bakgrund ... 12

3.1 Den svenska skötsamhetskulturen ... 12

3.2 Världens svenskaste stad ... 13

3.3 Fakta om Malmö stad ... 14

3.4 Ger mediebilden Malmö stad rättvisa? ... 14

Kapitel 4. Tidigare forskning ... 16

4.1 Gymforskning i Sverige ... 16

4.2 Gymforskning internationellt... 17

4.3 Teoretiska positioneringar inom gymforskningen ... 18

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 20

Kapitel 5. Metod ... 21

5.1 Design och urvalsprocedur ... 21

5.2 Insamling av empiri ... 22

5.3 Analys och bearbetning av empiri ... 23

5

5.5 Tillförlitlighet och pålitlighet ... 25

5.6 Etiska överväganden ... 26

5.5 GDPR och personuppgiftshantering ... 27

Kapitel 6. Teoretiskt ramverk ... 28

6.1 Konsensusperspektivet ... 28

6.2 Konfliktperspektivet ... 29

6.3 Panoptisk disciplinering och biomakt ... 30

Kapitel 7. Resultat och analys ... 33

7.1 Allmän information om gymbranschen i Malmö ... 33

7.1.1 Vad är en gymanläggningsansvarig platschef ... 33

7.1.2 Platschefernas tidigare yrkeserfarenheter ... 34

7.1.3 Gympersonalens sammansättning och arbetsuppgifter ... 35

7.1.4 Gympersonalens utbildning ... 36

7.1.5 Kollektivavtal, lön och bonus inom gymbranschen i Malmö ... 37

7.1.6 Gymbranschens personliga tränare och instruktörer ... 38

7.1.7 Policydokument, interna regler och trivselregler ... 40

7.1.8 Gympersonalens befogenheter ... 42

7.1.9 Antal medlemmar och gymanläggningarnas öppettider ... 43

7.1.10 Beläggningsgraden under gymdygnets 24 timmar ... 44

7.1.11 Medlemsavgift och åldersgräns... 45

7.1.12 Medlemmarnas könsfördelning och tjejgymmen ... 46

7.1.13 In- och utpassering med tagg, medlemskort eller fingeravtryck ... 48

7.2 Social ordning på gym ... 49

7.2.1 Gym som social miljö ... 49

6

7.2.3 Skötsamma och misskötsamma medlemmar ... 53

7.2.4 Avstängningar och förfrågningar ... 54

7.2.5 Konflikter och motsättningar på gym ... 56

7.2.6 Dopning och olagliga preparat ... 62

7.2.7 Quickfix och snabba lösningar ... 64

7.3 Konsensus- och konfliktperspektivet på gym i Malmö ... 65

7.3.1 Platschefernas roll och beskrivning av gymbranschen i Malmö ... 65

7.3.2 Upprätthållandet av den sociala ordningen ... 65

7.3.3 Betalande gymmedlemmars skyldigheter ... 66

7.3.4 Ordningsproblemen och hur dessa hanteras ... 66

7.3.5 Iakttagbar sammanhållning på gym i Malmö ... 68

7.4 Panoptisk disciplinering och biomakt på gym i Malmö ... 68

7.4.1 Gymbranschens funktion ... 69

7.4.2 Den makt som för oss är osynlig – är synlig för Foucault ... 69

7.4.3 Maktformerna manifesteras i resultatet ... 70

7.4.4 Den omvända kritiken ... 73

Kapitel 8. Diskussion ... 75

8.1 Teoridiskussion ... 75

8.2 Metoddiskussion ... 78

8.3 Resultatdiskussion ... 79

8.4 Förslag på framtida forskning ... 82

Kapitel 9. Konklusion ... 83

Referenser ... 84 Bilaga 1 Mejlutskick

7

1.Introduktion

Social ordning är ett grundläggande begrepp inom sociologin (Hechter & Horne, 2009: 1). Detta kärnteoretiska begrepp är spännande att studera eftersom utan social ordning skulle det inte finnas något socialt liv att kännas vid (Marantz, 1978: 414). Det skulle inte finnas något jordbruk, ingen bransch, ingen handel, ingen ekonomisk utveckling, ingen teknisk utveckling, ingen rättvisa, ingen vetenskap och ingen mänsklig utveckling (Hechter & Horne, 2009: xiii). Men även om det ofta är okänt, handlar problem med social ordning ofta om frågor som är centrala för sociologin i materiella områden så skilda som brottslighet och avvikelse, sociala rörelser, organisationer och familjen (Hechter & Horne, 2009: xiii). Med andra ord är social ordning närvarande när medlemmar håller med om ett gemensamt socialt avtal som säger att vissa lagar och regler måste följas och vissa standarder, värderingar och normer upprätthållas. Beteenden, värderingar och övertygelser som strider mot den sociala ordningens turordning är vanligtvis betraktade som avvikande och/eller farliga och begränsas genom att lagarna,

reglerna, normerna och tabuerna följs (Cole, 2019).

Men hur fungerar den sociala ordningen på gym? Gymmen är platser där många människor vistas och där behov finns av att visa hänsyn och respekt. Gym är också sociala arenor för social interaktion som endast kan fungera om samordningsproblem löses

förebyggande och effektivt. Målet med denna studie är inte att ge ytterligare ännu en sociologisk inspirerad författare huvudbry i att förstå problemet med social ordning i sin helhet, utan att öka förståelsen för hur social ordning skapas och upprätthålls på gym. Studieobjektet är idrotts- och samhällsvetenskapligt intressant eftersom gymmen har omvandlats till en kulturellt skapande social arena och samlingspunkt (Andreasson & Johansson, 2014: 10). På denna plats förenas under ett och samma tak en mängd olika träningsformer. I ofta ljusa och moderna lokaler kan medlemmar lyfta vikter och ägna sig åt styrketräning eller olika gruppträningspass. På olika gymanläggningar erbjuds numera även teknisk och professionellt kunnande samt adekvat utrustning för utvecklandet av en aktiv och hälsosam livsstil. Följaktligen har de träningsformer som dessa gymanläggningar erbjuder kommit att ses av vissa som en potentiell lösning på allehanda folkhälsoproblem (Andreasson & Johansson, 2014: 10). Härigenom kan gymmen potentiellt fungera som socialiserande och integrerande institutioner för jämviktskapande insatser som är av speciell vikt i samhällslivet för många människor. Men för att social ordning ska uppstå och bibehållas måste två separata problem övervinnas. Människor måste kunna samordna sina handlingar och de måste

8

1.1 Syfte

Syftet är att öka förståelsen för hur social ordning skapas och upprätthålls på gym i Malmö.

1.1.1 Forskningsfrågor

Syftet besvaras genom följande forskningsfrågor:

• Hur beskriver respektive platschef gymbranschen i Malmö? • Har betalande gymmedlemmar några skyldigheter?

• Om det förekommer ordningsproblem varför är det så och hur hanteras dessa i så fall? • Hur upprätthålls den sociala ordningen inom gymbranschen i Malmö?

• Om det existerar en sammanhållning på gym – hur kan den förstås?

1.1.2 Avgränsningar

Denna studie avgränsas till Sveriges tredje största stad Malmö. Studien begränsas därmed demografiskt genom att bortse från hur den sociala ordningen på gym i andra delar av landet ter sig. Avgränsningen innebär dock inte att alla gymanläggningar i Malmö har undersökts utan endast ett tiotal. Trots denna demografiska avgränsning bedriver några av

tillgänglighetsurvalets besökta gymorganisationer liknande verksamhet nationellt såväl som internationellt. Anledning till att studien avgränsas till Malmö grundar sig på att Malmö är en intressant stad med många olika konkurrerande gymorganisationer närvarande. Till detta motiveras valet av bekvämlighetsskäl eftersom Malmö är min hemort.

9

2. Begrepp och terminologi

Här tydliggörs studiens terminologi sett till den här studiens syftesformulering.

2.1 Social ordning

Social ordning är ett grundläggande begrepp inom sociologi (Hechter & Horne, 2009: 1). Begreppet hänvisar till hur de olika komponenterna i samhället – sociala strukturer och institutioner, sociala relationer, sociala interaktioner och kulturella egenskaper som normer, övertygelser och värderingar – arbetar tillsammans för att upprätthålla status quo. Det vill säga ett oförändrat tillstånd, där status quo relaterar till att vidmakthålla nuvarande strukturer och värderingar. Social ordning kan observeras inom formella och informella grupper, institutioner och organisationer, geografiska regioner samt nationella samhällen, och även i det globala samhällets skala. Inom alla dessa är social ordning oftast hierarkisk i naturen; vissa människor har mer makt än andra för att upprätthålla lagar, regler och normer som är nödvändiga för att bevara den sociala ordningen (Cole, 2019; Hechter & Horne, 2009). Kärnan i det sociala avtalet ligger till grund för den engelske filosofen Thomas Hobbes (1588–1679) teori om social ordning. I sin bok Leviathan (1651) insåg Hobbes att utan någon form av socialt avtal kunde det inte finns något samhälle, och kaos och oordning skulle

reagera. Enligt Hobbes skapades moderna stater för att ge social ordning. Folk instämmer med att bemyndiga staten att upprätthålla rättsstatsprincipen, och i gengäld ger de upp viss enskild makt. När sociologin blev ett etablerat studieområde blev tidiga tänkare starkt intresserade av frågan om social ordning. Stiftande tänkare som Karl Marx och Émile Durkheim fokuserade sin uppmärksamhet på de betydande övergångar som inträffade före och under deras livstid, inklusive industrialisering, urbanisering och avtagande av religion som en betydande kraft i det sociala livet. Dessa två teoretiker hade emellertid motsatta syner på hur social ordning uppnås och upprätthålls, liksom i vilken uträckning (Cole, 2019; Hobbes, 2004).

2.2 Konsensus och konflikt

Begreppet konsensus kan definieras som att vara enig eller komma överens

(Nationalencyklopedin, 2019d). Begreppet används ofta för att beteckna enlighet mellan medlemmar i ett socialt system – t.ex. en nation, yrkesgrupp eller familj – vad angår värden, normer, regler, målsättningar etc. När majoriteten av en befolkning, och i synnerhet

10

resurser, politiska målsättningar m.m. så råder konsensus. Begreppet konflikt kan definieras som när två eller flera medlemmar, grupper, organisationer eller länder inte kan komma överens (Nationalencyklopedin, 2019e). Alltså motsatsen till konsensusbegreppet ovan. Inom samhällsvetenskaperna hävdar så kallade konsensusteorier att en grundläggande

värdegemenskap är en konfliktbegränsande, nödvändig förutsättning för ett samhällets fortbestånd. Värdegemenskapen ses som förklaringen till Thomas Hobbes klassiska frågeställning om den sociala ordningens natur (”the problem of order”). Motsatsen till konsensusteorierna är de konfliktteorier som betonar tvång och kamp som historiens primära drivkrafter. Socialiserande och integrerande institutioner som familjen, skolan, massmedierna och andra jämviktskapande instanser är av speciell vikt för konsensusteorier. De flesta

moderna samhällsteorier tar upp både konflikt och konsensus som förklaringar till social ordning (Meeuwisse & Swärd, 2013; 107; Nationalencyklopedin, 2019d, 2019e).

2.3 Gym, gymkultur och gymbransch

Gym beskrivs som en anläggning för fysisk träning och kroppsvård. På gym ligger det praktiska fokuset vanligtvis på att träna och därmed på träningsaktiviteter som äger rum på gymmets område, här ingår styrketräningsutrustning (Nationalencyklopedin, 2019a). De gym som ingår i denna studies tillgänglighetsurval har skilt sig avseende prisnivå samt näringslivs- och förvärvsverksamhet i form av allt från ideella idrottsföreningsgym till privata och mer kommersiella gymorganisationer.

Kultur kan förenklat sägas beteckna det som medlemmar tillsammans har, gör och tänker, dvs. både materiella ting, beteendemönster och tänkande (Nationalencyklopedin, 2019b). Mer utförligt inbegriper gymkulturen en historia av socialt överförbara levnadsmönster i form av fysisk träning av kroppen inom en population. Gymkultur inbegriper den komplicerade helhet som innehåller erfarenheter, tro, moralbegrepp, rättsföreställningar, seder och alla övriga färdigheter och vanor som gymmedlemmar förväntas förvärva eller ha förvärvat. Därmed kan gymkultur sägas beteckna ett processuellt sammanhang. I detta står socioekonomiska

förhållanden, kulturella produkter (t.ex. tanke- och beteendemönster) samt olika slags

gymmedlemmar i ständig interaktion, där också historien medagerar. En konsekvens av detta synsätt blir att det inte endast finns en gymkultur, utan också delkulturer (utifrån exempelvis klass och kön) samt inom dessa även subkulturer (exempelvis kroppsbyggare, motionärer). På en viss nivå ter sig gymkulturen således som ett konglomerat av kulturer, som sinsemellan uppvisar både likheter och olikheter (Nationalencyklopedin, 2019b).

11

Slutligen kommer termen gymbransch till användning för att beteckna likartad näringslivs- eller förvärvsverksamhet inom området gym. Termen bransch används ofta i namnet på en framväxande industrigren (Nationalencyklopedin, 2019c). Genom industrialiseringen av den tidigare källarkulturen med sina tunga fria vikter har gymmet förändrats genom

kommersialiserings-, professionaliserings- och globaliseringsprocesser (Andreasson & Johansson, 2014: 10). Successivt har gymmet omvandlats till en global samlingspunkt och en kulturellt skapande miljardbransch. Följaktligen har de träningsformer som dessa

gymanläggningar erbjuder kommit att ses av vissa som en potentiell lösning på allehanda folkhälsoproblem (Andreasson & Johansson, 2014: 10). Begreppet gymbransch används inte minst i denna studie för att synliggöra stora och nationella och internationella

12

3. Bakgrund

Här beskrivs en bakgrund relaterat till Malmö stad.

3.1 Den svenska skötsamhetskulturen

Denna studie behandlar hur social ordning skapas och upprätthålls på gym. Här kan man nog tala om en potentiell skötsamhetskultur, där likheterna i människors beteende är större än skillnaderna. Förr var det folkrörelser som utgjorde gräsrotsorganisationer, nu är det institutioner som gym. Förr mera anden, nu mera kroppen.

Under industrialismens framväxt (perioden 1830–1920) flyttade många människor till städerna (Meeuwisse & Swärd, 2013: 31). De snabbt växande städerna uppfattades av samtiden som ”osunda”, som en grogrund för missförhållanden av olika slag. Många missförhållanden som uppmärksammades (fattigdom, tiggeri, familjevård, dryckenskap, dåliga bostäder, skador och påfrestningar i arbetslivet med mera) hade funnits även tidigare. Men nu knöts de till en påtaglig samhällsomvandling med skärpta klassmotsättningar. I Europa krävde så småningom arbetarrörelsen reformprogram och socialpolitik samtidigt som en ”skötsamhetskultur” utvecklades. Den skötsamme arbetaren var nykter, sedlig och

behandlade sin familj med respekt. Denna skötsamhetskultur utgjorde en dimension av vardagen, och tog sig uttryck i beteenden, idéer, attityder, i sådant som vi med ett gemensamt begrepp kan kalla mentalitet. I boken Den skötsamme arbetaren (1988) skriver Ambjörnsson mer eller mindre hur den svenska skötsamheten växte fram i ett norrländskt samhälle under några decennier kring förra sekelskiftet, då krogkulturen ersattes av nykterhetsloger och bildningsförbund. Skötsamheten blev ett argument i kampen för rösträtt och medborgerligt förtroende (Ambjörnsson, 1988).

I takt med demokratiseringen och etablerandet av liberala fri- och rättigheter uppstod också ett behov av att sätta gränser; det hävdades att de liberala friheterna inte kunde omfatta alla. Genom olika tvångslagar fick myndigheter i många europeiska länder en långtgående rätt att ingripa mot vissa grupper i befolkningen, även om de inte hade gjort sig skyldiga till brott. De gällde bland annat alkoholister, vanartiga barn och ungdomar, smittbärare och människor som inte tog sitt försörjningsansvar på allvar enligt bedömarna (Meeuwisse & Swärd, 2013: 31).

13

3.2 Världens svenskaste stad

Den amerikanska staden Chicago var vid seklets början en stad i våldsam förändring (Meeuwisse & Swärd, 2013: 177). Den ena immigrantvågen avlöste den andra, vilket orsakade dynamiska omvandlingsprocesser i stadsmiljön och i sammansättningen av befolkningen. Staden blev en kulturell smältdegel. Det var framför allt intresset för dessa förändringar och deras konsekvenser som inspirerade Robert Park (1864–1944), andra generationens sociologer vid Chicagoskolan och hans medarbetare till en hel serie studier, som samtliga kännetecknades av en strävan att komma staden och dess invånare nära inpå livet (Meeuwisse & Swärd, 2013: 177; Mukhtar-Landgren, 2012: 87). Det som utmärkte Park var hans stora intresse för att direkt på fältet undersöka aktuella sociala företeelser och

problem. Ämnesvalet var mycket varierat, dock kan man skönja en viss förkärlek för de befolkningsgrupper som utgjorde den mest påtagliga drivkraften i den stora

förändringsprocessen, nämligen invandrarna. Men också för de grupper som uppfattades som avvikande i något avseende – brottslingar, prostituerade, kringvandrande arbetare – som genom sina speciella livsstilar och syn på tillvaron kunde ge viktig kunskap i arbetet med att fylla ut bilden av hur Chicago – ”den mest amerikanska av alla amerikanska städer” – fungerade (Meeuwisse & Swärd, 2013: 177).

I likhet med Chicagoskolan finner även jag det intressant och spännande att komma Malmö stad och dess invånare nära inpå livet genom min studie om hur social ordning skapas och upprätthålls på gym i Malmö. Här ligger det nära till hands att associera den amerikanska staden Chicago med dess tidigare vetenskapligt undersökta sociala företeelser och problem till en svensk stad som cirka hundra år senare fått bära epitetet Sveriges Chicago, nämligen Malmö (Mulinari, 2017: 206). Malmö, som av journalisten Per Svensson också kallats ”Världens svenskaste stad”, staden ”där betongen är som råast, samförståndsandan äldst, invånarna med invandrarbakgrund flest, atmosfären mest amerikansk, kaxigheten värst, framtidshungern störst…” (Meeuwisse & Swärd, 2013: 177; Svensson 2011). Men en kritisk mot Svenssons tolkning anträffas i Holgersen (2014: 29). Han menar att istället för att söka förklaringar i vaga begrepp om modernitet (se Svensson) tar Holgersen istället utgångspunkt i faktiska politisk-ekonomiska relationer och klass intressen. I sin avhandling som syftar till att undersöka dialektiken mellan stadsplanering och politik å ena sidan och ekonomiska

14

3.3 Fakta om Malmö stad

Malmö stad, är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län (Malmö stad, 2017). Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Skåne med Öresund i väster. På andra sidan Öresund gränsar Malmö till Köpenhamns kommun i Danmark som staden förbinds med via Öresundsbron. Malmö sägs därför vara porten till/från Europa. Intressant fakta om Malmö är att det bor över 182 olika nationaliteter staden och hälften av Malmöborna är under 35år. Den totala befolkningen i Malmö uppgick vid årsskiftet 2017/2018 till 333 633 personer (168 628 kvinnor och 165 005 män). Medan den disponibla inkomsten år 2016 för totalt 328 494 invånare var 177 859 kr (164 385 kr för kvinnor och 191 675 kr för män), medianvärdet för Sverige samma år var 313 000 kr (Malmö Stad, 2017).

3.4 Ger mediebilden Malmö stad rättvisa?

Malmö har i decennier haft rykte om sig som ”Sveriges Chicago” (Mulinari, 2017: 206; Svenska Dagbladet, 17 mars 2019). Ökennamnet har fått ny aktualitet efter den senaste vågen av skottlossningar, mord och sprängdåd (Mulinari, 2015: 321; Sydsvenskan, 10 maj 2019). Men varför drabbas Malmö av så mycket gängkriminalitet, skottlossningar och mord?

Kriminologen Sven Granath vid polisen NOA (Nationella operativa avdelningen) pekar på ett antal faktorer:

Malmö har större sociala problem än andra svenska städer. Barnfattigdom. Trångboddhet. Fler unga lockas till gängkriminalitet. Det som gör att Malmö sticker iväg i

mordstatistiken är ju just skjutningar mellan kriminella. Tillgången till vapen är stor. Malmö är inkörsport för både illegala vapen och narkotika som kommer landsvägen [läs Öresundsbron] till Sverige. Dessutom har Malmö en stor svart ekonomi och en stor narkotikamarknad som är sammanflätad med den grova brottsligheten.

(Helsingborgs Dagblad, 20 februari 2017).

Malmö uppfattas också i utlåtanden från politiska makthavare befinna sig i ”känslan av att staden behöver försvaras” (Mulinari, 2015: 322). Vid ett tillfälle besökte också inrikesminister Anders Ygeman Malmö för att hålla en presskonferens och diskutera den senaste tidens våldsvåg. Han menade att:

15

Alla medborgare – fattig som rik – som anlitar svarttaxi, köper en falafel eller klippning utan kvitto eller tar en lina kokain på helgen ”göder” den grova kriminaliteten. Även medborgarna har ett ansvar att inte göda brottsligheten och att det kan bli aktuellt med husarrest för unga.

(Aftonbladet, 13 februari 2017).

Så ger mediebilden Malmö rättvisa? Tja, svaret beror på vem man frågar. För samtidigt som mediebilden ovan kan te sig avskräckande pågår många Malmöprojekt som drar folk

internationellt. Till exempel rekryterar många Malmöbolag varje år och bland dem finns spelstudion Massive Entertainment som är största motorn i spelregionen. Hos Massives 600 anställda finns fler än 48 nationaliteter representerade, säger vd David Polfeldt. Vidare menar han också att ”det är lättare att rekrytera internationellt än från Sverige nu för tiden” (Svenska Dagbladet, 17 mars 2019). I jakten på talanger marknadsför Massive Malmö stenhårt. Man talar om livsstil och kultur, tillgång på bostäder och barnomsorg. Här finns också den erkända spelskolan The Game Assembly. Men vad som egentligen gör just Malmö hett kan David Polfeldt inte svara på:

Staden har oförklarligt många spelstudios och oförklarligt många spelsuccéer. Vad som driver det vet jag inte, men en sak jag fått lära mig av dem som flyttar hit är att för dem är Malmö och den här delen av Sverige en plats som bjuder på den ”Skandinaviska

drömmen”. Den här bilden av Malmö som finns i svensk media, helt ärligt, med ”Gangstermalmö” och Sveriges Chicago och sådant… De som flyttar hit från Mexico City, Manilla eller Los Angeles kan inte hålla sig för skratt när de hör att svenskarna tycker att det är en farlig plats.

(Svenska Dagbladet, 17 mars 2019).

Malmö som stad hyser möjligheter. Den unga, relativt fattiga Malmöbefolkningen har trots denna bakgrund lockat till sig flera av gymbranschens aktörer som ser potential. Med ett ökande stillasittande hos befolkningen har statliga subventioner såsom friskvårdsbidrag för anställda och fysisk aktivitet på recept till alla behövande i sin tur givit gymbranschen intjäningspotential och stabila kassaflöden. Utmaningen härnäst är tävlan om kunderna.

16

4. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare svensk och internationell sociologiskt inriktad forskning på gym. Emellertid har det varit svårt att finna specifika studier som enbart undersökt social ordning på gym. Själva skötsamhetskulturen finns där men hur social ordning skapas och upprätthålls på gym tas, inom forskningsfältet, aningen för givet.

4.1 Gymforskning i Sverige

Inom svensk sociologiskt inriktad forskning på gym finns det ett fåtal betydande forskare. Man kan med enkelhet säga att forskningsområdet domineras av Jesper Andreasson och Thomas Johansson. De har tillsammans bedrivit forskningsprojekt inom området gym och fitness i flera år. Johansson skrev redan 1998 boken Den skulpterade kroppen som är en av Sveriges första böcker om svensk gymkultur. Boken handlar om de kroppsideal som gestaltades och trädde fram i 1990-talets svenska gym. Sedan dess har gymbranschen

expanderat avsevärt och etablerats som ett globalt kroppskulturellt fenomen. År 2002 arbetade de båda forskarna tillsammans i ett forskningsprojekt om ungdom, kön och sexualitet.

Samarbetet fungerade väl och ett par år senare, när Andreasson startade ett etnografiskt forskningsprojekt om bodybuilding, doping och gymkultur, började de också att diskutera ett eventuellt samarbete. Den senaste boken Fitnessrevolutionen från 2014, tillsammans med ett flertal publicerade vetenskapliga artiklar från 2014 och framåt, är ett resultat av det

samarbetet och de synergieffekter som deras gemensamma forskningsintresse renderat (Andreasson & Johansson, 2015: 8) (För fler vetenskapliga artiklar se vidare Andreasson & Johansson, 2014; 2016a; 2016b; 2017.) Ytterligare en svensk forskare som studerat gym under mitten av 1990-talet är Söderström med sin avhandling om Gymkulturens logik (1999). Studien analyserar gymbesökares attityder på två gym i Umeå. Specifikt handlar studien om vad som händer på gym och hur samspelet mellan gym, kropp och samhälle ska förstås. I studien genomförde Söderström observationer och delade ut enkätformulär under våren 1994 fram till hösten 1995. Slutsatsen utmynnade i att gymmen i stor utsträckning kännetecknades av det som är typiskt för det moderna samhället (ordning, rutiner, system). Dessa moderna processer var framträdande och guidande aktiviteter på gym och skapade sin logik. Slutsatsen från Söderströms avhandling är värd att betänka och så småningom ställa i relation till min egen gymstudie.

17

4.2 Gymforskning internationellt

Inom den internationellt sociologiskt inriktade forskningen på gym finns flera forskare värda att nämna såsom Sassatelli (1999a, 1999b), Crossley (2006, 2008) och Hudson (2013, 2016) med flera. Genomgången visar att många gymstudier är typiska fallstudier som använder sig av etnografiska och kvalitativa insamlingsmetoder. Sassatelli sticker ut som enskild forskare eftersom hon framträder i många av andra forskares vetenskapliga artiklar. En rimlig

förklaring till detta kan vara att hon forskat om gym- och fitnesskultur under en längre tid. Under åren 1994/1995 studerade hon två olika gym i Italien genom deltagande observation, informella intervjuer med gymbesökare och personal samt semi-strukturerade intervjuer med 28 gymbesökare. Syftet med studien var att jämföra och kontrastera två olika gyms sociala miljöer och interaktionsregler utifrån Goffmans teori om inramning för att belysa

gymbesökarnas erfarenheter. Tesen utgick från att ju fler gymbesökare som jämför sig med andra och ett visst kroppsideal, desto mindre blir sannolikheten att de fortsätter delta

regelbundet i gymträning. Slutsatsen Sassatelli drar är att tesen stämmer och dessutom slutar i uppbyggnaden av en paradox. Detta eftersom möjligheten att filtrera bort jämförelseaspekten samtidigt som man bedriver en aktivitet som syftar till att uppnå ett visst kroppsideal är avgörande för att skydda den enskilde gymbesökaren mot farliga exponeringar av deras brister. Hon menar alltså att så småningom kommer gymbesökaren att känna sig otillräcklig, och ju svårare kommer det att vara för gymbesökaren att koncentrera sig på att utföra varje kroppsövning och vidmakthålla sin koncentration på sitt träningsprogram, därav avbrottet (Sassatelli, 1999a). Genomgången av tidigare forskning visar även att flera internationella forskare under det senaste decenniet börjat diskutera sina resultat i förhållande till forskning på området. Däribland Pedersen och Tjørhøj-Thomsen (2017) som hänvisar och diskuterar sitt resultat i förhållande till bland annat Sassatellis, Crossleys och Thualagants (2016) arbete. Exempelvis diskuterar Pedersen och Tjørhøj-Thomsen sitt resultat i motsättning till Sassatelli. De menar att gymträning inte är så individualistiskt och självcentrerat som Sassatellis

forskning ger sken av. Deras resultat visar i stället att gymbesökarna upplevde både mental och social tillfredsställelse från sitt kroppsliga arbete och att gymträning associerades med njutning och umgänge med vänner. Enligt Pedersen och Tjørhøj-Thomsen bekräftas deras resultat av tidigare forskning utförd av bland annat Crossley (2006). Crossley utforskade gymbesökares motiv för att träna samt skäl för att upprätthålla träningen. Han genomförde etnografiskt fältarbete med deltagande observation och korta informella samtal på ett gym i Manchester, Storbritannien. Resultatet visade att en av huvudorsakerna till att gymbesökare

18

ansluter sig till ett gym är att komma i form. Dock noterade han att gå med i ett gym är annorlunda än att hålla fast vid det. Många fler gymbesökare hanterade enligt Crossley den förra mer än den senare. Vidare hävdade han att regelbundna gymbesökare anammar nya uppsättningar motiv och skäl som blir tillgängliga för dem, till viss del på grund av de förvärv som en gymkarriär möjliggör: det vill säga gymbaserat vänskapsförhållande, kroppsligt lärande samt erfarenheter av en förvandlad känsla av sig själv. Härtill har Crossley försökt utveckla sitt resonemang genom en hänvisning till de oavsiktliga sidoeffekter som ett långsiktigt gymdeltagande ger upphov till.

4.3 Teoretiska positioneringar inom gymforskningen

Genomgången av tidigare forskning på gym avslöjar även de mest förekommande

sociologiska teoretiska positioneringarna som använts för att förstå och förklara det moderna gymmet som fenomen. Mest förekommande inom gymforskningen är Pierre Bourdieus (1930–2002) kapitalbegrepp hämtat från hans habitus- och fältteori. Jag ska därför kort förklara denna. Pierre Bourdieus kapitalbegrepp representerar olika typer av kapital (ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt). Bourdieu menar att dessa olika typer av kapital kan användas och spridas ut på olika fält. Fält är, enligt Bourdieu, en arena för kamp ”ett fält för strider” (Ritzer & Stepnisky, 2011: 428). Bland tidigare gymforskning som granskats används dock främst begreppet kroppsligt kapital. Detta begrepp används som en synonym för Bourdieus tolkning av förkroppsligat kulturellt kapital. Det är framför allt Hutson (2013, 2016) som likt Bourdieu menar att för att kroppsligt kapital ska vara funktionellt, måste det användas och spridas ut inom ett förutbestämt utrymme där sådant kapital värderas, vad Bourdieu kallar fält. Inom gymfältet, tenderar muskulösa, tonade och väldefinierade kroppar tillskrivas högre status än de som inte framträder på detta sätt, menar Hutson (2013, 2016). Faktum är att kroppar som framträder som överviktiga riskerar att diskreditera människorna som rör sig inom dessa fält. Hudson (2013: 65) exemplifierar detta genom att beskriva en händelse där en sådan förlust av status blev ett faktum när en

aerobicinstruktör i San Francisco blev uppsagd på grund av sin övervikt. Vidare används också George Ritzers utvecklade koncept McDonaldisering, som generell teoretisk samtidsdiagnos i flera av de senaste årens diskussioner om det moderna gymmet som samhällsfenomen. Jag ska därför kort beskriva denna ofta förekommande teoretiska positionering. George Ritzer (1940–) är en amerikansk sociologiprofessor. Hans mest anmärkningsvärda bidrag hittills är hans begrepp McDonaldization, som tar utgångpunkt i

19

Max Webers idé om rationalisering genom perspektiv på snabbmatsindustrin. Främst är det Webers beskrivning av det moderna samhället som ett samhälle kännetecknat av

rationalisering som Ritzer förhåller sig till. Kopplingen till snabbmatskedjor, såsom

McDonalds, blir i det perspektivet att dessa organisationer enligt Ritzer kommer att spela en stor roll som ”organisatoriska krafter” för ökad rationalisering. McDonaldiseringen blir ett sätt att framhålla den globala likriktningen, eftersom McDonalds-restaurangerna ser praktiskt taget likadana ut världen över. I sinom tid även gymbranchen. Mer ingående föreslår Ritzer att det finns fyra primära principer som ligger till grund för framgången med McDonalds-modellen: effektivisering, mätbarhet, förutsägbarhet och kontroll (Ritzer, 2011: 14).

• Effektivisering – handlar om att finna den mest gymsamma metoden för att höja effektiviteten i sin verksamhet genom att effektivisera, standardisera och automatisera produktionsprocessen samt påskynda konsumtionsprocessen. I exemplet hos

McDonalds kunder är det, det snabbaste sättet att komma från att vara hungrig till att bli mätt. Ekonomiskt sett försöker företagen uppnå maximal vinst med minimal användning av material och mänskliga resurser.

• Mätbarhet – handlar om att målet för verksamheten bör vara kvantifierbart istället för subjektivt. I strävan efter denna mervärdesstrategi försöker McDonalds och dess konkurrenter att betona de uppmätta, rationella dimensionerna av deras produkter, märka dem ”Big Mac” eller ”Quarter Pounder”.

• Förutsägbarhet – handlar om att produkterna och tjänsterna som erbjuds är mycket förutsägbara. Detta gäller även arbetstagarna i dessa organisationer. Deras uppgifter är mycket repetitiva, mycket rutinmässiga och förutsägbara.

• Kontroll – handlar om ökad kontroll över tillverknings- och konsumtionsprocesser. Genom McDonaldiseringen uppnås kontroll genom ersättning av människa med icke-mänsklig teknik eftersom den stora källan till osäkerhet, oförutsägbarhet och

ineffektivitet i alla rationaliseringssystem är människor – antingen de som arbetar inom den eller de som tjänar den. Åtgärder för att öka kontrollen är alltså riktade mot människor. Således är principerna ovan även tecken för ökad rationalisering av gym. (Ritzer, 2011: 14).

20

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Genomgången av tidigare forskning på gym visar att många gymstudier är typiska fallstudier som använder sig av etnografiska och kvalitativa insamlingsmetoder. Till detta har en typisk gymstudie en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik. Enligt min tidigare textgenomgång (se Assarsson, 2018) har ett fåtal forskare använt sig av samma data för att skriva ytterligare artiklar i forskningsfältet. Detta indikerar att forskningen på ämnet är relativt koncentrerad. I relation till detta har flera forskare under det senaste decenniet börjat diskutera sina resultat i förhållande till forskning på området. Detta innebär i förlängningen att

forskningen på fältet börjar ackumuleras och gradvis också bli än mer förtätad. En sammanfattande slutsats kan därmed vara att både den nationella och internationella sociologiskt inriktade forskningen på gym i dagsläget är relativt koncentrerad men att jag genom min gymstudie visar på nya perspektiv som gradvis kan vidga forskningsfältet. Till skillnad från tidigare forskning som mer fokuserar på gymträning och hälsoaspekter. Har jag med mina nya perspektiv och sociologiskt inspirerade kärnbegrepp försökt vidga

förhållningssättet till vad som rimligtvis kan öka vår förståelse kring social ordning på gym. Gym som en plats där många människor samlas och där behov finns av att visa respekt.

21

5. Metod

Här presenteras studiens metodologiska tillvägagångssätt.

5.1 Design och urvalsprocedur

För denna studiens ändamål har jag valt att genomföra en intervjuundersökning med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Forskningsdesignen bygger på semistrukturerade intervjuer med tio gymanläggningsansvariga platschefer från tio olika gymanläggningar i Malmö. Vidare har ett bekvämlighets- och tillgänglighetsurval skapats i urvalsprocessen och tillämpats som strategi. Ett så kallat bekvämlighetsurval består som namnet antyder av sådana personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga för forskaren (Bryman, 2011: 194). Ett problem med detta val av strategi är att det är mycket svårt att generalisera resultaten man får eftersom vi inte vet vad urvalet är representativt för. Denna studies medverkande

intervjupersoner består helt enkelt i denna studie av personer som besvarade mitt mejlutskick och därigenom ställde upp och fanns tillgängliga för intervju. Dessa personer består av gymanläggningsansvariga platschefer och är med stor sannolikhet inte representativa för gymbranschen varken i Malmö eller i övriga delar av landet i sin helhet – själva det faktum att just dessa personer valt att medverka och inte andra skiljer även dem från andra i allmänhet. Detta betyder i och med detta inte att ett bekvämlighetsurval som strategi är helt meningslöst som metodologiskt tillvägagångsätt (Bryman, 2011: 194). Utan det är ett accepterat och legitimt sätt att genomföra en analys på, och på så sätt kan ett bekvämlighetsurval fungera bra. Vidare kan det omfattande intervjumaterialet som samlats in även fungera som en

språngbräda för fortsatt forskning även om de data som blir resultat inte utgör några slutgiltiga resultat på grund av svårigheterna att generalisera (Bryman, 2011: 195).

Inledningsvis i urvalsproceduren valde jag att följa visa urvalskriterier. Till att börja med kontaktade jag flera olika typer av gym med varierande organisationstillhörighet. Orsaken till detta förfarande var att jag har försökte få en jämn fördelning av Malmöbornas gymbesök. Därför valde jag att kontakta såväl gym drivna av ideella idrottsföreningar som stora internationella gymkedjor driva av riskkapitalbolag till mindre privatägda gym drivna av delägarskap som etablerat sig i Malmö. Genom denna varierande organisationstillhörighet har jag försökt täcka in flera olika gym som bedriver närings- och förvärvsverksamhet och vänder sig till Malmöborna vårterminen 2019. Om jag dessutom följer Malmö stads senaste

22

fått återkoppling från och intervjuat tio gymanläggningsansvariga platschefer som befinner sig i alla dessa stadsområden. Totalt finns det ungefär ett femtiotal märkbara

gymanläggningar i Malmö. Här vill jag återigen understryka att trots denna varierande

organisationstillhörighet och stadsområdesspridning bland tillgängliga gym i denna studie kan dessa ändå inte sägas vara representativa för gymbranschen i Malmö likväl som Sverige i övrigt.

5.2 Insamling av empiri

Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer (från 45 minuter till som längst 150 minuter) med gymanläggningsansvariga platschefer (medelålder 30 år) under mars månad 2019. Inför varje intervju informerade jag intervjupersonen om studiens syfte och att det var okej att hoppa över frågor eller avbryta intervjun när som helst samt att svaren skulle

redovisas anonymt av mig i framskrivningen av föreliggande studie. De frågor som ställdes till intervjupersonerna har täckt in olika kategorier eller teman. Först ställdes frågor om platschefens yrkesroll och tidigare yrkeserfarenheter. Sedan gick jag över till frågor om gymanläggningen som social miljö, arbetsplats och deras personliga upplevelser av

gymmedlemmar. Sedermera frågade jag hur det fungerade på gymmet och om där fanns några incidenter som intervjupersonen hade erfarenheter av gällande skapande och upprätthållande av ordning samt kunders uppfattningar och förväntningar. Slutligen ställde jag frågor om trygghet, säkerhet, skaderisk, våldsbrott och förekomsten av dopning och olagliga preparat. Intervjuerna gick bra att genomföra och jag fick utförliga svar på mina frågor. Rekryteringen av intervjupersoner ägde rum genom mejlutskick (se bilaga 1) till ett fyrtiotal mejlbara gym i Malmö innehållande information om studiens syfte med tillhörande kontaktuppgifter.

Mejltexten var kortfattad och skriven med omsorg för att så många som möjligt skulle ta sig tid att läsa mejlet. De som svarade på mejlet kunde alla ställa upp på en tidsbokad intervju vardagstid, ansikte mot ansikte genom ett besök av mig personligen.

Utgångspunkten vid insamling av empiri till studien har varit att genomföra intervjuer med yrkeserfarna gymanläggningsansvariga platschefer inom gymbranschen i Malmö. Eftersom alla intervjuer har genomförts av mig personligen har det inte varit nödvändigt att mejla frågor på förhand eller utföra andra former av insamlingslösningar. Intervjumaterialet bygger på tolkandet av intervjupersonernas redogörelser kring deras yrkeserfarenheter, observationer och personliga upplevelser av gym.

23

5.3 Analys och bearbetning av empiri

Kvalitativ innehållsanalys med inslag av mindre kvantitativa jämförelser har använts för att analysera intervjumaterialet som samlats in till denna studie. I kvalitativ forskning läggs tonvikten på ord (kvalitativt) och inte på siffror (kvantitativt) vid insamling och analys av empiri (Bryman, 2011: 651). Som strategi är den som regel induktiv, konstruktivistisk och tolkande, även om alla kvalitativa forskare inte behöver skriva under på alla dessa tre egenskaper. Genom en kvalitativ vetenskaplig metod som innehållsanalys kan både kvantitativa och kvalitativa data samlas in (Bryman, 2011: 651).

Varje intervju spelades in med diktafon. Därefter transkriberade jag varje intervju ordagrant för att bättre kunna följa upp ordväxlingen vid ett senare tillfälle. När alla tio intervjuerna var transkriberade gjorde jag en innehållsanalys av intervjupersonernas

redogörelser genom att kategorisera intervjumaterialet i flera olika teman i mönster för att på så vis få ett överblickbart resultat. Därefter gick jag igenom varje tema och gjorde en

sammanställning vilket var ett större arbete i och med att flera intervjupersoner hade svarat med långa redogörelser. Detta arbete tog en hel del tid och inkluderade flera överväganden kring om hela diskussionen skulle vara synlig eller om jag kort skulle redovisa poängen. I de fall då hela eller delar av diskussionen redovisas i ett längre citat, förklaras denna

framskrivningen genom att jag anser att intervjupersonernas prägel av ordval, tonfall och röst tydligare ska framträda eftersom jag anser det vara viktig för den kvalitativa ansatsen. Detta eftersom det enligt mitt tycke ger studien mer karaktär och levandegör samtalet. Slutligen sammanställde jag svaren i olika rubriker för att visa på gemensamma och motsatta drag, olika nyanser och skildringar för att kunna säga om resultatet tyder på enighet eller meningsskiljaktigheter i tolkningen av intervjupersonernas erfarenheter.

5.4 Källkritik

Men hur kan jag bedöma sanningshalten i intervjupersonernas redogörelser? Hur kan jag värdera och bedöma intervjumaterialets tillförlitlighet? Sådana problem kan man med källkritiken försöka lösa. Källkritik är en samling metodregler för att ta reda på vad som är sant – eller åtminstone vad som är sannolikt (Thurén, 2013: 4). Källkritiken begränsas ofta till människor och mänskliga aktiviteter och är vanligt förekommande inom humaniora och samhällsvetenskap. Källkritiken går att presentera på några rader, det handlar om fyra kriterier och en distinktion. Kriterierna är:

24

• Äkthet – källan ska vara det den utger sig för att vara

• Tidssamband – ju längre tid som har gått mellan en händelse och källans berättelse om denna händelse, desto större skäl finns det att tvivla på källan

• Oberoende – källan ska ”stå för sig själv”, inte vara ett referat av en annan källa eller varit utsatta för påverkan.

• Tendensfrihet – man ska inte ha anledning att misstänka att källan ger en falsk bild av verkligheten på grund av någons personliga, ekonomiska, politiska eller andra

intressen av att förvränga verklighetsbilden

(Thurén, 2013: 8).

Dessutom måste man i källkritiken skilja mellan berättelser om något (t.ex. ett vittnesmål) och kvarlevor eller lämningar av något (t.ex. ett fingeravtryck). Därtill kommer urvalet av fakta, tolkningen av innebörder samt frågor om källans allmänna tillförlitlighet och om sannolikhet (Thurén, 2013: 9).

Vad gäller det första källkritiska kriteriet äkthet har jag ingen anledning att tro att intervjupersonerna, som jag dessutom personligen intervjuat under arbetstid, skulle vara någon annan än de yrkeserfarna gymanläggningsansvariga platschefer som de utger sig för att vara. Däremot angående det andra kriteriet tidssamband har det i några intervjufall potentiellt nog gått en längre tid sedan intervjupersonen reflekterade kring och/eller berättade för någon om erfarna incidenter av gym gällande upprätthållande av ordning samt kunders uppfattningar och förväntningar. Här kan det finns skäl att tvivla på om intervjupersonen verkligen kommer ihåg en specifik incident eller situation så tydligt att intervjupersonen på beställning kan redogöra för den med enkelhet. Angående det tredje kriteriet oberoende, tjänstgör alla

intervjupersoner för sina specifika arbetsgivare eller liknande. Denna organisationstillhörighet kan ha medfört att vissa incidenter och erfarenheter kan ha förskönats, mörkats eller tystats ner på grund av sekretess skäl eller intern tystnadsplikt. Vidare kan det vara problematiskt att svara på känsliga frågor avseende dopning och olagliga överträdelser eftersom det skulle kunna tyda på att just deras gym inte fungerar förebyggande, effektivt och problemfritt. Slutligen angående tendensfrihet har jag ingen anledning att misstänka att någon av intervjupersonerna som källa skulle ge en falsk bild av verkligheten på grund av någons personliga, ekonomiska, politiska ställning eller ha andra intressen av att förvränga

25

säker på eller avgöra vad som är sant och falskt i intervjupersonernas påståenden om verkligheten.

5.4 Tillförlitlighet och pålitlighet

För att undersöka om intervjumaterialet är utan felaktigheter och förvrängningar kan man diskutera materialets trovärdighet och pålitlighet, det vill säga hur troliga eller sannolika resultaten är samt om man får likartade resultat även vid ett annat tillfälle (Bryman, 2011: 52). Kring frågan om tillförlitlighetskriterierna trovärdighet och pålitlighet, dels gällande

intervjupersonernas redogörelser, dels tematiseringen av intervjumaterialet, vill jag hävda att intervjupersonernas kan anses tillräckligt pålitliga på grund av att de ofta bekräftade varandra i deras redogörelser av sina erfarenheter på gym. Men självfallet ska man tvivla och inte vara helt säker på sanningshalten i alla intervjupersonernas utlåtanden. Rimligtvis är det känsligt att svara på frågor kring dopning och olagliga preparat samt olika spörsmål om vad som har hänt och/eller hur det har gått till. Ingen intervjuperson ville ju direkt hävda att man hade problem på sitt eget gym, och det märktes också under intervjuerna. Däremot vid frågor om hur det var på andra gym, då kunde intervjupersonerna redogöra för ännu värre incidenter. Samtidigt bör man som intervjuare tänka på att det kan vara obekvämt för intervjupersonerna att berätta om erfarna incidenter för en relativt okänd människa under en inspelad intervju. Men här vill jag framhålla att jag varit tydlig med att intervjupersonerna haft möjlighet att hoppa över frågor som ställts eller avbryta intervjun när hen känner för det. Avslutningsvis har det omfattande materialet och relativt höga antalet intervjuer (n=10) också hjälpt mig att bedöma och värdera resultatets utfall som tämligen sannolikt. Härtill kan jag också nämna att jag under analys och bearbetningen av materialet utgick från välvillighetsprincipen, vilket innebär att en missuppfattning i en diskussion i möjligaste mån har försökts undvikas. Emellertid är det svårt för mig att säga att så inte varit fallet. Bland annat på grund av att jag inte har kunnat kontrollera trovärdigheten av mina informationskällor eftersom jag endast intervjuat yrkeserfarna gymanläggningsansvariga platschefer från respektive gym. Kanske borde jag istället haft intervjuat oberoende gymmedlemmar. Men jag valde att begränsa mig för att arbetet inte skulle bli för omfattande med tanke på tidsaspekten för

26

5.5 Etiska överväganden

I denna studie har jag valt att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som gäller inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Principerna är:

• Informationskravet. Forskaren ska informera berörda personer om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De ska därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan om så önskas. Informationen ska omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.

• Samtyckeskravet. Forskaren ska inhämta berörda personers samtycke och personerna har rätt att själv bestämma över sin medverkan. Om någon är minderårig, brukar föräldrars eller vårdnadshavares godkännande krävas.

• Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem.

• Nyttjandekravet. De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet.

(Vetenskapsrådet, 2002)

För denna studiens ändamål har alla intervjupersonerna medverkat frivilligt och medgivit sitt samtycke enligt samtyckeskravet. Vidare har intervjupersonerna informerats om deras uppgift i forskningsprojektet enligt informationskravet samt att de haft rätt att avbryta sin medverkan om så önskas. Den information som framkommit i intervjuerna har endast använts för

forskningsändamålet enligt nyttjandekravet. Till detta har jag gjort mitt yttersta för att

upprätthålla berörda personers integritet och anonymitet i framskrivningen av denna studiens resultat. Etiska frågor som rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet har tydliggjorts och diskuterats med intervjupersonerna inför varje intervjutillfälle. Avseende konfidentialitet har jag behandlat intervjupersonernas redogörelser med största möjliga konfidentialitet. Svaren som inhämtats från intervjuerna är lagrade på min dator som är låst med personlig kod för att obehöriga inte ska kunna nå dom.

27

5.6 GDPR och personuppgiftshantering

Under denna studiens empiriinsamling ställdes forskningsfrågor till intervjupersonerna om deras yrkesroll och tidigare erfarenheter samt deras personliga upplevelser av gym. Detta batteri av frågor kan anses problematiska att ställa eftersom svaren behandlar

intervjupersonernas bakgrund och personliga upplevelser av gym. Därmed har

personuppgifter samlats in. Kravet på anonymitet ger därför även konsekvenser för vilka frågor man som intervjuare kan ställa under empiriinsamlingen. Det skulle i detta fallet därför kunna vara möjligt att identifiera berörda personer utifrån kunskap om deras bakgrund och personliga upplevelser av gym. Men min förhoppning är att jag i min framskrivning av intervjupersonernas redogörelser anonymiserat svaren tillräckligt noggrant att en identifiering av berörda personer inte ska kunna vara möjligt, och att anonymitetskravet därmed

upprätthålls. Icke desto mindre är det svårt för mig att bedöma om så är fallet. Förutom detta vill jag återigen framhålla att intervjupersonerna för denna studiens ändamål har medverkat frivilligt och medgivit sitt samtycke enligt samtyckeskravet. Vidare har de personuppgifter som samlats in behandlats enligt konfidentialitetskravet. Dessa personuppgifter är lagrade på min dator som är låst med personlig kod för att obehöriga inte ska kunna nå dom.

Angående GDRP och för behandling av personuppgifter fordras enligt huvudregeln samtycke från den person uppgifter gäller, men undantag från samtyckeskravet kan medges för vissa så kallade nödvändiga behandlingar (Codex, 2019). En behandling kan bland annat anses nödvändig om den rör en arbetsuppgift av allmänt intresse, såsom för forskning, statistik och arkivändamål. GDPR talar bland annat om dess grundläggande principer för all personuppgiftshantering som då även gäller forskning. Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter kallas personuppgiftsansvarig (i regel en organisation), medan den fysiska personen som förordnas av den personuppgiftsansvarige har att se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt kallas dataskyddsombud (Codex, 2019).

28

6. Teoretiskt ramverk

I detta kapitlet behandlas denna studies teoretiska positionering. För ändamålet skull har några perspektiv valts ut som kan bidra till att öka förståelsen för hur social ordning skapas och upprätthålls på gym i Malmö. Dessa är konsensus- och konfliktperspektiven samt panoptisk disciplinering och biomakt. Här vill jag betona att ingen av de nedan presenterade teoretiska analysverktygen anses av mig ha större relevans än något annat.

6.1 Konsensusperspektivet

Konsensusperspektivet brukar förknippas med funktionalismen och tänkare som Émile Durkheim (1858–1917). I konsensusperspektivet betraktas samhället som en

sammanhängande, integrerad helhet. Här formas individen av samhällets kultur, normer och förväntningar. De centrala teoretiska begreppen är jämvikt, system, funktion och integration. Konsensusteoretiker anser att sociala konflikter och avvikande beteende stör

samhällsbalansen, även om konflikter kan öka gemenskapen inom avvikargruppen. Genom socialisation och social kontroll upprätthålls ordning, skötsamhet och konsensus.

Konsensusteoretiker utgår alltså från antagandet att det naturliga tillståndet är harmoni, balans och jämvikt, men att denna balans emellanåt störs och att samhället då reagerar på dessa störningar för att återupprätta jämvikten (Meeuwisse & Swärd, 2013: 104). I denna studien kommer konsensusperspektivet tillämpas för att urskilja den socialisation och integration som sker av främst nya men även gamla medlemmar på gym i Malmö. Perspektivet kommer också användas för att synliggöra hur, när, var och varför balansen på gymanläggningarna emellanåt störs och hur gympersonal, men kanske också medlemmar, reagerar på dessa störningar för att på så vis återupprätta jämvikten till det naturliga tillståndet av harmoni. För att spetsa till det skulle man kunna säga att utifrån ett konsensusperspektiv är allting med gymbranschen frid och fröjd. Det är med andra ord fint att människor socialiserar och integrerar när de går och tränar på gym. Dels för att de håller igång sina kroppar i någon form av friskvård och inte medför kostnader som hotar välfärden, dels för att när medlemmen i fråga väl får arbete sedan så är hen stark och funktionsduglig nog att bidra till upprätthållandet av samhällets välfärd. Émile Durkheim var Frankrikes förste professor i sociologi (Boglind m.fl. 2005:197). Durkheim ville genom sociologin reformera våra sociala institutioner och göra våra samhällen bättre, rikare och rättvisare. Därför återkommer Durkheim ständigt till frågan om den sociala sammanhållningens villkor, och den upprepas ständigt i hans verk. Durkheim såg brott och

29

straff som en integrerad del av samhället och menade att dessa fyller viktiga funktioner för samhällets integration och sammanhållning. Rättssystemet och de ritualer där brottslingen utpekas och bestraffas tjänar funktionen att vidmakthålla den sociala ordningen. De ger också medborgarna tillfälle att visa sin solidaritet med det etablerade samhället. Brottslingen spelar med andra ord en viktig roll för att utstaka gränserna för det tillåtna. Durkheim utvecklade också teorier om självmord och en av sociologins mest berömda böcker heter Självmordet (ursprungligen Le suicide) och skrevs av Durkheim år 1897. Durkheim menade att

självmordsfrekvensen i ett samhälle påverkades av sociala faktorer som social

sammanhållning och integration. Risken för självmord ansåg Durkheim vara större i kulturer med svag social sammanhållning och där det sociala nätverket runt individerna är svagt (Meeuwisse & Swärd, 2013: 63). Men den grundläggande frågan förblev densamma: Den sociala sammanhållningens förutsättningar och, som en ständig undertext, frågan om individens rättigheter och plikter gentemot kollektivet (Boglind m.fl. 2005:198).

6.2 Konfliktperspektivet

Konfliktperspektivet brukar förknippas med idéhistoriska kopplingar till marxismen och Karl Marx (1818–1883). Men också till kritisk teori som är en akademisk teoribildning med begynnelse i Frankfurtskolan. Enligt konfliktperspektivet präglas samhällslivet av spänning, splittring och konflikt. Perspektivets centrala teoretiska begrepp är konflikt, makt,

motsättning, utnyttjning, förtryck och frigörelse. Enligt konfliktteoretiker är konflikttillstånd det normala. Den konsensus som verkar råda i samhället är endast skenbar eftersom sociala konflikter uppstår när olika klassintressen står emot varandra. Samhället hålls i själva verket samman genom en grupps dominans över andra grupper. Så länge resurser och makt är ojämlikt fördelade i samhället uppstår motsättningar och sociala problem. Utgångspunkten är att fördelningen av ekonomiska, sociala och kulturella resurser i samhället är orättvis och att staten genom sina åtgärder – eller brist på åtgärder – bidrar till att upprätthålla ojämlikheten. Konfliktteoretiker tillskriver med andra ord de sociala problemens tillkomst som ett svar på denna orättvisa. De betraktas som ett resultat av maktutövning och överordnings- och underordningsförhållanden (Meeuwisse & Swärd, 2013: 106). I denna studie kommer konfliktperspektivet tillämpas för att urskilja om det finns någon upprinnelse till sociala konflikter och motsättningar på gym i Malmö. Konfliktperspektivet kommer också att

tillämpas för att synliggöra om och i så fall hur, när, var och varför orättvisa förekommer och kanske till och med upprätthålls av en grupps dominans över andra grupper. Det kan till

30

exempel vara i förhållandet mellan ägare och personal och/eller personal och kunder, men också kunder till kunder inom samma gym. Tillspetsat skulle man kunna säga att utifrån ett konfliktperspektiv är mycket med gymbranschen slöseri med tid och energi. Det skulle med andra ord vara bättre om medlemmarna engagerade sig och förändrade sina undermåliga levnadsvillkor (fattigdom, arbetslöshet, dåliga bostäder, påfrestningar i arbetslivet med mera) istället för att egocentriskt träna på gymmen med sina kroppar till ingen nytta. Med

konfliktperspektivet som utgångspunkt anses ökningen av gymmen i Malmö endast vara ett tecken på den orättvisa och ojämlika fördelningen av ekonomiska, sociala och kulturella resurser som råder i samhället.

I ett urval av Marx viktigaste verk kan nämnas det Kommunistiska manifestet (1848) som är ett berömt socialistiskt dokument som är viktig på grund av dess politiska roll i

samtidshistorien och för dess förtätade sammanfattning av Marx historieuppfattning och politiska synsätt. Ett annat är Kapitalet (1867) som är Marx viktigaste ekonomiska verk, där finns Marx mest utvecklade teori, mervärdeteorin, framlagd, och här får man också en uppfattning om Marx sätt att arbeta teoretiskt-vetenskapligt. Marx hämtar illustrationerna till sina diskussioner i Kapitalet om det moderna fabrikssystemet från ”factory inspectors” och deras årliga rapporter. Den engelska fabrikslagstiftningen fastställde vissa villkor för

fabrikerna, främst för att skydda barnen som for illa, blev undernärda, stannade i växten och arbetade sig till en tidig grav i den hårda fabriksmiljön. Systemet med fabriksinspektörer tillkom 1833 för att övervaka lagstiftningen, samtidigt som lagen skärptes med vissa skyddsföreskrifter och skolplikt infördes för de arbetande barnen. Först på 1850-talet kom lagarna att gälla hela den brittiska industrin (Meeuwisse & Swärd, 2013: 64).

6.3 Panoptisk disciplinering och biomakt

Maktbegreppen panoptisk disciplinering och biomakt utvecklades av Michel Foucault. Foucault (1926–1984) var utbildad filosof och psykolog och hade flera professurer i filosofi innan han år 1970 blev professor vid Collége de France i ”tankesystemens historia”, alltså en form av idéhistoria. För sociologin är Foucault viktig eftersom han belyser hur olika

företeelser som vansinne, kriminalitet och tiggeri genom historien har upptäckts och

betecknats som problem av olika experter, och hur specialiserade institutioner inrättas för att hantera dessa problematiska situationer. Dessutom vidareutvecklar Foucault de klassiska problemställningarna som präglat sociologin från Marx, Weber och Durkheim fram till Habermas och Luhmann. De centrala teoretiska begreppen är makt, övervakning, kontroll,

31

disciplinering, foglighet, vana och förbättring. I överenstämmelse med Foucaults

maktperspektiv handlar det om en strävan efter makthavarnas krav. Disciplinen blir ett sätt att omforma onyttiga, farliga, uppstudsiga människor till ordnade individer. Här inbegriper disciplineringen också självregleringstekniker, s.k. biomakt, som gör att människor frivilligt och aktivt omvandlar sig själva efter makthavarnas krav (Meeuwisse & Swärd, 2013: 106). Foucaults maktformer kommer i denna studie tillämpas för att urskilja om och i så fall hur staten genom rättslig reglering potentiellt samverkar med gymbranschen för att åstadkomma en effektiv övervaknings- och disciplineringsförbättring gentemot gymbranschens personal, medlemmar och i förlängningen Malmöborna. Enligt Foucaults maktperspektiv utgör gymanläggningarna de panoptiska institutionerna som gör det möjligt för odisciplinerade Malmöbor att frivilligt och aktivt omvandla sig själv till rediga individer. Biomakten utgör i detta fallet statens reglering av befolkningen som befinner sig på dess territorium. Men för att kunna utöva biomakten på ett effektivt sätt behöver staten kunskap om befolkningen och makt för att kunna genomdriva de åtgärder som de anser nödvändiga för att förbättra Malmöbornas förutsättningar och integrera dem till att bli fullvärdiga samhällsmedborgare.

Panoptisk disciplinering är den ena huvudformen av modern makt som Foucault har studerat ingående i sin bok om det moderna fängelsets historia, Övervakning och straff (1975). Denna maktform har Foucault uppkallat efter den utilitaristiska samhällsreformatorn Jeremy Bentham (1748–1832), som utvecklade en arkitektonisk modell med samma namn för ett fängelse där de intagna befinner sig isolerade i varsin cell under kontinuerlig övervakning (panoptikon betyder ”allsyn”, ”som ser allt”) (Aakvaag, 2011: 344; Foucault, 2003).

Biomakten är den andra huvudformen av modern makt. I boken, Viljan att veta från 1976, som utgör första bandet av Sexualitetens historia, behandlar Foucault biomakten (Foucault, 2002). Den panoptiska disciplineringsakten skapar lokal ordning i enskilda institutioner som fabriker, skolan och militäranläggningen. Därför kan den inte ensam vara svaret på hur moderna samhällen integreras globalt, det vill säga i sin helhet. Enligt Aakvaag (2011: 344) borde vi här snarare säga nationellt, eftersom det här är tal om moderna nationalstater. Det är från denna punkt statens biomakt träder in i Foucaults analyser. Modern makt är nämligen enligt Foucault primärt decentrerad, icke juridisk och produktiv. Den befinner sig i ett

spektrum av olika maktteknologier ute i de olika panoptiska institutionerna där den möjliggör, producerar och reglerar olika typer av sociala praktiker. Foucault menar, till följd av att det inte finns tillräckliga starka informella integrationsmekanismer blir det från slutet av 1700-talet staten som måste säkra det postfeodala samhällets reproduktion. Staten tvingas nu reglera befolkningens demografiska reproduktion, undvika epidemier, korrigera beteendemässiga

32

avvikelser, bota somatiska och psykiska sjukdomar, sörja för att barnen uppfostras, se till att befolkningen utbildas och så vidare. Biomakt kan därför definieras som den moderna statens reglering av den befolkning som befinner sig på dess territorium.

För att kunna utöva biomakt på ett effektivt sätt behöver staten framför allt två saker. För det första kunskap om befolkningen. Hur är hälsotillståndet inom befolkningen? Hur ser utbildningsnivån ut? Tränar befolkningen tillräckligt mycket? För det andra behöver staten makt för att kunna genomdriva de åtgärder som den anser nödvändiga för att förbättra

befolkningens hälsotillstånd, utbildningsnivå och annat. Både dessa delar får staten genom att samverka med den övervaknings- och disciplineringspotential som redan finns etablerad ”där ute” i modernitetens många panoptiska institutioner (Aakvaag (2011: 344; Foucault, 2002). Kritiken mot Foucaults analyser av panoptisk disciplinering och biomakt består av att det skapat en närmast aktörslös samhällsförståelse. Den moderna människans öde blir hos Foucault att vara inspärrad i och disciplinerad inom en eller flera panoptiska institutioner – som fånge, soldat, arbetare, elev, patient och så vidare. Redan i Vansinnets historia talade Foucault om den stora inspärrningen, medan han i Övervakning och straff talar om det fängelseaktiga samhället. Det är staten som håller sin pastorala hand över de panoptiska institutionerna och utövar sin biomakt och omsorgsfulla förvaltning av befolkningen. I och med att Foucault inte heller pekar på alternativa sociala arenor och institutioner där aktören har större kontroll över sitt öde och sin omgivning – som det offentliga rummet, det civila samhället, vetenskapen, konsten och familjen – och därmed blir det onekligen närliggande att dra slutsatsen att upplysningsmyten om den fria, förnuftiga och kreativa människan inte har kompletterats och berikats hos Foucault utan tvärtom helt ersatts av den ”fogliga” människan (Aakvaag, 2011: 354; Foucault, 2002, 2003).

33

7. Resultat och analys

I detta kapitel redovisas denna studiens resultat och analysdel. Inledningsvis ges en allmän beskrivning av gymbranschen i Malmö. Därefter presenteras avsnittet som behandlar den sociala ordningen på gym i Malmö. Under varje rubrik finns citat där intervjupersonerna redogör för sina erfarenheter och upplevelser av gym. Detta redovisningssätt tillsammans med längre citat och frågor på vissa ställen motiveras genom att jag anser det vara viktigt för studien och för den kvalitativa ansatsen att intervjupersonernas röster och erfarenheter synliggörs. Här vill jag också tydliggöra att jag inte är ute efter att göra några djupgående jämförelser mellan de besökta gymmen och därtill de intervjuade gymanläggningsansvariga platschefernas organisationstillhörighet. Istället ska tillgänglighetsurvalets gymanläggningar ses som ett kollektiv, i sin helhet, som tillhörande gymbranschen i Malmö. Detta trots att tillgänglighetsurvalet inte är representativt för gymbranschen i Malmö och dessutom inte går att generalisera. Slutligen summeras forskningsfrågorna i kapitlet med hjälp av konsensus- och konfliktperspektiven och maktbegreppen panoptisk disciplinering och biomakt.

7.1 Allmän information om gymbranschen i Malmö

I detta avsnitt redovisas allmän information om de besökta gymanläggningarna i denna studies urval. De allmänna frågorna handlar om platscheferna och deras yrkesroll samt

arbetsförhållanden inom gymbranschen. Denna beskrivning anser jag vara av betydelse för att öka förståelsen för gymanläggningsansvariga platschefers yrkesroll och till detta

gymbranschens arbete kring hur den sociala ordningen på gym skapas och upprätthålls.

7.1.1 Vad är en gymanläggningsansvarig platschef

Gymbranschen kan sägas ingå i människobehandlande organisationer. Detta eftersom deras erbjudande riktar sig direkt till medborgare som efterfrågar deras produkter. På frågan om vad yrkesrollen som gymanläggningsansvarig platschef inrymmer gavs följande svar:

Jag tar hand om detta gymmet. Jag sköter allt här, jag sköter inskrivningar av

medlemmar, underhåll av maskiner, beställningar, ser till att service blir utförd, ser till att hålla medlemmarna på så bra humör som möjligt.