Vilka kompetenser räknas för nyanställning i bygg och industribranschen?

(1)

Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap VAL-projektet

Examensarbete 15hp

Grundnivå

Vilka kompetenser räknas för

nyanställning i bygg och

industribranschen?

Competencies that count in recruitment in building and industry.

Fredrik Ström

Henrik Bach Kristensen

Lärarexamen 180hp Lärarutbildning 90hp 2012-02-23

Examinator: Jan Härdig Handledare: Haukur Viggoson

(2)

(3)

2

Sammanfattning/Abstract

Vi har i den här rapporten undersökt frågan: ”Vilka kompetenser är viktiga för

arbetsgivaren vid nyrekrytering?” Denna fråga har uppstått då det tycks vara allt

svårare att motivera eleverna att få bra betyg. ”Vi får ju jobb ändå” är svaret vi brukar få vilket gjorde att vi ville titta närmare på relevansen bakom detta svar. Vilka

kompetenser är det egentligen som räknas vid en nyrekrytering av gymnasieelever från bygg- och industriprogrammen?

I denna empiriska undersökning har vi genom en enkätundersökning till olika företagare i vår region och tidigare forskning fått fram att det främst är de sociala färdigheterna som värdesätts när en företagare skall nyanställa en medarbetare. Alltså är det inte de bra (eller dåliga) betygen som företagen lägger någon större vikt vid när de anställer en person.

Nyckelord: Anställningsbar, Betyg, Byggbranschen, Industribranschen, Sociala kompetenser

(4)

3

Förord

Vi vill säga stort tack till alla företag som ställt upp och hjälpt oss i arbetet med vår undersökning. Vi vill också säga stort tack till våra familjer och vänner, chefer och kollegor som stöttat oss och ställt upp för att göra detta möjligt. Också ett tack till vår handledare Haukur Viggosson som givit oss bra tips och råd på vägen.

Hjärtligt Tack!

Henrik och Fredrik

(5)

4

Innehåll

1. Inledning ... 6

2. Syfte och frågeställning ... 8

2.2 Frågeställningar ... 8

3. Bakgrund ... 10

3.1 Yrkesskolan då och nu ... 9

3.2 Tidigare forskning ... 12

4. Metod och genomförande ... 16

4.1 Förberedelser ... 16

4.2 Urval och tillvägagångssätt ... 17

4.3 Datainsamling ... 17

4.4 Tillförlitlighet och begränsningar ... 17

4.5 Databearbetning ... 18

4.6 Forskningsetik ... 18

5. Resultat och metodkritik... 21

5.1 Resultat ... 20

5.2 Metodkritik ... 24

6. Slutsats och diskussion ... 30

Referenser... 29 Tryckta källor: ... 29 Elektroniska källor ... 29 Bilagor Bilaga 1. Informationsbrev Bilaga 2. Enkät Bilaga 3. Tidningsartikel

(6)

(7)

6

1. Inledning

Den här undersökningen har pågått under höstterminen 2011. Den här

sammanställningen av vår forskning är också vårt examensarbete. De som arbetat med rapporten är Henrik Bach som är under utbildning till yrkeslärare på Industritekniska programmet och Fredrik Ström som är under utbildning till yrkeslärare inom Bygg och Anläggningsprogrammet. Henrik har arbetat som yrkeslärare sedan oktober 2007. Fredrik har arbetat som yrkeslärare sedan augusti 2009. Vi har väldigt olika bakgrund; Fredrik har arbetat som byggnadssnickare i drygt 20 år och Henrik är i början av sitt arbetsliv och har arbetat större delen av sin yrkesverksamma tid på skolan. Denna skillnad i både ålder och erfarenhet ger intressanta diskussioner och olika synsätt och infallsvinklar. Vi har under vår utbildning märkt att vi kompletterar varandra väldigt bra.

Den här undersökningen handlar i väldigt stor utsträckning om vilka kompetenser som krävs i dagens yrkesliv och vilka kompetenser som eleverna får av sin tid i skolan.

Vi har märkt att våra elever får arbete efter gymnasiet oavsett om de har bra betyg eller i vissa fall till och med ett ofullständigt gymnasiebetyg. Vi har fått allt svårare att motivera elever att kämpa för högre betyg, för de tror att det inte är betygen som

arbetsgivaren tittar på i främsta hand vid en nyanställning. Betygen spelar ingen roll om man inte har tänkt läsa vidare. Många av eleverna får också arbete efter en lyckad APU-period (arbetsplatsförlagd utbildning) eller genom kontakter ute i näringslivet. Det verkar som om arbetsgivare efterfrågar andra kompetenser än de som eleverna får i sina gymnasiekurser.

Med anledning av detta ställer vi oss nu samma fråga utifrån såväl elevernas som företagarnas perspektiv.

(8)

7

 Vad är det arbetsgivarna tittar på egentligen i händelse av en nyrekrytering till sina företag?

 Vilka kompetenser är det som efterfrågas?

 Är det främst de sociala färdigheterna eller tittar de på betygen?

 Lär vi eleverna det de behöver inför sitt yrkesliv, kanske ska skolan satsa hårdare på sociala färdigheter?

Vi ska försöka finna svar på dessa frågor med denna undersökning. Kanske dyker det upp fler frågor längs vägen. Vi anser det vara viktigt i vår lärarroll att vi kan bemöta elevernas frågor och attityder till betygen på ett verklighetstroget sätt.

(9)

8

2. Syfte och frågeställning

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad företagarna värdesätter främst när de står i begrepp att anställa en nyutexaminerad gymnasieelev från

yrkesprogrammen inom bygg- och industri branschen i vår region. Som lärare på ett yrkesprogram anser vi det vara viktigt att kunna motivera eleverna att få så bra betyg som möjligt. För att kunna bemöta elevernas attityd att betygen inte spelar någon roll för de får jobb ändå, vill vi undersöka om det verkligen kan vara så att betygen inte spelar någon roll vid en nyanställning efter gymnasiet.

2.2 Frågeställningar

Våra frågeställningar är:

 Vad väger tyngst vid en nyrekrytering?  Vilket värde har betygen egentligen?

 Vilka kompetenser är det som företagen efterfrågar och är det dessa kompetenser som skolan betonar?

(10)

9

3. Bakgrund

3.1 Yrkesskolan då och nu

För att bättre kunna förstå yrkesskolans system och uppbyggnad går vi i detta kapitel igenom hur yrkesskolan såg ut från början och hur den har förändrats genom tiderna för att försöka förstå utvecklingen som gått i en rasande fart inom de praktiska yrkena. Vi fokuserar här på industri och byggbranschen.

Vi går tillbaka ca 200 år till 1800-talets början. Vi ser ett samhälle som är hårt styrt uppifrån, något sådant som näringsfrihet finns inte, heller inga yrkesutbildningar. På den tiden fanns istället något som man kallade för skråväsende. Dåtidens elever kallades lärpojkar och läraren kallades mäster, sen hade man ett mellansteg som kallades

gesäller. Gesäller var de som ansågs tillräckligt färdigutbildade för lönearbete, alltså dagens studenter. Mäster kunde man enbart bli genom att avlägga ett särskilt

hantverksprov, men det var inte vem som helst som kunde bli mäster. Det var hårt styrt att det inte skulle bli för många så i regel krävdes att den som var mäster avled innan man fick chansen att lägga prov och ta över efter honom. (Larsson, 2001)

1846 avskaffas skråväsendet och näringsfriheten är ett faktum i vårt samhälle. I städerna runt omkring bildas hantverkarföreningar som innefattar alla yrken av hantverksart. Man var som hantverkare tvungen att ansluta sig till respektive förening för att få jobba inom sitt hantverk. 18 år senare, 1864, häver man föreningstvånget och den fria marknaden öppnar sig. Det är numera tillåtet för alla och envar att bedriva och utöva sitt hantverk i kommersiellt syfte på den fria marknaden.

(11)

10

Vi går vidare till slutet av 1800-talet och går in i en spännande period.

Industrialismen har vid det här laget börjat växa sig riktigt stark och erbjuder mängder av jobb. Detta gör att industrierna slukar ungdomar för att öka produktionen.

Hantverksyrkena får större och större konkurrens och det blir brist på hantverkare. Det var en explosionsartad utveckling inom industrin och man saknade kompetent personal och arbetskraft. Detta faktum medförde att man skapade något som man kallade för den

”lägre tekniska skolan”. Det är början på dagens yrkesutbildning. Man beslutar att göra

en utredning efter en tid med de nya lägre tekniska skolorna och finner att resultaten de gav var alldeles för dåliga. Bland faktorerna bakom detta fanns bland annat för dåliga anslag och för få skolor. Men också skolornas struktur och organisation var under kritik. (Hedman, 2001)

För att råda bot på den rådande kompetenskrisen så genomfördes 1921 en kompletteringsreform som gav kommunerna möjlighet att erhålla statsbidrag för yrkesutbildning inom kommunala verkstadsskolor som omfattade både praktiska, yrkesteoretiska och allmänbildande inslag. År 1937 gjordes en ny utredning som pekade på att de kommunala skolorna tyvärr inte lyckats riktigt med yrkesutbildningen.

Landsbygden och de mindre städerna hade fortfarande inte tillgodosetts med

yrkesutbildningen och skrek fortfarande efter utbildat folk. Det fanns brister i lokaler, utrustning och tillsyn. Dessutom hoppade ca 20 % av eleverna av sina yrkesutbildningar innan de vart färdiga. Man beslutade att centralisera verkstadsskolorna regionalt för att komplettera de kommunala skolorna.

”I dessa skolor skulle utbildningen genomföras i välutrustade skolverkstäder genom produktivt arbete. De skulle försörja regionen (landstingsområdet) med yrkesutbildad arbetskraft”. (SOU 2008:27, s 197)

Året är nu 1941 och riksdagen beslutar om upprättandet av dessa skolor. Man ansåg att 15-16 år var en lämplig intagningsålder. Här finner vi även vuxenutbildningens början, vuxenskolan förlades till de kommunala skolorna medan ungdomsutbildningen utgjordes i de centrala verkstadsskolorna.

”De centrala verkstadsskolorna kom att under 1950- och 1960-talen bilda modell för förnyelse av de kommunala skolornas yrkesutbildning”. (SOU 2008:27, s 198)

(12)

11

Det är kring detta dagens utbildning är uppbyggd. Det är också här man börjar tänka på ett tätare samarbete mellan industri/byggindustri och skola än tidigare. Då var det antingen lärling eller studier som gällde. Man bildade 1940 ett centralt organ AY (Arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildningskommitté) och enligt AY var målet för yrkesutbildningen att

”…tillgodose näringslivets behov genom av utbildad arbetskraft genom lärlingsutbildning. Detta skulle uppnås genom utbildning på arbetsplatserna kompletterad med teoretisk undervisning i enskilda eller kommunala

skolor”.( SOU 2008:27, s198)

Enligt den devisen försöker man jobba ända fram till början på 1950-talet, men nu börjar det hända saker ute på arbetsmarknaden. I takt med att industrin utvecklas och ökar i tempo blev arbetet allt stressigare, man hinner inte ta hand om en lärling. Maskiner och utrustning blir allt dyrare och mer komplicerad, större risker för såväl skador och olyckor som ekonomiska förluster gör att arbetsmarknaden får svårare och svårare att ta emot lärlingar och yrkesutbildningen kryper successivt tillbaka till skolorna.

Från och med 1971 blev yrkesutbildningen 2-årig och innehöll både specialinriktning och allmänna ämnen. Under denna tid ökade intresset för yrkesutbildningarna men skolorna kunde inte ta emot alla sökande varvid en platsbrist uppstod. Efter införandet av Lgy 70 ansågs eleverna inte vara färdigutbildade efter de två åren på gymnasiet utan färdigutbildningen skedde i samband med en anställning efter gymnasiet.

I början av 90-talet blev yrkesprogrammen treåriga och skulle innehålla viss del av arbetsplats förlagd utbildning, APU. När utbildningen blev treårig utökades även de allmänna ämnena inom yrkesprogrammen. Man ansåg att arbetslivet krävde i högre utsträckning att eleverna hade goda baskunskaper i såväl yrkesämnen som allmänna ämnen samt att eleverna fick grundläggande högskolebehörighet. Nu kom även möjligheten för fristående skolor att bedriva gymnasieutbildning.

I början på 2000-talet hade regeringen som ambition att genomföra en ny

gymnasiereform Gy 07, men den nya regeringen 2006 valde att skrota den och istället tillsätta en ny gymnasieutredning. 2011 kom den nya gymnasiereformen som kom att kallas Gy11. Denna innebär bland annat att kurser slog ihop och betygssystemet ändrades från MVG – IG, till betygsstegen A-F. En annan stor förändring är att

(13)

12

yrkesprogrammen inte längre är högskoleförberedande. Eleverna har däremot

möjligheten att välja till kurser som ger högskolebehörighet. (SOU 2008:27 s.197-223)

3.2 Tidigare forskning

Vi har funnit i forskning att det talas om väldigt många andra egenskaper och faktorer än just de som bedöms i betygskriterierna. Många av de egenskaper och förutsättningar som företagarna vill åt finns inte med i kursmålen.

Per Gerevall (2000) menar att gymnasieutbildningen ska ge en grund för kommande studier och yrkesliv. Övergripande kvaliteter så som kreativitet, ansvarstagande,

flexibilitet, samt kommunikativ och social förmåga är enligt Gerevall vad som krävs för att klara de förväntningar som finns inom olika yrken, i medborgarrollen och i det privata livet.

Den svenska gymnasieskolan har reformerats i många avseenden under 1990-talet. Tankarna bakom reformen har formulerats i en av Skolverkets skrifter Skola för

framtiden (Skolverket, 1996). Där skriver man att det föränderliga samhället kräver

bredare kunskaper som inte är knutna till ett speciellt yrke.

Inom fler och fler områden ställs krav på mer generella kompetenser såsom

problemlösning, hantering av information, förmåga att samarbeta, förmåga att utveckla etc. Begreppet kompetens används för att sammanfatta de kvaliteter som eleverna ska utveckla. I fortsättning kommer begreppet kompetenser att användas.

Frågan som man kan ställa sig är var eleverna får kunskaper såsom sociala

färdigheter och breda kunskaper som skolverket skriver om? I skolan talas det mycket om nationella prov alltmer, betyg och bedömning.

Lindström och Lindberg (2005) har i sin bok Pedagogisk bedömning med ett avsnitt av Helena Tsagalidis som beskriver begreppet nyckelkvalifikationer.

” Begreppet nyckelkvalifikationer myntades av Dieter Mertens 1974 som en sammanfattande beskrivning av de generella kvaliteter som gör det möjligt för individer att fungera i en föränderlig tillvaro eller möta nya typer av situationer inom ett föränderligt arbetsliv.” (s.135)

(14)

13

Generellt för nyckelkvalifikationer är att de är kärnfärdigheter som är överförbara oavsett tidigare yrke. Helena skriver vidare om nyckelkvalifikationer ”…de står för den

nyckel som snabbt och effektivt hjälper anställda att förvärva specialistkunskap.”

(s.135)

Hur skaffar vi oss dessa nyckelkvalifikationer då? I boken Lärare av imorgon (Carlgren, I & Marton, F, 2000) hittar vi ett intressant avsnitt

”Den mest fundamentala aspekten av lärande är, anser vi, att lära sig se, erfara, uppfatta, förstå världen på olika och i förhållande till olika

situationer och olika kriterier, olika effektiva sätt. Att se, erfara något på ett visst sätt innebär att urskilja vissa kritiska aspekter och fokusera på dem samtidigt. För att kunna göra det måste vi ha erfarit variation i dimensioner som svarar mot de kritiska aspekterna i fråga. Så förmågan att se något på ett visst sätt springer fram ur erfarandet av ett visst mönster av variation. Vi tar dem till oss, får dem i oss, genom att vara i miljön.” (s. 224-225)

De syftar till ett informellt lärande, man kan kalla lärandet en biprodukt medan man gör något annat. Enligt en OECD studie (Gerevall, 2000) som gjordes 1998 har man gjort en sammanställning över nyckelkvalifikationer i olika yrkesområden och i olika länder. De listar upp följande som nyckelkvalifikationer utifrån diskussioner med företrädarna inom respektive bransch.



Att kunna söka och hantera information



Att kunna kommunicera, bland annat muntligt och skriftligt



Att kunna identifiera och definiera uppgifter och problem



Att kunna planera, organisera och genomföra uppgifter



Att kunna arbeta i team (arbetslag)



Att kunna använda teknisk utrustning



Estetiskt förhållningssätt

(15)

14

I programmålen för Byggprogrammet (GY2000) så står det följande:

”Arbeten inom byggnadsområdet utförs ofta i nära kontakt med beställaren, vilket ställer särskilda krav på den anställdes serviceförmåga och kreativitet. Social förmåga och servicekänsla är därför viktigt.” (SKOFS 1999:12 Byggprogrammet s.9)

Ett sätt att öva sig på dessa nyckelkvalifikationer inom skolans värld är till exempel genom projektarbetet. Såhär står det i programmålen för såväl bygg och anläggning som industriprogrammet för kursen projektarbete:

”Varje program innehåller också ett projektarbete detta innebär att eleven utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Projektarbetet skall utveckla elevens förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på elevens insats och kunskapsutveckling under hela projektarbetet, inte bara på slutprodukten.” (Byggprogrammet

BP2000:02 s.16)

Just i projektarbetet ges det stora möjligheter att jobba med och öva sig på det här med sociala färdigheter och nyckelkvalifikationer. Man väljer t ex. inte sina

arbetskamrater, men man måste ändå kunna arbeta med dem. Man måste i allra högsta grad kunna planera verksamheten, kommunicera vara hjälpsam och samarbetsvillig. Nyckelkvalifikationerna handlar om social kompetens och i lärarens handbok (Skolverket, 2008) finner vi i Lpf-94:

”Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet.” (s.61)

”Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. (s.62)

Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. (s.62)

I skolverkets rapport ”Väl förberedd ”(2005) bedömde arbetsledare

gymnasieutbildningens färdigheter. Under försommaren 2004 frågade man ett hundratal arbetsledare inom tillverkningsindustrin vad som hade betydelse vid nyanställning. Störst betydelse hade kännedom om personen genom en APU period för att få ett jobb. Rekommendationer från någon redan anställd eller från annan person hade också stor betydelse. Minst betydelse hade annonsering och arbetsförmedling. Att den

(16)

15

arbetssökande själv tog kontakt intog en mellanposition. Färdigheterna som värdesattes högst var bl. a att hålla tider, samarbeta och följa regler.

Jonas Aspelin (2005) skriver i sin bok Den mellanmänskliga vägen ett stycke om vikten av lärarens personlighet. Han använder Martin Bubers tankar som grund för sin analys i denna bok. Han menar att det är den genuina relationen mellan lärare och elev som står i centrum. vi finner följande citat:

”Avgörande för att den pedagogiska relationen ska få karaktären av ömsesidighet och förtroende är inte i första hand faktorer som hur

utbildningen organiseras, vilka metoder läraren använder sig av, hur kunnig hon är, vilka uppgifter hon ger eller vilket stoff hon väljer ut. Den viktigaste faktorn är istället lärarens person.” (Aspelin s.132-133)

Denna teori visar på att det är en förutsättning att läraren själv besitter dessa väldigt viktiga sociala färdigheter som man vill att eleverna skall ha med sig när de kommer från skolan ut i arbetslivet.

(17)

16

4. Metod och genomförande

För att ta reda på vilka kompetenser som arbetsgivare efterfrågar inom bygg och industribranschen har vi valt att genomfört en enkätstudie (Bilaga 1-2). Vi har formulerat ett antal frågor som vi har skickat ut till 30 arbetsgivare i vårt närområde som vi använder oss av i vår APU.

4.1 Förberedelser

Vi har valt att göra en enkät för att vi tror att det är enklare att få en bra svarsfrekvens än om vi hade gjort intervjuer. Vi upplever att företagarna inte har tid att ställa upp på en intervju men att svara på en enkät behöver inte ta så mycket tid. För att företagarna ska vilja svara på enkäten måste den vara kort och koncis men samtidigt innehålla de svar vi behöver för vår undersökning.

Vi har dokumenterat de 8 vanligast förekommande egenskaperna som företagarna eftersöker i platsannonser på diverse arbetsförmedlingar och tidningar (inom våra branscher), t.ex. Metro, Tranåstidningen, Jönköpingsposten och Smålandstidningen. Vi har lagt till gymnasiebetyg eftersom vi var intresserade av att undersöka hur detta prioriterades av arbetsgivarna.

Vi har även läst artiklar, rapporter och annan litteratur knutna till de frågor vi söker svar på.

(18)

17

4.2 Urval och tillvägagångssätt

I vår undersökning har vi valt att låta rekryteringsansvariga i de olika företagen svara på frågorna och rangordna vilka egenskaper som de tyckte var viktigast vid anställning av ny person. Vi har frågat företag och lämnat ut enkäter inom såväl bygg- som

industribranschen inom vårt närområde. Spannet sträcker sig från enmansföretag ända upp till rikstäckande företag med tusentals anställda. Företagarna har haft möjlighet att tacka nej till medverkan eller dra sig ur om de velat det. Vi har förklarat att de svarar anonymt och att all information vi får in endast används till vårt examensarbete.

4.3 Datainsamling

Datainsamlingen pågick i 3 veckor. Vi valde att ha en ganska intensiv period då vi hade som målsättning att samla in samtliga enkäter innan v. 44 då vi hade möjlighet att träffas och sammanställa resultatet på novemberlovet. Det är också bra att sätta en tidsgräns för företagarna då det lätt glöms bort att man ska svara, tanken kan vara ”Det

hinner jag med senare, jag har ju tid på mig” eller att det blir för stressat. Vi anser att

tiden de hade på sig att svara var tillräcklig. Vi har hämtat in enkäterna både genom att hämta personligen eller fått dem skickade brevledes. Några har till och med kommit in med dem själva. Av de 30 enkäter vi lämnade ut fick vi tillbaka samtliga ifyllda på ett sådant sätt att vi kunde använda samtliga i vårt arbete.

4.4 Tillförlitlighet och begränsningar

I och med att vi valde att ta med de företag som vi har i vårt närområde och som vi använder oss av inom elevernas APU har vi ett ganska litet underlag. Vi kunde delat ut

(19)

18

enkäten till fler företag men tror att resultatet inte hade skilt sig något nämnvärt då svaren vi fick in var rörande eniga. Man får också ta med i beräkningen att olika

tolkningar av frågor i vår enkät kan förekomma. Vi tror och befarar att de som svarar på enkäten kanske kan känna en viss press att höja betygen i prioriteringslistan då de vet att det är en lärare som kommer och ställer dessa frågor.

4.5 Databearbetning

När vi samlat in alla enkäter delade vi upp dem i två grupper, en med svar från

byggbranschen och en med svar från industribranschen. Vi ville se om svaren mellan de två branscherna skilde sig åt. Vi räknade ihop de poäng som respektive alternativ fick i fråga ett och två och räknade ut ett medelvärde som vi sedan presenterar i ett

stapeldiagram. På frågan hur de rekryterar sin personal räknade vi ut ett procentuellt värde.

4.6 Forskningsetik

Vi talar om för deltagarna vad vi gör och hur vi kommer använda materialet. Vi försäkrar också informanterna om att deras företag är helt anonymt, så även deras eget namn. De får också veta att deras medverkan är helt frivillig och att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan utan att det skulle innebära några negativa konsekvenser. De har också sin fulla rätt att fråga oss om undersökningen och vi garanterar dem svar på sina frågor. Vi är dock försiktiga med att låta deltagarna få en alldeles för tydlig uppfattning av vår studie då det finns risk för att deras svar skulle bli annorlunda för att passa bättre in i studien om de känner till vad vi egentligen är ute efter. Så för deltagarna berättar vi att undersökningen handlar om vad företagarna tittar

(20)

19

på och hur de prioriterar och värderar egenskaper vid en ponerad nyanställning av en nyutexaminerad gymnasieelev från våra program, nämligen bygg och

(21)

20

5 Resultat och metodkritik

5.1 Resultat

Av de 30 enkäter som vi lämnade ut kunde vi använda samtliga i vårt resultat. Företagarna har fått poängsätta de egenskaper som anses vara viktiga vid en

nyanställning från 1-9 där 9 anses vara det viktigaste och 1 minst viktigt vid anställning av ny person.

Företagarna har även fått svara på om det gör någon skillnad om de känner personen de ska anställa eller inte, skulle alternativen då rangordnas på annat sätt?

Dessutom ställde vi frågan på vilket sätt de vanligen rekryterar sin personal. Är det via känningar och kontakter eller via platsannonser i olika forum?

De två följande diagrammen visar resultatet av vad byggbranschen anser vara viktigt vid rekrytering av ny personal. Figur 1 visar hur egenskaperna fördelas om den

anställde är okänd för arbetsgivaren och figur 2 om den anställde är känd av arbetsgivaren.

Det sista diagrammet, figur 3, visar hur egenskaperna fördelas vid nyanställning av känd/okänd person i industribranschen.

(22)

21

Figur 1. Viktiga egenskaper vid nyanställning av okänd person i byggbranschen.

I diagrammet ovan ser vi hur byggbranschen skulle prioritera vid en anställning av en presumtiv arbetare. Vi utläser av detta att byggbranschen värdesätter arbetsvillighet som den viktigaste av dessa faktorer/egenskaper. Som näst viktigast finner vi

samarbetsvillighet tätt följt av social kompetens. Stresstålighet ligger strax före gymnasiebetyg som hamnar på sista platsen över relevanta egenskaper för en anställning.

(23)

22

Figur 2. Viktiga egenskaper vid nyanställning av känd person i byggbranschen.

I diagrammet här ovan ser vi byggbranschens värderingar och prioriteringar när det gäller en presumtiv anställning av en person de känner antingen genom APU/APL eller genom kontakter, personligen etc. Det är fortfarande arbetsvilligheten som värderas högst, gymnasiebetyget däremot sjönk ännu lägre på skalan när de känner personen i fråga.

56 % av byggföretagen anser att det spelar en roll om man känner personen i fråga eller inte. Byggbranschen uppger också att det är vanligast med rekrytering via

kontakter. Närmare bestämt 100 % av byggföretagen anställer via kontakter men endast 6 % vänder sig även till arbetsförmedling och platsannonser.

(24)

23

Figur 3. Viktiga egenskaper vid nyanställning av känd/okänd person i industribranschen.

Det här diagrammet visar industribranschens värderingar vid nyrekrytering. Inom industribranschen ansåg man inte att det hade någon betydelse om man känner personen i fråga utan prioriteringarna föll ut exakt likadant, därför har vi sammanställt resultatet med endast ett diagram. Även inom industribranschen är arbetsvillighet högst rankad medan körkortet är lägst rankat. Gymnasiebetyget rankas som näst lägst på skalan över betydelsen vid anställning.

Industribranschen har i samtliga fall svarat att de inte anser det ha någon betydelse för anställningen om de känner personen eller inte. De säger sig titta på samma saker och värderar likadant oavsett kännedom om personen. Inom industribranschen finner vi att även samtliga där (100 %) gärna eller helst rekryterar genom kontaktnätet men att 44% av företagen även vänder sig till arbetsförmedling och platsannonser.

(25)

24

5.2 Metodkritik

Av enkätresultaten kan man se att det är arbetsvillighet och att passa tider som står högst på listan vid en nyrekrytering. Resultaten pekar på vikten av att eleverna får med sig och bemästrar de sociala färdigheterna redan från skoltiden.

Vi har utfört den här undersökningen i en liten region och det är lokala förhållanden som utreds här vilket innebär att om vi gjort undersökningen bland fler företagare så skulle vi kanske fått andra resultat. Förvisso är det ju just de lokala förhållandena i denna region vi är intresserade av i första hand då det är främst hit vi utbildar framtidens arbetskraft men resultatet i vår undersökning visar dock på samma saker som

skolverkets rapport ”Väl förberedd”(2005), nämligen att det är de sociala färdigheterna

företagarna är ute efter i första hand.

Vi valde att göra en enkät, hade vi istället gjort intervjuer med samtliga företagare hade vi troligtvis fått mer nyanserade svar då man i en intervjusituation kan ställa följdfrågor och få ut mer av svaren. Att vi ändå valde att göra en enkät beror på att vi inte tror att företagarna hade ställt upp i lika stor omfattning, då det tar mer tid i anspråk att genomföra en intervju. Vi känner de här företagarna ganska väl i och med att vi har dem som hjälp i elevernas APU och vet vilken arbetsbörda de har.

(26)

25

6 Slutsats och diskussion

Det var förvånande att gymnasiebetygen hade låg prioritet bland de

egenskaper/kompetenser som företagarna skulle rangordna. Vi tycker att den avvikelse mellan det som vi betonar som viktigt i skolan t.ex. att få bra betyg och det som gäller ute på arbetsmarknaden är märklig och stor. De borde följas åt i mycket större

utsträckning. Vi tror att en del i denna stora skillnad beror på att våra politiker vill höja statusen på utbildningen i svenska skolan för att bättre kunna mäta oss med

omvärlden/behålla vår ställning globalt. Därför lägger politikerna in åtgärder som att höja de teoretiska kraven för att komma in på gymnasiet och skärpa de teoretiska kraven i kurserna. Dessa åtgärder behöver inte nödvändigtvis göra eleverna till bättre

yrkesmän, men det här är åtgärder som är lättare att mäta och det är framförallt lättare för politikerna att följa upp hur vi ligger till jämfört med omvärlden. Vi ställer oss frågande till hur man värderar praktiska kunskaper bredvid teoretiska kunskaper. Vi tror att de praktiska kunskaperna fortfarande anses som mindre värda än de akademiska. Hade de inte varit det så hade troligen åtgärderna från politikerna sett helt annorlunda ut. Enligt vår uppfattning borde politikerna vara mer lyhörda mot yrkesvärlden och basera sina åtgärder på aktuell forskning.

Som vi skrev i vår bakgrund så har yrkesskolan gått från att vara yrkesinriktad till mer teoretisk. Kraven på de teoretiska och allmänna kunskaperna skulle vara lika vilket program du än gick på. Alla elever skulle få grundläggande behörighet till vidare studier. Detta kan vara en förklaring till skillnaderna mellan skolan och

arbetsmarknaden. Skolan inriktade sig på att alla elever skulle nå högskolebehörighet vilket inte var så viktigt för företagarna. Visst behövs det högutbildade personer inom såväl bygg- som industribranschen, men det behövs också vanliga arbetare. I vår nya läroplan Gy 11 (Skolverket, 2011) får eleverna på yrkesprogrammen välja till extra kurser om de ska få behörighet till vidare studier. Vi anser att eleverna inte ska behöva välja till dessa kurser, de ska finnas med obligatorisk. Istället kan eleverna om de vill

(27)

26

välja bort dessa kurser. Vi tror att det är svårare för eleverna att välja till en kurs än att välja bort en. Vi tror också att det är lättare för eleverna att läsa dessa extra kurser nu när de ändå är inne i skolans värld, än att behöva göra detta senare i livet. Vi som lärare har här en viktig uppgift att vägleda eleverna och påtala fördelarna med att ta dessa extra kurser. Men vi måste vara lyhörda, som alltid, det är upp till var och en att välja efter sina förutsättningar.

Vad det gäller social kompetens antog vi att det skulle ha hög prioritet hos företagarna precis som vår undersökning visar, men vi ställer oss frågande till om skolan verkligen satsar tillräckligt på denna typ av kompetenser och färdigheter.

Forskningen (Skolverket, 1996) säger att vårt samhälle kräver bredare kompetenser men är det detta som skolan ger eleverna t.ex. i den nya reformerade gymnasieskolan?

I examensmålen i Gy11 (Skolverket, 2011) för bygg-anläggningsprogrammet står följande: ”Utbildningen ska utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska

kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra.” (s.79) Industritekniska

programmet: ”Eleverna ska vidare utveckla förmågan att i grupp ta initiativ, vara

lyhörd, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk” (s.152) För dessa

kunskaper finns inget mätinstrument idag. Man betygsätter inte dessa kunskaper. Det är också oklart vem som ska ta ansvar för att dessa egenskaper lärs ut, tar alla lärare samma ansvar för detta? Hur ska det göras? Det finns många frågetecken kring just de här sociala kompetenserna. Vi tycker det är märkligt att det inte finns tydligare riktlinjer kring hur de här kompetenserna ska läras ut med tanke på hur viktiga de är för

yrkeslivet och samhället i stort. Man skulle kunna göra som på Hotell och

turismprogrammet som har ett ämne som heter service och bemötande. Detta är ju kurser som betygssätts och handlar om i stort sett inget annat än just sociala färdigheter. Här följer ett par kursmål ur kursen Service och bemötande 1 (SEVSEV01) från

skolverkets hemsida:

”kunskaper om olika servicesituationer, förmåga att bemöta kunder eller gäster i olika servicesituationer samt värdera sitt bemötande, förmåga att hantera positiva och negativa reaktioner i kontakter med kunder eller gäster” (skolverket.se)

Här är dessa färdigheter mätbara till skillnad från våra utbildningar. Ändå möter våra elever kunder på ungefär samma sätt som hotell- och turismprogrammets elever.

(28)

27

I kurserna på våra program (Bygg och Anläggningsprogrammet och

Industriprogrammet) betonar man vikten av yrkeskunskaperna snarare än de sociala färdigheterna trots att den allmänna uppfattningen ute bland företagarna, enligt vår undersökning och forskning, är att de sociala färdigheterna är av avgörande betydelse. Självklart måste yrkeskunnandet vara med och utvecklas, det är ju trots allt dessa kunskaper de ska leva av senare. Men man förlitar sig från skolverkets sida på att den sociala biten är en del i undervisningen som bara hänger med per automatik. Skolverket har insett att social kompetens är viktigt, men har inte lyckats få med den på ett bra sätt i våra kurser, här finns det mer att önska tycker vi.

Därför anser vi att det är väldigt viktigt vid nyrekrytering av lärare att den nya läraren faktiskt har de rätta sociala kompetenserna. Det är nu viktigare än någonsin att läraren har goda sociala kompetenser i och med att läraren överför sina egenskaper till eleverna. Denna åsikt finner vi stöd för hos Aspelin (2005). Han anser att den viktigaste faktorn är just lärarens person. ”Buber tilldelar denna faktor så stor betydelse att det

sannolikt framstår som provocerande för många.” (s.133) Läraren måste tänka på hur

han/hon är kring eleverna. Läraren måste föregå med gott exempel och visa hänsyn, respekt, hålla tider, vårdat språk med mera. Allt det som ingår i den sociala

kompetensen.

Vi upplever att uppfostran har flyttats mer ifrån hemmet och till skolan. Vi tror att detta beror på att båda föräldrarna numera är i arbete och kanske satsar mer på karriär än man som förälder gjorde förr. Ofta hade man ju en mamma i hemmet som uppfostrade barnen till att både hålla tider, hjälpa till i hemmet, visa hänsyn till sina medmänniskor etc. Det är ju precis dessa saker som efterfrågas i skola och enligt vår undersökning även i samhället och arbetslivet och som vi upplever att elever behöver utveckla i en större utsträckning nu än förr. Att ungdomarna idag får sina jobb på de sociala

färdigheterna framför sina betyg är konstaterat i både vår undersökning och skolverkets rapport Väl förberedd (2005).

Hur ska vi få den sociala kompetensen att väga tyngre i dagens skola? Ordning och uppförande var ju en modell i den gamla svenska skolan. Det kanske skulle kunna införas en kurs vid namn sociala färdigheter eller något liknande som ämnet service och bemötande på hotell och turismprogrammet. På den här frågan har vi tyvärr inte svaren,

(29)

28

bara önskemålen. Kanske är det så att skolan skulle behöva fortbilda lärarna i dessa färdigheter, hur vi själva är och framförallt hur vi ska få fram dessa ack så viktiga egenskaper i undervisningen. Detta berör inte bara yrkeslärare utan hela skolans värld. Alla vuxenpersoner i skolmiljön är ju med och påverkar våra ungdomar.

Vi hittade en mycket intressant artikel i Tranåstidningen (bilaga 3) där en rekryteringsansvarig på bemanningsföretaget EPAB Bemanning intervjuas.

Överskriften som direkt fångade våra ögon löd ”Man fostras i social kompetens”. I intervjun framgick att han som rekryterare i första hand tittar på yrkeserfarenhet och utbildning, men har man inte den sociala kompetensen när du väl sitter där på

anställningsintervjun är du borträknad direkt. ”Social färdighet är vägen till framgång” I vår undersökning rankades egenskapen stresstålig ganska lågt inom byggbranschen vilket är ganska anmärkningsvärt då branschen ofta uppfattas som stressande. Detta kan vi tycka vara positivt att branschen inte uppfattar sig vara stressande och inte behöva stresståliga medarbetare. Däremot rankades denna egenskap högre inom

industribranschen vilket tyder på att det kanske är stressigare inom industrin?

Slutsatsen blir som följer: Som både tidigare forskning och vårt resultat visar har de sociala färdigheterna stor betydelse för arbetslivet och samhället i stort. Vad vi ser i våra styrdokument finns dessa färdigheter med som övergripande mål men är inte mätbara i några kurser och därför tror vi att ingen lärare tar direkt ansvar för att de lärs ut. Hade dessa sociala färdigheter även funnits med som betyg så kanske företagare lägger större vikt vid betygen.

Förslag på vidare forskning kan vara att titta på hur skolor jobbar med de sociala färdigheterna på de olika programmen samt hur lärarna betonar vikten av de sociala färdigheterna hos sig själva och hos eleverna.

(30)

29

Referenser

Tryckta källor:

Aspelin, J (2005) Den mellanmänskliga vägen Eslöv: Östlings bokförlag Symposion AB

Carlgren, I & Marton, F (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag Hedman, A (2001). I nationens och det praktiska livets tjänst: det svenska

yrkesskolesystemets tillkomst och utveckling1918 till 1940 Umeå Universitet ISBN91-7191-958-9

Larsson, L (2001). Industri och hantverksutbildning under två sekel. Årsböcker i svensk

undervisningshistoria volym 194. Uppsala: Föreningen för svensk

undervisningshistoria.

Lindström, L & Lindberg, L (2005). Pedagogisk Bedömning. Stockholms Universitets förlag

Skolverket (2000) Gy 2000 Byggprogrammet BP 200:02, Borås: Fritzes Skolverket (2005). Rapport 268 Väl förberedd Stockholm: Fritzes Skolverket (2008) Lärarens Handbok. Studentlitteratur: Lund Skolverket (2011) Gymnasieskola 2011 Stockholm: Fritzes

Elektroniska källor

Framtidsvägen SOU 2008:27 (s195-200)

http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/15/87/7ccb8cd4.pdf

Per Gerevall, Växjö universitet.

Utveckling av prov i yrkesämnen i Sverige

(31)

30 Ämne service och bemötande:

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-

laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=SEV&courseCode=SEVSEV01#anchor_SEVSE

V01

Skolverket (1996) Skola för framtiden

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D157

(32)

Bilaga1

Informationsbrev

Hejsan!

Vi vill inledningsvis tacka dig för att du tar dig tid att hjälpa oss med vårt

examensarbete. Här följer lite information om vad den här undersökningen

handlar om och syftet vi har med den. Vårt syfte är att ta reda på vad ni

tittar på vid en anställning av en nyutexaminerad gymnasieelev från våra

program.

Vi vill be er att svara på en enkät som vi har gjort. I den här enkäten har vi

skrivit ner ett par enkla frågor.



Ditt och ditt företags namn kommer att vara helt anonymt. I

slutrapporten kommer det inte vara möjligt att identifiera varken dig

eller företaget du representerar.



Din medverkan är helt frivillig och du kan när som helst välja att

avstå eller avbryta den utan att det blir några negativa följder.



Du har din fulla rätt att ställa frågor om den här undersökningen och

få dem besvarade.



Om ni är intresserad av att få veta vad vi kommit fram till så

kommer examensarbetet att finnas tillgängligt på Malmö Högskolas

digitala bibliotek.

(33)

Henrik Bach 0706-270163 (industribranschen)

henrik.bach@brinell.nassjo.se

Fredrik Ström 070-4923 857 (Byggbranschen)

fsm@ho.tranas.se

Återigen säger vi tack för din medverkan.

Mvh Henrik och Fredrik

(34)