Språkutveckling hos nyanlända elever i svensk skola

0

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete

Språkutveckling hos nyanlända elever i

svensk skola

Language development among newly arrived students in

Swedish schools

15 högskolepoäng, grundnivå

Maysoon Alrasheed

Ämneslärarexamen:120hp

Datum för slutseminarium: 2018-6-1

Examinator: Marie Leijon

1

Innehållsförteckning

Förord

... 2

Sammanfattning

... 3

1.Inledning

4

1.1 Syfte

6

1.2 Frågeställningar

6

2. Litteratur

7

2.1 Sociokulturella perspektiv på språkutveckling

7

2.2 Framgångsfaktorer för språk-och kunskapsutveckling

8

3. Metod

12

3.1 Val av metod ... 14

3.2 Urval ... 14

3.3 Genomförande ... 15

3.4 Reliabilitet och validitet ... 16

3.5 Etiska principer ... 17

4. Resultat

18

4.1 Tydlighet och struktur ... 19

4.2 Språket roll i skolan ... 19

4.3 Miljön och motivation ... 21

4.4 Skolbakgrund ... 22

4.5 Föräldrar samverkan ... 23

5. Diskussion

25

5.1 Resultatdiskussion ... 25

5.2 Slutsats ... 28

5.3 Fortsatt forskning ... 29

Litteraturförteckning

30

Bilagor ... 33

Bilaga 1 ... 33

Bilaga 2 ... 34

2

Förord

Denna studie har varit intressant och lärorikt arbete för mig att skriva. Trots att det inte varit lätt arbete men det har varit väldigt roligt och stimulerande att skriva om detta ämne. Jag har försökt ta reda på hur kan vi som lärare utveckla nyanlända barns lärande i skolan och hur bör vi arbeta ständigt med språkutveckling.

Jag vill tacka alla pedagoger som har ställt upp och gjort studien möjlig och för de har tagit sin tid och diskuterade om ämnet. Jag vill även tacka min handledare Elisabeth Söderqvist för hennes feedback under arbetsgång. Stort tack till min familj som har stöttat mig under studiegången. Jag hoppas att denna studie kan hjälpa mig att berika mina kunskaper och förståelse i min framtida verksamhet och också att det ska leda till en givande läsning för läsarna.

3

Sammanfattning

Detta arbete handlar om nyanlända elever i den svenska skolan. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några pedagoger arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för språkutveckling. Arbetet fokuserar på vilka faktorer som pedagogerna anser betydelsefulla för nyanlända elevers språkinlärning. I studien har jag utgått från följande frågeställning: Hur arbetar lärarna med nyanlända elever och vilka faktorer är betydelsefulla för språkinlärning?

För att besvara mitt syftes frågeställning har jag tagit en del av litteraturforskning samt gjort en undersökning i form av intervjuer med hjälp av kvalitativ metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger i skolan utifrån en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade pedagoger.

Resultat visade att det finns flera motiverande faktorer som kan påverka nyanländas språkutveckling. Samtliga lärare påpekade att några faktorer är betydelsefulla för en god språkutveckling. De faktorerna som pedagogerna påpekat var bland annat; tydlighet och strukturer, elevernas skolbakgrund, klassrumsmiljön, motivation, samverkan och att använda språk i skolan och i alla skolämnen.

Lärarna lyfte även fram vikten av att stödja nyanlända och att de få olika slags av stöd och kognitiva utmaningar. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med föräldrarna är en av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan. Slutligen ansåg alla lärare hur viktigt är det med språket och att alla lärare ska vara språklärare i skolan.

Nyckelord:

4

1.Inledning

Det svenska samhället har genom åren blivit allt mer språkligt blandat och klassrummen har blivit mer mångkulturellt än någonsin tidigare. Globaliseringen har gjort att många kulturer och språk sprider sig mellan länder och dagens samhälle formas nu mer och mer av en flerspråkig norm. Cirka 20% av eleverna i den svenska grundskolan har idag en utländsk bakgrund och många av eleverna har ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2012). Antal elever med annat modersmål än svenska som representeras i skolan uppges till nästan 150 olika språk (skolverket, 2016b). Detta kräver en offentlig anpassning av samhället till den nya situationen som framförallt är kännbar inom skolväsendet. Förändringarna som sker medför att pedagogerna möter i sin undervisning och i andra skolsammanhang en språklig mångfald som de ofta inte har tillräcklig beredskap att möta. Därför har språkfrågan blivit ett mycket mer omdiskuterad de senaste åren i skolan än tidigare.

Enligt Migrationsverket har antalet flyktingar till Sverige ökat de senaste decennierna (Migrationsverket, 2017). Skolorna i de olika kommunerna har fått ett offentligt stort antal av nyanlända elever än tidigare. Enligt Migrationsverket var det totalt 28 939 personer som sökte asyl i Sverige under 2016 och Sverige blev den tredje största mottagarlandet av flyktingar. En stor grupp var ensamkommande barn och många av de var i skolåldern. Antal nyanlända elever i grundskolan har ökat enligt skolverket med 27 procent från 62 400 från läsåret 2016 till 79 400 i år 2018. Nyanlända elever definieras som elever nyinflyttade till Sverige oavsett invandrings skället och att de har ett annat modersmål än svenska. En elev är inte längre nyanländ om hen har haft sin skolgång i Sverige mer än fyra år (Skolverket 2016). Dessa elever saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och har olika nivåer, skolbakgrund och social bakgrund. Vissa har gått i skolan innan och andra har aldrig varit i skolan. Dessutom har en stor del av dem genomgått svåra traumatiska händelser i hemländerna. Undersökningar pekar på att flertalet svenska skolor har bristande kunskaper i mötet av flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling (Skolinspektionen, 2010). Här står vi som lärare inför stora utmaningar att hitta andra sätt att pedagogiskt och socialt integrera nyanlända elever i den svensk skola.

Många lärare som jobbar med nyanlända elever har nämnt att de inte vet särskilt mycket om hur dessa elever utvecklas språkmässigt och att de känner sig osäkra i vissa lärandesituationer. Lärarna upplever att de har bristande kunskap om hur man på bästa fördelaktiga sätt bemöter och undervisar nyanlända elever med annat modersmål än

5

svenska. Med tanke på detta, behöver lärarna se nyanlända elever som en tillgång i undervisning och inte som ett hinder (skolverket, 2016b). Eleverna behöver mycket stöd i början och det är betydelsefullt att lärarna stimulerar och utmanar dessa elever i sin språkutveckling. Tvåspråkigheten hos eleverna är inte motivet att de kan få olika svårigheter i skolans olika ämnen och att de har svårt att uppnå målet. Lärarna är en viktig vägledare för nyanlända elever i skolan. Hur lärarna och eleverna förhåller sig till varandra har stor vikt i elevernas utveckling. Skolverket anser att nyanlända elever behöver ges en utmanande undervisning där de befinner sig i den kunskapsnivån. Nyanlända barn behöver känna sig en del av skolan och att de tillhör till sin befintliga åldersgrupp för att bygga social stimulans.

I den skola jag jobbar i, har vår kommun tagit emot många nyanlända elever från olika länder såsom Eritrea, Somalia, Bosnien, Ryssland, och Syrien osv. Jag hade ansvar för inskrivningssamtal med nyanlända barn och föräldrar. Där fick jag möjlighet att träffa många barn med olika språk. Vissa av de har lång skolerfarenhet och andra har aldrig varit i skolan innan. Många av de placerades i förberedelseklass och några har direkt integrerats i en reguljär klass efter kort tid. Tillsammans med speciallärare fick jag kartlägga många nyanlända elever och jobba med eleverna i förberedelseklass. Många av eleverna var duktiga och hade stora kunskaper i skolan vilket intresserade mig till att fokusera på detta område och fördjupa mig om nyanländas lärande. Kartläggningen av nyanlända elever görs vid elevens inskrivning på skolan och där kartläggs elevens tidigare kunskaper och därmed placerar vi eleven i en passande klass inom två månader. En pedagogisk kartläggning görs alltid på elevens modersmål för att kunna se vad eleven har för skolerfarenhet och vi försöker jämföra med de svenska kunskapskraven i skolans olika ämnen. Enligt skolverket (2010) är pedagogisk kartläggning en förutsättning för att lärarna ska kunna planera undervisningen utifrån elevernas tidigare kunskaper.

Jag upplever att många nyanlända barn har svårt att lära sig språket och att kommunicera med pedagoger och andra barn. De upplever ofta svårigheter och känner sig missförstådda, ensamma, annorlunda och ibland osedda. Elevernas språkliga bristande leder ofta till konflikter mellan barn. Därför är det viktigt att vi som lärare arbetar först på ett språkutvecklande sätt. Språk är centralt för elevernas utveckling och är ett verktyg för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklas elevernas identitet och det är betydelsefullt när de har ett rikt språk för att kunna förstå och integreras i ett nytt samhälle. Elevernas kunskap utvecklas genom språk och när man lär sig saker utvecklas språket (Skolverket, 2011). Skolan har ett stort språkligt uppdrag och elevernas

6

språkutveckling ligger som grund för allt lärande. Det är viktigt att vi som lärare är medvetna om vad språkinlärning innebär och hur vi arbetar med nyanländas elever språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på ett effektivt sätt. Som språklärare i mitt hemland har jag alltid varit intresserad av språkets huvudsakliga betydelse för elevernas utveckling oavsett vilket ämne det handlat om eller vilket språk det är. Jag anser att språket har en nyckelställning i alla ämnen och skolarbeten och genom språket blir elevernas kunskaper mer synlig. Mitt intresse av språk kan spåras tillbaka till mina tio års erfarenhet i skolvärlden både i Sverige och mitt hemland. Det engagerar mig att undersöka hur pedagoger kan främja nyanlända elevers språkutveckling. Målet med arbetet att ta reda på hur lärarna arbetar och vilka arbetssätt de använder med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för lärande. Pedagogerna och skolans arbete är en avgörande aspekt för nyanlända elevers lärande och kan därmed påverka elevers språkutveckling. Arbetet är skrivet med förväntning om att resultat och diskussion kan ge blivande och verksamma pedagoger stöttning i sin planering och undervisning i skolor där nyanlända elever finns representerade.

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att beskriva och ge översikt över hur pedagoger och SVA-lärare arbetar med nyanlända elever som inte behärskar det svenska språket i skolan. Arbetet ska fokusera på vilka faktorer som lärarna anser vara betydelsefulla för nyanlända elevers språkutveckling.

1.2 Frågeställningar

För att uppnå syftet med studien ställs följande frågeställning:

Hur resonerar en grupp pedagoger om hur de arbetar med nyanlända elever och vilka faktorer anser de är betydelsefulla för språkutveckling?

7

2. Litteratur

Studien fokuserar på nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling och vilka faktorer som påverkade de mest. I detta avsnitt förklaras det hur forskning och litteratur betonar språkutveckling hos nyanlända elever i skolan. Vissa forskningar belyser hur pedagogerna ska arbeta med nyanlända språk-och kunskapsutvecklande sätt och andra lyfter på de viktigaste faktorerna för nyanlända språk-och kunskapsutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

2.1 Sociokulturella perspektiv på språkutveckling

Enligt Vygotskijs sociokulturell teori om lärandet framkom att barn utvecklar sina tankar och sitt språk tillsammans med omgivningen. Socialkonstruktivistiska perspektiv handlar om hur lärandet sker i ett samspel med andra och hur det sociala sammanhanget kan vara drivkraft för barns utveckling. Barns inlärningen och utveckling uppnås vid ett socialt sammanhang och lärandet sker bäst i samspel med andra (Axelsson, 2004). Vygotskijs anser att social kompetens är ett grund i alla människor utvecklig. Lärande betyder inte att barnen inhämta bara färdiga information utan även att de få vara medverkande i olika sociala praktiker (Säljö, 2013). Vygotskij betraktar att språkutveckling och lärande går hand i hand och det sker bäst när barnen är språkligt arbetsamma i de olika sociala situationerna. Grundläggande perspektiv i alla lärande och utveckling är när barnet interagerar i samspel med andra. Han lyfter att omgivning samspel har betydelsefull för barns utveckling och prestation (Strandberg, 2006). Interaktionen bör ske mellan barn som har olika kunskaper men nära nivåer. Vygotskij anser att när barnen vill lära sig mer behöver de samverka med andra barn som de har mer kunskap för att de skall kunna utvecklas. Den avstånd mellan vad man kan göra själv och vad man kan göra med andras hjälp kallas den närmaste utvecklingszonen. Vygotskij menar att det som barnet idag kan

göra i gemensamt arbete kommer det imorgon att kunna göra självständigt (Vygotskij

2001, s.333). Han anser att barns utveckling måste kontrolleras och pedagogen måste kartlägga barnets utveckling zonen. För att eleverna ska varav i den närmaste utveckling zon måste pedagogen kartlägga vad eleven kan och vad de behöver jobba med och utveckla (Gibbon, 2009).

Många forskningar som fokuserar på nyanländas språk-och kunskapsutveckling utgår ifrån den sociokulturellt synsätt på språkutveckling. I samma linje med Vygotskijs teorier påpekar även språkforskaren Gibbons (2009) om det sociokulturella perspektivet som har betydelse för andraspråksutveckling. Gibbon beskriver att språkutveckling är en process

8

som sker socialt där både lärare och elever är delaktiga. Lärande utgår mest från den sociala sammanhang mellan personerna och språket utvecklas mest genom att personerna deltar aktivt i de olika sammanhang. Barns tänkande, språk och kunskapsmässigt går genom det sociala samspelet och språket kan ha stor betydelse i barns kunskapsutveckling (skolverket, 2016b). Gibbon anser att för tvåspråkiga elever krävs det att de får stöttning i olika situationer och i all skolansämnen. Språkutveckling är en process som är socialt inbäddad och inte endast psykologiskt driven. För pedagogen innebär det att de bygger vidare på den kunskaper som eleverna redan har och stötta dem till att de kan gå vidare i sin utveckling.

Dysthe (2003) tar även upp den sociokulturell perspektivbetydelse för inlärning och om hur lärandet påverkas av det sociala samspelet. Eleverna lär sig via ett socialt samspel och alla funderingar och åsikter tillsammans skapar en helhet. Hon menar att samspel, språk och kommunikation är viktiga innehåll i all inlärning inte bara som hjälpmedel utan är en förutsättning för kognitiva och språkutveckling. Språket enligt Dysthe är en central faktor i inlärningsprocessen och lärarna måste skapa rika tillfällen för att eleverna använder språket aktiv.

2.2 Framgångsfaktorer för språk-och kunskapsutveckling

Många litteraturforskare har diskuterat vikten av att arbeta språkutvecklande sätt med nyanlända elever för att utveckla deras lärande. Språket är det viktigaste redskapet för att eleverna ska kunna tänka, kommunicera hämta in sina kunskaper därför språket har en viktig roll i elevernas lärandeprocess. Språket enligt Bunar (2015) är en nyckel till elevernas integration och skolframgång. Det är ett centralt uppdrag som skolans ska jobba med för identitetsutveckling som även kursplanerna för språkämnen har betonat (Lgr,11). Det är med språket som eleverna visar vad de förstått, vad de behöver utveckla vidare och vilket extra stöd de behöver.

Litteraturen betonar att språkinriktad undervisning kan främja alla elever i klassrummet båda nyanlända, flerspråkiga och svenska elever. Enligt Hajer (2014) anser att det viktigt att läraren kan bredvid en undervisning som fokusera på båda ämnesinnehåll och språk. Med en noggrann planering av undervisning och tydliga genomgångar kommer alla eleverna oavsett språkliga bakgrund tillgodo. Flera forskningar har visat att flerstämmigt klassrum med fokus på språket i alla skolämnen gynnar alla elever båda svenska talande elever samt flerspråkiga. Det flerstämmiga klassrummet enligt Dysthe (2003) är ett klassrum som eleverna lär sig av varandra där ord och begrepp står i centrum

9

för inlärningsprocessen. Språkforskaren Gibbon (2009) lägger stor fokus på lärarna och de måste vara medvetna om sin roll och jobba med nyanlända elever på ett involverade sätt. Forskaren menar att om alla lärare är medvetna om språkets betydelse för elevernas lärande har fler elever möjlighet att nå de målen som kursplanerna ställer. Därför anser forskaren att det krävs från alla pedagogerna att medverka på olika sätt så att de kan utveckla eleverna till ett språk och kunskapsutveckling. Nyanlända elever kan befinna sig på olika kunskaps och språkmässiga nivåer när de kommer till skolan därför lärarnas språkundervisning måste ske i meningsfulla sammanhang (Otterup, 2014). Språkundervisningen för flerspråkiga elever bör vara effektiv och sker i meningsfulla sammanhang. Både Gibbon (2009) och Otterup (2014) anser att ämneslärare och språklärare bör samarbeta med varandra för de har en viktig roll i elevernas språkutveckling och de inverkar på varandra ömsesidigt.

Alla lärare måste arbeta språkutvecklande sätt och alla lärare ska vara en språklärare för andraspråkselever. Otterup och Gibbon framhåller att inlärning utan språkliga förmågor är i princip omöjlig därför måste ämneslärare arbeta med nyanlända elever språkutvecklande sätt. Ett sätt att ge andraspråk elever möjlighet att lyckas är att ge eleverna stöd vid inlärning och lärarna har en viktig roll vid denna processen.

Lärarensarbetsätt, attityder och förhållningsätt till flerspråkiga elever samt ett inkluderande arbete är främjande aspekt för språk- och kunskapsutveckling. Läraren enligt Gibbon (2004) kan vara både språkutvecklare och handledare vid elevernas utveckling. Lärarens roll är viktig vad det gäller elevens lärande och stöd och de kan bidra till stöd som kallas ”scaffolding”. Gibbon menar att när lärandet sker i olika situationer behöver tvåspråkiga eleverna mycket hjälp av en kompetent person på skolan. Det stödet som eleven får kallas för stöttning (Gibbon, 2006; 2013). Vidare förklarar Gibbon (2009) att begreppet stöttning i ett undervisningssammanhang är den tillfälliga hjälpen som läraren ger men de är nödvändiga. En planerade stöttningen av pedagogerna kan leda eleverna mot nya förmågor, nya begrepp och nya nivåer. Den ska även leda till att eleverna klarar uppgiften självständiga och kan utmana de till att klara mer än bara lätta uppgifter. Gibbon anser att nyanlända elever ska inte bara avkoda utan också kunna läsa olika slag texter för att kunna utveckla språket. Detta krävs att eleverna få stött och kunna utveckla sina ordförråd i olika sammanhang för att underlätta elevernas utveckling. Därför är det viktigt att elever få stöd de behöver för att språkligt lyckas med alla skolans ämnen. Studiehandledningen på elevernas modersmål kan ha ett effektivt stöd för nyanlända elever. Med studiehandledningen kan nyanlända eleverna öka förståelsen och

10

stärka deras kunskaper i de ämnena som de har mindre kunskap i (Skolverket, 2013). På flera ställen i litteraturen lyfts studiehandledningen fram som en viktig faktor för att nyanlända ska nå bra studieresultat. En planerad studiehandledning som utgår utifrån elevens behov kan ha en stor betydelse i elevens språkutveckling. Detta innebär att studiehandledaren måste vara kompetent och kan ämnens område. Studiehandledningen på elevernas modersmål kan vara en åtgärd för att uppnå målen samt som ett extra tillägg till undervisning (skolverket, 2016). Enligt forskningen tar nyanlända elever några år för att de ska kunna lära sig skolspråk. Salameh (2012) anser att nyanländas språkutveckling kan ta det mellan 2–8 år för att de ska kunna utveckla sitt skolspråk i samma nivå som enspråkig elever. Däremot kan det ta mellan 1–2 år för de att kunna lära sig vardagsspråk. Undervisnings tydlighet är en annan viktig faktor som många forskaren har betonat för elevernas språk-och kunskapsutveckling. Hattie (2012) är en av de som har betonat om vikten av undervisnings tydlighet. Han menar att strukturerande undervisning där läraren förklarar, handleder, planerar, samarbetar, beskriver och använda olika studiemetoder i undervisning. Vidare förklarar att lärarens förhållningssätt och kompetens är avgörande för elevernas måluppfyllelse och språkutveckling. Han påpekar på lärarens huvudsakliga roll att synliggöra lärandet och utveckla sin egen undervisning utifrån elevernas behov. Gibbon (2009) betonar också vikten av strukturerade undervisning med tydlig instruktion vid inlärning av nyanlända elever. Han beskriver att nyanlända elever behöver få tydliga rutiner och förklaringar i undervisningen för hur de ska jobba och hur arbetet skulle gå till. Lärarna ska vara bra vägledare för eleverna och stötta de i klassrummet på alla olika möjligheter. Gibbon hänvisar till två forskare Jan Echevarria och Deborah Short som understryker på vikten av undervisningen som bör struktureras och klargöras på ett bra sätt för eleverna. Lärarna behöver ställa sig några frågor innan lektionen planeras bland annat vilka material ska användas, vilka typ av stöd som eleverna behöver, hur ska språket förklaras och vad eleverna skulle kunna när arbetet är färdigt och klart.

Klassrumsklimat och trygghet är en annan central faktor för nyanlända elevernas språkutveckling enlig Hajer (2014). Forskarna beskriver att när eleverna arbetar i smågrupper ger vi de bra utrymme att skapa en tryggmiljö där kan de prata och diskutera med andra. Vidare skriver Dythe att det är viktigt läraren kunna skapa en bra inlärningsmiljö där eleverna känna sig trygga och hämta sina nya kunskaper. En trygg klassrumsmiljö är en viktigt för ett adekvat lärande enligt Axelsson (2004). Han menar

11

att för eleverna ska lära sig bäst pedagogerna bör skapa en stimulerande arbetsmiljö. En god skolmiljö och förtroendefullt klimat utgör att eleverna kunna uppnå bra skolresultat. Ett gott samarbete med barnens föräldrar är en annan viktig faktor för elevens inlärning och kan ha stor positiv effekt i elevens utveckling. Viberg (1996) anser att föräldrarnas sociala bakgrund och attityder till svenskan och hur de ska arbeta med deras barn är viktigt del i eleverna utveckling. Samarbete och en god relation mellan lärare och skolan främjar barnens lärande genom att lärarna förutfattad mening och tilliten växer (Axelsson, 2004). Detta är något som även Erikson (2004) beskriver, han menar att föräldrarna i dag har en stor framträdande roll i skolan och lärarna har stort ansvar att skapa en god relation. Skolan bör skapa goda förutsättningar för att skapa en bra relation till föräldrarna för att lättare kunna arbeta med eleverna och bedöma dem.

Litteraturen och flera forskare lyfter fram vikten av en tidig kartläggning samtal med nyanlända elever för elevernas språkutveckling. Pedagogisk kartläggningen av elevernas tidigare skolbakgrund och kunskaper är en av de viktigaste pedagogiska åtgärderna enligt Bunar (2015). Lärarna måste se elevernas språkkunskaper som de har med sig när de kommer till skolan för att lärarna ska kunna anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov. Det är viktigt att undervisningen främjar elevernas lärande samt kunskapsutveckling med förutsättning i elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper och språk. Kartläggning har även betydelsefullt för rätt årskursplacering och att de ska få en bra undervisning som möjligt (Skolverket, 2016). Med rätt undervisning nivå och rätt årskursplacering ska nyanlända inkludera även socialt i undervisningen. En förutsättning för språk och kunskapsutveckling hos nyanlända elever är att kartlägga deras språk och kunskapsutveckling enligt Sandell & Hassanpour (2013). Det är både viktigt och nödvändigt arbete med nyanlända elever. Pedagogiska kartläggning kan bli en bra tillgång för undervisande lärare, ett underlag som lyfter fram båda elevernas styrkor och utvecklingsområde.

12

3. Metod

Metoden är ett slags verktyg som forskaren använder i sitt forskningsprojekt för att få svar på frågor som arbetet vill uppnå. Larsen (2009) skriver att metoden är ett tillvägagångssätt i en undersökning där forskaren vänder sig till för att organisera, hämta och tolka information inom ett område. I ett forskningssammanhang är valet av metod viktigt för det är redskapet som undersökaren har för att få svar på de frågor som formulerats i forskningsprojektet (Holme & Solvang,1997). Valet av vilken slags av metod som är lämpligt varierar och beror på vad forskaren vill åstadkomma med undersökning samt vilken problemformulering forskaren har i studien. Det finns huvudsakligen två huvudmetoder som används mest för att samla in kunskap och data i varje undersökningsarbete; den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden. Genom att forskaren använder en viss metod mottages en viss slags av information. De båda två metoderna syftar på hur man väljer att generera, behandla och undersöka de informationer som man har samlat in under sin forskning (Patel, 2003). För var och en av dessa metoder finns det nackdelar samt fördelar när forskaren vänder sig till i sitt undersökningsarbete (Larsen 2009).

Den kvantitativ forskning är en forskning som medför mätningar vid datainsamlingen och analyseras forskning med hjälp av statiska bearbetning och analysmetoder. Det är en metod som bygger på experiment, kartläggning och jämförelser. Den har också en

deduktiv forskningsinsats, det vill säga att man har en teori eller hypotes och att utifrån

det försöka få observationer och ett resultat. Det som även kännetecknar den kvantitativa forskningen är konkreta och tydliga frågor av problemformuleringen och därmed används statiska behandlings- och analysmetoder (Palet & Davidson 2003). Kvantitativ forskning enligt Backman (2008) är en studie som forskaren redovisar sitt resultat i form av siffror mycket mer än tal då syftet är att beräkna och kvantifiera det som man studien vill framföra.

Fördelen med den kvantitativa undersökningsmetoder enligt Larsen (2009) är att man kan begränsa informationen till det som man söker efter. Styrkan med den kvantitativa metoden är också dess tillförlitlighet vilket man inte kan göra med kvalitativa eftersom man inte kan skatta tillförlitlighet med siffror i kvantitativa studier. Nackdelar med denna undersökningsmetod är att de begränsade frågorna kan leda till missförståelse och därmed kan kvantitativa forskningsmetoder vara svårt att uppnå god validitet (Larsen, 2009). Kvalitativ forskning däremot är en forskning som använder många ord i stället för siffror och där svaren består av formuleringar i tal eller skrift (Backman 2008). Palet & Davidson

13

(2003) anser att kvalitativ forskning är en forskning som fokuserar på mjuka data i form av kvantitativa intervjuer, observationer samt tolkande analyser Den har även en induktiv forskningsinsats, det vill säga att man har ett resultat eller ett antal observationer och utifrån den skapa teori. Den kvalitativa metoden syftar till att ta del av den respondentens tankesätt kring ämnet vilket betyder öppna frågor utan svarsalternativ. Detta kan ske med observationer, intervjuer, inspelningar eller video. Genom ett kvalitativt studie kan forskaren inhämta kunskaper och beskrivningar av olika specifika situationer vilket kan leda till att man förstår mer utifrån intervjupersonens erfarenheter. Med forskningsintervjun kan forskaren öka förståelsen av hur andra människor tänker och gör i verkligheten (Dalen, 2007). Man får även en djupare insikt om hur människan anpassar sig till olika livssituationer. Den kvalitativa forskningsintervjun vill förstå världen från andras perspektiv, synpunkter, upplevelser, uttrycka meningen i människor upplevelser och ta fram deras livsvärld innan man ger sig in på vetenskapliga förklaringar (Kvale & Brinkmann, 2009). Vid ett kvalitativt tillvägagångssätt kan forskaren ordna olika frågor och fördjupa sig i frågorna för att nå djupare kunskap, få en helhetsbild och en bra förståelse om individens livserfarenhet. När respondenten själva formulerar sina svar och beskriver sina tidigare erfarenheter kan svaren blir varierande och nya kunskaper kan komma fram. Backman (2008) förklarar att i kvalitativ metod kan forskaren samla in olika data och därefter hitta kategorier för att ska kunna strukturera sitt arbete.

Fördelen med den kvalitativa undersökningsmetoder enligt Patel & Davidson ( 2003) är att intervjuaren kan ställa vissa frågor som kan ge ett bra utrymme för respondenten att svara på frågorna med egna ord. Kvalitativa intervjuer ger även möjlighet för respondenten att möjliggöra sina tankar som inte har tagits med i frågorna tidigare i till exempel ett kvantitativ studie. Den kvalitativa intervjun kan även skapa ett personligt och givande samtal som kan leda till en tydliga svar med nya tankar. Larsen (2009) anser att med kvalitativ undersökning får man dessutom djupare kunskap och bättre insikt för problemställningen. Forskaren får möjlighet att ställa olika följdfrågor och formulera de frågorna på något sätt för att ska man kunna skapa en bättre förståelse och minska risken för missförståelse.

Nackdelar med den kvalitativa intervjun enligt Larsen (2009) är att intervjuaren kan omedvetet påverka respondenten med exempelvis sitt kroppsspråk eller hur frågorna ställs. Den egna attityden kan påverka respondenten negativt. Respondenten kan undanhålla information genom att svara på det sättet hen antas att intervjuaren vill höra och komma fram. Därför får inte intervjuaren påverka respondenten genom att visa att

14

vissa svar är bättre än andra enligt Larsen (2009). Intervjuaren bör vara professionell att följdfrågorna som ställs ska ge respondenten tillräcklig med tid för att de själva ska få tänka över svaren. Även Lantz (2007) har påpekat vissa nackdelar där den intervjuade inte kan utveckla sina svar eftersom ett missförstånd av frågorna har skett. Även brist på tid är en faktor som gör att respondenten kännersig stressad vid svaren.

3.1 Val av metod

Dalen (2007) beskriver kvalitativ metod som utväxling av synpunkter där forskaren vill få en inblick i informanternas erfarenheter, tankar och känslor. Medan Dimenäs (2007) beskriver kvalitativ metod som insamling av data genom att forskare intervjuar respondenterna. Samtalet liknas med vardagssamtal men där skillnaden är att fokusera på det ämnet som intervjuaren själv valt. Det kvalitativa synsättet är att forskaren ska tolka och förstå de svaren som framkommer utan att generalisera. I kvalitativ metod kan forskaren samla in olika data och därefter hitta kategorier för att ska kunna strukturera sitt undersökningsarbete.

För att samla in empiriska material till detta arbete valde jag den kvalitativa metoden i form av strukturerade intervjuer. Jag valde att genomföra en empirisk studie kring hur pedagogerna arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för språkutveckling. Anledningen med valet av den kvalitativa metoden i form av är att jag vill få en inblick och en större förståelse för det område som undersöks av pedagogerna. Utifrån dessa aspekter ansåg detta metodval passande till studiens syfte och frågeställning samt insamling av data och empiri. Detta innebär att arbetet, genom att använda denna metod kan få direkt information från intervjuade pedagoger. Med kvalitativ metod kan forskaren även skapa en situation där interaktionen mellan forskaren och intervjuerna bli naturell som möjligt.

3.2 Urval

Urvalet av informanter är en särskild viktig fråga anser Dalen (2004). Med kvalitativ intervjumetod bör forskare vara systematiskt och genomtänkt. Valet av informanter i studien gjordes med avsikt på arbete som fokuserar på nyanlända elevers och lärares erfarenheter. De utvalda respondenterna är fem pedagoger som de har arbetat med nyanlända elever. Majoriteten av lärare har jag personliga kontakter med från skolan. Detta för att kunna återvända till de vid behov under undersökningens gång. Urvalet är målstyrt och grundas på lärares varierade erfarenheter av bemötande av nyanlända elever

15

i mottagningen. Målstyrt urval betyder att respondenten väljs ut och ska passas med de forskningsfrågor som är viktiga för studiens syfte enligt Bryman (2008). Det togs däremot ingen hänsyn till respondenternas kön utan istället valdes den metoden som är bekvämast och gav snabbast resultat. En till faktor till detta är att det inte finns många manliga representanter som jobbar inom denna verksamhet och har erfarenhet kring detta ämne. Åldersspannet för respondenter är mellan 30–55.

Innan ett urval genomförs är det viktigt att undersökarens tydliga syfte och arbetet vara välformulerat för de respondenter som deltar i undersökningen enligt Larsen (2009). Intervjuade lärare i skola A fick först en del av intervjufrågorna och studiens syfte några dagar innan för att få en uppfattning i ämnet och förbereda sina svar (se bilaga 2). I undersökningen deltar fem mellanstadielärare 4–6 där en av de är speciallärare. Anledningen till urvalet är att de har kontakt med nyanlända elever och har goda kunskaper inom området. Skolan A är en grundskola F-9 som ligger i södra Sverige där det finns både svenska och nyanlända elever. Skolan A har haft de senaste åren många nyanlända elever och har arbetat med många elever med olika skolbakgrund och förstaspråk. Skolan A består av totalt av 495 elever fördelat på årskurs F-9 där cirka 30% av eleverna är tvåspråkiga och har ett annat modersmål än svenska. Nyanlända elever på lågstadiet och mellanstadiet går i reguljära klasser med andra jämnåriga barn. Skolans rektorsamtycke att genomföra intervjuerna skedde veckan innan intervjun.

3.3 Genomförande

Undersökningen är baserad på de vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska aspekter och de krav som forskaren bör följas. De betydelsefulla etiska aspekter handlar om frivillighet krav, integritetskrav, konfidentialitet krav och anonymitetskrav för de personer som är intervjuade i undersökningen. Dessa krav uppfylls innan genomförandet av intervjun för att även göra respondenterna trygga med hur de uttrycker sig.

Först skickades informationsbrev till respondenterna. Frågeformulär skickades ut till respondenten dagen innan i syfte att få prova svara på frågorna utifrån sina tankar (se bilaga 1, 2). Informationsbrev som skickades handlar om studiens syfte, frågeställning och vad undersökningen ska handla om. Respondenterna meddelades att skolans och intervjuernas namn ska vara anonyma under hela undersökningen. Dalen (2004) påpekar att i kvalitativa intervjuer måste informanten känna sig trygg när hen lämnar över information. Samtidigt är det viktigt att respondenterna informerar om hur lång tid det tar för att få ut lämpligt med information. Därför har studiens respondenter fått information

16

om att intervjun skulle ta ungefär 15–30 minuter. Respondenterna har även meddelats att deras svar kommer att spelas in i mobilen och därmed finns även muntligt samtycke till inspelningen av intervjun. Detta för att intervjun ska sammanställas och kunna göra en ordentlig analys av deras svar på ett ärligt sätt (Brymann, 2008).

Jag använde mig under intervjutillfällen av öppna frågor som gav mig möjlighet till följdfrågor för att få ett meningsrikt svar. Jag valde att spela in intervjuernas samtal för att kunna koncentrera mig på pedagogernas diskussion i stället för att skriva ner svaren under samtalstid. Det gav mig en bra möjlighet att kunna gå tillbaka sedan för att lyssna igen, skriva ner och sammanfatta vad svaren. Det kan vara en fördel enligt Bryman (2008) att spela in intervjuerna där informanternas ord och meningar fångas vilket är bra för den senare resultatanalysen. Samtalet genomfördes på respektive skola där platsen för intervjuerna valdes av respondenterna själva. Detta för att pedagogerna ska känna sig bekväma och kunna tala fritt om sina erfarenheter. Vid intervjutillfället fick pedagogerna också muntlig information om studiens syfte och de etiska aspekterna.

3.4 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är viktiga metodiska begrepp vid forskningsarbete. De två metoder handlar om hur forskaren ska förhålla sig till sitt arbete och analysera det och beskriver hur datainsamlingen/testet har fungerat. God validitet och reliabilitet är en förutsättning för att resultaten vi får i studien skall kunna generaliseras till att gälla även andra än de som är undersökta. Stukat (2005) anser att de båda är viktiga kriterier vad det gäller bedömning av kvalitet i en kvalitativ undersökning. Begreppet reliabiliteten handlar om säkerhet och hur noggrant datainsamlingen sker. Det är ett redskap som forskaren använder och handlar om trovärdighet eller tillförlitlighet och hur man kan tro på resultatet. För att öka reliabiliteten i mitt arbete spelades alla deltagares svar i min mobil. Det viktiga för studien att de kategorier som används är tydliga och kan kontrolleras i efterhand.

Validitet handlar om relevans eller giltighet och hur forskarens data är relevanta för den frågeställning man har valt (Larsen, 2004). Inom forskning handlar validitet om att ange om resultatet man har fått är giltiga för just den populationen. Stuka (2005) talar om att man kan stärka sitt arbete genom att använda citat direkt av respondenternas svar. Därför har citat använts i studien för att stärka studieresultatet.

17

3.5 Etiska principer

Undersökningen utgår från de etiska principer som står på vetenskapsrådets (2002) och de krav som forskaren måste ta hänsyn till i undersökningen. Grundläggande etiska frågor handlar om frivillighets krav, integritetskrav, konfidentialitet krav och anonymitetskrav för de personer som är direkt inblandade i undersökningen.

Dalan (2004) hänvisar till de fyra viktiga krav som är en del av Vetenskapsrådet (2002) som forskaren ska ta hänsyn till. För det första är frivilligt samtyckekrav där respondenterna har rätt att själva bestämma om de vill delta i undersökningen och medverka. För det andra är informationskrav som handlar om att informerat respondenterna om undersökningens uppgiftens syfte och vad handlar forskningen om. Det tredje är krav på konfidentialitet som Dalan (2004) betraktas ett speciellt viktigt krav för att respondenterna känna sig säkra på att de uppgifter som de lämnas blir sekretessbehandlade. Medan det fjärde kravet är skyddandekravet som innebär att forskaren måste ha vårdnadshavares samtycke om deltagaren i undersökningen inte har fyllt 18 år. Även hänsyn till sociala svaga grupper så att forskaren inte identifiera enskilda individer eller grupper av individer är viktig. (Vetenskapsrådet 2002).

Studien tog hänsyn till de kraven genom att respondenterna har informerats genom muntligt och skriftligt brev om studien syfte. Därmed har samtycke och godkännande om verkan har mottagits. Genom informationsbrev fick respondenterna information om att skolan och intervjuerna ska behandlas anonymt och ska inte identifieras. Vidare meddelas respondenterna om att samtalet ska spelas in och att ljudinspelning raderas efter avslutat undersökning.

18

4. Resultat

I resultatet presenteras de kategorier som skapats utifrån analys av sex intervjuernas data. Studien presenterar lärarna med påhittade namn som 1,2,3,4, och 5. Kategoriseringen av rubriker är kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Under bearbetning och analys av intervjuerna står det även vissa citat från representanternas tal för att stärka undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet.

4.1 Tydlighet och struktur

Tydlighet och strukturerade arbete är ett svar som alla intervjuade lärare lyfter fram när de beskriver sina lektioner och sina arbetssätt. Intervjuade lärare påpekar vikten på att de förklara lektionens syfte och mål innan de börjar och att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar. De framhäver att det är viktigt att ha tydliga genomgångar inför varje lektion så att eleverna ska kunna förstå lektionens innehåll och syfte bättre. Pedagogerna är överens om att arbetet med nyanlända omfattar att de utformar och tydligt göra planeringar och sätter mer fokus på ord för att de ska kunna förstå. Lärarna berättar att de lägger mycket tid för att förklara tydligt vad eleverna kommer att arbeta med, vad ska de göra under lektionerna och vilka begrepp som är relevanta. De försöker att förklara ord och begrepp inom ämnesområdet för att öka elevernas förståelse.

”Tidigare har det inte varit så mycket fokus på ord och begrepp för det var självklarhet att alla elever kan i klassen. Men nu handlar det om att förklara begrepp och ord mycket mer än innan. Men det gynnar ju både nyanlända och de eleverna som går i klassen."(lärare1)

Pedagogerna berättar att de använder olika slags av visuellt stöd i undervisningen för att kunna stötta eleverna och utveckla deras språk. De berättar att de försöker att hitta inlästa material och böcker på elevernas modersmål för att tydligt göra lektionen och ökar elevernas förståelse. Samtliga pedagogerna lyfter fram vikten av att använda bilder, spel, sånger, visa upp lektionerna på whiteboardtavlan för att kunna utveckla elevernas språk. Pedagogerna berättar att de använder varierande material med lättlästa texter tillhörande med frågor. De anser att nyanlända lär sig bäst när de har tydligt plan om vad de ska jobba under lektionen med tydliga arbetsgång. Vidare diskuterar två av pedagogerna att när eleverna förstår orden och vad betyder de ökar vi deras ordförråd och deras språk blir rikare. De anser att när de repeterar orden flera gånger i olika sammanhang utvecklar de

19

elevernas ordförråd. Detta leder också till att de så småningom kan bilda en korrekt mening själva.

”Vi jobbar med samma text många gånger innan de blir självständiga att göra uppgiften själva. Vi arbetar mycket med bilder för att förtydliga uppgifterna.” (lärare 2)

Förklaringar och tydlighet i lärarnas arbete gynnar alla elever anser pedagogerna och detta gäller inte bara nyanlända elever. Därför berättade pedagogerna att vid undervisningen används både bilder och kroppsspråk i syfte med att vara extra tydlig vid undervisningen. De flesta anser att bilderna kan bli extra stöd för elevernas förståelse. Ett exempel som en av läraren tar upp är bland annat träning på läsförståelse texter. Hen menar att hon jobbar med förförståelse inom text genom att tydligt förklara begrepp och ord. När orden upprepas flera gånger i olika sammanhang lär sig eleverna orden. En lärare förklara att när man arbetar med en nyanländ elev i ordinarie klass är det extra viktigt med stöd i form av begreppsförklaringar.

”Det är ju jätteviktigt med bildstöd och det är bra för väldigt många elever att skriva upp begreppen och sätta upp bilderna så att de förstår bättre och befästa kunskaperna.” (lärare 5)

4.2 Språket roll i skolan

Språk är ett viktigt verktyg för elevernas kunskapsutveckling och lärande. Att använda språket i alla skolans ämne och i olika sammanhang är en avgörande aspekt för eleverna språkutveckling anser många läraren när de berättade om nyanländas utveckling i skolan. Intervjuade pedagogerna berättar att i klassen sker språklig fokus och stimulans hela tiden. En lärare förklarar att eleverna har stora möjligheter att höra och använda det svenska språket oftare i samband med att majoriteten av eleverna i skolan har svenska som modersmål. Lärarna i skolan utmanar eleverna att använda språket i olika situationer och sammanhang. De anser att eleverna kan utveckla språket genom att spela fotboll, leka med varandra på rasterna och delta i skolans olika aktiviteter. När nyanlända elever deltar med sina kompisar på rastaktiviteter, grupparbete och i lektionerna medverkar detta att de använder språket i olika sammanhang.

”Man lär sig språk ju hela tiden. Jag uppmuntra eleverna att prata på svenska även på rasterna när de leker och spelar fotboll, det är vårt gemensamma språk.”(lärare,2)

20

Alla intervjuade pedagoger har påpekat att språket är viktigt för nybörjare barn i skolan och det är ännu viktigare att eleverna får höra och använda språket hela tiden i skolan. Lärarna anser att alla pedagogerna bör se efter språket i alla ämnen och att språkutvecklingen inte bara sker i den svenska lektionen. Alla som jobbar i skolan bör se sig som språklärare för att språkinlärning sker i alla olika skolämnen.

Ena läraren beskriver:

”Språket är medicinen som man kan så snabbt som möjligt kunna komma in i samhället.” (lärare 1)

Vidare anser läraren att nyanlända elever måste ha bra möjligheter för att utveckla det nya språket. Därför tycker två av pedagogerna att nyanlända måste få god grund innan de kommer in i klassen och att alla nyanlända får börja först i förberedelseklass. De förklarar att nyanlända med direkt placering saknar de viktiga grunderna i språket. De anser att skolan kan ge de chans i den mindergrupp i förberedelseklass att utveckla språket samt att de blir godkända i andra skolämnen i framtiden. Det kan vara en viktig aspekt tycker de flesta lärarna att ge nyanlända elever möjligheten att utveckla språket i den trygg miljön.

”Vi behöver ännu mer språk när nyanlända kommer i klassen. Vi vill att de tänker bara att lära sig språk, språk, språk inget annat när de kommer.”(läraren3)

Samtliga lärare hävdar att grupparbete och skolans aktiviteter kan utveckla eleverna språket snabbare. Därför arbetar pedagogerna mest i klassrummet med varandra eleverna och lär de sig av varandra. Pedagogerna förklarar att när eleverna arbeta tillsammans utvecklar de bättre och får de en djupare förståelse av lektionerna. Två pedagoger betonat vikten att de utgår från genrepedagogik och cirkelmodellen i sin undervisning som ett sätt att stötta elevernas språk.

”Vi jobbar kanske mycket tillsammans i klassrummet och med samma text många gånger.”(lärare4)

Pedagogerna är väl övertygad om vikten av att arbeta med språket i alla ämnen och i alla skolans sammanhang. De menar att eleverna utvecklar språket när de använder och stöter på språket i olika sammanhang och i olika form såsom i tal och i skrift. När eleverna

21

arbetar med ord och språk i klassen kan de utveckla sitt ordförråd och när orden upprepas flera gånga i olika sammanhang lär de orden snabbt. Läraren 2 tar förberedelseklass som ett exempel och menar att eleverna där delar samma modersmål vilket är en nackdel då använder eleverna sitt modersmål vid kommunikation.

” I förberedelseklass pratar de bara på arabiska och lekar på rasterna med varandra och de har inte andra kompisar i skolan.” (lärare 2)

4.3 Miljön och motivation

Skolans och klassrumsmiljön är viktigt faktor för att kunna skapa förutsättningar för nyanlända elevernas lärande och språkutveckling anser pedagogerna. En av lärarna tycker att elevernas lärande miljö har en avgörande roll för deras språk-och kunskapsutveckling. De flesta intervjuade lärare betraktar att när eleverna jobbar i en mindre grupp ökar elevernas chans för utveckling i en lugn och trygg miljö. Vid intervjun framhåller lärarna att eleverna i små grupper känner sig mer trygga och övar med elever som har samma språknivå. Trygghetskänslan leder till att eleverna vågar samtala, arbeta och diskutera med varandra på det svenska språket. pedagogerna är övertygad om att kommunikation och samtal för elevernas språkutveckling har en stor betydelse för utveckling. Det är viktigt att eleverna blir aktiva när de arbetar med de andra elever som har samma språkutvecklingsnivå.

”Vi jobbar i små grupper. Där eleverna pratar mycket och arbetar tillsammans mycket.” (lärare, 4)

Lärarna betonar även elevernas motivation som en annan faktor för elevernas utveckling i skolan. De anser att elevernas motivation och vilja att lära sig mer är nyckeln till framgång i skolan. Eleverna behöver en inre motivation och vilja för att utvecklas. Här blir klassrummets klimat väldigt viktigt för en ökad motivation, men även en språkstimulerande miljö. En positiv lärare och trygg klassrumsmiljö är enligt eleverna har en stor betydelse när det gäller deras språkutveckling.

”Klimatet i klassrummet är väldigt viktigt för mig. tillsammans. Vi pratar, skrattar, samtala, sätt ord i väggarna och lyssna till varandra jättemycket.”(lärare,5)

22

4.4 Skolbakgrund

Kartläggning av elevernas tidigare kunskaper är betydelsefull enligt de flesta intervjuade lärarna eftersom det har en stor påverkan på elevernas fortsatt lärande. Kartläggningen kan visa elevens förmågor samt vilka utvecklingsområden som eleverna behöver i sin språk- och kunskapsutveckling. Lärarna förklarar att kartläggningen för nyanlända ger de en aktuell bild av elevens förkunskaper och hur lärarna ska planera undervisningen. De talar om några elever som lyckades bra på grund av deras tidigare kunskaper och erfarenheter. Vidare är att kartläggning viktigt eftersom det visar inte bara elevens kunskapsutveckling utan även den sociala utvecklingen.

”Jag vill själv ser hur elevens situation och bakgrunden ser ut. Det är inte bara kunskaper är viktigt för mig om de ska lyckas, det är mående och hur deras situationer ser ut.” (lärare,1)

Lärarna berättar att vid kartläggning får dem en tydligare bild av elevens tidigare kunskaper vilket bidrar till att de kan stötta eleverna på ett rätt sätt. De intervjuade lärarna anser att tydligt och bra kartläggningsarbete kan gynna båda lärare och eleven. De tycker även att det kan vara extra stöd när de vet om hur mycket eleven kan och hur kan de gå vidare. Vidare diskuterar lärarna att planeringen måste anpassas till elevernas nivå och vilka grundläggande kunskaper de besitter. Vidare berättar lärarna att nyanlända eleverna bör få studiehandledning på sitt modersmål för ökad förståelse och stöd, men detta saknas i den skolan som intervjun ägde rum på.

”Kartläggningen av nyanländas elevernas tidigare kunskaper ger mig så

mycket bättre uppfattning om hur lång har gått i sin kunskapsutveckling.” (lärare 4)

Enligt denna lärare krävs det kompetens och medvetenhet hos lärare med detta arbete. Hon menar att det är viktigt att kartläggningssamtal genomförs med pedagoger som behärskar två språk i stället för att använda telefontolk i arbete. Det gynnar båda mottagande lärarna samt nyanlända elevens att känna sig trygga och bekväma. Hen har även påpekat vikten av att kartläggningsarbete utförs innan eleven börjar i skolan och tillsammans med berörda lärare och speciallärare.

”Det är viktigt med tydlig och bra överlämning mellan kartläggare och mottagande lärare, tycker jag. När man sitter, diskuterar och har

23

överlämningssamtal bidrar det till att den viktiga informationen lämnas och den sociala saker diskuteras.” (lärare 3)

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper är viktigt för elevernas socialisation och inte bara kunskapsmässigt. Om eleven har haft en tidigare skolbakgrund tycker läraren att inlärningsprocessen blir snabbare och enklare. Kartläggning av elevernas kunskaper bidrar till att lärarna kan planera lektioner utifrån elevernas tidigare kunskaper. Eleverna kan då utveckla språket snabbare när de kan koppla sina tidigare kunskaper i relation till den nya informationen som de tar till sig.

4.5 Föräldrar samverkan

De flesta läraren lyfter fram vikten av bra samarbete mellan skolan och hemmet. Alla intervjuade pedagoger ser att samverkan är viktigt och nödvändigt. Pedagogerna anser att föräldrarna bör känna sig delaktiga i skolan och att de kan påverka, hjälpa till och förbättra elevernas skolgång. Samarbetet mellan klasslärare kan gynna både föräldrar och skolans arbete med eleverna. De anser att föräldrarna måste vara engagerade i elevernas arbete i

skolan och ta ansvar i barnets skolgång. .

En av lärarna lyfter fram föräldrarollen i elevens framgång och utveckling. Hon menar att föräldrar bör motivera och tala om viktigheten för sina barn om språkinlärningen trots sina bristande språkkunskaper.

” vi behöver att föräldrarna samarbete. Att de prata med sina barn att det är jätteviktigt

att man lära sig språk även om de kan inte svenska språket.” (lärare, 2)

Pedagogerna beskriver att bra samarbete mellan skola och föräldrar kommer att förbättra elevernas skolgång. De beskriver att bra samarbete med vårdnadshavarna underlättar elevernas lärandesituation och deras välmående. Alla intervjuade pedagoger är överens om att ju mer vårdnadshavare är inblandade desto bättre resultat presenterar eleverna i skolan.

”Föräldrarna måste inkluderas i barns arbete genom att engagera sig i sina barns skolarbete, hjälpa barn med läxorna och vara med i föräldramöten. Om hemmet är inte intresserade och vill de inte ta läxor, då blir det svårt att få en bra utveckling.”(lärare2)

24

Vidare berättar en lärare om vikten av tydlig och förståelig information till vårdnadshavare. Hen skickar korta gruppsms till föräldrarna i stället för veckobrev. Med detta menar hen att föräldrarna kan översätta texten direkt till deras modersmål. Hen förklarar vidare att vårdnadshavare känner sig trygga om de är medvetna om skolans arbetssätt och därmed skapas en större tillförlitlighet till skolan från deras sida.

”Jag skickar inte hem veckobrev längre utan kort SMS meddelande. För det är inte alla barns föräldrar som kan svenska.”(lärare5)

25

5. Diskussion

I diskussion avsnitt diskuteras de resultatet som studien kom fram till utifrån studiens syfte och frågeställningar. Undersöknings syfte är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med nyanlända och vilka faktorer som har betydelsefulla för en nyanländ elevs språkutveckling.

5.1 Resultatdiskussion

Resultatet har visat att pedagogerna arbetar språkutvecklande sätt och de försöker att stötta nyanlända eleverna på alla möjliga sätt utifrån de förutsättningar de har. De flesta arbetar ämnesövergripande, vilket är bra framgång för elevernas språkinlärning. Respondenterna har påpekat vissa viktiga faktorer som är betydelsefulla enligt deras erfarenhet för en god språkutveckling. Majoriteten av lärarna i studiens forskning har betonat på liknande aspekter för elevernas språk- och kunskapsutveckling enligt de. De betydelsefulla faktorerna för språk -och kunskapsutveckling var bland annat; tydlighet och strukturer, språk i skolan och alla skolämnen, klassrumsmiljön, motivation, elevernas tidigare kunskaper och föräldrarnas samverkan.

Undersökningens resultat beskriver att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända är tydlighet och struktur. Lärarna är medvetna om språkets betydelse för elevernas lärande. I den första fråga som handlar om lärarens arbetssätt har samtliga pedagoger nämnt några arbetssätt som de använder i undervisningen. De exempel på arbetssätt som respondenterna använder mest är tydliga och strukturerat arbete som ett sätt att stötta elevernas lärande. De beskriver deras undervisning som utgår utifrån tydliga strukturer med mycket förklaring. Samt jobbar de med mycket repetition av lektions innehåll och fokusering på ord och begrepp. Lärarna berättar att när de använder nya ord och ställa olika frågor utökar de elevernas ordförråd. En av lärarna har nämnt att hon arbetar med t.ex cirkelmodellen för att lära eleverna ny ord och begrep. Hon anser att eleverna med det arbetssättet lär sig läsa, skriva och förstå. Detta synsätt stämmer med Gibbons (2014) synpunkter som betonar vikten på att arbeta med ord och begrepp när eleverna lär sig ett nytt språk. Hon menar att nyanlända elever behöver arbeta med ord som finns i deras värld som de kommer att ha nytta av även fortsättningsvis. När eleverna återanvänder ord i ett annat sammanhang ökar eleverna förutsättningar att befästa det som är nytt. Gibbon (2014) anser att elevernas förståelse av ord och begrepp kan vara ett avgörande faktor för läs - och språkutveckling hos nybörjarelever. Även Hattie (2012) påpekar att en strukturerande undervisning med tydliga rutiner där läraren

26

handleder, förklarar och samarbetar med eleverna en viktigt del i elevernas utvecklings processen.

Representanterna gav olika exempel på hur de arbetar språkutvecklande med nyanlända på den andra fråga. Alla har nämnt att de använda olika stöd för att vara tydliga bland annat planscher, bilstöd, inlästa läroböcker och Smartboard vid språkutveckling med nyanlända. Detta stämmer också med Gibbons (2009) tankar om elevernas stöd vid språkutveckling. Enligt Gibbon stöd innebär att eleven har tillgång till bilder och konkreta föremål och respondenternas arbetssätt är ett bra bevis på att de arbetar på ett språkutvecklande sätt.Gibbon påpekar att tydliga genomgångar och förförståelse för ord och begrepp inför varje lektion kan leda till att eleverna senare kan utföra uppgifterna själva utan stöd. Därför anser de flesta att det kan vara ett bra sätt att lärarna är tydliga och förklarar uppgifterna för att stötta alla elever. Hajer (2010) betonar också vikten på att lärarna ska kunna integrera ord och begrepp för ämnesområdet för elevernas språkutveckling. Lärarna ska uppmuntra eleverna till att bli aktiva genom att de förstår uppgifter och arbeta med utmanade uppgifter. Genom att lärarna använda olika stöd i undervisningen kommer de utveckla språket till både nyanlända och andra elever som går i samma klass. Bunar (2015) påpekar att för att nyanlända elever ska lyckas i skolan ska detta stöd erbjudas i olika form av stöttning. Nyanlända elever blir mer inkluderad och villiga att arbeta vidare med uppgiften när de förstår och hänger med underlektionstid. Eleverna har olika kunskapsutveckling och de befinner sig på väldigt olika nivåer när de kommer och vissa är inte vana vid enskilda arbetet. Därför behöver nyanlända elever lära sig de olika strategier med tydliga strukturer, få feedback och bekräftelse under uppgiften (Gibbon 2009). Nyanlända ska lära sig de mest aktuella och viktiga kunskaperna som de behöver mest för att utvecklas. Rätt stöd som elever får kan vara en av framgångsfaktorerna i elevernas utveckling enligt Gibbon (2013).

När det gäller den tredje frågan om de avgörande faktorerna för elevernas språkutveckling påpekar lärarna bland annat elevernas miljö, motivation, föräldrar samverkan och att använda språk i alla olika sammanhang. De flesta lärare lyfter fram gruppstorleken som avgörande för nyanlända språkutveckling. De menar att när eleverna deltar i en mindre grupp blir det mycket lättare att se de och få den stöd som de behöver. Eleverna kan höra språket på ett långsamt och tydligt sätt vilket ökar möjligheten att samspela med andra. Eleverna ska använda språket utan att de sätter krav på korrekthet. Detta stämmer med Gibbons (2006) tankar att smågrupper kan gynna elevernas språkutveckling. Han menar att när eleverna arbetar i små grupper får de mer utrymme

27

och stöd av lärarna. Enligt Dysthe (2003) är klimatet i klassrummet en förutsättning för elevernas utveckling där eleverna hämtar kunskaper genom socialt samspel. Lärarna anser att ett gott socialt klimat leder till att eleverna känna sig trygga, motiverade och dessutom tillåter bättre relation med varandra. Detta synsätt betonas stark av Vyotskij i sin teori om lärandet är socialt förutsatt. Vygotskij betonar att barn lär sig när de är i grupp där de kan ta del av andras erfarenhet. Grundläggande perspektiv i alla lärande och utveckling enligt båda två forskaren Strandberg (2006) och Säljö (2013) är när barnet integrerar i samspel med andar. Elevernas inlärning och utvecklingen uppnås bäst vid socialt sammanhang och lärandet sker ofta i samspel med andra enligt (Axelsson & Blonhn, 2014).

Respondenterna i studien betonade också vikten av att använda språket i olika sammanhang och i alla skolans ämne. De anser att nyanlända elever utvecklar språket väl genom att de använda språket i olika tillfällen och för olika syften. De beskriver att nyanlända kan utveckla språket genom att möta nya former i olika situationer som kräver utmaning vilket stämmer väl med litteraturen. Lärarna tycker att praktiska arbete såsom idrott, musik och även matte ger eleverna bra möjlighet för att kunna integrerar språket. Att integrera andra skolämnen hjälper eleverna att utveckla ämneskunskap samt utveckla de sina språk. Detta synsätt påpekat stark i både skolverket (2009, 2010) och litteraturen. Viberg (1996) tar upp hur viktigt det är att nyanlända elever kan klara språket i skolan och alla vardagssituationer. Enligt Otterup (2014) skolan måste vara en öppenplats för diskussion om hur skolan ska förhålla sig för att gynna minoritetselevernas språk och kunskapersutveckling. Hen påpekar på att alla lärare måste arbeta språkutvecklande sätt på språkutvecklande sätt.

En annan viktig faktor som repotenterna understryka är föräldrasamverkan som även litteraturen och skolverket betonat starkt. Lärarna anser att det är naturligt att föräldrarna ska ha en central roll i sina barns lärande och skolgång. De lyfter fram vikten av en positiv samverkan mellan skolan och föräldrar och menar att samarbete kan förstärka både lärarnas arbete och elevernas utveckling. De förklarar att med bra samverkan med eleverna föräldrar kan de hittar former att stödja elevernas lärande oavsett om föräldrarna kan språket eller inte. Detta stämmer även med läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Där står det att skolans viktiga uppdrag är att bland annat vara stöd för föräldrarna i deras ansvar för barns utveckling och att arbetet måste ske i samverkan med hemmen (Skolverket, 2011). Erikson (2004) förklarar vidare att hemmet har stor påverkan i elevernas skolgång och skolan måste skapa en öppen relation.

28

Bra samarbete med elevernas vårdnadshavare är den viktigaste medspelaren som skolan har. Samarbetet med föräldrarna kan underlätta skolans arbete och skapa större trygghet när de är medvetna om skolansarbetssätt.

Studiens forskning visar att lärarna är positiva vad det gäller att kartlägga elevernas tidigare kunskaper. Lärarna anser att kartläggningen har stor betydelse för nyanländas fortsatta kunskapsinlärning. Med hjälp av kartläggningen kunde de ta reda på elevernas tidigare kunskaper och kunde de utgå ifrån elevernas styrkor. Kartläggningen kan visa vad eleven kan i de olika skolämnena och lärarna kan planerar och anpassa undervisningen enligt elevernas behov (Skolverket, 2015, Sandell & Hassanpour, 2013). Bunar (2015) framhäver vidare att nyanlända elever som hat goda kunskaper på sitt modersmål tillägnar sig alla skolans ämne lättare. De flesta pedagoger anser att elevernas tidigare erfarenhet kan påverka både deras planering och elevens utveckling. De betonar att barnets språk och kunskapsutveckling måste vara aktiv och nyanlända tidigare kunskaper måste kartläggas innan de börjar skolan.

5.2 Slutsats

Syftet med studien var att diskutera och ta reda på de viktiga faktorer som pedagogerna upplever betydelsefulla för nyanlända elevers språkutveckling. Men också hur lärarna arbetar för att utveckla det svenska språket hos nyanlända elever. Utifrån intervjuer med fem pedagoger och en analys av dess observationer har studiens frågeställning besvarats. Det som tydligt framkom att lärarna var medvetna om hur viktig deras roll är för elevernas lärande. Att deras attityd, arbetssätt och förhållningssätt är viktigt aspekt för att de ska utveckla språket. De försöker stötta eleverna på bästa sätt utifrån deras förutsättningar och skolmiljön. Majoriteten av intervjuade läraren i studien har påpekat på liknande viktiga aspekter. De framstående synpunkterna som framkom är bland annat tydlighet och struktur, språket i skolan, klassrumsmiljö och motivation. Det har framkommit även vikten av elevernas tidigare kunskap samt föräldrarnas samverkan. Repetition och bildstöd ansåg lärarna vara hjälpande för elevernas språkutveckling. Det kom även fram i undersökningen att alla lärare var överens med styrkan av att använda det svenska språket i skolmiljön och alla dess sammanhang. Resultatet visade att interaktion och ett språkstimulerande sätt samt att nyanlända får olika stöd utifrån deras behov har betydelse i den språkutvecklande undervisningen. Några lärare betonade även vikten av gruppstorleken för lärandet och med det menas att ju mindre eleverna är blir det lättare att följa upp och fokusera på elevernas språkutveckling. Elevers särskilda behov är viktiga

29

att känna till och även stöttning för elever vid extra behov. Därför är det viktigt att alla var medvetna om sin roll i skolan. Eftersom senaste året har medfört att antalet nyanlända elever ökat anser jag att utbildning om hur ska lärarna arbetar med nyanlända elever i ett inkluderande och utvecklande sätt är en nödvändighet. För att klara skolans förväntningar och de utmaningar som inkludering innebär (Gibbon, 2009).

5.3 Fortsatt forskning

Det svenska samhället har i samband med globaliseringen blivit mer mångkulturellt. Detta syns inte minst i skolans värld där vi hittar eleverna från alla världens hörn som bär med sig sina egna språk och kunskaper. Många av eleverna som går i den svenska skolan i dag har ett annat modersmål än svenska. Detta betonar på vikten av att hur viktigt det är att med mer forskning och kunskap kring hur på bästa sätt interagera eleverna språkmässigt. Detta ämne är relativt nytt och mer resurser och fokus bör läggas ner. Lärarna måste få större kunskap och erfarenhet över hur man ska hantera dessa sorters elever och stötta deras utveckling. Jag hade önskat mer forskning kring vilka faktorer som hindrar nyanländas utveckling. Det hade även varit intressantoch lärorikt att forska kring elevernas egna synsätt och synpunkter över hur och när de tar till sig språkkunskaperna på bästa sätt. Att ha med elevernas egna perspektiv för att få en större förståelse på vilka metoder som är betydelsefulla att använda och lägga fokus på.