S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T
S T O C K H O L M
MEDDELANDE 2 2
E R FA R E N H E T E R FR Å N PROV
V Ä G A R N A Å R 1929
A VN IL S
V O NM A T É R N
F Ö R T E C K N I N G ÖVER
P U B L IK A T IO N E R F R Å N SV E N S K A V Ä G IN S T IT U T E T
M e d d e la n d e n .1. Förslag till vägnomenklatur. Del. I. Allmänna benämningar samt speciella benämningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnadsarbeten, konst arbeten, vägmaskiner och redskap samt v ä g m ä rk e n ... • ... 1925 2. Protokoll från det av Svenska väginstitutet anordnade diskussionsmötet i tjälfrågan i
Luleå den 5 och 6 oktober 1 9 2 5 ... 1926 3. Erfarenheter från Svenska väginstitutets trafikräkningar åren 19 24 — 1925, av E. Nor
dendahl ... 1926 4. Del I. Erfarenheter från trafikräkningar i Gävleborgs län år 1925. Trafikens fördel
ning å vägnätets olika delar, trafikmängder m. m.
Del II. Några erfarenheter rörande användbarheten av masugnsslagg för vägändamål, av E. Nordendahl.
Del III. Vägbeläggningar av silikatbehandlad m a k a d a m ... 1927 5. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand
ledning i användningen av dessa medel, av A. Lagergréen, E. Nordendahl och N. Wibeck. Utgånget. Se med. 1 4 ... 1927 6. Automobiltrafikens inverkan på byggnaders bestånd med hänsyn särskilt till bil
ringarnas beskaffenhet och fordonens hastighet.
Bilaga: H. Kreuger: Vibrationsmätningar i Norrköping 1 9 2 6 ... 1927 7. Om motorfordons rörelse, speciellt i avseende på dess samband med vågbildningen
å vägar, av G. Blum... 1927 8. Metoder för och resultat av bergartsprovningar för vägändamål, av R. Schlyter . . 1928 9. Prow ägen vid B rau n sch w eig... 1928 10. Gatu- och vägbeläggningars slirighet, av E. Nordendahl...^ . 1928 1 1 . Förslag till vägnomenklatur. Del II. Vägmaterial av jord- och b e r g a r t e r ... 1928 12 . Uppmätning av ojämnheten hos vägars körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av
E. N ordendahl... 1929 13 . Tjälproblemets grundfrågor. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående
undersökningar. I. A v G. B e s k o w... * . . ... 1929 14. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand
ledning i användningen av dessa medel. Andra omarbetade upplagan . ... 1929 15. Dräneringens betydelse för vägarnas tjälförhållanden. Sammanfattning av de viktigaste
resultaten av pågående undersökningar. II. A v G. B eskow... 1929 16. Iakttagelser från en studieresa i bil genom Danmark och norra Tyskland, av E. Nor
dendahl ... I 929 17 . Provväg vid Kristianstad mellan Ringelikors och Västra Göinge härads gräns på
vägen Kristianstad—H ässleholm ... 1929 18. Vågbildning å vägar. Corrugations on road surfaces. Bidrag till utredning om or- '
sakerna till vågbildning å vägarna, av Fr. Enblom och G. B lu m... . 1929 19. Provvägen i Gävle på västra utfartsvägen... 1929
S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T
S T O C K H O L M
M E D D E L A N D E 2 2E R F A R E N H E T E R F R Å N PROV
V Ä G A R N A Å R 1929
A V N I L S V O N M A T É R NIN N E H Å L L S F Ö R T E C K N IN G .
Sid.
F ö retal... 3
Erfarenheter från prov vägen vid Kristianstad under 1929 5 Erfarenheter från provvägen vid Gävle under . 1929 . . . . 34 Avnötningsmätningar och jämnhetsundersökningar under 1929 . 41
Företal.
V EN SK A VÄG IN STITU TET har allt sedan sin tillkomst genom studier och observationer av provvägar sökt fy lla den viktiga uppgift i verksamheten, som i dess stadgar angives vara »att utexperimentera för byggnad och under håll praktiska och ekonomiska vägtyper samt verka för dessas planmässiga utförande».
Detta provvägsarbete har under år 1929 koncentrerats till provvägarna v id G ävle, Hälsingborg och Kristianstad. I väginstitutets meddelande 17 är skil drat anläggningen av provvägen vid Kristianstad, i dess meddelande 19 an läggningen av provvägen vid G ävle.
N ågra rön och erfarenheter från 1929 års provvägsarbete fram läggas här med. Det är emellertid klart, att man icke på så kort tid har kunnat vinna ett säkert omdöme om de olika beläggningarnas tekniska och ekonomiska värde. V ad som under året fram komm it antyder möjligen den fram tida ut vecklingen. Men det är även tänkbart, att utvecklingen går i en annan rikt ning. D ärfö r kunna de erhållna resultaten icke läggas till grund för ett säkert bedömande. Det har emellertid uttalats önskemål, att erfarenheter, vunna på provvägarna, borde snarast publiceras. N ärm ast med hänsyn härtill är den följande sammanställningen av det gångna årets rön utarbetad.
U ppgifter rörande materialmängder, kostnader m. m. föreligga f. n. endast från provvägarna vid Kristianstad och G ävle. Erfarenheter från provvägen vid Hälsingborg komma möjligen att i annat sammanhang publiceras.
Såsom ett särskilt kapitel är fogat vissa avnötningsmätningar och jämnhets undersökningar under 1929. V id konstruktionen av de i detta kapitel skil drade apparaterna, liksom vid utarbetandet av detta meddelande, har ingen jören vid väginstitutet Fr. Schiitz deltagit.
Stockholm i februari 1930.
E R F A R E N H E T E R F R Å N P R O V V Ä G E N
VID KRISTIANSTAD UNDER 1929
_ _ G U NDERH ÅLLET på provvägen vid Kristianstad har under år 1929 skötts på entreprenad av N y a Asfaltaktiebolaget, Stockholm, närmast under ledning av civilingenjören H arald Freden i Malmö.
Underhållet av sträckorna 1, 2 och 27, d. v. s. sträckor, underhållna med grus, makadam, klorkalcium och sulfitlut, har delvis utförts av vägstyrelsen i distriktet med dess maskiner. Entreprenören har för sitt arbete erhållit er sättning efter självkostnadspris jämte tillägg av 15 %.
Underhållet har utförts i huvudsaklig överensstämmelse med ett program, utarbetat av Svenska Väginstitutet. Vägkonsulenten A . Lenander i K ristian stad har fungerat som väginstitutets platskontrollant för underhållet. V äg- institutets ingenjörer ha dessutom genom täta inspektioner följt utvecklingen på vägen och därvid givit direktiv för underhållets skötsel.
Under året har trafikräkning verkställts på vägen. Denna räkning gav vid handen, att trafikm ängden utgör 282 fordon eller 423 ton per dygn i medel tal för hela året, 292 fordon eller 430 ton per dygn i medeltal under bar- markstiden. En utförligare redogörelse för trafikräkningen finnes i Svenska Väginstitutets meddelande 23.
Kostnad, materialåtgång, arbetsmängd m. m. för underhållet äro samman ställda i tabell 1. Tabellen har av Svenska Väginstitutet blivit sammanställd efter uppgifter, erhållna av entreprenören och vägdistriktet. En viss bearbet ning har därvid skett. Sålunda har priset å asfalt, emulsion, tjära, klorkal cium och sulfitlut beräknats vara inköpspriset + en och samma fraktkostnad för samtliga, nämligen 3.5 öre/kg.1 För genomgående ytbehandlingar äro en treprenörens uppgifter rörande materialåtgång angivna oförändrade, medan arbetstid, vältningskostnad och transportkostnader äro upptagna till samma kostnad per m2 för samtliga sträckor.
I tabell 2 och kostnadstablån fig. 1 angives kostnaden den 1 januari 1930 av provvägen, varvid anläggningskostnad, underhållskostnad och räntor med- tagits. Räntesatsen är antagen vara 5 % . N ågon amortering av beläggnin garna är icke upptagen, emedan beläggningarnas livslängd icke är känd och ej heller med säkerhet kan uppskattas. Provvägens syfte är just att bl. a. få fram hållpunkter beträffande livslängden, v arfö r ett föregripande antagande härom icke synes lämpligt.
1 Fraktkostnaden är rätt hög, beroende på att materialierna skickats i små partier pr järnväg som fraktgods.
Fig. 5. Sulfitluten ligger som en skorpa, som lösbrytes i flagor, 29. 8. 1929.
V id granskningen av siffrorna i tabell 2, kol. 12 , bör man sålunda hålla detta förhållande i minnet. Vidare bör observeras, att vissa provsträckor, som ännu ej dragit någon större underhållskostnad, befinna sig i sådant skick, att de snart kräva en genomgående reparation.
På grund härav är det för tidigt att redan efter ett års underhåll söka draga några bestämda slutsatser angående beläggningarnas ekonomiska ord ningsföljd. Ett par undantag finnas dock. Sålunda ha kostnaderna för sträc korna 4, ytbehandling med Terrol, och 23, ytbehandling med V -f-T -tjä ra, blivit oproportionerligt höga vid jämförelse med övriga enkla beläggningar.
I fig. 2 visas en schematisk fram ställning av underhållsarbetena och deras tidsföljd.
För erfarenheter och rön under året redogöres i det följande:
Fig. 3. Klorkalcium- sträckan, 29. 9. 29.
Fig. 4. Sulfitlutsträckan, 29. 9. 1929, något kor rugerad och dammande.
P R O V S T R Ä C K O R N A i och 2.
K lorkalcium och sulfitlut.
Erfarenheter från provvägen synes tala för, att klorkalcium vid en jäm fö relse mellan dessa båda dammbindningsmedel är lämpligast för landsbygden. Den klorkalciumbehandlade sträckan har i regel varit jämn, god, stundom dock något korrugerad, medan sulfitlutsträckan varit svår att hålla fri från potthål. Trots att en betydande mängd sulfitlut blivit använd, har vägbanan likväl ej alltid varit fullt dammfri. Sulfitluten kräver för sin användning en mer utstuderad teknik än klorkalcium , som är enklare att sprida och för den skull passar bättre för landsbygdsförhållanden. Sulfitluten har givit en hår dare yta, som icke kunnat behandlas med hyvel vid torr väderlek. Man har då varit tvungen att utföra lagningarna med handkraft. V id några tillfällen har sulfitluten legat som en lös hud på vägbanan och därvid lösslitits av tra fiken (se fig. 5). En jämförelse med provsträcka 27 — vanlig grusunder hållen m akadamväg — visar, att dammbindningsmedlen icke ha medfört nå gon ökad underhållskostnad.
P R O V S T R Ä C K O R N A 3, 4, 5 och 6.
Ytbehandlingar med K oldm ex, T errol, Colas och A kvabit.
För att erhålla en jämförelse mellan underhåll med varm asfalt och emul sion har ena hälften av varje sträcka vid genomgående behandlingar under hållits med samma emulsion som vid anläggningen och den andra hälften med H eavy flu x 1 (varm asfalt). I regel har dock flickning och lagning utförts med emulsion.
I stark värme sommartid befanns det, att samtliga ytbehandlingar med varm asfalt voro mjuka och klibbade starkt. P å sina ställen var asfalten så mjuk, att fotspår bildades. Sam tliga emulsionssträckor voro vid samma till fälle hårda.2 Detta förhållande torde vara att hänföra till den omständighe ten, att de med varm asfalt ytbehandlade sträckorna icke givits tillräcklig mängd pågrus i förhållande till bitumenmängden med påföljd, att ytan ej blivit fullt stenmättad. Ett överskott på asfalt vid den befintliga penetratio nen i förhållande till stenmaterialet fram kallar vid varm väderlek uppmjuk ning och eventuell blödning. Det är därför av vikt att eftersträva en så sten mättad ytbehandling som möjligt. U ppträder uppmjukning vid varm väder lek, bör ytan omedelbart grusas. Eljest riskerar man, att vågbildning uppstår under trafikens inverkan eller att asfalten fastnar vid hjulen och rives upp.
De ytbehandlade sträckorna ha underkastats upprepade mindre lagningar och flickningar samt ha dessutom samtliga erhållit en genomgående ytbehand ling, med undantag av Terrolsträckan, som erhållit 2 ytbehandlingar.
Terrol-1 Betr. undersökning av asfalten se sid. 20.
2 Samma erfarenhet har gjorts även på andra platser. Sålunda uppgives från staden Hannover, att man där uteslutande använder emulsioner till ytbehandlingar, enär dessa icke ge upphov till sådan uppmjukning som varmasfalt och tjära.
Se Orthaus: Die neuzeitliche Entwicklung des Strassenbaues der Stadt Hannover, Verkehrstech- nik 1929, Heft 40.
Fig. 6 (rill vänster). Koldmex-ytbehandling, 29. 9. 1929, ytbehandlad med Koldmex. höger). Colas-ytbehandling, 29. 9. 1929, ytbehandlad med Colas.
Fig. 7 (till
Fig. 8. Akvabit-ytbehandling, ytbehandlad med spramex. Ytan är otät och småsårig. 29. 8. 1929.
sträckan är den av de ytbehandlade sträckorna, som hittills dragit de största totala kostnaderna och av emulsionerna den, som man lyckats sämst med. H uruvida detta beror på m aterialfel eller på något felaktigt utförande, torde vara svårt att avgöra. Det senare förefaller mindre sannolikt.
I Svenska Väginstitutets meddelande 17 sid. 19 uppgives, att enligt vid Statens Provningsanstalt utförda undersökningar av Terrol de i bensol lös
liga beståndsdelarna, såvitt kan bedömas, utgöras av stenkolstjära eller där med likartade produkter och att däri icke ingår naturasfalt eller petroleum asfalt, samt att Terrol skulle innehålla 47,9 % vatten. Mot detta uttalande har firm an Paul Lechler i Stuttgart, fabrikant av Terrol, protesterat genom A .-B, Järnvägsm aterial, Stockholm. Sålunda fram håller firm an Lechler, att Terrol blott innehåller 35 % vatten samt att vid tillverkningen ca 10 % as falt tillsättes.
Statens Provningsanstalt har på förfrågan meddelat3 »att de fram ställda an märkningarna i så mån äro berättigade, att torkningsförlusten vid 10 3 ° icke
Fig. 9 (till vänster). Terrolytbehandling, ännu ej lagad, 24. 5. 1929. Fig. 10 (till vänster). Terrol ytbehandling, ytbehandlad med asfalt. Asfalten klibbar. Obs. fotspår. Ojämn spridning, 2 1 . 7 . 1929.
utgöres enbart av vatten utan därjämte även av flyktiga tjärbeståndsdelar. Den använda metoden med sulfurering visar närvaro av naturasfalt eller pe troleumasfalt till en mängd, som med den använda metodens noggrannhets-
grad kan uppskattas till ca 7 % ».
Pågruset till ytbehandlingarna var finkrossad sten från Tollarp. Dess sam mansättning har undersökts med följande resultat:
viktsprocent, som stannar på V2” sikt . 1 %
» » passerar x/2" sikt men stannar på 1/^" 46 » »/V' » » » » sikt 10 . . 4 4 » » » » sikt 10 » » » » 20 . . . 4 » » » » » 20 » » » » 30 . . . 2 » » 30 » » » » 40 . . 1 » » » » » 100 » 200 . . 1 » » » » » 200 . . 1 » Summa 100 % Pågruset från T ollarp förefaller att ha en något spröd struktur.
P R O Y S T R Ä C K A N 7.
Cementmakadam.
Den ytbehandling med Spram ex, som utfördes i samband med anläggnin gen, började tidigt under år 1929 att avslitas, särskilt var detta förhållandet med de sista 50 m, sträckan 0/990— 1/040. P å denna grund utfördes dels lo kala reparationer, dels i maj en genomgående ytbehandling med en blandning av 16 % tjära och 84 % asfalt. Ä ven denna ytbehandling har slitits starkt under året. En diagonal vågbildning hos ytlagret har uppstått, tydande på ojämn spridning. V id varm väderlek under sommaren klibbade sträckan starkt, särskilt sista delen.
Fig. 1 1 (till vänster). Cementmakadam, ytbehandlingen har lossnat, 2 1. 3. 1929. Fig. 12 (tilt höger). Cementmakadam, efter ytbehandlingen, 2 1. 7. 1929.
P R O V S T R Ä C K O R N A 8, 9 och 10.
Cementbetong.
Aluminatcementbetongsträckan har under året lidit rätt stora skador. S å lunda kan stark slitning iakttagas på flera ställen; gropbildningar, sår och sprickor ha uppstått. Betongblandningen 1 : 3 : 5 torde därför vara alltför mager. Den högre cementkvaliteten har icke förm ått uppväga den lägre ce menthalten. ö k a s cementhalten, blir beläggningen emellertid oproportioner ligt dyr (med de cementpriser, som voro rådande vid provvägens anläggning). Erfarenheten från Kristianstadsvägen synes sålunda tala för, att det är oekonomiskt att använda högvärdigt aluminatcement till betongvägar.
ö v r ig a cementbetongsträckor på provvägen, utförda med vanligt portland cement och specialportlandcement, ha stått sig bra, med undantag av en del skador vid fogarna. Dessa äro svaga punkter vid betongbeläggningar. Deras utförande vore värt ett mera ingående studium.
N ågon skillnad mellan armerade och oarmerade sträckor har icke iakttagits. Underhållet av betongsträckorna har utgjort reparation av fogarna. En svårare skadad tvärfog på specialcementbetongsträckan har lagats på fö
l-Fig. 13. Aluminatcementbetong, 2 1. 3. 1929.
jande sätt: en kilform ad upphuggning företogs, i vilken ifylldes sandasfalt, sedan betongytorna först bestrukits med en asfaltlösning.
E tt par fina tvärsprickor ha uppstått på provsträckan 8 b, armerad betong av vanligt portlandcement.
P R O V S T R Ä C K A N n .
Smågatsten.
V id okulär besiktning på hösten 1929 föreföll det, som om stensättningen hade erhållit vissa svackor och vågbildningar. Underhållet har under året
in-Fig. 14 (till vänster). Cementbe tong, 29. 9. 1929. Fig. 15 (till höger). Cementbetong. Obs. spår av traktorhjul, som kraftigt an gripit beläggningen, 29. 9. 1929.
skränkts till, att ytan en gång övergrusats, enär gruset i fogarna delvis sugits bort av trafiken.
P å sträckan, där gatstenen blivit satt i cementbruk, har dels cementhuden över stenarna i stör utsträckning avslitits och dels har bruket i fogarna genom rörelser hos de olika stenarna lossnat. Dessutom förefaller det, som om v id
Fig. 18. Topeka, 29. 9. 1929.
cementbrukets lossnande även kantskador hos de olika stenarna skulle ha upp stått. Cementbruk i fogarna synes sålunda icke vara till någon nytta, när fullt fast underlag saknas.
P R O V S T R Ä C K O R N A 12 , 13 och 14.
Sandasfalt, asfaltbetong och topeka.
Dessa sträckor ha hållit sig jämna, goda och felfria. Under sommaren vid stark värme »svettades» asfaltbetongen, i det att asfalt trängde fram dropp vis, vilket tyder på ett visst överskott av asfalt. Intet underhåll har utförts på dessa sträckor under år 1929.
P R O V S T R Ä C K A N 15.
E ss enbeläggning.
Även denna beläggning har hållit sig jämn, god och felfri utan underhåll
Fig. 17. Asfaltbetong, 29. 9. 1929. Fig. 1 6. Sandasfalt, god
och jämn yta, 29. 9. 1929.
>S
Fig. 20 (överst till vänster). Asfaltmakadam, 29. 9. 1929. Fig. 21 (överst till höger). Akvabit- makadam, 29. 9. 1929. Fig. 22 (underst till vänster). Koldmexmakadam, 29. 9. 1929. Fig. 25
(underst till höger). Bisolmakadam, 29. 9. 1929. Fig. 19. Essenbeläggning, 29. 9. 1929.
Fig. 24. Gräns mellan bisolmakadam och bitumulsmakadam. Obs. skillnaden i fuktighet hos de båda sträckorna, 25. 4. 1929.
E tt prov av beläggningen har uttagits i oktober — alltså ungefär ett år efter utförandet — och undersökts med avseende på volym vikt. Denna befanns vara 2.4 1.
P R O V S T R Ä C K O R N A 16 — 2 1.
Indränkningar med varm asfalt> A kva bit, K o ldm ex, Bisol och Bitumuls.
Dessa sträckor ha genomgående stått sig bättre än ytbehandlingarna på sträckorna 3 — 6. Akvabitm akadam en på sträckan 17 och Bisolmakadam ha sålunda icke erfordrat något underhåll. Koldmexm akadamen och A k vab it makadamen på sträckan 2 1 ha krävt helt obetydliga reparationer. Bitumuls- makadamen har dels behövt vissa mindre lagningar, dels en genomgående y t behandling. Under 1930 erfordras sannolikt genomgående ytbehandlingar även på övriga indränkningar. V id inspektion, den 2 1 mars, i snösmältnin gen iakttogs en bestämd gräns i fuktighet mellan de angränsande Bitumuls- och Bisolsträckorna (fig. 24). Sålunda var Bitumulssträckan helt fuktig, me dan Bisolsträckan var i det närmaste torr. Detta fenomen tyder på mindre täthet hos Bitumulssträckan. Denna svaghet har även tagit sig uttryck i en större underhållskostnad för denna sträcka.
Fig. 25. Bitumulsmakadam före sista ytbehandligen, 29. 9. 1929.
Med anledning av denna iakttagelse upptogos prov av de båda belägg ningarna, vilk a undersöktes vid Statens Provningsanstalt. D ärvid befanns det, att vid okulär besiktning asfaltmassans vidhäftningsförm åga vid sten materialet syntes vara större vid Bisolmakadamen än vid
Bitumulsmakada-Fig. 26. Amiesite, 29. 9. 1929.
men. Bisolmakadamen innehöll 4.5 % bituminösa ämnen och Bitumulsmaka- damen 2.9 % . Slamhalten, d. v. s. partiklar mindre än 20 /i (0.02 mm), räk nat på material passerande s/4" sikt, v ar för Bisolmakadamen 2 .6 % och för Bitumulsmakadamen 3.0 % . Orsaken till den mindre tätheten hos Bitumuls- makadamen synes — att döma av dessa undersökningar — vara dels den mindre asfalthalten, vilket dock ej kan vara enda orsaken enär indränkningen med Bitumuls är utförd med 9.2 kg/m2 (för Bisolsträckan 12 kg/m2). Dels
synes asfaltmassans vidhäftningsförm åga vara mindre, dels förefaller sten- materialierna ha varit något mer smutsiga. Möjligen kan fenomenet även förklaras därav, att Bitumulsen — såsom fram går av meddelande 17 sid. 19 — är betydligt mera lättflytande än Bisol. Bitumulsen kan sålunda ha trängt ned djupare och lämnat ytlagret allt för fattigt på bindämne. I varje fall sy nes det befogat att påpeka denna skillnad i emulsionernas olika lättflytenhet, vilken förtjänar beaktande vid utförandet av indränkningar, så att detta a v passas härefter.
Fig. 27. Yttjärning med Gokef, 29, 9. 1929. Ingen ytbehandling verkställd sedan anläggningen.
Bitumulssträckan har under året underhållits med Bitumuls. Denna har undersökts vid Statens Provningsanstalt med följande resultat:
B itu m in ösa äm nen ... 46.5 % V a tte n ... 52.5 % V a tte n lö slig a äm nen (em ulgeringsäm nen m. m . ) ... 0.5 % D ifferen s ( fly k tig a ä m n e n ) ... 0.5 % Su m m a 10 0 .0 %
P R O V S T R Ä C K A N 2 2 .
Amies ite.
Beläggningen har hållit sig jämn, god och utan något underhåll. Ett prov, uttaget ur beläggningen i oktober 1929, har undersökts vid Statens Provnings anstalt med följande resultat:
V o l y m v i k t ... 2 .1 6
H a lt a v bitum inösa ä m n e n ... 5.4 v ik tp ro ce n t H å lru m sv o ly m hos a v s k ilt sten m aterial i p a ck a t
t i l l s t å n d ... c :a 27.5 % H å lru m sv o ly m hos b e lä g g n in g e n ... c :a 1 2 %
Beläggningen var vid provets uttagande ännu relativt mjuk. Asfalten klib bade starkt.
P R O V S T R Ä C K A N 23.
Ytbehandling med V -f-T -tjä ra .
Sträckan är den, som stått sig sämst av alla ytbehandlingar på vägen. O r saken härtill synes icke klar. T y v ä r r finnes intet förvarat av den ursprung liga tjäran, varfö r några kompletterande undersökningar icke ha kunnat ut föras, utöver dem, som äro beskrivna i väginstitutets meddelande 17 . Sträckan har gång på gång måst lagas. Ej mindre än 3 fullständiga ytbehandlingar ha
Fig. 28. Ytbehandling med asfalt. N y ytbehandling, nyligen verkställd, 2 9 .9 . 1929. Obs. fotspår.
utförts, vilket givetvis i hög grad fördyrat underhållet. Beläggningen har, trots de gjorda lagningarna, vilk a skett med tjära och asfalt, blivit ojämn och vågig. Dess fortsatta utveckling torde därför erbjuda mindre intresse.
P R O V S T R Ä C K A N 24.
Ytbehandling med svensk tjära, G okef och tysk tjära.
Sträckan har under året endast erfordrat obetydliga reparationer. Den har härigenom kommit att hittills i ekonomiskt avseende ligga i främ sta rummet bland ytbehandlingarna. Under sommarhettan var beläggningen mjuk, men klibbade ej. I år måste sannolikt en fullständig ytbehandling utföras.
P R O V S T R Ä C K A N 25.
Ytbehandling med tjära och varm asfalt.
Sträckan har hållit sig ungefär som föregående. Dock har redan i år en fullständig ytbehandling varit nödvändig att utföra, varigenom sträckan vid årets slut var bättre än föregående.
Fig. 29. Gräns mellan grus- och asfaltsträcka. Gruset på vänstra väghalvan är infört av trafiken, 2 1. 7. 1929.
P R O V S T R Ä C K A N 26.
Ytbehandling med varm asfalt.
Beläggningen har hållit sig mindre väl än de båda föregående, I sommar hettan var asfalten mjuk och klibbig. Den fastnade vid järnringar och häst hovar, varigenom ett stort antal mindre sår uppstodo. V id provsträckans slut, där en grusad makadam börjar, har grus förts ut av trafiken på ena v äg halvan, medan andra väghalvan, där trafiken går mot grusvägbanan, ej er hållit sådan grusning. D är trafiken sålunda grusat asfalten, var beläggningen hårdare och bättre under sommarens värme. D ärav fram går betydelsen av att verkställa grusning av uppmjukade asfalt- och tjärbanor sommartid.
Sträckan har under året erhållit en fullständig ytbehandling med H eavy flu x, som undersökts av Statens Provningsanstalt med följande resultat:
P en e tratio n v id 10 0 gr n å ltr y c k och 25 C ° un der 5 sek . . = 1 7 0
T ä n jb a rh e t i d u ktilom eter v id 2 5 ° C ... m er än 10 0 cm F la m p u n k t, C le v e la n d s a p p a r a t ... 2 1 5°
P e n etratio n v id 10 0 gr n å ltr y c k och + 2 5 ° C tem p eratu r un der 5 sek efte r u pph ettn in g till 1 6 3 ° C un der 5 tim 12 9 I k o lte tra k lo rid olösliga b estån d sdelar ... 0 .18 %
P R O V S T R Ä C K A N 27.
Vanlig makadam med skyddsgrus.
Sträckan har underhållits med grusning, hyvling och sladdning. N ågon makadam har även påförts. Sträckan har tidvis varit korrugerad och även starkt dammande. Underhållskostnaden har varit lika stor eller större än för de provsträckor, som hållits damm fria med sulfitlut eller klorkalcium.
Kostnad, materialmängder m. m. för provvägen vid Kristianstad
år 1929.
Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre
Prov sträcka nr i. Klorkalcium.
(Sekt. o'ooo—0/270 = 2 7 0 m). M aterial:G ru s... M ak ad am ... Klorkalcium ... Arbete: H yvling . . . ‘ ... A r b e t s tid ... T ran sporter... Administration m. m. ca 7 % . 9.0 2*3 O.7 2 O.oi 35 O.o 1 8 5 1 1 kg tim tim 0.30 0.86 12.5 300.0 67.0 2.7 2.0 9.0 4.1 1.2 ° - 3 19.3 1-4 20.7 Provsträcka nr 2. Sulfitlut. (Sekt. 0/270—0 5 4 0 = 2 7 0 mm). M aterial: G ru s... M a k a d a m ... S u lfitlu t... Arbete: H y v lin g ... S p rid n in g ... A r b e ts tid ... T ran sporter... Administration m. m. ca 7 % . 12.0 0.8 2.1 O.o 1 6 5 O.o 1 6 O.05 2 1 1 kg tim tim tim 0.3 0 0.86 13-5 300.0 150.0 67.0 3-6 0.7 28.4 4.9 2.4 3-5 0-9 44.4 3-1 47-5 Provsträcka nr 3. Ytbehandling med Koldmex. (Sekt. 0/540—0 / 6 4 0 = 100 m). I. Delen 0/540— o j5 9 0 = j o m under
hållen med Koldmex. A. L agning och flickning. M aterial:M a k a d a m ...
K o ld m e x ... Arbete: V ä l t n i n g ...
Arbetstid . .
T ran spo rter... B. Ytbehandling (1 gång). M aterial:M ak a d a m ...
K o ld m e x ... A rbete: V ä l t n i n g ... A r b e t s t id ... T ran spo rter... Administration m. m. ca 7 % . 1.7 O.30 O.00 7 O.o 7 5-9 0.8 1 O.00 7 O.o 9 1 kg tim tim 1 kg tim tim 0.86 18.0 400.0 67.0 0.86 18.0 400.0 67.0 1.5 5-4 2.8 4-7 1.0 5 -1 14.6 2.8 6.0 1.0 15.4 2 9 - 5 3-1 48.0
| Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre II. Sektion 0/590—0 / 6 4 0 = 5 0 m underhållen med asfalt.
A. Lagning och flickning. M aterial:Makadam . K o ld m e x ... 2.2 O. 2 4 1 kg kg tim tim 0.86 18.0 4*31.9 1-3 1.6 4-7 1 .0 A s f a l t ... O, I O 13-5 400.0 67.0 A rbete: V ältning... Arbetstid . . . . Transporter . . . 0.004 O.o 7 14.8 B. Ytbehandling. M aterial:Makadam . . . . A s f a l t ... A rbete: Vältning . . . . Arbetstid . . . . T ran sporter... 6.2 1-35 0 .00 7 O.o 9 1 kg tim tim 0.86 13-5 400.0 67.0 5-4 18.2 2.8 6.0 1 .0 33-4 4-8 Administration m. m. ca 1 0 ^ ... 53-0
Prov sträcka nr 4. Ytbehandling med Terrol.
(Sekt. 0/640—0 /7 4 0 = 10 0 m). I. Sektion 0/640—0 / 6 9 0 = 5 0 m under
hållen med Terrol. A. Lagning och flickning. M aterial:Makadam . . . . T e r r o l... Arbete: V ältnin g... Arbetstid . . . . T ran sporter... 1-7 0.2 4 O.oo 2 0.0 8 9 1 kg tim tim 0.86 33-5 400.0 67.0 1-5 8.0 0.8 6.0 0-5 16.8 B. Ytbehandling (2 ggr). M aterial:M a k a d a m ... T e r r o l... A rbete: Vältning . . . . A r b e ts tid ... 14.5 2.2 O.o i 4 0 .1 8 1 kg tim tim 0.8 6 33-5 400.0 67.0 12.5 73-7 5.6 12 .1 T ransporter... 2.0 105.9 8.6 Administration m. m. ca 7 % . . . — — 131*3 II. Sektion 0/690—0/-740 = 50 m underhållen med asfalt. A. Lagning och flickning. M aterial:M a k a d a m ... T e r r o l... A s f a l t ... A rbete: V ä l t n i n g ... A r b e ts tid ... Transporter . ... 2.2 0 .2 4 0.054 0.007 0-093 1 kg kg tim tim 0.86 33*5 13-5 400.0 67*0 1.9 8.0 0.7 2.8 6.2 1.0 20.6 Transport | — — — — 20.6
Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre Transport — — — — 20.6 B. Ytbehandling (2 ggr). Material: Makadam . . A s f a l t ... 8 . 5 2. -2 1 k g tim 0.86 7-3 31.0 5.6 12.1 Arbete: V ä l t n i n g ... 0 . 0 1 4 O.i 8 x j ' 3 4 0 0 .0 67.0 A r b e ts t id ... tim T ran spo rter...
Administration m. m. ca 1 0 ^
2.0 58.0
7-9 86.5
Prov sträcka nr j . Ytbehandling med Colas.
(Sekt. 0/740—0/840 = 100 m). I. Sektion 0/740— 0 /7 ^ 0 = 50 m
underhållen med Colas. A. Lagning och flickning. Material:M ak a d a m ...
C o l a s ... ... Arbete: V ältnin g... A r b e t s t id ... T ran spo rter...
1 . 8 0.2 4 O . 0 0 9 O.o 7 T 1 k g tim tim 0.86 1 8 . 0 400.0 67.0 1.6 4-3 3-6 4.8 1 . 0 1 5-3 B. Ytbehandling ( 1 gång). Material:M ak ad am ... C o l a s ... Arbete: V ältnin g... A r b e t s t id ... T ran sporter... Administration m. m. ca 7 % . . . 5*5 O .9 4 0.0 0 7 0 .0 9 1 kg tim tim 0.86 18.0 400.0 67.0 4-7 1 6 . 9 2 . 8 6.0 1.0 31*4 3-3 50.0
II. Sektion o /yyo—0/840 = j o m underhållen med asfalt. A. Lagning och flickning. Material:M ak ad am ... C o l a s ... A s f a l t ... Arbete: V ältnin g... A r b e t s t id ... Transporter . 2-3 0 .1 7 O .I I 0.0 I O . o 7 s 1 kg kg tim tim 0.86 0 . 1 8 13-5 4 0 0 .0 67.0 2 . 0 3-° 1.5 4.0 5.0 1.0 1 6 . 5 B. Ytbehandling (1 gång) Material:M ak ad am ... A s f a l t ... Arbete: V ältnin g... 3-6 1 . 3 4 O . 0 0 7 0 . 0 9 1 kg tim 0.86 1 3 - 5 4 0 0 .0 67.0 3-i 18 .1 2.8 A r b e t s t id ... tim 6.0 Tran spo rter... 1.0 31.0
4-8
Kvanti tet pr
kvm
Sort å-prisöre Öre pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre Provsträcka nr 6. Ytbehandling med Akvabit. (Sekt. 0, 840— 0 /9 4 0 = 10 0 m). I. Sektion 0/840—0/890 = j o m
underhållen med asfalt. A. Lagning och flickning. Material: M ak ad am ... A k v a b it ... A s f a lt ... Arbete: V ä lt n in g ... A r b e ts tid ... Tran sporter... 2.1 0.2 0 0.084 0.008 0.045 1 k g kg tim tim 0.86 16.0 13-5 400.0 67.0 1.8 3-2 1.1 3-2 3-° 1.0 13-3 B. Ytbehandling (1 gång). Material: M a k a d a m ... A s f a l t ... Arbete: Vältning ... A r b e ts tid ... Tran sporter... Administration m. m. ca 1 0 ^ . . 4.4 1.07 O.o 07 O.09 1 kg tim tim 0.86 13-5 400.0 67.0 3-8 14-5 2.8 6.0 1 .0 28.1 4-1 45-5 II. Sektion 0/890—0/940 = yo m underhållen med A kvabit.
A . Lagning och flickning. Material: M ak ad am ... A k v a b it ... Arbete: Vältning ... ... A r b e ts tid ... Transporter . . . 2.1 0.2 7 O.006 O.o4 2 1 kg tim tim 0.86 16.0 400.0 67.0 1.8 4-3 2.4 2.8 1 .0 12.3 B. Ytbehandling (1 gång). Material: M a k a d a m ... A k v a b it ... Arbete: Vältning ... 5*1 I.47 O.00 7 O.o 9 1 kg tim 0.86 16.0 400.0 67.0 4.4 23.6 2.8 A r b e t s tid ... tim 6.0 T ran spo rter... 1 .0 37-8
3-5
Administration m. m. ca 7 % . — — — 53-6
Prov sträcka nr 7 . Cementmakadam.
(Sekt. 0/940— 1/040 = 100 m). A. Lagning och flickning. Material: M ak ad am ... A k v a b it ... Arbete: Vältning ... A r b e ts t id ... Transporter... 0.6 O.i O.00 7 O.o 1 8 1 kg tim tim 0.86 16.0 400.0 67.0 0-5 1.6 2.8 I.2 0-5 6.6 Transport — — — — 6.6
Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre Transport
B. Ytbehandling mellan sektion o!990— 1/040 = 50 m} . Material: Makadam . . . . A s f a l t ... Arbete: Vältning ... A r b e ts tid ... Tran sporter... Administration m. m. ca 1 0 % ... 1.8 0.91 0.005 4 0.045 1 kg tim tim 0.86 13-5 400.0 67.0 1.5 12.3 2.2 3-o 0-5 6.6 19-5 2.6 28.7 Provsträcka nr 8 . Portlandscement- betong. (Sekt. 1/040— 1 / 1 4 0 = 100 m). Lagning av tvärfogar. Material: S i n g e l... A s f a l t ... Arbete: Vältning ... 0 .1 3 O . o 4 2 1 kg tim 0.86 13- 5 400.0 67.0 O.I 0.6 0.8 A r b e ts tid ... O.o 2 tim I.4 2.9
Administration m .m . ca 1 0 ^ o» 3 3-2
Prov sträcka nr 9. Specialcement- betong. (Sekt. 1/14 0 — 1 / 1 9 0 = 50 m). Lagning av tvärfogar. Material: Asfaltlösning . . . . Sandasfaltmassa . . . Arbete: A r b e ts t id ... Administration m. m. ca 10 % O . o 2 9 0 .1 6 4 O.084 kg kg tim 82.5 5.0 67.0 2.4 0.8 5.6 8.8 0-9 9- 7
Prov sträcka nr 10 . Aluminat-cementbetong.
(Sekt. 1/19 0 — 1/ 2 4 0 = 5 0 m). Lagning och flickning.
Material: M ak a d a m ... Tjära ... 0.5 1 kg tim tim 0 . 8 6 14-5 400.0 67.0 0-5 1.6 Arbete: V ä l t n i n g ... A r b e ts t id ... Administration m. m. ca 10 % ... O.o 0 5 O . o 6 7 2.0 4-5 8 . 6 0-9 9- 5
Prov sträcka nr 1 1 . Smagatsten.
(Sekt. 1/240— 1/ 3 9 0 = 15 0 m). Ö ve rg ru sn in g ... Arbetstid... Administration m. m. 5 % . 4-7 O.o 08 1 tim 0.3 67.0 1.4 0.5 I . 9 0.2 2.1
Kvanti tet pr kvm Sort å-pris öre Öre pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre
Prov sträcka nr 12 . Sandasfalt.
(Sekt. 1/390— 1/590 = 200 m). Ingen underhållskostnad.
Prov sträcka nr 13 . Asfaltbetong.
(Sekt. 1/590— 1/7 9 0 = 2 0 0 m). Ingen underhållskostnad. Provsträcka nr 14. Topeka. (Sekt. 1/790— 1 9 9 0 = 2 0 0 m). Ingen underhållskostnad. Provsträcka nr 15 . Essenbeläggning. (Sekt. 1/990— 2/0 9 0 = 100 m). Ingen underhållskostnad.
Prov sträcka nr 16. Asfaltmakadam.
(Sekt. 2/090— 2/325 = 235 m). Lagning och flickning. Material: M a k a d a m ... A s f a l t ... O.i 1 1 kg tim 0.86 13-5 400.0 67.0 O.i 0.2 Arbete: Vältning ... 0 001 0.4
A r b e ts tid ... O003 tim 0.2 T ran spo rter...
Administration m .m . ca 1 0 ^ .
— 0.2 1.1
O.i 1.2
Prov sträcka nr iy . Akvabit- makadam.
(Sekt. 2/325— 2/415 = 90 m). Ingen underhållskostnad.
Prov sträcka nr 18. Koldmex- makadam.
(Sekt. 2 /4 15— 2/515 = 100 m).
Ytbehandling mellan sekt. 2/4 15 —2/435
= 20 m1. Material: M ak ad am ... 1.2 1 0.86 1.0 K o ld m e x ... Arbete: Vältning ... A r b e ts tid ... T ran sporter... Administration m, m, ca 7 / « ... 0.2 O.003 6 O.o 2 7 kg tim tim 18.0 400.0 67.0 3-6 1.4 1.8 0 . 5 8 . 3 0 . 6 8 . 9 1 V id nedan angivna siffror hava dock. material o,ch arbete fördelats på hela antalet kvadratmeter (55 om2).
Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre Provsträcka nr 19. Bisolmakadam. (Sekt. 2 /5 15 — 2/615 = 100 m). Ingen underhållskostnad.
Prov sträcka nr 20. Bitumuls-m ak adaBitumuls-m.
(Sekt. 2 /6 15 — 2 / 7 2 0 = 1 0 5 m). A. Lagning och flickning. Material: Makadam . . . . . Bitumuls . . . Arbete: Vältning . . . A r b e ts tid ... 0.6 0.12 O.00 7 O.037 1 kg tim tim 0.86 19-5 400.0 67.0 0.5 2.3 2.8 2.5 T ran spo rter... 0-5
5.8 15.2 2.8 6.0 8.6 B. Ytbehandling (1 gång). Material: M a k a d a m ... Bitumuls . . . Arbete: Vältning . . . A r b e ts t id ... 6.8 O.78 O.00 7 0 .0 9 1 kg tim tim 0.86 19-5 400.0 67.0
T ran spo rter... 1 .0 30.8 2.8
Administration m. m. ca 7 % — — 42.2
Prov sträcka nr 2 1 . Akvabit-makadam.
(Sekt. 2/720—2/780.5 = 60.5 m). Lagning och flickning. Material: Makadam . A k v a b it ... 0.6 0 .1 2 kg1 tim 0.86 l6.o 0.5 I .0 Arbete: V ältnin g... 0.006 400.0 67.0 1 . y 2.4 A r b e t s t id ... tim 1.4
T ran spo rter... Administration m. m. ca 7 %
— I • O 7.2
0-5 7-7
Prov sträcka nr 22. Amiesite.
(Sekt. 2/780.5— 2/780= 89.5 m). Ingen underhållskostnad.
Prov sträcka nr 23. Ytbehandling med V .fT .-tjä ra (Wetterteer).
(Sekt. 2/870— 2/970 = 100 m). A. Lagning och flickning. Material: Makadam . . . . E m u ls io n ... 2.1 O.2 1 kg kg tim 0.86 1 6.0 1.8 3-2 2.4 Tjära och a s f a l t ... O.2 12.0 Arbete: V ältnin g... 400.0 67.0 8.8 Arbetstid . . Transporter . Transport
O.i 66 tim I I.I
5-6 32.9
Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre Pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre Transport — — ■— — 32.9 B. Ytbehandling (3 ggr). a) M ed t jä r a (1 gång). Material: M a k a d a m ... Tjära ... Arbete: V ältnin g... A r b e t s tid ... Transporter . . . 3-i . 0 . 8 2 O . o 0 7 O . o g 1 kg tim tim 0 . 8 6 14.0 400.0 67.0 2 . 7 1 1 .4 2 . 8 6.0 1.0 23-9 b) M ed a s fa lt (1 gång). Material: Makadam . ... A s f a l t ... Arbete: V ältnin g... A r b e ts t id ... Tran sporter... 4 . 8 1 . 0 9 O . 0 0 7 O . o 9 1 kg tim tim 0 . 8 6 13-5 400.0 67.0 4.! 1 4 . 7 2 . 8 6.0 1.0 2 8 . 6 c) M ed e m u ls io n (1 gång). Material: M ak ad am ... A k v a b it ... Arbete: V ältning... A r b e ts tid ... T ran spo rter... Administration m .m . ca 9 ^ . 8 . 2 1 . 2 O . o 0 7 O . o 9 1 kg tim tim 0 . 8 6 16.0 400.0 67.0 7.0 I 9 . 2 2 . 8 6.0 1.0 36.0 1 0 . 9 132.3 Provsträcka nr 24 a. Ytbehandling med Gokej. (Sekt. 2/970—3/070 = 100 m). Lagning och flickning. Material: M ak ad am ... K o ld m e x ... Arbete: V ältnin g... A r b e ts t id ... Tran sporter... Administration m .m . ca 1 0 . O . 1 3 O . o 3 O . o 0 3 O . o 1 5 1 kg tim tim 0 . 8 7 18.0 4 0 0 . 0 67.0 O . x 0.5 1.2 I • O 0 . 2 3-o Q-3 3-3
Prov sträcka nr 24 b. Ytbehandling med tysk tjära.
(Sekt. 3/070— 3/170 = 100 m). Lagning och flickning. Material: Makadam . K o ld m e x ... O . 4 0 . 0 5 1 kg tim 0 . 8 7 1 8 . 0 0-3 O . o Arbete: Vältning ... O . 0 0 3 0 . 0 3 4 0 0 . 0 67.0 ^ . 9 1.2 A r b e ts t id ... tim 2• 0 Tran sporter... Administration m .m . ca 10 % . 0-3 4-7 0 . 5 5-2
Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre Pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre Prov sträckd nr 25. Ytbehandling med en blandning a v asfalt
och tjära.
(Sekt. 3 /17 0 — 3/370 = 200 m).
I. Sektion 3 / 1 7 0—3/2 7 0 = 10 0 m underhållen med tjära 8 j % +
asfalt j j %.
A. Lagning och flickning. M aterial:Makadam . Koldmex Arbete: Vältning . . A r b e t s t id ... 0-35 0.06 O .0 0 1 O.o 1 4 1 kg tim tim 0.87 18.0 400.0 67.0 0 . 3 1 . 1 0 . 4 0 . 9 Tran sporter... O . i 2.8 ---B. Ytbehandling (1 gång). M aterial:M ak ad am ... Tjära -(- 15 % a s f a l t ... 7-9 0-95 O . 0 0 7 O.o 9 1 kg tim 0.87 14-5 400.0 6.9 13.8 2.8 A rbete: V ältnin g... A r b e t s t id ... tim 67.0 6.0 T ran spo rter...
Administration m. m. ca 10 % .
1• 0 30-5
3-3 36.6
II. Sektion 3 / 2 7 0—3 /3 7 0 — 10 0 m
underhållen med asfalt. A. Lagning och flickning. M aterial:M a k a d a m ... K o ld m e x ... A rbete: Vältning ... A r b e ts tid ... Transporter . 0-3 5 O.o 6 O .0 0 1 O.o 1 4 1 kg tim tim 0.87 18.0 400.0 67.0 0 . 3 1.1 0 . 4 0.9 O.I 2.8 B. Ytbehandling (1 gång). M aterial:M ak ad am ... A s f a l t ... Arbete: Vältning ... A r b e t s tid ... Tran sporter... Administration m. m. ca 10 % . 7-7 I . I5 O . 0 0 7 O.o 9 1 kg tim tim 0.87 13-5 400.0 67.0 6.7 1 5 - 5 2.8 6.0 1.0 32.0 3*5 38.3
Kvanti tet pr kvm
Sort å-prisöre Öre Pr kvm Summa öre pr kvm Total kostnad pr kvm öre
Prov sträcka nr 26. Ytbehandling med asfalt.
(Sekt. 3/370— 3/542 = 172 m). Lagning och flickning. Material: Makadam . Koldmex . ... 1 . 2 0 . 0 2 1 kg tim 0 . 8 7 1 8 . 0 1.0 0 . 4 Arbete • Vältning ... 400.0 67.0 0 . 8 A r b e ts t id ... 0 .0 11 tim 0 . 7 0- 5 T ran sporter... Administration m .m . ca 7 ^ . 3-4 0 . 2 3-6
Prov sträcka nr 27. Vanlig maka dam med skyddsgrus.
(Sekt. 3/5 4 2 — 3592 = 50). Lagning och hyvling.
Material: Grus och m a k a d a m ...
Arbete: H y v lin g ... Sladdn in g... Administration m. m. ca 7 %... 18 O.o 9 1 0 * 0 3 3 1 tim tim 0 . 6 300.0 150.0 1 0 . 8 27 - 3 4 . 9 4 3-o 2*7 45-7
Kostnad den 1 jan. 19 30 av provvägen vid Kristianstad
I 2 3 4 5 6 Prov sträckans nr B e l ä g g n i n g Sträckan underhålles med Kostnad för grund förstärk ning kr/m2 Belägg- nings-kostnad2 kr/m2 Administra tion m. m. ca 10 % kr/m2I Klorkalcium . Klorkalcium 0 . 9 1 _ O.o 9
2 Sulfitlut. . . . Sulfitlut 0 . 9 1 — O.o 9
3 a Ytbehandling, Koldmex . Koldmex I . 6 4 I . 3 2 O.3 0
3b » Asfalt I . 6 4 I . 3 2 O.3 0 4 a » T errol Terrol I . 6 4 I . 6 1 0 . 3 3 4 b » Asfalt I . 6 4 I . 6 1 0 . 3 3 5 a » Colas . Colas I . 6 4 I . 2 6 0.2 9 5 b Asfalt I . 6 4 I . 2 6 0.2 9 6 a » A k v ab it. Asfalt I . 6 4 I . 1 6 0.28 6 b » » Akvabit I . 6 4 I . 1 6 0.2 8
7 Cementmakadam, ytbehandling . Asfalt I . 0 9 5. 21 2 O . 6 3
8 Portlandscementbetong — — 8*7 3 2 0.8 7 9 Specialcementbetong . . . — — 7 . 6 o 2 O. 76 IO Aluminatcementbetong . Tjära1 — 10.2 O2 I . 0 2 11 Smågatsten . — 2 . 0 0 8 . 4 0 I . 0 4 1 2 Sandasfalt. . — I . 0 9 6.65 O . 7 7 13 Asfaltbetong . — I . 0 9 5.88 0 .7 0 14 Topeka ... I . 0 9 5 . 1 0 0.6 2 15 Essenbeläggning — I . 0 9 7-3° O. 84 16 Asfaltmakadam . . Asfalt I . 0 9 3 • 362 0 - 4 5 17 Akvabitmakadam — I . 0 9 3-9° 2 O.5 0
18 Koldmexmakadam . Koldmex I . 0 9 3*7 22 O.48
19 Bisolmakadam . . . — I . 0 9 3*932 O.5 0
20 Bitumulsmakadam . Bitumuls I . 0 9 3-592 O.4 7
21 Akvabitmakadam Akvabit I . 0 9 3-69 O. 48
22 A m ie s it e ... — I . 0 9 6.00 O . 7 1
23 Ytbehandling V . f. T.-tjära . Tjära, asfalt, akvabit I . 6 4 I . 0 8 0.2 7
24 a » Gokef nr i Koldmex1 I . 6 4 I - i5 0.28
24 b » tysk tjära . . . Koldmex1 I . 6 4 I . 0 6 0.2 7
25 a » tjära + asfalt . Tjära + asfalt I . 6 4 I.07 0.2 7
25 b » Asfalt . I . 6 4 I.07 0.2 7
26 » asfalt . . Koldmex1 I . 6 4 I . 1 1 0.2 8
(anläggningskostnad, underhållskostnader samt räntor).
7 8 9 1 0 1 1 I 2 I 3 1 4 Total anläggnings kostnad 4 + 5 + 6 kr/m2 Underhålls kostnad för år 1928 kr/m2 Underhålls kostnad för år 1929 kr/m2 Räntor3 kr/m2 Summa ränte- och underhålls kostnader intill 1 jan. 1930 8 + 9 + 10 kr/m2 Summa an läggnings-, ränte- och underhålls kostnader intill 1 jan. 1 9 3 ° 7 + 1 1 kr/m2 Prov-sträckans nr A n m ä r k n i n g a rI.00 0. 1 0 0 . 2 1 O.o 5 O . 36 I . 3 6 I 1 Endast för lagning 1 . 0 0 0 . 2 5 O.48 O. 05 O. 78 I . 7 8 2 och flickning. 3 . 2 6 — O.48 O . i 6 O.64 3-9° 3 a 2 Kostnaderna i kol. 4
3 . 2 6 — 0 . 53 O. i 6 O.69 3 - 9 5 3 b och 5 ha tagits ur
3.53 3 - 5 8 — 1 *3 1 0 . 8 6 O . i 8 O. i 8 I . 4 9 I . 0 4 5 . 0 7 4 . 6 2 4 a 4b Svenska Väginstitutets meddelande 17, sid. 10, med undantag 3 - i 9 _ O . 5 0 O . 1 6 0 . 6 6 3 - 8 5 5 a för sträckorna 7, 8, 9, 3 - 1 9 — O.5 2 O . 1 6 0 . 6 8 3 - 8 7 5 b 10, 16 — 21 och 27, 3 - ° 8 — O. 46 O . 1 5 0 . 6 1 3 - 6 9 6 a där värdena något 3 - ° 8 — 0 - 5 4 O . 1 5 O.69 3 - 7 7 6 b justerats.
6 . 9 3 — 0 . 2 9 °*35 O.64 7 - 5 7 7 3 Räntekostnad är be
9 . 6 0 — O.o 3 O.48 O . 5 1 IO.I 1 8 räknad å anläggnings 8 . 3 6 — 0 . 1 0 O.4 2 O.5 2 8 . 8 8 9 kostnaden, kol. 7,
fr. 0. m. 1 jan. 1929
I 1. 2 2 0 . 1 0 O . 5 6 0 . 6 6 I 1 . 8 8 10
till den 1 jan. 1930.
11.44 O.o 2 ° - 57 0 . 5 9 1 2 . 0 3 11
Räntesats 5 %.
8.5X — — 0.43 0-43 8 . 9 4 12
Arbetslönen på prov vägen har varit 67
7 . 6 7 O .3 8 O .3 8 8 . 0 5 13
6.8 T 0-34 O. 34 7 - 1 5 H öre per timma för
9-2 3 — — O. 46 O.46 9 . 6 9 15 grovarbetare. 4 . 9 0 O.o 1 O . 2 5 0 . 2 6 5 . 1 6 16 5-49 — — 0 . 2 7 0 . 2 7 5 . 7 6 17 5 . 2 9 — O.o 9 0 . 2 6 ° - 35 5 . 6 4 18 5- 5 2 — — 0 . 2 8 O. 28 5 . 8 0 T9 5 •1 5 — O.4 2 0.2 6 0.6 8 5 - 8 3 20 5 . 2 6 — O.08 O .2 6 0- 34 5 . 6 0 21 7 . 8 0 — — ° - 3 9 ° - 39 8 . 1 9 22 2 . 9 9 — I . 3 2 I . 4 7 4 . 4 6 2 3 3 - ° 7 — O .0 3 0.15 O. i 8 3*25 24 a 2 . 9 7 — O. 05 O . i 5 0.2 O 3*1 7 24 b 2 . 9 8 — ° - 37 O . 1 5 O.5 2 3 - 5 0 25 a 2 . 9 8 — O .3 8 O . 1 5 0- 53 3 - 5 1 25 b 3*° 3 O.o 4 O . 1 5 O. I 9 3 . 2 2 26 1 .00 0 . 2 3 O.4 6 O.o 5 O.74 1 . 7 4 2 7
E R F A R E N H E T E R F R Ä N P RO V VÄG EN
I G Ä V L E U N D E R 1929
U n d e r h å l l e t av provvägen har under år 1929 handhafts av G ävle stad, närmast under ledning av byråingenjören S. P. H illgren, som även innehaft uppdraget att vara väginstitutets rapportör. Den förnyade ytbehandlingen på sträckan 2, asfaltbetong, har verkställts av manskap och befäl från den entreprenör, som utfört beläggningen, N y a M urbruksfabrikens i Stockholm A .-B ., enär denna ytbehandling ansågs utgöra ett nödvändigt komplement till entreprenaden. Väginstitutets ingenjörer ha ett flertal gånger inspekterat provvägen.
Trafikräkn in g har verkställts under året, varvid det befunnits, att en tra fikm ängd av 870 fordon (1,240 ton) per dygn i medeltal under året samt 1,000 fordon (1,390 ton) per dygn i medeltal under barmarkstiden har fram gått. I Svenska Väginstitutets meddelande 23 lämnas en redogörelse för sät tet för trafikräkningens utförande samt för resultatens bearbetning.
A v tabell 1 fram går närmare kostnader, material åtgång, arbetsmängder m. m. för underhållet. Tabell 2 och diagrammet fig. 3 1 visa kostnader den 1 januari 1930, anläggningskostnad, underhållskostnad samt räntor, men ej amortering på anläggningskostnaden. Amorteringskostnad är ej medtagen av samma skäl, som i föregående kapitel angivits.
P R O V S T R Ä C K A N 1.
Es senbeläggning.
Sträckan har hållit sig jämn och god utan något underhåll. Den torde vara den jämnaste av alla beläggningar på provvägen. Såsom fram går av bilden å sid. 12 i meddelande 19 hade vägbanan under vintern 19 2 8 — 1929 erhållit ett stort antal märken efter hästbroddar. Dessa hade icke allenast gjort in tryck, utan även på sina ställen rivit upp massan. Därigenom har givetvis uppstått en viss materialförlust. Orsaken härtill torde vara, att essenbelägg- ningen lades så sent på året, att den ej hunnit komprimeras tillräckligt, när den vinterbroddade hästtrafiken började. Under inverkan av det gångna årets trafik ha dessa broddmärken så småningom till största delen försvunnit.
V olym vikten bestämdes hos prov av beläggningen i april 1929 till 2.19 . Ett senare prov, taget i oktober 1929, gav en volym vikt av 2.34 som medel tal av 3 prov. Beläggningen hade sålunda undergått en avsevärd kom pri mering.
Fig. 31.
P R O V S T R Ä C K A N 2.
Asfaltbetong, tät.
Den vid anläggningen utförda ytbehandlingen — med asfalt av penetra tionen 5 1 — 60 — hade redan tidigt på året slitits av, v arfö r ytan verkade ganska grov och otät. Såsom fram går av bilden sid. 14 meddelande 19 före tedde sträckan ett flertal fu ktfläckar vid en inspektion i mars månad. Dessa fuktfläckar, som antyda en sannolik otäthet i beläggningen, överensstämde med ställen, där beläggningen var särskilt grov. Sträckan lagades och under kastades under sommaren en fullständig ytbehandling med varm asfalt av pe netrationen 200. Denna ytbehandling utfördes, som nämnt, av N y a M ur bruksfabrikens i Stockholm A .-B . Y ta n var vid årets slut tätare än förut.
Fig. 32 (till vänster). Essenbeläggning, 12. 9. 1929. Märkena efter hästbroddar börja försvinna. Jäm för fig. 8. Svenska Väginstitutets meddelande 19. Fig. 33 (till höger). Essenbeläggning, 9 .10 .19 2 9 .
Fig. 34 (till vänster). Asfaltbetongen efter förnyad ytbehandling, 12. 9. 1929. Fig. 35 (över). Asfaltbetong-
Fig. 3 8 (till vän ster). Topeka på asfaltbetong, 9. 10. 1929. Fig. 39 (över). T o peka, 12. 9. 1929. Fig. 36 (underst). Sandasfalt, 12. 9. 1929. Fig. 37 (överst). Sandasf altsträc kan, 9. 10. 1929.
V olym vikten bestämdes hos prov av beläggningen i oktober 1929 till 2 .2 1 som medeltal av 3 prov. Beläggningen har sålunda komprimerats något sedan anläggningen, då volym vikten var 2 .17 .
P R O V S T R Ä C K A N 3.
Sandasfalt på asfaltbetong.
P å våren företedde denna sträcka många märken av hästbroddar, vilk a märken dock försvunnit så småningom under trafikens inverkan. Sandasfal ten hade liksom asfaltbetongen å sträckan 2 vid inspektionen i mars ett fler tal fuktfläckar, tydande på otäthet. Sträckan har under det gångna året er fordrat en del lagningar, vilk a utförts med essenasfalt.
Beläggningens volym vikt v ar i oktober 1929, medeltal av 3 prov, 2,02, ome delbart efter anläggningen 1.76.
P R O V S T R Ä C K A N 4.
T opeka pä asfaltbetong.
Denna sträcka har under året stått sig bra och endast krävt obetydliga reparationer.
Beläggningens volym vikt v ar i oktober 1929, medeltal av 3 prov, 2 .16 , omedelbart efter anläggningen 2 .17 .
P R O V S T R Ä C K A N 5.
T opeka.
Sträckan har liksom föregående sträcka varit god och endast krävt obe tydliga reparationer. Beläggningen verkar emellertid något grov på de sista
50 m, där en annan makadamsort blivit använd. Reparationerna ha utförts med amiesite.
Kostnader, materialåtgång m. m. vid provvägen i Gävle år 1929.
Kvanti tet pr
m 2
Sort å-prisöre Öre pr, m 2 Summa öre pr m^ Total kostnad öre pr m 2
Prov sträcka nr i. Essenbeläggning.
Ingen underhållskostnad.
Provsträcka nr 2. Asfaltbetong med ytbehandling.
Ytbehandling. Material: Makadam .
Asfalt . . . Arbete: Vältning . .
Arbetstid och transporter Administration m. m. ca 10 ^ 10 1 . 6 O.o 1 1 kg tim 1 17 500.0 I O.o 27.2 5.0 I9.0 61.2 6.1 67.3 Provsträcka nr 3. Sandasfalt på asfaltbetong.
Lagning och flickning. Material: Essenbeläggning . . Arbete: A r b e ts tid ... Administration m. m. ca 7 % . O.05 8 O.o 2 0 kg tim 5 - 5 108.0 0.3 2 . 2 2 . 5 0 .2 2 . 7
Prov sträcka nr 4. Topeka på asfaltbetong.
Lagning och flickning. Material: Amiesite . . Arbete: Arbetstid . Administration m. m. ca 7 % . O.o 4 g O.004 kg tim 5.0 108.0 0.3 0-4 0 .7 O.i 0.8
Prov sträcka nr Topeka.
Lagning och flickning. Material: Amiesite . . Arbete: Arbetstid . . . . Administration ca 7 % . . O.o 4 9 O.o 0 4 kg tim 5.0 108.0 0.3 0-4 0.7 O.I 0.8
Kostnad den 1 januari 19 30 av provvägen i Gävle.
(Anläggningskostnad, underhållskostnader samt räntor).I 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 1 2 Prov sträcka nr B e l ä g g n i n g Sträckan under hållen med K os tn ad fö r »■ g ru n d fö rs tä rk ni ng B elä gg n in gs-g ko stn ad j j 3 > • Q-3 3 5* p 3 ~ § 0 g-kr/m2 FT H 8 8 rf P P *— P P 5L pT CrQ + crg Ln 3 + 2* O kr/m2 U n d e rh å ll s-ko stn ad fö r år -H . 19 2 9 ^ R än ta på anläg g- n in gs ko st n ad be - -5 . rä kn at eft er 5 % ^ Summa ränte- och underhålls kostnader intill 1 januari 1 9 3 0 kr/m2 Summa an- läggnings- ränte- och underhålls kostnader intill 1 ja nuari 1 9 3 0 kr/m2 Prov sträcka nr 1 . Essenbeläggning . . . . . __ 2 . 1 1 7 . 8 1 0 .9 9 1 0 . 9 1 __ 0 . 5 5 0 . 5 5 1 1 . 4 6 r.
2. Asfaltbetong med ytbehandling . . . Asfalt 2 . 1 1 7«o6 0 .9 2 I O.o 9 0.6 7 2 0 . 5 1 I . i 8 1 1 . 2 7 2.
3- Sandasfalt på asfaltbetong . . Essenbeläggning1 2 . 1 1 7 - 7 7 0 .9 9 IO.87 0 . 0 3 0 .5 4 0 - 57 1 1 . 4 4 3-4* Topeka på asfaltbetong . . . Amiesite1 2 . 1 1 7 . 9 0 1 . 0 0 I 1.0 1 O.o 1 0 . 5 5 O.56 1 1 . 5 7
4-5- Topeka . . . Amiesite1 2 . 1 1 7 . 1 8 ° - 9 3 I 0 .2 2 O.o 1 0 . 5 I O.5 2 1 0 . 7 4
5-1 Endast för lagning och flickning. 2 N y ytbehandling utförd.
AVNÖTNINGSM ÄTNINGAR OCH JÄMN
HETSUNDERSÖKNINGAR
UNDER 1929
Avnötningsm ätningar.
H Ö G KLA SSIGA vägbeläggningar, de s. k. slitbeläggningarna, äro av sådan natur, att de icke kräva något väsentligt årligt underhåll. De äro till sin byggnad homogena och medge därigenom en viss nedslitning, till dess att beläggningens tjocklek minskats i sådan grad, att beläggningen ej längre förm år motstå de angripande krafterna, utan brister. Den tidsperiod, som åt går härför under en viss trafik, är beläggningens »livslängd» eller, om man så vill, förnyelseperiod, enär det ofta är tillräckligt, att med vissa regelbundna mellanrum förnya beläggningens översta lager.
Livslängden är beroende av trafiken. Ju större trafik, dess större slitning, dess kortare livslängd. För studier över olika högklassiga beläggningars eko nomi äro undersökningar rörande dessa beläggningars livslängd av betydelse. U ppgifter rörande slitningen hos dylika beläggningar äro för detta ändamål behövliga.
Svenska Väginstitutet har under år 1929 konstruerat apparater för upp mätning av slitning hos vägbeläggningar samt har med dem utfört ett flertal undersökningar.
Tidigare i Sverige använda metoder för bestämning av slitningens storlek ha icke varit tillräckligt noggranna. V id konstruktionen av väginstitutets senaste avnötningsmätare ha de erfarenheter utnyttjats, som vunnits av Sta tens Provningsanstalt vid vissa av denna institution utförda nötningsunder- sökningar i trappor i några byggnader i Stockholm. Dessutom ha några danska avnötningsmätare, som användas vid provvägen vid Glostrup på Roskildevägen samt av Köpenhamns stad, stått som modell i vissa avseenden.
A v fig. 4.0 fram går närmare konstruktionen av väginstitutets avnötnings
mätare. Instrumentet avses att uppställas på i beläggningen fastsatta relativa jixpu nkter, vilk a sålunda följa med beläggningens rörelser tillfölje tempera
turändringar m. m. U tanför beläggningen utföras absoluta fixpu n kter, obe roende av beläggningens rörelser. Med hjälp av ett annat känsligt instrument,
vattenpasslin]alen, fig. 4 1, kan man kontrollera höjdskillnaderna dels mellan
de absoluta och de relativa fixpunkterna, dels mellan de relativa fixpunk- terna inbördes. Vattenpasslinjalen är ett medel att avgöra om någon av f ix punkterna blivit rubbad.
Utförandet av de relativa fixpun kterna1 fram går av fig. 40. Med en fiber borr, diam. 9 mm, upptagas hål i beläggningen på 1,10 0 mm:s avstånd- H ålen böra ha mindre djup än beläggningens tjocklek. I hålen fastgjutas stål dubbar medelst snabbindande cement, ö v e r ståldubbarna fastsättas skydds- hylsor av zink, vilka hylsor icke få utöva något tryck mot dubbarna. H y l sorna fastgjutas även de med cement. Det mjuka materialet i hylsorna avses att slitas samtidigt som beläggningen. H ylsorna fyllas med vaselin, vilket
Fig. 42. Avnötningsmätaren uppställd på sin likare. Skyddshylsor för stödstift och klocka ligga. framför instrumentet.
Fig. 43. Vattenpasslinjal. Förlängningsstift till mikrometerskruven ligga framför instrumentet.
lämpligen sker med spruta, samt tillslutas med kork. Erfarenheten har hit tills visat, att dylika fixpunkter, som utförts med noggrannhet och omsorg, icke blivit rubbade av trafiken. De relativa fixpunkterna ha av väginstitutet i regel blivit utsatta vinkelrät mot beläggningens längdriktning samt över dess hela bredd. I regel ha några fixpunkter dessutom blivit placerade i längdriktningen för att därigenom kunna uppmäta eventuell vågbildning i längdled.
De absoluta fixpunkterna ha av väginstitutet utförts såsom ståldubbar, fästade på räls, som nedslås till 2 a 3 m:s djup samt till frostfritt djup isole ras med kolaska. Rälsens överdel i jordytan omges av ett cementrör med lock (fig. 46). De absoluta fixpunkterna ligga på 1,10 0 mnr.s avstånd från närmaste relativa fixpunkt i beläggningen.
Avnötningsm ätaren1 (fig. 40) består av tvenne kraftiga stållinjaler, 20 X 20
mm, upplagda på stödstift med ett inbördes avstånd av normalt 1,10 0 mm. Stödstiften placeras vid mätningen på fixpunkterna. På stållinjalerna kan en m ätklocka förskjutas och inställas efter gradering på en av linjalerna. M ätklockan, av amerikansk tillverkning,2 består av ett i vertikal led rörligt stift, vars rörelser genom utväxling inne i klockan överföras till klockans visare. En sänkning eller höjning av stiftet med 1 mm m otsvarar en
vrid-Fig. 44. Fixpunkter och redskap för deras utsättande: vaselinspruta, fiberborr, pincett, kork och korkborr.
ning av visaren med ett varv. Enär urtavlan är delad i 100 delar, kan man sålunda direkt avläsa och uppmäta vertikalrörelser av 1/100 mm. Det totala mätområdet är ca 13 mm. Därest större m ätlängd undantagsvis skulle er fordras, kan man åstadkomma detta genom att på beläggningen utlägga ett skarvstycke av känd tjocklek. M ätklockan är monterad på en släde, förskjut- bar på de båda stållinjalerna. Enär avståndet mellan fixpunkterna kan v a riera, beroende på mindre noggrant utförande eller på rörelser hos belägg ningen, är ena stödstiftet förskjutbart medelst en skruv. M ätklockans stift och stödstiften på ramen skyddas, då instrumentet icke användes, medelst påskruvade metallhylsor.
V id mätning uppställes instrumentet på fixpunkterna, varvid instrumen tets fasta stödstift noga inställes över fixpunktens centrum, vilket med stor noggrannhet låter sig göra. Instrumentet skall vid alla mätningar vara vänt
1 Avnötsningsmätaren är utförd av verkmästaren O. Martinelle vid Statens Provningsanstalt, Stockholm, efter institutets ritningar.
åt samma håll. Avläsning med klockan sker i regel på varje decimeter; intet hindrar emellertid att göra tätare eller glesare observationer. Den förefin t liga avnötningen (event, komprimering) erhålles som skillnaden mellan tvenne mätningars resultat.
Avnötningsmätarens båda huvuddelar, mätklockan och ramen, kunna kon trolleras medelst tvenne likare, så att man kan konstatera om någon förän dring försiggått. Likaren för m ätklockan, som bör användas före och efter varje mätning, är utförd av stål (se fig. 40 och 45). K lockan, scm av olika
an-Fig. 45. Mätklocka, uppställd på sin likare.
ledningar kan undergå förändringar, uppställes på likaren. H a r klockan icke förändrats under en mätning skall utslaget vid uppställning på likaren efter mätningen vara samma som före mätningen. Justering kan ske genom att vrida urtavlan så, att visaren alltid anger en bestämd avläsning vid uppställ ning på likaren. E fter justering fastlåses urtavlan. Justering bör utföras före varje mätning och kontroll ske efter varje mätning.
Likaren för avnötningsmätarens ram består av en 1,15 0 mm lång, grov stål linjal, som icke flyttas utan alltid förvaras på samma plats. Avnötningsm ä- taren placeras med stödstiften på denna likare, varefter avläsningar med mät klockan göras på alltid samma punkter. H ä rv id bör givetvis m ätklockan först ha justerats med sin likare. V id utförda jämförelser med likarna efter verkställda mätningar har det visat sig, att avvikelser av högst 0,04 mm ha förekommit, oaktat instrumenten varit utsatta för långa järnvägs- och bil transporter. I regel äro avvikelserna mindre. Med dessa likare kan man så lunda effektivt kontrollera avnötningsmätarens riktighet. Ä ro de uppmätta förändringarna hos instrumentet små, kunna de utjämnas i protokollets siff ror. Ä ro de stora, bör ny mätning utföras.
