Polering av asfaltbeläggning : friktionsmätningar i Stockholmsregionen : 2009

(1)

DOU nils-gunnar.goransson@vti.se

Polering av asfaltbeläggning

– Friktionsmätningar i Stockholmsregionen

– 2009

Av Nils-Gunnar Göransson 2010-03-31

(2)

DOU nils-gunnar.goransson@vti.se

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 3 INLEDNING ... 4 FRIKTION – MÄTMETOD... 4 MÄTSTRÄCKOR ... 5 BELÄGGNINGSTYP - BALLAST... 5 VÄGOBJEKT... 5 TIDPUNKT FÖR FRIKTIONSMÄTNINGAR... 5

SAMMANSTÄLLNING ÖVER RESPEKTIVE OBJEKT ... 6

E4,EUGENIATUNNELN... 6

E4,LINVÄVARTORPET-HAGA NORRA... 9

E4,KISTA-TUREBERG... 11

E4,HÄGGVIK-ROTEBRO... 12

E4,HALLUNDA–WÅRBY BRO... 13

E4,LINDVRETEN... 16

E18,DANDERYDS KYRKA-LAHÄLL... 17

E18, TRAFIKPLATS VIGGBYHOLM... 18

VÄG 73,FARSTA-TRÅNGSUND... 19

VÄG 75,SÖDRA LÄNKEN... 20

VÄG 262,EDSBERG-DANDERYDS K:A... 22

E18,JÄRVA KROG-BERGSHAMRA... 23

KLIMATDATA FRÅN SMHI... 26

(3)

DOU

nils-gunnar.goransson@vti.se

Sammanfattning

För att studera trafikens poleringseffekt av vägytan, har under sommarhalvåret 2009 ett antal asfaltbeläggningar följts upp med avseende på friktion. Arbetet är en fortsättning på flera års mätningar av friktion på ytor som kan tänkas utsättas för polering. Det handlar om högtrafikerade vägar i Stockholmsområdet

företrädesvis med slitlager av skelettasfalt (ABS16). Även några slitlager med inblandning av gummi respektive tunnskikt (TSK16) samt dränerande beläggning (ABD16) ingår i undersökningen. Ballasten består av porfyr eller kvartsit samt blandningar av porfyr och kvartsit eller porfyr och ortens material.

Mätningarna följer Vägverkets metodbeskrivning för bestämning av friktion på belagd vägyta och avser våtfriktionen vid barmarksförhållanden. Vid mätningarna har VTIs friktionsmätbil ”SAAB Friction Tester” använts. Friktionen har mätts i högra hjulspåret.

Mätningarna visar att vägbanans friktion i de flesta fall förändras under sommarhalvåret och då i huvudsak minskar. Årets mätningar visar att

porfyrbeläggning respektive kvartsitbeläggning hamnar på ungefär samma nivå friktionsmässigt. De lägsta värdena har uppmätts på de mest trafikintensiva sträckorna där trafiken ofta byter körfält, bromsar, accelererar och där köbildning vanligen uppstår. En tämligen skarp kurva som i Eugeniatunneln kan även den göra att poleringseffekten ökar.

Beläggningarna med en blandning av porfyr och kvartsit respektive porfyr och ortens material uppvisade högre friktion än de med ensartad ballast. Friktionen kan minska även för dessa beläggningar under sommarhalvåret men hamnar inte på låga värden. Generellt kan sägas att nivån på friktionen är högre för 2009 än vad som visats tidigare år, framförallt om jämförelse görs mot mätningar flera år tillbaka i tiden. Den genomgående trenden är att poleringseffekten har minskat under senare år. Nämnas kan att kulkvarnsvärdet sänkts till ≤ 6 på icke kubiserat material fr.o.m. 2009 vilket kan medföra lägre friktionsnivåer på beläggningar med den typen av ballast i framtiden. De beläggningar som innehåller gummi, GAP, uppvisar god friktion.

(4)

DOU

Inledning

På uppdrag av Vägverket, Region Stockholm, har friktionen i Stockholmsområdet fortsatt att följas upp. Denna redovisning behandlar de mätningar som utförts vid tre tillfällen under sommar och tidig höst år 2009. Mätningarna har koncentrerats till elva tämligen högtrafikerade vägar. Under säsongen byttes slitlagret på en uppföljningssträcka. Några av sträckorna ligger i tunnel. Skyltad hastighet är 70, 90 eller 110 km/h beroende på typ av vägsträcka. Mätningarna har utförts av Sven-Åke Lindén, vid VTI, som har mångårig erfarenhet av mätuppdrag och i synnerhet mätning av friktion.

Friktion – mätmetod

Mätningarna i undersökningen följer Vägverkets metodbeskrivning för

bestämning av friktion på belagd vägyta (VVMB 104) och avser våtfriktion. Vid mätningarna har VTI:s friktionsmätbil ”SAAB Friction Tester” använts. Metoden bygger på skiddometerprincipen, dvs. mäthjulet tvingas via utväxling att rotera med perferihastighet som är långsammare än referenshjulens. Mäthjulet kommer därvid att bromsas och rotera med ca 17 % slip (fast slip), vilket vid normala hastigheter visat sig kunna ge maximal friktion.

VTI:s friktionsmätbil ”SAAB Friction Tester” Foto: Sven-Åke Lindén

Mäthjulets däck benämns Trelleborg T49 och har dimensionen 4.00-8 med ett inre lufttryck av 140 kPa. Vattenfilmen framför mäthjulet har en tjocklek av 0,5 mm och mätningarna utförs vid en hastighet av ca 70 km/h.

(5)

DOU

Mätsträckor

Mätsträckorna har valts ut av Vägverket Region Stockholm. Beläggningstyp - ballast

”Stenrika” beläggningar, skelettasfalt, av typen ABS16 med ballast av porfyr eller kvartsit i de grövre fraktionerna dominerar i undersökningen eftersom de är vanligt förekommande på det högtrafikerade vägnätet i Stockholmsområdet. Porfyrerna kommer från olika täkter i Dalarna och i några fall från Småland och Uppland. Kvartsiterna kommer från Dalsland eller Västergötland. På senare år har det i ABS-beläggningar blivit allt vanligare med inblandning av porfyr i ortens material eller blandningar av porfyr och kvartsit. De beläggningarna har visat sig bli mer poleringsresistenta än de med enbart porfyr i de grövre sorteringarna samtidigt som slitstyrkan inte blir för låg. Ett antal sådana beläggningar är utvalda för att ingå i undersökningen härför. Vägverket Region Stockholm uttryckte inför år 2009 önskemål om att införliva några objekt med gummimodifierad

beläggning, GAP16. Två sådana ingår i uppföljningen.

Vägobjekt

På följande objekt har friktionsmätningar utförts under 2009: • E4, Eugeniatunneln, kvartsit

• E4, Linvävartorpet-Haga Norra, porfyr eller blandning av porfyr och ortens material

• E4, Kista-Tureberg, porfyr

• E4, Häggvik-Rotebro, porfyr kkv 5

• E4, Hallunda-Wårby bro, porfyr och blandning av porfyr och ortens material • E4, Lindvreten, blandning av porfyr och ortens material

• E18, Danderyds kyrka-Lahäll, porfyr och ortens material • E18, trafikplats Viggbyholm, porfyr och ortens material • Väg 73, Farsta-Trångsund, porfyr

• Väg 262, Edsberg mot Danderyds kyrka, Gummiasfalt

• E18, Bergshamra, Gummiasfalt 16 resp. ABS16 med polymermodifierat bindemedel

(6)

DOU

Sammanställning över respektive objekt

Nedan följer en sammanställning över mätresultat, uppdelat för respektive mätobjekt.

E4, Eugeniatunneln

Slitlagret för de två körfälten i södergående riktning utfördes 2004 och utgörs av ABS16 innehållande kvartsit från Järpås i de grövre fraktionerna. De två körfälten i norrgående riktning lades om sommaren 2007 och består av ABD16 med kvartsit som ingående ballast.

ÅDTt är 80 000 fordon fördelade på 4 körfält. Skyltad hastighet är 70 km/h

(digitala skyltar med rekommenderad hastighet finns vid infarten till tunneln). Vid rusningstrafik understiger den verkliga hastigheten 70 km/h. K1 är beteckningen på det högra körfältet och K2 det vänstra körfältet.

Tabell 1 Friktionsdata, E4, Eugeniatunneln, 2009

Tidpunkt Längd Friktion

Körfält, riktning [m] medel stdav. min-max ändring

21 juli K1, norrut 600 0,56 0,05 0,49-0,65 K2, norrut 620 0,59 0,05 0,51-0,69 K1, söderut 600 0,64 0,03 0,59-0,70 K2, söderut 600 0,64 0,03 0,60-0,71 25 augusti (1) K1, norrut 580 0,52 0,05 0,45-0,61 -0,04 K2, norrut 600 0,52 0,07 0,42-0,65 -0,07 K1, söderut 600 0,58 0,03 0,53-0,69 -0,06 K2, söderut 580 0,59 0,04 0,53-0,69 -0,05 3 oktober (1) K1, norrut 600 0,49 0,06 0,39-0,60 -0,03 K2, norrut 620 0,53 0,07 0,42-0,64 +0,01 K1, söderut 600 0,58 0,03 0,54-0,66 +/-0,00 K2, söderut 600 0,59 0,03 0,54-0,66 +/-0,00 (1)

Förändring av medelvärdet sedan föregående mätning

De lägsta friktionsvärdena för 20-meterssträckor uppmättes till 0,39 emedan det lägsta medelvärdet för en hel mätsträcka hamnade på 0,49. Friktionen har i medeltal minskat med 0,06 enheter från juli till oktober.

(7)

DOU nils-gunnar.goransson@vti.se E4 Eugeniatunneln, K1, norrut 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 3/10 2009

Fördelning av friktionsvärden för 20-meterssträckor

Mätdatum 0,30-0,39 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79 21/7 7 % 70 % 23 % 3/10 3 % 60 % 27 % 10 % E4 Eugeniatunneln, K2, norrut 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 3/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

21/7 48 % 52 %

(8)

DOU nils-gunnar.goransson@vti.se E4 Eugeniatunneln, K1, söderut 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 3/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79 21/7 7 % 87 % 7 % 3/10 80 % 20 % E4 Eugeniatunneln, K2, söderut 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 3/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

21/7 97 % 3 %

(9)

DOU

E4, Linvävartorpet-Haga Norra

Slitlagret, utfört 1994, i K1 och i södra delen av K2 består av ABS16 med porfyr från Gustafs (K1) och Älvdalen (K2) i de grövre fraktionerna. I slutet av 2003 lades i K2, mätsträckans norra del, ett nytt slitlager bestående av ABS16 med 80 % porfyr från Vansbro och 20 % av ortens material i de grövre fraktionerna. Mellan juli och augustimätningen fick sträckan i K1 nytt slitlager. Hastighets-begränsningen är satt till 70 km/h och ÅDTt 127 000 fordon fördelade på sex

körfält.

Tabell 2 Friktionsdata E4, Linvävartorpet-Haga Norra, 2009.

21 juli K1, norrut 540 0,56 0,01 0,53-0,59 K2, norrut 560 0,60 0,01 0,58-0,62 25 augusti (1) K1, norrut(2) 520 0,68 0,02 0,65-0,71 +0,12 K2, norrut 520 0,54 0,02 0,52-0,57 -0,06 3 oktober (1) K1, norrut 540 0,70 0,02 0,65-0,73 +0,02 K2, norrut 540 0,54 0,01 0,52-0,56 +/-0,00 (1)

(2)

Nytt slitlager sedan föregående mätning i juli

När K1 norrut får ett nytt slitlager ökar friktionen radikalt. Även en ökning efter en viss ”inslitningsperiod” kan skönjas. Det lägsta värdet för en 20-meterssträcka, 0,52 uppmättes i K2 norrut både vid augusti- och oktobermätningen.

(10)

DOU

E4 Linvävartorpet-Haga Norra, K1, norrut

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 3/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

21/7 100 %

3/10 37 % 63 %

Observera den högre friktionsnivån för det nya slitlagret.

E4 Linvävartorpet-Haga Norra, K2, norrut

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 3 /10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

21/7 32 % 68 %

(11)

DOU

E4, Kista-Tureberg

Hösten 2007 tillkom ett nytt slitlager med ABS16. De grövre fraktionerna innehåller stenmaterial från Vansbro, porfyr, med kulkvarnsvärde 7.

Hastighetsbegränsningen är 110 km/h och ÅDTt är 98 000 fordon fördelade på sex

körfält. Mätningen avser K2 i riktning mot Uppsala.

Tabell 3 Friktionsdata från E4, Kista-Tureberg, 2009.

22 juli K2, norrut 1240 0,68 0,01 0,65-0,71 25 augusti (1) K2, norrut 1220 0,64 0,02 0,59-0,66 -0,04 3 oktober (1) K2, norrut 1240 0,59 0,01 0,56-0,61 -0,05 (1)

Noterbart är att friktionen har en jämn försämring under mätperioden. Kontroll-sträckan kan dock inte anses nå riskabelt låga friktionsvärden med 0,56 som lägsta värde för 20 meter och 0,59 i medelvärde.

E4 Kista-Tureberg, K2, norrut 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 Dis tans [m] F r ik ti o n 22/7 2009 3/10 2009

(12)

DOU

E4, Häggvik-Rotebro

Slitlagret består av ABS16 med kulkvarnsvärde 5, innehållande porfyr från

Vansbro (Sweroc). Beläggningen utfördes 2008. Hastigheten är begränsad till 110 km/h och ÅDTt är 75 000 fordon fördelade på sex körfält. Mätningen avser K2 i

riktning mot Uppsala.

Tabell 4 Friktionsdata från E4, Häggvik-Rotebro, 2009.

Inga låga friktionsvärden uppmättes under 2009. Dock kan en minskning med 0,04 enheter utläsas mellan juli och oktober.

E4 Häggvik-Rotebro, K2, norrut 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 Dis tans [m] F r ik ti o n 22/7 2009 3/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

22/7 100 %

(13)

DOU

E4, Hallunda–Wårby bro

Slitlagret i K1, som är utfört före 2004, utgöres av ABS16 innehållande porfyr i de grövre fraktionerna. I K2 består slitlagret, som även det utfördes 2004, av ABS16 med en blandning av porfyr från Insjön (11-16 mm) och ortens material (finkornig granit, 8-11 och 11-16 mm). I K3 tillkom en ny ABS16 år 2007 innehållande material från Oskarshamn (typ av bergart inte känd) med kulkvarnsvärde 7.

ÅDTt är 78 000 fordon fördelade på sex körfält. Friktionsmätningarna omfattar

K1, K2 och K3 mot Stockholm. Hastigheten är skyltad till 90 km/h.

Tabell 5 Friktionsdata från E4, Hallunda-Wårby bro, 2009.

21 juli K1, norrut 1200 0,55 0,03 0,49-0,61 K2, norrut 1200 0,66 0,03 0,60-0,72 K3, norrut 1260 0,73 0,03 0,60-0,77 24 augusti (1) K1, norrut 1180 0,52 0,02 0,47-0,57 -0,03 K2, norrut 1180 0,64 0,03 0,58-0,69 -0,02 K3, norrut 1180 0,69 0,04 0,59-0,75 -0,04 2 oktober (1) K1, norrut 1200 0,48 0,02 0,44-0,52 -0,04 K2, norrut 1200 0,60 0,02 0,56-0,67 -0,04 K3, norrut 1200 0,64 0,03 0,54-0,71 -0,05 (1)

Friktionen har minskat kontinuerligt för alla körfälten under mätperioden. Det lägsta medelvärdet uppmättes till 0,48 i oktober för K1 emedan det lägsta enskilda värdet för en 20-meterssträcka visade 0,44.

(14)

DOU

E4 Hallunda-Wårby bro, K1, norrut

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 2/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

21/7 3 % 90 % 7 %

2/10 80 % 20 %

Notera att en så stor andel som 80 % har en friktionsnivå som understiger 0,50 vid oktobermätningen.

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

21/7 92 % 8 %

(15)

DOU

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

21/7 17 % 83 %

(16)

DOU

E4, Lindvreten

Slitlagret består av ABS16 med blandning av porfyr, Vansbro (80 %) och ortens material (20 %), i de grövre fraktionerna. Beläggningen utfördes hösten 2003. Hastigheten är 90 km/h och ÅDTt är 87 500 fordon fördelade på sex körfält.

Mät-sträckan är placerad i K1, i riktning mot Stockholm.

Tabell 6 Friktionsdata från E4, Lindvreten, 2009.

Friktionen minskade från 0,63 till 0,55 under mätperioden. Inga riktigt låga friktionsvärden uppmättes under perioden. Det lägsta 20-metersvärdet hamnade på 0,53. Nämnas kan att den tidigare porfyrbeläggningen vid Lindvreten polerades till låga friktionsvärden.

E4 Lindvreten, K1, norrut 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Dis tans [m] F r ik ti o n 21/7 2009 2/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

(17)

DOU

E18, Danderyds kyrka-Lahäll

En ny tunnskiktsbeläggning utfördes 2008, bestående av TSK16, innehållande porfyr från Vansbro inom 11-16 mm. Ballasten mellan 8-11 mm är hämtad från Hovgården.

Hastigheten är begränsad till 90 km/h. ÅDTt uppgår till 66 000 fordon fördelade

på fyra körfält. Mätsträckan är placerad i K1, i riktning mot Norrtälje.

Tabell 7 Friktionsdata från E18, Danderyds kyrka-Lahäll, 2009.

22 juli K1, norrut 1000 0,59 0,01 0,54-0,62 26 augusti (1) K1, norrut 980 0,62 0,02 0,59-0,72 +0,03 4 oktober (1) K1, norrut 1000 0,60 0,01 0,58-0,64 -0,02 (1)

Inga låga friktionsvärden uppmättes. Ej heller några stora förändringar skedde under mätperioden. Det lägsta medelvärdet hamnade på 0,59 och det enskilt lägsta var 0,54 för en sträcka av 20 meter.

E18 Danderyds kyrka-Lahäll, K1, norrut

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Dis tans [m] F r ik ti o n 22/7 2009 4/10 2009

(18)

DOU

E18, trafikplats Viggbyholm

Slitlagret består av en ABS16 från 2008, innehållande porfyr från Vansbro inom 11-16 mm. Ballasten mellan 8-11 mm är hämtad från Hovgården.

Skyltad hastighet är 90 km/h. ÅDTt är 48 000 fördelade på 4 körfält. Mätningarna

har utförts i K1 och riktningen är norrut.

Tabell 8 Friktionsdata från E18, trafikplats Viggbyholm, 2009.

22 juli K1, norrut 380 0,57 0,01 0,55-0,60 26 augusti (1) K1, norrut 380 0,60 0,01 0,58-0,62 +0,03 4 oktober (1) K1, norrut 400 0,58 0,02 0,55-0,61 -0,02 (1)

Inga låga friktionsvärden uppmättes. Ej heller några stora förändringar skedde under mätperioden. Det lägsta medelvärdet hamnade på 0,57 och det enskilt lägsta var 0,55.

E18 trafikplats Viggbyholm, K1, norrut

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 Dis tans [m] F r ik ti o n 22/7 2009 4/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

22/7 95 % 5 %

(19)

DOU

Väg 73, Farsta-Trångsund

Slitlagret består inledningsvis (c:a 300 m) av ABS16, innehållande porfyr från Adelöv i de grövre fraktionerna, med utförandeår 1995. På den resterande delen av sträckan (c:a 700 m) utfördes ett nytt slitlager 2006, även det innehållande porfyr.

Skyltad hastighet är 90 km/h och ÅDTt är 51 000 fordon fördelade över fyra

körfält. Mätningarna utfördes i K1 och riktningen var mot Nynäshamn.

Tabell 10 Friktionsdata från väg 73, Farsta-Trångsund, 2009.

24 juli K1, söderut 1000 0,67 0,03 0,62-0,75 26 augusti (1) K1, söderut 980 0,64 0,03 0,58-0,71 -0,03 3 oktober (1) K1, söderut 1000 0,65 0,04 0,61-0,74 +0,01 (1)

Inga låga friktionsvärden uppmättes. Ej heller några stora förändringar skedde under mätperioden. Det lägsta medelvärdet hamnade på 0,64 och det enskilt lägsta var 0,58. Väg 73 Farsta-Trångsund, K1, söderut 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Dis tans [m] F r ik ti o n 24/7 2009 3/10 2009

(20)

DOU

Väg 75, Södra länken

Slitlagret består av ABS16, innehållande kvartsit i de grövre fraktionerna, utfört 2004.

Skyltad hastighet är 70 km/h. ÅDTt är 95 000 fordon fördelade över 4-6 körfält.

Mätningen har utförts i K1 i båda riktningar mellan på/avfart E4 och på/avfart Nynäsvägen, inne i tunneln.

Tabell 11 Friktionsdata från södra länken, 2009.

24 juli K1, mot Nacka 1000 0,72 0,02 0,68-0,76 K1, mot Årsta 1000 0,68 0,02 0,64-0,73 26 augusti (1) K1, mot Nacka 980 0,78 0,02 0,74-0,81 +0,06 K1, mot Årsta 980 0,69 0,04 0,63-0,76 +0,01 4 oktober (1) K1, mot Nacka 1000 0,64 0,01 0,61-0,66 -0,14 K1, mot Årsta 1000 0,61 0,03 0,56-0,66 -0,08 (1)

Friktionen ligger på en tämligen hög nivå för att under mätperiodens slut sjunka. För K1 mot Nacka innebär det en sänkning från 0,72 till 0,64 emedan K1 mot Årsta erhåller en sänkning från 0,68 till 0,61. Det lägsta värdet för en sträcka över 20 meter uppmättes till 0,56 i oktober. Den stora ökningen för K1 mot Nacka (0,72 till 0,78) från juli till augusti beror förmodligen på att sidoläget vid

augustimätningen var ett annat. Dessutom var trafiken mycket intensiv vid detta mättillfälle vilket innebar problem med att uppnå rätt hastighet, 70 km/h.

Noterbart är att kvartsitbeläggningen i Södra länken genomgående har en högre friktion än motsvarande ABS-beläggning i Eugeniatunneln.

(21)

DOU

Väg 75 Södra länken, K1, mot Nacka

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

24/7 6 % 94 %

4/10 100 %

Väg 75 Södra länken, K1, mot Årsta

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

24/7 76 % 24 %

(22)

DOU

Väg 262, Edsberg-Danderyds k:a

Avsnittet betecknas som primär länsväg och har till övervägande delen bredden 9 meter. Slitlagret består av GAP, gummiasfalt, som utfördes under 2008. Skyltad hastighet är 70 km/h och trafiken uppgår till c:a 16 000 fordon per dygn.

Mätningarna utfördes i riktning mot Danderyds kyrka.

Tabell 10 Friktionsdata från väg 262, Edsberg-Danderyds k:a, 2009.

22 juli Österut 1000 0,72 0,04 0,67-0,80 26 augusti (1) Österut 980 0,73 0,02 0,69-0,77 +0,01 4 oktober (1) Österut 1000 0,71 0,02 0,66-0,75 -0,02 (1)

Inga låga friktionsvärden uppmättes. Ej heller några stora förändringar skedde under mätperioden. Det lägsta medelvärdet hamnade på 0,71 och det enskilt lägsta var 0,66 för en20-meterssträcka. Väg 262 Edsberg-Danderyds kyrka 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Dis tans [m ] F ri k ti o n 22/7 2009 4/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

22/7 41 % 59 %

(23)

DOU

E18, Järva krog-Bergshamra

(Källa: SBUF-projekt 12126: Utvärderingen av högpresterande bitumen -Teknisk och ekonomisk jämförelse av olika asfaltbeläggningar på provsträckor -E18 Järva Krog - Bergshamra av Kenneth Olsson – Skanska).

I ett körfält, K2 på E18 mellan trafikplatserna Järva Krog och Bergshamra har Vägverket Region Stockholm valt att lägga några jämförande provsträckor för att studera effekten av högpresterande bindemedel i slitlagerbeläggningar.

Trafikmängden i respektive körfält är ca 10 000 fordon/dygn och den skyltade hastigheten på sträckan är 70 km/h. Riktningen mot Bergshamra kallas fram-riktningen och ligger på Vägverkets VDB-data mellan sektion 35/340- 36/840. Riktningen mot Järva Krog kallas bakriktningen och ligger mellan sektionerna 82/600-84/100. På sträckan med riktning mot Bergshamra lades först ca 900 meter GAP16 kkv<5 och sedan avslutningsvis ca 600 m ABS16 Nypol 50/100-75 kkv<5. I andra riktningen lades ca 1000 m GAP16 kkv<5 och slutligen 500 m ABS16 70/100 kkv<5. Vid utläggningstillfället användes Heater för att värma upp det frästa

underlaget samt Shuttle Buggy för att homogenisera asfaltmassan innan utläggning.

Tabell 12 Friktionsdata, E18, Järva krog-Bergshamra, 2009

22 juli

K2, österut, GAP16 400 0,69 0,03 0,66-0,77 K2, österut, ABS16 400 0,64 0,02 0,59-0,66 K2, västerut, GAP16 400 0,65 0,02 0,57-0,67 K2, västerut, ABS16 Avstängd

26 augusti (1)

K2, österut, GAP16 380 0,58 0,02 0,55-0,63 -0,11

K2, österut, ABS16 380 0,58 0,03 0,52-0,61 -0,06

K2, västerut, GAP16 380 0,60 0,01 0,59-0,63 -0,05

K2, västerut, ABS16 Avstängd

4 oktober (1) K2, österut, GAP16 420 0,65 0,01 0,61-0,67 +0,07 K2, österut, ABS16 400 0,58 0,02 0,53-0,60 +/-0,00 K2, västerut, GAP16 400 0,62 0,01 0,60-0,67 +0,02 K2, västerut, ABS16 400 0,63 0,03 0,57-0,67 (2) (1)

(2)

(24)

DOU

E18 Bergshamravägen, K2, österut (gummiasfalt)

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 Di stans [m ] F r ik ti o n 22/7 2009 4/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

22/7 70 % 30 %

4/10 100 %

E18 Bergshamravägen, K2, österut

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 Di stans [m ] F ri k ti o n 22/7 2009 4/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

22/7 5 % 95 %

(25)

DOU

E18 Bergshmaravägen, K2, västerut (gummiasfalt)

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 Distans [m ] F r ik ti o n _{22/7 2009} 4/10 2009

Observera inverkan av trafikens förflyttning

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79

22/7 5 % 95 %

4/10 100 %

E18 Bergshamravägen, K2, västerut

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0 100 200 300 400 Di stan s [m] F r ik ti o n 4/10 2009

Mätdatum 0,40-0,49 0,50-0,59 0,60-0,69 0,70-0,79 Avstängd

(26)

DOU

Klimatdata från SMHI

En sammanställning över nederbörd från somrarna 2005 till 2009 i Stockholms-området ges i följande figurer. Som det framgår av diagrammen nedan var

nederbördsmängden under sommaren 2009 tämligen normal, dock var månaderna juni och juli något regnigare än normalt. Polering sker mest när vägbanan är våt och inte när den är torr, vilket leder till att poleringseffekten blir större

nederbördsrika somrar jämfört med torra.

Nede rbörd i Stockholm 0 40 80 120 160

Maj Juni Juli Augusti September

Månad [m m ] Normal 61-90 2005 2006 2007 2008 2009 Nederbördsdagar i Stockholm 0 6 12 18 24

Maj Juni Juli Augusti September

A n ta l d a g a r 2005 2006 2007 2008 2009

(27)

DOU

Tidigare rapporter

VTI notat 11-1997. ”Polering av asfaltbeläggningar – friktionsmätningar hösten 1996”. Torbjörn Jacobson och Peet Höbeda

VTI notat 26-1998. ”Polering av asfaltbeläggning – friktionsmätningar 1997”. Torbjörn Jacobson.

VTI notat 6-1999. ”Polering av asfaltbeläggning – friktionsmätningar 1997-1998”. Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall.

VTI notat 33-2000. ”Polering av asfaltbeläggning – friktionsmätningar 1999”. Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall.

VTI notat 17-2001. ”Polering av asfaltbeläggning. Friktionsmätningar i Stockholm 1997-2000”. Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall.

VTI notat 25-2002 ”Polering av asfaltbeläggning - friktionsmätningar 2001 i Stockholm”. Torbjörn Jacobson

VTI notat 25-2003 ”Polering av asfaltbeläggning - friktionsmätningar 2002 i Stockholm”. Torbjörn Jacobson

VTI notat 30-2004 ”Friktionsmätningar i Stockholm 2003”. Torbjörn Jacobson

VTI notat 12-2005 ”Polering av asfaltbeläggning – friktionsmätningar i Stockholm 2004”. Torbjörn Jacobson

Lägesrapport 2006-04-04 ” Polering av asfaltbeläggning – friktionsmätningar i Stockholm 2005”. Torbjörn Jacobson

Lägesrapport 2007-05-04 ”Polering av asfaltbeläggning - friktionsmätningar i Stockholm 2006”. Torbjörn Jacobson

Lägesrapport 2008-04-22 ”Polering av asfaltbeläggning - friktionsmätningar i Stockholm 2007”. Torbjörn Jacobson och Nils-Gunnar Göransson

Lägesrapport 2009-02-14 ”Polering av asfaltbeläggning - Friktionsmätningar i Stockholmsregionen - 2008”. Nils-Gunnar Göransson