Skolkuratorn och den digitala ungdomen : En kvalitativ studie om skolkuratorers sociala arbete och deras möte med "Digital natives"

Akademin för hälsa, vård och välfärd

SKOLKURATORN OCH DEN DIGITALA

UNGDOMEN

En kvalitativ studie om skolkuratorers sociala arbete och deras möte med

”Digital natives”

DENISE CARSBRANT

MARIELLE GRÖNDAHL

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt

arbete

Kurskod: SAA056

Handledare: Gunnel Östlund Seminariedatum: 2020-06-03 Betygsdatum: 2020-06-15

SKOLKURATORN OCH DEN DIGITALA UNGDOMEN Denise Carsbrant och Marielle Gröndahl

Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020

SAMMANFATTNING

Studiens syfte var att undersöka skolkuratorns sociala arbete och vad de professionella upplever att elever främst behöver stöd med. Vidare ämnade studien undersöka

skolkuratorns upplevelse av att arbeta med ‘digital natives’. Studien har en kvalitativ ansats och nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer från grund- och gymnasieskolor i två jämnstora kommuner i mellansverige. Empirin analyserades genom tidigare forskning samt Bertalanffy och Bronfenbrenners systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att skolkuratorns arbete främst består av individuella samtal med elever, arbete inom elevhälsoteam och samverkansmöten. Arbetssituationen påverkar möjligheten för skolkuratorn att arbeta förebyggande och hälsofrämjande då tidsbrist är ett

förekommande problem. Skolkuratorn upplever att elever främst behöver stöd med stress, ångest, sömnproblem och konflikter samtidigt som mobiltelefon och internet är en stor del av elevernas vardag. Skolkuratorn får arbeta med konsekvenser som uppstår av elevernas

sociala kontakt över mobiltelefon och internet, vilka för det mesta verkar vara konflikter, kränkningar och bildspridning. Skolkuratorernas individbaserade arbetssätt kan i relation till socialt arbete problematiseras. Det skymtas även en frånvaro av ett socialt perspektiv på skolkuratorernas förståelse kring elevernas relation till mobiltelefon och internet. Samtidigt urskiljs ett behov av reflektion kring hur konsekvenser av mobiltelefon- och

internetanvändning ska förstås inom socialt arbete.

THE SCHOOL COUNSELOR AND THE DIGITAL YOUTH Authors: Denise Carsbrant and Marielle Gröndahl

Mälardalen University

School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program

Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020

ABSTRACT

The purpose of the study was to investigate the social work of the school counselor's and what the professionals experience that students primarily need support with. Furthermore, the study aimed to investigate the school counselor's experiences of working with 'digital natives'. The study has a qualitative approach and nine semi-structured interviews were conducted with school counselor's from primary and secondary schools in two equally sized

municipalities in central Sweden. The interviews were analyzed through previous research as well as Bertalanffy's and Bronfenbrenner's system theoretical perspectives. The result shows that the school counselor's work mainly consists of individual sessions with students, work within student health teams and meetings around cooperation. The work situation affects the ability of the school counselor's to work preventively and with health promotion, as a lack of time is a frequent problem. The school counselor's experience that students primarily need support with stress, anxiety, sleep problems and conflicts, at the same time as mobilephones and the internet are a major part of students' everyday lives. The school counselor's has to work with consequences that arise from the students' social contact over mobilephones and the internet, which for the most part appear to be conflicts, violations and image

dissemination. The school counselor's individual-based approach can be problematized in relation to social work. There is also a lack of a social perspective on the school counselor's understanding of the students' relationship to mobilephones and the internet. At the same time, there is a need for reflection on how the consequences of mobilephone and internet use should be understood in social work.

ETT STORT TACK FRÅN FÖRFATTARNA

Vi vill tillägna de deltagande skolkuratorerna ett stort tack för att de delat med sig av sina viktiga och intressanta erfarenheter! Vidare vill vi även tacka vår handledare Gunnel Östlund som under uppsatsens gång varit ett stort stöd och generöst bidragit med sin värdefulla kunskap. Sist, men inte minst, vill vi tacka varandra för att vi tillsammans gjort den här tiden rolig, intressant och väldigt lärorik. Tack!

Eskilstuna, 2020

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1

INTRODUKTION ... 1

1.1

Bakgrund ... 1

1.1.1

Problemformulering ... 2

1.2

Syfte och frågeställningar ... 2

1.3

Begreppsdefinition ... 2

1.3.1

’Digital natives’... 2

1.3.2

Elever ... 2

1.3.3

Snapchat, TikTok, Instagram och Youtube ... 3

2

TIDIGARE FORSKNING ... 3

2.1

Skolkuratorns arbetssituation ... 3

2.2

Barns och ungas psykiska hälsa ... 4

2.3

Mobil- och internetanvändning bland barn och unga ... 5

2.4

Sammanfattning ... 6

3

TEORI ... 6

3.1

Generell systemteori ... 7

3.2

Begrepp inom ekologisk systemteori ... 7

3.3

Systemteorins bidrag till det sociala arbetet ... 8

4

METOD ... 8

4.1

Val av metod ... 8

4.2

Metodologisk utgångspunkt ... 8

4.3

Urval ... 9

4.4

Datainsamling och genomförande ... 9

4.5

Databearbetning och analysmetod ... 9

4.6

Etiskt ställningstagande ... 10

4.7

Tillförlitlighet och äkthet... 11

5

RESULTAT OCH ANALYS ... 13

5.1

Skolkuratorns arbetssituation ... 13

5.1.1

Skolkuratorns arbetsuppgifter ... 13

5.1.3

Förebyggande och hälsofrämjande arbete ... 14

5.1.4

Samarbete och stöd ... 16

5.1.5

Analys av skolkuratorns arbetssituation ... 17

5.2

Skolkuratorns stödjande arbete ... 18

5.2.1

Psykisk ohälsa, konflikter och problematiska hemförhållanden ... 18

5.2.2

Enskilda individuella samtal ... 19

5.2.3

Analys av skolkuratorns stödjande arbete ... 20

5.3

Skolkuratorns arbete med ’digital natives’ ... 21

5.3.1

Elevers mobil- och internetanvändning – både positivt och negativt... 21

5.3.2

Mobiltelefonen som en snuttefilt ... 22

5.3.3

Stress, ångest och sömnproblem ... 23

5.3.4

Socialt utanförskap, konflikter och kränkningar ... 23

5.3.5

Skolkuratorns arbetssätt med ’digital natives’ ... 24

5.3.6

Analys av skolkuratorns arbete med ’digital natives’ ... 25

6

DISKUSSION ... 26

6.1

Resultatdiskussion... 26

6.1.1

Individualisering påverkar skolans sociala arbete ... 26

6.1.2

Skolkuratorn och det systemiska perspektivet ... 27

6.1.3

Socialt arbete i ett digitalt samhälle ... 28

6.2

Metoddiskussion ... 28

6.3

Etikdiskussion ... 29

7

SLUTSATSER ... 29

7.1

Förslag till vidare forskning ... 30

REFERENSLISTA ... 31

BILAGA A; MISSIVBREV

BILAGA B; ETISK EGENGRANSKNING

BILAGA C; INTERVJUGUIDE

1

INTRODUKTION

1.1 Bakgrund

Akademikerförbundet SSR (2020) beskriver att skolkuratorns främsta uppgift är att se till elevens psykosociala miljö för att därigenom kunna hjälpa till att förbättra elevens

livssituation. Vidare ska skolkuratorn "arbeta med skolans värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner, handlingsplaner för ökad närvaro, krishantering, mot droger, mobbning och inte minst att handleda lärare i psykosociala frågor". Skolkuratorn ska formellt sett vara utbildad socionom, men det är inget krav (Akademikerförbundet SSR, 2020). Socialt arbete ska vara skolkuratorns utgångspunkt i arbetet (Akademikerförbundet SSR, 2015). Sedan 2011 är det även lagstadgat att det ska finnas ett elevhälsoteam på varje skola i Sverige vilket främst ska utföra förebyggande och hälsofrämjande arbete. I

elevhälsoteamet ska skolkuratorn med flera andra professioner ingå (SFS 2010:800). Det blir en hel del arbete för en ensam skolkurator, med andra ord. Samtidigt finns det samhälleliga faktorer som riskerar att påverka skolkuratorns fokus på det sociala arbetet. Houston (2010) påpekar att socialt arbete påverkas av den ökande individualiseringen i samhället. Vidare betonar Houston vikten av att socialt arbete ska präglas av ett fokus som skiftas bort från individen.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2017) är psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna ett ökande fenomen och Folkhälsomyndigheten (2018) menar att en försämrad skoltillvaro kan vara en bakomliggande faktor. Till följd av den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga betonar Akademikerförbundet SSR (2014) vikten av skolkuratorns yrkesroll och behovet av tillgängliga kuratorer i skolor runt om i Sverige. Samtidigt pekar Novus (2019) undersökning på att strax över hälften av de deltagande skolkuratorerna upplever en för hög

arbetsbelastning. Skolkuratorerna hävdar att detta främst beror på att allt fler barn behöver stöd. Majoriteten av skolkuratorerna anser att arbetet i stor utsträckning eller delvis är akutstyrt och att de inte hinner med arbetsuppgifter de skulle vilja utföra (Novus, 2019). Under 2000-talet har samtidigt ett nytt sätt att underhålla sig, kommunicera och umgås på brutit mark: via mobiltelefonens tillgång till internet och sociala medier (Royal Society for Public Health, 2017). Forskning visar än så länge inte på hur användningen av digitala verktyg, såsom mobil, surfplattor, TV och dator exakt påverkar den psykiska hälsan hos ungdomar. Forskningen pekar på både för- och nackdelar kring användning av dessa verktyg (Folkhälsomyndigheten, 2018). Samtidigt finns det artiklar och tidningar som gärna ser kopplingar mellan ungdomars psykiska ohälsa och deras användning av bland annat sociala medier (Royal Society for Public Health, 2017). Hur som helst når ändå ungdomars

användning av, framförallt mobiltelefon, fortsatt höga höjder. Den dagliga användningen av mobiltelefon bland ungdomar 17–18 år ligger på 95% samtidigt som det för 12 åringar ligger på 89% (Statens medieråd, 2019). Mobiltelefonen verkar således vara en stor del av barns och ungdomars liv.

Gallo, Rausch, Smith och Wood (2016) beskriver en ‘digital klyfta’ mellan ungdomar och skolkuratorer idag. Gallo m.fl. använder begreppet ‘digital natives’ för de ungdomar som är infödda i den digitala världen som vi känner den idag. De människor som föddes innan den här tiden kallar de för ‘digital immigrants’. Det illustrerar den digitala klyfta skolkuratorerna upplever i relation till eleverna de möter. Eleverna lever i en digital värld där mycket av deras

sociala kontakter, på både gott och ont, förekommer. Skolkuratorerna har mycket att lära av den världen då de får möta konsekvenserna av det som sker där, bland annat trakasserier och mobbning över internet som följer med till skolan.

1.1.1 Problemformulering

Av allt att döma befinner sig skolkuratorer i en situation där de möter en högre andel elever som mår dålig i ett samhälle där individualiseringen tar allt större plats och den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar. Detta samtidigt som elever för första gången någonsin lever en stor del av sina liv via mobiltelefoner, en ny värld som för skolkuratorn kan uppfattas som främmande och som skapar nya sorters bekymmer för skolkuratorn att stötta elever med. Mitt i denna situation tycks skolkuratorn uppleva en högre arbetsbelastning och ett arbete som till stor del upplevs vara akutstyrt på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Utifrån ovanstående vore det därför intressant att undersöka skolkuratorers

arbetssituation och vad de upplever att de behöver stötta elever med idag samt om skolkuratorers sociala arbete påverkas av den ökande individualiseringen i samhället.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns sociala arbete och vad de professionella upplever att elever främst behöver stöd med. Vidare ämnar studien undersöka hur

skolkuratorn upplever att det är att arbeta med ‘digital natives’. Följande frågeställningar ämnar besvara studiens syfte:

• Hur ser skolkuratorns arbetssituation ut?

• Vad upplever skolkuratorn sig främst behöva stödja elever med i sitt arbete? • Hur upplever skolkuratorn elevers mobil- och internetanvändning?

• Vilket behov av stöd upplever skolkuratorn att elever behöver utifrån deras mobil- och internetanvändning?

1.3 Begreppsdefinition

1.3.1

’Digital natives’

Begreppet ‘Digital natives’ beskriver elever i relation till mobil- och internetanvändning. ‘Digital natives’ är barn och ungdomar som är uppvuxna i den digitala världen, och som således inte har upplevt en värld utan den digitalisering vi känner till idag (Gallo m.fl., 2016 och Prensky, 2001).

1.3.2 Elever

Begreppet ’elever’ beskriver barn och ungdomar från grundskolans övre mellanstadium och högstadiet samt gymnasium. Uppskattningsvis är eleverna som skolkuratorerna i studien beskrivit mellan cirka 1o-21 år.

1.3.3 Snapchat, TikTok, Instagram och Youtube

Snapchat, TikTok, Instagram och Youtube är appar som ingår under termen ’sociala medier’ vilket Nationalencyklopedin (2020) beskriver som ett paraplybegrepp för olika

kommunikationsverktyg som kan användas för att dela text, bild och ljud via internet.

2

TIDIGARE FORSKNING

Inför studien utfördes en litteratursökning på det aktuella området för studiens syfte. Enligt Bryman (2011) är detta ett effektivt sätt för forskare att ta reda på redan existerande kunskap på det valda undersökningsområdet. De databaser som varit av vikt för

litteraturgenomgången har främst varit ERIC, GoogleScholar, SocialworkAbstracts, SWEPUB och EBSCHOhost. Valet av datakällor grundade sig i ett behov av forskning från området kring skolan och området socialt arbete. De sökord som inledningsvis användes frekvent var “school counselor” AND “student” AND “mental health” AND “social media” AND

“mobilephone”. Orden kastades om och användes på olika sätt för att få fram relevant forskning på området. Senare lades ord som “school social work/er” AND “work situation” AND “work condition” till. På svenska databaser användes liknande ord men på svenska. Under alla sökningar var “Peereview”-alternativet ifyllt. En ambition att hitta så ny relevant forskning som möjligt var en av ingångarna i litteratursökningen. Emellertid visade sig området, särskilt i Sverige och Norden, kring skolkuratorer innehålla lite forskning.

Internationellt framkom mer forskning när sökordet “school social work” användes vilket är ett yrke författarna är medvetna om skiljer sig ifrån den svenska skolkuratorsrollen. Ordet “school social work” användes ändå då den yrkestiteln kommer nära den svenska

skolkuratorn internationellt. I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som är relevant för studien. Avsnittet är uppdelat under olika teman som beskriver studiens olika områden.

2.1 Skolkuratorns arbetssituation

Isaksson (2014) har utfört 12 semistrukturerade intervjuer med socionomutbildade skolkuratorer, yrkesverksamma i olika kommuner runt om i Sverige. Skolkuratorns

yrkesbeskrivning och arbetsuppgifter är vagt formulerade, i bland annat lagstiftning, vilket bara ger skolkuratorn ramar att förhålla sig till i sitt arbete. Trots detta upplever sig

skolkuratorer ha ett begränsat handlingsutrymme till följd av organisatoriska och informella omständigheter. Skolkuratorers handlingsutrymme bestäms av chefer, rektorer, lärare och andra anställda inom elevhälsoteam. Gränser sätts upp för vad skolkuratorn får och inte får göra vilket upplevs begränsa handlingsutrymmet. Skolkuratorerna upplever sig ha låg

legitimitet hos rektorerna. Legitimitet verkar vara av vikt för att skolkuratorerna ska uppleva sig kunna utföra ett tillfredsställande arbete. Av intervjuerna framgår det även att

skolkuratorerna verkar inta två olika positioner i förhållande till sin arbetssituation. Den första positionen är mer integrerad i skolans organisation, verksamhet, personal och elever och tar sin utgångspunkt därifrån. Den andra positionen är särskild från organisationen och utgångspunkten är att uppdraget är fristående och ett fokus riktas mot eleven.

Isaksson och Sjöström (2016) har via samma 12 semistrukturerade intervjuer som ovan tagit reda på huruvida skolkuratorerna förhåller sig till de organisatoriska förutsättningarna inom skolan eller om de främst utgår från en teoretisk kunskapsbas i förhållande till socialt arbete. Datamaterialet analyserades utifrån fyra olika perspektiv inom socialt arbete: (1)

framkom att skolkuratorerna verkar ha ett arbetssätt där de i hög grad förhåller sig till de fyra centrala teorierna kring socialt arbete. Däremot tycks skolkuratorerna själva inte ha

reflekterat över sina arbetsmetoder utifrån dessa olika teoretiska begrepp. Det

systemteoretiska perspektivet var framträdande vilket skiljer sig från tidigare forskning på området som pekar på att skolkuratorer har ett individualiserat perspektiv i sitt arbete. Skolkuratorerna var mycket inriktade på att de arbetar för eleven och positionerade sig mot övrig personal i skolan och organisationen. Till följd av detta kunde det urskiljas en viss spänning mellan skolkuratorn och övrig personal men konflikter mellan dessa nämndes sällan. Det framkom ytterligare att skolkuratorerna i hög grad ägnar liten uppmärksamhet åt vilka eventuella manualbaserade metodstöd de använder sig av. Vanligtvis applicerar inte skolkuratorerna något metodstöd i sitt arbete.

Dupper, Rocha, Jackson och Lodato (2014) har genom en enkätundersökning tagit reda på vilka arbetsuppgifter skolkuratorer främst utför i sitt arbete och om det demografiska samt geografiska läget påverkar detta samt om skolans utformning och de förutsättningar skolkuratorn får i sitt arbete har någon inverkan. Det framkommer att skolkuratorerna i högre utsträckning utför arbetsuppgifter som är individbaserade än arbete som fokuserar på bredare områden kring miljö och omgivning. Skolkuratorns karaktärsdrag har visat sig inte påverka vilka arbetsuppgifter som utförs, men skolans organisering och system påverkar vilka interventioner skolkuratorn använder. En analys av datamaterialet visar att oavsett hur många skolor de arbetar på så utför de individbaserade arbetsuppgifter. Det har visat sig att ju fler skolor kuratorn arbetar på desto mindre arbete ägnas åt miljö och omgivning. En överbelastning i arbetsuppgifter har visat sig ge mindre tid för skolkuratorn att utföra arbetsuppgifter riktade mot miljö och omgivning.

Via en enkätundersökning med 2965 respondenter har McManama O’Brien, Berzin, Kelly, Frey, Alvarez, och Shaffer (2011) tagit reda på hur socialarbetare inom skolan arbetar med elever som lider av psykisk ohälsa. Respondenterna har besvarat hur deras arbete ser ut med elever kring; klasser och lärare, familjen och vårdnadshavare, skolans miljö och samverkan med andra samhälleliga tjänster. Det framkommer att socialarbetare inom skolan främst använder sig av individuella arbetssätt i sitt arbete med elever med psykisk ohälsa.

Majoriteten av respondenterna svarade att de spenderar all, eller större delen av sin tid på individuella enskilda samtal med elever. Resultaten visar även på att det finns arbete mellan skolans socialarbetare och vissa delar av det ekologiska systemet runt eleven som lider av psykisk ohälsa, och särskilt kring elever som tar emot stöd utanför skolan också. Arbete med skolan; dess miljö och grupper, är mindre förekommande kring elever som har psykisk ohälsa och arbete med lärare verkar vara det minst fokuserade området för skolans socialarbetare och särskilt för de som arbetar med elever som lider av psykisk ohälsa.

2.2 Barns och ungas psykiska hälsa

Socialstyrelsen (2017) har i sin rapport hämtat, undersökt och tolkat statistik kring psykisk ohälsa och utskrivning av psykofarmaka, fram till 2016, ur Socialstyrelsens patientregister och läkemedelsregister. Detta har sedan samkörts med SCB:s utbildningsregister och

Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Det framkommer att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar och troligtvis kommer fortsätta öka i Sverige en tid. Ångestsyndrom och depressioner är framförallt det som bidrar till den ökade ohälsan bland barn och unga. Något som också visar på en ökning är substansanvändning i form av skadligt bruk och beroende, främst bland unga män. Enligt Socialstyrelsen är det osäkert vad som orsakar psykisk ohälsa bland ungdomar. Däremot sker ökningen i hela den åldersgrupp unga befinner sig i, vilket tyder på att det kan bero på villkor som finns inom skolan och/eller övergången till vuxenlivet.

I en rapport som Folkhälsomyndigheten (2018) tagit fram genom en analys olika datakällor och sammanställningar av vetenskaplig litteratur undersöker de varför den psykiska ohälsan

bland barn och unga vuxna har ökat mellan åren 1985 och 2016. Sammanfattningsvis är troligen en försämring i skolans funktion en bidragande faktor till ökad psykisk ohälsa bland unga. Relationen till familjen har generellt sett inte förändrats, snarare förbättrats en aning under dessa år, varför det är en faktor som inte tros bidra till den ökningen. Det är svårt att se vilken påverkan socioekonomiska inkomstskillnader har på barn och unga, men denna studie pekar inte på att sådana skillnader skulle vara en bidragande faktor. Undersökningen visar att psykosomatiska besvär ökar hos barn och unga som använder TV-spel, dator och TV mer, men forskningen på området kring digitala medel är skral. Det går inte att konstatera att användningen av digitala medel bidrar till psykisk ohälsa hos barn och unga. Den nuvarande forskningen visar på både positiva och negativa effekter. Det går inte att konstatera att de övergripande samhällsförändringar som bidragit till en ökad öppenhet om psykisk ohälsa påverkar ökningen av psykisk ohälsa hos barn och unga.

2.3 Mobil- och internetanvändning bland barn och unga

Goodall, Ban, Birks och Clifton (2013) har genomfört en litteraturstudie. Initialt fann de 620 referenser och efter sållande utifrån relevans kvarstod 17 artiklar vilka användes för studien. Författarna menar att barns användning av internet ofta kan associeras med risker såsom nätmobbning, sexuell exploatering (“sexting”), psykisk ohälsa, social ångest och ensamhet. Det visar sig att tjejer är mer drabbade än killar. Vidare framhålls att internet kan vara grundorsaken till psykiska problem hos unga och kan ses som en förlängning av svårigheter som kliniker redan känner till och behandlat tidigare som till exempel mobbning och

isolering. Andra problem som internetanvändningen visar samband med är skolk hos elever, trakasserier mellan vänner över internet och olämplig användning av skolans datorer för att få tillgång till porr. Internetanvändningen tycks även kunna påverka skolprestationer. Trots ovanstående risker framhålls vissa förtjänster med internetanvändningen. Exempelvis bidrar användningen av digital teknologi till en ökning av det sociala kontaktnätet och tillgången till sociala nätverkssajter kan minska upplevelser av ensamhet och isolering. Den digitala

teknologin gynnar inlärning av nya tekniska färdigheter och kommunikationen förbättras. Gallo, Rausch, Smith och Wood (2016) har genom en kvalitativ studie bestående av åtta semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer försökt förstå deras erfarenheter av att arbeta med ‘digital natives’. Användningen av teknik är en fundamental del av ungdomars värld och mobiltelefonen har blivit deras främsta sätt att kommunicera med varandra vilket de gör både genom textmeddelanden, bildmeddelanden och filmer. Ungdomarna använder också teknologin som ett sätt att uttrycka sig själva, exempelvis kan bloggar har ersatt mer analoga uttryckssätt som att skriva dagbok. För personer som är introverta kan sociala medier vara en positiv kanal där de kan formulera sig lättare än i verkligheten.

En annan aspekt av ungdomarnas användning av teknologin är den omedelbara tillgången till information. Till följd av mobiltelefoner, sociala medier och internet är det möjligt att direkt få respons och svar på frågor, något som kan påverka ungdomars tålamod vid studier inför prov. Det finns också en oro hos skolkuratorerna i studien för hur elever som inte kan disciplinera sig och låta bli sin telefon eller dator ska klara sig senare i arbetslivet. I studien lyfts frågan om orsaken till att vissa elever som ständigt är uppkopplade kan vara ett

beroende eller tvång, något som i så fall påverkar elevens välmående. Det framkommer också upplevelser av att eleverna inte kan lägga bort telefonen, att de ständigt måste vara

uppkopplade. Elevers kommunikation via mobiltelefonen kan även leda till konsekvenser som sker i verkligheten, till exempel hot som skett via sms kan leda till fysiska slagsmål. Det finns även en rädsla hos skolkuratorerna inför hur eleverna hanterar sina sociala medier och de konsekvenser dåliga val skulle kunna innebära. En del av oron handlar om att

eleverna inte reflekterar över vad de långsiktiga konsekvenserna deras handlingar på internet kan resultera i och vilken påverkan det kan få för framtida anställningsmöjligheter. Liksom att det eleverna delar kan utgöra en fara för dem själva. Sociala medier sågs också som en plattform för mobbning och trakasserier. Möjligheten att vara anonym på sociala medier

medför att ungdomar kan skriva saker till varandra som de inte hade sagt i verkligheten. Det går att radera kränkande meddelanden, men då kan det redan ha fått fäste i den andre. Det är inte heller ovanligt att något som startats online på fritiden följer med till skolan vilket är något som kan bli bekymmersamt för skolkuratorn då skolkuratorn behöver avgöra vad som är dennes roll i det hela.

2.4 Sammanfattning

Både skillnader och likheter ses i den tidigare forskningen. Både Dupper m.fl. (2014) och McManama O’Brien m.fl (2011) menar att skolkuratorns arbetssätt främst är individbaserat medan Isaksson och Sjöström (2016) framhåller att skolkuratorns arbetssätt är bredare och utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Vidare framhåller både Dupper m.fl. och Isaksson (2014) att skolkuratorns arbetsmöjligheter påverkas av hur skolan har organiserat sig. Socialstyrelsen (2017) har svårt att utröna vad den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga beror på medan Folkhälsomyndigheten (2018) skönjt vissa mönster. En försämrad skolmiljö tycks vara en påverkansfaktor och en viss antydan pekar mot att stor användning av digitala medel skulle kunna vara en bidragande orsak till ungas ökande psykosomatiska besvär. Vidare finns det både för- och nackdelar med användningen av digitala medel

(Folkhälsomyndigheten, 2018; Gallo m.fl., 2016; Goodall m.fl., 2013). Goodall m.fl. menar att det sociala kontaktnätet breddats till följd av internetanvändningen och Gallo m.fl. menar att även introverta har fått ett forum att lättare kunna uttrycka sig på. Däremot skiljer sig

resultaten något när det kommer till kommunikation då Goodall m.fl. menar att den förbättrats till följd av internetanvändningen medan Gallo m.fl snarare framhäver negativa aspekter av elevers kommunikation via mobiltelefon och internet. Vidare visar både Goodall m.fl. och Gallo m.fl. att trakasserier och mobbning är risker som följer med mobil- och internetanvändning.

Författarna är av åsikten att området kring skolkuratorns arbete har varit svårt att hitta relevant forskning på. Området upplevs relativt outforskat när det gäller hur skolkuratorn arbetar med socialt arbete. Internationell och nordisk forskning om skolkuratorer skiljer sig dessutom åt. Skolkuratorsrollen i Sverige stämmer inte helt överens med övriga länder, vilket läsaren bör ha i åtanke. Valet att ändå inkludera internationella studier grundar sig i de likheter som ändå går att se mellan den svenska skolkuratorn och den internationella ‘school social worker’. Förövrigt har författarna valt den använda forskningen grundat på studiens frågeställningar. Till följd av att studiens frågeställningar skiljer sig en del från varandra och berör olika områden i skolkuratorns arbete kan den tidigare forskningen uppfattas mycket varierad. En del av forskningen berör skolkuratorsyrket och kuratorns arbetssituation, för att ge en bild av hur det kan tänkas se ut. Författarna uppfattade det som viktigt att också se över områden runt omkring och lyfta områden som rör barn och ungdomar. Detta för att få en bild av vad skolkuratorn kan tänkas möta i sitt arbete med elever på olika områden, bland annat kring psykisk ohälsa och mobil- och internetanvändning.

3

TEORI

Studien utgick från en abduktiv ansats vilket Larsson, Lilja och Mannheimer (2005)

beskriver är en ansats som innefattar både deduktion och induktion. Abduktiva studier syftar inte till att dra några teoretiska slutsatser av materialet men att teorier kan användas för att förklara empirin. Valet av teori har vuxit fram under studiens gång. Till en början

intervjumaterialet beslutades systemteorin som lämplig att analysera studiens resultat genom. Payne (2015) beskriver hur systemteorin kan utgöra en viktig grund för

socialarbetare, framförallt som förståelse för hur en individs sociala problem uppstår i relation till omgivningen. Ett systemiskt perspektiv kan således uppfattas vara en viktig infallsvinkel för skolkuratorn som arbetar med socialt arbete i skolan. Författarna anser därför att det är av intresse att analysera resultatet i relation till det systemteoretiska perspektivet. Vidare anses systemteorin dessutom eventuellt kunna förklara hur de olika system skolkuratorerna befinner sig i påverkar skolkuratorns arbete.

3.1 Generell systemteori

Tidigare har vetenskapen försökt förklara observerade fenomen genom att

studera samspelet mellan de grundläggande delarna i ett system och undersökt dem oberoende av varandra. Det har dock inte gått att förklara olika fenomen genom att enbart studera de olika beståndsdelarna isolerat från varandra utan hela systemet behöver tas i beaktande (Bertalanffy, 1968). Vidare menar Bertalanffy att detta synsätt har kunnat appliceras inom flera områden inom vetenskapen oavsett om det varit döda ting, levande organismer eller sociala situationer som studerats. Utifrån denna insikt har den generella systemteorin vuxit fram.

Enligt Parrish (2012) kan ett system ses som olika delar som samspelar med varandra och tillsammans bildar en helhet. Det kan exempelvis vara en människa som består av olika organ som samspelar och tillsammans utgör en individ. Vidare kan individen vara en del av ett större system, en familj, och individen utgör då ett subsystem i familjen. Andra system i samhället kan till exempel vara myndigheter, skolor och föreningar. Parrish menar att system omgärdas av gränser som är mer eller mindre öppna. Ett alltför slutet system riskerar att stagnera då det varken finns något in- eller utflöde av energi. Sociala system är enligt den generella systemteorin öppna vilket innebär att det sker ett utbyte och en interaktion mellan dem. Detta möjliggör systemets överlevnad och utveckling. Bertalanffy (1968) förklarar att de öppna systemen tar emot information vilket skapar oordning i systemet. Delarna i systemet bearbetar sedan informationen för att i sin tur skicka ut ny omvandlad information till omgivningen. På så sätt upprätthålls ordningen i systemet.

3.2 Begrepp inom ekologisk systemteori

Bronfenbrenner (1979) förklarar hur strukturer och processer i både människans omedelbara närhet och mer avlägsna omgivning står i relation till varandra och hur dessa påverkar en individs utveckling. Individens utveckling ses som kopplad till både personen själv, den omgivande miljön och interaktionen dem sinsemellan. Bronfenbrenner beskriver att den ekologiska miljön kan ses i form av olika lager, eller system, vilka överlappar varandra. Dessa system benämns som mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Till mikrosystemet, hör

exempelvis hemmet och klassrummet i skolan. Mesosystemet, menar Bronfenbrenner, innefattar de relationer som finns mellan systemen på mikronivån. Parrish (2012) beskriver att mesosystemet har som syfte att koppla samman mikrosystemen med varandra.

Exosystemet inrymmer situationer där individen inte själv är närvarande men där dennes utveckling ändock påverkas, det kan till exempel handla om en förälders anställning. Makrosystemet inbegriper områden som påverkar alla andra tidigare nivåer. Exempelvis är socialpolitiken och samhällsekonomin en del av makrosystemet vilket i sin tur påverkar vilka specifika egenskaper som återfinns i exo- meso- och mikrosystemen. Detta påverkar i sin tur individens vardagliga beteenden och hur denne utvecklas.

3.3 Systemteorins bidrag till det sociala arbetet

Payne (2015) förklarar att systemteorin bidrar till det sociala arbetet och förståelsen för hur individens sociala relationer och interaktioner påverkar livet. Individen befinner sig inom flertalet olika system som genom in- och utflöde av energi, oftast i form av social kontakt mellan systemen, påverkar systemen på skilda sätt. Emellertid är sociala system, till skillnad från andra system, inte beroende utav ett in- och utflöde av energi för att överleva. Sociala system innehåller nämligen synergi vilket innebär att delarna av systemet är kapabla att skapa energi självständigt vilket gör systemen självupprätthållande.

Huvudsakligen bidrar ett systemteoretiskt perspektiv i socialt arbete till att fokus skiftas bort från individen. Istället blir en förståelse för hur individen påverkas av och inom olika system i sin omgivning central. I praktiken blir socialarbetarens uppgift att fokusera på individens relationer i olika sammanhang och se vilka förändringar som kan ske i dem för att hjälpa individen i sin livssituation. Att se till hela den sociala kontexten är viktigt då exempelvis familjerelationer (som system) kan påverka varför det inte fungerar för individen i

exempelvis skolan (som system). Att förstå hur individens nätverk artar sig kan vara mycket viktigare än individens personliga egenskaper för att kunna bidra med någon hjälp (Payne, 2015). Bertalanffy (1968) menar att de problem som uppstår i ett samhälle måste ses och bedömas utifrån de olika komponenter som utgör ett system. Saker som sker är mer än bara resultat av individuella beslut och handlingar. De bestäms snarare utifrån sociokulturella system som exempelvis ideologier, sociala trender, med mera.

4

METOD

4.1 Val av metod

Enligt Bryman (2011) lämpar sig en kvalitativ metod för forskare som genom människors tolkning av sin sociala verklighet vill söka förståelse för ett visst fenomen. Eftersom studiens syfte var att undersöka skolkuratorers upplevelser användes därför en kvalitativ ansats. Semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod, ett tillvägagångssätt Bryman menar är flexibelt till sin art. Metoden innebär att en intervjuguide med relativt specifika teman utformas och att intervjuaren under intervjutillfället har möjlighet att frångå intervjuguiden och ställa uppföljningsfrågor. Författarna ansåg att denna intervjuform skulle gynna datainsamlingen då uppföljningsfrågor skulle kunna generera en djupare förståelse för undersökningsområdet.

4.2 Metodologisk utgångspunkt

Inledningsvis diskuterade författarna teorins roll i studien och kom fram till att en deduktiv ansats inte var av intresse, då Bryman (2011) beskriver deduktion som ett teoriprövande tillvägagångssätt. Vidare menar Bryman att induktion innebär ett teorigenererande

tillvägagångssätt, vilket författarna inte hade som avsikt med studien. Valet av en abduktiv ansats föll sig då naturlig, då teorin endast ska användas för att eventuellt förklarar empirin. Under arbetet med intervjuguiden funderade författarna över tänkbara teorier och begrepp, utan att någon teori fastställdes. Istället beslutades att öppensinnat utgå ifrån empirin för att sedan söka teorier som möjligtvis kunde förklara resultatet.

4.3 Urval

För att besvara studiens syfte och frågeställningar utgick författarna från ett målinriktat urval genom att tillfråga yrkesverksamma skolkuratorer att medverka. Bryman (2011) beskriver urvalstekniken som strategisk där personer som forskaren tror sig kan besvara studiens syfte väljs ut för medverkan. Då denna studie ämnar undersöka vad skolkuratorer möter i sitt arbete med elever och deras arbetssituation valdes just den yrkesgruppen ut som aktuell målgrupp inför datainsamlingen. Sammanlagt kontaktades 24 grund- och gymnasieskolor i två jämnstora kommuner i mellansverige. Två stycken tackade nej till medverkan. Med hänsyn till studiens tidsram nekades fyra stycken intresserade deltagare medverkan då svar inkom när kvoten för maximalt antal deltagare redan var uppnådd. Nio stycken svarade inte. Sammanlagt deltog sex stycken grundskolekuratorer och fyra stycken gymnasiekuratorer med yrkeserfarenhet som sträckte sig mellan knappt ett år till 17 år. Både män och kvinnor deltog i studien, även om kvinnorna var i majoritet. Författarna valde att begränsa studien till att intervjua skolkuratorer som främst kommer i kontakt med elever som använder sig av mobiltelefon och internet i sin vardag vilka bedömdes vara högstadie- och gymnasieelever.

4.4 Datainsamling och genomförande

Initialt genomfördes en sökning via Google för att sammanställa en förteckning över grund- och gymnasieskolor i de två kommunerna vari studiens presumtiva deltagare var verksamma. Därefter kontaktades de potentiella intervjupersonerna telefonledes eller via mail beroende på tillgängliga kontaktuppgifter. Samtliga medverkande deltagare fick ett missivbrev (se BILAGA A) via mail innehållande information om författarna, studiens syfte, tilltänkt genomförande samt forskningsetiska principer. Tider för intervjuer bokades antingen direkt per telefon eller efteråt via mail.

Inför intervjuerna med de deltagande skolkuratorerna genomfördes en testintervju med en utomstående person för att pröva intervjuguidens funktion samt se över tidsramen. Under testintervjun fungerade intervjuguiden väl men efter två intervjuer med deltagande

skolkuratorer omformulerades en av frågorna i intervjuguiden då den upplevdes svår för intervjupersonen att besvara. Ytterligare två frågor lades till som undersökte skolkuratorns arbetssituation och vissa formuleringar justerades.

Sammanlagt genomfördes nio intervjuer med totalt 10 intervjupersoner. Tid och plats för intervjuerna arrangerades efter förslag från författarna och utefter intervjupersonernas egna önskemål. En intervju hölls via högtalartelefon, tre stycken på intervjupersonens arbetsplats och resterande fem genom videosamtal. Den tilltänkta tidsåtgången för varje intervju var 45 minuter, något som visade sig vara otillräckligt då intervjuerna varade mellan 41 och 62 minuter. Båda författarna deltog under sju intervjuer, resterande två intervjuer var inbokade på samma dag och tid varför författarna vid de tillfällena höll intervjuerna enskilt. Vid intervjuer där båda författarna deltog höll den ena huvudsakligen i intervjun medan den andre agerade observatör, ställde eventuella uppföljningsfrågor och höll koll på tiden. Samtliga intervjuer spelades in efter att intervjupersonerna samtyckt till det.

4.5 Databearbetning och analysmetod

Inledningsvis transkriberades inspelningarna och i samband med det avidentifieras

intervjupersonernas namn. För att hålla reda på vem som sagt vad adderades en siffra efter varje intervjuperson likt följande: intervjuperson 1, intervjuperson 2 och så vidare. Bryman (2011) menar att det vid transkribering av intervjuer är viktigt att återge innehållet så exakt som möjligt. Dock tenderar talspråket te sig något rörigt; personer upprepar sig, pratar i

halva meningar eller använder ord utan betydelse, varför det kan behövas redigeras något i nedskrivningen. Emellertid är det viktigt att inte förändra innebörden i det sagda. Utifrån ovanstående enades därför författarna om vilka förhållningsregler som skulle användas vid transkriberingen. Det beslutades att utesluta “eh” och “ehm” samt att ersätta längre “eeehm” och tankepauser med “...” för att göra transkriberingen mer läsvänlig. Även ord som

upprepats efter varandra såsom “men men“ och dylikt valdes att skrivas ned med endast ett ord. Skratt eller mummel har markerats inom asteriks och ord som betonas har skrivits ut med versaler i de fall då det varit nödvändigt för att förstå meningens innebörd. Tillfällen då det inte gått att höra vad som sagts har noterats som “ohörbart” inom parentes. Om

syftningar har behövts förklaras för att göra texten mer begriplig har detta markerats innanför hakparentes.

Inför analysen av empirin hämtades inspiration från de fem steg Kvale och Brinkmann (2014) belyser som ett angreppssätt vid bearbetning av intervjuer. Kvale och Brinkmann förklarar att forskaren efter en genomläsning av transkriberingen fastställer de naturliga meningsenheterna i intervjumaterialet. Därefter koncentreras texten i varje meningsenhet till att innefatta det väsentliga tema som genomsyrar intervjupersonens utsaga, utifrån hur forskarens tolkning. De transkriberade intervjuerna för denna studie genomarbetades i flera omgångar. Inledningsvis meningskoncentrerades materialets naturliga meningsenheter för att få en övergripande bild över essensen i empirin. Därefter skönjdes flera olika

gemensamma teman för intervjuerna. För varje tema skapades en tabell vari varje

intervjuperson fick en egen spalt. Därefter sammanfattades varje intervjupersons svar i några nyckelord eller korta meningar vilka fördes in i tabellen under respektive tema. Detta gjorde det möjligt att snabbt få en överblick över samtliga svar gällande ett särskilt tema vilket underlättade jämförelser.

Citat i resultatavsnittet förekommer inom citationstecken i den löpande texten. Längre citat har lyfts ur till ett eget stycke med mindre textstorlek. Vissa citat har kortats av och

återupprepande ord har tagits bort i de fall författarna bedömt att det är utan påverkan på citatets innebörd. Då viss information lyfts ur mitt i ett citat har detta markerats enligt (…). Vidare har författarna förklarat syftningar inom hakparentes [] i citat som behövt

förtydliganden. Syftet med korrigeringarna har varit att göra texten mer läsvänlig.

4.6 Etiskt ställningstagande

Inför intervjuernas genomförande gick författarna igenom en etisk egengranskning utifrån en blankett från Mälardalens Högskola (se BILAGA B). Detta för att undersöka eventuella etiska hinder inför studiens genomförande. Enligt författarna och handledare genererade

egengranskningen inga etiska risker för att fortgå med studien. Det missivbrev varje

intervjudeltagare tog del av innehöll en upplysning om de forskningsetiska principerna vilka Bryman (2011) beskriver är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet inbegriper deltagarnas rätt att ta del av information om studiens syfte och upplysning om att medverkan är frivillig, det vill säga att deltagaren när som helst under processen kan avbryta eller ta tillbaka sin medverkan. Samtyckeskravet står för deltagarens rätt att själv bestämma över sin medverkan. En presumtiv deltagare ska få så mycket information som möjligt för att därefter kunna avgöra om han eller hon vill ge sitt samtycke att delta eller att avböja förfrågan. Vidare beskriver Bryman att

konfidentialitetskravet innefattar att insamlade personuppgifter ska behandlas så att inga obehöriga kan komma åt dem. Nyttjandekravet i sin tur innebär att deltagaren ska få information om att den insamlade empirin enbart används till forskningsändamål. Bryman belyser även annan etisk aspekt, nämligen den om att upplysa deltagarna om intervjuns tilltänkta tidsåtgång. I denna studie angavs att intervjuerna skulle pågå i cirka 45 minuter, något som överskreds i alla intervjuer utom en. När den tilltänkta intervjutiden började närma sig sitt slut, och det fanns fler områden kvar att undersöka, tillfrågades

intervjupersonen om det var okej att gå över tiden vilket samtliga deltagare samtyckte till. Detta kan dock inte ses som fullt etiskt då det kan vara svårt för intervjupersonen att under intervjuns gång uttrycka att vederbörande inte vill eller kan avsätta mer tid än vad som inledningsvis var överenskommet. En ytterligare etisk aspekt i aktuell studie är det faktum att syftet vuxit fram under processens gång. Något som inte angavs i missivbrevet var att författarna även ämnade undersöka en del av skolkuratorns arbete vilket intervjupersonerna fick ta del av inför intervjustarten och ta ny ställning till sitt deltagande. Samtliga godkände fortsatt medverkan.

4.7 Tillförlitlighet och äkthet

Bryman (2011) förklarar att reliabilitet och validitet är två begrepp som främst används inom kvantitativ forskning för att bedöma kvalitet på studier. Begreppen går även att hitta inom kvalitativ forskning men då de inledningsvis utvecklades för att bedöma mätbara

undersökningar är de begreppen inte alltid till kvalitativ forsknings förtjänst. Därav används begreppen tillförlitlighet och äkthet oftare för att bedöma vilken kvalité den kvalitativa studien besitter. Inledningsvis vill författarna be läsaren ta hänsyn till att avsikten med studien främst har varit ett tillfälle för studenter att lära sig om forskning. Likväl har författarna genom hela processen försökt följa alla de riktlinjer som finns vid vetenskaplig forskning.

Tillförlitlighetskriterierna beskrivs vara 1) Trovärdighet, som innebär att resultaten är trovärdiga i relation till den sociala verklighet som undersökts. Trovärdigheten i

undersökningen påverkas av om forskarna har följt de forskningsetiska principerna och om resultatet låtits styrkas genom att deltagarna fått läsa och bekräfta det som tagits fram, vilket kallas för respondentvalidering (Bryman, 2011). Författarna har i denna studie

genomgående utgått ifrån de forskningsetiska principerna. Studiens resultat har emellertid ej genomgått respondentvalidering till följd av studiens tidsram vilket kan påverka

trovärdigheten i studien. 2) Överförbarhet är det andra tillförlitlighetkriteriet och täcker huruvida en studies empiriska resultat går att överföra till andra miljöer vid senare tidpunkter. Överförbarhetskriteriet inbegriper även vikten av att beskriva resultatet

detaljerat och noggrant. Det hjälper till vid bedömning om resultatet går att överföra eller ej (Bryman, 2011). Studiens resultat har i möjligaste mån presenterats transparent och

detaljerat. Detta har bland annat försökts uppnås genom att använda många citat. Det är dock svårt att överföra studiens resultat från så få intervjuer på en så bred yrkesgrupp som skolkuratorer. Studien kan endast bidra med en smärre indikation på skolkuratorers

uppfattning om studiens aktuella syfte, vilket eventuellt kan påverka överförbarheten en liten grad. Emellertid har överförbarhet av studiens resultat inte varit syftet utan snarare att skapa förståelse. 3) Studiens pålitlighet bedöms genom att noggrant beskriva forskningsförfarandet och vilka metoder som använts för att säkerställa att resultatet producerats på ett transparent och tydligt sätt (Bryman, 2011). För att påverka studiens pålitlighet har en transparens genom hela metodavsnittet varit av vikt för att ge läsaren en möjlighet att följa och bedöma de steg som tagits för att ta fram studiens innehåll. Författarna har i studien dessutom använt sig av vad Larsson, Lilja och Mannheimer (2005) benämner som undersökartriangulering. Undersökartriangulering syftar till att studiens empiri samlas in och analyseras av fler undersökningspersoner, detta upplevs påverka studiens pålitlighet i en positiv riktning då resultatet framkommit ur fler perspektiv än ett. Författarna har under samtliga intervjuer skiftat intervjuare och observatör för att inte påverka datainsamlingen med en författares egna perspektiv. Följaktligen har empirin även transkriberats och analyserats av bägge författare. 4) Möjlighet att styrka och konfirmera är det sista tillförlitlighetskriteriet som innebär att författarna bekräftar att de i högsta möjliga mån ej låtit sig påverkas av tidigare föreställningar och försökt inta en objektiv inställning i relation till studiens syfte, även fast det är svårt i studier som inbegriper en social kontext (Bryman, 2011). Författarna är medvetna om att en fullständigt objektiv inställning till arbetet har varit en utmaning då

ämnet som undersökts är ett intresseområde. Emellertid har författarna, med hjälp av handledare, försökt utforma studien utifrån det intervjupersonerna delgett och har genom diskussioner genomgående försökt vara öppna för den verkliga empirin som framkommit. Bryman (2011) beskriver äkthetsbegreppet som innehåller fem olika kriterier som bedömer studiens äkthet. Det första kriteriet berör frågan om studien tillhandahåller en rättvis bild över de olika åsikter som framkommit från intervjupersonerna. Författarna är av åsikten att de försökt göra sitt bästa för att framställa en tydlig och rättvis bild över det material som framkommit. Det andra, tredje, fjärde och femte kriteriet benämns som ontologisk

autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Det

andra och tredje kriteriet bedömer om studien har hjälpt intervjupersonerna att få en bättre förståelse för sin sociala situation och hur andra personer i miljön uppfattar sin omgivning. Det fjärde och femte kriteriet bedömer om deltagarna uppfattar att studien medverkat till att förändra deras situation och om deltagarna fått bättre förutsättningar att förändra sin

situation på något sätt. Författarna är av uppfattningen att det är svårt att bedöma studiens äkthet genom de fyra sista äkthetskriterierna utifrån att studien utförts i ett övningssyfte och deltagarna ännu inte fått möjlighet att se materialet. Studien har heller inte tagits fram i syfte har att bidra med praktisk nytta som Bryman beskriver att vissa studier bidrar med eller för att försöka påverka de medverkandes arbetssituation på något sätt. En slutprodukt av studien kommer emellertid att deltagarna tillhandahållas och deras eventuella åsikter i relation till dessa kriterier kan först i efterhand tas emot.

5

RESULTAT OCH ANALYS

Resultatet är uppdelat i olika teman utifrån studiens frågeställningar och har sorterats i olika underrubriker. Inledningsvis presenteras skolkuratorns arbetssituation. Därpå följer en presentation av vad skolkuratorerna upplever att de främst behöver stödja elever med idag och hur de arbetar med det. Avslutningsvis redogörs skolkuratorernas upplevelse av elevernas mobil- och internetanvändning. Efter varje avsnitt presenteras en analys av empirin mot bakgrund av tidigare forskning och med koppling till systemteori.

Figur 5.1

Figuren illustrerar resultatets huvudrubriker och hur dess underrubriker är fördelade.

5.1 Skolkuratorns arbetssituation

5.1.1 Skolkuratorns arbetsuppgifter

Samtliga skolkuratorer beskriver sitt arbete som mycket varierande. Meningen “ingen dag är den andra lik” är vanligt förekommande i intervjuerna. Skolkuratorerna har nästan dagligen inbokade enskilda stöttande samtal med elever och beskriver att det tar en större del av arbetstiden. Det är även vanligt förekommande att skolkuratorerna har kontakt

vårdnadshavare kring elever. Resultatet visar att uppgiften kring orosanmälningar till socialtjänsten kring elever ofta landar på skolkuratorns bord. En orosanmälan kan

härstamma ifrån vad som framkommit i skolkuratorns samtal med elever eller från lärares oro. Skolkuratorerna berättar att de ofta ingår i samverkansmöten tillsammans med elever, lärare, rektor och/eller andra myndigheter. De beskriver sig själva som en “länk” mellan olika parter eller som “spindeln i nätet”.

5.1 Skolkuratorns

arbetssituation

5.1.1 Skolkuratorns arbetsuppgifter 5.1.2 Metodstöd 5.1.3 Förebyggande och hälsofrämjande arbete 5.1.4 Samarbete och stöd 5.1.5 Analys av skolkuratorns arbetssituation

5.2 Skolkuratorns

stödjande arbete

5.3 Skolkuratorns arbete

med ’digital natives’

5.2.1 Psykisk ohälsa, konflikter och problematiska hemförhållanden 5.2.2 Enskilda individuella samtal 5.2.3 Analys av skolkuratorns stödjande arbete

5.3.1 Elevers mobil- och internetanvändning – både positivt och negativt

5.3.2 Mobiltelefonen som en snuttefilt

5.3.3 Stress, ångest och sömnproblem 5.3.4 Socialt utanförskap, konflikter och kränkningar 5.3.5 Skolkuratorns arbetssätt med ’digital natives’ 5.3.6 Analys av skolkuratorns arbete med ’digital natives’

Jag kan komma till jobbet och ha liksom en planering, att ja men jag kanske har nåt möte på förmiddagen med soc eller med kollegorna eller... prata elevärenden eller vad det nu kan va med nån rektor eller så. Och lite elevsamtal och kanske ringa nån vårdnadshavare eller nånting och jaga rätt på nån lärare för att se till att studieplaneringen fungerar eller så vad det kan vara. Men sen så händer det alltid grejer, det händer ALLTID saker, så att när jag går ifrån jobbet så är min kalender alltid tokfull *skratt* med grejer, så att det fylls alltid på.

(Skolkurator 8)

Skolkuratorerna beskriver att de ingår i ett elevhälsoteam (EHT) på skolan där det, beroende på skola, ingår olika många aktörer. I ett elevhälsoteam är det vanligt förekommande att skolkurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog och rektor ingår. Elevhälsoteamet finns för att främja elevhälsan på skolan. Det kan exempelvis vara genom att handleda lärare och samarbeta kring elevärenden eller samarbeta för att ge elever de

anpassningar som krävs i skolan. Flertalet skolkuratorer beskrev att elevhälsoteamet veckovis har möten för att diskutera aktuella omständigheter.

Alltså vi har dels ett väldigt starkt elevhälsoteam och en väldigt bra ledning och det tror jag är... alltså... det blir en form av ett nav kan man säga i skolan ändå. Vi har till exempel fyra handledningstillfällen per vecka där lärarna får gå och ha en dialog med oss kring antingen pedagogiska verktyg, pedagogiska miljön, eftersom vi har två specialpedagoger där. Eller att det kanske är som sagt den psykosociala miljön eller annat som lärarna vill prata om rent liksom inom skolmiljön men även att de får lyfta elever där de behöver hjälp och stöd. Och med trygga lärare så blir de navet ute i klassrummet. Så eleverna känner att de har en bra och tydlig vuxen att vända sig till i sin närmsta... Ja sina närmsta omsorgspersoner eller vad jag ska säga där i skolmiljön då. (Skolkurator 10)

5.1.2 Metodstöd

Det som framkom i resultatet kring vilket metodstöd skolkuratorn använder sig av i sitt arbete upplevs bero på hur kuratorn själv tolkar begreppet metodstöd. Det är tydligt att ordet ‘metod’ kan ha olika betydelse beroende på vilken kurator som svarar.

Alltså det är ju naturligtvis skollagen, det är ett metodstöd att hålla sig till. Vi har ju våran elev... Alltså vägledningen för elevhälsans arbete och sen finns det ju kanske lokala arbetssätt. Vi har ett väldigt tydligt arbetssätt både när det gäller det pedagogiska arbetet men också, vi jobbar väldigt processtyrt när det gäller frånvaro. Då har vi liksom tydliga rutiner vi följer så egentligen så kan jag säga att hela min arbetsdag är ju egentligen styrd av olika metoder och förhållningssätt. De här handledningstillfällena vi har, det är ju också en metod. (Skolkurator 10)

Det finns en uppfattning om att det finns en hel del metodstöd att ta hjälp av som skolkurator men också funderingar kring vad metodstöd är och brist på kunskap om vilka metodstöd som finns att använda sig av. Frågan om metodstöd i intervjuerna besvarades ofta med vilka grund- och/eller påbyggnadsutbildningar skolkuratorn har. Svaret kunde även handla om vilka arbetssätt skolkuratorn använder sig av i sitt arbete i form av förhållningssätt gentemot elever, handledning av lärare eller vad skolkuratorn väljer att ge eleverna information om. Gemensamt för nästintill samtliga skolkuratorer är att de använder sig av Motiverande samtal (MI) som metod i samtal med elever. MI, Kognitiv beteendeterapi (KBT) och

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är dem konkreta metodstöd som framkommit att skolkuratorn använder sig av i sitt arbete.

5.1.3 Förebyggande och hälsofrämjande arbete

Flertalet skolkuratorer berättar att förebyggande arbete kan innebära föreläsningar för eleverna som kan handla om alltifrån stress, hur man beter sig mot varandra, psykisk ohälsa,

sex, tobak, droger, alkohol, konflikter och allmän kunskap om livet. Skolkuratorn kan även ha tid inne i klassrummen med elever för att informera om exempelvis stress och ångest och hur eleven själv kan göra för att hantera det. Skolkurator 5 beskriver att föreläsningar i klassrum “…är ett väldigt tacksamt ämne och det är bland det roligaste i mitt jobb som finns”. Ett förebyggande arbete anses även genomföras genom att eleverna får verktyg, via

information och föreläsningar, för att exempelvis hantera konflikter.

Och sen är vi ju ute i klass en del. ... Ja men för att prata om psykoedukation brukar man kalla det för, alltså prata om psykisk ohälsa och vad det innebär och ... brukar prata om vart man vänder sig när man drabbas... Att de flesta nån gång drabbas under livet. Att, liksom försöka lyfta bort eventuell skam i det. Men mycket om vart man kan vända sig då, vilken hjälp som finns att få. (Skolkurator 6)

Vissa skolor har ett program som heter Mentorer i Våldsprevention (MVP). Skolkuratorerna har då ofta haft rollen som MVP-coach och fått vara med och leda klasser igenom

programmet. Programmet ska innehålla 13 tillfällen där MVP-coacher guidar elever igenom olika teman som inbegriper våld på olika sätt. Skolkuratorerna berättar att programmet kallas för MVP för de elever som deltar i högstadiet och “Agera tillsammans” för de elever som deltar i mellanstadiet.

Och man pratar mycket om… det fokuset på vad alla typer av våld så är det ju fysiskt våld, sexuellt våld och psykiskt våld. Så det är de tre typerna av våld som vi fokuserar mycket på. Så det är mycket att vi pratar men även att eleverna själva får diskutera. Man får ge egna exempel, både vi handledare får ge exempel men eleverna får komma med exempel och de verkar tycka att det är roligt. Det blir mycket bra diskussioner. Lite värderingsövningar och lite

grupparbeten och så. Det blir mix. Men fokus ligger på mäns våld mot både män och kvinnor. (Skolkurator 1)

Några skolkuratorer poängterar lärarnas och mentorns roll i det förebyggande arbetet på skolan. De berättar att förebyggande arbete kan ske under mentorstiden eller på lektioner med lärare. Mentorn och läraren kan inhämta material från skolkuratorn om något specifikt ämne, exempelvis stress eller mobbning, som de sedan presenterar för eleverna. Det har även framkommit åsikter om att det är lärarna som spenderar mest tid med eleverna och också kan använda tiden till förebyggande arbete, exempelvis genom att föreläsa om demokrati och medmänsklighet.

Men de [mentorerna] jobbar väldigt mycket med både klasserna som grupp och med eleverna enskilt. Så de har ju väldigt mycket av det förebyggande och främjande arbetet där liksom, stärka grupperna och hjälpa de att samarbeta i klassen och hitta de här eleverna som kanske inte riktigt hänger med i skolan och då går de och hjälper eleverna att komma till speciallärare eller till mig och sådär. Det är de som jobbar i grupperna och hittar elever som behöver extra stöd, och både elever som behöver extra stöd i form av en mentor som ringer och väcker en på morgonen eller extra stöd i form av skolkurator. (Skolkurator 4)

Det genomförs således en del förebyggande arbete på skolorna. Samtidigt visar resultatet att det blir svårt för skolkuratorerna att hinna arbeta förebyggande och hälsofrämjande i den utsträckning som ingår i kuratorsuppdraget. Det har framkommit att skolkuratorerna ska utföra sådana uppgifter hälften av sin arbetstid. Till följd av att de också har flertalet andra uppdrag, ska ta hand om det akuta som dyker upp i det vardagliga arbetet och har flera hundra elever att ofta arbeta med själva så blir det förebyggande arbetet sällan gjort. Det har även framkommit att det kan vara svårt att få tid från lärare att ‘låna’ klassen en stund för förebyggande arbete och att förebyggande arbete skulle addera ytterligare saker på elevernas redan fullspäckade scheman.

M

öjligheten att utföra förebyggande arbete skiljer sig åt mellan skolkuratorerna beroende på vilka förutsättningar det finns i arbetssituationen på den enskilda skolan. Flertalet skolkuratorer poängterade att det på grund av tidsbrist är svårt att

hinna arbeta förebyggande trots att de gärna skulle vilja göra det. Det framkommer också att skolkuratorerna skulle kunna utföra mer förebyggande arbete om de fick en till kollega.

Det är ju alltid den här brännande frågan som är så himla svår. För tanken med skolkuratorer är att vi ska ju kunna jobba förebyggande och främjande i första hand. Men det är ju ofta någonting som är väldigt, väldigt svårt i och med att man saknar tiden och det är så mycket annat man behöver hantera. (Skolkurator 4)

Även om flertalet skolkuratorer anser att de inte har möjlighet att arbeta förebyggande finns det några som upplever motsatsen, på grund av att de har rätt förutsättningar i sitt arbete. Ett stort elevhälsoteam och en eller flera kuratorskollegor skapar möjlighet för skolkuratorn att dela upp arbetet och på så sätt frigöra tid för exempelvis arbetsuppgifter som rör

förebyggande arbete. Till följd av att Skolkurator 6 fått en kuratorskollega, som gör att arbetet med flera hundra elever delas upp på två, så beskrivs situationen så här: “...det känns ändå hanterbart alltså, när jag kom så var jag ju ensam här.”

Flera skolkuratorer vill vara mer ute i grupper och har många idéer kring framförallt förebyggande arbete som de hade kunnat utföra om tiden funnits. Skolkuratorerna nämner att de bland annat skulle vilja genomföra ett årshjul och planera för att gå igenom specifika teman med olika klasser under året. De har även idéer om att föreläsa i klasserna om något särskilt tema till exempel sömn, ångest, psykisk ohälsa, mindfulness eller allmänt om livet. Det har även framkommit önskemål om att utöka elevernas kunskap om konflikthantering, känsloreglering och att prata om exempelvis våld i nära relation hos unga. Ytterligare idéer är att genomföra en hälso-check med alla elever i en viss årskurs för att stämma av hur de mår, hålla mindfulnessövningar med elevgrupper och ha drop-in avslappning.

Ja och det är precis det jag skulle vilja göra. Förebyggande. Att jag har någon typ av tema i varje årskurs under varje år. Att man går igenom olika saker. Som sagt, olika typer av våld, att man pratar om det redan i fyran, sen har vi det mycket i femma och sjuan med MVP och ’Agera tillsammans’ så där får de ju det också. Men det är främst det jag tänker att det jag behöver göra annorlunda. Att jag behöver få en kollega så vi kan göra det tillsammans. (Skolkurator 1)

5.1.4 Samarbete och stöd

Majoriteten av skolkuratorerna upplever att de har stöd i sina kollegor och att det finns möjlighet i elevhälsoteamen att diskutera elevärenden och stötta varandra i hur olika situationer kan hanteras. I något fall framkom att samarbetet inte alltid fungerar optimalt med lärarna och vissa skolkuratorer beskriver att det främst är de som är stödet till sina kollegor. Andra skolkuratorer beskriver att de tillsammans med kollegorna har möten då de stämmer av mående, arbetsbelastning, om det finns stressande situationer och hur de i så fall kan avlasta varandra. Utöver elevhälsoteamet finns det ett externt nätverk där skolkuratorer från olika skolor i kommunen träffas en gång i månaden eller fem gånger per år, beroende på vilken kommun skolkuratorn arbetar i. Trots olika samarbeten och team upplever flera kuratorer att skolkuratorsyrket är ganska ensamt och många gånger är kuratorn själv i sin yrkesroll på skolan. Gemensamt för de flesta skolkuratorerna är dock deras positiva upplevelser av stödet från rektorn på skolan. De kan samarbeta i fall som rör sekretess då skolkuratorerna inte har någon tystnadsplikt gentemot rektorn. Vidare upplevs rektorn ha ett stort förtroende och tillit för skolkuratorerna och de känner en stor frihet och ett mandat att kunna utföra sitt arbete utifrån egna prioriteringar vilket påvisar kuratorernas breda

handlingsutrymme. Skolkuratorerna poängterar att en bra ledning och bra kontakt med kollegor skapar bra möjligheter i arbetet.

Alltså ja, jag tycker inte att jag har hinder i mitt arbete. Jag trivs så otroligt bra. Och återigen, det är också det jag hört från kollegor, det spelar så enormt stor roll hur till exempel

elevhälsoteamet fungerar. Jag tycker att vi är en tillgång till varandra. Vi stöttar varandra. Jag menar jag kan ju ibland hamna i frågeställningar eller i situationer som jag tycker är svårt att hantera utifrån mina kunskaper. Men jag har då kollegor och en bra ledning att vända mig till. Så att jag tycker inte att mitt arbete är svårt på så vis. (Skolkurator 10)

5.1.5 Analys av skolkuratorns arbetssituation

Precis som Isaksson (2014) beskriver visar även detta resultat på att skolkuratorns handlingsutrymme påverkas av skolan som organisation, dess ramar och övriga personalgrupper. Skolkuratorns förutsättningar i arbetet, i relation till främst

arbetsbelastning, påverkar vilket arbete skolkuratorn kan utföra. Främst det förebyggande arbetet tycks vara beroende av om skolkuratorn har en eller flera kuratorskollegor eller hur samarbetet ser ut i elevhälsoteamet. Isaksson menar att det finns en position skolkuratorn kan inta i sitt arbetssätt i förhållande till sitt arbete som tar en utgångspunkt i

organisationen, personal och eleven. Och en andra position där arbetssättet främst fokuserar på eleven och skolkuratorn är mer fristående. Att utgå ifrån organisationen, personal och eleven verkar i relation till detta resultat främja skolkuratorns arbetssätt då den tycks generera mer tid och övriga förutsättningar för kuratorn att utföra sitt arbete. För

skolkuratorn att kunna inta den positionen verkar emellertid kuratorn vara beroende av att skolorganisationen prioriterar relevant personal inom elevhälsan, exempelvis fler än en skolkurator på hela skolan.

Isaksson (2014) beskriver att skolkuratorer kan uppleva sig styrda i sitt handlingsutrymme utifrån skolans organisation och att det fanns en upplevelse av att de saknade legitimitet från rektor. Det skiljer sig något från studiens resultat då majoriteten av skolkuratorerna anser att de får ett bra stöd från rektorn och att de har ett fungerande samarbete. Skolkuratorerna upplever att deras handlingsutrymme givetvis formas av det rektorn beslutar men att de ändå får ett brett handlingsutrymme att styra över det arbete som skolkuratorn upplever behövs göras. Vidare menar även Dupper, m.fl. (2014) att skolan som organisation påverkar vilka interventioner skolkuratorn utför i sitt arbete och att de främst blir individbaserade och inte interventioner som rör skolans miljö. En del av skolkuratorerna i resultatet har poängterat hur de resurser de tillhandahålls påverkar vilket arbete kuratorn kan utföra. Ett stort fokus läggs på enskilda individuella samtal till följd av tidsbrist. Samtidigt som det finns en vilja att göra annat arbete, vilket främst skulle bli gjort om arbetsbelastningen skulle minska med exempelvis en till kollega.

Isaksson och Sjöström (2016) visar med sin forskning att skolkuratorer vanligtvis inte applicerar något manualbaserat metodstöd i sitt arbete med elever och att det är ett område som får lite uppmärksamhet. Liknande resultat går att skönja i denna studie då

skolkuratorerna uppfattades ha svårt att besvara frågan om metodstöd i arbetet och mycket få konkreta metodstöd som kom till användning presenterades av skolkuratorerna.

Ett systemteoretiskt perspektiv utgör i denna studie en grund för att analysera

skolkuratorernas arbete. Systemteorin grundar sig på att se helheten och inte enbart de beståndsdelar som helheten består av (Bertalanffy, 1968). Parrish (2012) beskriver att system och subsystem återfinns överallt i samhället. Författarna tolkar att hela skolan således kan ses som ett system vari det finns subsystem i form av exempelvis elever och personal.

Bronfenbrenner (1979) benämner de olika systemen utifrån olika nivåer vilka alla interagerar med varandra och påverkar en individs beteende. Skolkuratorn utgör ett helt eget system som samspelar med bland annat elevhälsoteamet. Beroende på hur elevhälsoteamet är uppbyggt och hur professionerna inom det samarbetar påverkas skolkuratorns arbete. Ju färre kollegor desto mer arbete hamnar på skolkuratorns bord. Bronfenbrenner beskriver också att makrosystemet påverkar alla andra system. Detta kan tolkas som att när ett annat yttre system agerar på ett visst sätt, exempelvis när det genomförs politiska beslut om