• No results found

7 SLUTSATSER

7.1 Förslag till vidare forskning

Vidare forskning skulle enligt författarna kunna undersöka vilka förutsättningar

skolkuratorer har för att utföra socialt arbete i skolan. Hur skolkuratorer och socialarbetare påverkas av och upplever den rådande individualiseringen är även ett viktigt

undersökningsområde enligt författarna. Vidare vore det intressant att se vidare forskning på hur konsekvenser som följer av mobil- och internetanvändning ska förstås inom socialt arbete.

REFERENSLISTA

Akademikerförbundet SSR. (2014). Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och

skolresultat. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Hämtad den 8 maj 2020

från https://akademssr.se/sites/default/files/files/rapport_elevhalsa_141203.pdf Akademikerförbundet SSR. (2015). Policy för skolkuratorer. Stockholm:

Akademikerförbundet SSR. Hämtad den 8 maj 2020

https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w. pdf?fbclid=IwAR1FxZt2QencfrlaHY66v6STr-

ybqJpXrtl3CkZbpAHyZUUKOLxoBjPkA9g

Akademikerförbundet SSR. (2020). Skolans psykossociala expert. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Hämtad den 8 maj 2020

från

https://akademssr.se/yrkesfragor/socionom/skolkurator

Bertalanffy, L. (1968). General system theory: Foundations. Development, applications, 3. Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Harvard university press.

https://ebookcentral-proquest-com.ep.bib.mdh.se/lib/malardalen- ebooks/reader.action?docID=3300702

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Dupper, D. R., Rocha, C., Jackson, R. F., & Lodato, G. A. (2014). Broadly trained but narrowly used? Factors that predict the performance of environmental versus

individual tasks by school social workers. Children & Schools, 36(2), 71-77. Hämtad den 8 maj 2020 från https://academic-oup-

com.ep.bib.mdh.se/cs/article/36/2/71/2754023

Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i

Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014. Stockholm:

Folkhälsomyndigheten.. Hämtad den 8 maj 2020

från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f 8e29fd45/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf Gallo, L. L., Rausch, M., Smith, C. K., & Wood, S. (2016). School counselors' experiences

working with digital natives: A qualitative study. Professional School Counseling,

20(1),14-24. Hämtad den 8 maj 2020 från

https://pdfs.semanticscholar.org/57e6/dc05b24eeae87e97a6122af992f773f376e1.pdf? _ga=2.208790034.1887200389.1588842347-1903228747.1588842347

Goodall, D., Ban, S., Birks, E., & Clifton, A. (2013). New perspectives on the contribution of digital technology and social media use to improve the mental wellbeing of children and young people: A state-of-the-art review. Neonatal, Paediatric & Child Health

Nursing, 16(1), 19. Hämtad den 8 maj 2020 från

http://eprints.hud.ac.uk/id/eprint/16790/1/New_perspectives_on_the_contribution_ of_digital_technology__(3).pdf

Hansen, A. (2019). Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss

stressade, deprimerade och ångestfyllda. Stockholm: Bonnier fakta.

Houston, S. (2010). Beyond homo economicus: Recognition, self-realization and social work.

British Journal of Social Work, 40(3), 841-857. Hämtad 8 maj från

com.ep.bib.mdh.se/bcn132.pdf?token=AQECAHi208BE49Ooan9kkhW_Ercy7Dm3ZL _9Cf3qfKAc485ysgAAAoMwggJ_BgkqhkiG9w0BBwagggJwMIICbAIBADCCAmUGCS qGSIb3DQEHATAeBglghkgBZQMEAS4wEQQMK1_lgrHf4C3rNGNDAgEQgIICNlg7m _4akTG_8iOsxXktNHkF7JdAprmG0qSrZ5U_o9KkDVmDrosIkMHhhjrcHOJABI9jIR PFYISc7MIlUgeMHdPCXz- j3AAZCYOI6tXwwMJEw401LQuLuhvbqdHAFc_v76eCZViQ6LDmjwP1vtM3hqWW32- HoWdz7EXpHVNDqIUpW4SYDdm2bwhE- 8H7q38u4Oy3JZWfK2qxXxwhibXkP8bE_EOZVB7pX- I1hf55VhEsebX8uM82fMYoHzJU02VPMvjKd28M6hGogEt20dor12EqKE_sdQRkRI3q bvGZsx9PULOWkCkLflGYeBQeFeks03UsS5hpb9F8JetyLcgTwducZMnYWMPFtRQO DVz3TmfIwc8XBlAdV0MxSB0ALmMXky2lyeCJuGBrZA70abm0o97zwwX2TumrJQS Tm1sGUQsn1on6sqlWvMuafZbQG2O58O- tgvU6meDAWJAJjhIFnoWzsH7KMC14uZuwv_NHC9DKui- bkVLvFPNuV0ZdeLbePr_9UUMmSV0gtWK_INYEJNd5zP3NPzzP90jwgsRyz75hQOH 4tb21jnq_BovaqokUyStRy9lSkT9J_BwnLjlZJlLsDGamYY65le9NWSgLMqniPoSKE_f9 76zg0XTsXCK6DF3yIP4nsGwv_M7pgT-e_CdEbA-SPaErTwK8TuZkoUsJ6o9vw- sZvZda1oLmYlO62fwjJGwu4aAqX1gpu-TaKWw8aw9JxalP5pokzysHE6m9Vx1Jq06H Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme: gränser, legitimitet och jurisdiktion.

Socialvetenskaplig tidskrift, 21(1), 47-66. Hämtad den 8 maj 2020

från https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15752/14235

Isaksson, C., & Larsson, A. (2012). Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige. Socionomens forskningssupplement. Socionomen, nr. 32, 24-33. Hämtad den 8 maj 2020 från

https://socionomen.nu/tidningar/socionomen/pdf/forskningssupplementet%2032.pdf Isaksson, C., & Sjöström, S. (2016). Looking for ‘social work’ in school social work. European

Journal of Social Work, 20(2), 191-202. Hämtad den 8 maj 2020 från https://www-

tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/13691457.2016.1188775 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, S., Lilja, J., & Mannheimer, K. (Red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

McManama O'Brien, K. H., Berzin, S. C., Kelly, M. S., Frey, A. J., Alvarez, M. E., & Shaffer, G. L. (2011). School social work with students with mental health problems: Examining different practice approaches. Children & Schools, 33(2), 97-105. Hämtad den 8 maj 2020 från https://watermark-silverchair-com.ep.bib.mdh.se/33-2- 97.pdf?token=AQECAHi208BE49Ooan9kkhW_Ercy7Dm3ZL_9Cf3qfKAc485ysgAAAn wwggJ4BgkqhkiG9w0BBwagggJpMIICZQIBADCCAl4GCSqGSIb3DQEHATAeBglghkg BZQMEAS4wEQQMsfZlXNJayFUf0Hs_AgEQgIICL4tdDz8GMn_Rrh2avDIqoQdqY7f LtdFjIw- BXoM5NFTuEr4uV7r8YVWnu_esXY3203JQGXOrEzamF4lwiM8VSxvJAIgVGV9r4cC m81nWU7VO4ASO3QrjEju354zpXHy8vc21HEqnWAid5nTzM_Hred99u7qg3szjTYXu M-tnv05XILb3zOI8_G4sJxqNkUVJG7l-qHN73XRrgx1hfqopfR8sibhX1AAm5C7MOy2- Z1EZinSgHjjpjo- wSJT_OkZD8rKIjyfbDuEIkysO3rdCRoiF9JW_ZZ5JOvRvHWsjl6z7hSVkGRaIHsny8fn mSVdFcaFux0DBbDLVRgc_IBwNUJQIRzu_ZXmEJzCErpYS- OcEQijIiCeHcil_9YoL7Lw6YjJRFYF5Vbi19nQ_3MVdBx69O7vtgpz9qjqupKhYmjf3bV wcErIOU_EdI-IEsTxQr0SMM- vSZXb4JZ0qwtnD_I3LvsMrKpGNq5lEz6SVzlU5G_Xo0gOzqBdiyvUojb9hYBsSeLOP_ SGb2_QqepFSbEru6wKS0jMnx4S0Z2Sm23wpZf90ZNS8o2RfPVPXlPbX7QZn94TuXP ZdgtMq12Ky_t0UaqdyCufy2srioyjPgbbVMeVsCFn2y6lpX37uroo4AhuZaYf8aK0WTUP

5OHLIM2MaxSq3v-

b9ck8fx9BuI0TY6havrF5MTEnULo6SW26Iq1mNj2n8PHv9jSD_bniIUULBf1xX5AX- E6Bj_Bnuaiw

Nationalencyklopedin. (2020). Sociala medier. Hämtad den 4 juni 2020 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier

Novus. (2019). Kartläggning skolkuratorer 2019. Stockholm: Novus. Hämtad den 8 maj 2020 från

https://akademssr.se/sites/default/files/files/Skolkuratorer%202019%2C%20Novus.pdf

Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende. Perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber. Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Prensky, M. (2001). Digital natives, digital immigrants. On the horizon, 9(5). Hämtad 26 maj 2020 från https://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-

%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf

Royal Society for Public Health. (2017). #StatusOfMind. Social media and young people's

mental health and wellbeing. Storbritannien: Royal society for public health. Hämtad

den 8 maj 2020 från https://www.rsph.org.uk/uploads/assets/uploaded/d125b27c- 0b62-41c5-a2c0155a8887cd01.pdf

SFS 2010: 800. Skollagen. Hämtad den 8 maj 2020 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Till och

med 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 8 maj 2020

från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2017-12-29.pdf

Statens medieråd. (2019). Ungar och medier 2019. Stockholm: Statens medieråd. Hämtad den 8 maj 2020

från https://statensmedierad.se/download/18.126747f416d00e1ba946903a/15680416 20554/Ungar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf

BILAGA A; MISSIVBREV

Hej!

Vi är två studenter från Mälardalens Högskola i Eskilstuna som går sjätte terminen inom Socionomprogrammet. Vi har påbörjat vårt examensarbete/C-uppsats där vi ämnar göra en kvalitativ studie som ska undersöka vilken problematik skolkuratorer möter hos ungdomar idag och om den ökade internetanvändningen upplevs bidra till den problematiken. Du är kontaktad eftersom din kunskap på området skulle vara intressant och värdefull för oss att ta del av. Vi planerar att genomföra en intervju som beräknas ta ca 45 min. Antingen Denise, Marielle eller vi båda kommer att närvara under intervjutillfället och en av oss kommer huvudsakligen att hålla i intervjun. Till följd av rådande omständigheter kring Covid-19 och förhindrande av smittspridning kommer vi främst att använda oss av digitala hjälpmedel för att genomföra intervjun. För vår del går det att diskutera om det finns andra önskemål för genomförandet av intervjun.

Vi förhåller oss till de forskningsetiska principerna vilket innebär att ditt deltagande är frivilligt och att dina uppgifter behandlas konfidentiellt. Du är anonym och de resultat som framkommer genom intervjun kommer endast att användas till denna studie. Du har även rätt att avbryta intervjun närhelst du vill.

Du är välkommen att kontakta oss vid eventuella frågor. Hoppas att du vill delta och tack på förhand!

Med vänliga hälsningar, Denise Carsbrant dct16002@student.mdh.se 073 727 52 42 Marielle Gröndahl mgl16002@student.mdh.se 073 630 53 51 Handledare: Gunnel Östlund gunnel.ostlund@mdh.se

BILAGA B; ETISK EGENGRANSKNING

Projekttitel: Examensarbetet/C-uppsats.

Studerande: Denise Carsbrant och Marielle Gröndahl Handledare: Gunnel Östlund

Ja Nej Tveksamt

1 Kommer känsliga personuppgifter att

behandlas i

projektet/uppsatsen/rapporten?

Nej

2 Deltar barn under 15 år, personer med

nedsatt kognitiv förmåga barn, personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer i beroendeställning (inom institutionsvård, till forskaren i studien etc.)?

Nej

3 Kommer information om studien lämnas

till forskningspersonerna (vanligen genom missivbrev)?

Ja

4 Kommer informerat samtycke att inhämtas

(skriftligt eller muntligt)?

Ja, muntligt

5 Finns det samtycke från barnet och barnets

föräldrar eller motsvarande

vårdnadshavare om barn är under 15 år?

Nej, barn under 15 år medverkar ej i studien

6 Kan undersökningen påverka

forskningspersonerna negativt eller leda till skada?

Nej

7 Kommer forskningspersonerna att

informeras om att deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst?

Ja, i missivbrev och muntligt inför

8 Innebär projektet ett fysiskt ingrepp på

forskningspersonen?

Nej

Ort och datum: Eskilstuna, 2020-04-02

Underskrift av studerande:... Eventuell projektledare eller motsvarande:

Namn och titel... Verksamhet/adress...

Underskrift projektledare eller motsvarande:

... Handledare:

Namn och titel: Gunnel Östlund, Universitetslektor i Socialt arbete Akademi/enhet: Akademins för hälsa, vård och välfärd

BILAGA C; INTERVJUGUIDE

Bakgrund

1.

Skulle du kunna börja med att presentera dig själv lite kort, ålder, vem du är, din utbildning och vad du arbetar med?

2.

Hur länge har du arbetat som skolkurator?

3.

Hur många skolkuratorer arbetar det på skolan?

4.

Hur många elever arbetar du med?

5.

Vilken ålder är eleverna i som du arbetar med?

6.

Skulle du vilja beskriva en dag som kurator på den här skolan?

Vad har du för specifika arbetsuppgifter?

Vad möter skolkuratorn

7.

Vad upplever du att du främst får stödja elever med i ditt arbete?

Varför tar eleverna främst kontakt med dig? Vad tror du att det beror på?

8.

Hur arbetar du som skolkurator med det du upplever att elever behöver stöd med?

9.

Hur kan du som skolkurator arbeta förebyggande med det du upplever att elever behöver stöd med?

Skolkuratorns upplevelser av elevernas relation till mobil och internet

10.

Hur upplever du att relationen mellan ungdomar och deras mobiltelefon samt användning av internet ser ut idag?

11.

I vilka syften används mobil och internet främst av de ungdomar du möter upplever du?

12.

Upplever du att internet- och/eller mobilanvändningen är en del av det du upplever att

eleverna behöver stöd med?

På vilket sätt?

Hur arbetar du med det?

Skolkuratorns arbetssituation

13.

Vilka hinder stöter du på i ditt arbete generellt?

Vilka hinder stöter du på kring det som framkommit som du upplever att du får stödja elever mest med?

14.

Vilka möjligheter ser du i ditt arbete?

15.

Använder du dig av något särskilt metodstöd i ditt arbete?

16.

Hur ser samarbetet ut mellan dig och andra kollegor, t ex. elevhälsan?

Finns det utbyte av stöd och hjälp er emellan eller står du för det mesta ensam? Upplever du att du får stöd från rektorn på skolan?

17.

Hur hade du velat arbeta med det som framkommit som du upplever att du får stödja elever mest med (om du hade de förutsättningar du behöver)?

18.

Känner du att du gör och har ett betydelsefullt arbete? Ge exempel på en situation.

Avslut

19.

Är det något du vill tillägga eller undrar över innan vi avslutar intervjun?

20.

Får vi kontakta dig vid eventuella kompletterande frågor?

Uppföljningsfrågor som ställdes

- Vill du ge något exempel på det?

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

Related documents