Akademin för hälsa, vård och välfärd
SPRÅKLIGA SKILLNADER I VÅRDEN
Ur ett sjuksköterskeperspektiv
ELIN SUNDELIN
EMMA LINDVALL
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Handledare: Agneta Breitholtz och Sofia Skogevall Examinator: Annica Lövenmark Seminariedatum: 2020-04-17 Betygsdatum: 2020-04-21
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sjuksköterskor möter i bredare utsträckning patienter som talar ett annat språk.
Tidigare forskning visar att kommunikation kan påverka patienters välbefinnande och säkerhet. Patienters delaktighet i vården kan försvåras vid en språkbarriär. Patienters förmåga att uttrycka sina behov kan försvåras men användning av kroppsspråk och tolk kan underlätta för en kommunikation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Det framkom två teman i resultatet ”Betydelsen av att kunna kommunicera” och ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald”. Sjuksköterskor uppgav att vården var beroende av en fungerande
kommunikation. Sjuksköterskor hade svårigheter att utföra vård när det inte fanns ett gemensamt språk och en fungerande kommunikation. De använde sig av olika
tillvägagångssätt för att få en förståelse för patienter och deras behov. Patienter med en annan språklig bakgrund hade många gånger även en annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskors tillvägagångssätt möjliggjorde för en kommunikation men visade sig inte vara optimala. Olikheter i språk medförde svårigheter i vårdandet. Även de kulturella behoven som uppmärksammades med ett annat språk behövde tillgodoses och det krävdes därför mer av sjuksköterskor.
Nyckelord: kommunikation, kulturell bakgrund, språkbarriärer, sjuksköterskors
ABSTRACT
Background: Nurses will more frequently meet patients who speak another language.
Previous research has shown that patients’ participation in their health care could be more difficult by a language barriers. Communication could affect patients’ well-being and safety. Patients’ expressions of need could be more difficult, but by using body language and
interpreters it could facilitate communication. Purpose: To describe nurses’ experiences of caring for patients who do not speak the same language as the nurse. Method: Qualitative literature study with a description synthesized. Results: Two themes emerged in the result ”The importance of being able to communicate” and ”Linguistic differences can bring cultural divesity”. Nurses discovered the care was dependent on functioning communication. The nurses had difficulties performing care when they did not have a common language and a functioning communication. They used different approaches to gain and understand the patients and their needs. Patients with a different linguistic background had many times also a different cultural background. Conclusion: The approaches the nurses used made it possible for a communication but did not prove to be optimal. Differences in spoken language caused difficulties in care. Also, the cultural needs that were highlighted with another language required more from nurses.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...2
2.1 Beskrivning av centrala begrepp... 2
2.1.1 Språk ... 2
2.1.2 Kommunikation ... 2
2.1.3 Mångfald ... 2
2.1.4 Kultur ... 3
2.2 Lagar och riktlinjer ... 3
2.2.1 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ... 3
2.2.2 Patientlag (SFS 2014:821) ... 3
2.2.3 Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) ... 3
2.2.4 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ... 4
2.3 Immigrationens påverkan på språksituationen i Sverige ... 4
2.4 Att använda översättare i vården ... 4
2.5 Tidigare forskning ... 5
2.5.1 Språkets betydelse i vården ... 5
2.5.2 Att använda kroppsspråk för att kommunicera ... 6
2.5.3 Att använda översättare i vården ... 6
2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 7
2.7 Problemformulering ... 8
3 SYFTE ...9
4 METOD ...9
4.1 Datainsamling och urval ... 9
4.2 Dataanalys ...10
4.3 Etiska överväganden ...11
5 RESULTAT ... 12
5.1.1 Att ha olika strategier för att kunna kommunicera ...12
5.1.2 Svårigheter att vårda vid bristande kommunikation ...14
5.2 Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald ...15
5.2.1 Att vara kulturmedveten ...15
5.2.2 Att ha otillräcklig kulturell kunskap...16
5.2.3 Att genomgå en personlig utveckling ...16
6 DISKUSSION... 17
6.1 Metoddiskussion ...17
6.2 Resultatdiskussion ...19
6.3 Etikdiskussion ...22
7 SLUTSATS ... 23
7.1 Förslag på vidare forskning ...23
REFERENSLISTA ... 25
BILAGA A: SÖKMATRIS
BILAGA B: MALL FÖR KVALITETSGRANSNING MED INSPIRATION FRÅN FRIBERG (2017)
1
INLEDNING
Under senare år har Sverige stått inför en ökad immigration. Immigrationen har medfört att många olika språk talas i samhället. Innan människorna som har immigrerat till Sverige lärt sig svenska kan en språkbarriär uppstå. I takt med den ökade immigrationen kommer sjuksköterskor i bredare utsträckning möta patienter som inte talar svenska. Alla människor har rätt till sjukvård och sjuksköterskor ska oavsett vilket språk patienter talar ge en säker och god vård. Från den verksamhetsförlagda utbildningen har vi observerat att många olika språk talas inom vården. Vi har observerat att olikheter i språket kan försvåra för en
kommunikation. Vår erfarenhet är att kommunikation är viktig för att kunna vårda utifrån patienters unika behov. Vi erfar att det finns en rädsla hos sjuksköterskor att inte kunna tillgodose patienters behov när kommunikationen är bristfällig på grund av olikheter i språket. Vi har observerat att vid språkbarriärer tar sjuksköterskor hjälp av sitt kroppsspråk och tolktjänster. En fundering som länge funnits hos examensarbetes författare är om tolken översätter allt rätt och om kommunikationen blir likvärdig med ett samtal mellan två
människor som talar samma språk. Vi har även observerat att patienter många gånger kan bli påverkade vid användning av tolk. De blir påverkade i och med att de inte får tala till punkt för att tolken behöver översätta. När patienter blivit påverkade har det försvårat för
sjuksköterskor att samtala med dem och att ge vård. Intresset att skriva om patienter med en annan språklig bakgrund väcktes utifrån ”betydelsefulla möten på akuten” som en
2
BAKGRUND
I bakgrunden beskrivs centrala begrepp, lagar och föreskrifter. Språksituationen i Sverige, användning av översättare och tidigare forskning presenteras. En vårdvetenskaplig teori bearbetas och den valda teoretikern är Joyce Travelbee. Bakgrunden avslutas med en problemformulering.
2.1 Beskrivning av centrala begrepp
Centrala begrepp i examensarbetet är språk, kommunikation, mångfald och kultur. Begreppen beskrivs nedan.
2.1.1 Språk
Språk är människans sätt att kommunicera (Bolander, 2005; Bonniers svenska ordbok, 2010). I skapandet av kulturer, samhällen, kunskapsutveckling och för individen är språket viktigt (Bolander, 2005). Språket hjälper till att öppna upp kanaler till människor och människors inre värld (Nilsson & Waldemarsson, 2016).
2.1.2 Kommunikation
Genom kommunikation kan någonting bli gemensamt och delat. I en kommunikation meddelas olika budskap verbalt eller icke verbalt. Det kan handla om tankar, handlingar, erfarenheter, värderingar eller känslor. Genom att kommunicera kan människor styra vad som händer i olika situationer och ta kontroll över sina egna liv vilket kan öka livskvaliteten. Privatlivet och det offentliga livet påverkas av kommunikationen, det är ett komplicerat samspel på olika nivåer. Kommunikation är en process som kan rymma svårigheter och hinder. En kommunikation kan medföra ett samspel med andra människor likväl som den kan stöta bort människor. I kommunikationen spelar kultur, språkvanor och personlighet in. Genom kommunikation kan människors identitet, närhet och kontakt med andra människor skapas och upprätthållas. Den vardagliga kommunikationen innehåller relativt lite fakta utan består till mesta del av att finna och upprätthålla en personlig identitet och att upprätthålla sociala relationer (Nilsson & Waldemarsson, 2016).
2.1.3 Mångfald
Människor med olika ursprung och erfarenheter utgör en mångfald. Mångfald betyder olikheter och skillnader. Mångfald omfattar bland annat ålder, kön, utbildning, språk och kommunikationssätt (Widell & Mlekov, 2013).
2.1.4 Kultur
I samspel med andra människor uppstår en kultur och människor delas in i grupper efter olika kulturer. Kultur omfattar bland annat riktlinjer som språk, levnadsmönster, normer och värderingar. I en kultur ärver man riktlinjer och överför dessa riktlinjer mellan generationer. Riktlinjerna i en kultur påverkar människors beteende, livsstil, identitet och syn på världen. Människor föds in i en kultur och medvetenheten om sina egna kulturella särdrag är därför inte alltid tydliga för individen själv. Däremot är det lättare att uppmärksamma andra människors kulturella särdrag (Jirwe, Momeni, & Emami, 2014).
2.2 Lagar och riktlinjer
Centrala delar av Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen och Patientsäkerhetslagen för examensarbetet presenteras nedan.
2.2.1 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30)
Patienters vård ska bedrivas på lika villkor med respekt för människors lika värde. Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att målet om en god hälsa uppfylls. Hälso- och sjukvårdspersonal ska främja för en god kontakt med patienter. I vården ska patienters trygghet och säkerhet tillgodoses och främja för kontinuitet. Vården ska bygga på respekt och patienters
självbestämmande och integritet ska beaktas (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30).
2.2.2 Patientlag (SFS 2014:821)
Patienters ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas. Inom vården ska patienters integritet, självbestämmande och delaktighet tydliggöras. Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att målet om en god hälsa uppfylls, vården ska ges på lika villkor och vården ska vara
lättillgänglig. Vården ska tillhandahållas med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienters värdighet och självbestämmande ska respekteras. Information om patienters hälsotillstånd, möjliga behandlingsalternativ och vårdgivare ska lämnas till dem. Patienter ska få
möjligheten att vara delaktig i sin vård och vården ska utformas utifrån deras individuella förutsättningar. Vid behov ska skriftlig information lämnas till patienter. Informationen ska anpassas till patienters individuella förutsättning som språklig bakgrund. Hälso-
sjukvårdspersonal ansvarar för att patienter har förstått innehållet i informationen. Om tystnadsplikt inte är ett hinder ska patienters närstående bli informerade och närstående ska ges möjlighet till att bli delaktiga i vården (Patientlag, SFS 2014:821).
2.2.3 Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659)
För att uppfylla kravet på god vård ska vårdgivare planera, leda och kontrollera
verksamheten. Patienters vård ska ges med omtanke och respekt. Vården ska vara sakkunnig, omsorgsfull och utformas i samråd med patienter. Vården ska stå i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskap. Vid vårdkontakt ska patienter skyddas mot vårdskada och lidande
utifrån att adekvata åtgärder vidtas. Uppstår vårdskada på grund av säkerhetsbrister ska hälso- och sjukvårdspersonal anmäla detta. Patienter ska få information av en ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal. Om tystnadsplikt inte är ett hinder ska information även lämnas till närstående (Patientsäkerhetslag [PSL], SFS 2010:659).
2.2.4 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
Sjuksköterskors specifika kompetens är omvårdnad. Grunden för en god omvårdnad bygger på en förtroendefull relation med patienter. Sjuksköterskor behöver ha ett fullständigt perspektiv på patienters situation, behov och problem. Tillsammans med patienter ska sjuksköterskor bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden. I bedömningen behövs både subjektiva och objektiva data för att identifiera patienters individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. I omvårdnaden ska sjuksköterskor respektera patienters integritet, värdighet, tro och vanor. Sjuksköterskor ska underlätta för patienter att få information om sin egen vård. Vid informationsöverföring ska standardiserade metoder användas och kommunikations- och informationsöverföring ska vara säker för patienter i vården (Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, 2017).
2.3 Immigrationens påverkan på språksituationen i Sverige
Immigration är det största bidraget till folkökningen i Sverige. Alla som flyttat till Sverige räknas i statistiken för immigration, oavsett anledning till immigrationen (SCB, 2020). Migration kan vara frivillig om en person flyttar på grund av bland annat studier eller arbete. Andra personer migrerar på grund av krig eller förföljelse i sitt hemland, denna migration är inte frivillig (Migrationsverket, 2020). Personer som är födda i Sverige och återvänder till Sverige efter en tid boendes utomlands räknas också in i statistiken för immigration. Immigrationen till Sverige har ökat under 2000-talet. I början av 2000-talet immigrerade cirka 60 000 personer per år. Immigrationen ökade år 2016 till 163 000 personer för att sedan minska. År 2019 immigrerade 116 000 personer till Sverige (SCB, 2020). Den ökade immigrationen till Sverige har medfört att Sveriges språksituation har förändrats. Det har aldrig funnits bara ett språk i Sverige men idag talas det mellan 150 – 200 språk på grund av den ökade immigrationen. Språksituationen kommer alltid vara beroende av immigrationen (Parkvall, 2015).
2.4 Att använda översättare i vården
När ett gemensamt språk saknas kan en tolk bli nödvändig för att möjliggöra en
kommunikation. Tolken förbinder samtalsparterna och tolkens syfte är att möjliggöra för ett så likt direktsamtal som möjligt. Det krävs mera av samtalsparterna vid samtal när tolk är närvarande (Socialstyrelsen, 2019). Inom den offentliga verksamheten används barn och vuxna anhöriga som översättare. Vuxna anhöriga översätter i större utsträckning än
på barn när de tvingas att översätta. Att låta anhöriga översätta kan medföra allvarliga konsekvenser där både en patientsäkerhet och rättssäkerhet förbises. Det finns också risk att missförstånd i översättningen uppstår (Socialstyrelsen, 2018).
2.5 Tidigare forskning
I tidigare forskning presenteras patienters erfarenheter av olikheter i språk inom vården. Patienters erfarenheter av språkets betydelse och erfarenheter av att använda översättare och tolk framkommer.
2.5.1 Språkets betydelse i vården
Det framkommer att patienters välbefinnande och säkerhet kan påverkas av
kommunikationen i vården (McCabe, 2004). Patienter uttrycker en vilja att få uttrycka sina behov och en önskan att vårdpersonalen ska lyssna till behoven (Björk Brämberg, Nyström, & Dahlberg, 2010). Patienter framhåller vikten av att vårdpersonalen visar empati (Molina et al., 2014). Det framkommer att samtal som är fyllda med vänlighet och humor kan skapa en tillfredsställande atmosfär och ett lugn för patienter även vid avsaknad av ett gemensamt språk (McCabe, 2004). Avsaknad av ett gemensamt språk kan försvåra för patienter att uttrycka sina omvårdnadsbehov (Becker, 2008). Patienter erfar att en säkerhet kan uppstå när deras uttryck tas på allvar (Vaismoradi, Salsali, Turunen, & Bondas, 2011). Samtidigt framkommer det att patienter anser att vårdpersonalen generaliserar när de gör antaganden om deras oro och behov (McCabe, 2004). Ett välbefinnande kan uppstå hos patienter när vårdpersonalen visar en vilja att kommunicera med dem och acceptera dem (Björk Brämberg et al., 2010; Vaismoradi et al., 2011). Det kan vara värdefullt att vara delaktig i sin egen vård men språkbarriärer kan försvåra ett deltagande i vården för patienter (Björk Brämberg et al., 2010). Språkbarriärer kan påverka patienters möjlighet till att få information och kunskap om sjukhustjänster (Becker, 2008; Björk Brämberg et al., 2010). Det framkommer även att de kan ha svårigheter med att tillgodose sig information om sitt tillstånd (Abdelrahim et al., 2017; Lin et al., 2015; Molina et al., 2014). Patienter erfar att det kan finnas ett bristfälligt engagemang och inflytande i sin vård när de inte delar samma språk som vårdpersonalen (Becker, 2008; Lin et al., 2015). Avsaknad av ett gemensamt språk kan vara det största hindret i vården. Att ta beslut i vården när ett gemensamt språk saknas kan vara svårt för patienter (Abdelrahim et al., 2017; Lin et al., 2015; Molina et al., 2014). Det framkommer att det finns bristfällig information på det språk som patienter behärskar. De känner oro över att kvaliteten på informationen kan påverka deras vård (Abdelrahim et al., 2017). När det finns skillnader i språk och när kommunikationen är påverkad kan en förståelse för varandra försvåras i vården (Molina et al., 2014). Det framkommer att patienter erfar en sårbarhet och ensamhet när de inte delar samma språk som vårdpersonalen (Becker, 2008; Lin et al., 2015). En av patienters främsta oro är att inte kunna kommunicera med vårdpersonalen. Patienter är rädda för att uppsöka sjukvård när de inte kan uttrycka sig. De är rädda för att framstå som dumma när de inte talar samma språk som vårdpersonalen. De är också oroliga över att inte kunna kommunicera när vårdpersonalen har en annan kulturell bakgrund. Patienter erfar att de kan bli bättre förstådda när det finns en gemensam kultur (Maneze et
al., 2016). Trots bristerna har många patienter accepterat situationen (Björk Brämberg et al., 2010).
2.5.2 Att använda kroppsspråk för att kommunicera
Kroppsspråk kan användas av patienter som ett sätt att kommunicera när det inte finns ett gemensamt språk (Abdelrahim et al., 2017; Becker, 2008). Patienter förklarar att vid
avsaknad av ett gemensamt språk kan kroppsspråket bli mer uppmärksammat. Kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonläge uppmärksammas för att förstå allvaret i olika situationer
(Patriksson, Nilsson, & Wigert, 2019). Patienter anser att kroppsspråket bör tas på allvar och kroppsspråket bör ses som viktigt. De menar att känslor kan ges i uttryck via kroppsspråket (Björk Brämberg et al., 2010; Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2009). Patienter erfar att en pålitlighet, ett känslomässigt stöd och respekt kan uppstå när vårdpersonalen använder kroppsspråk (McCabe, 2004). Det framkommer i Patriksson et al. (2019) att ett leende och en kram kan medföra ett inre lugn hos patienter i stressade situationer där
kommunikationen är påverkad på grund av olika språk. Det kan vara betydelsefullt att vårdpersonalen har en lugn ton och använder sitt kroppsspråk för att visa att de ser dem (Molina et al., 2014). Patienter uppger att det kan finnas svårigheter i att förstå
vårdpersonalens kroppsspråk vilket kan leda till en komplicerad kommunikation (Becker, 2008).
2.5.3 Att använda översättare i vården
Det kan vara gynnsamt att använda tolk vid språkbarriärer (Hadziabdic et al., 2009; Lin et al., 2015). Patienter menar att vården kan förbättras när språkbarriärer hanteras (Lin et al., 2015). Det framkommer att tolk kan möjliggöra för patienter att förmedla sina behov, känslor och att ställa frågor till vårdpersonalen (Björk Brämberg et al., 2010). Det framkommer emellertid att patienter ibland glömmer bort vad de ska säga när samtal blir pausade under ett tolksamtal (Maneze et al., 2016). De erfar att användningen av tolk kan medföra en känsla av att vara beroende och ett intrång i integriteten (Hadziabdic et al., 2009). Det framkommer att patienter erfar att atmosfären kan bli tryckt när en tolk är närvarande. Relationen med vårdpersonalen kan påverkas negativt vid närvaro av en tolk. Patienters förmåga att kommunicera med vårdpersonalen via en tolk kan påverkas av förtroende för tolken. Förtroendet för tolken kan baseras på tolkens attityd, kroppsspråk och kläder. Trots en närvaro av tolk kan tolkens dialekt resultera i en otillräcklig kommunikation. Patienter är ibland även osäkra om tolken översätter allt korrekt (Hadziabdic et al., 2009). Det
framkommer att översättningen påverkas av tolkens utbildning och kunskap i den
medicinska terminologin (Hadziabdic et al., 2009; Patriksson et al., 2019). Telefontolk och översättning via internet används i vården. Översättning via internet kan medföra risker för felaktigheter i översättningen (Lin et al., 2015). Att använda en fysiskt närvarande tolk istället för en telefontolk föredras av många patienter. När tolk är fysiskt närvarande möjliggör det för patienter att läsa av tolkens kroppsspråk. Men vid samtal om känsliga ämnen eller vid fysiska undersökningar föredrar många patienter att använda en telefontolk för
anonymiteten (Hadziabdic et al., 2009). Emellertid finns en brist på professionella tolkar i vården vilket kan skapa problem (Becker, 2008; Lin et al., 2015). Bristen på professionella
tolkar kan bli extra märkbar vid oplanerade besök (Hadziabdic et al., 2009). Patienter tar hjälp av familjemedlemmar som översättare när det inte finns en tillgänglig tolk (Hadziabdic et al., 2009; Maneze et al., 2016). Många patienter förlitar sig på att deras familjemedlemmar översätter när tillgänglig tolk saknas (Becker, 2008; Abdelrahim et al., 2017; Molina et al., 2014). Att använda sig av professionella tolkar framför familjemedlemmar var att föredra för många patienter. En av fördelarna med familjemedlemmar som översättare är att de förutom att översätta kan ge ett känslomässigt stöd för patienter (Hadziabdic et al., 2009). Det
framkommer i Abdelrahim et al. (2017) att patienter förlitar sig på den språkhjälp de får.
2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv
Den teoretiska referensramen i examensarbetet utgår från Joyces Travelbees omvårdnadsteori. Två väsentliga delar i Travelbees (1971) omvårdnadsteori är den
mellanmänskliga relationen och kommunikation. Omvårdnadsteorin är därför relevant till examensarbetet. Enligt Travelbee är den mellanmänskliga dimensionen i fokus i
omvårdnaden. Omvårdnad är en mellanmänsklig process och ett medel för att tillgodose omvårdnadsbehov. I den mellanmänskliga processen ska sjuksköterskor hjälpa individer att bemästra sina erfarenheter av lidande och sjukdom. Vid behov ska sjuksköterskor hjälpa individer att finna mening i sina erfarenheter. Travelbee menar att sjuksköterskor ansvarar för att etablera en relation med individer, en mellanmänsklig relation. En mellanmänsklig relation är en process som sjuksköterskor har ett ansvar över att etablera men relationen kräver ett ömsesidigt engagemang. En mellanmänsklig relation bygger på att frångå roller som sjuksköterska och patient och istället se varandra som unika människor. Begreppen sjuksköterska och patient fokuserar endast på de gemensamma dragen i de specifika rollerna. De generella definitionerna reducerar därmed den unika människans särdrag. Människan är enligt Travelbee en oersättlig och unik individ som bara kommer att existera en gång i denna värld. Den unika människan har både likheter och olikheter ifrån andra människor. För att se individer som unika människor får sjuksköterskor inte vårda utifrån likheter från andra individer och därmed inte generalisera omvårdnaden. Människans erfarenhet av sjukdom och lidande är unik för den enskilda individen. Det är ofrånkomligt att undgå ett lidande som människa. Vid förlust av någonting som individer erfar som betydelsefullt kan ett lidande uppstå. Lidande kan resultera i en förlust av emotionell, andlig eller kroppslig integritet. Ett lidande kan även uppstå vid en känsla av ett minskat egenvärde. Travelbee menar att genom sinnen kan sjuksköterskor samla in objektiva data från individer men behöver subjektiva data för att få en förståelse för deras erfarenheter. Sjuksköterskor behöver visa ett intresse för individer och utgå ifrån individers erfarenheter av lidande och sjukdom. Empati är en del i processen i den mellanmänskliga relationen. Genom empati deltar och förstår individerna relevansen i varandras känslor och tankar. De erfar en starkare närhet till varandra men är samtidigt självständiga individer. Travelbee menar att empati uppstår mellan två individer som har liknande erfarenheter och bakgrunder. I och med att alla individer har olika
bakgrunder och erfarenheter är det orimligt att kräva att sjuksköterskor kan visa empati för alla individer. När en mellanmänsklig relation har uppnåtts kan en nära, ömsesidig kontakt och förståelse etableras. Attityder, tankar och känslor kan förmedlas mellan sjuksköterskor och individer i den mellanmänskliga relationen (Travelbee, 1971).
Travelbee (1971) menar att kommunikation är sjuksköterskors viktigaste redskap för att uppnå målen i omvårdnad. Kommunikation möjliggör för sjuksköterskor att lära känna individer samt fastställa och tillgodose individers omvårdnadsbehov. Tankar och känslor förmedlas i en kommunikation. Via kommunikation kan en interaktion uppstå mellan individer och sjuksköterskor. En interaktion mellan sjuksköterskor och individer kan bli antingen användbar eller oanvändbar. Travelbee menar att i varje möte som sjuksköterskor har med individer i vården sker det en kommunikation. En kommunikation kan ske både verbalt och icke-verbalt. Vid varje möte med en annan människa sker en icke-verbal kommunikation. Den icke-verbala kommunikationen sker genom ansiktsuttryck,
kroppsspråk, symboler och bilder. En icke-verbal kommunikation finns även vid tystnad. Sjuksköterskor behöver vara medvetna om sin personlighet, ha självinsikt, vara engagerad och tolka andras beteenden. Behärskar sjuksköterskor kommunikationen kan den lindra lidande men vid en felaktig kommunikation kan den förstärka individers ensamhet och isolering. Travelbee menar att en störning i kommunikationen kan uppstå när sjuksköterskor inte ser individer som unika människor. Sjuksköterskor ska sträva efter meningsfulla
konversationer med alla individer sjuksköterskor möter.
2.7 Problemformulering
Sedan 2000-talet har immigrationen ökat och omkring 150 olika språk talas i Sverige. Människor som inte talar svenska uppsöker sjukvård och sjuksköterskor möter därmed i bredare utsträckning än tidigare patienter som talar ett annat språk. Tidigare forskning visar att språkbarriärer kan försvåra för en kommunikation. Språket har en stor betydelse i
skapandet av delaktighet och välbefinnande för patienter. Patienter erfar begränsningar och ensamhet i vården vid språkbarriärer. Tolktjänster möjliggör kommunikation mellan
patienter och sjuksköterskor men kan medföra en känsla av att vara beroende och ett intrång i integriteten för patienter. Vid språkbarriärer kan uppmärksamheten av kroppsspråket förstärkas. Emellertid erfar patienter att det finns svårigheter i att kroppsspråk. Det finns otillräcklig kunskap om hur sjuksköterskor erfar att vårda patienter som talar ett annat språk än vad sjuksköterskan gör och kommunikationens betydelse i vården. Det finns otillräcklig kunskap gällande hur sjuksköterskor går tillväga vid avsaknad av ett gemensamt språk. Det finns också en otillräcklig kunskap i hur sjuksköterskor erfar olika kommunikationsmetoder och hur metoderna påverkar vården. En ökad förståelse om sjuksköterskors erfarenheter kan medföra ny kunskap till sjuksköterskor som kan vägleda dem i vården när det inte finns ett gemensamt språk med patienter. Förståelsen kan medföra att sjuksköterskor blir medvetna om deras tillvägagångssätt att samla in information och göra patienter delaktiga i vården. Den ökade förståelsen kan även utforma en säker vård efter patienters unika behov.
3
SYFTE
Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan.
4
METOD
En kvalitativ litteraturstudie har genomförts med ett induktivt förhållningssätt. Kvalitativ metod används för att skapa kunskap om hur ett visst fenomen erfars (Henricson & Billhult, 2017). Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes i fyra steg. Det första steget i analysen är att söka artiklar från databaser. I det andra steget i analysen ska
artiklarna läsas ett flertal gånger och nyckelfynd från artiklarna tas ut. I det tredje steget samlas nyckelfynden i olika teman där dessa om möjligt delas in ytterligare, till subteman. I steg fyra byggs en ny helhet upp och fenomenet beskrivs.
4.1 Datainsamling och urval
Datainsamlingen till examensarbetet är utförd i databaserna CINAHL Plus och PubMed. Databaser är sorterade efter ämnesområden, CINAHL Plus och PubMed innehåller vårdvetenskapliga artiklar (Polit & Beck, 2012). En bibliotekarie bistod med hjälp under artikelsökningen. Sökord formulerades utifrån examensarbetets syfte. De formulerades på svenska för att sedan översättas till engelska med hjälp av ett lexikon. De engelska orden användes för att söka i databaserna efter deras ämnesord. Meshtermer som användes i sökningen var communication, nurses, caring, language, communication barrier,
conversation, communication, linguistics och communication barriers*. Andra sökord som användes var limited English, nurses perspective, experiences, nursing, experience of nurses, patient – nurse, cargiving, nurse, relationship och communication style. Flera av sökorden kombinerades med booleska termen AND och en sökning genomfördes med trunkering. Polit och Beck (2012) förklarar att booleska termen AND sätter samman två sökord och båda sökorden återfinns i alla artiklar i sökresultatet. Trunkering används för att ett sökord ska inkludera flera böjningar. Under datainsamlingen genomfördes sekundärsökningar. Östlundh (2017) skriver att vid en sekundärsökning studeras artiklarnas ämnesord eller referenslistor för att finna relevanta artiklar. Inklusionskriterier var artiklar mellan årtalen 2010 till 2020, sjuksköterskans perspektiv, ”peer reviewed” och att artiklarna skulle vara publicerade på engelska. Segersten (2017) förklarar att engelska är vetenskapens språk och genom att publicera artiklar på engelska kan forskningen nå ut över hela världen.
Exlusionskriterier var kommunikation utan språkbarriärer, språkbarriärer i relation till kognitiv nedsättning, barn, specialistsjuksköterskor och läkare. Artikelsökningarna redovisas i sökmatrisen i bilaga A. Sökningarna resulterade i sammanlagt 107 träffar. Urvalsprocessen började med att samtliga 107 rubriker lästes och var rubriken relevant lästes
sammanfattningen. Femtionsex sammanfattningar lästes och utifrån dem lästes 33 hela artiklar. Var artiklarnas innehåll relevanta för examensarbetets syfte kvalitetsgranskades dem utifrån granskningsfrågor för kvalitativa studier Friberg (2017) lämnat som förslag. Arton artiklar kvalitetsgranskades. Kvalitetsgranskningen utgick från tio frågor som kunde besvaras med ”ja” eller ”nej”. Svaret ”ja” gav ett poäng och svaret ”nej” gav noll poäng.
Artiklar med noll till fyra poäng var av låg kvalitet, fem till sju poäng var av medelkvalitet och åtta till tio var av hög kvalitet. Av de 18 artiklarna som kvalitetsgranskades var åtta artiklar av låg kvalitet och exkluderades från examensarbetet. Resterande tio artiklar var av hög kvalitet och inkluderades till examensarbetet. De tio valda artiklarna redovisas i
kvalitetsgranskningsmallen i bilaga B. En sammanställning av de valda artiklarna redovisas i en artikelmatris i bilaga C.
4.2 Dataanalys
Analysen utgick från Evans (2002) analysmetod. Det första steget i analysen redogjordes under 4.1. I enlighet med Evans (2002) steg två lästes artiklarna ett flertal gånger. Genom att läsa artiklarna flera gånger ökade förståelsen för artiklarnas innehåll. Förståelsen för
artiklarnas innehåll medförde det möjligt att se detaljer i artiklarna. Nyckelfynd från
artiklarna togs ut och valdes i relation till examensarbetets syfte. Nyckelfynd är de viktigaste fynden från varje artikel (Evans, 2002). Både stycken och meningar som beskrev
examensarbetets syfte togs ut som nyckelfynd. Till en början togs 189 nyckelfynd ut. Efter granskning av nyckelfynden exkluderades 19 eftersom de inte svarade på examensarbetets syfte. Resterande 170 nyckelfynd användes och skrevs in i ett dokument. Nyckelfynden markerades med ett nummer och artikelförfattarnas namn. Detta för att tydliggöra nyckelfyndens tillhörighet från de valda artiklarna. För att skapa en överblick och se en helhet över alla nyckelfynd skrevs de ut. I det tredje steget utifrån Evans (2002) granskades nyckelfynden. Nyckelfynden lästes ytterligare ett flertal gånger. Nyckelfynden delades sedan in i preliminära teman efter likheter och skillnader för att sedan resultera i två teman. Det första temat resulterade i två subteman och det andra temat resulterade i tre subteman. Syftet med ett subtema är att förfina förståelsen för fenomenet enligt Evans (2002). Nyckelfynden skrevs in i en översiktstabell efter teman och subteman. Därefter, i enlighet med Evans (2002) gick analysen vidare till steg fyra. Utifrån de identifierade teman framkom en ny helhet och fenomenet i examensarbetet beskrevs. För att tydliggöra den nya helheten användes citat från de valda artiklarna. Nedan presenteras tabell 1 som visar ett exempel på valda nyckelfynd. Nyckelfynden ligger till grund för teman och subteman.
Tabell 1: Exempel på nyckelfynd, tema och subtema
Nyckelfynd Tema Subtema
There was increased use of nonverbal communication skills in conjunction with isolated words, such as ”pain” or ”heart”, in order to simplify conversation and promote understanding (McCarthy, Casssidy,
Graham, & Touhy, 2013). Betydelsen av att kunna kommunicera
Att ha olika strategier för att kunna
kommunicera Language barriers negatively impact the nurses’
ability, effectively assess patient’s care needs and consequently hamper their ability to meet those needs (Azam Ali & Watson, 2017).
Svårigheter att vårda vid bristande kommunikation Language barrier was the primary issue and the first
thing most of the participants talked about in the interviews when asked about the impact of culture on their care (Jones, 2008).
Att vara
kulturmedveten The lack of training and this skills in intercultural care
and the need for adapting care to the patient’s culture, seemed to be a primary reason for the problems of cohabitation and the misunderstandings which were too often blamed on the language barrier alone (Plaza del Pino, Soriano, & Higginbottom, 2013).
Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald
Att ha otillräcklig kulturell kunskap
The enhancement in self-awareness also encouraged participants to be more conscious of their own character, feelings, and desires (Ian, Nakamura-Florez, & Lee, 2016).
Att genomgå en personlig utveckling
4.3 Etiska överväganden
För att värna om alla livsformer och människors grundläggande värde och rättigheter finns forskningsetik. Forskningsetiken kan även stödja studenter vid intressekonflikter och vid svåra situationer. Ett examensarbete behöver uppnå vissa kriterier för att vara etiskt rätt. Grundvärden i ett examensarbete är ärlighet och hederlighet. Kvaliteten på vetenskapen ska vara god och den ska vara genomförd på ett etiskt rätt sätt. Plagiat och oreda får inte
förekomma i vetenskapligt arbete. Det är avsevärt viktigt att ange källor (Kjellström, 2017). Alla källor som använts till examensarbetet redovisas i en referenslista. En viktig aspekt är att artiklarna är peer review. Att artiklar är peer review innebär att de är kritiskt granskade av oberoende granskare. Innehållet i artiklarna måste accepteras av det vetenskapliga samhället för att fullgöra sig som kunskap (Codex, 2018). Alla valda artiklar för examensarbetet är peer review. Priebe och Landström (2017) skriver att alla människor har en förförståelse grundad i
personliga värderingar och erfarenheter. Förförståelsen har diskuterats genomgående under examensarbetet.
5
RESULTAT
Examensarbetets resultat resulterade i två teman. Tema ett omfattar ”Betydelsen av att kunna kommunicera” och resulterade i två subteman. Tema två omfattar ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald” och resulterade i tre subteman.
Tabell 2: Översikt av teman och subteman
Tema Subtema
Betydelsen av att kunna kommunicera
Att ha olika strategier för att kunna kommunicera Svårigheter att vårda vid bristande kommunikation Språkliga olikheter kan
medföra en kulturell mångfald
Att vara kulturmedveten
Att ha otillräcklig kulturell kunskap Att genomgå en personlig utveckling
5.1 Betydelsen av att kunna kommunicera
Ur temat ”Betydelsen av att kunna kommunicera” framkom det två subteman: ”Att ha olika strategier för att kunna kommunicera” och ”Svårigheter att vårda vid bristande
kommunikation”. Sjuksköterskor framhöll vikten av att kunna kommunicera med patienter för att kunna vårda utifrån deras unika behov men vid avsaknad av ett gemensamt språk uppstod det svårigheter att vårda dessa patienter.
5.1.1 Att ha olika strategier för att kunna kommunicera
Sjuksköterskor erfor att vården var beroende av en fungerande kommunikation med patienter. Genom samtal fick de möjlighet att ta del av patienters behov. Det fanns en vilja över att kunna kommunicera med patienter även om det inte fanns ett gemensamt språk. De ansträngde sig i möten med patienter och använde olika tillvägagångssätt för att möjliggöra för en kommunikation (Azam Ali & Watson, 2017; Coleman & Angosta, 2016; Plaza del Pino, Soriano, & Higginbottom, 2013):
Making the patient feel comfortable within the hospital environment whether it is through the use of education, humor, hugs or hand holding is important to me… I worry about taking good care of them. I think, in the end we can take care of the body because we can taught to take care of the body. Yet, so much of taking care of the body is taking care of the mind as well. So, I worry about my deficiencies rather than their limited English (Coleman & Angosta, 2016, s. 684).
Olika kreativa tillvägagångssätt användes för att öka en förståelse för varandra i vården. Det framkom att de bland annat använde bilder och konstverk. Bilder och konstverk erfors av sjuksköterskor som ett sätt för att förbättra kommunikationen. Bilder och konstverk var ett tillvägagångssätt för att införa en säkerhet för patienter och visa att de bryr sig om dem trots avsaknad av ett gemensamt språk (Hemberg & Vilander, 2017).
Kroppsspråk var ytterligare ett tillvägagångssätt för att förmedla sig i vården. Kroppsspråket möjliggjorde för sjuksköterskor att göra individuella bedömningar och utvärderingar av patienters vård (Coleman & Angosta, 2016; Hemberg & Vilander, 2017; Jones, 2008; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013; Plaza del Pino et al., 2013). Sjuksköterskor kunde även förmedla omvårdnadsåtgärder till patienter genom kroppsspråket och
ansiktsuttryck. Sjuksköterskor erfor att det var viktigt att observera patienters ansiktsuttryck och kroppsspråk vid omvårdnadsåtgärder. När de var observanta på patienters ansiktsuttryck och kroppsspråk visade de för patienter att de ville dem väl och ett ömsesidigt förtroende kunde utvecklas (Hemberg & Vilander, 2017). Att kunna några ord på patienters språk påverkade samtalet likväl som relationen med dem. Kunde sjuksköterskor några ord på patienters språk delade patienter med sig mer om sig själva. De isolerade ord från meningar för att uppmärksamma patienter på det centrala i samtalets innehåll (Jones, 2008; McCarthy et al., 2013):
I´ve always noticed that in any care with a Hispanic patient, the minute I say something in Spanish.. a light comes on. Immediately their eyes (say) oh, you can speak with me, even though it´s not much. And it almost immediately turns into, I don´t (want to) say a jovial mood (but) they start laughing and smiling and all of sudden, there´s a connection. They recognize that, and I do, too (Jones, 2008, s. 202).
De var tacksamma över de tolktjänster som fanns att tillgå på deras arbetsplatser. Tolktjänsterna möjliggjorde att samtal kunde genomföras mellan sjuksköterskor och
patienter. Möjligheten till att samtala påverkade vården likväl som att förmågan att samtala påverkade relationen mellan dem (Azam Ali & Watson, 2017; Hemberg & Vilander, 2017; Ian et al., 2016; Jones, 2008; McCarthy et al., 2013):
I feel lucky that we have easily accessible interpreters to communicate with non-English speakers. I feel this really enhances the care we can provide not only being able to gain a true understanding of the families concerns but also to inform them of what is going on and keep them a member of the healthcare team (Ian et al., 2016, s. 259).
Tolktjänster användes för att föra en dialog och tillhandahålla en säker vård för patienter under den pågående patientvården. Genom tolk kunde sjuksköterskor förklara för patienter varför de var på sjukhuset och hur vården skulle utformas tillsammans (Azam Ali & Watson, 2017; Hemberg & Vilander, 2017; McCarthy et al., 2013). Tolktjänster användes i olika
former, både med en fysiskt närvarande tolk och över telefonen för att samtala med
patienter. Men sjuksköterskor föredrog att använda tolk som var fysiskt närvarande i vården (Coleman & Angosta, 2016; Ian et al., 2016; McCarthy et al., 2013). De använde även
patienters familjemedlemmar som översättare för att möjliggöra ett samtal. När patienters familjemedlemmar hjälpte patienter att förmedla sig kunde sjuksköterskor få reda på mer om dem och vården underlättades (Hemberg & Vilander, 2017; Jones, 2008; McCarthy et al., 2013; Nielsen & Birkelund, 2009). En lugn miljö och ansträngningar var två förutsättningar som gav möjligheter till att kommunicera med patienter i vården. Även om sjuksköterskor inte talade patienters språk ville de förmedla till patienter att de såg dem. De ville inge ett hopp för patienter genom att vara närvarande och visa empati. De erfor det viktigt att inte glömma bort patienters återhämtning eftersom interaktionerna lätt blev ansträngda och energikrävande när ett gemensamt språk saknades (Hemberg & Vilander, 2017).
5.1.2 Svårigheter att vårda vid bristande kommunikation
Dagliga samtal påverkades när det inte fanns ett gemensamt språk. När dagliga samtal blev påverkade försvårades en interaktion och relation med patienter (Degni, Souminen, Essén, Ansari, & Vehvailäinen-Julkunen, 2011; McCarthy et al., 2013; Sevinc, 2017). När det inte fanns ett gemensamt språk blev samtalets spontanitet och innehåll begränsade. Samtalen blev även komplicerade och ansträngda och erfors som obekväma av sjuksköterskor (Azam Ali & Watson, 2017; McCarthy et al., 2013). När det inte fanns ett gemensamt språk
försvårades en förståelse för varandra i vården och det blev svårt att bygga en relation med varandra. Sjuksköterskor erfor att patienter hade svårigheter att uttrycka sina behov och förstå instruktioner både muntligt och skriftligt. Likväl hade sjuksköterskor svårt att utföra vård när de inte kunde uttrycka sig till patienter. Vård av patienter tog längre tid på grund av svårigheter att uttrycka sig till varandra (Azam Ali & Watson, 2017; Coleman & Angosta, 2016; McCarthy et al., 2013; Sevinc, 2017). Vården var mer tidskrävande än vid vård av patienter som talade samma språk som sjuksköterskor. Det tog längre tid att ge information till dem. De avsatte mer tid och resurser i vården för patienter och andra patienter fick därmed mindre tid. Utmaningar i tidshantering och resurstillgänglighet erfors som
frustrerande och irriterande (Azam Ali & Watson, 2017; Coleman & Angosta, 2016; Ian et al., 2016; Nielsen & Birkelund, 2009). Det fanns svårigheter att ordna möten med patienter. De erfor att patienter inte förstod instruktioner i samband med bokning av möten. Det var dessutom svårt att ordna möten med en närvarande tolk på grund av en bristande resurstillgänglighet av tolktjänster (Azam Ali & Watson, 2017). Den bristfälliga
resurstillgängligheten och bristen på kontinuitet av tolktjänster påverkade möjligheten till att samtala med patienter (Azam Ali & Watson, 2017; McCarthy et al., 2013; Sevinc, 2017): ”It’s difficult to arrange an interpreter even through a telephone during the night or out of hours and this often makes it very difficult to communicate with the patient and we have to find other ways of doing so” (Azam Ali & Watson, 2017, s. 1156). Integritets- och
sekretessrelaterade frågor var utmaningar i samtal när tolk var närvarande och påverkade patienters bekvämlighet (Azam Ali & Watson, 2017; McCarthy et al., 2013). Sjuksköterskor erfor en tveksamhet över att tolk inte översatte medicinsk terminologi rätt. De var oroliga att översättningen skulle bli fel och resultera i felaktig information till patienter (Azam Ali & Watson, 2017; Jones, 2008; McCarthy et al., 2013). Det fanns svårigheter att använda
tolktjänster via telefon på grund av avsaknad av fysisk närvaro. Det var också svårt att använda tolktjänsten när patienter hade en hörselnedsättning (Azam Ali & Watson, 2017; Jones, 2008).
När tolktjänster inte var tillgängliga användes familjemedlemmar som översättare, dock fanns svårigheter att använda dem. Det fanns en oro att översättningen från en
familjemedlem inte skulle bli korrekt på grund av att familjemedlemmen inte förstod informationen korrekt (Degni et al., 2011; Jones, 2008; Nielsen & Birkelund, 2009): ”You can’t always rely on whoever comes in with them to interpret correctly as far as medical [information] because I don’s know if they’re communicating what I’m telling them [and] I have no way to check that” (Jones, 2008, s. 201). Sjuksköterskor erfor att barn användes som översättare vilket var frustrerande. De ansåg att barnen inte borde förstå eller veta allt och det var därför svårt att använda dem som översättare i vården (Degni et al., 2011; Nielsen & Birkelund, 2009).
5.2 Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald
Ur temat ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald” framkom tre subteman: ”Att vara kulturmedveten”, ”Att ha otillräcklig kulturell kunskap” och ”Att genomgå en personlig utveckling”. Det framkom att patienter ofta hade en annan kultur i samband med ett annat språk där det fanns en otillräcklig kulturell kunskap hos sjuksköterskor. I samband med vården av dessa patienter utvecklade sjuksköterskor en förmåga att se de kulturella behoven hos patienter.
5.2.1 Att vara kulturmedveten
Patienter med en annan språklig bakgrund hade många gånger även en annan kulturell bakgrund. Förutom att hantera olikheter i språk behövde sjuksköterskor ge en kulturell lämplig vård utifrån patienters unika behov. De ville göra det som blev bäst för patienter (Coleman & Angosta, 2016; Hemberg & Vilander, 2017; Ian et al., 2016; Jones, 2008; Nielsen & Birkelund, 2009; Plaza del Pino et al., 2013): ”The language barrier is huge, and often so is the cultural barrier. We have patients from India, Ethiopia – they have cultural values and needs that are different from a family that’s from our state” (Ian et al., 2016, s. 259).
Patienter från olika kulturer uttryckte sig på olika sätt. Det fanns en skillnad i hur patienter uttryckte smärta eller uppfattade sin sjukdom. Det sociala beteendet och betydelsen av respekt för andra människor skiljde sig åt i olika kulturer. Familjernas storlek och familjens betydelse grundades i patienters kulturella bakgrund (Jones, 2008; Nielsen & Birkelund, 2009; Plaza del Pino et al., 2013; Sevinc, 2017). Det var viktigt att involvera patienters familjer i vården eftersom familjerna kunde uppmuntra dem till ett bättre humör. Familjens delaktighet kunde även medföra en säkerhet och ett lugn hos patienter (Hemberg & Vilander, 2017). Patienter var unika utifrån deras kulturella bakgrund men inte mer problematiska än patienter från sjuksköterskors egen kultur (Jones, 2008; Nielsen & Birkelund, 2009; Plaza del Pino et al., 2013; Sevinc, 2017). För att visa för dem att de ville anpassa vården efter deras kulturella behov erbjöds skriftlig information och tolk på deras språk (Jones, 2008).
Sjuksköterskor uppmuntrade patienter att berätta om sig själva för att lära känna dem och därmed kunna visa respekt. Information från och om patienter var en viktig aspekt för att bygga en relation med dem. En ömsesidig respekt och förståelse för varandras kulturer var viktigt för att etablera en relation och skapa ett förtroende. Sjuksköterskor erfor att ibland behövde både de och patienter anpassa sig i vården för att de kulturella behoven skulle kunna tillgodoses (Coleman & Angosta, 2016; Degni et al., 2011; Hemberg & Vilander, 2017; Ian et al., 2016; Plaza del Pino et al., 2013): ”A good caring relationship is based on mutual understanding, respect and affirming the culture” (Hemberg & Vilander, 2017, s. 825).
Sjuksköterskor erfor att patienters värdering av kulturens betydelse var individuell (Hemberg & Vilander, 2017).
5.2.2 Att ha otillräcklig kulturell kunskap
Sjuksköterskor erfor att många problem som skylldes på olikheter i språk ofta grundade sig i otillräcklig kulturell kunskap. Otillräcklig kunskap om kulturella skillnader och behovet att utföra vård efter patienters kultur bidrog till att missförstånd i vården uppstod (Plaza del Pino et al., 2013): ”I think it is the ignorance not knowing their culture, we do things our way, regardless of whether they like it or not, or is beneficial for them, we just go ahead and serve a pork-free diet” (Plaza del Pino et al., 2013, s. 6). Sjuksköterskor erfor att det förekom kulturella attitydsproblem och fördomar hos sjuksköterskor i vården av patienter med en annan kulturell och språklig bakgrund. Attityden påverkade förmågan att etablera en relation med patienter (Degni et al., 2011; Plaza del Pino et al., 2013; Sevinc, 2017). Patienters
uppfattningar om vad vården skulle tillhandahålla skiljde sig åt beroende på deras kulturella bakgrund. Förmågan att ge vård påverkades av patienters uppfattning och kunde bli
komplicerad. De gav exempel om att inom vissa kulturer ville kvinnliga patienter inte ta emot vård av manliga sjuksköterskor. Sjuksköterskor erfor även att tidsuppfattning skiljde sig åt inom olika kulturer. Patienter från en annan kultur kunde komma en timme senare än bestämt till ett möte för att de inte såg tiden som bindande (Degni et al., 2011; Sevinc, 2017).
5.2.3 Att genomgå en personlig utveckling
Sjukhusen tillhandahöll resurser som tolktjänster, språkkurser för vårdpersonal och tvåspråkiga informationsbroschyrer för att möjliggöra en kulturell och språklig anpassad vård. Genom att tillhandahålla resurser i vården uppmärksammades patienters unika behov. Genom att vårda patienter från en annan kultur utvecklades den kulturella kompetensen och en medvetenhet om den egna kulturella bakgrunden (Ian et al., 2016; Jones, 2008): ”It makes you a more aware of different cultures and the needs of the population we serve” (Ian et al., 2016, s. 259). Genom att vårda patienter som inte talade samma språk som dem, utvecklades även en förmåga att identifiera patienters kulturella behov. Deras uppfattning och attityd för patienter förändrades och de genomgick en personlig utveckling. De blev mer medvetna om sin egen karaktär, önskningar och känslor. Utvecklingen i attityden bidrog till att de tänkte annorlunda om patienter med en annan kulturell och språklig bakgrund och en ömsesidig förståelse kunde utvecklas. Deras självmedvetenhet stärktes och de blev mer förstående och tålmodiga för patienter (Ian et al., 2016; Plaza del Pino et al., 2013).
6
DISKUSSION
Nedan presenteras en metod-, resultat- och etikdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodvalet och tillvägagångssättet under examensarbetet. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot bakgrunden. Diskussionsavsnittet avslutas med en etikdiskussion.
6.1 Metoddiskussion
För att kunna besvara examensarbetets syfte var en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt användbart. En kvalitativ metod syftar till att studera erfarenheter av ett visst fenomen. Det induktiva förhållningssättet utgår ifrån levda erfarenheter som i diskussionen ställs emot en teori (Henricson & Billhult, 2017). Kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt möjliggjorde att sjuksköterskors erfarenheter kunde beskrivas. Valet av ett induktivt förhållningssätt baserades på att resultatet inte skulle grunda sig i en teori som det gör vid ett deduktivt förhållningssätt. Examensarbetet utformades efter en litteraturstudie. Genom en litteraturstudie kan kunskapsläget i ett visst område beskrivas (Forsberg & Wengström, 2013). En annan möjlig metod för att besvara examensarbetets syfte hade varit en empirisk studie. Men i relation till den tidsbegränsning som fanns för
examensarbetet valdes inte metoden. Att utföra en empirisk studie skulle kunna anses som en svaghet eftersom det geografiska området skulle varit begränsat i det aktuella
examensarbetet. I litteraturstudien inkluderades däremot ett större geografiskt område. Sjuksköterskors förhållningssätt och erfarenheter ser olika ut runt om i världen. Det anses som en styrka att vidga perspektivet för att ta del av andra sjuksköterskors erfarenheter och inte bara från sjuksköterskor i Sverige. Artikelsökningarna utfördes till en början i CINAHL Plus för att sedan fortsätta i PubMed. Flera av artikelsökningarna i PubMed gav resultat i redan påträffade artiklar från CINAHL Plus vilket kan ses som en styrka. Det ökar
trovärdigheten att samma artiklar återfanns i olika databaser (Henricson, 2017). Pålitlighet är ett kriterium för kvalitativa studier och påvisar förtroendet till sanningen i studien (Polit & Beck, 2012). Genom att söka efter artiklar i flera olika databaser ökar möjligheten att hitta flera artiklar vilket också är en styrka i sig. Att utföra artikelsökningar i fler än en databas ökar trovärdigheten av examensarbetet men trovärdigheten hade ökat ännu mer om artikelsökningarna hade utförts i ytterligare flera databaser. CINAHL Plus innehåller vårdvetenskapliga artiklar medan PubMed huvudsakligen innehåller medicinska artiklar men även en del vårdvetenskapliga artiklar (Östlundh, 2017). En svårighet med att söka artiklar i PubMed var att det resulterade i många medicinska artiklar.
En förutsättning för examensarbetet var att det fanns vetenskapliga artiklar för det aktuella problemområdet. Det visade sig vara problematiskt då det framkom träffar inom fel kontext. Artikelsökningarna resulterade i exempelvis vårdcentraler och ambulanssjukvård. Flera träffar omfattade barn, specialistsjuksköterskor och samlingsbegreppet vårdpersonal. I flera av artiklarna som innehöll begreppet vårdpersonal kunde sjuksköterskors erfarenheter inte urskiljas. Anledningen till att sökningarna resulterade i dessa artiklar berodde på att sökordet ”nurse” användes. ”Nurse” på engelska betyder och inkluderar förutom
kan skapa problem på grund av att det engelska ordet inte alltid har samma innebörd som det svenska ordet (Kjellström, 2017). För att exkludera vissa artiklar som sökningarna gav träffar på skulle den booleska termen NOT tillämpats mer. Detta hade kunnat resulterat i att artiklar om exempelvis barn inte fanns i sökresultatet. Att använda booleska termer medför att sökområdet blir mer specifikt. För att hitta relevanta artiklar behöver olika kombinationer av sökorden prövas (Östlundh, 2017). Den problematiska artikelsökningen medförde att en bibliotekarie togs till hjälp. En bibliotekarie kan hjälpa till med frågor och problem som uppstår under artikelsökningen (Östlundh, 2017). Bibliotekarien bistod med hjälp kring artikelsökningar genom att ge råd om sökord och hur sökorden kunde kombineras. I slutet av artikelsökningarna användes trunkering vid sökning av order ”nurs*”. Genom att använda en trunkering på ett sökord kan flera böjningar av sökordet inkluderas (Polit & Beck, 2012). Till exempel kan ordet nurs* inkludera både nurse och nursing (Östlundh, 2017). Skulle
artikelsökningarna gjorts om skulle trunkering använts mera vilket hade kunnat lett till en bredare sökning. Urvalsprocessen är tydligt beskriven i metoden. Att beskriva
urvalsprocessen stärker överförbarheten i examensarbetet (Henricson, 2017). Överförbarhet innebär att fynden i examensarbetet går att överföra till andra grupper (Polit & Beck, 2012). Flera sökningar är utförda med få antal valda artiklar per sökning till examensarbetet. Det är sällan att en enda sökning medför att alla artiklar man letar efter fyller behovet (Östlundh, 2017). Inklusion- och exklusionskriterier behöver vara tydliga i urvalet av artiklar. Men ibland kan kriterierna medföra svårigheter att hitta relevanta artiklar (Friberg, 2017). Två av de valda artiklarna är från år 2008 och år 2009 vilket kan anses som en svaghet eftersom artiklarna är äldre än tio år och ingår därmed inte i inklusionskriterierna. Undantaget för de två äldre artiklarna baserades utifrån deras innehåll och dess relevans för examensarbetet. Enbart artiklar som var peer reviewed inkluderades till examensarbetet vilket stärker trovärdigheten. Peer review utförs av andra forskare inom samma område. Peer review av artiklar har till syfte att bedöma om artiklarna förmedlar ny kunskap och om den redovisar god forskning innan publikation. Granskarna kan göra felbedömningar vilket innebär att läsaren måste göra en egen bedömning (Segersten, 2017). Artiklarna kvalitetsgranskades innan de valdes ut till examensarbetet, både individuellt och sedan tillsammans. Artiklar påverkar examensarbetets resultat och resultatets trovärdighet och bör därför granskas (Henricson, 2017). Alla artiklar var av hög kvalitet och kunde svara på examensarbetets syfte vilket ökar trovärdigheten och giltigheten. Giltigheten syftar till att visa i vilken grad studier är välgrundade och korrekta (Polit & Beck, 2012). En svaghet i granskningen är att enbart en mall för kvalitetsgranskning har använts. För att öka trovärdigheten ytterligare i
examensarbetet kunde flera mallar använts.
Deltagarna i tre av de valda artiklarna var sjuksköterskor men även andra deltagare. I två av dessa artiklar framgick det tydligt vad som var sjuksköterskornas erfarenheter. Men det var inte lika tydligt i den tredje artikeln. I den tredje artikeln var alla deltagare sjuksköterskor men två av sju sjuksköterskor var specialiserade inom psykiatrin. Artikeln berör dock inte specialistsjuksköterskornas specifika kontext. En av de valda empiriska artiklarna var av deduktiv design med utgångspunkt ur Katie Erikssons omvårdnadsteori. Detta är beaktat genom att artikeln lästes flera gånger och att nyckelfynden valdes med extra stor
noggrannhet. Det kan finnas en risk att Erikssons teori lyser igenom i vissa delar av examensarbetets resultat på grund av denna artikel. För att examensarbetets resultat ska
vara överförbart behöver resultatet vara tydligt beskrivet och trovärdigheten säkrad
(Fridlund & Mårtensson, 2017). Trovärdigheten ökar genom att examensarbetet är skrivet i par. Samtliga artiklar lästes var för sig ett flertal gånger innan nyckelfynd togs ut.
Nyckelfynden togs till en början ut individuellt för att sedan bearbetas tillsammans. Processen av att ta ut nyckelfynden genomfördes ett flertal gånger för att inte missa
potentiella nyckelfynd. Efter varje bearbetning av artiklarna upptäcktes nya nyckelfynd och en större förståelse för innehållet skapades. Under processens gång när nyckelfynden bearbetades fanns det en öppen dialog om förförståelsen för att inte tolka innehållet. Det fanns en svårighet i att inte tolka innehållet och en osäkerhet om förståelsen för nyckelfynden grundade sig i nyckelfyndens innehåll eller i förförståelsen. Dialogen inkluderade även andra studenter och handledare vilket hjälpte till under tankeprocessen i analysen.
Examensarbetets trovärdighet och pålitlighet ökar genom att föra dialoger i
handledningsgrupper under analysen. Oavsett hur mycket förförståelsen har diskuterats kommer den påverka resultatet på ett eller annat sätt (Henricson, 2017).
6.2 Resultatdiskussion
Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talade samma språk som sjuksköterskan. Resultatdiskussionen utgår ifrån
examensarbetets två teman: ”Betydelsen av att kunna kommunicera” och ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald”. Resultatet visade att sjuksköterskor erfor att
kommunikation var viktigt för att de skulle kunna ge en säker och god vård. Travelbee (1971) lyfter i hennes omvårdnadsteori att kommunikation är sjuksköterskors viktigaste redskap. Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2017) menar att en
kommunikationsöverföring i vården bör vara säker för patienter. Det kan även lyftas i relation till det som tidigare forskning framhöll. Det framkom från McCabe (2004) att
patienter erfor att kommunikation var viktigt för att de skulle kunna känna ett välbefinnande men även för att uppleva en säkerhet. Tidigare forskning visade samtidigt att vid avsaknad av ett gemensamt språk påverkades kommunikationen negativt för patienter och de erfor en sårbarhet samt ensamhet när de inte kunde kommunicera med vårdpersonalen (Björk Brämberg et al., 2010). Resultatet visade att sjuksköterskor erfor svårigheter med att vårda och skapa en relation med patienter där det inte fanns ett gemensamt språk och när
kommunikationen var påverkad. Detta kan även kopplas till Travelbees (1971) omvårdnadsteori där hon menar att kommunikation lägger grunden för ett samspel.
Kommunikationen kan bli både användbar likväl som den kan bli oanvändbar för patienter. Tidigare forskning visade att patienter erfor ett bristfälligt engagemang och inflytande i sin vård när det fanns en påverkad kommunikation (Björk Brämberg et al., 2010). Samtidigt visade resultatet att sjuksköterskor försökte göra patienter delaktiga i vården trots
avsaknaden av ett gemensamt språk. Sjuksköterskor försökte göra patienter delaktiga genom att visa en vilja att kommunicera med dem. Att sjuksköterskor försökte göra patienter
delaktiga i sin vård kan dras parallellt till Patientlagen (SFS 2014:821) som fastslår att
patienter ska vara delaktig i vården. Vilket kan jämföras med det Travelbee (1971) menar med att kommunikation möjliggör för sjuksköterskor att tillgodose patienters omvårdnadsbehov. I resultatet framkom det svårigheter med att kommunicera med patienter, trots detta gjorde
sjuksköterskor ansträngningar för att kunna tillgodose deras behov. Det som belystes från tidigare forskning och som kan kopplas till sjuksköterskors vilja att kommunicera med patienter är att patienter erfor ett välbefinnande när vårdpersonalen visade denna vilja (Vaismoradi et al., 2011). Det framkom i resultatet att sjuksköterskor erfor svårigheter med att uttrycka sig till patienter och de erfor även att patienter hade svårt att uttrycka sina behov till dem. I likhet med tidigare forskning framhävde patienter en svårighet att kommunicera med vårdpersonalen och att uttrycka sina behov (Maneze et al., 2016). Svårigheter i att inte kunna kommunicera och därmed inte kunna uttrycka sina behov kan bli problematiskt relaterat till det Travelbee (1971) menar med att kommunikationen är en förutsättning för att kunna fastställa patienters behov och att tillgodose dessa. Svårigheter med
kommunikationen kan även ses problematiskt utifrån det Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2017), Patientlagen (SFS 2014:821) samt HSL (SFS 2017:30) framhåller med att vården ska utformas i samverkan med patienter. Det kunde även ses i relation till det Travelbee (1971) förklarar om att en mellanmänsklig relation krävs för att kunna genomföra omvårdnad. Sjuksköterskor ansvarar för att etablera relationen men det krävs ett ömsesidigt engagemang. Dock så framhävde resultatet att sjuksköterskor hade en försvårad förståelse när ett gemensamt språk saknades.
Vid avsaknad av ett gemensamt språk framkom det från resultatet olika strategier sjuksköterskor använde sig av för att möjliggöra för en kommunikation med patienter. Travelbee (1971) menar att vid varje möte med en individ sker en kommunikation. Det framkom från resultatet att kroppsspråk och tolktjänster var två viktiga och hjälpsamma faktorer. Någonting som Travelbee (1971) hävdar som kan likställas till detta är att
sjuksköterskor ska sträva efter meningsfulla konversationer med varje individ som de möter. Att kroppsspråk var ett sätt att förmedla sig vid avsaknad av ett gemensamt språk framkom från både resultatet och tidigare forskning i Abdelrahim et al. (2017) och Becker (2008). Patienter uppgav att kroppsspråket bör tas på allvar och ses som viktigt (Björk Brämberg et al., 2010; Hadziabdic et al., 2009). Patienter uppgav dessutom att vid avsaknad av ett gemensamt språk kunde kroppsspråket bli mer uppmärksammat av dem (Patriksson et al., 2019). Resultatet visade dessutom att sjuksköterskor erfor det viktigt för dem att de
observerade patienters kroppsspråk när de inte delade samma språk. Sjuksköterskor bör enligt Travelbee (1971) vara medvetna om individers kroppsspråk och tolka deras beteenden vid icke verbal kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskor erfor att deras
användning av kroppsspråk tillämpades med syfte att göra bedömningar av patienter och planera för vården. Samtidigt framkom det av patienter att kommunikationen kunde bli komplicerad när det fanns svårigheter i att förstå vårdpersonalens kroppsspråk (Becker, 2008). Travelbee (1971) menar i sin omvårdnadsteori att en felaktig kommunikation kan förstärka patienters ensamhet och isolering.
Den andra hjälpsamma och viktiga faktorn som framkom i resultatet var tolktjänster. Tolk användes för att möjliggöra för en förståelse för varandra och för att förmedla sig, vilket framkom från både resultatet och i Björk Brämberg et al. (2010). Utöver objektiva data som sjuksköterskor kunde samla in med sina sinnen behövs även subjektiva data för att få en förståelse för individers erfarenheter (Travelbee, 1971). Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenhet var att tolktjänster var användbara vilket även framkom i Hadziabdic et al. (2009) och Lin et al. (2015). Resultatet visade även att sjuksköterskor erfor en påverkan på
patienters integritet och sekretess när en tolk var närvarande. Trots att en tolk kunde
möjliggöra för en dialog som resultatet framhöll, framkom det dock i Hadziabdic et al. (2009) att patienter erfor att ett intrång i integriteten och en känsla av att vara beroende kunde uppstå. Patienters känsla av att vara beroende kan kopplas till det Travelbee (1971) menar om att ett lidande kan uppstå vid en känsla av ett minskat egenvärde. Ett lidande kan även
uppstå när någonting betydelsefullt går förlorat. I detta fall kan det likställas med att
patienter inte kunde vara självständiga. Det är någonting som bör tas på allvar i och med att det finns lagar som fastslår att vården ska byggas på respekt och att patienters integritet ska beaktas (HSL, SFS 2017:209; Patientlag, SFS 2014:821). Resultatet visade att sjuksköterskor föredrog att använda en fysiskt närvarande tolk istället för en tolk över telefonen vilket även patienter i Hadziabdic et al. (2009) föredrog. Anledningen till att sjuksköterskor och
patienter föredrog en fysiskt närvarande tolk var att den fysiska kontakten försvann vid användning av en tolk över telefonen. Travelbee (1971) menar att ansiktsuttryck och
kroppsspråk också är en del i kommunikationen. Resultatet visade att vid användning av tolk över telefonen gick sjuksköterskor miste om dessa fördelar. Patienter i Hadziabdic et al. (2009) uppgav dessutom att förtroendet för tolken påverkades av tolkens kroppsspråk. Samtidigt uppgavs en fördel med att använda en tolk över telefonen i Hadziabdic et al. (2009) gällande anonymiteten i samband med känsliga ämnen eller vid fysiska
undersökningar. Detta kan ses som en fördel i och med att Travelbee (1971) menar att alla människor är unika och har unika behov. Likväl som HSL (SFS 2017:30) fastslår att vården ska bygga på en säkerhet för patienter. Resultatet visade att sjuksköterskor ville göra det som blev bäst för patienter. Enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2017) ska även sjuksköterskor tillgodose patienters behov.
Resultatet visade att sjuksköterskor erfor en osäkerhet om tolken översatte allt rätt och om tolken hade en utbildning och kunskap i den medicinska terminologin. Detta påpekades även från tidigare forskning där det även fanns en oro hos patienter gällande detta (Hadziabdic et al., 2009; Patriksson et al., 2019). Resultatet belyste en bristfällig tillgänglighet av
tolktjänster vilket även påvisades från Becker (2008) och Lin et al. (2015). Resultatet visade att sjuksköterskor tog hjälp av patienters familjemedlemmar som översättare. Likväl
framkom det från tidigare forskning att patienter tog hjälp av sina familjemedlemmar som översättare (Hadziabdic et al., 2009; Maneze et al., 2016). Patienter lyfte en fördel med detta genom att de även fick ett känslomässigt stöd av familjemedlemmarna i samband med översättningen (Hadziabdic et al., 2009). Familjemedlemmarnas delaktighet i vården kan relateras till Patientlagen (SFS 2014:821) som fastslår att närstående ska ges möjlighet till att vara delaktiga i vården. Resultatet visade att sjuksköterskor erfor en problematik med
användningen av familjemedlemmar som översättare. De erfor en extra stor problematik med att använda barn som översättare eftersom de inte borde förstå allt. Dessutom skriver Socialstyrelsen (2018) att använda barn som översättare medför att ett orimligt ansvar sätts på barnet. Resultatet visade att sjuksköterskor även erfor en oro över att
familjemedlemmarna inte översatte allt korrekt. Om översättningen inte blir rätt kan det ses som ett problem i relation till det Kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (2017) menar med att patienters berättelse lägger grunden för alla vårdmöten.
Socialstyrelsen (2018) skriver även att patientsäkerheten och rättssäkerheten förbises när en anhörig översätter. Vid avsaknad av en tolk uppger patienter att de räknar med att deras
