Delaktighet och inflytande i undervisningen

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Examensarbete

Delaktighet och inflytande i

undervisningen

Participation and influence in

education

Madonna Mezher Alexandra Nordin

Lärarexamen 210 hp Examinator: Åse Piltz Barn – och ungdomsvetenskap Handledare: Pierre Wiktorin 2013-11- 08

3

Förord

Vi vill tacka lärarna och eleverna som har deltagit i vårt examensarbete och för att vi har fått ta del av deras tankar och synpunkter. Vi vill även tacka vår handledare Pierre Wiktorin för ett stöd under examensarbetet.

Vi har hela tiden arbetat tillsammans under både examensarbetet och projektplanen. Vi båda har gjort observationer och intervjuer tillsammans och därefter transkriberat det gemensamt. Under hela examensarbetet har samarbetet mellan oss fungerat bra, och båda har tagit lika stort ansvar.

4

Sammanfattning

Syftet med vårt examensarbete är att vi har tagit reda på hur lärarna arbetar för att öka elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande. Genom observationer och intervjuer har vi försökt få svar på följande; Hur arbetar lärare i skolan för att öka

elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen? Hur upplever lärarna skillnaden mellan begreppen delaktighet och inflytande? Vilka möjligheter har eleverna och vilka möjligheter har de inte till delaktighet och inflytande i undervisningen? Vi har under

vårt examensarbete använt oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat och observerat ett urval lärare och elever på två skolor som ligger i södra Sverige. Därefter har vi transkriberat och analyserat det insamlade materialet.

Resultatet vi har kommit fram till är att lärarna uppfattar begreppen delaktighet och inflytande som att eleverna får vara med och bestämma i planeringen och att det är viktigt att de framför sina åsikter. Lärarna som har intervjuats arbetar på olika sätt. Det framkom att lärarna arbetar mycket utifrån läroplanen och att lärarna utgår från elevernas intressen och åsikter. Några lärare påpekade att de har svårt att släppa den styrande kontrollen i undervisningen, medan andra lärare ansåg sig vara väldigt flexibla. Utifrån de observationerna som har gjorts framkom det att lärarnas svar från intervjuerna inte alltid visas i observationerna, dock finns det vissa moment där intervjuer och observationer stämmer överens relativt bra.

Nyckelord: inflytande, delaktighet, makt, demokrati, styrdokument, barnperspektiv och barns perspektiv

5

Innehåll

Sammanfattning ... 4

1 Inledning... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2 Tidigare forskning och teoretiska begrepp ... 9

2.1 Inflytande ... 9

2.2 Delaktighet ... 10

2.3 Maktperspektiv ... 12

2.4 Demokrati ... 13

2.5 Styrdokument ... 14

2.6 Barnperspektiv och barns perspektiv ... 15

2.7 Sammanfattning ... 16 3 Metod ... 17 3.1 Metodval ... 17 3.2 Kvalitativa intervjuundersökningar ... 17 3.3 Kvalitativa observationer ... 19 3.4 Etiska överväganden ... 20 3.5 Urval ... 21 3.6 Genomförande ... 21

4 Resultat och analys ... 23

4.1 Definitioner av begreppen delaktighet och inflytande utifrån lärarna ... 23

4.2 Delaktighet och inflytande är viktigt ... 24

4.3 Planering av undervisningen och arbetssätt ... 25

4.4 Vilka möjligheter ges till eleverna för att få inflytande och bli delaktiga ... 26

4.5 Elevernas åsikter om delaktighet och inflytande ... 27

4.6 Observationer ... 29

6

4.6.2 Rosenskolan ... 31

4.6.3 Tulpanskolan och Rosenskolan ... 32

5 Diskussion & slutsatser ... 34

6 Bilagor ... 37

6.1 Bilaga 1. Infobrev till vårdnadshavare ... 37

6.2 Bilaga 2 Intervjufrågor till lärare ... 38

6.3 Bilaga 3 Intervjufrågor till elever ... 39

7

1 Inledning

Per sitter i klassrummet på sin stol och lyssnar på när läraren berättar om stenåldern. Då börjar Johan gå runt i klassrummet och leta efter papper. Läraren säger ingenting då utan fortsätter att berätta om stenåldern. Johan blir lite högljud och då säger läraren att han får sätta sig på sin plats. Johan säger då att han vill hämta ett papper och rita under tiden han lyssnar på berättelsen. Per håller med och säger att de vill han också. Läraren säger då att de ska vara tysta och sätta sig ner och ”lyssna nu på det jag berättar” säger läraren med sträng röst.

Den här händelsen har utspelat sig i en av observationerna och vi anser att det är ett tydligt exempel som pågår ständigt i undervisningen. Det har tydligt visat sig i observationen att eleverna är intresserade av stenåldern. Men läraren avbryter det snabbt och tycker att eleverna ska sätta sig vid sina platser och vara tysta. Hon utgår inte från vad eleverna vill och ändrar inte på undervisningen. Läraren i observationen ger inte möjligheter till eleverna så att de kan vara delaktiga och få ett inflytande. Utan hon förklarade klart och tydligt för eleverna att det är hon som bestämmer och att eleverna ska sitta helt tysta. Under vår lärarutbildning har det gång på gång betonats hur viktigt det är med delaktighet och inflytande i skolan.

Vi anser att det vi har undersökt i vårt examensarbete är yrkesrelevant eftersom precis som exemplet ovan så förekommer det ofta att läraren bestämmer det mesta i undervisningen och ger inte eleverna möjligheter till att vara delaktiga och få ett inflytande. Samtidigt som det står i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011 att elever ska ges möjligheter till att vara med och bestämma och

påverka i undervisningen (Lgr 11:15). I vårt framtida yrke kommer vi att ha en stor nytta av vårt examensarbete eftersom det är viktigt att eleverna får möjligheter till att bli delaktiga och få ett inflytande. Vi som blivande lärare ska arbeta gemensamt med eleverna och inte bestämma allt i undervisningen. Vårt examensarbete handlar om hur delaktighet och inflytande gestaltar sig i undervisningen i två grundskolor. Skolorna vi har valt ligger i två städer i södra Sverige. Undersökningsområdet finner vi intressant och vi har därför valt att undersöka hur det fungerar i praktiken.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med examensarbetet är att utifrån ett urval lärare samt elever få svar på hur lärarna arbetar för att främja elevernas delaktighet och inflytande. Genom observationer och intervjuer har vi tagit reda på vilka möjligheter eleverna har till delaktighet och inflytande i undervisningen, samt vilka hinder det finns. Vi har utgått från dessa frågeställningar:

1. Hur arbetar lärarna i skolan för att öka elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen?

2. Vilka skillnader anser lärarna finns mellan begreppen delaktighet och inflytande?

3. Vad anser eleverna om vilka möjligheter de har till delaktighet och inflytande i undervisningen, samt vilka hinder finns?

9

2 Tidigare forskning och teoretiska begrepp

2.1 Inflytande

Elisabeth Arnér och Britt Tellgren, förskolelärare, skiljer på begreppen delaktighet och inflytande och menar att inflytande handlar om att eleverna ska ha möjlighet att påverka sin vardag och att delaktighet ska definieras som att vara med i något som är förutbestämt (Arnér & Tellgren 2006:15). Nina Johannesen och Ninni Sandvik menar att delaktighet och inflytande inte bara handlar om vem som ska bestämma vad, utan det handlar om att alla ska få vara med i en gemenskap (Johannesen & Sandvik 2009:31). De skriver vidare att när det kommer till diskussionen om vad som skiljer begreppen delaktighet och inflytande åt slutar det med att begreppen ofta blir anknutna till det svårtolkade begreppet demokrati (Johannesen & Sandvik 2009:30) Det är viktigt att lärarna planerar undervisningen utifrån elevernas intressen. Arnér menar vidare att det är viktigt som lärare att vara flexibel och kunna ändra planeringen utifrån elevernas intressen. Genom detta kan eleverna praktisera inflytande (Arnér, 2009:14).

I den svenska akademiens ordlista innebär ordet inflytande att ha möjlighet till att påverka (1998:377). Enligt Johannesen och Sandvik handlar inflytande om att eleverna ska ges möjlighet att påverka sin vardag (Johannessen & Sandvik 2010:35). Det har gjorts flera studier och undersökningar kring delaktighet och inflytande. Båda begreppen, delaktighet och inflytande förekommer i litteratur och forskning. I

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det tydligt att

skolan skall informera vårdnadshavarna och eleverna om utbildningens mål, krav som skolan ställer samt vilka skyldigheter och rättigheter som förekommer (2011:8).

Om eleverna ska kunna ta ett personligt ansvar är det viktigt att de får möjlighet att delta både i planering och i utvärdering av undervisningen. Det ska också ges möjligheter till eleverna att välja teman och aktiviteter som rör undervisningen. Om detta ges utvecklas elevernas kunnande om att ta ett eget ansvar, samt att de får inflytande över sin vardag. Helene Elvstrand, universitetslektor i pedagogiskt arbete, nämner att som lärare är det

10

viktigt att man utgår från att eleverna kan och ska kunna ta ett eget ansvar för sitt arbete i skolan (2009:236–237).

Enligt Elvstrand hör inflytande och ansvar ihop. (2009:236–237) Eva Forsberg är prof. i pedagogik och hon skriver i sin avhandling Elevinflytandets många ansikten att det inte förekommer någon enkel beskrivning om vad som menas med elevinflytande och att det bör ses som ett maktbegrepp, samt att begreppet är mångtydligt (Forsberg 2000:129). Med detta menar hon vidare att begreppet makt handlar om att ha möjligheter till att påverka sin undervisning, även om det är avsiktligt eller inte (Forsberg 2000:130).

Mats Danell, universitetslektor i kommunikation och lärande, visar i sin studie På tal

om elevinflytande att lärare gång på gång gör färdiga val innan eleverna har fått

framföra sina åsikter. Det kan till exempel handla om vem de ska sitta bredvid, men det ges inte möjlighet till eleverna att få vara med och planera undervisningen tillsammans med läraren. Genom detta får eleverna inte inflytande i undervisningen.

I en studie, Att komma till sin rätt, gjord av Margareta Aspan, universitetslektor, nämner hon att både elever och lärare ser varandra som ett hinder för att få sin rätt till inflytande. Det är en stor skillnad mellan elevers och lärares syn på inflytande (Aspan 2005:33). Det är en stor skillnad mellan elevers och lärares syn på inflytande eftersom lärarna inte förklarar tydligt vad begreppet inflytande innebär och vilka möjligheter eleverna har för att kunna få ett inflytande i undervisningen.

Vi har under arbetets gång definierat begreppet inflytande och enligt oss innebär det att lärarna ska vara flexibla och vara redo för förändringar i undervisningen. Det är lärarnas ansvar att eleverna får möjlighet att påverka sin vardag. Vår egen definition av inflytande är att man som elev ges chansen att vara med att påverka olika beslut som rör undervisningen. Exempelvis att få välja kring att arbeta med olika ämnen under skoldagen.

2.2 Delaktighet

Enligt Arnér innebär begreppet delaktighet att ta del av något som redan är bestämt av lärarna (Arnér, 2009:14). Delaktighet är även det ett mångtydigt begrepp. Att vara

11

delaktig i undervisningen innebär att kunna göra sin röst hörd och genom detta övar man på demokrati. Eleverna ska få möjlighet att bli demokratiska samhällsmedborgare, och för att nå detta är det viktigt att olika metoder tränas in i undervisningen (Elvstrand 2009:119).

Eva Forsberg (2000) har i sin avhandling, Elevinflytandets många ansikten, visat att enligt lärarna är eleverna delaktiga i undervisningen men det förekommer i praktiken väldigt lite. Eleverna är delaktiga i beslut som rör arbetsformerna, till exempel regler i klassrummet, redovisningar och innehållet i undervisningen. Det framkom i resultatet att eleverna inte var delaktiga i diskussioner om utvärderingen av deras undervisning. Och att elevernas chanser till delaktighet och att utöva inflytande är väldigt små (Forsberg 2000:97). Det framkom också att eleverna anser att det finns tillfällen i skolan där de kan påverka och vara delaktiga. Det är när de får göra sin röst hörd i klass – och elevråd (Forsberg 2000:98). Elvstrand anser att tillfället att bli delaktig som elev i skolan är väldigt begränsad (2009:154).

Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi som arbetar som pedagoger, menar att det är viktigt att lärarna bjuder in eleverna i olika beslut i undervisningen. Genom detta kan lärare och elev ta ett gemensamt ansvar, istället för att läraren ska släppa allt ansvar, eller att eleven inte får utöva delaktighet överhuvudtaget (Åberg & Lenz Taguchi, 2005:65). För att delaktighet skall uppstå menar Ann Ahlberg, forskare inom specialpedagogik, att det är viktigt att läraren ser elevernas olika behov och att de är olika individer med skillnader och likheter (Ahlberg, 2001:10). Ett hinder som kan leda till att eleverna inte får tillfälle till delaktighet och inflytande i undervisningen kan vara det som Louise Sylwander upptäckte i sitt projekt. Hon menar att de vuxna tror att eleverna inte är intresserade av att vara delaktiga i undervisningen (1997:16).

Vi har under arbetets gång definierat begreppet delaktighet och vi menar att det ska finnas möjligheter för eleverna att vara med och bestämma i undervisningen. Läraren ska ge eleverna utrymme att kunna delta i undervisningen, utan att släppa allt ansvar. Det är viktigt med ett demokratiskt ledarskap, eleverna ska få sin röst hörd och vara inkluderade i undervisningen. Undervisningen ska också utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter. Det handlar även om att det ska finnas ett jämlikt samspel mellan lärare och elev.

12

Vår egen jämförelse mellan begreppen är att delaktighet innebär att eleverna ska få vara med och bestämma, samt få säga sina åsikter i undervisningen. Medan inflytande innebär att eleverna ska få vara med och påverka sin skolgång. Det är viktigt att bestämmelser i undervisningen sker gemensamt mellan lärare och elever, i den mån det går.

2.3 Maktperspektiv

Elisabeth Arnér är en pedagog som har arbetat som förskolelärare i ungefär 13 år och hennes fokus ligger på demokrati för barn i förskola och skola. Arnér menar att alla elever precis som de vuxna har samma värde och att ingen ska ha erfarenheter som grundar sig på att man varit underordnad på något negativt sätt (Arnér 2006:102). Arnér och Tellgren, förskolelärare, påpekar att i vårt samhälle förekommer det en dominansordning från de vuxna gentemot elever (1999:280). Arnér och Näsman menar vidare om lärarna förhåller sig till den styrande makten i skolan kommer eleverna aldrig få möjligheter till delaktighet och inflytande (2006:44). Makt är ett intressant perspektiv eftersom det förekommer tydligt i skolan. I undervisningen märks det tydligt att lärarna har mer makt än eleverna.

Allt ledarskap förutsätter en maktutövning. Frohm (2008) är rektor i en skola i Sverige och skriver att förekommer det inte en maktutövning så finns det heller inget ledarskap. I klassrummet pågår en maktkamp mellan lärare och elever om tid eller uppmärksamhet. Läraren kan behöva kämpa för uppmärksamhet från eleverna för att kunna tala inför hela gruppen. Vissa elever kämpar för att få uppmärksamheten riktad mot dem själva. När det kommer till att vara lärare har man en rad olika möjligheter till maktutövning. Lärare bestämmer vem som får vara i klassrummet eller inte, genom att bedöma vad som anses som störande i klassrumsmiljön. Lärarna har makten att sätta betyg, eller omdömen som det heter för eleverna i de yngre skolåren. Det får inte sättas ett omdöme som påverkas av elevens uppförande. Det eleverna strävar efter då är att hålla sig i god relation med sin lärare, just därför att läraren har den makten att sätta omdömen (2008).

Moira von Wright, professor i pedagogik, nämner i sin avhandling Initiativ och

13

delaktighet och välbefinnande, att kännetecken på undervisningssituationen är att

relationen mellan lärare och elev är asymmetrisk. Läraren har makten att styra kommunikationen och kan omedelbart bryta den om läraren anser det är nödvändigt (2009:29).

Enligt Johannesen och Sandvik är överordning och underordning två begrepp som länge använts för att beskriva maktstrukturer. Det finns en föreställning om att den vuxne är överordnad och sätter barnet i en underordnad position (Johannesen & Sandvik, 2009:15). Elisabeth Näsman (1995) nämner att i samhället förekommer det en dominansordning, vilket innebär att den vuxne har en överordnad position gentemot barnet. Detta leder till att den vuxne har försprång till att tolka verkligheten. Näsman skriver vidare att grunden till detta är de vuxnas formella makt, fysiska storlek och styrka gentemot barnen samt kunskaps- och erfarenhetsbaserad auktoritet (Näsman 1995:280). Elisabeth Arnér och Britt Tellgren skriver att det finns en maktordning i barnens och pedagogens relation, där den vuxne överordnar sig eleven, vilket leder till att barnet hamnar i ett beroendeförhållande till den vuxne (2006:44).

2.4 Demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan och det betyder antingen folkstyre eller folkmakt. Dion Sommer, professor i utvecklingspsykologi, anser att demokratisering i vardagslivet innebär att eleverna får utöva delaktighet då de är med och tar beslut (2005:167). Ordet demokratisering innebär att det sker en övergång från en autoritär makt till demokrati som innebär att det finns ett folkstyre eller folkmakt. För att demokratisering skall fungera är det viktigt att det finns respekt mellan elever och lärare och utifrån det bildas det fler möjligheter för delaktighet och inflytande (2005:167).

Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi, pedagog och professor i pedagogik, nämner att ett begrepp som demokrati behöver diskuteras eftersom det tolkas på olika sätt (2005:64). Det är viktigt som lärare att ha ett demokratiskt förhållningssätt gentemot eleverna. Demokrati är ett mångtydigt begrepp och det är inte enkelt att lära ut det till eleverna, utan det handlar om att man bygger upp det tillsammans i undervisningen. Om eleverna ska kunna förstå ett demokratiskt förhållningssätt är det viktigt att lärarna

14

lyssnar på deras olika åsikter och utifrån det kan de två parterna gemensamt ta ett ansvar för att kunna påverka sin vardag i skolan (2005:65).

Enligt Åberg och Lenz Taguchi så är det en självklarhet att lärarna inte ska släppa all ansvar i undervisningen, eftersom det kan leda till stora konsekvenser för både lärare och elever (2005:65). Pia Björklid som bedriver miljöpsykologisk forskning om barns lärande anser att elever ges möjligheten att göra sin röst hörd, men de tar inte alltid chansen till det. Björklid menar vidare att vissa elever tar för sig mer, medan andra är tystlåtna (1985:89). I vissa perioder i livet är barn mer tystlåtna och tar in information och bearbetar det passivt, medan andra är mer aktiva deltagare.

2.5 Styrdokument

År 1993 bildades Barnombudsmannen (BO) och år 2006 bildades Barn och elevombudet (BEO) som är statliga myndigheter vars uppgift är att bevaka barns och ungas rättigheter. I styrdokumenten och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen

och fritidshemmet 2011 står det tydligt att alla barn har rätt till att vara delaktiga och ha

inflytande i undervisningen. FN:s generalförsamlig accepterade den 20 november 1989 FN:s Barnkonvention som innehåller regler om mänskliga rättigheter för barn (Barnkonventionen 2011:5). Barnkonventionen är uppdelad i 54 artiklar men 41 artiklar innehåller sakartiklar det vill säga att de handlar om barnens rättigheter.Alla artiklarna i Barnkonventionen är viktiga men det finns fyra grundläggande artiklar och de artiklarna är 2, 3, 6 och 12 (Barnkonventionen 2011:4). I artikel 12 framkommer det om att barn har rätt till inflytande och att de har rätt till att framföra sina åsikter. Det skall också tas hänsyn till barnets ålder och mognad för dess åsikt.

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. (Barnkonventionen 2011:5).

Vi anser att artikel 12 i Barnkonventionen är väldigt betydelsefull och aktuell för examensarbetet. Vidare står det tydligt om barns rätt till delaktighet och inflytande i Lgr 11:

15

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 2011:15)

Arnér tolkar läroplanerna samt barnkonventionen för skola och förskola (Lpo 94 & Lpfö 98) angående barns rätt till inflytande och delaktighet. I dokumenten skrivs det om förskolornas och skolans arbete med utveckling mot ett större inflytande för eleverna. I vårt samhälle finns det ett stort fokus på att barn ska få möjlighet att göra sina röster hörda, de ska även bemötas med samma respekt som andra samhällsmedborgare (Arnér 2009:13). Arnér skriver vidare att eleverna måste bli tillfrågade och få möjlighet att reflektera kring olika dilemman. Detta bidrar till att eleverna lär sig utveckla ett eget ställningstagande och att ta egna initiativ, samt att de får lära sig att ta ansvar för sina handlingar (Arnér 2009:18).

Syftet med den internationella studien, Young childrens influence in preschool, gjord av Anette Emilsson, pedagog, är att se vilka möjligheter eleverna har till inflytande i den vardagliga planeringen i undervisningen (Emilsson 2007:11). Emilsson nämner i sin studie att i skolan förekommer väldigt ofta att det är läraren som har makten över planeringen (Emilsson 2007:13). Utifrån det får inte eleverna möjlighet till inflytande, eller möjligheter till att bli delaktiga i planeringen (Emilsson 2007:20). Resultatet från studien visade att det finns situationer där eleverna har inflytande och det är utifrån förutbestämda val av läraren, eleverna tar dock initiativ att uttrycka sina åsikter (Emilsson 2007:11). Det förekommer en stor skillnad mellan hur mycket inflytande elever har och hur lärarkontrollen ser ut (Emilsson 2007:19).

2.6 Barnperspektiv och barns perspektiv

Enligt Bodil Rasmusson, filosofie doktor i socialt arbete, kommer ordet perspektiv ursprungligen från ett latinskt ord ”perspectus” och det innebär att man kan se igenom eller att se på (Rasmusson 1994: 7-8). Begreppet barnperspektiv har fokus på barnens intresse, och att ta vara på barnens erfarenheter. För att detta ska kunna ske, utgår man

16

från lärarens perspektiv. Det är viktigt att som lärare ha på sig sina ”glasögon” för att kunna se vad eleverna är intresserade av och dylikt.

Rasmusson menar att barnperspektiv innebär att hur läraren ser på elevens perspektiv och barns perspektiv innebär att hur barnen själva ser på sin egen värld och de två perspektiven har sin grund i barnkonventionen (1994:56). Genom att läraren tar hänsyn till elevernas erfarenheter, åsikter och funderingar så utgår de utifrån barns perspektiv (1994:63).

Arnér och Tellgren anser att ett barnperspektiv innebär hur vuxna förhåller sig till barns situation. Barns perspektiv innebär att man som vuxen vill komma åt barnens åsikter och tankar och det handlar om att se utifrån barnets synvinkel (2006:40). Det förekommer ofta att lärarna anser att de utgår från elevernas perspektiv men de gör inte det i praktiken (2006:40).

2.7 Sammanfattning

För att elever ska få inflytande i undervisningen är det viktigt att de lär sig att ta ett eget ansvar i planeringen. Det framförs i den forskningen som har presenterats ovan att det är viktigt med delaktighet och inflytande i undervisningen men det diskuteras inte hur lärarna ska undervisa för att eleverna ska bli delaktiga och få ett inflytande. Samtidigt står det i Lgr 11 och i Barnkonventionen att alla elever skall ha möjlighet att göra sin röst hörd, de ska tillåtas vara med och påverka. Det står inte i Lgr 11 om vad begreppen delaktighet och inflytande innebär och där kan det uppstå problem för hur lärare ska arbeta med begreppen delaktighet och inflytande. Utifrån den forskning vi har hittat framkommer det att elever vill ha inflytande och bli delaktiga i skolan. Där eleverna får möjlighet till att bli delaktiga och få inflytande är genom klassråd och elevråd. Utifrån lärarnas maktperspektiv får eleverna inte de möjligheterna till att bli delaktiga och få inflytande. Det är en problematik i undervisningen eftersom om inte läraren släpper makten och låter eleverna vara med gemensamt utvecklas inte möjligheterna till att de ska bli delaktiga och få ett inflytande. Den forskning vi har gått igenom visar att läraren inte ska släppa allt ansvar men att det är viktigt att lärare och elev tar ett gemensamt ansvar.

17

3 Metod

Här nedan har vi skrivit en genomgång av vårt metodval, kvalitativa intervjuundersökningar, kvalitativa observationer, etiska överväganden, urval och genomförande.

3.1 Metodval

Runa Patel och Bo Davidsson (2003:49), forskare i beteendevetenskap, anser att beroende på hur man formulerar sin frågeställning, är det avgörande om man kommer välja kvantitativ eller kvalitativ undersökning. Vi har valt kvalitativa metoder eftersom vi anser att det ger oss en djupare grund för vårt examensarbete än kvantitativ undersökning.

Patel och Davidsson anser att syftet med en kvalitativ undersökning är att införskaffa sig en djupare förståelse än den fragmentiserade kunskapen, som uppkommer vid en kvantitativ undersökning (2003:118). Fördelarna med en kvalitativ metod är att mötet sker ansikte mot ansikte under en intervju samt att som en intervjuperson fråga följdfrågor till informanterna under intervjun, vilket resulterar för ett djupare svar.

Patel och Davidsson nämner att i en kvalitativ metod är det viktigt att sammanställa sin empiri så fort intervjuerna har utförts jämfört med en kvantitativ metod eftersom empirin samlas in och bearbetas i slutet av undersökningen (2003:119). Enligt Annika Eliasson, författare, är de två vanligaste metoderna i en kvalitativ undersökning intervjuer och observationer (2006:22).

3.2 Kvalitativa intervjuundersökningar

Enligt Karin Widerberg (2002), professor i sociologi, är syftet med kvalitativa intervjuundersökningar att det utgår från det viktiga samtalet och mötet mellan intervjupersonen och forskaren. Det viktiga i en kvalitativ intervjuundersökning är informanterna det vill säga lärarna och eleverna eftersom vi som intervjupersoner kan följa upp informanternas berättelse. Under intervjun samtalar forskaren med

18

informanten om ett ämne som är bestämt i förväg dock behöver inte intervjufrågorna vara fastslagna (Eliasson, 2006:25).

Under intervjun bör det fokuseras på studiens syfte och en liten urvalsgrupp. I en ostrukturerad intervju har informanten en frihet att svara öppet utifrån intervjufrågorna (Patel & Davidsson, 2003:78–80). Det finns hel -, halv – och ostrukturerade intervjuer och den som mest används i en kvalitativ undersökning är halvstrukturerade. I en ostrukturerad intervju blir det följdfrågor vilket det även blir i en halvstrukturerad intervju. Det är endast vid den helstrukturerade intervjun som det inte förekommer några följdfrågor. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer och det innebär att vi som intervjuare utgår från fastställda intervjufrågor men att frågorna inte behöver ställas i samma ordning. Staffan Stukat, filosofie doktor inom pedagogik menar att fördelen med halvstrukturerade intervjuer är att det blir följdfrågor och utifrån det kan intervjuare och informanter gå djupare in på svaren (Stukat 2005:39).

Enligt Steinar Kvale, professor i pedagogisk psykologi, är det viktigt att intervjuaren bygger upp en trygg miljö för att informanten ska känna sig trygg och dela med sig av sina erfarenheter (1997:118). Inför intervjun är det viktigt att man utgår från ett informerat samtycke (Kvale 1997:107). Detta innebär att man informerar undersökningspersonerna om hur undersökningen är upplagd och om undersökningens syfte. Samt att informanterna deltar frivilligt i undersökningen och när som helst kan avsluta intervjun.

Enligt Ann-Christin Cederborg, fil dr och verksam som universitetslektor i psykologi, är viktigt att barn vet vilka grundregler det finns när barn ska intervjuas. Det innebär att vi som intervjuare ska informera barnen om vilket syfte intervjun har och förklara för barnen att de kan avbryta intervjun när som helst (2000:58). Cederborg menar att när barn blir intervjuade är det viktigt att skapa en trygg miljö där barnen känner sig trygga och får ett förtroende för intervjupersonen (2000:45). Cederborg skriver vidare att rummet där intervjusituationen pågår ska vara anpassat efter varje barns behov och att det inte sker någon bristande koncentration från andra aspekter (2000:45). Cederborg rekommenderar att vi som intervjuare inte sitter mitt emot barnet eftersom det skapar en viss onödig distans (2000:46). Det är viktigt att vi som intervjuare sitter snett emot barnet eftersom det skapar en avslappnad situation.

19

Enligt Cederborg är en nackdel vid intervjuer av barn att den som intervjuar råkar lägga orden i munnen på barnet, och då blir svaret inte deras. Detta händer för att barnen inte har ett lika stort ordförråd som en vuxen (2000:48). När vi intervjuade barnen har vi försökt att tänka på detta, och hoppas att vi inte påverkat någon intervjupersons svar. Vi som intervjuare måste förklara svåra ord för barnen eftersom orden kan vara för svåra att förstå (2000:59). Cederbord skriver vidare att när barnet berättar om något ska intervjuaren undvika att prata och visa tålamod och vänta tills barnet tystnar (2000:59). Oavsett hur barnet beter sig under intervjun är det viktigt som intervjuare att avstå från att protestera eftersom det kan ge en negativ inverkan på intervjun (2000:60).

3.3 Kvalitativa observationer

Vi har valt att utföra observationer av undervisningen för att kunna se hur det ser ut i praktiken. Vi har valt att observera både lärare och elever eftersom vi anser att det ger oss en tydligare bild på hur det ser ut i praktiken gentemot vad läraren säger. En observation handlar om systematiska iakttagelser som innebär något vi har sett, och som vi antecknar efterhand eller efteråt (Eliasson 2006:22). Att använda sig av observationer handlar det om att vi finns i en situation som är relevant för studien och registrerar iakttagelser som utgår från sinnesintryck (Larsen 2009).

Stukat anser att använda sig av observationer brukar vara lämpligast när man vill ta reda på vad människor faktiskt gör i praktiken, inte bara vad de säger att de gör och det kan vara en stor skillnad (2005:49). Intervjuaren kan inte vara säker på att informanterna svarar ärligt i intervjun, de kan ljuga för dig. Resultatet av en observationsundersökning är ofta konkret och lätt att begripa, vilket gör det till ett stabilt underlag för ett fortsatt resonemang och tolkning.

Det finns olika metoder för observationer. Den observationsmetod vi har använt oss av är deltagarobservation. Det innebär att vi under en längre tid deltar i de aktiviteter de man studerar utövar, men försöker dock undvika att störa eller förändra situationen. Metoden går ut på att observatören under ett antal gånger om dagen antecknar vad som sker, i form av en dagbok. En risk med metoden kan vara att observatören påverkar de

20

som blir observerade och förändrar deras beteenden. Att bli känslomässigt involverad i skeendet och ser det från sin egen subjektiva utgångspunkt är också en nackdel.

3.4 Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning (2002: 6-14) är det viktigt som forskare att följa vissa

principer som gäller för svensk forskning. De fyra huvudprinciperna är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Här

nedan förklaras det kort vad de fyra olika kraven innebär.

Informationskravet, innebär att forskaren kontaktar och informerar alla personer som

deltar i undersökningen om vad som ska utföras. Informanterna tilldelades informationen i förväg och de kan med all rätt när som helst avbryta sitt deltagande i undersökningen.

Samtyckeskravet, innebär att lärarna samt vårdnadshavarna och barnen ger samtycke till

att delta i undersökningen samt att om eleverna är under 15 år ska vårdnadshavarna ge samtycke till deras deltagande.

Konfidentialitetskravet, innebär att alla som deltar i undersökningen ska anonymiseras

och att all information skall förvaras eftersom ingen obehörig ska ta del av det.

Nyttjandekravet, innebär att materialet endast får användas för undersökningens syfte.

Vi informerade lärarna och eleverna från första början att det är ett frivilligt val att de kunde när som helst tacka nej till deltagandet. Lärarna och eleverna som intervjuades och observerades anonymiserades. Skolorna som vi har valt ut förblir anonyma. För att inte nämna namn eller identitet har vi valt att namnge informanterna med fiktiva namn. Utifrån individskyddskravet så används inte personernas namn eftersom man inte skall utsätta någon för kränkning eller förödmjuka samt för psykiska eller fysisk skada (2002).

Intervjuerna med lärare och elever spelades in via en Iphone och det gjorde vi efter att vi hade fått samtycke från vårdnadshavarna (bilaga 1). Vi har också informerat deltagarna om att det är endast ett fåtal personer som kommer endast ta del av ljudupptagningarna och det är opponenter, examinator och handledare. Vi har

21

anonymiserat deltagarna och gett dem fiktiva namn. Vi har namngett lärarna för Anja,

Bodil, Cajsa och David. Elevernas fiktiva namn är Emil, Elwin, Elvis, Emma, Ella och Embla.

3.5 Urval

Vi har gjort undersökningen på två skolor som ligger i södra Sverige. Den ena skolan har vi benämnt för Tulpanskolan och den andra för Rosenskolan. För att få svar på våra frågeställningar har vi både intervjuat och observerat lärare och elever. Informanterna är färdigutbildade till grundskolelärare och har arbetat inom verksamheten mellan 5-20 år. Vi har intervjuat fyra lärare varav en manlig lärare och tre kvinnliga lärare. Intervjupersonerna var mellan 30-50 års ålder. Vi har tagit kontakt med informanterna genom mejl och informerat om examensarbetet. Därefter bestämde vi en tid för att träffas och utföra intervjuerna och observationerna. Den dagen som intervjuerna skulle utföras bestämde sig två lärare för att inte delta i intervjun med ljudupptagning. Vi respekterade detta och fick skriva ned det som sades.

Vårdnadshavarna gav samtycke till de elever som intervjuades med ljudupptagning och de eleverna gav även samtycke till att bli intervjuade med ljudupptagning. Vårdnadshavarna gav samtycke till att eleverna fick delta vid ljudupptagningen men sex elever valde att inte delta vid ljudupptagningen. Vi respekterade detta och fick istället anteckna svaren. Vi har intervjuat sammanlagt 16 elever varav 10 stycken deltog i ljudupptagningen och resten valde att inte delta i ljudupptagningen. Vi befann oss i en lugn och avgränsad miljö när vi intervjuade både lärare och elever.

3.6 Genomförande

För att utföra vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer som vi har nämnt ovan. Det krävs under en intervju att den förekommer i en lugn miljö och att inget störande förekommer. Efter vi hade bestämt vad vi skulle skriva om tog vi kontakt med rektorerna på skolorna och informerade om vad vi skulle skriva om i vårt examensarbete och därefter fick vi godkännande av rektorerna samt lärarna. Vi skickade även ut informationsbrev till eleverna (bilaga 1), där vårdnadshavarna skrev under för att godkänna om eleven fick vara med i vår

22

undersökning. I informationsbladet betonades det att inga namn kommer att benämnas och att materialet kommer bara att användas i arbetet. När vi intervjuade lärarna och eleverna använde vi oss av ljudupptagning (Iphone), dock deltog inte alla i ljudupptagningen.

När vi hade intervjuat färdigt började vi att transkribera svaren från informanterna. Utifrån de 16 elever vi intervjuade, valde vi ut sex stycken som vi ansåg gav oss tillräckligt med empiri till vårt examensarbete. Vi har valt ut de sex svaren eftersom vi anser att de andra tio svaren inte var relevanta för vår undersökning. När vi hade transkriberat intervjuerna kom vi fram till att begreppen delaktighet och inflytande uppfattades likadant av lärarna på båda skolorna, vi var inte tydliga med att skilja på begreppen delaktighet och inflytande under intervjuerna.

Vi kontaktade lärarna på båda skolorna för att kunna få deras definition av begreppen. Vi fick svar från lärarna på Tulpanskolan och de kunde tyvärr inte delta eftersom de var väldigt upptagna. Lärarna från Rosenskolan kunde delta. Därefter åkte vi dit och intervjuade lärarna för att få svar på våra följdfrågor. Lärarna på Rosenskolan valde också denna gång att inte bli intervjuade med ljudupptagning, vi antecknade därför svaren återigen.

23

4 Resultat och analys

I nedan kapitlet beskrivs det insamlade materialet från både intervjuerna och från observationerna. Vi har intervjuat fyra verksamma lärare, tre kvinnliga och en manlig lärare i två skolor i södra Sverige. Vi har intervjuat 16 elever med ljudupptagning varav sex elever valde att inte delta vid ljudupptagningen. Intervjusituationen med både lärare och både elever pågick i ett grupprum och i en tyst miljö. Vi har intervjuat lärarna under deras planeringstid medan eleverna hade idrott. När vi intervjuade eleverna valde vi ut de elever som vårdnadshavarna gett samtycke till och även eleverna. Vi har valt att använda oss av figurerade namn och kalla lärarna för Anja, Bodil, Cajsa och David. De figurerade namnen på eleverna är Emil, Elwin, Elvis, Emma, Ella och Embla.

4.1 Definitioner av begreppen delaktighet och inflytande

utifrån lärarna

Under intervjun har vi frågat lärarna hur de uppfattar begreppen delaktighet och inflytande och lärarna har olika uppfattningar och olika definitioner på begreppen.

Tulpanskolan

I Tulpanskolan är det 15 elever som går i andra klass och 17 elever i tredje klass. Anja i Tulpanskolan anser att begreppen delaktighet och inflytande innebär att alla elever ska få vara med och bestämma och framföra sina åsikter . Däremot har Bodil ett dåligt samvete när hon hör begreppen delaktighet och inflytande eftersom det är så mycket som ska hinnas med på grund av den nya läroplanen. Bodil menar vidare att hon vill kunna ge sina elever mer inflytande i besluten som tas. Den nya läroplanen innehåller många områden som ska hinnas med att göras under skolåret. Det finns tidsbrist och detta bidrar till att eleverna inte har många möjligheter till att bli delaktiga och få ett inflytande.

24 Rosenskolan

I Rosenskolan går det 18 elever i klass 2A och 15 elever i klass 2B. Lärarna Cajsa och David i Rosenskolan anser att begreppen delaktighet och inflytande är svåra att definiera, men att det är viktigt att kunna skilja på begreppen för eleverna ska kunna få inflytande och bli delaktiga i undervisningen. Cajsa menar att delaktighet för henne innebär att alla elever ska få en chans att vara med och bestämma oavsett ålder och mognad. Cajsa menar vidare att eleverna har rätt till att göra sin röst hörd, ”vi som lärare måste kunna ta till oss elevernas åsikter och synpunkter”. Cajsa anser att begreppet inflytande innebär att alla elever ska få vara med och påverka planeringen. David anser att båda begreppen i slutändan kopplas till begreppet demokrati, eftersom delaktighet innebär att eleverna ska få vara med och bestämma samt göra sin röst hörd i undervisningen. Det gäller också begreppet inflytande, som enligt denna lärare innebär att eleverna ska vara med att påverka undervisningen.

4.2 Delaktighet och inflytande är viktigt

Vi har frågat om varför de tycker begreppen delaktighet och inflytande är så viktiga och lärarna svarade att det är viktigt att eleverna påverkar och deltar i

undervisningen.

Tulpanskolan

Anja och Bodil anser att innehållet i begreppen delaktighet och inflytande är viktigt, eftersom att eleverna ska kunna känna sig delaktiga och få ett inflytande i undervisningen. Bodil nämner att eleverna precis börjat tredje klass, de är väldigt tysta och vågar inte uttrycka sina åsikter. Bodil nämnde även att ju äldre eleverna blir, desto mer vill de framföra sina åsikter. Hon anser att det är enklare att ge äldre elever delaktighet och inflytande i undervisningen, jämfört med de yngre. Anja anser detsamma, det är viktigt att man tar hänsyn till elevernas ålder och mognad menar hon. Både Anja och Bodil anser att elevernas medinflytande ökar med ålder och mognad, ju äldre de är desto mer ansvar kan de ta, samt ju mer förstår de.

25 Rosenskolan

Cajsa anser att delaktighet och inflytande bidrar till en roligare klassrumsmiljö och att det märks på eleverna att de tycker det är roligare att lära sig saker. David menar vidare att en dag ska eleverna bli självständiga vuxna människor, begreppen delaktighet och inflytande följer med dem livet ut.

4.3 Planering av undervisningen och arbetssätt

Vi har frågat lärarna hur de arbetar i undervisningen med begreppen delaktighet och inflytande och om det är bara lärarna som bestämmer eller är eleverna också involverade i planeringen.

Tulpanskolan

Både Anja och Bodil påpekade tydligt att de bestämmer vilket ämne/område eleverna ska arbeta med om dagarna. Anja ansåg att när eleverna ska jobba med ämnet NO så får de välja vad de ska arbeta med, men att det ska vara inom ramen för NO. Anja anser sig väldigt flexibel, om eleverna är intresserade av t ex elektricitet så ändrar läraren undervisningen och går djupare in i ämnet. Anja och Bodil anser att de ändrar planeringen efter elevernas intressen och behov. Dock menar Bodil som arbetar med eleverna som går i tredje klass, att hon ofta bestämmer vad eleverna ska arbeta med och hur det ska gå till. Bodil sade under intervjun att hon är en kontrollmänniska, och har svårt att släppa kontrollen. Hon menar att det delvis beror på att i läroplanen står det vad eleverna måste kunna till skolårets slut. Därför menar Bodil att eleverna inte har så mycket inflytande över sin undervisningssituation. Anja och Bodil nämnde under intervjun att deras ageranden beror på tidsbrist, de menar att de känner tidspress på grund av den nya Läroplanen.

Om eleverna ska vara med att bestämma planeringen, istället för att jag ska planera det på min planeringstid kommer det att ta mycket tid, och den tiden har vi inte råd att förlora (Anja).

Rosenskolan

Cajsa och David i Rosenskolan arbetar på olika sätt. David utgår från elevernas förkunskaper om ett ämne och arbetar gärna vidare på det för att utveckla deras

26

ämneskunskaper till nästa nivå. David menar att han utgår från elevernas erfarenheter när de ska gå djupare in i ett ämne. Cajsa börjar med att introducera ett nytt ämne i t ex matematik och hon börjar med att läsa en händelse för eleverna för att inleda det nya kapitlet i matematikboken, detta leder till att eleverna blir insatta i vilka nya begrepp de ska arbeta med. Genom detta anser Cajsa att det blir tid över, då kan eleverna få chansen till att undra och få svar på sina frågor.

4.4 Vilka möjligheter ges till eleverna för att få inflytande

och bli delaktiga

Vi har frågat lärarna hur de arbetar för att få eleverna till att bli delaktiga och få ett inflytande i undervisningen.

Tulpanskolan

Lärarna Anja och Bodil använder sig av blå boken där eleverna får skriva ner sina åsikter, händelser i skolan t.ex. vad som hänt under rasten eller under undervisningen. Lärarna menar även att de ibland frågar eleverna vad de vill arbeta med i undervisningen. Eleverna får också välja olika arbetssätt t.ex. arbeta i grupp, enskilt eller redovisa m.m. Anja nämnde att eleverna har mest inflytande över sitt klassråd, sällan när det gäller själva ämnesundervisningen. Bodil nämner att eleverna har möjligheten att göra sina röster hörda på klassråden, och att de då har möjligheten att ändra på t ex bordsplacering eller något som rör skolgårdsmiljön. Bodil anser att när eleverna har bild utgår hon mycket från elevernas erfarenheter och deras intressen. Enligt Bodil blir eleverna mer delaktiga och får ett inflytande, eftersom att eleverna delar sina erfarenheter. Anja anser sig ta del av elevernas vettiga åsikter och synpunkter, men inom en viss gräns. Eleverna får inte friheten att bestämma hur lång middagsrast de ska ha. Det gäller mer att de får inflytande över olika ämnen och arbetssätt. Anja och Bodil påpekade också att en del elever i deras klasser inte klarar av att ta ett eget ansvar och därför har lärarna mer bestämmande i undervisningen.

27 Rosenskolan

Cajsa nämnde att hon låter eleverna skriva mycket egna texter, istället för att ta en text från en lärobok som de ska ha i läsläxa, så får de sin egenproducerade text istället. Cajsa nämnde att innan eleverna börjar med ett nytt tema så låter hon dem själva bestämma i förväg hur de ska presentera det för klassen. Utifrån det anser Cajsa att eleverna blir delaktiga och att de får ett inflytande i undervisningen. David nämner att eleverna får välja mellan olika ämnen som de kan arbeta med under dagen. Han nämner även att eleverna får möjligheter att vara delaktiga och få ett inflytande när de har klassråd.

4.5 Elevernas åsikter om delaktighet och inflytande

Vi har frågat eleverna varför de anser att det är viktigt med att vara med och delta i undervisningen. Eleverna svarade att de anser att det är viktigt och de får delta i undervisningen eftersom de har rätt till det. Samtliga elever påpekade att i slutändan så är det läraren som bestämmer det mesta i undervisningen och att det är lärarens planering som gäller och inget annat.

Tulpanskolan

Emma är åtta år och går i andra klass. Emma nämnde under intervjun att det är viktigt att vara med i undervisningen och att först ska man arbeta med det lärarna har planerat och därefter själv välja vad man vill arbeta med. Vidare nämnde Emma att de inte får vara med och planera undervisningen, utan det som står på tavlan under dagen ska vara gjort, och att det som är bestämt ska hållas kvar. Samt att planeringen inte ändras oavsett om eleverna säger vad de tycker, vilket inte görs ofta menar Emma.

Elwin är åtta år och går i andra klass. Elwin nämnde att det är viktigt att vara med och bestämma i undervisningen. Därefter nämnde Elwin att det är bra om man säger vad man tycker om vad som är bäst för en och för andra. Det som står på planeringen, är det som ska göras, men ibland om eleverna är färdiga med det som skulle vara färdigt, så kan de den sista halvtimmen välja vad de ska arbeta med. Det brukar bli att de väljer att göra färdigt deras bilduppgifter menar Elwin, eller göra färdigt matematikuppgifter. Läraren ändrar inte på något i planeringen.

28

Elvis är nio år och går i tredje klass. Elvis nämnde att det är viktigt att kunna få framföra sina åsikter, eftersom att de ska kunna säga vad som är bra i planeringen, samt mindre bra. Elvis berättade vidare att ibland får de vara med att planera undervisningen, men att det också beror på vilket ämne det handlar om, det är ofta bildlektionerna de kan vara med och påverka. Annars är det läraren som bestämmer.

Rosenskolan

Emil är åtta år och går i andra klass. Emil nämnde att lärarens planering är bra, och att läraren skriver upp den på tavlan gör det enkelt för eleverna att veta vad de ska arbeta med under dagen. De framför inte sina åsikter om planeringen, och läraren frågar inte heller om deras åsikter, så de framförs inte ofta. Emil nämnde att de inte får vara med och bestämma i undervisningen, men att de dock får medbestämmande när det gäller bild eller musik. Ella är nio år och går i tredje klass. Ella nämnde att läraren bestämmer det mesta, och att hon hade velat att deras åsikter framfördes mer. Hon menar att det är endast på klassrådet som läraren frågar om deras åsikter, men inte om deras åsikter om själva undervisningen. Ella känner hur mycket de än tycker i klassen så tar inte läraren ansvar för det utan läraren bara ignorerar elevernas åsikter. Embla är åtta år och går i andra klass. Embla nämnde att det är viktigt att framföra sina åsikter. Embla känner att hon har rätt till att framföra det hon tycker och vill. Embla berättar vidare att läraren måste lyssna på eleverna så att det kan bli roligare att lära.

Emilsson nämner i sin studie att i skolan förekommer väldigt ofta att det är läraren som har makten över planeringen (Emilsson 2007:13). Utifrån det får inte eleverna möjlighet till inflytande, eller möjligheter till att bli delaktiga i planeringen (Emilsson 2007:20). Resultatet från studien visade att det finns situationer där eleverna har inflytande och det är utifrån förutbestämda val av läraren, eleverna tar dock initiativ att uttrycka sina åsikter (Emilsson 2007:11). Det förekommer en stor skillnad mellan hur mycket inflytande elever har och hur lärarkontrollen ser ut (Emilsson 2007:19).

Enligt Åberg och Lenz Taguchi är det viktigt som lärare att ha ett demokratiskt förhållningssätt gentemot eleverna. Demokrati är ett mångtydigt begrepp och det är inte enkelt att lära ut det till eleverna, utan det handlar om att man bygger upp det tillsammans i undervisningen. Om eleverna ska kunna förstå ett demokratiskt

29

förhållningssätt är det viktigt att lärarna lyssnar på deras olika åsikter och utifrån det kan de två parterna gemensamt ta ett ansvar för att kunna påverka sin vardag i skolan (2005:65). Det är en självklarhet att lärarna inte ska släppa allt ansvar i undervisningen, eftersom det kan leda till stora konsekvenser för både lärare och elever (2005:65).

4.6 Observationer

Innan observationerna utfördes informerade vi lärare, elever och vårdnadshavare om att vi inte kommer använda oss av kamera eller ljudupptagning. Vi har observerat läraren och eleverna i en undervisning under två dagar och vi har därefter valt ut en situation från varje klass som vi anser har en relevans för vårt examensarbete. När vi observerade både elever och lärare stod vi i ett varsitt hörn för att se från olika perspektiv. Under observationen tog vi anteckningar. Klassrummen är traditionellt inredda det vill säga en kateder längst fram och elevernas sittplatser stod framför katedern.

4.6.1 Tulpanskolan

Skoldagen började med att eleverna stod i ett led utanför klassrummet och väntade till läraren kom ut och hälsade dem välkomna. Därefter gick eleverna in och satte sig på sina platser. Några elever läste snabbt på tavlan vilket ämne de skulle ha första lektionen och tog upp sina läroböcker från bänken innan ens läraren började prata. En elev viskade till de eleverna som hade tagit upp sina böcker från bänken att de inte får göra det förrän läraren har pratat och att det är hon som bestämmer när de ska ta upp böckerna. När läraren hade introducerat planeringen för dagen så frågade hon eleverna om de har några frågor. En elev räcker upp handen och frågar om de kan jobba i grupp på SO lektionen och sedan redovisa de frågorna de har gjort för klassen. Utifrån det blir det en diskussion i klassen och några elever framför sina åsikter. Kort därefter avbryter läraren diskussionen och säger till eleverna att de inte ska jobba i grupp utan de ska jobba själva och att det inte blir någon redovisning. Första lektionen börjar och alla elever sitter vid sina platser och arbetar tyst och det framkommer åsikter från en elev och han påpekar att det hade varit roligare om vi fick sitta i grupp och redovisa frågorna för klassen. En elev bredvid tyckte samma sak om att det hade varit roligare att redovisa

30

för klassen än att bara göra det själva. Eleverna arbetar hela lektionen och det är väldigt tyst i klassrummet fram till rasten.

Emilsson nämner i sin studie att i skolan förekommer det väldigt ofta att det nästan alltid är läraren som har makten över planeringen (Emilsson 2007:13). Utifrån det får inte eleverna möjlighet till inflytande, eller möjligheter till att bli delaktiga i planeringen (Emilsson 2007:20). Arnér och Tellgren, förskolelärare, påpekar att i samhället förekommer det en dominansordning från de vuxna jämte mot elever (1999:280). Arnér och Näsman menar vidare om de vuxna förhåller den styrande makten i skolan kommer eleverna aldrig få möjligheter till delaktighet och inflytande (2006:44).

Vid nästa lektion hade eleverna NO och de arbetade med hur kroppen är uppbyggd och vilka funktioner de olika delarna har. Läraren hade i förväg planerat och gjort en PowerPoint som användes under lektionen. Lektionen började och läraren lade upp sin Power Point och började fråga eleverna om de visste vad de olika delarna i kroppen hette och vad för funktioner delarna har. De flesta eleverna räckte upp handen och läraren lyssnade på vad de hade och säga. Eleverna diskuterade gemensamt och det blev en väldigt intressant diskussion. Läraren stod åt sidan under diskussionen och sa inte mycket. Under tiden eleverna diskuterade med varandra antecknade läraren på en liten lapp olika förslag. Därefter började diskussionen sammanställas av eleverna, och läraren började prata med eleverna om vad de skulle arbeta med. Hon förklarade för eleverna att planeringen som var planerad har ändrats. Hon förklarade vidare att de får välja vilka delar de vill arbeta med om kroppen och de får använda olika material för att göra uppgiften samt bestämma hur de vill presentera det för klassen. Eleverna blev glada över att de fick välja olika material och hur de vill arbeta. Därefter började eleverna arbeta.

Nina Johannesen och Ninni Sandvik menar att delaktighet och inflytande inte bara handlar om vem som ska bestämma vad, utan det handlar om att alla ska vara med i en gemenskap (Johannesen & Sandvik 2009:31). Arnér menar vidare att det är viktigt som pedagog att vara flexibel och ändra planeringen för att ta vara på barnens intressen och utifrån det kan barnen praktisera inflytande (Arnér 2009:14). Rasmusson menar att barnperspektiv innebär att hur läraren ser på elevens perspektiv och barns perspektiv innebär att hur barnen själva ser på sin egen värld och de två perspektiven har sin grund

31

i barnkonventionen (1994:56). Genom att läraren tar hänsyn till elevernas erfarenheter, åsikter och funderingar så utgår de utifrån barns perspektiv (1994:63).

4.6.2 Rosenskolan

Skoldagen började med att eleverna kom in i klassrummet och satte sig på sina bestämda platser. På tavlan hade läraren skrivit upp dagens datum. Läraren välkomnade eleverna och frågade hur de mådde. Några elever räckte upp händerna för att fråga vad de skulle arbeta med, då svarade läraren att de kunde gå och hämta sina NO böcker för de ska arbeta med planeten Venus. Då sa en elev: ”Jag vill arbeta med mars” då sa läraren ”Nej, det är Venus vi ska arbeta med.” Läraren började med att starta en film som handlade om Venus. Eftersom filmen var på engelska så pausade läraren filmen emellanåt och översatte den till svenska. Eleverna ställde då massor utav frågor och läraren svarade och förklarade, samtalen ledde även in på annat som eleverna frågade om. När filmen var slut så fick de elever som ville hitta på en mening så att de skapar en text tillsammans som de sedan fick som läs läxa. Läraren lät eleverna bestämma vad det skulle stå i texten.

Eleverna lär sig att utveckla sitt eget ställningstagande, och genom detta att ta egna initiativ samt att lära sig ansvara för sina handlingar (Arnér, 2009, s 18). Utifrån exemplet ovan då eleven vill arbeta med mars istället för Venus, får inte eleven något inflytande till situationen och inte några möjligheter till att bli delaktig (Emilsson 2007:20). Resultatet utifrån Emilssons studie var att det finns situationer där eleverna har ett inflytande, och det är utifrån förutbestämda val av läraren. Eleverna tar egna initiativ för att uttrycka sina åsikter (Emilsson 2007:11). Det förekommer en skillnad mellan hur mycket inflytande eleverna har och hur lärarkontrollen ser ut (Emilsson 2007:19).

Nästa lektion började med att eleverna kom in i klassrummet. På tavlan står det dagens datum och vilka ämnen det ska arbetas med under dagen. Första lektionen är NO så eleverna gick och hämtade sina NO böcker och tog fram sina pennskrin. Förra NO lektionen kollade eleverna på en film om Venus och läraren skrev sedan en text utifrån filmen som eleverna fick skriva av och fick i läs läxa. En elev sade till läraren att det

32

inte stod att planeten Venus är gulbrun och vill att det ska stå gulbrun i texten. Då utbrast läraren att det står så mycket annat, och att eleven ska fortsätta att skriva av texten. Efter rasten sade läraren att eleverna får välja att arbeta med matematik eller att skriva färdigt om planeten. Då säger en elev att kan de inte istället läsa en bok. Läraren svarar då att de ska vi inte göra idag.

Wright (2009) nämner i sin avhandling att ett kännetecken på undervisning situationen är att relationen mellan dem är asymmetrisk. Läraren har makten att styra kommunikationen och kan omedelbart bryta den om läraren anser det (2009:29). Arnér och Tellgren, förskolelärare, påpekar att i vårt samhälle förekommer det en dominansordning från de vuxna jämte mot elever (1999:280). Arnér och Näsman menar vidare om lärarna förhåller sig till den styrande makten i skolan kommer eleverna aldrig få möjligheter till delaktighet och inflytande (2006:44).

4.6.3 Tulpanskolan och Rosenskolan

Enligt lärarna på Tulpanskolan innebär begreppen delaktighet och inflytande att alla ska få vara med att bestämma och framföra sina åsikter. Anja och Bodil anser också att eleverna ska få vara med och planera skolarbetet. När de ska introducera ett nytt ämne, instämmer båda två att de är de själva som bestämmer vad och hur eleverna ska arbeta. Lärarna anser att den nya läroplanen styr det mesta. Anja beskriver att hon har ett så kallat kontrollbehov och att tiden avgör hur mycket eleverna kan vara med att bestämma. Hon känner sig pressad av Läroplanen och menar att om eleverna ska få vara med att bestämma tar det ännu längre tid. Bodil berättade att hon brukar vara flexibel när det ges möjlighet. Ett exempel med det menar hon att eleverna får välja vad de ska arbeta med inom ett visst ämne, samt att om hon märker att eleverna är intresserad av ett visst ämne stannar hon längre vid det och utvecklar det.

Lärarna på Rosenskolan anser att begreppen delaktighet och inflytande innebär att alla ska få säga sin åsikt och vara med att bestämma. Cajsa påpekade att det är viktigt att eleverna får utöva delaktighet och inflytande för att en dag kunna bli självständiga individer. Cajsa och David anser att delaktighet och inflytande är en viktig del i undervisningen och de menar även att eleverna tycker lärandet blir roligare och mer intressant när de får utöva delaktighet och inflytande. Cajsa och David anser att de utgår

33

från elevernas erfarenheter när de introducerar ett nytt ämne. De anser att det positiva med delaktighet och inflytande är att det blir en stämningsfull miljö i klassrummet och att eleverna får leva in mer i skolmiljön jämfört med när de bara lyssnar på läraren och svarar på frågor. Det negativa är tiden, det finns inte tillräckligt med tid att arbeta med delaktighet och inflytande eftersom den nya läroplanen styr det mesta.

Det står tydligt i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 att alla barn ska vara med och påverka och vara delaktiga och kunna utöva inflytande (Läroplanen 2011:15). Elisabeth Näsman nämner att i samhället förekommer det en dominansordning, vilket innebär att den vuxne har en överordnad position gentemot barnen (Näsman 1995:280). I en artikel skriver rektorn Stefan Frohm (2008) att i klassrummet pågår det en maktkamp mellan lärare och elever, om tid eller uppmärksamhet. Arnér menar vidare att det är viktigt som pedagog att kunna vara flexibel och ändra planeringen för att ta vara på barnens intressen (Arnér 2009:14). Anja nämner att hon har ändrat undervisningen utifrån elevernas behov och förmågor att klara av att ta eget ansvar.

Enligt Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi som arbetar som pedagoger är det viktigt att läraren bjuder in eleverna så att de gemensamt tar ett ansvar utan att läraren släpper allt ansvar (Åberg och Lenz Taguchi, 2005:65). För att delaktighet skall uppstå menar Ahlberg att det är viktigt att läraren ser till elevernas behov och skillnader. För att som lärare vara lyhörd för intressen är det viktigt att eleverna får flera möjligheter att påverka sitt eget lärande (Ahlberg, 2001:10).

Lärarna i Tulpanskolan och Rosenskolan anser att medinflytandet ökar med elevens ålder och mognad. De menar att vissa elever inte tar sig rättigheten att komma till tals och säga sin åsikt. I Björklids studie bekräftar en lärare att vissa elever tar för sig mer, medans andra är mer tystlåtna (1985:89). I vissa perioder i livet är barn mer tystlåtna och tar in information och bearbetar det passivt, medan andra är mer aktiva deltagare.

34

5 Diskussion & slutsatser

Syftet med vårt examensarbete är att se hur lärare arbetar med delaktighet och inflytande i undervisningen, samt att ta reda på vilka möjligheter eleverna får till att utöva delaktighet och inflytande i undervisningen. För att få svar på våra frågeställningar har vi har använt oss av kvalitativa metoder. Under examensarbetet har vi använt oss av intervjuer och observationer med lärare och elever i två skolor. Vi anser att den metod vi har valt hjälpte oss att få svar på våra frågeställningar. Det var även till stor hjälp att vi har använt oss av ljudupptagning vid intervjuerna eftersom det underlättade att transkribera svaren.

Eleverna ansåg att det var lärarna som bestämmer det mesta i undervisningen. Det framgick att de ämnen som eleverna har mest delaktighet och inflytande över är bild, musik och klassråd. Lärarna ansåg sig som flexibla, att de kan ändra undervisningen efter elevernas tankar och idéer, och att de låter eleverna utöva delaktighet och inflytande i den mån som det går. Lärarna påpekade att eleverna ges mer tillfälle att vara delaktiga och utöva inflytande ju äldre de är, de menar att många yngre elever inte klarar av att ta ett ansvar.

Läroplanen ansågs vara ett stort hinder för att ge eleverna mer delaktighet och inflytande i undervisningen, lärarna påpekade att den nya läroplanen kräver mycket och de känner sig pressade eftersom mycket ska hinnas med. Utifrån våra observationer framgick det att lärarna inte ändrade undervisningen när eleverna kom med några idéer eller liknande. Det som stod på planeringen var det som skulle göras. Vi valde att fokusera på några observationstillfällen för att begränsa vårt examensarbete.

Vi har valt att begränsa arbetet och fokusera på hur lärare arbetar med begreppen delaktighet och inflytande i undervisningen för att eleverna skall bli delaktiga och få ett inflytande. Vi anser att det svaren vi har fått av lärarna inte stämmer överrens med hur de arbetar i praktiken. Teorin och praktiken går inte hand i hand.

Vi anser att delaktighet och inflytande begränsas av lärarna genom att elevernas val ofta görs utifrån en förutbestämd ram. Vi anser att lärare borde göra eleverna förstådda med

35

vad delaktighet och inflytande innebär och hur viktigt det är i undervisningen. Eleverna kan naturligtvis inte alltid vara med att bestämma. Vi tror att det kan vara viktigt att tala om detta för eleverna och ge tydliga ramar om när delaktighet och inflytande är tillåtet, och när det inte är det.

Eleverna ska en dag bli demokratiska samhällsmedborgare, som kan ta egna beslut och vara med att påverka. Eleverna hade svårt för att förstå begreppen delaktighet och inflytande. Under intervjusituationen fick vi bryta ner begreppen och göra dem förståeliga för eleverna. Utifrån det anser vi att delaktighet och inflytande ska ges i den mån det går så eleverna får lära sig detta. Vi anser att det är viktigt att lärarna vågar släppa lite av sin makt eftersom eleverna ska få en chans att vara delaktiga och få ett inflytande i undervisningen. Vi som lärare har i uppgift att inkludera alla elever, och få alla delaktiga i undervisningen. Detta anser vi kan bli ett problem då vissa elever tar mer plats än andra. Det är viktigt som lärare att se varje individ utifrån dess intressen och att alla elever ska vara delaktiga och få ett inflytande utifrån sina villkor.

Det resultat vi har fått i vårt examensarbete är att lärarna anser att det är viktigt med delaktighet och inflytande. Det är även viktigt att lärarna arbetar på olika sätt för att eleverna skall vara delaktiga och få ett inflytande. De framförde hur de arbetar med begreppen och att de är flexibla när det gäller att ändra något i undervisningen samt att de utgår från elevernas intressen. Lärarna nämnde därefter att det är dem som styr det mesta i undervisningen men att de ger eleverna möjligheter till att utöva delaktighet och få ett inflytande. Utifrån elevintervjuerna visade det sig att lärarna inte är flexibla i sin undervisning utan läraren bestämmer det mesta.

I början på examensarbetet var begreppen delaktighet och inflytande för oss svåra att definiera samt att de var mångfacetterande . Vi ansåg att begreppen var liktydiga och har samma innebörd. Men under arbetets gång har begreppen tydliggjorts utifrån den tidigare forskning vi har läst samt att utifrån forskningen har vi definierat begreppen.

Slutsatsen i vårt examensarbete är att vi anser att det hade varit till stor hjälp för både oss som blivande lärare samt verksamma lärare att gå någon utbildning som är speciellt inriktad på hur lärare arbetar med begreppen delaktighet och inflytande. Examensarbetet har gett oss kunskaper till oss som blivande lärare om hur viktigt det är med begreppen