Snabbspår för samhällsvetare - Idéresan från politiskt initiativ
till konkreta handlingar på Arbetsförmedlingen
Snabbspår (fast-track) for social scientists - The journey from
political initiative to concrete actions at the Swedish Public
Employment Services
Murat Ünal och Linda Mårtensson
Ledarskap och offentlig organisation Magisternivå
OL613A Självständigt arbete 15 HP VT 2018 Handledare: Sissi Ingman
2 Abstrakt
I uppsatsen har vi studerat arbetsmarknadssatsningen Snabbspår för samhällsvetare ur ett idéreseperspektiv. Med inspiration från Karin Kilhammars avhandling har vi använt Barbara Czarniawska och Bernward Joerges modell för resande idéer som forskningsdesign i uppsatsen. För att studera Snabbspåret som en idéresa intervjuade vi fem tjänstepersoner som varit knutna till arbetet med framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare. För att komma åt de bakomliggande tolkningarna av idén har vi använt oss av Anthony Giddens beskrivning av den dubbla hermeneutiken, det vill säga vi har tolkat tjänstepersonernas tolkningar av idén om Snabbspår för samhällsvetare.
Som en arbetsmarknadssatsning har Snabbspår för samhällsvetare skapats i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter. Samverkan utgör kontexten där idéer om Snabbspår som en arbetsmarknadssatsning konkretiserats. Tjänstepersonerna som vi har intervjuat har varit delaktiga i skapandet av denna arbetsmarknadssatsning. Vi har följt Snabbspår-idéns resa från loss-ryckning, från andra kontext, fram till inbäddning i den nya Snabbspårskontexten.
Beroende på i vilken fas eller hur länge tjänstepersonerna har arbetat med Snabbspår för samhällsvetare har vi kunnat skapa bättre förståelse kring tjänstepersonernas olika handlingsnät och dess betydelse i utvecklingen av idén om Snabbspår sett utifrån en översättnings- och idéreseteori. Studien visar att tjänstepersonerna gör skillnader i tolkningen om idén om Snabbspår för samhällsvetare och Snabbspår som generell arbetsmarknadssatsning. I tolkningen av deras handlingsnät gör tjänstepersonerna skillnader utifrån vilken fas av idéresan de mest har varit delaktiga i. Snabbspår som idé har översatts och övergången till de olika faserna av idémodellen fortsätter. Vår tolkning av resultatet är att det fortfarande är för tidigt att konstatera om idén om Snabbspår kommer att bli en institution, översättningar sker fortfarande och det i sin tur ger kraft åt fortsatt förändring av idéresan i dess kontext.
Nyckelord: Snabbspår, organiseringsprocess, idéer, idéresa, tolkning, översättning, handlingsnät, samverkan, makt, nyinstitutionalism
3
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1. Teoretiskt ramverk ... 1
1.2. Problemdiskussion ... 3
1.3. Syfte och frågeställningar ... 5
1.4. Bakgrund ... 5
1.5. Arbetsförmedlingens uppdrag och överenskommelser med lärosäten ... 6
1.6. Krav på samarbete mellan myndigheter ... 7
1.7. Avgränsningar ... 8
1.8. Forskningsorientering och forskningsläget ... 8
2. METOD ... 10
2.1. Kvalitativ forskning ... 10
2.2. Hermeneutiken som forskningsansats ... 10
2.3. Etiska Frågor och Trovärdighet ... 12
2.4. Intervjuform ... 13
2.5. Vår egen resa ... 14
2.6. Intervjuprocess och urval av intervjupersoner ... 15
2.6.1. NOD ... 15
2.6.2. Val av noderna ... 17
2.6.3. Intervjuer med noderna N3 och N5 ... 18
2.6.4. Intervjuer med noderna N2, N4 och N1 ... 19
2.6.5. Transkribering och bearbetning av citat ... 20
2.7 Metoddiskussion ... 21
3. TEORI ... 22
3.1. Organisationer i relation till institutionialism ... 22
3.2 Nyinstitutionalism ... 23
3.3. Den skandinaviska versionen av nyinstitutionalism ... 24
3.4. Konstruktivism ... 25
3.5. Idémodellen och Institutionaliseringsprocessen ... 25
3.6. Handlingsnät och aktörs-nätverk ... 29
3.7. Om Mål, Samverkan, Legitimitet och Makt ... 31
3.7.1. Mål & Samverkan ... 31
3.7.2. Legitimitet ... 32
3.7.3. Makt ... 32
4. ANALYS ... 34
Snabbspår enligt idémodellen ... 34
4
4.2. Materialisering av idéer i nodernas handlingsnät ... 42
4.3. Handlingar skapas och upprepas ... 45
4.4. Idén om Snabbspår går mot sin institutionalisering ... 50
5. DISKUSSION ... 52 Empiriskt bidrag ... 52 Metodologiskt bidrag ... 54 6. SLUTSATS ... 56 7 KÄLLFÖRTECKNING ... 57 Tryckta källor ... 57 Artiklar ... 59 Bilaga 1 ... 61 Intervjufrågor – Intervjuomgång 1 ... 61 Intervjufrågor – Intervjuomgång 2 ... 61
1
1. INLEDNING
Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka och beskriva arbetsmarknadssatsningen
Snabbspår för samhällsvetare som en organiseringsprocess utifrån ett idéreseperspektiv. Vi
fokuserar på vad som händer med idéer när de reser genom Arbetsförmedlingen och hur tjänstepersoner på Arbetsförmedlingen sätter dessa idéer i kontext och översätter dem till objekt och handlingar enligt idémodellen.
Eftersom de teoretiska begreppen vi använder är centrala för att förstå vår inriktning med den här studien väljer vi därför inledningsvis att presentera vårt teoretiska ramverk, samt de metaforer och begrepp som vi kommer att använda oss genom uppsatsen. Vi vill tidigt bjuda in läsaren i vår förståelse kring idéer som färdas från en person eller ett sammanhang till en annan person eller sammanhang, och detta i en rationell process (se Czarniawska och Joerges: 1996; Kilhammar: 2011; Erlingsdottir: 1999).
Vårt huvudsakliga intresse i den här kvalitativa forskningen är att få en djupare förståelse av den här fallstudien genom fem personliga intervjuer. Det empiriska material som vi har sammanställt kommer just därför huvudsakligen från de personliga intervjuerna med tjänstepersoner på Arbetsförmedlingen.
Vi är nyfikna och vill ta reda på vad som händer när en politisk satsning landar hos en myndighet som Arbetsförmedlingen. Vilka processer och aktiviteter sätts igång på vår valda myndighet för att få till ett konkretisera av de bakomliggande idéerna av satsningen? Vilken roll och betydelse har tjänstepersonerna ur idéreseperpektiv när en arbetsmarknadssatsning med initiativ från regeringen blir en konkret handling?
1.1. Teoretiskt ramverk
Vi har valt att koncentrera oss på idéresa, handlingsnät och organiseringsprocess för att få ett begripligt och hanterbart angreppssätt för våra problemformuleringar. Mer om vår egen resa förklarar vi under metodkapitlet.
Uppsatsens struktur är inspirerad av Karin Kilhammars avhandling ”Idén om medarbetarskap-
En studie av en idés resa in i och genom två organisationer” (Kilhammar 2011). Vi använde
Kilhammars avhandling och tog avstamp i hennes begreppsvärld och därifrån började vi orientera oss inom forskningsfältet organisation och ledarskap. Vi har även valt, utöver Barbara
2 Czarniawska och Joerges text, att använda oss av Kilhammars teoretiska förklaringar om idémodellen och om Skandinavisk nyinstitutionell teori. Inspirationen härifrån ledde till att vi bestämde oss för att använda idéresan även som vår forskningsdesign. För att ge oss en metodologisk struktur på vår idéresa har vi också låtit oss inspireras av Robert Yin (2007). Yin menar att en fallstudie vägleder forskaren i de processer som innebär insamling, analys och tolkning av data. Vidare beskriver Yin att designens huvudsakliga uppgift är att fungera som en ledstång så forskaren inte hamnar i en situation där empiri och belägg inte kan kopplas till forskningsfrågorna (s. 39). Vi har använt Yins process som ledstång under uppsatsprocessen och på det viset är vår design för uppsatsen en idédesign inspirerad av både Kilhammar och Yin.
Kilhammar använder metaforen “idéers resa” och begreppet “översättning” med hänvisning till Czarniawska och Joerges inflytelserika artikel från 1996 (Kilhammar 2011 s. 39). Terminologin vi använder i uppsatsen kommer därför också kretsa kring våra valda teoretiska begrepp som
idé, tolkning, institution, konstruktivism, och handlingsnät. I relation till handlingsnät kommer
också aktörsnät, makt och samverkan att användas som teoretiska analysbegrepp. Vi har använt oss av samverkansforskarna Axelsson & Bihari Axelsson: 2007 (enl. Furenbäck s. 40), Chris Huxham, Berth Danermark och Christian Kullberg när vi presenterar begreppet samverkan. Vi stödjer oss på sociologen Anthony Giddens och Per-Johan Ödman för att beskriva de hermeneutiska aspekterna i vår forskningsansats. Den hermeneutiska förståelsen i paritet med idémodellen kommer att genomsyra analysen.
Vi har valt att inkludera tre teoretiska begrepp i våra tre frågeställningar. Begreppen är tolkning,
idé och handlingsutrymme. För att vägleda läsaren ger vi redan nedan en kort presentation av
dessa tre begrepp. Det första begreppet är tolkning och Per-Johan Ödman hänvisar till filosofen Martin Heidegger som beskriver att hermeneutiken är en ”sammanlänkad förmåga att förstå och tolka och genom detta göra tingen synliga” (2007 s. 25). Med detta kan hermeneutiken ses som en metod med vilken vi som skribenter till denna uppsats vill försöka tydliggöra tjänstepersonernas tolkningar av idén Snabbspår för samhällsvetare. Det andra av våra teoretiska begrepp är idé och det har vi kort presenterat ovan. Det tredje begreppet är
handlingsutrymme. Gudbjörg Erlingsdóttir (1999) beskriver att tolkningsutrymmet och
handlingsfriheten hos översättaren är också direkt relaterat till handlingsutrymmet för organisationen. Med hänvisning till både Latour och Callon menar Erlingsdóttir att översättning ger utrymme för olika slags tolkningar och bemötanden av en idé. Exempelvis kan ett abstrakt språk översättas till ett konkret språk, likaså kan ord översättas till handlingar. Beroende på hur
3 idén omtolkas och i vilket sammanhang (tid och/eller plats) det översätts kan resultatet av översättningen bli svårkontrollerbart. Idéns eventuella effekter kan därför bero på hur idén omtolkas i sammanhang (tid/plats) då den översätts (s. 30).
Vårt empiriska material utgörs huvudsakligen av våra intervjuer med tjänstepersoner. Eftersom vi har valt använda oss av tolkningar och översättningsperspektiv så har vi valt kalla våra intervjupersoner som noder, en metafor som kommer från datavetenskap. Mer om noderna förklarar vi nedan.
Vårt val av institutionell teori för uppsatsen grundar sig på Czarniawskas beskrivning om att Institutionell teori kan användas likt ett ramverk. Hon menar även att terminologin kan användas som förklaringar eller som ett sätt att uppfatta det sociala livet och denna kan också leda forskaren i olika banor i sitt tolkande av empirin (Czarniawska 2008 s 770).
1.2. Problemdiskussion
Samhällsdebatten kring utmaningar på den Svenska arbetsmarknaden är ständigt aktuell. En av de kanske mest aktuella frågorna som dyker upp i debatten är Arbetsförmedlingens prognoser med bristyrken och nyanlända kvalificerade personer som står utanför arbetsmarknaden. Det finns en arbetsmarknad som ropar efter kvalificerad arbetskraft samtidigt står olika grupper utanför arbetsmarknaden. Vår problemdiskussion handlar inte om huruvida det här påståendena stämmer eller ej. Men det ger oss en ingång till våra tankar angående situationen runt nyanlända och arbetsmarknadsåtgärder.
Regeringskansliet uppger i en publikation på sin hemsida den 16 juni 2016 att:
”Samhällsvetare, inklusive ekonomer och jurister, utgjorde i mars 2016 den största akademikergruppen i etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen” (Regeringskansliet, 2016).
Arbetsmarknadens parter i sin tur efterfrågar ett Snabbspår för samhällsvetare eftersom nyanlända samhällsvetare är en stor grupp som inte arbetar med det som de har utbildat sig till. På akademikerförbundet SSR:s hemsida går det att läsa följande:
”Enligt en sammanställning från Akademikerförbundet SSR, som bygger på siffror från bland annat SCB och Arbetsförmedlingen är det bara var femte, 21 procent, av de utrikes födda
4
samhällsvetarna som helt arbetar med sådant som de är utbildade för”. (Akademikerförbundet 2016)
Hur ser då läget ut specifikt för samhällsvetare, jurister och ekonomer när det kommer till bristyrke enligt Arbetsförmedlingen? När vi tittar i Arbetsförmedlingens prognos om Var finns
jobben?-Bedömning till och med första halvåret 2016 och en långsiktig utblick kan vi under
rubriken Administration, ekonomi och juridik explicit läsa att: ”En arbetsmarknad nära balans”
” (Arbetsförmedlingens prognosrapport 2015). Vidare kan vi läsa att ”För yrkesområdet som helhet bedöms arbetsmarknaden under det närmaste året befinna sig i nära balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft” (ibid.). När vi tittar närmare på de specifika yrkena kan
vi läsa ut att balansindexet ligger mellan 2,90 till 3,29. Index för hård konkurrens om jobben ligger 2,0–2,9. Enligt index hamnar yrkena på följande: Jurister 3.0, Handläggare inom offentlig förvaltning på 2,3 och Ekonomiassistenter på 2,1 Med myndighetens egna siffror kan vi konstatera att Snabbspår för samhällsvetare i dagsläget inte är något bristyrke. När vi tittar i dokumentets andra bilaga ser vi att prognoserna på fem respektive 10 års sikt är det samma för alla tre yrkeskategorierna. I en rapport från Nordregion (2017) står det att läsa att Arbetsförmedlingen har sedan år 2010 haft ansvar för att kartlägga nyanländas kompetenser vilket sker genom så kallade etableringssamtal. Enligt rapporten har etableringsuppdraget saknat en ”röd tråd” för de olika insatserna (s. 17). Syftet med Snabbspåret är enligt överenskommelserna med parterna att parterna gemensamt ska identifiera hinder och korta vägen för nyanlända akademiker med målet att göra dessa personer anställningsbara inom den offentliga sektorn.
Bernt Danermark och Christian Kullberg (2013) menar att det idag finns många personer inom myndigheter som har vardagskunskap om samverkan men att det saknas en teoretisk förståelse inom ämnet (s. 9). Vi vill med denna uppsats bidra till att öka den teoretiska förståelsen för hur ett regeringsinitiativ genom idéer och tolkningar tar form och bildar ett färdigt projekt som är redo att rullas ut som överenskommelser med andra myndigheter. Lennart Lundqvist (1992) menar att det är viktigt att studera den offentliga förvaltningens arbete eftersom både kollektivet och den enskilde inom offentliga sektorn har en maktposition (s. 11). Dels har Arbetsförmedlingen som organisation makt och tjänstepersoner inom myndigheten har en maktposition i betydelsen hur politiska beslut får form och konkretiserar i handlanden. Vi ämnar att studera tjänstepersonernas idéer och tolkningarna som har legat till grund för framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare.
5 1.3. Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med uppsatsen är att studera Snabbspåret som en organiseringsprocess. Med idémodellen som teoretisk utgångspunkt studerar vi tolkning och översättning av våra valda tjänstepersoner som har, eller har haft, positioner på Arbetsförmedlingen och på olika sätt varit en del av skapandet av arbetsmarknadssatsningen Snabbspår för samhällsvetare. Vårt huvudsakliga syfte är att skapa en ökad förståelse för hur ett politiskt initiativ landar som idéer på en myndighet och hur initiativet kommer till uttryck i handlingar.
Frågeställningar
● Hur tolkar noderna Snabbspår för samhällsvetare som en idé?
● Hur har idén om Snabbspår för samhällsvetare konkretiserats enligt noderna?
● Hur tolkar noderna betydelsen av sitt handlingsutrymme i skapandet av arbetsmarknadssatsningen?
1.4. Bakgrund
Samhällsdebatten kring arbetsmarknadspolitik har länge varit aktuell i Sverige och åsikterna är många. Olika offentliga rapporter, exempelvis SOUs rapport från november 2015 (SOU 2015:95), redovisat fakta kring Sveriges utmaning med en åldrande befolkning och för och nackdelar med invandringen i ekonomiska termer. Året därpå publicerade SCB, i uppdrag av regeringen, en rapport som handlade om utrikesföddas etablering i arbets- och samhällslivet (SCB, Integration: Rapport 9, 2016) då flyktinginvandringen till Sverige redan var ett faktum.
I den pågående Arbetsmarknadsutredningen (2016:03) konstaterades det att arbetsmarknaden inte fungerar tillfredsställande. Trots högt antal lediga jobb uppger många arbetsgivare att de har problem att hitta personal med rätt kompetens och det råder särskild brist på kvalificerad arbetskraft enligt utredningen. Som en del av Arbetsmarknadsutredningen kan vi därför läsa i Regeringens Kommittédirektiv ”Det statliga åtagandet för en väl fungerande arbetsmarknad” (Dir. 2016: 56) att regeringen ställer ökade krav på insatser som förbättrar matchningen mellan de arbetssökande och de tillgängliga jobben, i första hand genom grundläggande utbildning och kompletterande utbildningar inom bristyrken.
6 Begreppet “Snabbspår” dyker därför upp på regeringens sida den 23 november 2015 för en gemensam lösning som Arbetsförmedlingen skapar tillsammans med arbetsmarknadens parter. Målen med satsningen definieras som ”korta tiden från ankomst till arbete”, ”använda kompetensen rätt - nyanlända ska inte bara komma i ett jobb, utan rätt jobb” samt ”branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen” (Regeringskansliet
2015)
1.5. Arbetsförmedlingens uppdrag och överenskommelser med lärosäten Enligt Nulägesbedömning från Arbetsförmedlingen (2017) är snabbspår en relevant väg för kompetensförsörjning i branscher där det råder brist på arbetskraft. Arbetsförmedlingens ansvar är att vara pådrivande i processen för att upprätta överenskommelser med arbetsmarknadens parter. Dessutom involveras flera aktörer i dialogerna, bl.a. partsgemensamma utbildningsråd, Socialstyrelsen och Universitets- och högskolerådet (UHR).
Enligt Nulägesbedömning från Arbetsförmedlingen (2017)
Snabbspåren är unika i och med att de är konstruerade i överenskommelse med parterna och därmed visar vad de olika branschen kräver för att nå anställningsbarhet. Att varje snabbspår har olika behov av insatser gör att snabbspåren inte är utformade som ett arbetsmarknadspolitiskt program utan som en metod för att effektivare nyttja de insatser som finns till förfogande. En konsekvens av detta är dock att Arbetsförmedlingens möjligheter att följa upp snabbspåren är begränsade jämfört med hur myndigheten kan följa upp resultaten av arbetsmarknadspolitiska program (Arbetsförmedlingen, Nulägesbedömning: 2017: s. 2).
Enligt den centrala överenskommelsen riktar Snabbspår sig till personer inom etableringsuppdraget samt nyanlända från tredje land som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna med en högskoleutbildning tre år eller längre med en inriktning mot samhällsvetenskap, inklusive ekonomi och juridik. Arbetsförmedlingens och parternas insatser sammanfattas enligt följande (Arbetsförmedlingen: 2016):
Arbetsförmedlingens insatser Kvalitativ matchning. Yrkessvenska
Upphandlad kompletteringsutbildning motsvarande 30 Högskolepoäng Strukturer på nationell och regional nivå för uppföljning och utvärdering
Arbetspraktik med bedömning av yrkeskompetens. Merkostnadsersättning utgår med 800 kronor per arbetsdag under 3 veckor.
7
Uppföljning och utvärdering av snabbspår för samhällsvetare
Insatser från parterna
Sprida information till parternas medlemmar, det vill säga arbetsgivare, fackligt förtroendevalda och fackliga medlemmar, om snabbspår för samhällsvetare
Verka för att praktikplatser samt handledare finns tillgängliga
Vid behov fortsatt kontakt med Arbetsförmedlingen om lämpliga insatser för nyanlända i målgruppen för snabbspåret
Figur 1: Modell för snabbspår för samhällsvetare (Arbetsförmedlingen: 2016)
Kompletteringsutbildning
Kompletteringsutbildningen som Arbetsförmedlingen ansvarar för att upphandla innehåller tre olika kurser om totalt motsvarande 30 högskolepoäng (HP). Aktuella kurser som ingår i kompletteringsutbildningen är enligt följande (Arbetsförmedlingen: 2016):
Offentliga förvaltningens verksamhet och styrning, motsvarande 7,5 HP Det offentliga språket, motsvarande 7,5 HP
Förvaltningsrätt, motsvarande 15 HP
1.6. Krav på samarbete mellan myndigheter
För att nyanlända, som har utbildning och arbetslivserfarenheter inom Snabbspår för samhällsvetare snabbare ska komma i arbete har Arbetsförmedlingen, tillsammans med arbetsmarknadens parter, bl.a. Arbetsgivarverket, OFRs förbundsområden inom staten gemensamt (OFR/S.P,O), Sveriges Akademiker (SACO-S), Service- och kommunikationsfacket (SEKO) samt som tidigare nämnt med Universitets- och Högskolerådet (UHR), tagit fram innehåll och processer som ska leda till anställningsbarhet (Arbetsförmedlingen, Nulägesbedömning: 2017: s.1).
8
Myndigheter har en generell plikt att samarbeta och samverka enligt särskild förordning. Myndighetsförordningen (2007: s. 515) slår fast att myndigheter ska “hushålla väl med statens
medel” (3§) samt ska vidare ” fortlöpande verka för att genom samarbete med andra myndigheter ta tillvara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet”
(6§). (Statskontoret 2017).
Genom s.k. samarbetsavtal har myndigheter möjlighet att ingå avtal med varandra utan att genomföra upphandlingar enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling). Ett sådant avtal ska avse ett samarbete för att nå myndigheterna gemensamma mål samt omfatta offentliga tjänster (Upphandlingsmyndigheten 2017).
1.7. Avgränsningar
Vi har valt att titta på hur idén om Snabbspår för samhällsvetare har skapats enligt tjänstepersoner på Arbetsförmedlingen som har tagit emot idén, tolkat idén och utfört handlingar som skapat Snabbspåret. Självklart vore det intressant att studera och följa snabbspåret som idéresa i många steg och flera riktningar, från initiativ till former av konkretiseringar, men i denna studie har vi avgränsat oss till hur Arbetsförmedlingen som myndighet med tilldelat ansvar för etableringsuppdraget förstår och utför sitt uppdrag som samordnare i samverkan för Snabbspår för samhällsvetare.
Vi tittar alltså enbart på hur idén om Snabbspår för samhällsvetare har skapats enligt tjänstepersoner på Arbetsförmedlingen som har tagit emot idén, tolkat idén och utfört handlingar som skapat Snabbspåret.
1.8. Forskningsorientering och forskningsläget
Eftersom vi undersöker idéresan kring framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare har vi främst tittat på forskningsfältet kring idéresa, tolkning och översättning av idéer med hjälp av nyinstitutionell teori. Inom det nyinstitutionella teorifältet har vi orienterat oss kring begreppen skandinavisk tolkning, idéresa, översättning och konstruktivism. Det finns en hel del forskning kring nyanlända akademiker. Däremot kunde vi konstatera en, vad vi anser näst intill orörd fläck, inom forskningsfältet när det gäller forskning kring idéresa kopplat till arbetsmarknadssatsningar som utgångspunkt eller fenomen. Eftersom Snabbspår för
9 samhällsvetare som etableringsuppdrag är relativt nytt hittade vi inte, för vår uppsats, mycket relevant forskning inom forskningsfältet för organisering. Vi fann dock flera studier kopplat till idéresa, tolkning och översättning. De arbeten som vi har tittat på är Kilhammars avhandling (2011) där hon utgår ifrån begreppet “medarbetarskap” och följer begreppet som en idéresa in i och genom två organisationer. En annan avhandling inom området som vi har tittat på är Gudbjörg Erlingsdottirs (1999) avhandling där hon spårar en idé baklänges i en vårdmiljö. Erlingsdottir undersöker hur kvalitetssäkringsidén färdas i organisationen och arbetsplatserna genom kvalitativ metod med intervjuer och fältstudier. Vi har framför allt använt oss av SwePub och sökord som arbetsmarknadsåtgärder, nyanlända, akademiker, idéresa och nyinstitutionalism. Vi sökte även på Google-scholar och utländsk forskning med sökorden refugees, nordic labor market, travel of ideas, new institutionalism. Men dessa sökord var för breda och vi kunde inte få fram någon forskning som liknade Snabbspårets utformning. Vi bestämde oss därför att sätta in vår magisteruppsats i det forskningsrum i vilken vår magisterutbildning ligger inom och där begrepp som organisering och samverkan är centrala. Så med vårt forskningsläge etablerat så har även använt oss av forskare som Anthony Giddens, Per Johan Ödman, Chris Huxham, Barbara Czarniawska, Ingela Furenbäck, Steven Lukes, Göran Ahrne och Apostolis Papakostas
10
2. METOD
2.1. Kvalitativ forskning
Vi har valt att undersöka hur fallet Snabbspår för samhällsvetare har tagits fram genom att intervjua fem tjänstepersoner. Göran Ahrne och Peter Svensson förklarar att inom den kvalitativa forskningen är det viktigt att förstå att forskaren alltid är en del av forskningen och att inte går att vara helt objektiv till forskningen eftersom man är en del av det samhälle och den del som studeras (2016 s. 8). Vi har valt att huvudsakligen bygga vår uppsats på det empiriskt material som vi har fått ut av de fem intervjuerna. Men Ahrne och Svensson beskriver att det är svårt att definiera vad kvalitativa metoder är men att det exempelvis är intervjusamtal och kvalitativ data så som text. Vidare beskriver författarna att kvalitativ forskning kan bland annat beskriva en händelse, ett yttrande eller smak och beröring (2016 s.10).
2.2. Hermeneutiken som forskningsansats
Hermeneutiken erkänner nämligen att det finns flera sätt att förstå världen eller en viss företeelse på. Den är principiellt odogmatisk (Ödman 2007 s. 14).
Vi kommer i uppsatsen att inspireras av Anthony Giddens (1987) dubbla hermeneutik. Giddens menar att inom samhällsvetenskap är det omöjligt för forskaren att skiljas från den värld vilken forskaren studerar (s. 20). Vidare anser Giddens att forskaren med sin forskning också bidrar till att konstruera den värld som studeras. Giddens beskriver att forskarens utvalda teorier, koncept och iakttagelser studsar ut och in. Först studsar iakttagelserna av koncepten ut från forskaren och in i det sociala livet och reflektionerna av forskarens iakttagelser av koncepten påverkar “verkligheten” och den påverkade “nya verkligheten” studsar sedan tillbaka in i forskaren teoretiserande konceptuella värld (s. 30-32). Giddens menar således att all social forskning parasiterar på de framlagda koncepten som studeras (s. 18). Som det nämnts i inledningen har vi beskrivit det teoretiska ramverk och de teoretiska begrepp som vi kommer att använda för att analysera hur tjänstepersonerna tolkar idén och sitt handlingsnät i Snabbspårets organiseringsprocess. Giddens dubbla hermeneutik, om att teoretiska begrepp studsar ut och in från forskaren och den “verklighet” vilken forskaren studerar, är en process som även gäller oss men i uppsatsen skapas ytterligare en dimension av den dubbla
11 hermeneutiken. Vi är, precis som Giddens beskrev parasiterande på våra teoretiska begrepp enbart med vår förförståelse av Snabbspåret.
Den dubbla hermeneutiken i vår undersökning innebär inte enbart att våra begrepp studsar ut från oss och tillbaka in i verkligheten. Vår extra dimension i den dubbla hermeneutik hamnar även i brytningspunkten mellan tjänstepersonernas konceptuella beskrivning av sin tolkade ”verklighet” och vår ”verklighet” där vi tolkar tjänstepersonernas konceptuella beskrivningar. I denna process skapas tolkning av tolkning. Vi vill med vår undersökning synliggöra tjänstepersonernas individuella tolkningar av idén Snabbspår. Enligt Ödman (2007) är hermeneutiken en sammanlänkande förmåga att förstå och tolka något och genom tolkandet göra tingen i vår värld synliga (s. 25-26). Vidare menar författaren att vi som existerande varelser förstår innan vi tolkar något och därmed skapar vi vår förståelse av vår värld beroende på hur vår förståelse ser ut (s 25-26). Ödman förklarar också att vi i vårt tolkande måste ha förmågan att vara både retrospektiva och även ha ett möjlighet att tänka framåt och detta måste hela tiden ske växelvis fram och tillbaka (s. 60-61).
Vårt fall i uppsatsen gestaltas på följande vis;
Ursprungsvillkoret: Det saknas personer med rätt kompetens.
Med ett retrospektiv, om att arbetsgivare har svårt att hitta matchning med personer med rätt kompetens, måste vi hitta ett möjligt tillstånd dit vi vill nå.
Möjliga tillståndet: Arbetsgivare matchas med en person med rätt kompetens.
Om vi i exemplet utesluter ursprungsvillkoret som är -”Det saknas personer med rätt kompetens”, innebär det att vi med enbart tanken om “Arbetsgivare och matchning,” troligen hamnar snett i vårt möjliga tillstånd eftersom vi då enbart vet vart vi ska med vårt handlande men inte vet varför vi handlar. Det krävs således en tolkning av tjänstepersonerna om att personer ska matcha arbetsgivarnas behov.
Om det möjliga tillståndet är: “Arbetsgivare matchas med en person med rätt kompetens” och om ursprungsvillkoret utesluts - så innebär det att vi enbart skulle vara orsaksstyrda utefter den retrospektiva tanken om ursprunget. Det krävs således en tolkning av tjänstepersonerna, som pendlar fram och tillbaka, om att det behövs kompetent personal till en specifik yrkesgrupp.
12 Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2012) menar att huvudtema för hermeneutik är att helheten endast kan förstås med hjälp av delar och delarna endast kan förstås med hjälp av helheten. Detta benämns även som den hermeneutiska cirkeln (s.134). Helheten av Snabbspåret finns presenterat på Arbetsförmedlingens hemsida som ett färdigt initiativ. För att förstå helheten tar vi hjälp av det hermeneutiska synsättet för att tolka delarna (Alvesson och Sköldberg 2017: s. 134).
2.3. Etiska Frågor och Trovärdighet
När samhällen och människor studeras är det viktigt att forskningen är etisk och tar hänsyn till mänskliga värden. Ahrne och Svensson hänvisar till Vetenskapliga rådet, varifrån författarna i sin bok hämtat följande citat:
Grundläggande är att forskning bara får godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande frihet alltid ska beaktas vid etikprövningen. Människors välfärd ska ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov. (2016: 29)
Då vår studie inte studerar utsatta grupper eller berör känsliga samhällsproblem har vi inte ansökt om etisk prövning för vår undersökning. Men vi har valt att studera människors tolkning. Vår undersökning bygger därmed på människors delaktighet så anser vi att det är viktigt att visa en medvetenhet runt etiska frågor. Ahrne och Svensson menar att det är viktigt att personerna som är i fokus för studien informeras om studiens syfte så att de själva kan välja om de vill vara med och bidra eller ej. Vidare förklarar författarna att det är av vikt att personer i studien inte ska kunna identifieras (2016: 29). Vi har valt personer som alla haft en betydande roll i framtagningen av Snabbspår för samhällsvetare. Det finns alltså risk att dessa personer kan identifieras av nyfikna läsare. Men för att försvåra detta och i största möjliga mån hålla intervjupersonernas identiteter dolda så har vi valt att döpa dessa vid N1, N2, N3, N4 och N5.
Ahrne och Svensson uppger att en undersökning behöver vara transparent och det ska gå att diskutera och kritisera undersökningen för att skapa trovärdighet gentemot intervjupersonerna (2016 s.25). Vi vill därför ge en stor plats i vårt arbete till just att förklara hur vår forskning har utförts och hur vi har tänkt runt metodval. Författarna nämner att trovärdigheten också kan stärkas genom att forskarna återkopplar till personer som har ingått i studien och låter dessa ta del av undersökningen och att dessa ges utrymme för att ge sina synpunkter på undersökningen (2016 s. 26). Att intervjupersonerna får ta del av arbetet anser vi mycket viktigt för arbetets trovärdighet eftersom vi undersöker hur intervjupersonerna uppfattar och tolkar ett fenomen.
13 Vi har också gett tjänstepersonerna möjlighet att själva få komma in med en beskrivning om sina roller. Ingen av intervjupersonerna valde dock att ge oss någon beskrivning av sin roll som tjänsteperson. Vi anser att den beskrivning som vi anger nedan räcker för att idéresan ska bli begriplig. Vi valde också, innan intervjuerna började, att berätta för tjänstepersonerna att Linda inte bara är magisterstudent på Malmö universitet utan också arbetar på Malmö universitet som ämnesmentor för just Snabbspår för samhällsvetare. Vi är medvetna om att detta val kan ha påverkat vår relation till intervjupersonerna. Vi bedömer dock att valet vi gjort inte har påverkat deras svar eftersom vi enbart har ämnat att undersöka intervjupersonernas tolkning av idén.
2.4. Intervjuform
Jan Trost (2010) förklarar att intervjufrågorna kan ha en låg eller hög grad av standardisering (s. 39). Vi har i vår undersökning valt att använda oss av en låg grad av standardisering med motiveringen att vi inte tänkt till detta arbete enbart ska bygga på beskrivningar från tjänstepersonerna. Det vi vill är att försöka förstå hur tjänstepersonerna har tolkat Snabbspår som en idé. Trost hänvisar till Heléne Thomsson som skiljer mellan analytiska och teoretiska frågor. Med detta menar Thomsson att man inte bör ställa de analytiska frågorna till intervjupersonerna utan att dessa frågor ska ställas till det empiriska materialet när detta är färdigställt för att bearbetning (2010 s. 55). Innan intervjuerna förberedde vi frågor som skulle inleda intervjuerna i relation till tolkning och idé. Viktigt att lyfta fram är att vi redan innan intervjuerna hade valt ut vårt teoretiska begrepp tolkning och idé. Vårt sökande efter svar på skillnader i överenskommelserna genom nodernas tolkningar var grunden för våra två första intervjuerna. Under intervjuerna med N3 och N5 (se bilaga 1, Intervjuomgång 1) insåg vi att vi fick intressanta men också väldigt breda svar eftersom våra frågor innehöll begreppet ”tolkning”. Det var därför nödvändigt för oss att vi ställde följdfrågor. Vi ställde då öppna frågor med intentionen att intervjupersonerna skulle få svara associativt och detta ledde till att personerna ibland svarade på flera frågor i ett svar eller att personerna missade att besvara frågan. I sådant fick vi ställa frågan igen vid ett senare tillfälle under intervjun.
För att öppna möjligheten att studera Snabbspårsatsningens utveckling ur idéreseperspektiv har vi beslutat oss för att ändra våra utgångsfrågor för intervjuer med N2, N4 och N5 (se bilaga 1,
Intervjuomgång 2). Med vårt arbetssätt, att först ha utgångsfrågor för att sedan be
intervjupersonerna utveckla sina svar gjorde att vi var tvungna att verkligen lyssna aktivt till intervjupersonernas svar. Viktigt är att lyssnandet är aktivt (Trots 2010: 57). Även i den andra
14 omgången med intervjuer använde vi oss av Trosts förklaring om följdfrågor. Till skillnad från en hög grad av standardisering så innebär en låg grad att forskaren själv väljer i vilken ordning som frågorna ställs och följdfrågor kan också ställas utefter intervjupersonernas svar på grundfrågorna (Trost 2010 s. 39).
2.5. Vår egen resa
Som beskrivits ovan arbetar Linda på Malmö universitet med Snabbspår för samhällsvetare och fick genom sitt arbete inblick i hur de 4 fyra olika lärosätena hade utfört uppdraget med kompletteringsutbildningar på lärosätena på vitt spridda sätt. Utfallet av uppdragen blev vitt spridda när det kom till de första examinationerna av studenterna. Vi båda som författare till denna uppsats har olika erfarenheter och olika akademiska bakgrunder. Det är med hjälp av varandras perspektiv och förståelse som vi tillsammans kan skapa en större förståelse av hur tjänstepersoner tolkar idén av Snabbspåret. Eftersom vi använder hermeneutik både som metod och som teori har vi tillsammans diskuterat hur vi ska presentera empirin. Med respekt för intervjupersonernas arbete med framtagandet av Snabbspåret är vår ambition att återge deras tolkningar av idéer så rättvist som möjligt.
Det har varit en lång och slingrig väg att skriva den här uppsatsen. När vi tittar tillbaka kan vi se några klara milstolpar som är betydelsefulla för vårt arbete. Istället för att beskriva milstolparna här i textform väljer vi presentera dem i följande figur;
15
Figur 2: Vår egen resa.
2.6. Intervjuprocess och urval av intervjupersoner
Vårt inledande val för insamling av empiri blev att granska överenskommelser som var skrivna mellan Arbetsförmedlingen och de fyra lärosätena. Sedan kontaktade vi de tjänstepersoner på Arbetsförmedlingen som hade skrivit under på överenskommelserna. Vi förklarade för dem vårt intresse för fallet och berättade vårt syfte med uppsatsen och frågade om de kunde tänka sig att ställa upp för en intervju, vilket båda personerna tackade ja till. Redan efter de första två intervjuerna konstaterade vi att tjänstepersonerna utgjorde en viktig roll för Snabbspår för samhällsvetare. Den uppfattningen förstärktes ytterligare efter den andra intervjuomgången. För att placera intervjupersonerna i vårt fall och beskriva deras medverkan teoretiskt och med hjälp av metaforer från datavetenskap benämner vi hädanefter dem som noder.
2.6.1. NOD
Nod är ett begrepp som används i flera olika sammanhang. Enligt Svenska Akademiens Ordlista SAOL (2015) är en nod ett substantiv som betyder knutpunkt eller skärningspunkt. Bo
16 Ahrenfelt ger oss bilden av ett antal fiskenät i flera plan med stora knutor och vidare förklarar författaren att varje knut representerar en nod (2013 s. 157).
Inom datavetenskap används nod för alla typer av hårdvara som binder ihop nätverket. En nod är en aktiv komponent i nätverket såsom en brygga, router, hub eller switch. Information kan skapas, mottas eller skickas vidare genom en nod (Harrington 2007).
Figur 3: Noder i ett nätverk. Noder är aktiva komponenter som tar emot, bearbetar och skickar information mot måldestinationen i ett nätverk (Harrington 2007).
Vår ansats för arbetet bygger mycket på vår förförståelse för Snabbspår som en politisk satsning där Arbetsförmedlingen står för samordningen i den trepartssamverkan som Snabbspår grundar sig på. Parterna i denna trepartssamverkan är Arbetsförmedlingen, olika myndigheter och arbetsmarknadens parter. I detta samverkansarbete har Arbetsförmedlingen fått samordningsansvaret och våra noder arbetar eller har arbetat i organisationen.
17 2.6.2. Val av noderna
Som ovan nämnts har vi först börjat studera de skriftliga Snabbspår-överenskommelserna mellan lärosäten och Arbetsförmedlingen. I dessa totalt fyra överenskommelser har vi funnit namn på två personer som arbetar på Arbetsförmedlingen. Vi har kontaktat dessa personer för intervju och under intervjun har vi sedan fått tips på andra personer som vi kunde kontakta. Bland dessa namnen har vi valt ut tre andra personer som också tackade ja för att ställa upp för en intervju.
Figur 4: Noderna i en tidslinje utifrån uppdraget med Snabbspår för samhällsvetare på Arbetsförmedlingen.
Vi kan därför kategorisera våra urval av noderna utefter två kategorier. Som teoretiskt urval har vi noderna N3 och N5 som vi har valt att kontakta först efter vår granskning av dokument som vi har begärt ut från Arbetsförmedlingen och de fyra lärosätena.
Noderna N3 och N5 har sedan gett oss andra namn och ny information om vilken roll dessa personer haft i skapandet av Snabbspårssatsningen. Som ett snöbollsurval har vi sedan valt att kontakta N1, N2 och N5.
Efter intervjuerna har vi valt att benämna noder med N1, N2, N3, N4 och N5 utifrån den turordning intervjuerna genomfördes. Sedan kastade vi om ordningen av nodernas numreringar utefter nodernas förekomst i vår analys. Vi placerade också in noderna på en tidslinje utefter deras kronologiska medverkan av utformningen av Snabbspåret. I den processen försökte vi också rangordna noderna enligt deras handlingsnät. Vi hade helt enkelt olika uppfattningar om var och en av nodernas vikt i sitt handlande. Efter diskussioner enades vi om att använda den ordning enligt hur “kommunikation” primärt skett från en nod till en annan enligt vår metafor
18 för informationsöverföring i ett nätverk. Nodernas benämningar bygger därför på vår tolkning utifrån nätverkspaket (information1) som skickas från en källa till en måldestination via aktiva komponenter i nätverket, och utgör inte någon prioritets- eller rangordning.
Figur 5: Noder i ett nätverk. Det finns flera aktiva komponenter i ett nätverk som kallas noder. Figuren illustrerar att det finns flera noder än vi har intervjuat. De blåa och gula noderna avbildar därmed inte några specifika noder.
2.6.3. Intervjuer med noderna N3 och N5
Vi åkte upp till Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm den 6 april 2018 och genomförde två intervjuer efter varandra. Under båda intervjuerna fokuserade vi på vår första frågeställning vilken ämnar att undersöka hur Snabbspåret för samhällsvetare som idé ”tolkas”
1 Med datavetenskap som metafor används begreppen “information” eller “nätverkspaket” i uppsatsen. I idéreseterminologi motsvarar information en idé som har paketerats eller fått form och därmed kan resa med olika kommunikationssätt.
19 av intervjupersonerna. Vi frågade intervjupersonerna om vi fick spela in intervjuerna och båda intervjupersonerna godkände detta. Intervjun med N3 varade i drygt 30 minuter. Under intervjun fick vi reda på att vår nästa intervjuperson N5 gärna ville träffa oss så snabbt som möjligt då N5 hade ont om tid.
Intervjun med N5 blev därmed betydligt kortare och vi kände oss stressade under intervjun. Intervjun varade i ca 20 minuter och den korta intervjutiden resulterade i att vi inte hade tid att ställa lika många följdfrågor till N5. Resultatet av intervjuerna blev således att vi fick olika mycket material till vår uppsats från N3 och N5.
Under intervjun med N3 nämndes flera personer som hade haft betydande roller i framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare både inom och utanför Arbetsförmedlingen. Under de följande dagarna efter intervjuerna i Stockholm har vi valt ut våra tre andra noder för intervju och tog kontakt med dem.
Figur 6: Intervjuer med noderna i tur och ordning.
2.6.4. Intervjuer med noderna N2, N4 och N1
Vi kontaktade N2, N4 och N1 via mail och frågade om de hade möjlighet att ställa upp för en intervju. Samtliga tre tackat ja till detta. Inför den andra intervjuomgången ändrade vi fokus och tema på våra intervjufrågor, detta eftersom vårt intresse för Snabbspår tog en ny och mer utvecklad riktning i ljuset av de svar som vi fått från de första två intervjuerna. Vi har också valt att göra ett försök att fånga in vilka idéer som har funnits med i framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare och hur dessa idéer har skickats och tagits emot inom ramen för nodernas handlingsnät.
20 Den andra omgångens första intervju hölls med N2 på Arbetsmarknadsdepartementet i Stockholm den 26 april 2018. N2 var den person som hade varit delaktig i skapandet av Snabbspåren tillsammans med representanter från regeringen och arbetsmarknadens parter. Intervjun tog ca.50 min och genom N2:s deltagande fick vi en gedigen empiri runt idéerna som hade legat till grund för Snabbspåret för samhällsvetare.
Den andra och tredje intervjun hölls på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Först intervjuade vi N4 som hade roll som samordnare för de olika snabbspåren. Från N4 fick vi ytterligare empiri kring idén om Snabbspår för samhällsvetare. Intervjun med N4 varade i 40 min. Den tredje intervjun den dagen var med N1 som gav oss perspektivet från en handläggare som tidigare arbetat på Arbetsmarknadsdepartementet i samband med uppstarten av partnersamverkan med Snabbspår för samhällsvetare. I vårt arbete valde vi använda det empiriska materialet från N1 som stöd i analysen och som en kontrollpunkt huruvida
informationen, det vill säga idén om Snabbspår översatts på Arbetsmarknadsdepartementet
innan den mottagits av Arbetsförmedlingens noder. Denna intervju varade som de två andra intervjuerna den dagen, i ca 40 min.
2.6.5. Transkribering och bearbetning av citat
För transkribering av det inspelade materialet har vi tagit hjälp av en gratis mjukvara på internet. Vi har dock genast märkt att beroende på inspelningsmiljön blev transkriberingens kvalité varierande. Den webbaserade mjukvaran vi använde hade svårigheter att fånga ljud särskilt från intervjuerna med N1 och N4 och detta gjorde att vi fick transkribera den största delen förhand. Även i de övriga transkriberat har vi manuellt gått in och skrivit ut ord och kompletterat meningar. När vi hade fått ner intervjuerna i text började arbetet med att strukturera upp det empiriska materialet. Vi utgick från våra teoretiska begrepp när vi arbetade fram vår struktur ur textmassan. Inspelning möjliggjorde att vi fick ett omfattande empiriskt material. Det empiriska materialet bearbetade vi sedan ytterligare en gång genom att ta bort ord som vi ansåg ha bäring för innehållet och som exempelvis plockade vi bort ord som ehee, ju och upprepningar likt såsom, liksom, en..en.. osv.
Eftersom vi i analysen gör tolkningar på nodernas tolkningar innebär det att vi har en analysdel som innehåller dels utvalda delar av det empiriska materialet och våra tolkningar av de valda delarn. Vi ansåg att vi var tvungna att göra detta val eftersom nodernas tolkningar annars hade blivit sönderhackade av oss och inte presenterats för läsaren på ett objektivt sätt i sina kontexter.
21 För att citaten, som handlar om idén om Snabbspåret, inte ska bli allt för stora har vi dock valt att plocka bort information som ligger utanför vår teoretiska ansats med uppsatsen. Strukturen på vår analys är att vi primärt valt att använda noderna som aktiva komponenter i ett nätverk som tar emot, bearbetar och skickar information mellan varandra och mellan andra komponenter i nätverket.
2.7 Metoddiskussion
Eftersom vi valt att samla empiri genom att ställa öppna frågor samt valt använda våra teoretiska begrepp som tolkning och idé i frågorna anser vi i efterhand att det blev svårt för intervjupersonerna att förstå vad vi ville ha svar på. I några fall gick intervjupersonerna också långt utanför vad vi hade tänkt att få svar på. Detta resulterade i att vi fick ställa flera följdfrågor för att få svar på det vi ville undersöka. Vi blev lite förvånade över att intervjupersonerna pratade så fritt som de gjorde men det gav oss också mycket intressant empiri runt Snabbspår. En del av svaren berörde Snabbspåren generellt men vi ansåg att svaren i högsta grad var överförbara för Snabbspår för samhällsvetare specifikt. En kritik som kan framföras mot vår undersökning är att vi valde intervjua endast fem personer och enbart med koppling till uppdrag på Arbetsförmedlingen. Eftersom våra frågeställningar innehöll begreppen tolkning och idé var vårt syfte med intervjuerna att komma så nära intervjupersonerna som möjligt därav valet att åka upp till Stockholm och inte ha exempelvis telefon- eller skypeintervjuer.
Vi gjorde valet att i analysen beskriva intervjupersonerna som noder. Noder är en metafor hämtad från datavetenskap, ett fält som ingen av oss två författare egentligen riktigt behärskar, men valet av metaforen kändes ändå givet då vi tycker att begreppet nod är visuell talande och som vi tror att de flesta kan förstå och skapa sig en mental bild av.
Vi vill också vara öppna med att vi hade våra betänkligheter med valet av Snabbspår för samhällsvetare. Dels för att Linda arbetar med Snabbspåret och dels för att Snabbspår för samhällsvetare har en annan utformning än de 13 andra Snabbspåren. Men att komma åt fakta och konstatera att Snabbspår för samhällsvetare inte var riktad till en bristyrkesgrupp enligt Arbetsförmedlingens prognoser gjorde att Snabbspåret för samhällsvetare blev ännu mera spännande att studera och vi anser inte att det inte berör Lindas praktiska arbete med Snabbspåret.
22
3. TEORI
Inledningsvis anser vi att det är viktigt att belysa de olika vetenskapliga perspektiven enligt våra valda forskare och teoretiker. Vi har också valt att förklara vissa begrepp som är centrala i vårt arbete. Yin förklarar att teoriutvecklingen är något som tar tid och kan vara svårt. Först behöver forskaren försöka hitta en teoretisk referensram som studien ska byggas på. Här måste forskaren läsa in sig på området genom att titta på existerande forskning som innehåller de teorier som forskaren vill använda sig av i sin egen design (2007 s. 49)
Anthony Giddens och Per- Johan Ödman har vi använt oss av för att förklara hermeneutiken. Vidare har Mats Alvesson och Kaj Sköldberg använts för att förklara begreppet ”tolkning”. För att slutligen kunna placera vår uppsats i fältet forskning om nyanlända akademiker har vi använt oss av en rapport från Nordregio. Slutligen i förhållande till handlingsnät och samverkan har vi även valt att ta in ett maktperspektiv. Teoretiker som vi har använt oss av är Steven Lukes, Chris Huxham och Bo Ahrenfelt.
Såväl Czarniawska som Alvesson och Sköldberg har skrivit om hur begreppen konstruktionism och konstruktivism ofta används flytande. Även om vår uppsats är samhällsvetenskaplig har vi valt att använda ordet konstruktivism i uppsatsen eftersom vi använder Czarniawska som en av uppsatsens huvudteoretiker. Eftersom vi också har handlingsnät bland våra teoretiska begrepp passar därför Czarniawskas sätt att förklara konstruktivism för vår uppsats. Czarniawska beskriver att det finns en kritik mot konstruktivismen då konstruktivister vill anse att allt kan konstrueras. Författaren menar att inom konstruktivismen är det viktigt att använda sig av ett språkbruk som är beskrivande och detta beskrivande ska också sättas i relation till en social kontext. Den sociala kontexten är viktig enligt författaren eftersom människor inte skapar ur intet utan konstruerar sin värld utifrån det som de har tillgång till och verklighetskonstruktion är en social process (2017 s. 13).
3.1. Organisationer i relation till institutionialism
Organisationer har tidigare setts som slutna system när det kommer till exempelvis målsättning och beslutshändelser men det traditionella tankesättet om organisationer som isolerade fenomen har ifrågasatts. Inom organisationsforskning beskriver DiMaggio och Powell (1983) att ett organisatoriskt fält är den institutionella omvärld som omringar en organisation. Förändringar
23 inom det organisatoriska fältet är därför något som påverkar alla aktörer som befinner sig inom det fältet. Inom den institutionella omvärlden finns flera aktörer, dvs. organisationer som verkar inom samma område genom t.ex. att utbyta tjänster med varandra eller att konkurrera med varandra. Organisationer formas därför av den egna kulturen och även av andra organisationer som de samverkar med. Inom varje fält tenderar organisationerna att bli allt mer lika varandra, dvs. aktörerna homogeniseras. DiMaggio & Powell som är väl framträdande inom nyinstitutionell teoribildning benämner homogeniseringsprocessen som ”isomorfism” då organisationer blir likformiga och homogena. (DiMaggio & Powell 1983 s.147).
3.2 Nyinstitutionalism
Institutionalism som är ursprunget ur statsvetenskap har generellt studerat institutioner ur politiska, formella och juridiska ramverk (Olsen: 2007 s. 2). Institutioner enligt “äldre institutionalism” kan därför definieras som samling av regler och roller som har motsvarande uppsättningar av tolkningar där identiteter tas för givet. (Czarniawska & Sevón 1996 s. 3-4). Institution anses alltså ge upphov till hur aktörer (identiteter) verkar och handlar, samtidigt skapas institutioner av en samling av aktörer. Som Tengblad beskriver:
En institution består av en uppsättning socialt konstruerade regler och handlingsmönster som är skapade av aktörer och som i sin tur tillskapar aktörerna (Tengblad, 2006 s.18).
Olika trender i världen, framförallt ekonomiska trender har öppnat upp för att institutioner har börjat studeras ur nya perspektiv. Den nya institutionalismen, som växer fram efter Meyer och Rowans inflytelserika artikel (1977), är därför inte endast utmärkande för statsvetenskap utan intresset för att förstå institutioner utifrån lagrum, avtal, hierarkisk ordning, operativa processer, professionella koder samt sociala normer har varit karakteristiska för nya perspektiv (March & Olsen 1984 s.738). Nyinstitutionalism som empiri bygger därmed på teoretiska ramverk och ger perspektiv på hur politiska livet är organiserat samt hur det breder sig ut i det sociala livet genom bl.a. att fokusera på och observera beteenden (Olsen 2007 s.2).
Med ett socialkonstruktivistiskt (förklaras mer ingående nedan) förhållningssätt kan samhällen och institutioner förklaras som sociala och kulturella konstruktioner eftersom dessa reproduceras och formas efter omgivningen. (Alvesson 2008 s.81).
24 Samhällen består också av institutioner. Att omgivningen formar institutioner kan tolkas som att institutioner formar varandra. Just att institutioner som är i relation till varandra skapar ett fält och som tidigare nämnt, påverkar varandra till likformighet, kallas isomorfism av forskarna Paul J. DiMaggio och Walter W. Powell. (DiMaggio & Powell 1983).
3.3. Den skandinaviska versionen av nyinstitutionalism
Som tidigare nämnt sker isomorfism, på organisationer inom ett organisatoriskt fält, på grund av krav på legitimitet (förklaras nedan). Det här påstående har dock ifrågasatts på empirisk grund på grund av att flertal av de studier som behandlar isomorfism har varit ytliga eller hade krävt längre studier på de studerade organisationerna. Liknande studier som gjorts i Norden har istället visat att det uppstår stora skillnader i strukturer och praktiker hos till synes likartade organisationer. Studier i norden har då visat att i organisationers förändring spelar de lokala förhållandena stor roll (Erlingsdottir & Lindberg 1999: s. 29).
Den skandinaviska versionen av nyinstitutionalism har variation mellan organisationer och förändring som fokus (Kilhammar 2011). Till skillnad från den amerikanska motsvarigheten till nyinstitutionalism har den skandinaviska versionen utvecklat ett tillvägagångssätt som skiljer sig gällande teorin om översättning. Czarniawska m.fl. talar därför om en skandinavisk version av nyinstitutionalism (Sataøen och Wæraas 2014). Med hänvisning till Czarniawska och Sevón, sammanfattar Kilhammar teoribildningen såhär:
I stället för den betoning på stabilitet och spridning av idéer och koncept som skapar en hög grad av likriktning mellan organisationer, framhåller de nordiska forskarna variation och anpassning av idéerna utifrån kontexten. Både förändring och stabilitet ses som naturliga fenomen i organisationer, till skillnad från den amerikanska inriktningen där stabilitet betraktats som norm (Czarniawska & Sevon, 1996).
Ett centralt begrepp som tydliggör den ovan beskrivna förändringsprocessen är översättning. /.../ Den skandinaviska forskningen där teorin användes fokuserade till att börja med beslutsfattande, för att sedan fortsätta med temat organisationsförändring genom reformer (se Brunsson & Olsen, 1990). Sedan mitten av 1990-talet har spridning av idéer varit det dominerande forskningsintresset (Johansson, 2006). ” (Kilhammar 2014 s.41)
25 I vårt arbete använder vi ”översättning” som teoretiskt begrepp enligt Czarniawska och Sevóns modell (Czarniawska 2015 s. 107). Forskarna beskriver översättning som en modell (förklaras nedan) för kollektivt skapande där idéer färdas och sedan materialiseras i mötet med kontexten.
3.4. Konstruktivism
Konstruktion är en process där något byggs av tillgängligt material och vidare förklarar Czarniawska att detta står i motsättning till idén om skapandet som i princip utgår från ingenting (2017 s. 9). Antagandet om att ”människor konstruerar sina världar” är det påstående som Czarniawska använder i sin bok när hon diskuterar konstruktivism. Frågan är således ”Hur konstrueras vår värld?”. Författaren menar att det antagandet som vi måste ställa oss bakom för att förstå världen är att acceptera att det är under ständig ombyggnad. Czarniawska poängterar att forskaren bör leta efter performativa definitioner, alltså definitioner och uttalanden som i sig konstituerar organisationer, handlingsnät och relationer. Exempel på sådana definitioner kan dyka upp i språkbruket som ”nu är vi klara med…”, ”nu måste vi…” eller andra likartade order eller löften. Med performativa definitioner menar författaren sådana uttalanden som i sig konstruerar organisationer och handlingsnät (Czarniawska: 2017 s. 15). Henry Egidius (2008) förklarar att fenomenologi kommer från grekiskan och betyder ”företeelse”. Författaren menar att vi uppfattar saker som finns objektiva i vår värld och att dessa ”företeelser” egentligen kommer från det grekiska ordet fainomenon (ett particip av verbet fainomai=visa sig) som betyder ”det som framträder/det som visar sig” ges olika innebörd av olika personer (s. 113). Underförstått är att allt som framträder och visar sig, gör det inför någon som kan uppfatta, och underförstått att det som visar sig kan uppfattas olika av olika betraktare, beroende på att de har olika positioner, olika erfarenhet, kanske olika sinnesförmågor, och kanske, som Egidius verkar anse, är styrda av sina känslor. Likt Egidius menar Bo Ahrenfelt (2013) att ”företeelse” är skapade av innebörd och att våra emotioner styr vad vi anser om ett skeende och en händelse. Vidare menar författaren att vi gör vår egen tolkning av den upplevda verkligheten och att vi alla har olika ”sanningar” och dessa ”sanningar” kommer därmed att se olika ut för olika personer när dessa agerar som aktörer i en arbetsprocess (s. 261).
3.5. Idémodellen och Institutionaliseringsprocessen
Czarniawska & Joerges definierar begreppet idé som en föreställning om något som finns hos individer och när idén materialiseras uttrycks idén i någon form, det vill säga objektifieras (t ex. som text, bilder, modeller eller prototyper). I samband med detta sker också en förändring.
26 Förändring kan handla om en institutionell anpassning eller att idén formas så att den anpassar sig till nya förutsättningar eller i nytt sammanhang. I en översättningsprocess kan idén och behovet anpassas till varandra då det finns en flexibilitet. (Czarniawska & Joerges: 1996 s. 28-29 och 53-54).
Idéer är med andra ord rörliga och i varje nytt sammanhang kan idéerna uppkomma i nya former. Idén behöver därför knytas an på någonting som upplevs som meningsfullt i organisationen. Som Kilhammar beskriver ”en förutsättning för att en idé ska få fäste hos individer eller i ett sammanhang, är att den går att knyta an till något som redan är känt.” (Kilhammar: 2011 s. 42).
I institutionaliseringsprocessen av idéer pratar Czarniawska & Joerges (1996) om flera stadier i idéns resa. En modell illustrerar idéer som reser i en global tidrymd. När idéer möter en lokal kontext (tid eller plats) så aktiveras processens olika stadier då idéer översätts. Forskarna definierar fem olika stadier i en idés resa i sin modell som vi nedan har gjort en egen konstruktion av.
Idémodellens olika stadier definierar forskarna enligt följande:
1) Lossryckning: Inspiration till idén hämtas från en tid/plats till en annan tid/plats.
2) Paketering/materialisering: Idén översätts till ett objekt. Det kan handla om text, bilder, modeller eller prototyper. Objektet gör att idén blir lätthanterlig särskild när den ska kommuniceras vidare i det organisatoriska fältet. Det paketerade objektet reser sedan vidare i det organisatoriska fältet med hjälp av exempelvis möten, konsulter, publikationer etc. (Erlingsdottir, 1999 s. 32)
3) Den resande idén: Idén går att presentera vidare i fältet.
4) Idén omsätts till handling: Idén möter den befintliga och lokala praktiken där den omsätts till handling.
5) Handlingar upprepas och blir institution. Idén uppfattas som given och behöver ryckas loss från sitt sammanhang för att den ska få rörelse igen i en annan kontext.
Under hela processen för idéns institutionalisering pågår kontinuerliga översättningar och idén har rörelse genom alla stadierna i modellen. Översättningar kan därför resultera i nya tolkningar av idén. Variationer i institutioner eller till och med skapandet av nya institutioner kan bli resultatet av dessa översättningsprocesser (Erlingsdottir 1999 s. 31).
27
Figur 7: Resande idéer (Egen konstruktion utifrån Sevón och Czarniawskas modell 1996).
Ovanstående modell visar hur endast en (1) idé reser från en tidpunkt eller plats till en annan. Modellen utgår ifrån att en idé översätts och materialiseras till ett objekt i en särskild kontext (tidpunkt eller plats) ”kontext A”. Idén kan sedan skickas iväg i sin översatta form och blir en ny idé i en annan kontext (tidpunkt eller plats), ”kontext B”, inom vilken idén översätts och materialiseras. Efter det börjar idéns resa i kontexten till att bli objekt, handling och så småningom en institutionaliserad idé. Denna modell visar endast schematiskt hur idéer kan resa.
I en global tidrymd färdas samtidigt otaligt många idéer, speciellt med tanke på dagens kommunikationsmöjligheter. Som Czarniawska (2005) beskriver att tiden och rymden
28 globaliseras men vikten av den lokala platsen aldrig försvinner. I vårt analyskapitel kommer vi därför att illustrera ”molnet”för att visualisera den lokala platsen där idéer, enligt vår tolkning, hittar sin kontext tack vare våra valda noder som står för översättningar.
Översättningsmodellen förklara idéspridning som ett slags kollektivt skapandeprocess. Idéer kan alltså inte, inom en organisation, finnas i något vakuum utan det är det mänskliga intresset som är anledningen till att idéer färdas. Varje gång när en idé reser vidare från en person till en annan så översätts idén och den laddas med mer energi. Enligt forskarna innebär det att idéer blir berikade och utvecklade på det här sättet (Czarniawska 2005 s. 106). Dessutom är kraften hos den första personen som rör vid idén inte större än hos någon annan i kedjan (Erlingsdottir, 1999 s. 28).
Översättning som en förändringsmodell (enligt Olika Förändringsmodeller (Sevón och Czarniawska 1996).
ÖVERSÄTTNING (Kollektivt Skapande)
kraften kommer från varje individuell “översättare” (= det finns ingen ursprunglig rörelse)
idéer överförs från person till person (= processen består av “friktion”)
förändringar av den ursprungliga idén är oundvikliga och berikar den
(= de understödjer)
De som sprider eller för en idé vidare låter den inte bara passera som den är utan de återskapar den utifrån sina egna olika projekt eller intressen (Erlingsdottir: 1999 s. 28). Individuella översättare har härmed stor betydelse för hur idén anpassas i den lokala kontexten. Kilhammar (2011: s. 47) lyfter också betydelsen av handlingsutrymmet för översättning och anpassning av en idé i den lokala kontexten. Med hänvisning till Johansson (2002) och Røvik (2000) menar hon att omgivningens förväntningar på organisationen och organisationens identitet inom det
29 organisatoriska fältet har stor betydelse för vad som anses som lämpligt agerande. En idé eller föreställning behöver dessutom framkalla en positiv förväntan och upplevas som möjligt att förverkliga för att den ska kunna omsättas i handling (Czarniawska & Joerges: 1996).
3.6. Handlingsnät och aktörs-nätverk
Bo Ahrenfelts beskrivning av nätverk presenteras i följande citat:
Nätverket som organisationsform grundar sig också på tanken att man skapar ett system som har egenskaper individen själv inte har (2013: s. 89).
Nätverkens organisatoriska struktur skiljer sig från hierarki genom att det inte finns någon bestämd maktordning mellan noderna utan makten ligger hos olika noder vid olika tillfälle. När förutsättningarna förändras och därmed även behovsbilden förändras flyttas makten till andra noder. Vidare förklarar Ahrenfelt att nodernas överlämnande av makt och behovsbild skapar nya noder och nya nätkopplingar och processen kan i princip fortgå hur länge som helst (2013 s.157).
Barbara Czarniawska förklarar att begreppet handlingsnät inte i sig själv har några teoretiska utgångspunkter. Med handlingsnätet menar författaren de upprepade handlingsmönster, vilka i sin tur förenar aktörerna. Författaren förklarar vidare att aktörer (eller organisationer) är produkter snarare än ursprungskällor till den organisering som pågår inom handlingsnät (Czarniawska 2017 s. 26-27). Författaren menar att det är vanligt att inom organisationsforskning nämns aktörerna först och att dessa sedan skapar handlingar. Men Czarniawska menar att med denna kedja blir tiden problematiskt eftersom bygger på att det har först funnits aktörer som sedan har dessa samlats runt ett handlande. (Czarniawska 2017 s. 27- 28).
Med hänvisning till DiMaggio och Powell menar Czarniawska att organisationer är något som pågår och handlingsnät implicerar antagandet att förbindelser mellan handlingar skapar aktivitet (Czarniawska 2017 s. 28). Hur uppstår ett handlingsnät? Enligt författaren skapas först en handling som ligger till grund för att ett nät ska bildas. Om handlingen varit till gagn för organisationen upprepas handlingen. Om handlingen blir till rutin kan den så småningom institutionaliseras och urskiljas som ett etablerat handlingsnät av en observatör även om
30 handlingen blivit integrerad till den grad att den inte längre är synlig för de inblandade. (Czarniawska 2017 s. 31).
Figur 8: Vår tolkning av nodernas handlingsnät dess betydelse i idéresan enligt idémodellen.
I vår analys beskriver vi handlingsnät på flera olika sätt. Främst beskriver vi handlingsnät som skapats i hantering av andra noder, men liknande satsningar, och som nu också används i Snabbspår för samhällsvetare, som genomgår institutionalisering av idén (se figur ovan). Vi beskriver även handlingsnätet som skapas som nya nät i och med hanteringen av Snabbspåret. Vår beskrivning av handlingsnät bygger antingen på noderna eller på Arbetsförmedlingen som organisation.
