Kost, fysisk aktivitet och hälsa
- En livsstilsstudie om sex ungdomar från ett område med låg socioekonomisk status
Christina Persson
Rapportnummer: VT12-73 Examensarbete: 15 hp
Program: Hälsopromotionsprogrammet - Kostvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt/2012
Handledare: Göran Patriksson
Examinator: Eva Palmblad
Rapportnummer: VT12-73
Titel: Kost, fysisk aktivitet och hälsa - En livsstilsstudie om sex ungdomar från ett område med låg socioekonomisk status Författare: Christina Persson
Examensarbete: 15 hp
Program: Hälsopromotionsprogrammet - Kostvetenskap
Nivå: Grundnivå
Handledare: Göran Patriksson Examinator: Eva Palmblad Antal sidor: 34
Termin/år: Vt/2012
Nyckelord: hälsa, livsstil, socioekonomisk status, symbolisk interaktionism, ungdomar
Sammanfattning
Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år. Ungdomarna gick i skolan och bodde i ett område med låg socioekonomisk status. Studiens huvudsakliga syfte var att få en vidare förståelse kring ungdomarnas livsstil, och huruvida deras interaktion med omgivningen påverkade deras föreställningar kring hälsa, kost och fysisk aktivitet. Mötet med ungdomarna analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av symbolisk interaktionism. Här ses människan som en social varelse vars personlighet skapas genom interaktion med omgivningen.
Resultaten visade på att hur omgivningen uppfattades av ungdomarna i viss grad påverkade
deras beteende. Även sociala aspekter som att umgås med vänner och familj påverkade deras
livsstil i stor grad.
FÖRORD
Att arbeta med denna uppsats har varit väldigt givande. Jag har en känsla av att jag har läst mer kurslitteratur, metodböcker och artiklar under mina tio veckors uppsatsskrivande än resterande studietid tillsammans. Detta innebär samtidigt att jag har lärt mig otroligt mycket.
Att få vara del av ett större forskningsprojekt har varit väldigt spännande och givit mig möjligheter att göra en bättre studie än vad jag hade kunnat göra själv på så kort tid. Det har jag min handledare att tacka för.
Många långa timmar har spenderats framför datorn. Stundtals har känslor av hopplöshet kommit smygande, men det har alltid vänt och blivit bättre igen. Oftast med stöd och uppmuntran från min familj och mina fantastiska vänner. Tack alla som har stöttat mig och kommit med råd, och förlåt för att allt jag har pratat om under tio veckor har varit min uppsats. Tack till Kajsa, min vapendragare under uppsatstiden och i Thailand. Tack till Erica för dina häpnadsväckande kunskaper om metodologi. Ett sista och extrastort tack till Simon som är den enda person som faktiskt orkat traggla sig igenom min uppsats ett flertal gånger och som har hjälpt mig otroligt mycket i skrivprocessen. När ångestnivåerna var som högst känns det inte som att jag hade klarat strukturera upp allt själv. Tack!
Härmed sätter jag punkt för sista raden.
Over and out
Christina Persson
Göteborg, 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ... 4
Introduktion ... 4
Syfte ... 5
Frågeställningar ... 5
Bakgrund ... 5
Begrepp ... 5
Barn och ungdomar ... 6
Sociala influenser ... 7
Omgivningspåverkan ... 7
Teoretisk referensram ... 8
Metod ... 11
Design och metodval ... 11
Urval ... 12
Instrument ... 12
Genomförande ... 14
Analys ... 16
Etiska överväganden ... 17
Resultat ... 18
Presentation av respondenterna ... 18
Uttryck kring kost, fysisk aktivitet och hälsa ... 19
Uttryck kring familj och vänner ... 25
Uttryck kring närmiljö och samhälle ... 27
Diskussion ... 29
Metoddiskussion ... 29
Resultatdiskussion ... 31
Konklusion... 33
Implikation... 34 Referenser
Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Veckoschema Bilaga 3 Områdeskarta
Bilaga 4 Schema: föräldrar säger Bilaga 5 Bilder fysisk aktivitet Bilaga 6 Matbilder
Bilaga 7 Bilder fysisk aktivitet i tävlingssituationer Bilaga 8 E- postmeddelande till rektorn
Bilaga 9 Mall för samtal vid den förberedande intervjun Bilaga 10 Frågeformulär
Bilaga 11 Brev till respondenterna
4
INTRODUKTION
Inledning
Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem. Övervikt, fetma och dess följdsjukdomar leder till höga sjukvårdskostnader i de flesta länderna i Europa, Nordamerika, Sydamerika och i många asiatiska länder (Malnick & Knobler, 2006).
Fetman ses som ett så pass stort folkhälsoproblem i världen att det benämnts som en fetmaepidemi av Världshälsoorganisationen (WHO) (WHO, 2003). Ohälsan har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem även bland barn och ungdomar (Lobstein, Baur & Uauy, 2004).
I Sverige klassas 15-20 % av alla barn ungdomar under 15 år som överviktiga och 3-5 % som feta (Socialstyrelsen, 2009). Lobstein et al. (2004) påvisar i en global kartläggning kring barn och ungdomsfetma att det, på samma sätt som för vuxna, för med sig en stor mängd negativa psykiska och sociala aspekter som missgynnar deras hälsa.
Utvecklandet av övervikt och fetma påverkas till stor del av människors livsstil. Goda kostvanor så som ett större intag av frukt, grönsaker, fisk och livsmedel med låg fetthalt och hög halt kostfiber är förknippat med en ökad hälsa och mindre risk att utveckla fetma och fetmarelaterade sjukdomar (Berg et al., 2008; Millen, Quatromoni, Nam, O´Horo, Polak &
D’Agostino, 2002; Newby, Muller, Hallfrisch, Qiao, Andres & Tucker, 2003). En aktiv fritid och en viss grad av fysisk aktivitet är ytterligare två determinanter för en god hälsa (Folkhälsoinstitutet, 2010; Folkhälsoinstitutet, 2012). En god hälsa kan upprätthållas genom goda kostvanor och en aktiv livsstil. Problemet är dock mer komplext än så då människors livsstilsval påverkas av en rad bakomliggande faktorer. I en rapport framhåller Statens beredning för medicinsk utvärdering (2002:160) att individers hälsobeteenden och vanor påverkas av sociala, kulturella, samhälleliga och ekonomiska faktorer. Studier visar på en ojämnhet i hälsa i Sverige och stora delar av Europa där vissa grupper har större andel övervikt och fetma än andra. De utsatta grupperna är främst individer som bor i förorter med låg socioekonomisk status (SES) och hög invandrartäthet (Lahmann, Lissner, Gullberg &
Berglund, 2000a, 2000b). Övervikt är således ett samhällsproblem som kräver kunskap från flera olika professioner.
Denna kandidatuppsats är knuten till det europeiska projektet ”Active lifestyles” som bedrivs
i fem europeiska länder; Belgien, Storbritannien, Grekland, Sverige och Tyskland. Professor
Hans Peter Brandl-Bredenbeck vid universitetet i Pederborn, Tyskland, är ansvarig forskare
för hela projektet. Ansvarig forskare i Sverige är professor Göran Patriksson vid Göteborgs
universitet på institutionen för kost och idrottsvetenskap. I projektets inledande skede gjordes
en litteraturgenomgång över svenska ungdomars livsstil, med fokus på (in)aktivitet och
övervikt/fetma. Där fann man en subgrupp ungdomar med högre risk att utveckla övervikt och
fetma till följd av fysiskt inaktivitet; inaktiva ungdomar med invandrarbakgrund från förorter
med socioekonomiskt låg status (Patriksson, 2012). Ungdomar från dessa områden förknippas
även med sämre kostvanor (Socialstyrelsen, 2009).
5
Forskning som bedrivs idag är till stor del av kvantitativ natur med syfte att ringa in och kartlägga levnadsvanor och beteenden som leder till fetma. Många studier syftar även till att kartlägga utbredning, identifiera riskgrupper, finna orsakssamband och forma interventioner (Alberga, Sigal, Goldfield, Prud’homme & Kenny, 2011; Freeman, Fletcher, Collins, Morgan, Burrows, & Callister, 2012; Magnusson, Hulthén & Kjellgren, 2005). Vad som inte har gjorts tidigare är att med en kvalitativ ansats föra en dialog med barn och ungdomar med övervikt eller fetma, eller som befinner sig i riskgruppen för att utveckla det, för att få en bild över deras tankegångar. I denna studie läggs fokus på ungdomars sätt att uttrycka sig om sin livsstil, sina kostvanor och andra hälsorelaterade beteenden. Genom att lyssna på deras utsagor kan en vidare förståelse skapas kring hur deras identiteter formats av den sociala kontext de lever i (Trost, 2005). Ambitionen med denna studie är att resultaten kan ge nya infallsvinkar för framtida forskning.
SYFTE
Att genom individuella intervjuer, med ungdomar från områden med låg SES och hög invandrartäthet, få en vidare förståelse kring deras föreställningar och attityder om livsstil och levnadsvanor som skapats genom interaktion med det närsamhälle de lever i.
Frågeställningar
- Hur uttrycks och begreppsliggörs deras föreställningar kring levnadsvanor, hälsa, fysisk aktivitet och kostvanor?
- Hur uttrycker de sig angående sin egen, sin familjs och sina vänners livsstil?
- Hur påverkar, i deras beskrivningar, den samhälleliga kontexten deras vanor och beteenden?
BAKGRUND
Begrepp
Nedan följer en begreppslista med förklaringar över hur olika begrepp används och vad de syftar till i denna studie.
Livsstil
Beskriver individers beteenden, attityder, värderingar och sociala mönster i relation till hälsa, kost och fysisk aktivitet. Begreppet levnadsvanor används synonymt med livsstil.
Kost
Alla de livsmedel som en individ intar dagligen.
6
Fysisk aktivitet
Alla kroppsrörelser till följd av skelettmuskulaturens sammandragningar som ökar energiförbrukningen utöver den ämnesomsättning som upprätthåller kroppsfunktionerna.
Exempelvis; promenader, aktiviteter, aktiv transport.
Träning
All fysisk aktivitet som syftar till att ge ökad prestationsförmåga, framför allt inom idrott och tävling.
Fritid
All tid på dygnet som inte inbegriper arbete, skola eller sömn.
Barn och ungdomar
Singh, Mulder, Twisk, van Mechelen och Chinapaw (2008) undersökte i en litteraturöversikt kring barn- och ungdomsfetma huruvida tillstånden utvecklades genom livet. Studien visade att uppskattningsvis 80 % av alla barn och ungdomar med övervikt eller fetma även behåller den upp i åldrarna och in i vuxenlivet. Det kan bero på att levnadsvanor och beteendemönster som befästs i ung ålder ofta ligger till grund för den livsstil som sedan influerar hela det vuxna livet (Hallberg, 2010). Barn och ungdomar som är fysiskt aktiva och har goda kostvanor upprätthåller oftare en hälsosam livsstil som vuxna. Dietz och Gortmaker (2001) framhåller vikten av att skapa förutsättningar för goda vanor tidigt i livet så att barn lär sig och tar till sig vanor och beteenden som är förknippat med en god hälsa. Vanor och beteenden befästs mer och mer ju äldre personen blir vilket gör beteendeförändringar svårare att genomföra. Vilka vanor och beteenden som etableras styrs till stor grad av individens närmiljö och sociala normer, det vill säga familj, vänner, skola (Alberga et al., 2001).
Specifika beteenden och vanor bland barn och ungdomar som har ett samband med en god psykisk och fysisk hälsa är en aktiv fritid, tillämpning av aktiv transport (cykla till skolan), äta frukost och skollunch samt deltagande i skolgymnastiken (Rasmussen, Eriksson, Bokedal &
Schäfer Elinder, 2004). Barn och ungdomar från områden med låg SES och hög andel
invandrare är i mindre mån än andra ungdomar förknippade med dessa hälsosamma vanor. En
ökad andel tv- tittande kan oftast förknippas med ett kluster av andra livsstilsfaktorer som
associeras med en sämre hälsa, så som ett ökat intag av livsmedel med låg näringstäthet och
hög kaloritäthet samt en låg grad fysisk aktivitet (Bar-on, 2000). Ett flertal studier visar att
avsaknad av regelbundet frukostätande under skoldagar kan associeras med andra negativa
hälsobeteenden, denna tendens är dock inte lika stark i studier bland ungdomar med föräldrar
födda utanför de nordiska länderna. Det är färre femtonåringar som äter frukost än andelen
yngre barn och ungdomar. Ungdomar i åldrarna 13-15 år hoppar över skollunchen minst en
gång i veckan (Sjöberg, Hallberg, Höglund & Hulthén, 2003).
7
Sociala influenser
Duncan, Duncan, Strycker och Nigel (2007) visar på att aktivitetsgraden hos barn och ungdomar sjunker mellan åldrarna 12-18 år. För att barnen inte ska sluta träna krävs det att de har fysiskt aktiva kompisar och socialt stöd. Etablerandet av goda hälsosamma vanor kräver att personer i omgivningen har beteenden som är att eftersträva. Personer kan ha negativt inflytande genom att exempelvis gå och köpa en läsk varje rast. Det kan i stunden tyckas oviktigt men små onyttiga kostintag varje dag kan på sikt leda till ohälsa (Ball, Brown &
Crawford, 2002).
Fisher och Birch (1995) syftade i en studie till att undersöka skillnader i barns matval. Det lyfts fram att barns preferens för fet mat har ett samband med föräldrarnas grad av fetma.
Sambandet förklaras med att föräldrars kostvanor i högre grad än andras består av fettrika och onyttiga livsmedel. Detta påvisar att matvanor och val av livsmedel är en del av en socialisationsprocess där föräldrarnas matval ligger till grund för barns preferenser och inställningar kring matval.
Magnuson et al. (2005) fann i en studie att lite mindre än hälften av ungdomarna med övervikt och cirka 20 % av de som var feta uppfattade sig själva som normalviktiga. Detta kan tyda på att lite övervikt börjar bli accepterat. Om människor runtomkring dig har övervikt eller fetma är det lättare att inte se sin egen övervikt. En persons uppfattningar om sin egen kropp skapas i relation till den direkta sociala omgivningen (Hewitt & Shulman, 2011). Att växa upp i ett område med hög förekomst av fetma kan leda till att en individ inte ser sin egen övervikt, då dennes utseende uppfattas vara normalt. Då personen uppfattar sig ha normal kroppsvikt har den inga intentioner att förändra sin kroppsstorlek. Utseende och självuppfattning har en direkt koppling till individens hälsa. Olika hälsobeteenden är på samma sätt kopplade till en inre hälsa som att till det yttre se hälsosam ut. Att uppfatta sig själv eller att uppfattas av andra som fet eller överviktig har en direkt negativ effekt på den psykosociala hälsan (Friedman, 2002).
Omgivningspåverkan
Flera studier visar tillsammans på en korrelation mellan en låg SES och förekomst av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Barn som bor i dessa områden har tre till sex gånger högre risk att utveckla fetma än barn som bor i mer välbärgade områden (Magnusson et al., 2005; Sundblom, Petzold, Rasmussen, Callmer & Lissner, 2008). Ökningen av övervikt och fetma har stabiliserats men är vanligare i områden med låg SES. Stamatakis, Wardle och Cole (2010) menar att skillnaderna i SES har ökat under de senare åren, de framhåller att prevalensen har stabiliserats i områden med hög SES men inte i områden med låg SES.
Föräldrars utbildningsgrad tillsammans med grad av fetma visar på en positiv korrelation med
övervikt bland barn och ungdomar (Langnäse, Mast, Danielzik, Spethmann & Müller, 2003).
8
Omgivningsfaktorer har visats spela en stor roll för hälsobeslut och levnadsvanor hos individer. Gittelsohn et al. (2010) påvisar i en studie att ett effektivt sätt att förändra kost och kostrelaterade beteenden hos personer från områden med låg inkomst är att förändra utbudet i affärerna i området. Studien visar då på en förbättring i invånarnas matval, vilket ledde till hälsosammare kostvanor. I vissa fall kan det därmed vara otillräckligt att endast ge individer upplysning och kostråd, särskilt i de områden där levnadsvanorna är som sämst. Studiens uppföljning var ofullständig och kunde därmed inte visa på om invånarna fortsatte med sina hälsosammare matval över tid.
Satia-Abouta, Petterson, Neuhouser och Elder (2002) menar att individers preferens av livsmedelsval och måltidsmönster påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet i närmiljön tillammans med sociala och kulturella aspekter. En flytt från ett utvecklingsland till ett land som Sverige med en annan kultur, andra matvanor, främmande livsmedel och en annan tillgång till mat åtföljs oftast av livsstilsförändringar hos den inflyttade. Denna process kallas kostackulturation och syftar till fenomenet då en inflyttad minoritetsgrupp i ett samhälle antar samma kostvanor som det nya landet (Satia-Abouta et al., 2002). En flytt in i ett västerländskt samhälle medför oftast förändringar från en kost med hög andel frukt och grönsaker till en kost med högre andel kött och animaliska produkter så som mejeriprodukter (Papadaki & Scott, 2002). Antagandet av så kallade västerländska kostvanor, så som livsmedel med hög andel fett och socker och ett lågt intag av frukt och grönsaker kan vara bekymmersamt då denna kost är en bidragande orsak till ohälsa (Nordiska ministerrådet, 2004). En flytt till en ny kultur kan även påverka graden av fysisk inaktivitet och stillasittande hos individer. Lindström, Hansson och Östergren (2001) fann att fysisk inaktivitet i högre utsträckning kan ses hos invandrade grupper i områden med låg SES. En möjlig förklaring till detta kan vara problematik och trauma kring migration, avsaknad av kulturell och social kontext i det nya samhället samt lägre SES med ekonomiska svårigheter. Förekomsten av fysisk aktivitet är dock högre i dessa grupper (Rasmussen et al., 2004). Pojkarna har i genomsnitt högre energiförbrukning på måttlig och hård fysisk aktivitet än pojkar med svensk bakgrund. Motsvarande socioekonomiska och etniska skillnader i fysisk aktivitet har inte kunnat påvisas hos flickor.
Teoretisk referensram
Studier kring hälsa och hälsorelaterade beteenden är i många fall rent deskriptiva undersökningar. Ett samband och förhoppningsvis orsakssamband fastställs men varför sambandet förekommer förklaras inte (Andersson, 2002). En ojämlik hälsa visar på att samhälleliga faktorer spelar in på individers hälsobeteenden. Utifrån ett social konstruktivistiskt perspektiv formar människor sin personlighet och skapar en identitet utifrån de sociala grupperingar där de är aktiva eller som de har kontakt med (Kassin, Fein &
Markus, 2011). Vi föds in i ett samhälle som redan består av specifika normer och
förhållningssätt som tillsammans med det sociala tryck vi upplever från omgivningen formar
våra identiteter. Orsaker till en människas handlingar ligger i hur de uppfattar sig själva och
omvärlden vilket leder till ett individuellt perspektiv på omvärlden (Kassin et al., 2011).
9
Symbolisk interaktionism
För att få en inblick i hur sociala konstruktioner påverkar ungdomars levnadsvanor och beteenden används symbolisk interaktionism som stöd för analys och tolkning. Teorin framställdes 1937 av socialpsykologen George Herbert Mead men har sina rötter ifrån filosofin kring pragmatism. Pragmatik är en språkvetenskap där språkets användning tolkas beroende på vilken kontext det används i (Kassin et al., 2011). Tankesättet inom symbolisk interaktionism är att människor är sociala varelser som varseblir, tolkar och agerar utifrån interaktion med andra (Trost & Levin, 1999). Det finns ingen statisk personlighet, människors beteende är istället en reflektion av samhället och de stimuli om individen möter. Meads teori om människors medvetande, jaget, är att det interagerar och förändras med omgivningen.
Jaget delas här upp i två teoretiska konstruktioner; ME och I. ME representerar en individs erfarenheter, normer och samvete som utvecklats under livstiden. ME förhåller sig till inlärda regler och normer som förvärvats genom interaktion med andra människor. Det är den förutsägbara delen av jaget som gör att vi kan ta en annan person perspektiv och betrakta oss själva som objekt (Nilsson, 1996). I är vår aktiva, spontana och skapande del, där handling sker. Allt som händer i vårt I lagras i ME vilket leder till att jaget ständigt utvecklas och får nya dimensioner (Trost & Levin, 1999).
Fem hörnstenar
Enligt Trost och Levin (1999) finns det fem viktiga hörnstenar inom symbolisk interaktionism. Den första är definition av situationen vilket innebär att människors beteende styrs utifrån hur de uppfattar och tolkar andras åsikter i en specifik situation. Vi omdefinierar situationer efter hand, en individs beteende är därmed inte statiskt i alla situationer utan förändras efter vad vi tror andra upplever och vad vi tror kommer hända i framtiden. Den viktigaste hörnsten är social interaktion vilket syftar till interaktion genom det verbala samtalet tillsammans med kroppsspråk, gester och mimspel. Vårt språk, gester och mimspel är meningsbärande. Orden används som symboler i den sociala interaktionen för att beskriva upplevelser och fenomen. Genom definition av situationen kan vi tolka interaktionen med symboler på olika sätt i olika situationer. Symbolerna ger oss en möjlighet att skapa en bild över hur andra människor resonerar och handlar samt hur vi själva är i relation till dem. Vår aktiva och handlande del, I, är den fjärde hörnstenen. Egenskaper som i andra teorier ses som stabila ses här istället som beteenden vilka förändras beroende på situationen. En person är inte neurotisk, den beter sig neurotiskt i en situation för att kanske i en annan situation bete sig dominant. En femte hörnsten är betoning av nuet. Tidigare erfarenheter som lagrats i ME styr vårt beteende i nuet. Inom dessa ramar är beteendet föränderligt och ligger till grund för våra handlingar, nu och i framtiden.
Signifikanta andra och generaliserande andra
Barns inlärnings- och socialisationsprocess påverkas av en rad människor som inom symbolisk interaktionism kallas för barnets signifikanta andra (Trost & Levin, 1999).
Vårdnadsgivare, syskon, lärare med flera interagerar med barnet och styr utvecklandet av
jaget. Alla personer i ens närhet vars åsikter man värdesätter och bryr sig om får en roll som
signifikanta andra. Det är alltså inte endast barndomens signifikanta andra som styr beteenden
och föreställningar (Trost & Levin, 1999). Sociala regler och social ordning för hur man ”ska”
10
bete sig internaliseras genom de grupp- och samhällsnormer som finns i uppväxtmiljön (Nilsson, 1996). Detta representerar generaliserande andra, individens erfarenheter av generella inställningar och reaktioner från samhället påverkar dennes beteende. Genom interaktion med generaliserande andra lär sig en individ att förutse andra människors åsikter och handlingar vilket gör att individen kan anpassa sig efter en grupps attityder och föreväntningar (Nilsson, 1996). Hur vi definierar situationer, interagerar och handlar formas genom våra signifikanta andra och generaliserande andra. Hur andras intentioner och handlingar uppfattas och tolkas styr således vårt beteende. Interaktion med omgivningen leder till nya erfarenheter som ständigt förändrar våra föreställningar.
Symbolisk interaktionism som teori och analysmetod har kritiserats då det anses att för lite fokus läggs på befintliga strukturella faktorer (Nilsson, 1996). Vidare anses intervjusituationen och intervjuaren påverkar respondenten i så stor grad att intervjuerna inte kan tolkas då det inte är respondenternas egentliga åsikter som framhävs. Även forskarens analys av intervjuer och transkriberingar påverkas av forskarens åsikter och interaktion.
Utifrån symbolisk interaktionism finns det inte någon objektiv verklighet, således kommer forskarens subjektiva värderingar att vinkla analysen och speglas i resultaten. Då syftet med studien är att undersök interaktionen mellan individer och mellan samhälle och individ anses dock teorin vara lämplig. Det är en väl använd teori inom socialt arbete och socialpsykologiska studier (Kassin et al., 2011).
Symbolisk interaktionism används i denna studie för att förstå hur socialpsykologiska faktorer påverkar uppfattningar, vanor och beteenden. Symbolbärande språkbruk, gester och minspel analyseras för att få en inblick i hur interaktion med signifikanta andra och generaliserande andra påverkar ungdomars uttryck. Fokus ligger på hur individer talar om saker och hur de uttrycker sig om exempelvis familjen. Genom uttalanden skapas en bild över föreställningar kring begrepp och socialt konstruerade fenomen. För att förstå sociala processer krävs en viss förkunskap kring grundläggande socialpsykologiska begrepp. Det krävs även en viss förståelse om hur människor tar emot, lagrar och använder kunskap (Hewitt & Shulman, 2011). Nedan följer ett exempel där en vuxen och ett barn interagerar med varandra under en måltidssituation, exemplet är till för att beskriva vad som händer inom en individ då den möter och interagerar med signifikanta andra och generaliserande andra.
Vid en måltidssituation med en vuxen (signifikant andra) och ett barn kräver den vuxne att barnet skall äta upp sina grönsaker. Vi föds inte med att veta vad grönsaker är, det är kunskap som förvärvas. I detta sammanhang lär sig barnet att grönsaker är något som måste ätas upp.
Den vuxne kanske talar i termer som ger barnet en föreställning att fastän grönsakerna inte är
lika goda som resten av maten så måste barnet äta det. Som belöning för denna uppoffring, att
äta grönsaker, utlovas en smakrik efterrätt. Detta resulterar i att barnet skapar ett kognitivt
schema över hur begreppet ”måltid” går till. Ett schema är organiserade mönster av tankar och
handlingar som utvecklas för att göra en situation begriplig och för att förenkla verkligheten
för individen. Schemat gör att individen uppfattar och reagerar på samma sätt vid samma
stimuli. Grönsakerna tillskrivs egenskaper så som måste, mindre smakrikt, och uppoffrande
att inta. Detta kallas för affordance, barnet lär sig, genom social interaktion med signifikanta
11
andra, att associera grönsakerna med ett antal egenskaper (Kassin et al., 2011). En annan process är attribution, då människor tillskriver ett orsakssamband till en händelse eller upplevelse. Den vuxne säger indirekt till barnet att grönsakerna inte hör till själva måltiden.
Maten äter man för att bli mätt och för att det är gott, grönsakerna äter man egentligen bara för att bli stor och stark. Efteråt ges en belöning vilket förstärker barnets upplevelse att det är en uppoffring att äta grönsakerna. Barnet som ätit grönsaker till maten i stället för att äta en måltid som innehåller diverse livsmedel (så som grönsaker) kan alltså få negativa associationer till grönsakerna vilket minskar sannolikheten för att barnet kommer tycka om grönsaker. Dessa negativa associationer kan frambringas vid liknande situationer i framtiden (Friedman, 2002). Om det finns en föreställning att nyttig och hälsosam mat är äcklig kommer detta ofta ligga till grund för hur maten bemöts. Maten bemöts därmed i enlighet med förutfattade föreställningar och upplevs som äcklig, just för att den anses vara hälsosam. Hur maten smakar kommer inte spela så stor roll. Om den någon gång mot förmodan inte skulle vara äcklig skulle detta vara ett undantag som bekräftar regeln (Trost & Levin, 1999).
Hälsa
WHO definierar hälsa som ett tillstånda av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom (WHO, 1948). Det är en klassisk och välanvänd definition som figurerar i flera olika sammanhang. Den har dock kritiserats för att den anses vara nästintill ouppnåelig. Brülde och Tengland (2003) menar att om en individ endast besitter hälsa vid fullständigt välbefinnande skulle detta betyda att alla människor egentligen är sjuka.
Istället för att kategorisera individers hälsa i poler; frisk eller sjuk, bör hälsa ses som på ett kontinuum. Detta ger hälsobegreppet fler aspekter än endast avsaknad av sjukdom. Vidare menar Brülde och Tengland (2003) att all ohälsa inte innebär lidande för individer.
Välbefinnande är en subjektiv känsla, vilket innebär att en individs hälsotillstånd kan förändras utan att dennes välbefinnande förändras.
Övervikt är det som syns utåt och uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Det är dock inte lika uppmärksammat att en ohälsosam livsstil försämrar hälsan hos individen redan innan personen utvecklar övervikt och fetma (Brülde & Tengland, 2003). Ofta förknippar inte individen själv ett försämrat hälsoläge med ohälsosamma kostvanor. Genom att inte uppmärksamma problemet förrän övervikt och fetma utvecklats gör att vi hela tiden ligger steget efter. Hälsosamma levnadsvanor kan öka en persons hälsa och generera i en högre livskvalité utan att individen förflyttas mellan polerna sjuk och frisk. En person behöver alltså inte lida av övervikt eller fetma för att dennes välbefinnande skall kunna förbättras.
METOD
Design och metodval
Designen och metoden som presenteras nedan utformades av forskningsansvariga för Active
lifestyles. Syfte, frågeställningar och analysmetoder specificerades för denna studie. En
12
kvalitativ ansats ansågs nödvändig då avsikten var att beskriva och tolka respondenternas berättelser. Metoden som valdes för insamling av empiriskt material var individuella intervjuer. I Active lifestyles används fokusgruppsintervjuer tillsammans med individuella intervjuer. Metoderna används ofta i kombination då de kompletterar varandra bra (Patel &
Davidson, 2003). Fokusgrupper kan skapa nyanserade diskussioner bland respondenterna, då interaktion med gruppen kan göra att individen kommer till nya insikter. Samtidigt kan individuella intervjuer kännas som en tryggare miljö för respondenten att diskutera ämnen som kan uppleva som känsliga (Trost, 2005). I det svenska projektet, liksom i de övriga länderna genomfördes både individuella och fokusgruppsintervjuer. Jag valde att fokusera på individuella intervjuer.
Analysen syftade till att söka efter mönster och samband mellan respondenternas livsstil, attityder och föreställningar i relation till deras närmiljö. Analysen var således av deduktiv karaktär vilket ofta återfinns i kvalitativa studier (Watt Boolsen, 2007). Den deduktiva ansatsen ansågs dock nödvändig för att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv få en inblick och vidare förståelse kring de konstruktioner som skapats kring ungdomarna genom interaktion med omgivningen.
Urval
Studiens urval baserades på den riskgrupp som Patriksson (2012) identifierat. Till studien önskades sex deltagare, tre flickor och tre pojkar, i åldern 15-17 år. Ungdomarna skulle inte befinna sig i en förberedande klass, det vill säga ungdomar som endast läser svenska för invandrare för att så småningom slussas in i den ordinarie undervisningen. Ytterligare kriterier var att ungdomarna varken skulle tycka om att delta i skolans idrottsundervisning eller vara aktiva i någon idrottsförening. Urvalsgruppen ringades in genom en kartläggning av högstadieskolor i Göteborg med kriterierna att de skulle vara belägna i områden med låg SES och hög invandrartäthet.
Instrument
Nedan följer en genomgång av de instrument som användes vid insamling av det empiriska materialet. Materialet bestod av ett kort frågeformulär som besvarades individuellt av alla respondenter, en intervjuguide som var till hjälp för intervjuaren under intervjutillfället samt tre instrument som användes under intervjun för att få respondenterna att känna sig avslappnade och därmed att prata mer. Anledningen till att alla delmoment i studien strukturerades och beskrevs på detaljnivå var att samma studie genomfördes i fem länder av olika studenter. För att ländernas studier skulle kunna jämföras med varandra krävdes en hög grad av strukturering i alla faser.
Intervjuguide
Intervjuguiden bestod av fem övergripande teman; fritid, miljö, måltider, föräldrar, och
erfarenheter av fysisk aktivitet (se bilaga 1). Till varje tema utformades ett antal följdfrågor
13
för att hjälpa intervjuaren att förhålla sig till de olika temana under intervjuerna.
Intervjuformuläret hade således hög grad av strukturering. Frågorna ställdes dock inte ordagrant som de var författade i guiden utan anpassades efter varje intervjusituation och efter respondenternas svar. Graden av standardisering kring frågorna under intervjun var således låg. Grundtanken var att frågorna skulle vara ostrukturerade, på så vis att de var öppna frågor för att ge så nyanserade svar som möjligt. En del frågor blev dock mer strukturerade då osäkerhet kring respondenternas svar uppstod på grund av språksvårigheter. Mer direkta ja och nej frågor ställdes då förtydligande svar önskades.
I intervjuguiden omnämns tre olika instrument som användes för att underlätta en dialog med respondenterna. Vid intervjuns början fick respondenterna titta på ett veckoschema (se bilaga 2) och välja två valfria dagar att fylla i med vad de brukade göra under de olika klockslagen.
Syftet med veckoschemat var att respondenterna skulle tänka kring vad de brukade göra och fylla i det som de ansåg var viktigt under en dag. Då respondenterna var färdiga med detta diskuterades deras svar så utförligt som möjligt.
Respondenterna fick sedan titta på en områdeskarta över närområden och bostadsområden kring skolan (se bilaga 3). Syftet med kartan var att respondenterna skulle kunna visa var de brukade befinna sig i området kring deras skola och i bostadsområdet för att kunna se deras aktivitetsvanor. De fick peka ut var de brukade vara, hur de tog sig till de olika platserna och om det fanns några restauranger, mataffärer eller caféer de brukade besöka.
De fick därefter titta på ett schema med olika begrepp; skolan, fritiden, bostadsområdet, idrott, fysisk aktivitet och hälsa (se bilaga 4). Formuläret avsåg spegla hur deras mamma och pappa talade kring de olika temana. Respondenterna fick först möjlighet att tala fritt kring de olika temana. Då de inte hade mer att säga ställdes en del följdfrågor kring schemat. En del begrepp så som bostadsområde, fysisk aktivitet och hälsa fick förtydligas för dem.
Slutligen fick respondenterna titta på ett flertal bilder med tre olika teman. Det första temat var fysisk aktivitet och innehöll bilder på barn och ungdomar som i någon form var fysiskt aktiva (se bilaga 5). Respondenterna fick först tala fritt kring bilderna och beskriva vad/hur de tänkte. De fick sedan svara på frågor om vad de trodde människorna på bilderna tänkte, kände och upplevde (se bilaga 1). Bilderna i bilaga 5 var delvis hämtade från Active lifestyles bilaga med bilder. Några bilder därifrån ansågs inte representativa för svenska ungdomar, därför byttes dessa ut. Bilderna som lades till för denna studie hämtades från en kommunal databas.
Det andra temat var kost och inbegrep bilder på olika maträtter (bilaga 6). Momentet med matbilderna fanns inte med i Active lifestyles ursprungliga metod. Syftet var att få en inblick i respondenternas tankar och känslor kring mat och måltider genom sättet de beskrev bilderna på. Bilderna föreställde måltider så som pizza, hamburgare och sushi. På några matbilder fanns delar av ett kök med för att respondenterna skulle tänka kring hela måltidssituationen.
Tanken var att inga av måltiderna skulle vara typiska svenska måltider, i övrigt spelade det
inte någon roll vilka maträtter som var med på bilderna.
14
Det tredje och avslutande temat inbegrep fysisk aktivitet i tävlingssituationer och träning.
Respondenterna fick titta på bilder på fysiskt aktiva människor i tävlingssituationer samt bilder på människor som var synligt vältränade (se bilaga 7). Samma frågor som ställdes kring temat fysisk aktivitet ställdes även kring det tredje temat. Ytterligare frågor ställdes sedan kring fysisk aktivitet i tävlingssituationer och träning. Respondenterna tillfrågades om de skulle vilja vara som personerna på bilderna och i så fall varför/varför inte. De fick även frågan om det var något som hindrade dem från att vara det. Syftet med dessa frågor var att få en bild över hur respondenterna upplevde sig själva i relation till bilderna. Bilderna med fysiskt aktiva människor i tävlingssituationer togs ifrån Active lifestyles. Momentet med bilderna på de vältränade personerna lades till i denna studie. Bilderna skulle kunna uppfattas som provocerande då personerna på bilderna hade lite kläder på sig och var synligt vältränade.
Förhoppningen var dock att respondenterna lättare skulle kunna relatera bilderna till träning.
Genomförande
Kontakt med skolan
Kartläggningen av högstadieskolor som mötte kriterierna gav ett urval av fyra skolor.
Skolorna kontaktades via telefon, den som valdes ut till denna studie var den första som man kom i kontakt med. Skolan var belägen på Hisingen i Göteborg med närhet till ett stort skogsområde. Skolan hade en egen idrottshall men enligt idrottsläraren hade den inte renoverats på lång tid. Många av redskapen i idrottshallen var därför obrukbara och hallen skulle bli tvungen att stängas om något år om de inte fick resurser till att renovera den. Skolan var en låg-, mellan- och högstadieskola med årskurserna 1-9. Det var en liten skola med endast en klass i varje årskurs, 95-98 % av eleverna på skolan hade invandrarbakgrund. I enighet med huvudprojektets struktur kontaktade ansvarig forskare rektorn på skolan per telefon och e-post (se bilaga 8).
Möte med idrottsläraren
Ett inledande möte angående projektet hölls med idrottsläraren, forskningsledaren och två av studenterna som skulle utföra intervjuerna. Idrottslärare ombads hjälpa till att välja ut sex ungdomar från årskurs nio till de individuella intervjuerna. Idrottsläraren fick samma information om projektet som rektorn fick via e-postmeddelandet samt hur intervjuerna skulle gå till, hur långa intervjuerna skulle vara och vilka kriterier som önskades hos respondenterna.
Idrottsläraren uppgav att de flesta eleverna tyckte att det var roligt att vara med på idrottslektionerna och att elever som inte var medlemmar i en idrottsförening därför skulle prioriteras. Urvalet var inte så stort men idrottsläraren försäkrade om att det fanns elever med kriterierna som önskades. Idrottsläraren skulle sköta kontakten med eleverna och fungera som en länk mellan dem och projektet.
Intervjusituationen
Situationen kring intervjuerna präglades av en hög grad av standardisering.
Intervjusituationerna skulle vara så lika som möjligt för att detta skulle påverka resultaten så
lite som möjligt (Trost, 2005). Detta ansågs nödvändigt då studien skulle utföras av flera olika
studenter i fem länder.
15
Det förberedande mötet med ungdomarna hölls på idrottslärarens kontor i idrottshallen i samband med respondenternas idrottslektion. Under mötet delades respondenterna upp i en grupp med tre flickor och en grupp med tre pojkar för att få mindre grupper att informera.
Valet att dela upp flickorna och pojkarna i olika grupper var i enighet med huvudprojektets instruktioner. Under det inledande mötet, som pågick i ungefär tio minuter, användes ett brev som lästes upp ordagrant för att informationen skulle vara samma till alla respondenter (se bilaga 9). De informerades om detta i förväg och fick även en förklaring till varför det gick till på det viset. I brevet presenterade sig intervjuaren och gav respondenterna information kring hur och när intervjun skull äga rum samt vilka ämnen som skulle komma att beröras. Syftet med mötet var även att de skulle få ställa frågor kring intervjun och därmed känna sig mer bekväma under själva intervjutillfället. Under mötet fick respondenterna individuellt fylla i ett formulär (se bilaga 10) som samlades in i slutet av mötet. Frågorna i formuläret baserades på
”Affluence Scale” (Currie, Hurrelmann, Settertobulte, Smith & Todd, 2000) som är ett sätt att mäta barns och ungdomars socioekonomiska förutsättningar. Respondenterna fick även en lapp med intervjuarens kontaktuppgifter tillsammans med en sammanfattning om vad som sagts under mötet samt vad de kunde tänka på inför själva intervjutillfället (se bilaga 11).
Intervjuerna utfördes på respondenternas skola i samband med deras lektioner. De tre första hölls på kuratorns kontor. Idrottsläraren tog emot intervjuaren, visade rummet som stod till förfogande och hämtade sedan den första respondenten från sin lektion. När den första intervjun var färdig hämtade respondenten nästa elev som var på tur. De tre sista intervjuerna genomfördes dagen efter i ett av skolans konferensrum. Proceduren var sedan den samma som vid föregående dag. En telefon med inspelningsfunktion användes för att registrera intervjuerna. Det ansågs nödvändigt att spela in intervjuerna då respondentens uttryck skulle analyseras. Inspelningen startades i samband med att responden satte sig vid bordet och stoppades efter det att respondenten lämnat rummet. Intervjuarens klädsel var neutral och anpassades för att relatera till en 16 årig pojke eller flicka. Samma klädsel bars under alla intervjuer för att klädvalet skulle påverka så lite som möjligt.
Idrottsläraren berättade vid det första samtalet att många elever på skolan hade problem med
språket och att de ibland använde ett språk som kunde anses vara stötande. Eleverna är
individer och det går inte att generalisera hur alla pratar, därför lades inget fokus på
idrottslärarens förvarningar. Eventuella förutfattade meningar kan avspeglas i sättet
intervjuaren bemöter och ser på respondenten (Trost, 2005). Om intervjuaren felaktigt
bedömer respondenten kan detta påverka hur intervjuaren uttrycker sig till respondenten samt
hur respondenten tolkas. Om intervjuaren intalar sig att respondenten är på ett visst sätt istället
för att se till dem som individer skulle respondenten svar också analyseras utifrån det. Det var
viktigt att inte ta efter respondentens språkbruk vid intervjuerna då respondenterna skulle
kunna uppfatta detta som löjeväckande. Det var även viktigt att intervjun inte hade för
kamratlig ton, för att respondenten skulle känna förtroende för intervjuaren. Vid inledningen
av intervjun avvägdes respondentens språkbruk och språkkunskaper och intervjun anpassades
efter det.
16
Analys
Nedan följer en beskrivning över hur analysprocessen gick till samt konkreta beskrivningar över hur materialet bearbetades och sammanställdes.
Transkribering
Det transkriberade materialet skulle användas av flera forskare i flera olika studier, det var därför av stor vikt att skriva ut materialet ordagrant så levande som möjligt med pauser, upprepningar, emotionella uttryck och betoningar. Reliabiliteten i transkriberingar kan ifrågasättas då det lätt skrivs fel under transkriberingsprocessen, det kan vara svårt att skriva ner inspelningen ordagrant (Kvale, 1997). Därför lästes transkriberingarna igenom samtidigt som det inspelade materialet lyssnades igenom. Inspelningarna lyssnades även igenom ett flertal gånger. Några uttalanden var svåra att höra på inspelningen då respondenterna talade tyst och mumlade. Detta markerades i transkriberingen tillsammans med en kvalificerad gissning på vad som sades. Dessa uttalanden användes dock inte i denna studie.
En del citat i resultatdelen figurerar utan intervjuarens inledande fråga, vilket skulle kunna ses som att citaten ryckts ur sitt sammanhang. Anledningen till detta var dock att konversationen skulle kunna kortas ner och endast återge det viktigaste i respondentens utsagor. Citaten kortades i vissa fall ner då talspråk som transkriberas skulle kunna ge en förlöjligande bild av respondenten (Kvale, 1997). Detta var även anledningen till att utfyllnadsord och upprepningar togs bort.
Symboler som används vid transkriberingen och som syns i resultatdelen är:
//…// Avsnitt i ett citat har tagits bort
// Del i början eller slutet av ett citat har tagits bort ( ) Icke verbal kommunikation eller förtydligande
*** Anonymisering av namn och platser
… Pauser
Analysprocessen
Efter ett antal översiktliga genomläsningar av det transkriberade materialet kunde olika mönster utläsas. För att kunna besvara de tre frågeställningarna bröts transkriberingarna ner i tre kategorier. Kategorierna presenteras under tre olika rubriker i resultatdelen. Efter kategorisering och sammanställning av viktiga och tongivande citat användes meningskoncentrering för att ringa in essensen i citaten. Det innebär att långa citat som ansågs spegla respondenternas åsikter bröts ner och koncentrerades kring några få meningsbärande ord (Kvale, 1997). Utifrån meningsenheterna kunde olika mönster ses och sammanställas i teman som presenteras i resultaten i den löpande texten under varje kategori.
En och samma person genomförde alla intervjuerna, transkriberade inspelningarna och genomförde analysen. Analysprocessen inbegrep således mer än det transkriberade materialet.
Intervjupersonen träffade respondenterna vid två tillfällen och kunde därför skapa sig en bild
17
över dem som individer. Respondenternas kroppsspråk, gester och uttryck kunde sedan tas i beaktande vid analysen.
Etiska överväganden
Vid den inledande kontaken med skolan informerades rektorn om projektet, hur intervjuerna skulle användas och vad syftet var med projektet. Rektorn gav tillstånd att utföra intervjuerna på skolan. Respondenterna var alla var över 15 år och det krävs därmed inget samtycke från vårdnadsgivare (Vetenskapsrådet, 2009). Vid den förberedande intervjun informerades respondenterna om att det var frivilligt att delta i studien och att alla uppgifter skulle behandlas konfidentiellt. De informerades om att intervjuerna skulle komma att spelas in, men att det endast var intervjuaren som skulle ta del av det inspelade materialet. Alla respondenterna ville delta i studien och gav sitt muntliga samtycke.
Respondenterna fick både muntlig och skriftlig information om att studien i stora drag skulle handla om deras livsstil, vanor och vad de brukade göra på sin fritid. Det ställdes inga direkta frågor om kost, fysisk aktivitet och stillasittande på grund av respondenternas unga ålder samtidigt som ämnena kanske kunde uppfattas som känsliga. Frågorna utformades istället så att de på ett eller annat sätt skulle beröra ämnena utan att respondenterna direkt skulle veta vad frågorna syftade till. Rent etiskt ska respondenterna få veta vad studien syftar till. En alltför stor insyn i studien före intervjun skulle dock kunna påverka respondenternas svar (Trost, 2005). Respondenterna fick därför ingen information om att det var deras kost och fysiska aktivitetsvanor som var av intresse för studiens syfte.
Respondenterna hämtades från sin skolklass för att delta i intervjun, därmed visste deras lärare och klasskamrater att de deltog i en studie. De hade dock ingen kännedom om vilken studie respondenterna deltog i. Idrottsläraren fick viss insyn i studien och handplockade respondenterna vilket skulle kunna riskera respondenternas konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2009). Respondenterna omnämns dock inte med sina riktiga namn, det är därmed inte möjligt att utröna vilken respondent som sagt vad. Vid intervjutillfället fick respondenterna inledningsvis återigen information om att alla uppgifter skulle komma att behandlas konfidentiellt. Intervjuaren förklarade även vad konfidentialitet innebar så att de med säkerhet skulle förstå innebörden av det. Ingenting som sades under intervjuerna skulle komma att föras vidare på så vis att respondenterna skulle kunna kopplas till enskilda uttalanden. De fick information om att de när som helst kunde avbryta intervjun om de inte önskade fortsätta.
Ingen annan än intervjuaren hade tillgång till råmaterialet, det vill säga inspelningen av
intervjuerna. För att värna om respondenternas konfidentiellitet togs angivna namn bort och
ersattes med fiktiva namn (Kvale, 1997). Intervjuerna kunde på så vis inte länkas samman
med respondenten. Det ansågs viktigt att de fiktiv namnen skulle representera
respondenternas etniska bakgrund. Om ett namn förändrades till ett ifrån en annan nationalitet
skulle det kunna leda till förskjutningar i analysarbetet (Trost, 2005). Inga personuppgifter
lagrades tillsammans med transkriberingar eller intervjuguider. Namn på platser som
respondenterna uppgav att de brukade besöka skrevs ut i det transkriberade materialet. Det
18
ansågs nödvändigt för att de övriga forskarna i gruppen skulle kunna analysera och få ett sammanhang i texten. Forskarna i gruppen hade kännedom om vilken skola det rörde sig om men inte vilka respondenter som medverkade. Om transkriberingarna skulle begäras ut av någon utomstående skulle även platsernas namn ersättas med tecken.
RESULTAT
Resultaten av det analyserade materialet presenteras i tre olika delar. I den första redovisas hur respondenterna uttrycker sig kring olika livsstilbegrepp. Därefter presenteras hur respondenternas uttrycker sig kring sin egen, sin familjs och sina vänners livsstil. Slutligen speglas hur respondenterna talar kring den närmiljö och det samhälle de lever i, relaterat till deras beteenden, vanor och attityder. Varje stycke har sedan delats upp i olika teman med underrubriker där olika livsstilsbegrepp behandlas var för sig. De olika temana framkom under analysen av resultaten.
Respondenternas åsikter och uttryck som framkom i analysen presenteras i resultaten som sanningar. Inga värderingar vägs in i det de säger. Deras uttryck är sanning för dem och presenteras därför på samma sätt. Ord som skrivs med kursiv text är ord som funnits vid meningskoncentreringen. Orden belyses i texten för att hjälpa läsaren att förstå vad respondenterna uttryckt. Även längre citat används för att belysa viktiga utsagor.
Presentation av respondenterna
Det slutgiltiga urvalet kom att bestå av tre pojkar och tre flickor, fem stycken var 15 år gamla och en pojke var 16 år gammal. Ungdomarna var, enligt deras idrottslärare, inte delaktiga i så stor grad på idrottslektionerna och deltog inte i någon idrottsförening vid undersökningens genomförande. Vid kontakt med ungdomarna framkom att kriterierna som önskades inte stämde överens med vad idrottsläraren tidigare uppgivit. Pojken i den sjätte intervjun visade sig vara medlem i en fotbollsförening och de andra hade varit medlemmar i idrottsföreningar tidigare men slutat av olika anledningar. Ungdomarna i de fem första intervjuerna gick i samma klass, i årskurs nio. Pojken i den sjätte intervjun gick i en förberedande klass.
Intervjusvaren från den sjätte intervjun blev bristfälliga och svåranvända då respondenten hade svårt att förstå frågorna och svarade med korta enstaviga svar eller nickningar. Intervjun analyserades likt de fem första, dock kunde inga citat hämtas från denna intervju.
Enligt respondenternas svar i formuläret, som fylldes i under den förberedande intervjun, var
två respondenter av utomeuropeiskt ursprung, tre respondenter hade ursprung ifrån Europa
och en var av svenskt ursprung. Enligt kriterierna i ”Affluence Scale” som fanns med i
formuläret hade Dragans familj hög SES och de övriga respondenterna hade mellan SES.
19
Uttryck kring kost, fysisk aktivitet och hälsa
Kost och fysisk aktivitet
I ungdomarnas berättelser talade de om fysisk aktivitet som att de upplevde det som något positivt. Då de talade om olika aktiviteter eller fysisk aktivitet som begrepp använde de i flera fall uttryck som skoj, älskar, och kul. Det syftade då till att det var kul med fysisk aktivitet som begrepp eller att specifika aktiviteter var roliga. Det var något som de såg fram emot att göra, bara för skojs skull.
Det ser jättekul ut och det vill jag faktiskt testa //…// Ja, asså jag gillar och klättra väldigt mycket och så. Så jag tror att det skulle passa mig faktiskt. Det ser väldigt kul ut //
(Marina)
När de talade kring bilderna med temat ”fysisk aktivitet” talade de utifrån sitt eget perspektiv, vad de själva upplevde som roligt. De relaterade till bilderna och kunde se sig själva i aktiviteterna. Uttalandena visade på att fysisk aktivitet var något som de uppskattade. De sa att de inte gillade vissa av aktiviteterna på bilderna, några var roliga och andra var tråkiga.
Begreppet ”fysisk aktivitet” uppfattades dock inte som något negativt. Det upplevdes som att respondenterna tyckte om att hitta på saker och att de uppskattade fysisk aktivitet. Uttalanden kring aktiviteter de inte tyckte var roliga skulle kunna tolkas som att de var inaktiva och att de inte tyckte om fysisk aktivitet. Därför anses det viktigt att se ungdomarna som aktiva och handlande i sina beteenden där deras åsikter är situationsbundna, den fjärde hörnstenen i symbolisk interaktionism (Trost & Levin, 1999). Deras beteenden förändras beroende på vilken situation de befinner sig i, vilken aktivitet de står inför.
Det ända som jag nog inte gillar så mycket det är att hoppa så. //…// Men, simma det är jättekul egentligen. Man får anstränga sig, och så får man bättre kondition och, det är kul //…// man får jobba och det blir som en tävling liksom. Det är roligt.
(Sara)
Deras uttalanden visade på attribution mellan fysisk aktivitet och goda hälsovanor samtidigt som att inte vara fysiskt aktiv förknippades med dåliga hälsovanor. Att hålla på med fysisk aktivitet var bra för att då kan de inte göra någonting annat. Det var bra med fysisk aktivitet istället för att göra konstiga saker. Dragan uppgav att det var bra att träna, då det förhindrade negativa hälsobeteenden som stillasittande och att inta mat som förknippades med en dålig hälsa. Denna attribution kan ha förvärvats då ungdomarna stött på liknande syn på fysisk aktivitet genom signifikanta andra eller generaliserande andra.
// Gå och träna istället. Det är bra med träningen, hehe. Bli som det kallas idrottsman //…// Det är bra, att, dom går ut och va mer fysisk än att, och va ute, än att äta chips hemma //
(Dragan)
Samtalen kring kost genererade inte i lika nyanserade uttalanden som de kring fysisk aktivitet.
Respondenterna talade kring vad de tyckte var gott och inte gott. I en del uttalanden beskrevs
maträtter som nyttiga, hälsosamma och skräpmat. Detta visade på att ungdomarna, genom
20
affordance, associerade olika maträtter med olika egenskaper. Orden beskrev hur maten upplevdes, vilket visade på en förståelse kring att vissa kostval var onyttiga för dem. Det framkom inte vad den onyttiga maten skulle leda till om eller när de intog den, förutom hål i tänderna. Det var därför oklart vilka kunskaper ungdomarna hade om kost. De visade på förståelse om att chips och godis var onyttigt och de uttryckte negativa åsikter kring det som uppfattades som onyttigt och ohälsosamt för dem. Detta hindrade dock inte ungdomarna från att äta av det de ansåg var onyttigt. Det skulle vara av intresse att mäta ungdomarnas kunskaper kring vad en nyttig eller onyttig kost leder till, och om det skulle kunna påverka deras intag kring den ohälsosamma maten.
Genom definition av situationen gavs olika beskrivningar av samma livsmedel utifrån vilket sammanhang det förekom i. Hamburgare som köptes från en snabbmatskedja var billig, god och klassades som skräpmat. De hade en föreställning som förvärvats från generaliserande andra eller signifikanta andra om att mat från Mc Donalds var skräpmat. Hamburgare som gjordes i hemmet definierades istället som mammas mat. Mammas mat värderades aldrig som nyttig eller onyttig, den benämndes endast som mammas mat och den var god, den ifrågasattes aldrig. Detta visade att de uppfattade livsmedlet olika beroende på vilken kontext det förekom i, som Trost och Levin (1999) kallar definition av situationen. Fisher & Birch (1995) menar att föräldrarnas vanor och beteenden influerar barnens beteenden. Om barnen redan som små får inta ohälsosam mat i hemmet kan det leda till att de även äter ohälsosam mat utan att ifrågasätta den som vuxna.
Muskler
Det framgick genom ungdomarnas uttalanden om muskler att utseendet var viktigt. Begreppet muskler förekom frekvent i deras språkbruk då de tittade på bilderna i temat fysisk aktivitet och träning. Bilderna frambringade en hel del tankar hos ungdomarna. Då de talade kring bilderna med temat träning talade de utifrån personernas på bildernas perspektiv, hur de upplevde och kände. De tillskrev även personerna egenskaper, att de bara brydde sig om sitt utseende, att de var självupptagna och egoistiska. Uttalanden visade på att de distanserade sig från personerna på bilderna. De talade i termer om att jag är sån och de är såhär. De tillskrev personerna egenskaper så som att de bryr sig om utseende, att de tror att de är nått, de känner sig bra och att de tycker om det de gör. Det är vanligt då individer talar om en grupp som anses tillhöra en annan grupp än individen själv, en utgrupp (Kassin et al., 2011).
Ungdomarnas uttalanden kring jag och dem speglar att de inte ansåg sig tillhöra samma grupp som personerna på bilderna. Att anse sig tillhöra en grupp men inte en annan är en del i socialisationsprocessen då människor lär sig normer och regler i en kultur eller grupp. Inom symbolisk interaktionism kommer dessa normer och regler från generaliserande andra (Trost
& Levin, 1999) som här visade sig påverka ungdomarnas åsikter och beteenden.
Marina:
I: Vad tror du dom här personerna känner?
M: Jag tror inte att alla tycker det här är så kul.
I: Inte?
21
M: Nej, jag tror faktiskt inte det. För jag tror att dom, dom överanstränger sig väldigt mycket.
I: Varför tror du det?
M: För att hon ser väldigt, väldigt, väldigt, hon ser ut att ha många muskler.
Hehe (ursäktande skratt) I: Väldigt många muskler?
M: Ja! Jag antar att hon är en bodybuilder.
I: För att hon har så mycket muskler?
M: Jag vet inte hon kanske är, träningsnarkoman också (ursäktande skratt).
Men det måste ju inte betyda det.
I: Men det ser ut så?
M: Ja. Det kan framstå så.
Det framgick även att ungdomarna ansåg att om man tränade eller tävlade som dessa personer så gjorde man det oftare för någon annans skull än för sin egen. Detta kan tolkas som att de kunde uppleva viss press genom signifikanta andras åsikter som påverkade deras eller andras beteenden. Uttalandena var centrerade kring att de ville se vältränade ut. De ser ut att träna mycket. Pojkarna ville ha muskler som syntes, men inte för mycket. Det ville ha lagom mycket, så att det skulle se snyggt ut. För mycket muskler ser inte bra ut. Det kan framstå som dåligt. Detta kan kopplas till symbolisk interaktionism (Trost & Levin, 1999) då det visar på att det finns en norm för hur man ska se ut från ungdomarnas generaliserande andra och att de handlade utefter dessa normer. De talade ingenting om hälsoaspekten med att ha eller att inte ha muskler. Träning för dem handlade således om utsidan och inte om att ha hälsa.
Aa, dom ser så vältränade ut, alltså dom bara typ, tänker på sin kropp. Och det gör inte jag, och skulle inte kunna göra det heller, gå upp varje morgon och gå och träna //…//
jag tänker inte så att jag är bäst, jag gör aldrig det, jag tänker inte på mig själv så mycket, jag tänker typ på andra, än mig själv
(Ama)
De tre flickorna var mer negativa än pojkarna till vältränade personer. Flickorna framhöll skaderisker med att träna, de talade om överansträngning och att vara träningsnarkoman, utefter en önskan att vara stark. Vältränad var man för utseendets skull och för att andra skulle tycka att man var bra. Barn blev pushade att träna mycket, det gjorde man inte av fri vilja. De tre pojkarna var också negativa men uttryckte ändå en önskan att ha mer muskler och att bli större. Återigen visar ungdomarnas uttalanden på att de styrs av normer och sociala regler över hur saker ska vara. Det återspeglar hur ungdomarna anpassar sig utefter generaliserande andras attityder och förväntningar.
Dragan:
I: Skulle du vilja vara som någon av dom? På bilderna…
D: Nej… Enligt mig så… för till exempel han har för lite muskler, och han är lite överdrivet för mig. Han är mer bodybuilder så, bodybuilding är inte min grej.
I: Vad vill du göra?
D: Asså typ så, så lite six-pack oo… händerna blir lite större så du vet, det syns lite mer
22 Ali:
I: Som honom? Skulle du vilja vara som honom?
A: Biff
I: Biff? Vill du bli det?
A: Jag gillar den också, att va biff. Jag ska börja den. Nästa år.
Rasmussen et al. (2004) fann i en studie att flickor hade en önskan att få mindre kropp än vad de hade och pojkar hade en önskan att få större kropp. Detta stämmer överens med de presenterade resultaten. De tre pojkarna uttryckte att de ville bli större och få mer muskler samtidigt som flickorna ansåg att för mycket muskler var okvinnligt.
Sjukdom och hälsa
I respondenternas berättelser kring fysisk aktivitet talade de om varför de tyckte det var bra.
Ali uppgav att en anledning till att träna var för att det var bra för hälsan. Han talade om att det var bra för hälsan att gå och träna på gym. Han gjorde det för att det var kul och på så vis borde träning innebära glädje för honom. Han sa även att det var bra för kroppen. Detta skulle kunna visa på att han tänkte på fysisk aktivitet som att det var bra för kroppen. Om kroppen mådde bra så hade man hälsa.
Bra för hälsan, träna gymma, kul //…// bra för din kropp (Ali om varför man ska träna)
Fysisk aktivitet hängde inte enbart ihop med hälsa i ungdomarnas berättelser. Olika sjukdomstillstånd och att diagnostiseras med en sjukdom skapade motivation till fysisk aktivitet. Ungdomarna uppgav att en sjukdom var en anledning till att börja träna, måste stärka musklerna, måste bygga upp kroppen. Genom kontakt med sjukvården fick de reda på att de måste börja träna, när de blivit sjuka. Sjukvården representerar här ungdomarnas generaliserande andra, då den påverkar deras uppfattningar och beteenden.
Ama:
I: Skulle du vilja träna mer?
A: Nej, hehe. Jag skulle inte, typ nu när jag har ryggproblem måste jag göra det, typ tror jag. Men simma och så, det tycker jag är helt okej.
