KOPPARGÅRDEN
EN ANALYS AV DEN LOKALA
PROBLEMBILDEN I KOPPARGÅRDEN
UTIFRÅN ETT SOCIAL
DESORGANISATIONSPERSPEKTIV
KOPPARGÅRDEN
EN ANALYS AV DEN LOKALA
PROBLEMBILDEN I KOPPARGÅRDEN
UTIFRÅN ETT SOCIAL
DESORGANISATIONSPERSPEKTIV
FILIP HANSSON
Filip Hansson. Koppargården – En analys av den lokala problembilden i Koppargården utifrån ett social desorganisationsperspektiv. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, VT 2015.
Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och
semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna
problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen
befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården. Detta har i sin tur bidragit till att områdets sammanhållning är låg, det finns en avsaknad av gemensamma normer och värderingar i området och den informella sociala kontrollen i området är låg. Det finns även vissa kopplingar till teorin gällande kollektiv styrka, detta i form av att de sociala institutioner som finns i området är välfungerande.
Nyckelord: Koppargården, problembild, nyckelinformanter, Landskrona, social desorganisation.
KOPPARGÅRDEN
AN ANALYSIS OF THE LOCAL PROBLEMS IN
KOPPARGÅRDEN IN A SOCIAL
DISORGANIZATION FRAMEWORK
FILIP HANSSON
Filip Hansson. Koppargården – an analysis of the local problems in Koppargården in a social disorganization framework. Thesis in Criminology 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2015. After many reports in the local media and mentioning in the police report regarding communities where criminal networks control, an interest to analyse and explain the problems in Koppargården emerged. The study has threw statistics and semi-structured interviews explored key informants descriptions of problems in todays Koppargården. The results were analysed based on the theory of social disorganization. Study results show that most of the problems described the pictures in today Koppargården can be linked to the theory of social
disorganizations. Low socioeconomic status, heterogeneity, high population migration are factors that apply to Koppargården. This has contributed to the area's cohesion is low, there is a lack of common standards and values in the area and the informal social control in the area is low. There are also some links to the theory of collective efficacy and that is that the social institutions in the area are well functioning.
Keywords: Koppargården, local problems, key informants, Landskrona, social disorganization.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Introduktion ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 5
2. Bakgrund ... 6
2.1 Historisk bakgrund ... 6
2.2 Områdesbeskrivning ... 6
2.3 Kartläggning av den lokala problembilden genom nyckelinformanter ... 8
3. Teori ... 9
3.1 Social desorganisation ... 9
4. Metod ... 12
4.1 Undersökningsdesign ... 12
4.2 Demografisk data ... 12
4.3 Urval och tillvägagångssätt ... 12
4.4 Reliabilitet och validitet ... 14
4.5 Etiska överväganden ... 15
4.6 Analys av resultat ... 16
5. Resultat ... 17
5.1 Områdesbeskrivning och problembild ... 17
5.2 Sammanhållning och informell social kontroll ... 18
5.3 Ordningsstörningar ... 21
5.4 Likheter och skillnader ... 22
6. Analys och diskussion ... 24
6.1 Analys av den lokala problembilden ... 24
6.2 Diskussion ... 26 Referenser ... 29 Bilaga 1 ... 32 Bilaga 2 ... 33 Bilaga 3 ... 34 Bilaga 4 ... 35
1. INLEDNING
1.1 Introduktion
Media har under det senaste året rapporterat om skjutningar, misshandel, bilbränder och liknande i Landskrona (Helsingborgs Dagblad, 2015-05-06). I polisens rapport En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället (Rikskriminalpolisen, 2014) fanns ett område från Landskrona med, vilket gjorde att lokala medior också skrev om området och beskrev det som ett område som står utanför lagarna. Området i fråga heter Koppargården.
Rapporteringen i media gällande Koppargården tyder på att området har
ordningsproblem och denna uppsats vill undersöka varför det kan vara så. Om det beror på områdets sammansättning när det gäller de boende eller om det är andra faktorer som kan vara orsaken. Bakgrundsskildringen av området (se 2.2
Områdesbeskrivning) gör att området kan framställas som socialt desorganiserat, detta enligt den kriminologiska teorin social desorganisation, som också kommer att vara utgångsteorin för denna uppsats. Med social desorganisation menas att p.g.a. områdesstrukturen finns en avsaknad av gemensamma normer och
värderingar i området, den informella sociala kontrollen är låg mellan de boende och invånarna har tillsammans svårt att lösa lokala problem (Shaw & McKay, 1969).
Då det verkar vara ett område som har problem med ordningsstörningar anses det av stor vikt att kartlägga områdets problembild för att kunna ta fram åtgärder som kan användas för att få bukt på problematiken i området. Wikström & Torstensson (1997) skriver att brottslighetens nivå och struktur har stora lokala variationer. Vad som är, och vad som upplevs som problem, varierar stort mellan olika regioner och orter (a.a.). Det gör att det är viktigt att det brottspreventiva arbetet tar sin utgångspunkt i en lokal problembeskrivning (a.a.). Ivert & Kronkvist (2014) skriver också att en utgångspunkt för att investeringar i ett område ska vara framgångsrika är att det finns god kännedom om den lokala kontexten gällande problem och förutsättningar. Med tanke på vad både Wikström & Torstensson (1997) och Ivert & Kronkvist (2014) skriver, anses det vara av stor vikt att en problembild av Koppargården kartläggs för att kunna ta fram fungerande åtgärder. Frågan är dock om social desorganisationsteorin går att applicera på
Koppargården. För att undersöka detta kan kunskap som kan svara på hur förhållandet i området är och vilka problem som finns i området vara till hjälp. Personer vars verksamheter finns i Koppargården och personer som arbetar i området bör kunna svara på frågor gällande vilka problem och förhållanden som finns. Information om områdesstrukturen i form av medelårsinkomst i tkr, andel med utländsk/svensk bakgrund, in- och utflyttningar gällande de boende i området kan också vara till stor nytta för att förklara situationen och för att se om det finns en teoretisk koppling.
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syfte är att 1) beskriva den lokala problembilden med utgångspunkt i nyckelinformanternas beskrivningar och 2) därefter analysera deras beskrivningar och även statistik, med utgångspunkt i teorin om social desorganisation. Genom att använda statistik om området och jämföra med hur lokala aktörer beskriver området och dess problembild kan teori klargöra den beskrivna situationen som råder i Koppargården.
Uppsatsen ska förhoppningsvis kunna vara till nytta för praktiker som jobbar i Koppargården. Om teorin om social desorganisation kan appliceras på dagens problembild i Koppargården kan denna uppsats bidra till kunskap om teorins praktiska applicerbarhet och relevans för områden i Landskrona/Sverige. Uppsatsen frågeställningar är:
- Hur ser den lokala problembilden ut i Koppargården? - Kan den lokala problembilden förklaras med hjälp av social
2. BAKGRUND
2.1 Historisk bakgrund
Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Öresundsvarvet hade under det tidiga 1970-talet över 3500 anställda (Landskrona Stad, 2012). Den 11 mars 1981 varslades de sista 1807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges största enskilda industrinedläggning var ett faktum. År 1982 levererades det sista nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog dock inte helt ut i och med att nybyggnation upphörde, verksamheten fortsatte som reparations- och
ombyggnadsvarv (Jönsson, 1997).
Under de följande åren var det ganska stilla i staden, en följd av lågkonjunkturen som även drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden.
Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter 10 år, och hette då Cityvarvet. Det är däremot inte längre fråga om ett fullskaligt nybyggnadsvarv utan endast ett reparationsvarv med 200-300 anställda.
När Varvet gick bra under 70-talet behövdes det mer arbetskraft vilket medförde en stor arbetskraftsinvandring från bl.a. Balkan vilket gjorde att det fick byggas nya bostäder i Landskrona (Landskrona Stad, 2012). Ett område som byggdes under 1970-talet var Koppargården (Landskrona Hem, 2015). Till följd av
Öresundsvarvets nedläggning minskade kommunens befolkning med ett par tusen invånare och det gjorde att många lägenheter stod tomma kring mitten av 1980-talet (Landskrona Stad, 2012), en del av dessa i Koppargården.
2.2 Områdesbeskrivning
I polisens rapport En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället (Rikskriminalpolisen, 2014) skriver de att ”det stora kriminella genomslaget på lokalsamhället förefaller vara knutet till den sociala kontexten i områdena snarare än på en vilja hos de kriminella att ta makten och kontrollen över lokalsamhället”. De nämner den sociala kontexten, något som gör det intressant att ta reda på hur den sociala kontexten ser ut och om det kan kopplas till teorin om social desorganisation.
Koppargården är ett mindre område i området Karlslund. Koppargården ligger inom Idrottsvägen, Tenngatan, Koppargården och Emaljgatan (Se bilaga 2). Utifrån observationer har det setts att det ligger en skola, som har årskurs 6-9, en liten mataffär, lokaler tillhörande det kommunala bostadsbolaget, en byggfirma och Komvux. Hela Koppargården består av fyra-fem våningshus med lägenheter som är hyresrätter, där Landskrona Hem AB är den största fastighetsägaren men där även ett privat fastighetsbolag äger fastigheter (Landskrona Hem AB, 2015; Helsingborgs Dagblad 2014-07-30).
Precis intill området ligger Landskrona IP, där Landskrona BoIS har sin
verksamhet. Där ligger även en skola till som är en F-6 skola. Några hundra meter bort ligger en lite större matbutik som heter My Gross. Idrottsanläggningen Puls Arena ligger även det ett stenkast ifrån Koppargården. Puls Arena är en
Totalt bor det 1216 invånare i Koppargården (Landskrona stad, se Bilaga 3). Av dessa har ca 75 % utländsk bakgrund och 25 % svensk bakgrund, alltså har omkring tre fjärdedelar av området utländsk bakgrund (a.a.). Detta kan jämföras med år 2004 då det bodde 1248 personer i området och ca 62 % hade utländsk bakgrund och 38 % hade svensk bakgrund (a.a.).
När det gäller åldersfördelningen är 27 % av invånarna mellan 0-15 år, 12 % mellan 16-24 år, 43 % mellan 25-64 år och 18 % är 65+ (Landskrona Stad, se bilaga 3). Det betyder att 39 % av områdets befolkning är mellan 0-24 år (a.a.). Varje år förändras invånarantalet med ett visst antal (bilaga 3) och andelen med svensk och utländsk bakgrund förändras också för varje år. Det talar för att det är mycket in- och utflyttningar i området. Kommunen har ett boende för
ensamkommande i Koppargården (Helsingborgs Dagblad, 2014-12-17).
Medelårsinkomsten i Koppargården är 112 000 kronor (Bilaga 3). Delar man det på 12 månader blir en medelinkomst på 9333 kronor i månaden.
Området fick stor uppmärksamhet i lokala medier under 2014. Störst
uppmärksamhet fick en händelse som skedde i mitten av maj. Då följer två poliser efter en mc som kör vårdslöst och som bedöms utgöra en risk för andra trafikanter (Helsingborgs Dagblad, 2014-07-27). Då blandar en privatbil sig i
händelseförloppet och agerar ”stoppkloss” genom att köra mot polisbilen, som det ser ut för att preja den och därmed hindra poliserna att nå fram till mc-föraren (a.a.). För att undkomma polisen efter prejningsattacken kör bilföraren in på ett grönområde på Koppargården (a.a.). Då lämnar den ene polismannen polisbilen för att till fots följa efter bilföraren in på området (a.a.). Polismannen blir då genast omringad av en snabbt växande folksamling på mellan 50 och 70 personer som uppträder hotfullt (a.a.). Polismannen, som larmar efter förstärkning, får ta emot verbala dödshot, glåpord och spottloskor rätt i ansiktet (Helsingborgs Dagblad, 2014-07-27). Det som sker senare är att förstärkningen som Polismannen väntar på stannar till utanför området då de inte vågar köra in i området för att de är rädda för att det ska bli upplopp i området (a.a.). Helsingborgs Dagblad skriver följande:
”Kritiska röster inom polisen har uttryckt att detta betyder att de kriminella ser att de kan driva polisen på flykt från området. Flera nyckelpersoner i Koppargården är identifierade som grovt
kriminella med kopplingar till organiserad brottslighet.”
(Helsingborgs Dagblad, 2014-07-27) Efter detta publicerade Helsingborgs Dagblad många artiklar om området, bland annat ”Ett fåtal yngre män styr i området” (Helsingborgs Dagblad, 2014-08-10) och ”Fel att polisen inte syns mer här i Koppargården” (Helsingborgs Dagblad, 2014-07-29). Denna medierapportering har gett en negativ bild av området Koppargården och tyder på att det finns en problematik i området.
2.3 Kartläggning av den lokala problembilden genom nyckelinformanter
Genom kvalitativa intervjuer med så kallade nyckelinformanter kompletteras den kvantitativa datan som finns som då är statistiken om de boende i området som nämnts innan. Med termen nyckelinformanter avses personer som har stor erfarenhet och kunskap om ett visst område, en person med god lokalkännedom (Bryman, 2009). Nyckelinformanter har använts vid liknande studier i en svensk kontext (Tiby & Olsson, 1997; Ivert & Kronkvist, 2014). Intervjuer med
nyckelinformanter som antingen arbetar med området eller dagligen vistas där förväntas bidra med ytterligare kunskap om området, dess förutsättningar och utmaningar.
Ivert & Kronkvist (2014) kartlade den lokala problembilden i norra och södra Sofielund genom att genomföra nyckelinformantsintervjuer med informanter som representerade tre grupper: grupp ett var lokala myndigheter i form av socialtjänst, skola, polis och räddningstjänst (a.a.). Den andra gruppen var lokal service genom representanter från en ideell förening, Sofielunds Folketshus, medarbetare vid Malmö stads olika insatser i området, hemtjänsten samt Parkering Malmö (a.a.). Den tredje gruppen var ungdomar och yngre vuxna inom åldersspannet 18 till 24 år (a.a.). Deras intervjuer fokuserade i huvudsak på fem olika områden och dessa var områdesbeskrivning, engagemang, gemenskap och social sammanhållning, lokala problem, ordningsstörningar och brott, otrygghet och särskilda händelser samt tänkbara åtgärdsförslag (a.a.).
Tiby & Olsson (1997) genomförde djupintervjuer med 133 nyckelinformanter i åtta förorter till Stockholm för att kartlägga den lokala problembilden i dessa orter. Alla de som intervjuades var lokalt verksamma inom olika myndigheter, organisationer eller föreningar i respektive stadsdel (a.a.). De valdes p.g.a. att de hade särskilt stor kunskap och engagemang gällande frågor som rörde områdets brottslighet och andra sociala problem (a.a.).
3. TEORI
Denna uppsats kommer ha teorin om social desorganisation som utgångsteori. Med det menas att frågorna vid intervjun kommer vara formade utifrån teorin och informationen om de boende som hämtas kommer även det att tolkas/analyseras utifrån teorin. Områdets struktur är det som gör att social desorganisation har valts som utgångsteori. I diskussionen kommer resultaten av datan som har samlats in att analysera för att se om det finns någon koppling mellan teorin och
problembilden i Koppargården.
3.1 Social desorganisation
3.1.1 Teori
Teorin om social desorganisation har utvecklats av två män, Clifford Shaw och Henry McKay (1969). De tillhörde den så kallad Chicagoskolan och det var i Chicago som de utvecklade teorin (a.a.). De hävdade att kriminalitet, främst ungdomsbrottslighet, och kriminella var koncentrerade till vissa områden i staden p.g.a. att dessa områden var socialt desorganiserade (a.a.). Dessa områden hade framför allt tre områdesegenskaper och de egenskaperna var låg socioekonomisk status, hög befolkningsmobilitet och en heterogen befolkningssammansättning (a.a.). Egenskaperna försvagade de boendes förmåga att göra motstånd mot avvikande beteendenormer, bl.a. brottsligt beteende (a.a.). En avsaknad av välfungerande sociala institutioner var även en av orsakerna till att annorlunda värderingar uppstod i områdena (Bruinsma et al, 2013). Detta p.g.a. att i områden med heterogena befolkningssammansättningar var deltagandet vid institutionerna lägre och den informella kontrollen hindrades eftersom att invånarna inte kunde kommunicera effektivt med varandra (a.a.). Wikström (1987) har definierat social desorganisation på följande sätt, ”Med social instabilitet menades att grannskapet saknade en social struktur genom vilken allmänna värden kunde uppnås och gemensamma problem lösas.”.
Shaw & McKay (1969) utgick ifrån Burgess (1967) modell med fem specifika stadszoner. Utifrån denna modell förde Shaw & McKay (1969) in statistiska uppgifter gällande ungdomsbrottslighet i zonerna. De fann att brottsligheten var störst i zon nummer två, en zon som fick benämningen zone in transition för att många bodde där tillfälligt (a.a.). Människor med låg socioekonomisk status lockades till zone in transition och ofta var det immigranter (a.a.). Tanken var att skyskrapor och annat skulle byggas i zone in transition och att markpriserna då skulle stiga men under tiden var hyrorna väldigt låga och byggnaderna var i dåligt skick (a.a.). Så fort de boende fick möjlighet att flytta ifrån zonen gjorde de det, vilket gjorde att Shaw & McKay (1969) gav den namnet zone in transition. Låg socioekonomisk status, hög befolkningsmobilitet samt den heterogena befolkningssammansättningen var orsaken till brottsligheten i området, framför allt ungdomsbrottsligheten, menade Shaw & McKay (1969). Låg socioekonomisk status bidrog till att unga utsattes för fattigdom, arbetslöshet och dålig utbildning vilket gjorde att de såg brottslighet som ett alternativ (a.a.). Den höga
befolkningsmobiliteten och den heterogena befolkningssammansättningen gjorde att den informella sociala kontrollen var låg i området eftersom att människor inte, på ett effektivt sätt, kunde säga till ungdomarna (a.a.).
Brottsligheten var en områdeseffekt, den var kulturellt överförd och inte genetiskt relaterad till etnicitet eller vissa folkgrupper (Shaw & McKay, 1969). Enligt Shaw & McKay var de brottsliga värderingarna endast en del av rådande värdesystem, även i de socialt mest utsatta områdena (a.a.). De konventionella värderingarna dominerade i hela samhället, även i de delar av staden som hade en hög brottsnivå enligt Shaw & McKay (1969).
3.1.3 Tidigare forskning
Teorin har testats av andra forskare än Shaw & McKay. En känd studie är Sampson & Groves (1989) där de testade teorin. I deras modell förväntades områden med låg socioekonomisk status, hög in- och utflyttning, ras heterogenitet, och splittrade familjer ha svaga lokala vänskapsnätverk och
okontrollerade ungdomsgrupper. Modellen testades först genom att analysera data från 238 orter i Storbritannien konstruerade från en 1982 nationell undersökning av 10 905 invånare (a.a.). Modellen replikerades sedan på ett oberoende nationellt urval av 11 030 invånare i 300 brittiska orter i 1984 (a.a.). Resultaten från båda undersökningarna stöder teorin och visar att variationer mellan områden gällande social desorganisation överför mycket av effekten av områdesstrukturella
egenskaper både på andelen brottsoffer och gärningsmän (a.a.). I områden som karakteriseras av social desorganisation förväntas de formella och informella nätverken vara svaga eller helt frånvarande (a.a.). Detta kan göra att den struktur som krävs för positiv kollektiv socialisation av barn och ungdomar och social kontroll av boende och besökare försvagas (a.a.). Det kan i sin tur leda till kriminalitet eller andra sociala problem (a.a.). Andra studier replikerade denna studie och även deras resultat stödde Shaw & McKays teori om social
desorganisation (Lowencamp, Cullen & Pratt, 2003; Veysey & Messner, 1999). 3.1.4 Kollektiv styrka
Med social desorganisation som utgångspunkt har andra teorier om varför vissa områden har högre nivåer av brottslighet utvecklats. En av teorierna som utvecklats är kollektiv styrka (Sampson, Raudenbush & Earls, 1997; Sampson, 2006). I den grupperas ett områdes olika mekanismer, som då är
segregation/fattigdom, täthet av sociala nätverk, organisationer samt rutinaktiviteter/beteenden (a.a.). Nivån av kollektiv styrka i ett område kan
beskrivas som ett mått på de boende i områdets vilja och förmåga att ingripa/agera för att upprätthålla gemensamma normer och hantera problem, med andra ord invånarnas kapacitet att utöva social kontroll (a.a.). Kapaciteten antas ha sitt ursprung i att det bland de boende i området finns en viss nivå av gemensamma förväntningar och ett ömsesidigt förtroende (a.a.). Sampson menar att det är mer troligt att de boende ingriper för att upprätthålla ordningen i områden där det finns tydliga regler och normer och där de boende litar på varandra (a.a.).Till skillnad från social desorganisationsteorin lägger kollektiv styrka större tonvikt på delade förväntningar/uppfattningar mellan boende i ett område och mindre tonvikt på icke välfungerade institutioner/organisationer såsom kyrkor (Sampson et al, 1997; Sampson, 2006). Teorin om kollektiv styrka har testats (Sampson & Wikström, 2008; Morenoff, Sampson, & Raudenbush, 2001) och visar att brottsligheten och problemnivån är ofta högre i områden där den kollektiva styrkan är låg, p.g.a. att det i dessa områden inte finns några gemensamma förväntningar eller struktur och organisation för att gemensamt möta och kontrollera de ordningsstörningar som förekommer i området
3.1.5 Kritik
Social desorganisationsteorin är inte fri från kritik. En av kritikerna är Robert Bursik (1988) som menade att social desorganisation enbart fokuserar på gruppnivå och förklarar inte brott på individnivå. Teorin bör även ta hänsyn till andra faktorer såsom att själva individen kan inverka vid brottsliga handlingar (a.a.). Om det bara är området och gruppdynamiken som påverkar individen eller om den individuella motivationen också spelar roll (a.a.). Shaw & McKay
förklarar inte varför vissa begår brott i ett socialt desorganiserat område och varför vissa inte gör det (a.a.). Hur mycket graden av viktimisering kan påverka ett områdes sociala desorganisation är även en faktor som kan läggas till teorin (a.a.). Social desorganisation fokuserar enbart på gärningsmannens brottsliga handlingar i ett område och ingenting om offret (a.a.).
Kritik som författarna själva har kommit med är att teorin inte går att applicera på all typ av brottslighet utan främst på den som begås av unga män i grupp (Shaw & McKay, 1969). Det visar på en svaghet när det gäller förklarandet av brott då den riktar in sig på en liten grupp kriminella.
Teorin har även kritiserats för att vara alltför inriktad mot amerikanska städer och därmed har begränsade möjligheter att överföras på städer i andra länder
(Wikström, 1990). Forskning visar till exempel att frågan om var de mest
brottsutsatta områdena finns beror dels på staden i sig, dels på det land som staden ligger i (a.a.). Till skillnad från USA, landet som teorin utformades i, där de mest utsatta områdena ligger nära stadskärnan, ser det t.ex. i Sverige annorlunda ut beroende på vilken stad det gäller. I vissa städer, t.ex. Malmö, ligger vissa utsatta områden inne i stadskärnan och i Stockholm ligger vissa utsatta områden i förorterna samtidigt som själva stadskärnan är ett välbärgat område.
En stor del av kunskapen som finns idag om hur egenskaper i ett område påverkar faktorer som brottslighet och otrygghet bygger på studier genomförda i USA. Om dessa resultat kan översättas till en svensk kontext kan ifrågasättas. Utifrån ett svenskt perspektiv är kunskapen om områdeseffekter på brott och otrygghet tämligen begränsad. Det finns ett antal studier som tyder på att fördelningen av brottslighet och otrygghet samt de bakomliggande processerna ser liknade ut i Sverige som internationellt, även om områdeseffekterna är mindre framträdande än vad de är i USA (Sampson & Wikström, 2008).
4. METOD
I detta stycke kommer val av metod, urval, genomförande och etiska principer att diskuteras.
4.1 Undersökningsdesign
I denna uppsats har en kvalitativ forskningsstrategi använts. När en sådan strategi används är ord viktigare än siffror vid insamling samt analys av data (Bryman, 2009). Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har valts som
datainsamlingsmetod (a.a.). Genom intervjuer kan en bättre bild av områdets problembild ges då de ger en mer djupgående bild än vad till exempel enkäter ger (a.a.). Samtidigt finns det fördelar med enkäter jämfört med intervjuer som t.ex. att med enkäter finns inte problemet med att olika intervjuare formulerar frågorna på olika sätt (a.a.). Med enkäter får man även en bredare, mer generaliserbar data jämfört med intervjuer menar Bryman (2009). Genom kvalitativa intervjuer fokuserar man på intervjudeltagarnas synsätt och upplevelser av området (a.a.). Vid användning av semi-strukturerade intervjuer kan en intervjuguide användas (a.a.). En intervjuguide är en lista av specifika teman eller frågor som ska beröras under intervjun, men de behöver inte vara i någon bestämd ordning eller helt förutbestämda utan de ska mer fungera, som namnet antyder, som en guide (a.a.). I denna studie används social desorganisation som grundteori, det är även utifrån teorin som teman och frågor har formulerats.
Uppsatsens syfte är att beskriva Koppargårdens problembild och därför ses intervjuer som den mest lämpliga metoden. Datan som har samlats in har använts genom att analyseras mot en teoretisk bakgrund i form av social desorganisation och flera avgränsningar har gjorts i form av: geografiska då endast verksamheter i eller i närheten av området har valts, metodologiska då studien använder sig av semi-strukturerade intervjuer samt empiriska eftersom intervjuguiden utgår från social desorganisation. Genom att komplettera intervjuerna med information om de boende i området kan det ge en bättre helhetsbild än vad enbart intervjuerna kan.
4.2 Demografisk data
Den demografiska datan som används har skickats från en kommunarbetare på Landskrona Stad som har hand om statistik. Informationen presenteras i bilaga 3, där en sammanställning av olika siffror gällande invånarna i Koppargården har gjorts. Information om Koppargårdens invånare har använts som komplement till intervjuerna för att ge en bättre bild av området.
4.3 Urval och tillvägagångssätt
4.3.1 Urval och bortfall av nyckelinformanter
Denna studie använder sig av nyckelinformanter som källa. Med termen
nyckelinformant avses en person som har en stor erfarenhet och kunskap om ett visst område eller en viss företeelse (Bryman, 2011). I detta fall gäller det
brottslighet och andra sociala problem i området. De intervjuade nyckelaktörerna hade positioner som gör att de antas ha stor kunskap om och erfarenhet av
av hur problembilden i Koppargården ser ut. En nyckelinformant från varje verksamhet har rekryterats från följande verksamheter:
- Polis - Socialtjänst - Kommen
- Skolverket i form av en f.d. biträdande rektor/lärare
Dessa verksamheter väljs då de har en särskilt god insikt gällande brottsligheten, god insikt i sociala frågor i området samt en god kännedom om ungdomarna i området genom sin verksamhet. Vid kartläggning av området är dessa punkter viktiga att få med, något som blir möjligt med hjälp av nyckelinformanter från dessa verksamheter.
Polisen jobbar med brottsförebyggande frågor i Landskrona sedan 2008. Han har varit aktiv inom Polisen i Landskrona i över 15 år och har därför en väldigt bra bild över problematiken i Landskrona både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. Han intervjuades den 29 april. Nyckelinformanten från Socialen jobbar för en sektion som kallas Fritid och har gjort det sedan 2012. Hans
arbetsuppgifter gäller hela området Karlslund men han har väldigt goda kunskaper gällande Koppargården. Han intervjuades den 4 maj. Den f.d. biträdande
rektorn/läraren är numera aktiv i en fotbollsförening i Karlslund och har jobbat i området sedan 2011 och intervjuades den 11 maj. Kommunalarbetaren jobbar med ett projekt som arbetar med barn och ungdomar i hela Landskrona men har ett av sina huvudområden i Koppargården. Kommunalarbetaren har jobbat med detta sedan 2010 och intervjuades också den 11 maj.
Urvalet av nyckelinformanter var ett målinriktat urval där olika verksamheter som är aktiva i Koppargården identifierades och relevanta personer inom dessa
verksamheter med erfarenhet av arbete i Koppargården valdes ut. Detta för att kunna få en så bra bild av Koppargården som möjligt. Med målinriktat urval menas att deltagarna inte har valts på ett slumpmässigt vis utan de har valts ut strategiskt för att de är relevant för forskningsfrågorna som har formulerats (Bryman, 2009). Att nyckelaktörer som arbetar i området valdes och inte boende i området är för att det är enbart en beskrivning av hur området ser ut och hur det fungerar som ska göras, inte hur det är att bo där. Hade boende intervjuats hade de förmedlat en bild av deras känsla av att bo där och det hade påverkat hur de hade beskrivit området och det är inte relevant för denna uppsats. Detta gjorde att följande verksamheter valdes ut: polismyndigheten, socialtjänsten och
kommunen. Då den f.d. biträdande rektorn/läraren även valdes ut gav han sin bild av området både som lärare och som fotbollsledare.
Fastighetsarbetare skulle ha tagits med men då den ansvariga för dessa frågor inte svarat har de tagits bort. Detta ledde till att det blev ett bortfall. Något som
påverkar resultatet av studien i form av att deras verksamhets beskrivning av området inte kommer med. Fastighetsbolagets beskrivning kan skilja sig från de övriga nyckelinformanterna då de får ta del av helt andra frågor än de övriga verksamheterna. De får t.ex. veta om de boende bryr sig om området, detta i form av klagomål om saker och ting inte sköts.
Urvalet gjordes genom att titta på tidigare forskning bl.a. Tiby & Olsson (1997) och Ivert & Kronkvist (2014) för att få en bild av relevanta aktörer som kan ge en bra bild. Kunskap och erfarenheter som har skapats genom tidigare besök i
Koppargården, tidigare skoluppgifter, samtal med personer vars arbetsplats finns i Koppargården samt Landskrona Stads hemsida där aktörer har förekommit
användes också för att komma fram till lämpliga nyckelinformanter. Fyra nyckelinformanter har valts ut och samtliga var villiga att ställa upp på intervju. 4.3.3 Genomförandet av nyckelinformantsintervjuerna
Nyckelinformanterna kontaktades och informerades genom e-mail och i vissa fall även telefonsamtal. I mailet skickades ett informationsbrev (se bilaga 4) ut med information om studien och hur intervjun skulle genomföras, att det var frivilligt att ställa upp och att de när som helst kunde dra tillbaka sin medverkan om de kände för det.
Alla intervjuerna genomfördes på respektive intervjudeltagares arbetsplats. Bryman (2009) skriver att intervjuerna ska ske på en plats där miljön är sådan att intervjudeltagarna känner att de är lugna och trygga. Tillfällena fick deltagarna själva välja för att bäst passa dem. Intervjuerna spelades in, detta för att kunna återge respondentens svar så exakta som möjligt annars finns risken att
respondentens svar förvrängs och därmed skapar en felkälla (a.a.). Frågorna ansträngdes för att inte vara ledande utan gav respondenten möjlighet att ge sin syn om frågan. Detta är något som Bryman (2009) framhäver som viktigt. Ett antal grundfrågor användes (Bilaga 1), sedan tillkom följdfrågor. I denna undersökning låg ett antal faktorer gällande social desorganisation bakom frågorna, detta för att kunna få svar på undersöknings frågeställning och dessa faktorer var bland annat normer och värderingar i området, olika
ordningsstörningar, samhörigheten i området o.s.v. Eftersom att varje intervju spelades in fanns ingen anledning att skicka transkriberingen till respondenterna för möjlighet att kontrollera svaren då svaren redan fanns i sin renaste form och bör därför ha varit korrekta redan.
4.4 Reliabilitet och validitet
Då en kvalitativ undersökningsmetod har använts kan förutsättningarna för en eventuell replikation, d.v.s. om undersökningen kan upprepas av någon annan (a.a.) ifrågasättas. Däremot kan en eventuell replikation genomföras genom att använda sig av samma frågor och respondenter och därmed få ungefär samma svar, frånsett följdfrågorna som inte finns antecknade. Det finns ingen
vetenskaplig metod som kan styrka valet av respondenter, utan de valdes ut genom förkunskap och erfarenhet för att försöka täcka upp alla verksamheter i Koppargården och även tidigare studier av Tiby & Olsson (1997) och Ivert & Kronkvist (2014). Pauwels & Hardyns (2009) har undersökt valet av att använda sig av nyckelinformanter som metod istället för enkäter och menar att
nyckelinformanter kan fylla ett gap när det gäller att mäta processer i områden. Deras resultat visar att om man väljer ut nyckelinformanter väldigt noga kan de stå för tillräckligt hög-kvalitativ data som representerar hur området ser ut och fungerar (a.a.). Detta bör visa på att studien har hög reliabilitet, d.v.s. att den är tillförlitlig (Bryman, 2009).
Det fanns en metodmedvetenhet och kännedom om kvalitativ semi-strukturerad intervju från början och intervjuerna genomfördes utifrån denna kunskap. Faktorer som ligger bakom social desorganisation operationaliserades ned till olika frågor som kunde svara på informell social kontroll, avsaknad av gemensamma normer
och värderingar, områdesbeskrivning och den lokala problembilden. Detta bör leda till att validiteten stärks då operationaliseringen gör det enklare att mäta det man verkligen vill mäta (Bryman, 2009). Görs ett noggrant urval av
nyckelinformanter är det högst troligt att man som forskare kan få en väldigt bra syn på sociala fenomen som endast mäts mycket selektivt med hjälp av officiell statistik (a.a.). Då intervjuerna spelades in bör detta även leda till att
bearbetningen av primärdatan har genomförts med hög validitet (a.a.). Eftersom att urvalet är ett fåtal och målinriktade nyckelinformanter (Bryman, 2009) kan man diskutera om studien är generaliserbar. Bryman (2009) menar att kvalitativa studier inte kan generalisera på samma vis som en kvantitativ studie hade kunnat göra. Kvalitativa studier ska generaliseras till teori och inte till population (Bryman, 2009). Eftersom detta är en kvalitativ studie representerar inte ett fåtal intervjupersoner en hel population, deras beskrivning av
Koppargården gäller inte för andra liknande områden och den stämmer inte heller överens med alla andras bild av Koppargården heller, enligt Bryman. Däremot har Pauwels & Hardyns (2009) visat att nyckelinformanter visst kan representera en hel population och att resultatet som de ger kan generaliseras.
Då nyckelinformanterna som valts har kunskap om området bör de kunna ge en bild av hur området ser ut och fungerar, utifrån deras verksamhet. Genom att välja nyckelinformanter från flera olika verksamheter gör också att man får en bättre helhetsbild av området än vad man hade fått om man enbart hade valt t.ex. poliser som nyckelinformanter.
När det gäller objektivitet d.v.s. huruvida värderingar påverkar studien (Bryman, 2009) så har jag strävat efter att vara så neutral som möjligt under hela uppsatsens gång. Genom metodmedvetenhet före och under intervjutillfällena eftersträvades även att intervjudeltagarna skulle ge valida svar och eftersom svaren spelades in blir det svårt att feltolka dem. Då intervjuerna skedde på respondenternas respektive arbetsplats under arbetstid bör svaren dock inte innehålla alltför personliga åsikter utan borde vara utifrån respektive verksamhets arbete. Då frågorna inte heller är ledande bör respondenterna ha svarat utifrån deras syn, som de fått genom sitt arbete.
4.5 Etiska överväganden
Jag har valt att ha nyckelinformanter som enbart berättar om deras syn på området och inte om deras känslor om att vara aktiv i området. Detta gör att jag inte har behövt göra en etikprövning eftersom att det inte blir känsligt material när de ska ge sin syn på området. Hade jag intervjuat boende i området där de berättar om sina känslor att bo där, t.ex. att de känner sig otrygga, då hade det blivit känsligt material och en etikprövning hade behövts göras.
När det gäller etiska frågor kring denna uppsats har jag tagit hänsyn till de fyra etiska principerna vid forskning som är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2002). Det vill säga att jag har informerat nyckelinformanterna om
undersökningens syfte och att deras deltagande är frivilligt och att de får hoppa av om de så önskar det genom att skicka ut ett informationsbrev till dem med denna information (a.a.). Jag har frågat om samtycke (gjordes vid intervjuernas start), det vill säga att nyckelinformanterna har själva fått bestämma om de vill vara med eller inte och eftersom att inga av nyckelinformanterna är underåriga har jag inte
behövt fråga vårdnadshavare om godkännande. (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2002). När det gäller konfidentialitetskravet har jag vid intervjuerna haft på flygplansläge och när jag kommit hem fört över dem till en dator utan
internettillgång, allt för att säkra att ingen annan fick tillgång till intervjuerna (Vetenskapsrådet, 2002). Namn publiceras inte i uppsatsen men däremot frågade jag nyckelinformanterna om jag fick lov att använda vilken tjänst de hade, verksamhet de tillhörde och hur länge de hade arbetat där, detta för att det kan vara av stor vikt då det kan styrka intervjudeltagarna som nyckelinformanter i Koppargården. Till sist, när det gäller nyttjandekravet, kommer uppgifterna som samlades in vid intervjuerna enbart användas till uppsatsen och när uppsatsen är klar och examinerad kommer allt material vad gäller intervjuerna att tas bort. När det gäller resultaten jag kommer fram till kan det vara så att det blir resultat som är negativa för områdets del vilket kan ge en ännu mer negativ bild av området. Däremot anser jag att studien kan belysa de saker i Koppargården som det måste arbetas mer med för att kunna förändra situationen så därför finner jag inga etiska problem då studiens fördelar överväger studiens nackdel. Resultaten kan även ge en nyanserad bild till skillnad från den mediala uppmärksamheten. Sidor av området som allmänheten inte vet om kan visas upp, sidor som media inte rapporterar om.
4.6 Analys av resultat
Kategorisering eller kodning är inte något som enbart sker vid kvantitativ metod utan även vid de kvalitativa nyckelinformantsintervjuerna krävs struktur,
identifiering av kategorier, sortering av svar och tolkning av material (Bryman, 2009). Denna uppsats har använt sig av en tematisk analys för att analysera svaren som nyckelinformanterna har gett (Malterud, 2009). Transkriberingen av
intervjuerna har tolkats, sorterats, systematiserats och slutligen sammanställts under olika teman och rubrikerna områdesbeskrivning & problembild,
sammanhållning & informell social kontroll samt ordningsstörningar. Genom att använda dessa rubriker blev det enkelt att dela in de olika svaren som
nyckelinformanterna gett under rätt rubrik och mönster blev enklare att se. Tematiseringen valdes utifrån social desorganisationsteorin, där de teman som valts är teman som kan göra det enklare att svara på studiens frågeställning. Inspiration har hämtats från Tiby & Olssons (1997) studie där de också använde sig av kategorisering för att analysera sina intervjuer.
5. RESULTAT
Nedan presenteras resultaten. Det är samtliga intervjuer med nyckelinformanterna och de kommer att presenteras under olika teman. Informanternas svar kommer att integreras med varandra under dessa olika teman. En tabell som kategoriserar om nyckelinformanternas svar stämmer in på olika faktorer gällande social
desorganisation finns i slutet av resultatdelen.
5.1 Områdesbeskrivning och problembild
5.1.1 Områdesbeskrivning och problembild
Samtliga nyckelinformanter beskriver Koppargården som ett väldigt fint och vackert område med mycket grönytor. Det är ett område med mycket liv, med många barn och ungdomar, även vuxna, som är ute och rör sig i området och som aktiverar sig med olika idrotter och umgås på ett sätt där man inte bara sitter hemma. Det är ett område där många har en invandrarbakgrund. Det finns en stor fattigdom i området, det är ett ekonomiskt svagt område i Landskrona. Det finns lågutbildade föräldrar i området där barnen far illa ut p.g.a. den okunskap som finns hos föräldrarna.
Problembilden i Koppargården är enligt informanterna som sådan att man har inte någon känsla av sammanhang i Koppargården. Man har ställt sig utanför stadens vanliga rutiner och tillhörighet. Man har sitt eget lilla mikrosamhälle där ute. Det finns ett visst myndighetsförakt.
”Det finns en kriminell problematik med en kärna som lätt får med sig en ”svans”. Denna kärna som vill försvåra polisens arbete och uppvisar ett starkt myndighetsförakt”.
(Polisen, 2015-04-29). Ett annat problem är att ingen vågar berätta någonting. Det är ett jätte problem och barn fostras in i det. Man vågar inte berätta, även om man själv blir utsatt så berättar man ingenting och alla blundar för allting. Det är inte av föräldrarna man lär sig det utan ifrån Koppargårdens mentalitet, en områdeseffekt.
Kärnan som polisen nämner har kriminella normer och värderingar men resten av området har samma vanliga hederliga normer och värderingar som resten av samhället och detta problem nämner resten av nyckelinformanterna också. Ett annat problem i området är att man har en påverkan från äldre bröder och systrar, en negativ påverkan, där man i tidigt skede får förebilder som har negativa kopplingar. Man växer upp utan positiva förebilder.
Koppargården ligger i utkanten av Landskrona och det har blivit ett segregerat område och nyckelinformanterna anser att det bidrar väldigt mycket till
problemen i området. I och med att det finns många personer som är längre ner i samhällskedjan, i form av arbete och liknande, och att det ligger lite utanför Landskrona gör att det finns hel del kriminell verksamhet som föregår där. Koppargården är en liten del av ett större område, Karlslund, men
”Det negativa med området är att det är segregerat. Man går inte över vissa gränser utan man håller sig till sina egna delar. Det är ett fint område med många möjligheter, tyvärr är det för många
människor som har hamnat i utanförskapet som lever på samma plats.”
(Socialtjänstemannen på Fritid, 2015-05-04). ”Det är väldigt få, precis som många cyklar ut till Borstahusen och badar på sommaren och liknande, så är det väldigt få som cyklar till Koppargården för att leka och umgås utan oftast åker man ifrån Koppargården för att göra någonting eller så bor man där och då blir man där. Det är sällan andra än de boende kommer dit och där”.
(F.d. läraren, 2015-05-11) ”Inte just att det är ett segregerat område men segregationen gör att, i och med att det är segregerat även arbetsmässigt, så får man inte det här positiva av folk som kanske har fasta jobb eller
anställningar. Man får inte det här att jobb är viktigt och den här delen så absolut spelar den en stor roll.”
(Kommunalarbetaren, 2015-05-11). Samtliga nyckelinformanter tror att Koppargårdens rykte är väldigt dåligt. Att ryktet är så dåligt tror de har mycket med medias rapportering att göra. Det gör att området får en viss stämpel också. Det händer en del saker i området men det gör det i andra delar också. Människor utifrån ser det i stort sett som ett område som lever sitt eget liv. De ser inte det positiva i att där är så mycket glädje och kärlek bland de boende när man har aktiviteter och man umgås mellan familjerna eftersom att man inte är där så ofta vilket gör att många går på vad de hör och det de läser i tidningen. Medias uppmålning av området bidrar till den negativa bilden då det görs många saker i området som får lite uppmärksamhet men så fort något dåligt händer får det stor uppmärksamhet.
5.2 Sammanhållning och informell social kontroll
När det gäller sammanhållningen skiljer sig nyckelinformanternas beskrivningar sig åt lite grann. Polisen och den f.d. läraren anser inte att det finns någon ”alla känner alla” känsla i området medan socialtjänstemannen och kommunalarbetaren anser att den känslan finns. Att ”alla känner alla” tyder på att det finns en bra sammanhållning i området och att det finns ett fungerande socialt nätverk. Den f.d. biträdande rektorn/läraren anser att det finns mycket grupperingar i området. Allt från olika religioner, nationaliteter men även att det är väldigt tydligt vilka som är de kriminella, de som har statusen att de är farliga. Han upplever att det är väldigt mycket grupperingar i Koppargården, mer än andra områden.
Kommunalarbetaren menar att han upplever sammanhållningen i området som bra. Det tycks finnas en känsla av att ”alla känner alla”, detta beskriver han på följande sätt:
”Jag känner ett par som bor där och går man med dem i området så känner de ju alla. Sen kan det vara att just de känner alla men jag tror nog snarare att det är så att alla verkligen vet vem alla är”.
Socialtjänstemannen säger också att det känns som att det finns en känsla av att ”alla känner alla”. De har bra koll på varandra, och där menar han är ett annat problem, positivt och negativt, och det är det här med förtroendekapital. Man har hittat andra som har förtroendekapital än de som kanske borde ha det. Polisen borde ha ett visst förtroendekapital, vårdcentralen, kommunen o.s.v. likaså. Det har man ersatt i Koppargården och det är det här med mikro- och
makroperspektivet. De ersätter det och tar hand om det mesta inom sin egen krets. ”Man går kanske ner till killen som äger kiosken och frågar en fråga som man kanske borde gå ner med till polisen och fråga istället och då får man också den här mentaliteten att vi klarar oss själva, vi behöver inte det här andra”.
(Socialtjänstemannen, 2015-05-04). Den informella sociala kontrollen däremot är nyckelinformanterna överens om. Alla ger beskrivningar som tyder på att den informella sociala kontrollen är låg. Socialtjänstemannen tycker inte att ungdomar får lov att vara ute och hitta på hyss med kompisar för sina föräldrar men han tror att de har en annan inställning som föräldrar och det är att man känner en trygghet i området. Det känns som att om man bor där, kan man känna en viss trygghet, framför allt om barnen är ute mycket. Det är ofta ganska stora kompisgäng som rör sig vilket gör att man känner en trygghet eftersom att de är många som rör sig tillsammans. Han tycker däremot inte att de är mer ute där än någon annanstans och den uppfattningen delar han med polisen.
Polisen upplever att ungdomar får lov att vara ute sent på kvällarna, hitta på hyss med sina kompisar utan att föräldrarna säger till men han anser inte att det är värre i Koppargården än i andra invandrartäta områden, han tror att det kan ha att göra med kulturella skillnader.
Den f.d. läraren upplever att folket som bor i Koppargården är folk som är väldigt mycket ute och rör sig, även hela familjen. Många gånger är det familjer som har ganska många barn och det kan innebära att man blir kanske tidigare gammal. Man får i tidigare ålder vara ute längre o.s.v. Han tror inte det är så att man som förälder vet om att ens barn gör något kriminellt eller olagligt utan det handlar om att man ger ett större ansvar tidigare p.g.a. olika anledningar, något som många barn kanske inte klarar av.
Kommunalarbetaren berättar också att ungdomar får lov att vara ute sent. Detta vet han med säkerhet då många ungdomar som är aktiva där han jobbar brukar berätta att de har varit ute till si och så länge. Däremot vet han inte om det är med samtycke med föräldrarna, vilket han tycker tyder på att den sociala kontrollen kanske inte är så hög bland föräldrarna.
Något som också tyder på att den informella sociala kontrollen är låg är att kriminella normer och värderingar tillåts finnas i området. Den f.d. läraren
upplever att det finns bra normer och värderingar bland de flesta boende i området men att den informella sociala kontrollen är väldigt låg p.g.a. rädsla.
Han säger:
”Väldigt många vet ganska mycket men man accepterar och vågar inte informera om det, så upplever jag det och på det sättet kan man kanske säga att man har sina egna normer där ute på området men kanske är det här att man känner att man inte har kraft och ork. Känner man att man kanske redan har det jobbigt med att försörja sin familj o.s.v. så kanske man inte heller vill komma i dålig dager hos andra som kanske ställer till med ännu mer problem för en själv”.
(f.d. läraren, 2015-05-11). Socialtjänstemannen menar att det finns kriminella normer och värderingar i området. Han är dock noga med att punktera att de är en del av rådande värdesystem och att de flesta i området följer de konventionella normerna och värderingarna som finns i samhället. De sätter en viss prägel på området. Kommunalarbetaren beskriver det på ett liknande sätt, att de normala normerna och värderingarna som finns i övriga samhället är de fasta normerna och värderingarna även i Koppargården men att de krockar med de kriminella normerna och värderingarna. När den krocken sker har framför allt ungdomar problem att se vilket som är rätt och vilket som är fel och vilken norm man ska ta åt sig, något som gör att de kriminella normerna och värderingarna får bubbla upp till ytan och finnas.
Någon stolthet för området finns inte hos de boende enligt socialtjänstemannen och f.d. läraren. Den f.d. läraren säger att många gånger när han pratar med människor så vill de gärna inte berätta att de bor där (Koppargården) utan de vill gärna åka ifrån området för de tycker det är jobbigt med att där finns en del negativa sidor med området. Däremot säger han att där är väldigt många som säger att de trivs i området. Men det är sällan att de själva för det på tal men om man pratar med dem så berättar de att de tycker det är trevligt att man går ut med några kompisar och spelar fotboll och att man anordnar små aktiviteter med grillning. Han anser att trivseln är helt ok men de känner ingen stolthet.
Polisen anser dock tvärtemot, att de boende känner stolthet. Kommunalarbetaren är däremot av en mer delad mening. Han anser att svaret är både ja och nej. De har fått vara med och ta fram en del lösningar på sistone som de är rätt stolta över men som helhet känner de nog inte stolthet över området.
Viljan att flytta ifrån området när tillfälle ges är samtliga informanter överens om förutom polisen, något han tror beror på just stoltheten de boende känner över sitt område. Den f.d. läraren säger att eftersom han mestadels har jobbat med barn och ungdomar i området kan han inte med säkerhet säga att det är så att de boende i området vill flytta ifrån området när tillfälle ges men han tror att när ungdomarna växer upp och skaffar sig ett arbete och tjänar tillräckligt med pengar tar de chansen och flyttar.
5.3 Ordningsstörningar
Vad gäller ordningsstörningar stämmer nyckelinformanternas beskrivningar överens med varandra väldigt väl. Polisen anser att skadegörelse är ett större problem i Koppargården än i resten av Landskrona sett till anmälda brott men det upplevs inte som påtagligt med ständiga anmälningar. Socialtjänstemannen anser att skadegörelse är ungefär samma problem i Koppargården som för resten av Landskrona, detta är något han har bra koll på då han tillsammans med Malmö Högskola genomförde en systematisk social observation förra året. Det är ett stort problem i området men det är inte det värsta området i Landskrona. Den f.d. läraren upplever skadegörelse som ett stort problem. Skolan han jobbade på hade flertalet inbrott, vilket kanske inte är unikt för skolor idag då de blir ganska utsatta oavsett område, men just att man har inbrott, inte bara klirrade rutor utan inbrott där man försöker ta med sig saker har han inte upplevt på andra skolor som han varit verksam på i andra områden. Något han också nämner är antalet bilar som har exploderat ute på Koppargården kontra övriga delar av Landskrona, där hans känsla är att det är betydligt fler i Koppargården. Anledningen är enligt honom grupperingar. Där finns kriminella som enligt den f.d. läraren vill ”pinka in sitt revir” och markera och då jobbar man på det sättet. Kommunalarbetaren anser att skadegörelse har varit ett större problem förr än vad det är nu, men det finns ett problem med det i Koppargården. Däremot är det inte värre i Koppargården än något annat område.
Nedskräpning är ett litet problem i området, men inte värre än Landskrona som helhet enligt polisen. Enligt socialtjänstemannen är det ett problem men det är inte det området i Landskrona som är värst. Den f.d. läraren anser inte heller att
nedskräpning är något större problem i området. De boende i området är generellt sett hyfsat bra på att ta ansvar för saker och ting när det gäller den biten. Det är likadant som för resten av Landskrona, nästan mindre problem i Koppargården än övriga Landskrona säger han och kommunalarbetaren är av samma åsikt.
Ungdomsgrupper som stör ordningen är ett stort problem i Koppargården, det området tillsammans med ett område på Öster i anslutning till en
grundskola/gymnasium är de områden som sticker ut i Landskrona enligt polisen. Socialtjänstemannen anser att det är ett stort problem i Koppargården och det är ett större problem i Koppargården än resten av Landskrona på grund av att man samlas väldigt många och man har åldersspannet också som sticker ut väldigt mycket. Det finns inte i de andra delarna så mycket att 12-åringar umgås med 20-åringar. I Koppargården samlas man i helt andra dimensioner rent åldersmässigt. Det är ganska unikt i Koppargården att man gör det enligt honom och det innebär att de här grupperna upplevs ju som mycket större när det väl händer något. Få individer kan göra väldigt mycket.
Enligt f.d. läraren är det också ett stort problem för även bland ungdomar blir det tidigt grupperingar enligt honom. Det är inte unikt att det blir det tuffa gänget, det snälla gänget och det sportiga gänget men det är ett större problem i
Koppargården. I Koppargården handlar det lite grann om att ju fler saker du gör och ju mer du vågar göra desto snabbare kan du få en status, i ett område där det är ganska tufft och man ska visa att ”här är jag” och skaffa sig en identitet. Kommunalarbetaren är av samma åsikt, att det är ett stort problem i Koppargården. Han tror att det handlar om brist på andra aktiviteter.
Han säger:
”Det är om ett problem om man tänker på, kanske inte vår verksamhet, men verksamheter som är knutna till oss. De har ju problem med ungdomar som stör deras verksamhet och hänger utanför men jag tror det har mycket med brist på egna aktiviteter att göra”.
(Kommunalarbetaren, 2015-05-11) I Koppargården är det även ett större problem än vad det är i Landskrona som helhet. Det finns ett område som han kommer att tänka på som har samma problem, ett område vid en grundskola/gymnasium nere i Centrum (samma område som polisen nämnde), där man också har ungdomsgrupper som stör ordningen men i övriga Landskrona är det ganska problemfritt gällande det. Gällande drog/alkoholmissbruk är samtliga överens om att det finns ett narkotikaproblem i området men det är inte drog/alkoholmissbruk som är problemet. De kriminella individer som bor i området baserar till stora delar sin verksamhet på narkotika men den handeln sprids ut på större områden. Beslagen är flera där än i andra delar av staden. Själva missbruksproblematiken är nog inte större där än i andra liknande områden med stor andel bidragstagare och
låginkomsttagare. Kommunalarbetaren säger sig ha hört att Koppargården har ett stort problem, däremot vet han inte med säkerhet om det stämmer. Han upplever även Koppargården som ett av de större områdena i Landskrona när det gäller droghandeln, mycket p.g.a. läget. Det ligger i utkanten av staden och inne på gårdarna kan man jobba relativt ostört, något som gör det enkelt för handeln att finnas i området.
5.4 Likheter och skillnader
När det gäller likheter i informanternas svar så fanns det väldigt många liknande svar på frågorna. Gällande problembilden är de alla överens om att segregationen är ett problem, fattigdomen i området, att det finns ett myndighetsförakt och att det inte finns särskilt många positiva förebilder för de unga att ta efter. Det har skapats en områdeseffekt i form av att ingen vågar berätta något som har hänt dem eller vad de har sett. Det är inget som de får lära sig av föräldrar utan det är
Koppargårdens mentalitet. Detsamma gäller ordningsstörningar, där är beskrivningar väldigt lika varandra.
Det som skiljer beskrivningarna åt är sammanhållningen. Två av
nyckelinformanterna anser att sammanhållningen i området är bra då de anser att det finns en ”alla känner alla” känsla medan två informanter anser att det inte finns det. Den f.d. läraren nämnde till och med att det fanns olika grupperingar i området, något som tyder på dålig sammanhållning.
Tabell 1. Intervjuperson A Intervjuperson B Intervjuperson C Intervjuperson D Sammanhållning i området
Dålig Bra Dålig Bra
Ungdomsgrupper som stör
ordningen
Ja Ja Ja Ja
Nedskräpning Nej Nej Nej Nej
Droghandel Ja Ja Ja Ja
Segregation Ja Ja Ja Ja
Stolthet Nej Nej Nej Nej
Vilja att flytta ifrån området
Nej Ja Ja Ja
6. ANALYS OCH DISKUSSION
I denna del analyseras uppsatsens resultat. Analysen av nyckelinformanternas intervjusvar görs i förhållande till studiens teoretiska utgångspunkter.
Avgränsningar har gjorts gällande analys av information om de boende i förhållande till teorin. Med detta menas att de faktorer som har valts är faktorer som Shaw & McKay (1969) nämner som en del av orsaken till social
desorganisation. I slutet av delen ges förslag på hur man kan arbeta med området utifrån problembilden som finns och en slutsats som sammanfattar besvarandet av uppsatsens syfte och frågeställning.
6.1 Analys av den lokala problembilden
Analysen av problembilden kommer ske utifrån Shaw & McKays (1969) modell om social desorganisation. Den utgår ifrån att ju lägre SES, högre
befolkningsmobilitet, mer heterogen befolkningssammansättning och desto
mindre gemensamma värderingar ett område har, desto mer brottslighet finns det i området (Bruinsma et al, 2013).
Som nämndes i områdesbeskrivningen bor det totalt 1216 invånare i Koppargården (Bilaga 3). Majoriteten av dessa har utländsk bakgrund, 908 människor för att vara exakt (a.a.). Detta kan jämföras med år 2004 då det bodde 1248 personer i området och 778 hade utländsk bakgrund (a.a.). Andelen invånare i området har minskat och andelen med svensk bakgrund har också minskat medan andelen med utländsk bakgrund har ökat (a.a.). Jämför man med resten av Landskrona där 11 101 invånare av 43 574 har utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2015). Det är 25,5 % jämför med Koppargårdens 74,6 %. De flesta invånarna i området har utländsk bakgrund, det är ett område med väldigt
heterogen befolkningssammansättning, något som Shaw & McKay nämner som en faktor till ett socialt desorganiserat område då det blir en kulturkrock mellan flera olika kulturer som skapar konflikter (Shaw & McKay, 1969). Detta är något som flera nyckelinformanter nämnde under intervjun, just när de beskrev
problembilden ansåg det att segregationen i området var en av orsakerna till att området var så problematiskt.
Befolkningen i Koppargården är betydligt yngre än befolkningen i andra områden. 39 % av de boende är mellan 0-24 år (bilaga 3) och jämfört med resten av
Landskrona, där den totala befolkningsmängden är 43 574 invånare och invånare mellan 0-24 är 13 032 stycken, skiljer det hela 10 % (Statistiska centralbyrån, 2015). Koppargården har 39 % mellan 0-24 år och för hela Landskrona är den siffran 29 % (a.a.). Det man kan tyda är att det finns många ungdomar i området, mer än i Landskrona som helhet, något som kan göra att den informella sociala kontrollen i området inte är så hög. Detta är också en faktor till ett socialt desorganiserat område (Shaw & McKay, 1969).
Som man kan se i bilaga 3 så förändras invånarantalet för varje år och andelen med svensk och utländsk bakgrund förändras också för varje år. Det talar för att det är mycket in- och utflyttningar i området. Som nämndes innan har kommunen ett boende för ensamkommande i Koppargården, något som även det talar för att det blir mycket in- och utflyttning av asylsökande. Att det är mycket in- och utflyttningar i området är även det en faktor till att ett område blir socialt
sociala kontrollen.
Jämfört med resten av Landskrona har de boende i Koppargården en mycket lägre medelårsinkomst. Medelårsinkomsten i Koppargården är 112 000 kronor (Bilaga 3). Delar man det på 12 månader blir en medelinkomst på 9333 kronor i månaden. Jämför man det med Landskrona som helhet där medelårsinkomsten är 240 014 kronor och en medelinkomst på 20 001 kronor i månaden (Statistiska
centralbyrån, 2015), tyder det på att Koppargården är ett lågt socioekonomiskt område. Shaw & McKay nämner även det som en faktor till social
desorganisation (se Social desorganisation 2.1).
De flesta nyckelinformanterna nämnde segregation som en av orsakerna när de skulle beskriva områdets problembild. Just att segregationen gör att människorna i området kan känna frustration och känner anomi är något som Shaw & McKay (1969) skriver, att känslan av desorientering kan leda till att traditionella normer och värderingar försvinner, något som även nyckelinformanterna ansåg. De ansåg att det i Koppargården absolut fanns kriminella normer och värderingar, även om de var minoritet. Dock ansågs de få finnas till p.g.a. rädsla hos omgivningen. Kommunalarbetaren nämnde även överföring av kriminella normer och
värderingar till unga, något som enligt honom sker för att inga positiva förebilder finns att ta efter utan de barn och ungdomar i området tar efter de kriminellas beteende. Det skriver Shaw & McKay (1969) också om, att genom tal och gester överfördes dessa attityder för kriminellt beteende genom en inlärning till barn av äldre bekanta i ett socialt desorganiserat område.
I zone in transition var situationen sådan att målen översteg medlen då det var svårt att nå social status och ekonomisk framgång genom legala medel (Shaw & McKay, 1969). Där fanns dåliga ekonomiska levnadsförhållanden och framför allt unga utsattes för fattigdom, arbetslöshet och bristfällig utbildning (a.a.). Detta ledde till att ungdomar såg brottsliga handlingar som ett alternativ/en möjlig lösning på problemen, vilka ofta utfördes tillsammans med likasinnade (a.a.). Detta var något som både den f.d. läraren och kommunalarbetaren nämnde specifikt när de skulle beskriva problembilden i Koppargården.
Sammanhållningen i Koppargården är svår att tyda efter nyckelinformanternas svar. Hälften sa att det var bra sammanhållning, att det fanns en ”alla känner alla” känsla i området medan hälften sa nej, att alla känner nog inte alla. Den informella sociala kontrollen i området är inte heller hög. Samtliga respondenter säger att ungdomar får lov att vara ute sent på kvällarna, något som tyder på att föräldrarna inte har särskilt bra kontroll på vad ungdomarna hittar på då.
Ingen av nyckelinformanterna upplevde att de boende kände stolthet över sitt område. De flesta ansåg också att de boende hade en vilja att flytta ifrån området när tillfälle ges. Detta är liknande zone in transition som Shaw & McKay (1969) skriver om. I zone in transition bodde framför allt många människor med låg socioekonomisk status, ofta immigranter (Shaw & McKay, 1969) Så fort de fick tillfälle flyttade de till bättre områden och det är precis så det beskrivs i
Koppargården. Det är människor med låg socioekonomisk status som bor där och när tillfälle ges flyttar de. Det gör att området associeras med desorganisation och färre människor vill handla där eller bo där, vilket i sin tur leder till att affärsägare funderar på att flytta sina verksamheter till andra områden och det blir en spiral av förfall i området (Fisher, 1991).
Beträffande fastighetsproblematiken, något som tas upp av teorin (Shaw & McKay, 1969), i Koppargården så tas detta problem inte upp i nyckelaktörernas redogörelser. Däremot har media (Helsingborgs Dagblad, 2015-05-04) rapporterat om tidigare rivningar i området och diskussioner angående nya rivningar.
Anledningen till varför det är så kan inte denna uppsats svara på då det inte har gått att komma i kontakt med ansvariga på fastighetsbolaget Landskrona Hem. När det gäller ordningsstörningarna säger samtliga respondenter att skadegörelse är ett problem i Koppargården då det görs många inbrott, bilar som sätts eld på o.s.v. Majoriteten anser att det är ett större problem i Koppargården än i resten av Landskrona. Däremot när det gäller nedskräpning anser de att Koppargården har det bättre än övriga Landskrona. Det finns mindre skräp och annat på marken i Koppargården än vad man ser i resten av Landskrona. Ungdomsgrupper som stör ordningen anser alla respondenter är ett stort problem i Koppargården. De säger att jämfört med resten av Landskrona är det ett jätte stort problem, bortsett från ett område vid Dammhagskolan. Drog och alkoholmissbruk säger de flesta
respondenterna att det inte är ett stort problem i Koppargården, däremot drog och alkoholhandel är ett jätte stort problem. Polisen sa att, enligt statistiken, görs det flest beslag av narkotika i Koppargården. Av de fyra ordningsstörningar som det frågades efter var tre ett väldigt stort problem i området, något som tyder på att det i området finns kriminella normer och värderingar. Det är något som Shaw & McKay (1969) påpekar, att i områden där social desorganisation finns stöds ofta kriminella värderingar och normer.
När det gäller teorins brister inom offentliga/sociala institutioner såsom kyrkor, föreningar eller skolor, anger nyckelinformanterna inte denna problematik.
Sociala och offentliga institutioner verkar fungera bra i området vilket ger stöd för vidareutvecklingen av social desorganisation i form av kollektiv styrka. Den lägger mindre fokus på effekter av välfungerande sociala nätverk/organisationer och mer fokus på de boendes gemensamma förväntningar av området. Utifrån kollektiv styrka-teorin stämmer teorins mekanismer delvis på den beskrivna situationen i Koppargården. Segregation/fattigdom samt de boendes rutiner och risk-beteende (framförallt ungdomars) överensstämmer med teorin samt att de sociala nätverken inte är särskilt starka enligt nyckelinformanterna. Däremot krävs det mer forskning för att undersöka den kollektiva styrkan i området för att kunna dra någon relevant slutsats gällande den teorin.
6.2 Diskussion
6.2.1 Åtgärder
Social desorganisationsteorin förespråkar inte några direkta åtgärder men utifrån problemen teorin beskriver kan åtgärder fastställas. Dessa är inrättning av välfungerade sociala institutioner/skolor, jämlika/rättvisa möjligheter och
tillfällen, bra bostäder samt ökad SES. Vad gäller välfungerande institutioner har Koppargården inte visat upp några problem gällande det, därför är det inget man behöver rikta åtgärder mot det gäller förbättring i området. Jämlika och rättvisa möjligheter är något som man kan jobba med i Koppargården. Eftersom att område har så många med utländsk bakgrund kan man genom att erbjuda alla i området en bra utbildning i svenska se till att möjligheterna att söka jobb blir större. De invandrare som kommit under senare år kommer i genomsnitt från länder som skiljer sig från Sverige rent kulturellt (Broomé et al, 1996). I arbetslivet krävs inte bara yrkeskompetens utan också kompetens vad gäller
