LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
samhällskunskap
15 högskolepoäng, grundnivå
En kunskapsöversikt om jämställd lärmiljö
Knowledge overview about equality learning environment
Pelle Holmberg
Niklas Nettrup
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Självständigt fördjupningsarbete, 15 högskolepoäng
Slutseminarium 2021-01-12
Examinator: Nils Andersson Handledare: Irene Andersson
Förord
I denna kunskapsöversikt har vi ställt frågan: Hur kan man enligt forskning arbeta med jämställdhet för att utveckla den demokratiska lärmiljön? Vi har via, vetenskapliga texter, avhandlingar och vetenskapliga rapporter jobbat med frågeställningen. Samarbetet har varit välfungerande och givande och då har vi ändå haft en pandemi att ta hänsyn till så har vi inte träffats fysiskt utan jobbat på varsitt håll under hela processen. Trots det har vi setts nästan dagligen via Zoom och resonerat kring texten. Vi har delat upp läsning och
skrivning där Niklas ansvarat för Sammandrag, Syfte och frågeställning samt resultatdelarna Lärarens roll och Att stödja eleven. Pelle har ansvarat för Inledning, Begrepp, Metod samt resultatdelarna Historiskt perspektiv, Hem och skola samt Kränkningar och mobbning. I Diskussion och analys har Niklas skrivit grunden och sedan har helheten bearbetats
gemensamt. Med uppdelningen av resultatdelarna har vi också tagit ansvar för de skribenter som de olika delarna baseras på, som tydligt framgår i vår presentation av källor. Vi har kontinuerligt studerat och diskuterat varandras arbete och kommit med respons och infallsvinklar för att göra denna kunskapsöversikt och dess olika kapitel till vårt gemensamma arbete, vilket det har blivit.
Sammandrag
Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen: Hur kan man enligt forskning arbeta med jämställdhet för att utveckla den demokratiska lärmiljön? Sökning har skett via flera databaser med specifika sökord och avgränsningar. Vald forskning är olika vetenskapliga texter. Texterna har olika perspektiv för att kunna problematisera och utmana frågeställningen. Kunskapsöversikten åskådliggör också en komplexitet och att det inte finns ett entydigt svar på frågeställningen. Resultatet visar att det finns många
infallsvinklar men en given nämnare är relationen mellan lärare och elev. Det som krävs är en grundläggande förståelse för jämställdhet, både kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt engagemang från läraren att vilja förändra. Något som också framkommer är att relationen mellan elev-elev är bidragande för att skapa förutsättningar för utveckling av jämställdheten i lärmiljön.
Innehållsförteckning
1. Inledning
4
1.1 Begrepp 5
2. Syfte och frågeställning
6
2.1 Syfte 6 2.2 Frågeställning 6
3. Metod
7
3.1 Sökprocess 7 3.2 Sökord 7 3.3 Avgränsningar 74. Resultat
9
4.1 Presentation och analys av källor 9
4.1.1 Historiskt perspektiv 9
4.1.2 Lärarens roll 9
4.1.3 Hem och skola 10
4.1.4 Kränkningar och mobbning 11
4.1.5 Att stödja eleven 12
4.2 Historiskt perspektiv 13
4.3 Lärarens roll 14
4.4 Hem och skola 16
4.5 Kränkningar och mobbning 17
4.6 Att stödja eleven 19
5. Diskussion och slutsats
21
Referenslista
25
1. Inledning
För att uppnå det demokratiska klassrummet är jämställdhet en viktig faktor. Enligt kursplanen i samhällskunskap så ska eleven reflektera över hur samhällen och individer formas men också hur en förändring av dessa sker (Skolverket, 2019). Skolan spelar en stor roll, att visa vägen genom ett normbrytande agerande. Utifrån samhällssituationen blir vi ofta vårt kön och förväntas att agera utifrån de samhällsstrukturer och normer som förväntas av en man eller en kvinna, pojke eller flicka. “Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling” (Skolverket, 2019, s. 6).
Genom att studera forskning om jämställda lärmiljöer och hur det demokratiska klassrummet utvecklas, kan lärare förmedla och lära ut att elever inte ska känna sig begränsade på grund av sitt kön. Att veta, men kanske framför allt känna och dagligen påminnas om detta genom jämställda attityder, normer, värderingar och ideal från de som dagligen samverkar i skolan är enligt oss det centrala för att skapa förutsättningar för välmående, inlärning och demokrati. Enligt Hirdman (2003) så formas barn tidigt till pojke och flicka och just därför är detta en så viktig fråga för skolan att arbeta med, så att elever ges en bättre möjlighet till individuell frihet, personlig integritet, förstå alla människors lika värde samt vad jämställdhet mellan kvinnor och män verkligen betyder. Detta är punkter som läraren enligt skolans värdegrund ska förmedla och gestalta (Skolverket, 2019).
1.1 Begrepp
Jämställdhet
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. (Jämställdhetsmyndigheten)
Genus
Ett begrepp vars betydelse är att man formas till man och kvinna. Dessa grupperingar bildar samhälleliga strukturer och som är hållfasta pelare i politikens, kulturens och ekonomins ”väggar”. (Hirdman, 2003)
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Läroplanen betonar att jämställdhet och de demokratiska principerna är viktiga delar i elevernas utveckling (Skolverket, 2019). Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning lyfter fram och vilka slutsatser som dras för att kunna utveckla den jämställda demokratiska lärmiljön. Ur det perspektivet ser vi det som centralt att kunna argumentera och påvisa utifrån en vetenskaplig grund vilka effekter det har för
klassrumsmiljön där alla är inkluderade och sedda.
2.2 Frågeställning
Hur kan man enligt forskning arbeta med jämställdhet för att utveckla den demokratiska lärmiljön?
3. Metod
3.1 Sökprocess
Vi har i vår sökprocess använt oss av fyra olika sökmotorer, ERIC, Swepub, Education research complete och Gena. Inledningsvis gjorde vi en kombinerad sökning på
databaserna ERIC och Education research complete. Vi valde utifrån träffbilden att begränsa oss till Norden och mellanstadiet. Utifrån den sökningen fick vi 32 träffar som vi avgjorde relevansen på genom att läsa dess sammanfattningar och slutligen landade vi på 13 relevanta texter. I Swepub gjorde vi liknande sökningar med samma ord men fick inga träffar på mellanstadiet. Vi ändrade ordet mellanstadiet mot skola och fick då 18 träffar varav tio träffar som vi bedömde var relevanta. Via databasen Gena, som innehåller svenska doktorsavhandlingar inom mans-, kvinno- och genusforskning, fick vi fyra relevanta avhandlingar att jobba vidare med genom att kombinera sökorden jämställdhet och skola. Av dessa fyra valde vi att jobba vidare med två. Vi har genom referenserna i dessa texter hittat ytterligare material att jobba vidare med i vår kunskapsöversikt.
Denna sökprocess gav oss till slut 28 träffar som vi tyckte var relevanta för vår kunskapsöversikt. Av dessa 28 så valde vi ut tolv som vi har baserat denna kunskapsöversikt på.
3.2 Sökord
Huvudsökningen har varit “jämställdhet + lärmiljö”. Synonymer och närbesläktade ord har inkluderats som “genus”, “pojkar”, “flickor”, “kön”, “skola” och “klassrummet”. För att även få med texter skrivna på engelska adderades sökorden: “equality”, “gender”, “learning environment”, “educational environment”, “classroom environment” och “classroom”.
3.3 Avgränsningar
Avgränsningarna för kunskapsöversikten är att texterna skulle vara “peer reviewed” eller “refereegranskat” för att säkerställa en vetenskaplig grund. Vidare valdes endast
vetenskapliga texter som var publicerade mellan 2010 - 2020 utifrån vår bedömning att ämnet inte är statiskt utan utvecklas och vår träffbild i sammanhanget skulle bli mer relevant. Sista avgränsningen var att bara inkludera texter som vars forskning var kopplad till Norden samt huvudinriktning mot mellanstadiet. Vi har en avvikelse på en vetenskaplig text som är publicerad 2008.
4. Resultat
4.1 Presentation och analys av källor
I detta avsnitt presenteras våra källor. Vi har valt att lyfta fram författarna och översiktligt innehåll samt på vilket sätt vi valt att använda källan. Vi har valt att presentera källorna i ordning utefter vilken huvudsaklig underrubrik som de finns under i resultatet för att underlätta läsningen.
4.1.1 Historiskt perspektiv
Läraryrkets uppkomst och förändring. En sociologisk studie av lärares villkor, organisering och
yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. 1800 - 2000 (2008) är en avhandling
av Sofia Persson som är universitetslektor samt forskare på Göteborgs universitet. Denna avhandling har hjälpt oss med ett historiskt perspektiv.
Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (2010) är
ett slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan. En delegation tillsattes med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan. Delegationen tillkallades 2008 och till ordförande utsågs nuvarande utbildningsminister Anna Ekström som flankerades av diverse ledamöter och experter. Detta slutbetänkande har utformats med hjälp av samråd med olika experter, Skolverket, Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen samt personal för grund och
gymnasieskolan, företrädare från föreningslivet, representanter från departement och forskare inom området från de nordiska länderna. Detta slutbetänkande har varit till stor hjälp i vår kunskapsöversikt utifrån dess tydliga fokusering på jämställdhet i skolan och lyfter dess brister samt utvecklingsmöjligheter och finns representerad i alla delar av vårt arbete.
4.1.2 Lärarens roll
Male Primary School Teachers: Helping or Hindering a Move to Gender Equity? Teaching
artikel av Penni Cushman som är docent vid University of Canterbury. Artikeln är en kvalitativ studie där 12 lärare intervjuades. Lärarna var verksamma i Nya Zeeland, England och Sverige. Frågeställningarna handlade om genus och jämställdhet i deras utbildning samt medvetenhet om skillnader hur flickor och pojkar lär sig samt eventuella anpassningar som lärarna gör utifrån den kunskapen. En artikel som har hjälpt oss att sätta den svenska skolans arbete inom jämställdhet i relation till några andra länder.
Nordic research on boys’ learning and school performance: A systematic literature review,
Utbildning och Lärande / Education and Learning (2018) är en vetenskaplig artikel av Ingela
Åhslund som vardagligen jobbar som biträdande rektor men är aktiv vid Mittuniversitetet i Sundsvall som forskare/kommunlicentiand. Artikeln är en litteraturgranskning i syfte att sammanställa nordisk forskning med fokus på pojkars skolprestationer, inlärning och förutsättningar. Artikeln har bidragit med teoretiska insikter om tidigare forskning som gett stöd och förståelse för flera av våra kvalitativa källors slutsatser.
School health promotion to increase empowerment, gender equality and pupil
participation: A focus group study of a Swedish elementary school initiative, Scandinavian
Journal of Educational Research (2013) är en vetenskaplig artikel av Katja Gillander Gådin
verksam vid Mid Sweden University, Gaby Weiner verksam vid University of Edinburgh och Christina Ahlgren verksam vid Umeå University. Artikeln bygger på en kvalitativ studie som gjordes på en mindre skola i norra Sverige och handlar om elevers välbefinnande på skolan med ett övergripande tema kring genus kopplat till elevernas mående. Artikeln bidrar med en infallsvinkel på faktorer som påverkar jämställdheten i lärmiljön.
4.1.3 Hem och skola
Det ska funka: Om genus betydelse i relationen hem och skola (2013) är en avhandling av Göran
Widding, forskare vid Umeå universitetspedagogiska institution. Denna
sammanläggningsavhandling är en explorativ studie med en empirisk del med intervjuer, två kontextanalyser samt sammanfattningar av 4 vetenskapliga artiklar. Studiens mål är att ta reda på genus betydelse i relationen mellan hem och skola. Avhandlingen ser vi som central då vi tycker att relationen mellan hem och skola är en viktig del i relationsskapandet
arbete.
4.1.4 Kränkningar och mobbning
Authoritative Classroom Climate and Its Relations to Bullying Victimization and Bystander Behaviors, School Psychology International (2018) En vetenskaplig artikel som är skriven av Robert Thornberg, professor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, Linda Wänström, programansvarig för statistik och
dataanalysprogrammet vid Linköping universitet, samt Tomas Jungert, docent på
institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Syftet med studien var att undersöka det auktoritativa klassrumsklimatets påverkan på mobbning, där kön är inkluderat som ett kovariat (samvariation). 1540 elever (840 flickor) deltog i undersökningen via ett
frågeformulär. Artikeln ger ett perspektiv på vikten av ordning och reda i klassrummet för elevernas välmående och hur detta tolkas, upplevs och påverkar på olika sätt ur ett
könsperspektiv.
Bullying Victims' Perceptions of Classroom Interaction, School Effectiveness and School
Improvement (2017) är skriven av Trude Havik, doktor i specialpedagogik. En vetenskaplig
artikel om mobbningsoffers uppfattningar om lärares stöd och uppsikt. Havik studerade nivåerna av psykisk ohälsa och kamratförhållanden utifrån kön och vilken klass eleverna gick i. 571 elever i femte till tionde klass medverkade. Artikeln har givit nya insikter om elev-elev relationens vikt för välmående och utveckling i skolan. Där lärarens roll är
relationsbyggande och att ge kognitiva utmaningar för att ge bättre förutsättningar för goda elev-elev relationer. En studie som inte är direkt inriktad på jämställdhet eller genus men då lärarens roll och mobbning är två centrala delar i jämställdhetsarbetet i skolan så fanns det delar som vi tyckte var relevanta att ha med i detta arbete.
Classroom disciplinary climate of schools and gender - evidence from the Nordic countries,
School Effectiveness & School Improvement (2018) är en vetenskaplig artikel som är skriven av
Bent Sortkaer, postdoktor vid Danish school of education i Århus, och David Reimer, professor vid Danish school of education i Århus. Studien bygger på de nordiska ländernas resultat i PISA-undersökningen 2012 för 15 åringar. Artikeln beskriver eleverna upplevelser
klassrumsdisciplin under mattelektionerna samt hur pojkar och flickors påverkas av det. Artikeln har hjälp oss i arbetet med att förstå olikheter i attityder i klassrummet hos eleverna.
4.1.5 Att stödja eleven
Gender Differences in Predictors of School Wellbeing? Health Education Journal (2014) är en vetenskaplig artikel författad av Audhild Løhre, docent vid Norwegian University of Science and Technology, Unni K Moksnes, docent vid Norwegian University of Science and Technology och Monica Lillefjell, professor vid Norwegian University of Science and Technology. Studien kombinerade insamlade data, intervjuer samt enkäter beroende på ålder med 268 elever i årskurserna 1 - 10 från fem skolor i Norge. Resultatet visar på skillnader i välmående i skolan mellan pojkar och flickor. Artikeln har bidragit med insikter hur viktigt det är att stödja framförallt pojkarna i deras kunskapsutveckling.
Do Teachers Matter? Students' Perceptions of Classroom Interactions and Student Engagement, Scandinavian Journal of Educational Research (2019) är en vetenskaplig artikel författad av Trude Havik, doktor i specialpedagogik och Elsa Westergård, docent vid University of Stavanger. En kvantitativ studie med 1769 elever från Norge från 100 olika klasser. Studien handlar om klassrumsinteraktioner och elevengagemang. Artikeln har gett oss värdefull kunskap kring lärarens roll till att stödja eleverna kring emotionellt
engagemang.
Gender Differences in Boys' and Girls' Perception of Teaching and Learning Mathematics,
Open Review of Educational Research (2016) är en vetenskaplig artikel skriven av Marcus
Samuelsson, forskare inom samhällsvetenskap, pedagogik och utbildningsvetenskap, och Joakim Samuelsson, forskare inom olika matematikdidaktiska fenomen i sin roll som professor på Linköpings Universitet. Artikeln belyser flickor och pojkars olika
uppfattningar av klassrummet något som också påverkar deras prestationer inom ämnet visar studien. En komponentanalys med svar från 6758 studenter i Sverige. Artikeln har gett oss nya insikter i hur läraren kan förbättra matematikundervisning för att inkludera alla elever.
4.2 Historiskt perspektiv
I början på 1900-talet gick pojkar och flickor i olika skolor, man ansåg att de olika könen var i behov av olika färdigheter och kunskaper för att man skulle formas till olika roller (SOU 2010:99). De könsseparerade skolorna levde kvar men undervisningen blev i stort sett densamma för pojkar och flickor från den senare hälften av 1900-talet. De
jämställdhetsvindar som drog in över Sverige i början av 1960-talet fick till följd att jämställdhetsbegreppet användes för första gången i en svensk läroplan 1969 (Lgr 69). Jämställdhetsarbetet blev därmed en del av den svenska skolan, där en likabehandlingsplan skulle utformas för att attityder till könsroller skulle ifrågasättas (SOU 2010:99).
Barnkunskap och hemkunskap var ämnen som blev obligatoriska för alla elever samt att man i mellanstadiet upphörde med flick- respektive pojkslöjd (Widding, 2013; Persson, 2008). Genom dessa jämställdhetsrön ville man ge eleverna en nyanserad bild av verkligheten samt motverka stereotypa könsroller och dess attityder (Widding, 2013). Utvecklingen med att ge samma utbildning för alla, att ge alla elever samma arbetsuppgifter skulle ge lika möjligheter för både pojkar och flickor samt stimulera en debatt kring
skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar i samhället (Widding 2013). Genom att påtala att vuxenvärlden förmedlade föreställningar om vilka beteenden som var lämpliga för respektive kön problematiserades synen på den sexuella identiteten. På så vis framhölls genusperspektivet i jämställdhetsbegreppet som innebar att könsidentiteten inte enbart var förenat med sociala konstruktioner (Widding 2013).
På 1970-talet blev det stort fokus på könsneutral undervisning, detta gällde kursplaner och kursmaterial samt att det skulle vara en jämn fördelning av könen i bildmaterialet som användes i undervisningen. Skolans undervisning skulle vara lika relevant oavsett om eleven var pojke eller flicka (SOU 2010:99). På 1980-talet diskuterades maktfrågan och en
ambition att lyfta fram kvinnan i skola och samhälle med parollen “kvinnor kan” präglade Sverige. I skolan skulle flickor och pojkar lära sig på olika sätt vilket ledde till enkönade undervisningsgrupper i vissa ämnen. En vanlig ambition var att anpassa undervisningen för flickor. Från mitten av 1990-talet har genusdiskussionen i skolan utvidgats med ett
intersektionellt perspektiv där sambanden mellan kön och samhälleliga maktordningar som etnicitet, ras, socioekonomisk bakgrund och sexuell läggning beaktas och har ersatt den
tidigare likhetsdiskussionen med en mer genusmedveten problematisering kring betydelsen av kön (Widding 2013). Skolans personal ska kunna anpassa sin praktik och didaktik utifrån ett genusperspektiv, alltså inse när och i vilka situationer genus har betydelse. En fråga som tar större plats i diskussionen är pojkars sämre skolprestationer som ses som en
jämställdhetsproblematik (SOU 2010:99).
SOU 2010:99 betonar betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling. Idag finns fortfarande en könsbundenhet kring preferenser vad pojkar och flickor ska tycka samt att upplevelsen av skolans lärmiljöer skiljer beroende på om du är pojke eller flicka. SOU 2010:99 framhåller vikten av att jämställdhetsarbetet inkorporeras i den ordinarie
verksamheten och presenterar ett förslag för ett jämställdhetsmål för skolan: “Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen” (SOU 2010:99, s. 25).
4.3 Lärarens roll
I klassrummet är läraren ansvarig för att eleverna får den kunskapsinhämtning som de kan kräva och förvänta sig enligt läroplanen. Det innebär att läraren har ett stort ansvar kring jämställdheten i klassrummet. I Cushmans (2010) kvalitativa studie där tolv manliga lärare i Sverige, Nya Zeeland och England intervjuades, berättade lärarna om sitt förhållningssätt till genus och jämställdhet. Även fast urvalet var litet drog Cushman utifrån sin studie slutsatsen att på en nationell nivå råder det skillnader mellan länderna då resultatet var i linje med tidigare forskning. Cushman menade att de svenska lärarna reflekterade mer kring jämställdhet vilket beror på det aktiva arbete som Sverige har bedrivit inom samhället under flera årtionden. Isak (Svensk, 26 år, tredje året som lärare), förklarade på följande sätt: “We have plans around equality everywhere in society. We always have to think about it and make the children think about it. Things are certainly getting better, but it is not equal” (Cushman, 2010, s. 1214). Detta skall ses i relation till lärarna från England och Nya Zeeland som inte utmanat sig eller fått prova att kritiskt granska sitt förhållningssätt gällande jämställdhet. Matt (engelsman, 30 år, andra året som lärare) uttryckte sig på följande sätt:
jobs for you, where the boys just want to have a laugh with you. So, in that respect, you do respond to the way that they interact with you. Boys are lively and energetic whereas girls are calmer and want to talk at a deeper level. (Cushman, 2010, s. 1216).
Cushmans summering handlar om att medvetenheten kring jämställdhet behöver finnas hos läraren. Detta för att kunna anpassa pedagogiken samt ha grundläggande förståelse för hur man som lärare agerar i sin lärar-elev relation, vilket i sin tur påverkar lärmiljön.
I Gillander-Gådin et al. (2013) slutsatser har de en utgångspunkt kring normalisering kring våld och trakasserier inom skolan för förbättrad elevhälsa, ett område som påverkar klassrummet, lärmiljön i vardagen och läraren. I fokusgrupperna lyfte både pojkar och flickor fram hur de blev störda av pojkar som var högljudda och bångstyriga i klassrummet. I Åslunds (2018) resultatsummering lyfts det också fram att i många av studierna upplevs vissa pojkar som högljudda, ordningsstörande och dominanta i klassrummet och dess strävan att uppnå social position. För att delvis komma tillrätta med detta beskrev flickorna i Gillander-Gådin et al.(2013) studie att de fick ta ett stort ansvar i klassrummet genom att sitta bredvid pojkarna för att de skulle vara lugna och prata mindre för att lektionerna skulle fungera. Detta gjorde flickorna i stor utsträckning utan att läraren formellt hade sagt till dem att ta den rollen. Åslund (2018) lyfte i sitt resultat att lärarna använder dessa befintliga och upparbetade könsstrukturer, för att upprätta och hålla kontrollen över klassrummet.
Utanför klassrummet beskrev eleverna att det var ett antal pojkar som trakasserade och ibland var våldsamma som satte atmosfären på skolan (Gillander-Gådin et al., 2013). Eleverna resonerade utifrån sitt perspektiv hur man skulle få slut på trakasserierna men de hade svårt att komma fram till några egna förslag. Gillander-Gådin et al. (2013) menar att svårigheterna för eleverna att komma med förslag beror på dynamiken mellan den organisatoriska och individuella nivån på skolan. Anledningen till att eleverna har en individuell förklaringsmodell för våld som en del av skolans norm är till exempel att läraren förklarar beteendet som en individuell handling, det beror på den enskilda eleven och inte kopplat till hur skolan är organiserad och våldet kan vara en orsak av detta. Lärarens roll
handlar inte bara om lärare-elev relation utan behöver även vara involverad kring elev-elev relationen för att kunna skapa en jämställd demokratisk lärmiljö. Medvetenheten finns från läraren då det enligt SOU 2010:99 så svarade 46 % av lärarna i årskurs 4 - 6 att det förekom mobbning inom skolan vilket påverkar klassrummet och det krävs att läraren förhåller sig till detta.
4.4 Hem och skola
Relationen mellan hem och skola är en central del i relationsbyggandet med eleverna och enligt Widding (2013) har genus en dold men stor plats i dessa relationer. I de centrala relationerna med hemmet tar kvinnorna ett stort ansvar, ett ansvar som är relativt oproblematiserat i faktiska hem och skola praktiker (Widding, 2013). Trots
jämställdhetsfokuseringen från den svenska skolan sker den kvinnliga ansvarsdiskursen med alla intervjupersonernas samtycke. Detta trots att dessa alltså själva har gått i den svenska skolan och borde fått ta del av jämställdhetsundervisning under skolgången (Widding, 2013).
Widding (2013) menar att vikten av att ha goda relationer med hemmen gör att lärare inte vågar utmana essentiella genusdiskurser, vilket bidrar till reproduktionen av dessa. Denna dominerande kvinnliga ansvarsdiskurs påverkar relationen mellan hem och skola och skolans arbete med könsneutralitet och normbrytande beteende, då strävan efter enighet med hemmen kan försvåra individuella önskemål och olikheter (Widding, 2013). På det viset osynliggörs betydelsen av genus och det könsneutrala förhållningssättet blir enbart retorisk och de konservativa genusdiskurserna kringgår könsneutraliteten vilket leder till att det kvinnliga ansvaret reproduceras och normaliseras (Widding, 2013).
Lärarna uttrycker samförstånd och stabilitet som nyckelegenskaper i fostran av barn. Föräldrar som är konsekventa, tydliga samt kan ta konflikter med sina barn ser lärarna som bra förebilder för sina barn i motsatthet till föräldrar, här nämns särskilt mammor som av bekvämlighetsskäl “curlar” barnen, det vill säga låter barnen undslippa ansvar (Widding, 2013). Lärarna i denna studie ser de “curlade” barnen som orosmoment och hot mot
samförstånd bygger på ett stabilt vardagsliv för föräldrarna som utgår från den kvinnliga ansvarsdiskursen som vars ideal vilar på den traditionella kärnfamiljen. Ett samförstånd är centralt när det kommer till att barnen ska ta ansvar i hemmet och för sin skolgång och här blir betoningen på det kvinnliga ansvaret i relationen mellan hem och skola att fokus läggs på att utveckla mödrarnas ledarskap vilket i sin tur medför att hem och skola samarbetet reproducerar den kvinnliga ansvarsdiskursen (Widding, 2013).
För att kunna störa denna etablerade konsensus och samtidigt synliggöra en mångfald av alternativa perspektiv menar Widding att:
Om hem och skola enligt skolans uppdrag i styrdokument ska samarbeta aktivt om att motverka traditionella könsmönster kommer gemensamma överenskommelser kring strukturer, maktordning och kommunikationsmönster gällande genus att ifrågasättas och utmanas. (Widding, 2013, s. 53)
4.5 Kränkningar och mobbning
“Kränkningar och trakasserier, som ofta är kopplade till genus, är ett av skolans värsta jämställdhetsproblem” (SOU 2010:99, s. 233). Lärmiljöerna är till stor del elevernas miljöer och deras relationer har stor påverkan på hur undervisningen samt övrig skolverksamhet kommer att fungera. Är det problematiskt mellan elever i form av kränkningar och mobbning så behöver det hanteras då det har en negativ inverkan på den psykiska hälsan samt på elevens inlärnings- och utvecklingsmöjligheter (SOU 2010:99).
Olika normer kopplade till kön kan göra det svårt för individer att fullt ut utveckla sina intressen och förmågor, och könsnormer kan alltså också ligga till grund för exempelvis sexuella trakasserier och kränkningar (SOU 2010:99). Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord som ”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att framställa vissa människor som mindre värda (SOU 2010:99, s. 41).
I mobbningssituationer tar flickor och pojkar ofta olika roller där enligt Tornbergs et al. (2018) studie har pojkar en tendens att underbygga mobbning och flickor har en
benägenhet att försvara den som utsätts. Förklaringen till dessa ofta könsrelaterade
beteenden kan vara sociala strukturer som förstärks av kompisar, föräldrar, lärare och andra vuxna. Dessa strukturella skillnader uppmanar flickor att åta sig ett omhändertagande beteende medan aggression är mer socialt accepterat hos pojkar. SOU 2010:99 betonar att en viktig del i det arbetet med hantering och analys av kränkningar och mobbning är en förståelse av kön och genus.
Tornberg et al. (2018) studie visar att ett ledarskap som är förebyggande mot mobbning är lärare med ett auktoritärt ledarskap i klassrummet, strikt men rättvis tillämpning av regler, höga förväntningar på eleverna samtidigt som läraren bygger tillförlitliga, omtänksamma och stöttande relationer till sina elever. Läraren blir då en förebild för eleverna om hur man bygger och bibehåller relationer, det uppmuntrar också eleverna att utveckla
förtroendeingivande och stöttande elev-elev relationer till varandra. Dessa kompisrelationer ger bra förutsättningar att förebygga mobbning. Enligt Hakviks (2017) studie så var den centrala upptäckten i ett förebyggande mobbningsarbete vikten av lärarstöd. Detta på en nivå som kognitivt utmanar eleven med intressanta uppgifter, meningsfulla problem och användning av olika inlärningsstöd. Detta skiljer sig från tidigare studier som visade på, att emotionellt stöd eller övervakning var de viktigaste stödfaktorerna för elever som är involverade i mobbning. Havik (2017) menar att dessa studier inte var kopplade till
kompisrelationers betydelse i samband med mobbning vilket tyder på att kompisrelationer har en större vikt för offren än lärarrelationer.
Läraren har huvudansvaret för att skapa positiva relationer, både när det gäller lärare-elev och elev-elev. När läraren bryr sig om sina elever skapar det en atmosfär där även eleverna bryr sig om och visar omsorg för sina kamrater utifrån ett sådant klimat minskar också mobbningen (Havik 2017). Thornberg et al. (2018) menar att man kan relatera mobbning i skolan till dåliga elev-elev relationer i klassrummet och ett klassrumsklimat med låg nivå av värme, stöttning och omhändertagande. Ett klassrum med höga nivåer att dessa egenskaper upplevdes istället som skyddande beteendeklimat. Utifrån de centrala elev-elev relationerna
i ingripande mot mobbning, då alla på något vis är involverade oavsett om du är offer, mobbar, åskådare eller försvarare. Enligt Havik (2017) har kompisrelationer stor betydelse för alla elever som är i riskzonen för att bli mobbade. Om däremot inte kompisrelationer finns kan det i sin tur leda till allvarliga komplikationer då risken är betydligt större med sämre kamrat- och lärarstöd att eleven utvecklar depressioner, ensamhet, låg självkänsla eller skolvägran. Havik (2017) uttrycker att “Having friends and not being lonely are extremely important” Så en viktig del i att förebygga mobbning är att stötta offer att skapa och upprätthålla kompisband (Havik, 2017).
4.6 Att stödja eleven
Enligt SOU 2010:99 saknas det forskningsbaserad kunskap som ger en samlad bild av hur det ser ut i klassrummet kring olika arbetssätt och undervisningsmetoder. Detta gäller generellt samt vid gruppering av flickor och pojkar. Under de senaste åren har det blivit vanligare att ett större enskilt ansvar läggs på eleverna i sitt arbete utan handledning från en lärare. Många menar att detta kan vara till nackdel för vissa pojkar och påverkar deras skolprestation negativt.
En aspekt kopplat till arbetssätt och undervisningsmetoder framkommer i forskningen som Havik & Westergård (2018) genomfört. Studien tar sin utgångspunkt hur elevengagemang och klassrumsinteraktioner är associerade till varandra. Resultatet av studien påvisar vikten av emotionellt stöd från läraren till eleven för att främja en hög klassrumsinteraktion. Uppnås detta är eleverna mer beredda att visa emotionellt engagemang. Effekterna är fler positiva interaktioner mellan lärare och elev vilket ökar elevengagemanget. Särskild nytta av positiva interaktioner menar Havik & Westergård (2018) att pojkar har men även elever längre upp inom skolutbildningen skulle kunna förbättra både sina sociala färdigheter samt kunskapsnivå.
Enligt Løhre et al. (2014) studie kan två huvudslutsatser dras. Den första är att pojkar som får nödvändig akademisk hjälp av lärare eller någon nära anhörig är mer benägna att rapportera bra skolhälsa i förhållande till andra pojkar. Den andra är att flickor som
upplever ensamhet och utanförskap indikerar att deras välbefinnande är lägre inom skolhälsan. I övrigt visar studien inte på några skillnader mellan flickor och pojkar kopplat till skolhälsan. Løhre et al. (2014) hänvisar till tidigare forskning kring elever som hade svårare med inlärning och att uppnå akademiska resultat, att de uppvisade mer svårigheter kring social anpassning samt hade fler emotionella problem. De tidigare studierna styrker också att elever som upplevde ensamhet under skoltiden utvecklade eller hade i större utsträckning mentala hälsoproblem, somatiska symtom och inlärningsproblem.
Vad det gäller pojkarnas prestation är de få ämnen där de har högre eller samma betygsnivå som flickorna, ett av dessa ämnen är matematiken. Enligt Samuelsson & Samuelsson (2016) så upplever pojkar att de arbetar mer i grupp, känner en större möjlighet att kunna påverka innehållet samt är mer involverade i lektionerna i förhållande till hur flickorna känner det. En delförklaring till detta lyfter Samuelsson & Samuelsson (2016) upp som att pojkarna uppfattar matematik som viktigare än vad flickorna gör. Däremot verkar det inte vara några skillnader på vilket sätt som pojkar och flickor lär sig matematik. Det innebär att
klassrumsmiljön kan fungera för alla, där gruppmiljön är stödjande, förväntningarna är rimliga och att det finns en tydlig mål-kommunicering.
5. Diskussion och slutsats
Kunskapsöversikten syftar till att undersöka varför det är viktigt för lärare och övrig personal inom skolan att utgå från ett jämställdhetsperspektiv för att utveckla den
demokratiska lärmiljön. Frågeställningen förväntades ge sakliga och precisa träffar. Utifrån en systematisk analys av källorna blev det tydligt att komplexiteten i frågeställningen var högre än vad vi hade tänkt och att flera olika infallsvinklar behövde behandlas för att kunna argumentera kring den på ett relevant sätt. De vetenskapliga texterna har gett oss nya insikter och stärkt flera av våra argument, att jämställdhetsarbete är viktigt för att utveckla lärmiljön. Den forskning vi har funnit har på flera punkter haft en gemensam nämnare; relationen och samspelet mellan lärare och elev. Det kan ses som att det ligger något utanför vår frågeställning men det har varit relevant för att se frågeställningen från olika perspektiv
Resultatet av vår kunskapsöversikt har därmed inriktat sig på områdena: lärarens roll, hem och skola, kränkning och mobbning samt att stödja eleven. De finns olika argument och problematiseringar men även delar som besvaras och ger en bättre helhetsbild.
Flera av de vetenskapliga artiklarna uppmärksammar och belyser lärarens roll och ansvar kring jämställdheten i klassrummet och dess lärmiljö. De beskriver det på olika sätt men har samma slutsats att om läraren inte är medveten om sitt uppdrag och förhållningssätt så sker ingen förändring i klassrummet heller. Vi tolkar detta som att läraren är den som huvudsakligen behöver ha kunskap kring jämställdhet och en vilja att förändra. Thornberg (2018) lyfter även fram klassrumsklimatet som en faktor för att förbättra elev-elev
relationen och huvudansvarig för ett fungerande klassrum åligger läraren att upprätthålla.
Relationen mellan hem och skola ser vi som centralt i läraruppdraget. Den stärker den viktiga lärare-elev relationen som ger både trygghet och resultat i skolan för eleven. Widding (2013) framhåller i sin undersökning att en “god” relation utifrån en kvinnlig ansvarsdiskurs med hemmen prioriteras framför att tillsammans med hemmen motverka traditionella könsmönster. Detta är en utmaning för lärarna att förändra för utifrån skolans jämställdhetsuppdrag är hemmet en viktig del i detta arbete. Men med fungerande
samverkan med båda vårdnadshavarna, om det finns två i elevens liv, där jämställdhet är involverad skulle kunna hjälpa till att utmana gällande strukturer, maktordningar och kommunikationsmönster och är fördelaktig för jämställdhetsarbetet och elevens utveckling i övrigt.
Att kunna hantera mobbning och kränkningar är en viktig del av läraryrket och i denna hantering handlar det om att förstå genus och jämställdhet då könsnormer kan vara upphov till sexuella trakasserier och kränkningar (SOU 2010:99). Utifrån dessa aspekter anser vi att det är viktigt att läraren kan prata med eleverna om mobbning och kränkningar ur ett jämställdhetsperspektiv med tanke på att mobbning kopplat till könsnormer är vanligt förekommande. För att skapa förutsättningar till samtal krävs det att läraren bryr sig om sina elever och visar det, något Havik (2017) också betonar. Genom att läraren bryr sig om sina elever, ingår det att se dem utifrån vilka de är och prata med dem med en
genusmedvetenhet, där läraren fokuserar på elevens personlighet och individualitet, vilket skapar förutsättningar för relationsskapande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Thornberg et al. (2018) menar att skapa goda relationer med eleverna gör läraren till en förebild och hjälper eleverna att utveckla deras relationer med varandra. Detta är en viktig lärdom att ha med sig i läraryrket, då detta visar att om läraren har ett genuint intresse för eleven och använder det till att skapa en god lärar-elev relation genom genusmedvetna samtal med eleven blir läraren en förebild för eleven i relationsskapande.
En av nyckelfaktorerna för att lärmiljön ska upplevas jämställd och utvecklande är lärarens agerande och profession att stödja eleverna. Det handlar om att hitta intresset för
undervisningen och som Samuelsson & Samuelsson (2016) kom fram till inom matematiken att pojkar presterar bättre för att de tycker att ämnet är viktigt. Havik & Westergård (2018) talar om emotionellt stöd för att öka elevengagemanget och därmed öka kunskapsnivån. Då krävs det att läraren är förberedd och har en inriktning med sin
undervisning som möter och stöttar eleverna för att få till en förändring och utveckling. Vår analys för att lyckas nå eleverna, både pojkarna och flickorna visar att läraren behöver kunskap om eleverna och se till att förbereda arbetet noggrant.
skall kunna bedrivas. Det handlar alltså inte bara om att fokusera på
jämställdhetsperspektivet utan det krävs och behövs flera perspektiv för att utveckla arbetet med jämställdheten inom lärmiljön. Rätt frågeställningar och resonemang måste hanteras på olika områden inom skolan för att hitta sitt rätta sammanhang. Det går alltså inte att lägga hela ansvaret på den enskilda läraren utan arbetet med jämställdhet är hela skolans uppdrag.
Baserat på den forskning som vi har läst kan vi inte hitta ett enskilt svar för hur
jämställdhet kan utveckla lärmiljön. Detta kan ses som en brist i undersökningen då vi inte kan presentera ett helhetssvar kring frågeställningen. Hade vi hittat en annan vinkling på frågeställningen skulle det kunnat resultera i andra träffar på vetenskapliga texter, som gett en mer homogen sammansättning av forskningsunderlag till kunskapsöversikten
Vår slutsats efter arbetet med kunskapsöversikten är att arbetet kring jämställdhet inte kan problematiseras och hanteras på samma sätt beroende på vilken roll inom skolans värld man befinner sig. Vi tycker oss kunna utläsa några skiljelinjer kopplat till de olika rollerna. Från ett lärarperspektiv och yrkesprofession finns det tydliga förhållningsregler både till läroplanen och skollagen. Ett stort ansvar vilar på lärarnas axlar för att utbilda eleverna till framtida samhällsmedborgare. I detta uppdrag är jämställdhetsarbetet en viktig del och lärarens agerande i lärmiljön en viktig faktor. Om läraren inte strävar efter en jämställd lärmiljö och bemöter eleverna i deras utveckling så blir det ingen förändring. Läraren måste agera som föredöme och inte bara i lärar-elev relationen utan även hjälpa eleverna i
elev-elev relationen. Utifrån arbetet med kunskapsöversikten är vår uppfattning att eleverna främst utgår från sig själv kring resonemang om jämställdhet. Det handlar då mer om maktstruktur i klassrummet och att bibehålla sin position i hierarkin. Det innebär att även om läraren jobbar med elevgruppen behöver läraren säkerställa förståelsen från individen varför jämställdhet är viktig och detta utvecklar och förbättrar den jämställda demokratiska lärmiljön. Jämställdhetsarbetet behöver hanteras olika beroende på mottagare och
förankras i skolvardagen för att utveckling skall ske och den enskilda eleven blir viktig i arbetet.
För vår egen professionsutveckling är samarbetet med övriga funktioner inom skolan och hemmet centralt, för det handlar inte bara om att prata om jämställdhet utan att möta individen utifrån elevens perspektiv och då behövs fler för att förändra. Tankar som har väckts hos oss är vilka förändringar som behövs inom skolan för att pojkarna ska få bättre förutsättningar för att bli sitt bästa jag. Detta har kommit upp utifrån de vetenskapliga texter som vi har läst som beskriver hur pojkar har svårt att hitta rätt i skolans miljö. Och inom de flesta område presterar flickorna bättre än pojkarna. En frågeställning för framtida examensarbete skulle kunna vara: Hur kan skolan förändras så att pojkars lärmiljö och kunskapsutveckling förbättras som även gynnar flickorna? En möjlig undersökningsväg skulle kunna vara att via enkäter och gruppdiskussioner med pojkar samt en referensgrupp med flickor på några skolor med frågor kring deras upplevelser av skolan och vad som skulle kunna förstärka deras studieresultat. Samma typ av frågeställningar skulle kunna ställas till lärare, speciallärare, specialpedagoger samt rektorer för att få deras syn. Utifrån den undersökningen se vilka diskrepanser som möjligtvis uppstår och ur det utläsa eventuella förändringar.
Referenslista
Cushman, P. (2010). Male Primary School Teachers: Helping or Hindering a Move to Gender Equity? Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies,
26(5), 1211–1218.
Gadin, K. G., Weiner, G., & Ahlgren, C. (2013). School Health Promotion to Increase Empowerment, Gender Equality and Pupil Participation: A Focus Group Study of a Swedish Elementary School Initiative. Scandinavian Journal of Educational Research, 57(1), 54–70.
Havik, T. (2017). Bullying Victims’ Perceptions of Classroom Interaction. School Effectiveness
and School Improvement, 28(3), 350–373.
Havik, T., & Westergård, E. (2020) Do Teachers Matter? Students’
Perceptions of Classroom Interactions and Student Engagement, Scandinavian Journal of
Educational Research, 64:4, 488-507, DOI: 10.1080/00313831.2019.1577754
Løhre, A., Moksnes, U. K., & Lillefjell, M. (2014). Gender Differences in Predictors of School Wellbeing? Health Education Journal, 73(1), 90–100.
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Persson, S. (2008). Läraryrkets uppkomst och förändring: en sociologisk studie av lärares villkor,
organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. 1800-2000. Diss.
Göteborgs universitet, 2008. Göteborg.
Samuelsson, M. 1967, & Samuelsson, J. 1967. (2016). Gender differences in boys’ and girls’ perception of teaching and learning mathematics. Open Review of Educational Research, 3(1), 18–34. https://doi.org/10.1080/23265507.2015.1127770
Sortkær, B., & Reimer, D. (2018). Classroom disciplinary climate of schools and gender - evidence from the Nordic countries. School Effectiveness & School Improvement, 29(4), 511–528. https://doi.org/10.1080/09243453.2018.1460382
SOU 2010:99. (2010). Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och
utveckling. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Elanders Sverige
AB.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 [Elektronisk resurs]. (2019). Stockholm: Skolverket.
Thornberg, R., Wänström, L. & Jungert, T. (2018). Authoritative classroom climate and its relations to bullying victimization and bystander behaviors [Elektronisk resurs]. School
Psychology International. (39:6, 663-680). Hämtad 20-12-08 från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153512
Widding, G. (2013). "Det ska funka" [Elektronisk resurs] om genus betydelse i relationen hem och
skola. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2013. Umeå.
Åhslund, I. (2018). Nordic research on boys learning and school performance [Elektronisk resurs] A systematic literature review. Utbildning och Lärande / Education and Learning. (12:2, 41-61). Hämtad 20-12-10 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35916
