MOVE

Full text

(1)Projekttitel: MOVE Energimyndighetens diarienummer: 2013-005615 Författare: Anders Svensson Medförfattare: Per-Erik Johansson Patrik Thollander Jakob Rosenqvist Svetlana Paramonova. Start: 2013-12-01 Slut: 2015-03-31. Swerea SWECAST DynaMate Industrial Services Linköpings universitet Linköpings universitet Linköpings universitet.

(2)

(3) Status. Swerea SWECAST AB Projekt nr. Projekt namn. 1914. MOVE. Öppen. Författare. Rapport nr. Datum. Anders Svensson. 2015-006_ Utgåva. 2015-03-31. Sammanfattning Swerea SWECAST, Linköpings universitet, DynaMate Industrial Services har tillsammans med fem tillverkningsföretag utvecklat en metod som ska vara industrin till hjälp för att energieffektivisera industriella elmotorsystem. Metoden har utvecklats i totalt fyra etapper, parallellt med att den testats via en pilotstudie och tre fullskaliga fallstudier. Resultaten visar att metoden ger goda resultat i form av energieffektiviseringsåtgärder på systemnivå, i synnerhet kopplat till energieffektivisering i produktionsprocesserna, ökat engagemang hos medarbetare och ett värdefullt beslutsunderlag som kan användas vid beslut och den kommande implementeringsfasen. Vidare visar rapporten att energieffektiviseringsarbetet inte endast bör omfatta tekniska åtgärder på komponentnivå utan också de åtgärder som tar hänsyn till systemet som helhet; hur teknik och människor interagerar och tillför nytta till den process de verkar i. MOVE är en ny innovativ metodik som stödjer detta och skapar engagemang med hjälp av visualisering. Metoden stödjer lärande, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ger ett systemtänkande samtidigt som kunskapen om processen ökar. Det ger en god grund för ett kontinuerligt energieffektiviseringsarbete. Den nya insikten om energieffektivisering på systemnivå visar ett behov av följeforskning och att vidareutveckla metoden för tillämpning på hela produktionssystem, högre systemnivåer och även andra resurser än energi. Åtgärder på högre systemnivåer medför också beteendeförändringar i form av nya rutiner och arbetssätt, högre kompetens, nya innovativa lösningar inom företaget och bättre styrning av processerna..

(4) Swerea SWECAST AB. Rapport nr. 2015-006_.

(5) Status. Swerea SWECAST AB Projekt nr. Projekt namn. 1914. MOVE. Öppen. Författare. Rapport nr. Datum. Anders Svensson. 2015-006_ Utgåva. 2015-03-31. Innehållsförteckning 1. INLEDNING ................................................................................................................................ 1. 2. VISION, SYFTE OCH MÅL ENLIGT BESLUT .................................................................... 1 2.1. VISION....................................................................................................................................... 1. 2.2. SYFTE ........................................................................................................................................ 1. 2.3. PROJEKTMÅL ............................................................................................................................. 1. 3. PROJEKTORGANISATION .................................................................................................... 1. 4. AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER .......................................................................... 2 4.1. 5. MÅLGRUPP, SLUTANVÄNDARE .................................................................................................. 2. GENOMFÖRANDE.................................................................................................................... 3 5.1. KATEGORISERING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG I SYSTEMNIVÅER ....................................................... 3. 5.2. UTVECKLING AV METODIK ........................................................................................................ 4. 5.2.1 5.3 6. KOMPLETTERING OCH BENCHMARKING MOT STANDARDER ...................................................... 4. RESULTAT – ÅTGÄRDSKATEGORISERING ..................................................................... 5 6.1. 7. Fallstudier för att testa metodik ...................................................................................... 4. SLUTSATS & DISKUSSION - ÅTGÄRDSKATEGORISERING............................................................. 5. RESULTAT – METODUTVECKLING (MOVE) ................................................................... 6 7.1. INLEDNING ................................................................................................................................ 6. 7.2. FÖRBEREDELSER ....................................................................................................................... 6. 7.3. YTTRE EFFEKTIVITET ................................................................................................................ 8. 7.3.1. Visualisering av systemet ................................................................................................ 8. 7.3.2. Arbeten som utförs i systemet .......................................................................................... 8. 7.3.3. Krav som påverkar energianvändningen ........................................................................ 9. 7.3.4. Begränsning av systemverkningsgrad ............................................................................. 9. 7.4. BRAINSTORMING ....................................................................................................................... 9. 7.4.1. Utdelning av post-it lappar ........................................................................................... 10. 7.4.2. Genomgång av förslag .................................................................................................. 10. 7.5. INRE EFFEKTIVITET.................................................................................................................. 10. 7.5.1. Dagens system ............................................................................................................... 11. 7.5.2. Nya systemval................................................................................................................ 11. 7.5.3. Nya systemlösningar ..................................................................................................... 12. 7.6. PRIORITERINGSMATRIS OCH VÄRDERING ................................................................................. 12. 7.7. REDOVISNING OCH REFLEKTIONER .......................................................................................... 12. 8. MÅLUPPFYLLELSE ............................................................................................................... 13. 9. DISKUSSION OCH FORTSATT ARBETE .......................................................................... 13.

(6) Swerea SWECAST AB 10. Rapport nr. 2015-006_. PROJEKTLEDARENS KOMMENTAR ................................................................................ 15. Bilageförteckning Antal sidor Bilaga 1. Förberedelser. 5. Bilaga 2. Fallstudieintroduktion. 20. Bilaga 3. Bilder från fallstudier. 5.

(7) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 1 Inledning Tillsammans med en ökad andel förnyelsebar tillförsel av energi utgör energieffektivisering det i särklass viktigaste medlet för att uppnå uthållighet i våra energisystem, lokalt, regionalt såväl som globalt. Vad gäller energieffektivisering i industrin så utgör det enligt IPCC (2007) det enskilt viktigaste medlet för att hindra en global uppvärmning. Huvuduppdraget i projektet har varit att utveckla en arbetsmetod för att finna förbättringar som ökar systemverkningsgraden i industriella elmotorsystem. Metoden ligger till grund för förbättringar vilka kommer ge kraftigt ökad potential för en bättre systemdesign vid inköp av nya system samt vid optimering av befintliga. Metoden avser att hjälpa företag att arbeta med effektivisering på ett kreativt sätt genom att visualisera de krav som påverkar energianvändningen, systemets uppbyggnad och faktorer som begränsar verkningsgraden i befintligt system.. 2 Vision, syfte och mål enligt beslut 2.1 Vision Sverige har 2025 en ledande position i tillämpning och implementering av framarbetad metodik samt genom långsiktigt arbete med ständiga förbättringar inom teknik och arbetsmetoder. Åtgärderna skall bidra till den nationella visionen om uthålliga energisystem inom svensk tillverkningsindustri.. 2.2 Syfte Huvudsyftet med MOVE har varit att utveckla en metod som via tillämpning hjälper svensk industri att effektivisera industriella elmotorsystem.. 2.3 Projektmål Utifrån teoretiska forskningsresultat och praktiska fallstudier utveckla och verifiera en metod för att identifiera möjlig besparingspotential i elmotorsystem. Metoden skall kombinera de kritiska angreppsområdena för att effektivisera varje systemnivå på elmotorsystemen. Detta sker genom tillämpning, vidareutveckling och anpassning av kunskap från metodik kring flödeseffektivitet, tekniska lösningar, arbetsmetoder och ledarskapets roll i förbättringsarbetet. Metoden skall utvärderas och verifieras på minst tre olika företag med betydande användning av elmotorer.. 3 Projektorganisation Av sekretesskäl och med önskemål från medverkande publicerar vi inte namn på industrirepresentanter och organisationen de tillhör. Tabell 1 Roll. Förnamn. Efternamn. Företag/Organisation. Projektledare Biträdande projektledare Kvalitetsgranskare Projektpartner och WP-ledare Projektpartner och WP-ledare Projektpartner. Anders Per Anders Per-Erik Patrik Jakob. Svensson Sommarin Gotte Johansson Thollander Rosenqvist. Swerea SWECAST Swerea SWECAST Swerea SWECAST DynaMate IS Linköpings universitet Linköpings universitet. 1.

(8) Rapport nr. Swerea SWECAST AB Projektpartner och doktorand Organisation 1 Organisation 2 Organisation 3 Organisation 4 Organisation 5. Svetlana. Paramonova. 2015-006_. Linköpings universitet. Handläggare: Gerard Tuenter och Glenn Widerström, Energimyndigheten. 4 Avgränsningar och definitioner Följande avgränsningar har gjorts i projektet   . Metoden utvecklas för att i första hand kunna tillämpas på tekniska system och i vissa fall delar av ett produktflöde som använder elmotordrifter som bas i en värdeförädlingsprocess. Eftersom huvudfokus ligger i systemets potential och inte i de tekniska komponenterna läggs mindre fokus på att beskriva detaljerade lösningar i metodens inre effektivitet. Enligt beslut ska resultatet inte verifieras tekniskt eller kvantitativt varför inga implementerade åtgärder eller faktiska energibesparingar presenteras.. 4.1 Målgrupp, slutanvändare Enligt beslutet efterfrågas en produkt som ska vara direkt användbar av svensk tillverkningsindustri. Detta kräver att den har en användarvänlig utformning och ett logiskt flöde. Vid tillämpning av metoden ska användaren känna inspiration, trovärdighet och en viss ögonbrynshöjande konfundersamhet. Industriföretag som använder metoden är med fördel en tvärfunktionell grupp vilket kommer att ge högre utväxling på kunskapsöverföringen inom gruppen. Det finns en övertygelse att flera funktioner inom företaget bör vara inblandade i utförandet för att nå ett bättre resultat.. 2.

(9) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 5 Genomförande Metoden har utvecklats kontinuerligt genom större delen av projektperioden. Ett första utkast på metoden fanns i juni 2014 vilket även var då första piloten genomfördes. Därefter har metoden vidareutvecklats i nya versioner (även kallat normallägen) parallellt som den prövats i verklig miljö i tre olika fallstudier. Utvecklingen sammanfattas i figur 1.. Figur 1 – Sammanfattning av metodutveckling. 5.1 Kategorisering av åtgärdsförslag i systemnivåer Ett omfattande arbete har gjorts där samtliga åtgärdsförslag från programmet för energieffektivisering (PFE) som var kvantifierade och berörde elmotorsystem kategoriserades enligt Waide and Brunners (2011) tre systemnivåer med tillägg av projektets nyutvecklade nivå 4. Notera att definitionen av nivå 4 gjordes initialt i projektet, vilken har kommit att modifieras för att passa MOVEs systemstruktur. Rapporten finns i sin helhet på förfrågan. Vid skrivande stund är innehållet en del av en pågående doktorsavhandling vilket gör att resultatet är aggregerat.. 3.

(10) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 5.2 Utveckling av metodik Det första utkastet på metod presenterades i juni 2014 på en workshop för deltagande företag. Metoden, som delats upp i fyra moduler, togs fram med hjälp av projektgruppens erfarenheter i kombination med resultatet från åtgärdskategoriseringen, grundläggande teorier om process-orientering, värdeflödesanalys och ledarskapets roll i ett framgångsrikt förbättringsarbete. Metoden som presenterades blev projektets första normalläge och testades i juni i en förpilot på en emulsionsanläggning för bearbetningsmaskiner. Metodutvecklingsmetodiken har fortsättningsvis utgått från en dokumenterad process som har vidareutvecklats i steg mellan varje fallstudie. Fallstudierna har genomförts enligt processbeskrivningens nuläge och vidareutvecklats genom erfarenheter som fallstudierna gett. Efter varje fallstudie listades möjliga förbättringar som efter beslut implementerades i metoden. Parallellt har delar i metodiken utvecklats och efter kvalitetssäkring har beslut tagits om vad som skall implementeras i den kommande fallstudien. Utvecklingsmetodiken fångar sammanhängande faktorer mellan teori och industriell miljö, vilket länkar samman kunskap från akademi-institut-industri för att skapa industrinytta.. 5.2.1 Fallstudier för att testa metodik Normallägena har testats via tre praktiska fallstudier utöver den förpilot som utfördes på det tidigare nämnda emulsionssystemet. Fallstudierna har varit en kritisk framgångsfaktor för att få möjlighet att vidareutveckla metoden med empirisk data. De arbetsgrupper som verkat inom WP 4 har varit medlemmar från projektgruppen samt industrirepresentanter med personal. Företagsrepresentanternas roll i WP 4 har varit att möjliggöra utvecklingstester via tillgång till deras verksamhet och personal. De har även bidragit med synpunkter och förslag på hur de delar i metoden som utvecklades parallellt skulle kunna lösas samt gett inspel på de delar av metoden som testats i respektive fallstudie.. 5.3 Komplettering och benchmarking mot standarder Den jämförelse med standarder som har gjorts i projektet har visat på att det idag saknas standarder för att energieffektivisera ur ett systemperspektiv och att energieffektivisera själva produktionsprocessen. De standarder som finns, t.ex. ISO 50 001-2 fokuserar på generella delar och ej specifikt på energieffektivare produktion och att se hela systemet. Fortsatt forskning, givet att MOVE kan fortsätta att utvecklas mot en konvergent modell, kan utgöra ett mycket viktigt steg i riktningen att energieffektivisera ur ett systemperspektiv där även produktionsprocesser inkluderas.. 4.

(11) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 6 Resultat – Åtgärdskategorisering Totalt kategoriserades 858 åtgärdsförslag med besparingspotential 637 GWh. De flesta åtgärder ligger på nivå 2 (Figur 2). Antalet åtgärder på den 4:e nivån är hälften så många som på den 2:a nivån. Däremot är elbesparingspotentialen ungefär samma för nivå 2 och nivå 4.. Figur 2. Antal åtgärder och elbesparingspotential för olika motorsystemsnivåer, där varje kvadrat symboliserar de olika systemnivåerna.. 6.1 Slutsats & diskussion - åtgärdskategorisering Utifrån det resultat som redovisas i figur 2, är det tydligt att den stora potentialen för energibesparing inte finns i att enbart byta ut befintliga motorer mot effektivare motorer (nivå1). Företagen inom PFE programmet har hittat både ett större antal åtgärder och en större potential inom alla de tre övriga nivåerna. Det är viktigt att poängtera att dessa åtgärder har detekterats genom att företagen har implementerat ett certifierat energiledningssystem och således aktivt arbetar med energieffektivisering i sina organisationer. Ett sådant styrmedel, till skillnad från t.ex. ECO-designdirektivets krav på energieffektivitet för de lägre systemnivåerna är således effektivare i att realisera den potential för energieffektivitet som finns i industriella elmotorsystem. Figuren visar inte att det är ineffektivt att byta elmotor - byte av motor ingår ibland som en av flera delåtgärder i en åtgärd på nivå 2, 3 eller 4 - men energibesparingen per åtgärd ökar tydligt där företagen har tittat på hela motorsystemet (nivå 3) och människans användning av motorsystemet (nivå 4). En slutsats som kan dras av detta är att framtida krav på energieffektivitet i hela elmotorsystem blir mer kraftfulla än enbart krav på energieffektiva motorer. I arbetet med energieffektivisering är det och kommer vara en kritisk framgångfaktor att öka insikt och kunskap om systemeffektivitet och åtgärdsförslag som tar hänsyn till systemet som helhet, snarare än enskilda komponenter. Självklara målgrupper som berörs av detta är konsulter som genomför energikartläggningar och de energiansvariga på företagen som är beställare och granskare av de föreslagna åtgärderna. På företagen finns även den nödvändiga kunskapen om processerna som kommer krävas för att identifiera de möjligheter till effektivisering som finns på nivå 3 och 4.. 5.

(12) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 7 Resultat – metodutveckling (MOVE) 7.1 Inledning Metoden som utvecklats går under namnet MOVE. Metodiken kartlägger och visualiserar valt processflöde med tillhörande krav samt skapar djupare förståelse om den process som studeras. Resultatet blir värderade förbättringsförslag som gör processen eller systemet energieffektivare ur ett systemperspektiv. Metoden genomförs i sex steg: 1. Förberedelser – Resurser, lokal, val av process, flödesvandring etc. Workshop med all inblandad personal 2. Yttre effektivitet – Mappning/kartläggning och visualisering av process och krav. 3. Brainstorming – Förslag till förbättringar kring hela objektet. 4. Inre effektivitet – Kartläggning av dagens system, komponenter, tillgång till mätdata etc. Därefter utmanas systemet och förbättringar föreslås i olika systemnivåer. 5. Prioritetsmatris – Sammanfattning, värdering och prioritering av nya systemlösningar. 6. Redovisning och reflektioner – Resultatet redovisas för beslutsfattare och andra intressenter. Processledaren redovisar också intressanta reflektioner som gjorts under fallstudien.. 7.2 Förberedelser Det första steget i metoden är att samla in data och planera metodgenomförandet på företaget. Dokumentet i sin helhet finns som bilaga – förberedelser. Nedan är tabellen som företaget har i uppgift att läsa igenom och komplettera i samarbete med processledaren. Tabell 6. Fråga/uppgift. Svar eller beskrivning. Vilket flöde eller system har ni valt? Systemlayout/ritning. -. -. Välj gärna ett flöde eller system med betydande energianvändning, höga miljökrav eller system som påverkas av aktuella förändringsprocesser och ombyggnader. etc. Det är en fördel om ni kan ta fram en ritning för systemet eller flödet. Exempelvis bild på Line eller teknisk systembild.. Vilka energislag finns och används systemet eller flödet? Exempel: Elektricitet, olja, gas.. Årsvolymer av energislag i system eller flödet. Om mätdata inte finns tillgänglig i nuläget bör det vara förberett till förmiddag dag 1 då vi arbetar med yttre effektivitet.. 6.

(13) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. Identifiera kunden och kundens krav. Exempel kund - Produkten - En maskin - En produktionslinje Exempel krav - Kvalitet - Cykeltid - Tryck - Flöde - Arbetsmiljö, koncentrationer - Etc.. Resurs- och kompetenssäkring av deltagare vid workshopen. Två syften med detta: -. Rätt kompetenser behövs för att genomföra fallstudien. Företagets mål att säkra och öka kompetensen internt i framtiden.. Förväntningar och mål med fallstudien. -. Speciellt fokus?. - Hårda och mjuka mål? - Förväntat utfall? Lokal Bra om rummet är beläget nära det system eller flöde som ska hanteras inom ramen för MOVE-processen.. Dokumentation och sekretess -. Önskemål om innehåll i rapport?. -. Fundera över om det kan förekomma känslig information eller fakta som inte får visas publikt.. Gå det valda flödet tillsammans med processledaren och studera tillhörande systemen. - Processägaren och expert bör vara med. - Ange datum, tid och deltagare.. Utöver dokumentet erhåller också alla deltagare en introduktion till metoden. Denna återfinns i bilaga 2 – fallstudieintroduktion.. 7.

(14) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 7.3 Yttre effektivitet När förberedelsefasen är genomförd skapas tillsammans med deltagarna en gemensam förståelse för systemet och processen som valts ut som objekt för metoden, vilka arbeten som utförs i systemet, vilka krav som påverkar energianvändningen och slutligen vad som begränsar systemverkningsgraden. En principskiss över layout finns i figur 3.. Figur 3 – Digital översiktsbild av yttre effektivitet.. Metoden för yttre effektivitet: 7.3.1 Visualisering av systemet I detta steg mappas objektet upp med hjälp av post-it lappar och flödespilar likartat metoden för value stream mapping (VSM). Processkartan utgår från den kund som definerats. Processteg, utrustning och värden som krävs för förståelse av processen tas med i processkartan. När gruppen är överens över bilden som skapats binds processtegen ihop med flödespilar så att processkartan stämmer överens med verkligheten. 7.3.2 Arbeten som utförs i systemet Nästa steg är att fastställa vilka fysiska arbeten som utförs i systemet. Arbetet ska vara av den art att processen är beroende av arbetet för att uppfylla kundens krav. Exempel på arbeten kan vara mekaniskt arbete i form av rörelse och kan även namnges som arbetets funktion, exempelvis rening. Post-it lappar som markerar var i flödet arbetet sker sätts upp i processkartan.. 8.

(15) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 7.3.3 Krav som påverkar energianvändningen När objektets utförda arbete är kartlagt ska kraven identifieras och beskrivas. Det är kraven som påkallar arbetet vilket bidrar till att energi tillförs systemet. Exempel på kravkategorier som påverkar energianvändningen är:    . Produkt (kvalitet, egenskaper, form, design, fukt, renhet etc.) Arbetsmiljö (emissioner, temperatur, säkerhet etc.) Yttre miljö (emissioner till luft och vatten etc.) Flexibilitet (just in time, produktsortiment etc.). För varje krav görs en djupanalys om kravets börvärde, när det är styrande, vilken energibärare som används för att uppfylla kravet samt hur stor del av systemets energianvändning som kan kopplas till kravet. Kraven beskrivs på post-it lappar och fästs ovanför processkartan enligt figur 3. 7.3.4 Begränsning av systemverkningsgrad Då kraven är kartlagda ställs frågan om vad som begränsar systemets verkningsgrad. Med systemets verkningsgrad menas kvoten mellan nytta och tillförd energi. Några exempel som kommit fram under utvecklingstiden är produktionstakt, smutsmängd på inkommande gods och bakterie- och mögeltillväxt i sköljvatten. Exemplet på mögeltillväxt syftar till att vatten med hög temperatur reducerar bakterie- och mögeltillväxt men kräver mer energi för att hålla temperaturen på volymen tillräckligt hög. De orsaker och systemlösningar som identifieras av gruppen kopplas mot var i flödet begränsningen finns och ytterligare post-it lappar sätts upp på avsedd plats. Begränsningarna kommer ha tydliga kopplingar mot de krav som beskrivits tidigare. Den kombination av krav och begränsningar som påverkar energianvändningen i störst utsträckning ger i sin tur en systemavgränsning till nästa steg i metoden inre effektivitet. I detta skede är arbetet med delen yttre effektivitet genomfört.. 7.4 Brainstorming Brainstormingsaktiviteten utförs efter arbetet med yttre effektvivitet. Denna del av metoden ska ta vara på bra idéer som deltagarna kommit på under föregående metoddel och kommer att bli en naturlig övergång till inre effektivitet. Förbättringsförslagen som kommer fram i brainstormingsaktiviteten kategoriseras, sammanfattas och kombineras i grupper för att senare mappas upp på tavlan för inre effektivitet. Övningen bidrar till att alla deltagares idéer tas tillvara och att hela gruppens kompetens utnyttjas. Metoden som helhet stödjer värdegrunden om allas delaktighet. Figur 4 visar layout när brainstorming-aktiviteten genomförs.. 9.

(16) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. Figur 4 – Layout brainstorming 7.4.1 Utdelning av post-it lappar Varje deltagare får ett antal lappar där de fritt kan beskriva lösningar som bidrar till en energieffektivare process. Lösningarna avgränsas inte till att enbart hantera de krav som kartlagts tidigare i metoden. Deltagarna placerar sedan lapparna under rätt kategori med avseende på om lösningen avser enbart en teknisk lösning, metod och arbetssätt eller en kombination av båda. 7.4.2 Genomgång av förslag När lapparna kategoriserats får varje deltagare möjlighet att presentera sitt förslag. Om likartade förslag upptäcks under genomgången grupperas dessa och en gemensam beskrivning tas fram. Förslagen används sedan som input till nästa del av metoden.. 7.5 Inre effektivitet I metodens del för inre effektivitet kartläggs dagens systemuppbyggnad enligt metodens sju olika systemnivåer. Målsättningen är finna systemlösningar att tillfredsställa kraven på ett effektivare sätt och att kraven ska styra energianvändningen och bästa möjliga teknik och metod ska användas. Systemet delas alltså in i sju nivåer där komponenter, styrning, metoder och arbetssätt bildar ett komplett system. Figur 5 illustrerar layouten i metodens del för inre effektivitet. Figur 6 visar en bild över de sju nivåerna och hur de samverkar. Kraven är centralt belägna mellan det tekniska systemet och metoden för styrning och kontroll. 10.

(17) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. Figur 5 – Layout inre effektivitet. Figur 6 – MOVEs sju systemnivåer 7.5.1 Dagens system I första steget i inre effektivitet kartläggs befintligt system som inom föregående avgränsning används för att uppfylla kravet eller kraven. I detta skede värderas inte innehållet i de sju nivåerna. Dagens system markeras som mörkgula lappar. 7.5.2 Nya systemval Då nuläget är kartlagtpå tavlan värderas effektiviteten i befintligt system. Därefter föreslås nya lösningar på respektive systemnivå som är effektivare än dagens lösning. Detta görs med de ljusgula lapparna.. 11.

(18) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 7.5.3 Nya systemlösningar I detta steg sammanställs lösningarna i de olika nivåerna till sammanfattade systemval (ej att förväxla med nivå-specifika systemlösningar) som i nästa del av metoden kommer att bli konkreta förbättringsförslag. Exempelvis kan en ny systemlösning innebära att förändringar görs i systemnivå 1, 4 och 6 i kombination med befintliga lösningar i nivå 2,3, 5 och 7. Avbildningen av samtliga sju nivåer bildar ett nytt system där förändringarna från befintligt system beskrivs och tas med till nästa steg i metoden. De nivå-specifika lösningarna får en färgad klisterlapp för att kunna hänvisa till de olika förbättringsförslag som används i nästa steg. Exempelvis är alla ljusgula lappar med en blå märklapp en sammanfattning av ett nytt systemval som presenteras i nästa steg av metoden.. 7.6 Prioriteringsmatris och värdering Resultatet från inre effektivitet blir beskrivna systemval, vilka är en sammanfattning av de förändringar som åtgärden innebär. Systemvalen kategoriseras sedan efter effekt och genomförbarhet. Lösningarna prioriteras sedan genom att deltagarna röstar på de åtgärder som anses viktiga att genomföra. Vid lika antal röster är det förslag som ger störst effekt som värderas högst. De lösningar som inte får några röster prioriteras efter effekt. Figur 7 är en principskiss över layout i prioriteringsmatrisen.. Figur 7 – Layout av prioriteringsmatris.. 7.7 Redovisning och reflektioner Som avslutning i metoden redovisas arbetet för inbjudna beslutsfattare och andra intressenter. Processledaren tillsammans med deltagarna redovisar också intressanta reflektioner som gjorts under genomförandet av metoden. I detta skede ges tillfälle att ta beslut om vilka åtgärder som skall implementeras och hur arbetet i genomförandefasen skall se ut. Hela studien rapporteras sedan till processägaren via ett USB-minne som rymmer en skriftlig rapport samt högupplösta bilder på resultatet av metodens olika delar. 12.

(19) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. I rapporten presenteras bland annat en tabell som sammanfattar de åtgärder som fanns med i prioriteringsmatrisen. Se tabell 7.6. Tabell 7 – Sammanställning av förbättringsförslag. Prioritet. Beskrivning av förbättring. Mediaslag och system Tidshorisont på som påverkas åtgärd. Råpotential. 8 Måluppfyllelse Projektmålet har varit att utifrån teoretiska forskningsresultat och praktiska fallstudier utveckla en metod som ska vara industrin till hjälp för att identifiera energieffektiviseringar i industriella elmotorsystem. Metoden skulle tillämpas på minst tre företag. Måluppfyllelsen är god i projektet och målen anses vara uppfyllda. En pilotstudie och tre fallstudier har genomförts enligt plan. Utförlig dokumentation från varje fallstudie finns tillgängligt vid förfrågan. Erfarenheten och resultatet från fallstudierna visar att metoden uppfyller projektmålet att identifiera energibesparingar i elmotorsystem. I två av fallstudierna uppmättes de prioriterade systemlösningarna till 40-45 % energibesparing i jämförelse mot befintlig energianvändning. I den tredje fallstudien fanns inte tillräckligt med data för att beräkna potentialen, dock ger det erfarenhetsmässigt känslan att potentialen för detta objekt ligger mycket högre än de två första fallstudierna. Teoretiskt har fyra versioner av metoden utvecklats, varav den fjärde är den som kommit längst i utvecklingen och ses som normalläge för vidare utveckling.. 9 Diskussion och fortsatt arbete Resultatet och erfarenheterna från projektet visar en hög potential att, med hjälp av MOVE, arbeta med energieffektivisering på systemnivå. Resultatet av en genomförd MOVE-process ger även starka indikationer om att MOVE bidrar till att organisationen går mot att bli en lärande organisation där förbättringsarbetet effektiviseras och individer ökar sin processkunskap. Metoder för att arbeta kring energieffektivisering i de övre systemnivåerna har tidigare saknats. MOVE synliggör som bekant de möjligheter som finns för en 13.

(20) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. högre systemeffektivitet i industriella tillverkningsprocesser och resultatet används som informationsbank och beslutsunderlag i genomförandefasen. Det genomförda MOVE-projektets tillämpning har visat sig ge:   . Beslutstöd och utvärdering av valda tekniklösningar och strategier. Kortare beslutsvägar. Värderade förbättringsförslag som gör processen eller systemet energieffektivare ur ett systemperspektiv.  Djupare kunskap och förståelse om tillverkningsprocesser och krav som påverkar energianvändningen.  Visuellt synligt förbättringsarbete som engagerar flera roller i företaget Ytterligare effekter är att metoden, förutom energieffektiviseringsåtgärder, ger mervärden, så kallade ”multiple benefits” eller ”Non-Energy-Benefits”. Från projektet identifierades energieffektiviseringsåtgärder som bedömdes leda till förbättringar i produktivitet och underhållseffektivitet, förbättrad arbetsmiljö och mindre användning av andra resurser, exempelvis vatten. Detta är en direkt effekt av att metodiken bidrar till att besvara frågorna ”varför” resurser används i flödet (där energi är en av de resurserna), när det behövs och i möjligaste mån hur mycket som krävs. Detta är intressant följeforskning som behöver verifieras. Projektet har haft ett starkt industristöd genom hela utvecklingsperioden och det finns en vilja att forska vidare inom detta relativt outforskade område. En upptäckt som gjorts under projektperioden är att metoden skulle kunna hantera fler varianter av system än elmotorsystem. Likaså kan metoden också att komma hantera energitillförsel överlag och inte bara elektricitet. Denna upptäckt gör det möjligt att tillämpa metoden på högre systemnivåer och hela produktionssystem. I förlängningen kan även andra resurser än energi bli aktuella. Kunskapen föder ett behov av en uppväxling av forskningen inom området. Målet skulle sannolikt kunna vara en generisk metod applicerbar för alla resurser som används i ett flöde och fungera så länge man söker en ökad flödeseffektivitet. Att genom MOVE ta ett systemperspektiv på ett givet delsystem är innovativt i sig, men ytterligare en dimension är att utveckla MOVE-konceptet så det kan tillämpas på multipla delsystem och hela produktionsflöden. För att realisera detta behövs vidare metodutveckling mot högre systemnivåer. Det kommer också finnas ett behov att på ett tidseffektivt sätt bedöma befintliga systems prestanda och potential för energieffektivisering för ett företags samtliga processer/flöden. Detta för att säkra att företagens avsatta resurser riktas mot rätt process och att man arbetar igenom dem i rätt ordning för att optimera resultat mot tillförd resurs. Sammanfattningsvis ser projektgruppen tre utvecklingsspår: 1. För att på ett tidseffektivt sätt fastställa ett nuläge på energieffektiviteten i en process behövs ett kartläggningsverktyg som baseras på MOVE-konceptet. När MOVE genomförs på ett givet delsystem eller en process krävs ett betydande engagemang och resurser från företagen. Det kommer i framtiden att vara nödvändigt att i förväg kunna bedöma prestandan tillräckligt bra för att säkra att företagens resurser riktas mot de delar av verksamheten som har störst potential för energieffektiviseringar. 14.

(21) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. 2015-006_. 2. Redan genomförd forskning bekräftar projektgruppens syn på att en utvecklingsdel ska finnas för att studera möjligheten att tillämpa MOVE på högre systemnivåer. Metodens del ”yttre effektivitet” kan utvecklas så den kan hantera, kartlägga och visualisera krav på process-nivå och fabriksnivå. Däri eftersträvas också att integrera informationsflödet i metodens del för yttre effektivitet. 3. Det finns i dagsläget inget bevis på att MOVE har synergieffekter med andra typer av resurser, exempelvis material eller restprodukter. De grundprinciper som beskriver inre effektiviteten i nivå 5 har potential att göras generella och går också att använda för andra resurser i värdeflödet. Resultatet kan ge värdefulla synergieffekter och kan sedan vidareutvecklas av andra forskargrupper med ändamålsenlig expertis.. 10 Projektledarens kommentar Nya innovativa metoder som stödjer systemtänkande och ökar processkunskapen bör användas för högre effektiviseringspotential. MOVE är en ny innovativ metod som skapar engagemang med hjälp av visualisering. Metoden stödjer lärande, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ger ett systemtänkande samtidigt som kunskapen om processen ökar. Det ger en god grund för ett kontinuerligt energieffektiviseringsarbete. Energieffektiviseringsarbetet bör inte bara omfatta tekniska åtgärder på komponentnivå utan också de åtgärder som tar hänsyn till systemet som helhet; hur teknik och människor interagerar och tillför nytta till den process de verkar i. Åtgärder på alla systemnivåer bör även inbegripa beteendeförändringar i form av införande av rutiner och arbetssätt, högre kompetens och innovation inom företaget och bättre styrning av processerna. En viktig men ofta förbisedd faktor för hög flödeseffektivitet är processens stabilitet. Förståelse för vilka effekter variationer i processen ger är en viktig kunskap som kan byggas genom att jobba med MOVEs nivåer 6 och 7 och deras betydelse för att hantera variationer som påverkar processen/flödet. Det blir därför viktigt, och till och med avgörande att framtidens arbetsmetoder prioriterar systemeffektivitet och den nytta och det värde som varje använd kWh ger. Ett systemtänkande ger förståelse för hur åtgärder på olika systemnivåer bidrar till en ökad energieffektivitet, hur de bör prioriteras samt att välja ”rätt” och ”bäst” åtgärder. Avslutningsvis vill projektledaren, tillsammans med samarbetspartners rikta ett stort tack till de medverkande företagen för all tid de lagt ner i projektet. Utan denna uppbackning hade inte utfallet av projektet hållit den kvalitet som det faktisk gör. Det känns som att MOVE är något stort på spåren och tillsammans med alla inblandade ser vi fram emot vad fortsatt forskning inom systemeffektivitet kan ge framgent.. 15.

(22) Rapport nr. Swerea SWECAST AB. Swerea SWECAST AB Box 2033, 550 02 Jönköping Telefon 036 - 30 12 00 Telefax 036 - 16 68 66 swecast@swerea.se http://www.swereaswecast.se. © 2015, Swerea SWECAST AB. 16. 2015-006_.

(23)

No results found