1 Fakulteten för Hälsa och Samhälle
”Det var tack och hej, typ”
EN KVALITATIV STUDIE OM LÅNGTIDSDÖMDA
MÄNS SEXUALITET OCH PARRELATIONER
MONIKA IVEZIC
Examensarbete 91-120 hp Malmö högskola
Master i sexologi Hälsa och samhälle
VT 2015 20506 Malmö
2
”Det var tack och hej, typ”
EN KVALITATI STUDIE OM LÅNGTIDSDÖMDA
MÄNS SEXUALITET OCH PARRELATIONER
MONIKA IVEZIC
Ivezic, Monika. ”Det var tack och hej, typ”. En kvalitativ studie om långtidsdömda mäns sexualitet och parrelationer. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för Socialt arbete: sexologi, 2015.
Syftet med denna studie är att upptäcka och beskriva hur intagna långtidsdömda män upplever att deras sexualitet och sexuella hälsa har påverkats av fängelsestraffet. Jag har undersökt hur dessa män upprätthåller parrelationer. Vilka förutsättningar finns för dessa personer att påbörja en ny relation samt hur upplever de att Kriminalvården arbetar med sexuella frågeställningar?
För att besvara syftet med studien har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat sju personer där samtliga avtjänar ett pågående fängelsestraff. Denna masteruppsats vilar på en teoretisk grund som utgörs av Gagnon and Simons skriptteori samt Michel Foucaults analys av makt, institutioner och sexualitet. Resultaten visar på svårigheter för intagna att upprätthålla en relation samt att inleda ett nytt förhållande. Faktorer så som långa avstånd till anstalten, rådande villkor och restriktioner, ekonomiska begränsningar och fängelsestraffets längd angavs som huvudanledningar. Det framkom att Kriminalvården inte aktivt arbetar med frågor som berör sexualitet. Flera personer beskrev snarare policyn på anstalter som begränsar och kontrollerar intagnas sexualitet. Vidare beskriver informanterna hur deras rådande situation har påverkat deras sexuella lust, synen på sin egen sexualitet och maskulinitet.
Nyckelord: Gagnon & Simon, skriptteori, Foucault, makt, institutioner, sexualitet, sexuell hälsa, sexuell lust, parrelation, intima relationer, fängelse, Kriminalvården, långtidsdömda.
3
“It was like, thanks and goodbye”
A QUALITATIVE STUDY ABOUT LONG-TERM
SENTENCED MEN'S SEXUALITIES AND
RELATIONSHIPS
MONIKA IVEZIC
Ivezic, Monika. “It was like, thanks and goodbye” A qualitative study about long-term sentenced men’s sexualizes and relationships. Master in sexology 30 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social science: Sexology, 2015.
The purpose of this study is to discover and describe how inmate men experience that their sexuality and sexual health has been affected by the sentence of imprisonment. I have examined how these men maintain intimate partner relationships. What conditions are there for them to start new relationships and how do they perceive the Prison and Probation Service work with sexual matters? To answer the purpose of this study, I have used a qualitative method. I have interviewed seven individuals, all serving a current prison sentence. This master thesis rests on a theoretical framework that consists of Gagnon and Simon’s script theory and Michel Foucault’s analysis of power, institutions and sexuality. The results indicate difficulties for inmates to maintain a relationship and to start a new relationship. Factors such as long distances to the prison, current terms and restrictions, financial limitations and the length of the prison sentence were cited as main reasons. It emerged that Prison and Probation Service does not actively work on issues that concerns sexuality. Several individuals rather described policies that restrict and control the inmates’ sexuality. Further, the informants described how their current situation, has affected their sexual desire, the perception of their own sexuality and masculinity.
Keywords: Gagnon & Simon, script theory, Foucault, power, institutions, sexuality, sexual health, sexual desire, intimate partner, intimate relationships, prison, Prison and Probation Service, long sentenced.
4
Till alla som har gjort denna studie möjlig...
I första hand vill jag tacka alla informanter för att ni delat era berättelser med mig. Tack till era vänner och familjer, ni har möjliggjort något som kändes nästintill omöjligt att genomföra.
Tack till min handledare Annelie Björkhagen Turesson, för dina kunskaper, kreativa tips, råd och all uppmuntran som varit till stor hjälp under arbetes gång.
Tack Charlotta Holmström och Lars Plantin för ert engagemang och alla diskussioner från dag ett!
Slutligen, vill jag även tacka min familj och mina vänner för all stöd!
5
Innehållsförteckning
Förord...4
1. Inledning och problemformuleringar...7
1.1. Syfte och frågeställningar...8
1.2. Avgränsningar ……….8
1.3. Begreppsförklaringar ………..8
1.4. Disposition ...10
2. Bakgrund ...10
2.1. Regeringen och riksdagen……….……...10
2.2. Kriminalvården………11
2.3. Kriminalvårdens indelning i tre säkerhetsklasser………..11
2.4. Kriminalvårdens klienter………11
2.5. En mer restriktiv kriminalvård………..…….12
2.6. Fängelselagen (2010:610)………13
2.4. BRÅ-Brottsförebyggande rådet………14
3. Tidigare forskning………14
3.1. Tidig sexualitets forskning……….…14
3.2. Konsekvenserna av ett fängelsestraff……….…………15
3.3. Besök………16
3.4. Äktenskapliga besök – för vem?...18
3.5. Familjens roll och betydelse……….21
3.6. Sammanfattning……….22
4. Teoretiska utgångspunkter……….……….………..23
4.1. Foucault om makt och institutioner……….………23
4.2. Foucault om sexualitetens historia ……….…24
4.3. Sexuella skript……….…………25
5. Metod……….25
5.1. Metodval……….….………26
5.2. Semistrukturerade intervjuer……….….……..27
5.3. Urval……….………27
5.4. Genomförande, bearbetning och analysförfarandet ………28
5.5. Validitet och reliabilitet i min studie……….…28
6
6. Empiri och analys………30
6.1. Intervjupersonerna och deras bakgrund……….……….31
6.2. Frihetsberövad………..32
6.2.1. Häkte………...………...34
6.2.2. Rättegång och dom………34
6.3. Möjligheter och hinder inom fängelset………..34
6.3.1. En flykt från verkligheten……….………..38
6.3.2. Ett nytt förhållande……….……….………42
6.3.3. Relationens betydelse……….……….…..45
6.4. Synen på den egna sexualiteten……….……..47
6.4.1. Det sexuella rummet………..……50
6.5. En icke-fråga...53
6.5.1. Reglering av intagnas sexualitet………...……….55
6.5.2. Avsexualisering av den farliga mannen ………56
7. Sammanfattning och avslutande reflektioner………. ………57
7
1. Inledning och problemformuleringar
”We are living in a frank and realistic age, yet the subject of sex in prison – so provocative, so vital, so timely…is shrouded in dead silence” (Fishman, 1934).
Citatet ovan är väldigt talande och riktigt än idag, 80 år senare. Intagnas sexualitet tycks vara en ickefråga i Sverige. Det finns ingen forskning eller rapport där frågan diskuteras, problematiseras eller undersöks på något sätt.
Internationella studier visar på en kraftig ökning av personer som döms till fängelse runt om i världen. Med en växande befolkning kan det verka givet och självklart men de senaste decennierna har även straffpåföljder förändrats drastiskt. Samhällsmedborgare döms till allt hårdare och längre fängelsestraff. Dessa personer blir helt isolerade från omvärlden, föräldrar, syskon, barn och respektive partner. Traditionellt tänker vi idag att fängelsestraffet enbart drabbar den dömda personen. Genom att neka en intagen frihet, berövar vårt fängelsesystem en förälder från sitt barn, ett barn från en förälder och en kärlekspartner i ett förhållande. Alla dessa människor får möta dagliga stressfaktorer, oro och problem orsakade av separationen. Dessa problem är sällan erkända och förvärras genom den växande fängelsepopulationen, en tillväxt som direkt kopplas till ”kriget mot narkotika”. Även om de flesta anstalter gör det möjligt för intagna att ha någon form av social kontakt med omvärlden visar forskning på bristande möjligheter för intagna män och kvinnor att bevara, upprätthålla och stärka viktiga sociala relationer med sina familjer, respektive partner och barn (Browning, Miller & Spruance, 2000).
Erving Goffman (1961) konstaterade i sin studie att intagna på institutioner på olika sätt blir kränkta och förödmjukade. Goffman (1961) menar att en slags kränkning av personens jag uppstod redan vid intagningen. När den intagne genomgår vissa av institutionens rutiner blottar denne inte bara sin fysiska kropp utan även det som tidigare hållits privat, utsätts för intrång. Vi lever i ett samhälle där sociala relationer, liksom sexualiteten är en viktig del av vårt välbefinnande, vår hälsa och vårt jag. Hur påverkas detta när man är fängslad och lever på en sluten institution?
8 Fokus för denna studie är att undersöka och beskriva hur långtidsdömda män upplever att deras sexualitet och sexuella hälsa har påverkats av/efter domen. På vilka sätt kan dessa personer upprätthålla en pågående parrelation? Finns det möjligheter för intagna att ha sexuella relationer och vilka sexuella rum finns det? Vidare undersöks hur intagna män upplever att Kriminalvården bemöter och arbetar med frågeställningar som rör deras sexualitet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är:
1. Upptäcka och beskriva hur långtidsdömda intagna män upplever att deras sexualitet och sexuella hälsa har påverkats av ett långt fängelsestraff.
2. Undersöka hur dessa personer upprätthåller parrelationer/vilka förutsättningar det finns för en intagen att påbörja en ny relation?
3. Beskriva hur de intagna upplever att Kriminalvården arbetar med sexuella frågeställningar.
1:2 Avgränsningar
Det finns olika konstellationer av relationer, jag har valt att fokusera på intima par- och kärleksrelationer. Intentionen är inte att avgränsa utifrån sexuell orientering, tändningsmönster etc. Informanterna har själv fått definiera och beskriva hur relationerna ser ut. De har olika tolkningar om vad en intim parrelation innebär för dem samt hur en sådan relation kan eller ska se ut utifrån en interpersonell nivå. Jag har på grund av tidsaspekter inte intervjuat personal som arbetar inom Kriminalvården för att besvara någon frågeställning i min studie.
1.3 Begreppsförklaringar
Sexualitet och sexuell hälsa är paraplybegrepp som innefattar många aspekter och betyder olika saker för olika individer. World Health Organization (WHO), har tillsammans med representanter från sexologisk forskning enats kring internationella definitioner av begreppen sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter. Sexualitet definieras som en central del av individen. Sexualiteten följer henne genom hela livet och uttrycks på olika sätt. Den innefattar frågor som har med kön, genus, sexuell läggning/orientering, erotik, njutning, intimitet och
9 reproduktion att göra. Sexualitet påverkas av en mängd sociala faktorer så som religion, kultur, politik, biologi, etik och lagar mm.
”Sexuality is a central aspect of being human throughout life and encompasses sex, gender identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviors, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experienced or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological, social, economic, political, cultural, ethical, legal, historical, religious and spiritual factors.” (World Health Organization, 2006)
Sexuell hälsa förklaras som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande kopplat till sexualitet. Den sexuella hälsan kräver att vi närmar oss sexualitet och sexuella relationer på ett respektfullt samt positivt sätt, liksom möjligheten till njutbara och säkra sexuella erfarenheter som är fria från förtryck, diskriminering och våld. För att en sexuell hälsa ska kunna uppnås och bevaras måste individens sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas (World Health Organization, 2006).
“Sexual health is a state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality; it is not merely the absence of disease, dysfunction or infirmity. Sexual health requires a positive and respectful approach to sexuality and sexual relationships, as well as the possibility of having pleasurable and safe sexual experiences, free of coercion, discrimination and violence. For sexual health to be attained and maintained, the sexual rights of all persons must be respected, protected and fulfilled”. (WHO, 2006:5)
Vidare förklarar World Health Organization (2006) att de sexuella rättigheterna går hand i hand med de mänskliga rättigheterna. I de mänskliga rättigheterna ingår alla människors rättigheter att utan tvång, diskriminering eller våld, få uppleva största möjliga sexuella hälsa inklusive tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, liksom att söka och erbjudas information knuten till sexualitet. I de mänskliga rättigheterna ingår även rätten till och respekten för kroppens integritet, att fritt få välja partner, att fatta beslut om att vara sexuellt aktiv eller inte, liksom rätten till frivilliga sexuella relationer, att själv välja om och när man
10 skaffar barn samt rätten att upprätthålla ett tillfredsställande, säkert och njutbart sexualliv (a.a).
1.4 Disposition
Studien är uppdelad i en teoretisk samt en empirisk del. Inledningsvis kommer jag att förklara centrala begrepp och beskriva kriminalvårdens miljö och aktörskap för att ge en förståelse av materialet. Därefter följer en presentation av tidigare forskning och mitt teoretiska ramverk som ligger till grund för förståelsen av empirin. I metodavsnittet presenteras val av metod, tillvägagångssätt samt etiska aspekter under arbetes gång. Empirin presenteras och analyseras i relation till mitt teoretiska ramverk så väl som tidigare forskning. Avslutningsvis sker en övergripande diskussion och sammanfattning utifrån studiens resultat.
2. Bakgrund
Det krävs en viss förståelse att en kriminalvårdsanstalt är den intagnes hela värld. Intagna på fängelser lever helt andra liv än deras familj, partner och resten av befolkningen i det fria samhället. De lever sina liv på ”total institution” (Goffman, 1961). Detta innebär att fängelser är stängda och könssegregerade institutioner som är separerade från det övriga samhället socialt och fysiskt. Allt i deras vardag är övervakat och styrt av lagar, förordningar och personal som arbetar på anstalten. Under följande kapitel kommer jag att presentera kort bakgrundsinformation samt nyckelaktörer med det övergripande ansvaret för Kriminalvården, de som utformar de lagar och mål som ska följas. Jag kommer även beskriva vilka säkerhetsklasser som finns i svenska anstalter.
2.1 Regeringen och riksdagen
Regeringen och riksdagen ansvarar för lagstiftning i Sverige och har därmed inflytande också över Kriminalvården. Kriminalvårdens utformning är en del av den kriminalpolitik som drivs på politisk nivå. Därmed utformas och påverkas Kriminalvården av politiska ställningstaganden. Aktörer som vill påverka kriminalpolitiken måste därför påverka partierna. Tham (1995) konstaterar att kriminalpolitiken i Sverige under de senaste årtiondena har gått mot en politisering och fått plats i den allmänpolitiska debatten.
11
2.2 Kriminalvården
Kriminalvården är den statliga myndighet som ansvarar för verkställighet av påföljd i anstalt, men även för häkten och frivård. Kriminalvården lyder under riksdagen och regeringen som utger en instruktion för hur Kriminalvårdens arbete skall bedrivas (Förordning (2007:1 172) med instruktion för Kriminalvården). Av den senaste instruktionen framgår att Kriminalvården skall verka för att påföljder verkställs på ett effektivt, säkert och humant sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs (SFS 2010:610, 1 kap 5§).
I Kriminalvårdens uppdrag ingår även att se till att brottslighet under verkställigheten ska förhindras och den intagnes individuella behov ska stå i centrum. Utifrån denna instruktion arbetar Kriminalvården fram sina egna föreskrifter och fastställer hur arbetsordningen skall utformas. Kriminalvårdens övergripande uppgift är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Visionen för myndigheten som organisation är ”bättre ut”, vilket innebär att de intagna ska vara bättre rustade för ett liv i samhället efter att ha avtjänat sin påföljd (http://www.kriminalvarden.se).
2.3. Kriminalvårdens indelning i tre säkerhetsklasser
Säkerhetsklass 1 : De flesta intagna med långa straff börjar sin verkställighet här. Det är den
högsta säkerhetsklassen av slutna anstalter och är utrustade för att klara de mest riskfyllda intagna. Anstalterna Hall, Kumla och Saltvik har även så kallade säkerhetsavdelningar för klienter som Kriminalvården bedömer ha en särskilt hög risk för rymning eller fritagning.
Säkerhetsklass 2: Slutna anstalter med lägre säkerhetsnivå. Anstalter inom denna kategori
kan ha olika grad och form av övervakning och kontroll.
Säkerhetsklass 3: Kallas även öppna anstalter. Anstalterna saknar direkta rymningshinder.
2.4. Kriminalvårdens klienter
Kriminalvården omfattar cirka 20 000 klienter i anstalt, häkte och i frivården. Studier visar att den långsiktiga trenden är att klienter med strafftid över två år ökar och att andelen klienter med strafftid under två år minskar samtidigt som kriminalvård i frihet ökar. Narkotikabrott är för Kriminalvården ett brott som har stora volymer, och förändringar i antal domar och
12 utdömda straffpåföljder är av betydelse och får konsekvenser. År 2011 dömdes 2238 personer till fängelse för narkotikabrott och 2013 dömdes 2052 personer, medelstrafftiden för narkotika var 455 dagar år 2011 och 330 dagar år 2013. Totalt motsvarar det 1881 fängelseår (Rapport BRÅ m.fl., 2014). Nedan presenteras ett diagram på intagnas strafftid i anstalt. Det är 68 procent av de intagna som är dömda till straff under två år. Det framgår att med långtidsdömda menar man personer som dömts till minst fyra års fängelsestraff. 13 procent av fängelsepopulationen avtjänar ett straff mellan 4-10 år, fyra procent avtjänar ett straff från tio år eller längre (kvv.se).
2.5. En mer restriktiv kriminalvårdslag
Samtidigt som Kriminalvårdens mål är ”bättre ut” framträder det allt mer i utredningar och lagstiftning som att vissa intagna betraktas som oförbätterliga. Dessa klassificeras som ”farliga intagna” och utgör säkerhetsrisker. De blir även föremål för förvaringsåtgärder. Tre
13 faktorer pekas ut av Tham (1995) som teman i det ökade säkerhetstänkandet som präglat kriminalvårdsreformerna sedan slutet av 1970-talet; narkotika, återfall och farlighet. Narkotikan har flera gånger fungerat som en anledning till införande av nya begränsningar med hänsyn till säkerheten och de särskilda restriktionerna påverkar ofta även situationen för andra kategorier intagna med långa straff. De intagna som anses utgöra en hög risk, skiljas ut och placeras på särskilt säkra anstalter. Vidare framgår av svensk kriminologisk forskning att de intagnas sociala situation successivt har försämrats sedan KvaL:s införande 1974 (Nilsson, 2002). Under 2004 uppmärksammades flera rymningar från kriminalvårdsanstalter i Sverige som resulterade i tillsättandet av en kommitté vilken författade utredningen, ”Säkert Inlåst? En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004” (SOU 2005:6). Kommittén presenterar en rad förslag på förändringar där huvudsyftet anges vara att förebygga återfall i brott utan att ersätta säkerheten och samhällskyddet. Intagna med långa fängelsestraff anses tillhöra gruppen högriskfångar och det bedöms av kommittén att det ”föreligger en påtaglig risk för rymning eller fritagning eller påtaglig risk för att han eller hon fortsätter med brottslighet av allvarligt slag under verkställigheten.” Säkerheten höjs genom att dessa intagna placeras på anstalter med avdelningar som är särskilt säkra. Förslagen innebar även en större kontroll samt begränsning av intagnas kontakt med omvärlden.
2.6 Fängelselag (2010:610)
Det finns två teoretiska huvudsyften med fängelsestraff. Dels allmänprevention som bygger på idén om avskräckning, detta innebär att hotet om straff och medvetenheten om att ett straff kommer att kunna utdömas avskräcker medborgarna från att begå brott. Detta är sammanvävt med en moralbildning genom kriminalisering av en gärning som gör att den uppfattas som oacceptabel utifrån samhällets rådande normer (Jareborg & Zila, 2007). Det andra är individualprevention som bygger på att den enskilde brottslingen står i centrum för att förebygga framtida brott genom det straff eller påföljd han/hon erhåller (a.a).
I gällande lag stadgas att Kriminalvårdens huvudsyfte är att ”…anstalt ska utformas så att den
intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motverkas.” (SFS 2010:610, 5§). Utifrån mina frågeställningar vill jag uppmärksamma att
fängelselagen i Sverige inte tar hänsyn till den frihetsberövades familj eller barn vid placering i anstalt.
14
2 kap. Placering i anstalt
1 § En intagen får inte placeras så att han eller hon underkastas mer ingripande
övervakning och kontroll än som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Vid beslut om placering ska, i den utsträckning det är möjligt, hänsyn tas till den intagnes behov av sysselsättning, omvårdnad och en lämplig frigivningsplanering.
2 § En intagen får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av
motsatt kön. En intagen får dock medges att vistas med intagna av motsatt kön om det är lämpligt och de intagna samtycker till det.
2.7. BRÅ- brottsförebyggande rådet
BRÅ har en betydelsefull roll för utvärderingar och bedömningar om framgången av Kriminalvårdens arbete. BRÅ arbetar på uppdrag av Sveriges regering och är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom det svenska rättsväsendet (www.bra.se).
3. Tidigare forskning
Under följande kapitel kommer jag redogöra för forskningsområdet. Det har varit intressant att få en överblick över fältet för att se vart fokus ligger när man studerar intagna mäns och kvinnors sexualitet och parrelationer. Detta med anledning av att det saknas en svensk och skandinavisk kontext. De flesta studier som kommer att presenteras är genomförda i USA. Jag kommer därför inleda med en historisk beskrivning och därefter behandla relevanta forskningsteman utifrån mina frågeställningar.
3.1 Tidig sexualitets forskning
År 1934 skrev Joseph Fishman, en fängelseinspektör i USA: ”We are living in a frank and realistic age, yet the subject of sex in prison – so provocative, so vital, so timely…is shrouded in dead silence” (s.5). Idag, 80 år senare är Fishmans uttalande fortfarande aktuellt. Intagnas sexualitet har förbigåtts av många forskare såväl som samhället. Intagnas sexualitet är en ickefråga i många avseenden och när man började studera sex i fängelser betraktades intagnas sexualitet som något perverst och avvikande. Otis (1913) skrev en artikel om frivilligt samkönat sex mellan vita och svarta kvinnor, med titeln ”En perversion inte vanligen
15 noterad”. Tidiga studier belyser problem så som sexuella övergrepp och våldtäkt mellan intagna män på fängelser, andra belyser frivilliga samkönade sexuella relationer ofta fokuserade på kvinnliga intagna (Koscheski, Hensley, Wright, & Tewksbury, 2002).
Under första delen av 1900-talet studerades även sexuella hierarkier i fängelser, med fokus på offer- och förövare roller bland interner. Sykes (1958) fann tre kategorier av sociala roller på fängelser. Den första bestod av maskulina, aggressiva män som tog en aktiv roll vid samkönade sexuella relationer. Dessa kallades för ”vargar eller pappor”. Intagna män i den andra och tredje kategorin spelade en passiv och/eller undergiven roll som betraktades mer feminin. Dessa kallades för tjejer, bögar eller feer. Denna kultur kan förklaras och tolkas som ett sätt för män att uppehålla ett maskulinitetsideal. Genom att ta en aktiv, aggressiv roll bevisar man sin manlighet för sig själv och andra och kan därmed också undvika att bli våldtagen av andra män. För att undgå att bli ett offer blir det nödvändigt att utsätta andra för våldtäkt. Därigenom förstärks vargarnas maskulinitet och position i den institutionella hierarkin. På så vis lyckas dessa personer även undgå stigmat att stämplas som homosexuell trots deras handlingar (Kirham, 1971, Sagarin, 1976, Sykes 1958).
3.2 Konsekvenser av ett fängelsestraff
En fängelsedom har många negativa effekter och drabbar en hel familj. Arditti (2003) menar att hela familjesystemet utsätts för stress som närmast liknar en kris när en familjemedlem blir frihetsberövad. Detta innebär ofta ett stigma för familjen, eftersom de sällan får stöd eller empati från omvärlden. Barn och kvinnor tillhör den grupp som har det svårast i vardagen på grund av situationen att ha en förälder eller partner i fängelse. Många barn drabbas på så sätt att vårdnadsansvaret och föräldrarollen tas över av mor/- farföräldrar, fastrar, syskon till den intagne etc. Förutom att anhöriga mister en person de älskar, förlorar de även en inkomstkälla. Gruppen visar ofta på högre nivåer av fattigdom, stress, ohälsa etc. Stress och social isolering är bland de mest vanliga svårigheter som uppstår. Mödrarna i familjerna uttrycker ofta en oro över barnens mående och många gånger får barnen en negativ beteendeförändring (Comfort, 2008; Condry, 2007; Christian, 2005; Comfort et al, 2005; Arditti, Lambert-Shute och Joest, 2003; Comfort, 2003; Arditti, 2002; Girshick, 1996; Fuller, 1993; Fishman, 1990; Lowenstein, 1984). Allt eftersom åren går förbi tenderar långtidsdömda intagna få allt mindre ekonomiskt stöd, färre brev och besök. Eftersom dessa personer isoleras från familj och
16 omvärld under långa perioder visar forskning att dessa relationer måste byggas om och repareras när individen ska friges (Seiter & Kadela 2003; LaVigne, 2006).
Waller & Swishers (2006) studie visade att många kvinnor upplevde att deras relationer och förtroende tagit skada när deras partner dömts till fängelsestraff (a.a). Amerikanska studier visar att mellan 15-18% av manliga och kvinnliga intagna är gifta (Jiang & Winfree 2006, Lindquist, 2000). Skilsmässa är en vanlig företeelse under fängelsetiden och det är särskilt förekommande när det gäller fängslade kvinnor (Marsh, 1983; Sack, 1977; Dodge & Pogrebin, 2001; Rivard, 2011). De som väljer att stannar kvar i en relation upplever att de har svårt att hålla kontakten med sin partner. Ofta anges svårigheter och komplikationer vid besök/träffar som i sin tur också resulterat till minskad besöksfrekvens (Carcedo, 2005; Fuller, 1993; Manzanos & Balmaseda, 2003). Att parrelationer tar slut efter fängelsedomen bekräftas även av Hairston (2001) som beskriver hur detta drabbar intagnas relationer till deras barn. Studien visade att den största anledningen till varför intagna fäder inte träffade sina barn var på grund av att modern inte ville eller tillät barnen att träffa deras far. Under 1900-talets andra hälft har forskning bland annat fokuserat på relationen mellan intagna föräldrar och deras barn samt eventuell partner. Majoriteten av dessa berör moderskap och fängelsestraff men på senare år har även faderskap lyfts upp och hamnat i större fokus (Kubrin & Stewart, 2006; La Vigne, Naser, Brooks, & Castro, 2005; Nevin & Stewart, 2005; Petersilia, 2003).
Det finns vissa kunskapsluckor där man belyser mäns situation som har en partner i fängelse. Dessa män är en dold grupp och det finns olika sätt att förklara detta. Om kvinnorna har barn, visar forskning att det är osannolikt att deras partner tar på sig rollen som vårdnadshavare (Glaze & Maruschak , 2008). Till skillnad från kvinnor är dessa män inte benägna att söka hjälp/stöd från stödgrupper eller organisationer. De går igenom situationen på egen hand, utan stöd från omgivningen, samtidigt som de stödjer deras fängslade partner (Rivard, 2011).
3.3 Besök
De flesta anstalter tillåter någon form av kontakt med omvärlden, dock råder det skillnader i vilken form och utsträckning. Regler och policyn inom anstalter har förändrats avsevärt. Besöksrestriktioner; antal besök som tillåts per vecka/månad, tidslängden på besöken etc. har enligt studier blivit mer restriktivt sedan 1971. Däremot tillåts telefonsamtal i en högre
17 utsträckning. Forskarna förklarar detta med budgetnedskärningar samt att högsta domstolen i USA har möjliggjort att fängelsedirektörer själva kan styra och reglera besökskriterier om de bedömer att det finns en säkerhetsrisk (Hoffmann, Dickinson & Dunn, 2007). Vidare visar studier att det finns stora brister i det sociala stöd som erbjuds till intagna med långa fängelsestraff (Bales & Mears, 2008; Hairston, 1989; Lindquist et al., 2004; Shivy et al., 2007; Tewksbury & DeMichele, 2005). Anstalter kritiseras ofta för att inte kunna tillgodose föräldrars och barns behov. Inom vissa anstalter avråder Kriminalvården upprätthållandet av familjerelationer genom att införa restriktioner i rådande besöksregler (Hairston, 1988; Tewksbury & DeMichele, 2005). Detta kritiseras skarpt och forskare menar att genom att ta itu med institutionella hinder mot familjerelationer kan intagnas sociala relationer och sociala stöd stärkas (Carlson & Cervera, 1991; Lanier, 1993; Tewksbury & DeMichele, 2005).
Fördelarna och de positiva effekterna av besök har det forskats om sedan 50 år tillbaka. Detta är viktigt att poängtera, eftersom institutioner som fängelser inte hade tillåtit dem om dem inte hade varit fördelaktiga. Besök har länge betraktas som ett ”program” och använts som ett sätt att kontrollera intagna och tilläts vid önskat beteende. Besök har en positiv effekt på den intagnes attityd, psykiska hälsa och beteende (Rivard, 2011). Forskning visar att besök är det bästa sättet att stärka familjerelationer. Besök skiljer sig från brev och telefonsamtal eftersom det tillåter personen att vara konkret vilket gör det lättare att upprätthålla relationer (La Vinge et al., 2005). Omständigheterna kring besöksmöjligheter varierar stort, anstalterna har svårt med bra lokaler. Det kan handla om ett möte i en öppen planlösning med fler andra personer, i ett enskilt rum, över glasruta eller i en besökslägenhet.
Möjligheten att spendera tid med någon betydelsefull är oftast en bra erfarenhet. Besökarna möter ibland oändliga barriärer. Hinder som pekas ut i studier är bland annat; långa avstånd mellan var den intagne avtjänar sitt fängelsestraff och där dennes familj bor, ogästvänliga besöksarrangemang och omgivning, dåliga besöksförhållanden, dyra samtalskostnader, byråkratin som råder och hur besökaren (familjemedlem/vän) behandlas av kriminalvårdare (Tewksbury & DeMichele, 2005). För vissa anhöriga inkluderar det även finansiella begränsningar, inkonsekventa fängelseregler, svårigheter med barn och svårigheter att uttrycka intimitet (Comfort, 2008; Condry, 2007; Christian, 2005;Comfort et al, 2005; Comfort, 2003; Arditti, 2003; Girshick, 1996; Fuller, 1993; Fishman, 1990; Lowenstein, 1984).
18 Girchick (1996) och Christian (2005) fann att ett genomsnittligt besök kan kosta mellan 80-200 dollar per resa för en besökare. Denna kostnad är främst knuten till rese och boendekostnader. Om ens partner bor nära fängelset minskar kostnaden då man slipper köra långa sträckor och behöver inte övernatta på hotell eller dylikt. I vissa stater finns det organisationer som erbjuder transport till fängelset. Några av dessa resor är över natten, avgår på kvällen och anländer till fängelset tidigt nästa morgon. Även om det är ett billigare alternativ är dessa biljetter dyra för människor som har låg inkomst eller lever under fattigdomsnivå (Arditti, Lambert-Shute & Joest, 2003). Vid ankomst finns det ingen garanti för att besökaren kommer tillåtas in. Det finns regelverk som följs på olika sätt beroende på tjänstemän. Vidare framkommer det att anhöriga sällan får information om att besöksregler har ändrats, utan får kännedom om detta när de avvisas vid besök (Comfort, 2008; Comfort et al, 2005;. Girshick, 1996; Fishman, 1990).
Hairstons (1998) studie belyser att besöksregler på anstalter påverkar vissa parrelationer i och med att majoriteten av fängelserna endast tillåter besök från en flickvän eller fru. Det uppstår ofta problem om individen inte har en pågående relation med modern till sitt barn och har personen har en ny pågående relation med en annan partner som han önskar ta emot besök ifrån. Detta kan innebära att den intagne till exempel måste välja mellan besök från sina barn och sin flickvän. Konflikter kan även uppstå då många flickvänner inte vill att deras partners tar emot besök från sina före detta partner och vice versa (Hairston, 1998; Nurse 2001).
3.4 Äktenskapliga besök – för vem?
Äktenskapliga besök (conjugal visits) betraktas som ett radikalt undantag från traditionella besök på kriminalvårdsanstalter i USA eftersom normen typiskt sätt förbjuder fysisk kontakt och som noga övervakas av personal (Carlson & Cervera, 1991). Äktenskapliga besök möjliggör det för en intagen och hans eller hennes make/maka en grad av privatliv och skapar förutsättningar för intimitet och en sexuell relation (Champion, 2005; Cripe & Pearlman, 2005; Hensley, Rutland, & Gray-Ray, 2002; Lawson & Sivo, 1998; Wolfe, 2008). Äktenskapliga besök kan i bästa fall innebära övernattning som vanligtvis förekommer i husvagn, privat rum alternativt en besökslägenhet i fängelset (Cripe, 1997). Cripe och Pearlman (2005) visar i deras forskning att det inte räcker att de intagna är gifta för att få besöken godkända. Dessa besöksmöjligheter anses vara ett privilegium och inte en rättighet enligt Amerikansk grundlag, vilket innebär att besöken godkänns efter bedömning av en
19 fångvakt/ kriminalvårdare, chef eller föreståndare (se Doe mot Coughlin, 1986). En intagen kan nekas äktenskapliga besök av en rad olika anledningar. Till exempel att personen underlåter att tillhandahålla bevis på att vara gift (samboskap ger oftast inte samma rättigheter), att personen döms till en högre säkerhetsanstalt, har dåligt uppförande/beteende, eller om personen brutit mot några fängelseregler de senaste sex månaderna (Hensley, Rutland , & Gray-Ray, 2000a, 2000b).
Intagna som vanligtvis är helt uteslutna från äktenskapliga besök är de som är i ”death row” (dödscell), sexualförbrytare, de som avtjänar livstids fänglese utan möjlighet till villkorlig frigivning samt de personer som har begått våldsbrott mot barn och familjemedlemmar (McKinley, 2007; Medellin,1992). Besökande makar ska uppfylla en rad kriterier innan de godkänns för besök. Bland annat görs en kontroll i belastningsregister. Båda parter kan utsättas för en kroppsvistering innan och efter besöket för att säkerställa att inget smugglas in eller ut från kriminalvårdsanstalten (Kanaboshi & Anderson 2011).
Tjänstemän som tillåter äktenskapliga besök hävdar att genom att tillåta gifta interner ha legitim sexuell intimitet med sin partner, uppfylls ett trefaldigt syfte. Först skyddar det äktenskapsinstitutionen, det främjar den disciplin och hjälper till att rehabilitera den intagne samt för att minska ”homosexuella handlingar” och övergrepp inom fängelset (Hensley et al.,2008; Wolfe 2009). Vidare påtalar bland annat Carlson & Cervera (1991) betydelsen av äktenskapliga besök för att minska det höga skilsmässoantalet.
Mycket forskning visar att genom att möjliggöra det för intagna att ha besök av make/maka och familj främjar alla inblandade parter. Genom att tillåta dessa besök och skapa en optimistisk tro om att man kan behålla sin respektive partner eller familj, är intagna mer benägna att visa ett gott uppförande, disciplin och minskar risken för återfallsbrott efter frigivning på grund av stöd av partner och familj. Vidare skapar övernattningsbesök en känsla av närhet och intimitet för familjer och par (Carlson & Cervera 1991). En annan aspekt är att dessa särskilda besöksprogram bekräftar för berörda parter att alla ”lever och mår bra” (Casey-Acevedo & Brown, 2002). Lawson och Sivo (1998) finner dessutom att personer som får äktenskapliga besök uppger att de känner mindre rädsla för att bli avvisade från sin familj. Carlson och Cervera (1991) rapporterar att intagna med barn uppvisar ofta skam, frustration och hjälplöshet som leder till dysfunktionella beteenden som sträcker sig från slagsmål, överträdelser av regler, till depression och självmord. Äktenskapliga besök anses därför vara
20 fördelaktigt för alla berörda parter; den intagne, make/maka, barn, andra fångar och fängelset. Wyatt (2006) hävdar att dessa besök även minskar våld, såsom fysiska och sexuella övergrepp. Hans forskning visar på en märkbar effekt där våld mellan intagna kan förebyggas.
Medan olika källor nämner fördelarna med äktenskapliga besök, finns det också motsvarande motargument. Bland annat att de skapar avundsjuka bland ogifta interner som inte får delta eller ges samma möjlighet till programmen, att det ökar risken för smuggling av olika föremål, ökar spridning av sexuellt överförbara sjukdomar som hiv/aids samt att de leder till graviditeter som kan leda till ökat behov av socialbidrag (Hensley et al., 2002; Machipisa, 1998; Wilkinson, 2003).
Wolf (2008) beskriver att i motsats till rådande populära föreställningar i samhället, är det kännetecknande värdet av äktenskapliga besök inte möjligheten till samlag utan snarare möjligheten och värdet i att tillbringa tid med sin livspartner. Besöken benämns även som "familjebesök" av vissa fängelsesystem som tillåter dem. Wyatt (2009) förklarar att begreppet ”äktenskapliga" åsyftar på de erkända rättigheterna gifta par har i samhället och att rätten till ett samliv/sexliv är en del av dessa rättigheter. Äktenskapliga rättigheter innefattar rätten för par att umgås tillsammans, bygga ett hem och njuta av alla förmåner av en mellanmänsklig relation tillsammans. Därmed menar Wyatt även att äktenskapliga besök främjar relationer och är en avgörande komponent i ”rehabiliteringsprocessen” för intagna.
Ett fåtal delstater tillåter äktenskapliga besök bland heterosexuella par: Kalifornien, Connecticut, New Mexico, New York, Georgia, Minnesota, South Carolina, Washington, och Mississippi (McKinley, 2007; Wolfe, 2008). Av dessa erkänns samkönade äktenskap i en tredjedel av staterna fram till 2013. (Se länk 1,2; Wolfe, 2009). Forskning i USA visar på att HBTQ personer diskrimineras eftersom de inte har samma möjligheter till äktenskapliga besök som heterosexuella par (Kanaboshi & Anderson 2011).
I Spanien finns anstalter där kontakt och relationer tillåts mellan manliga och kvinnliga intagna, vilket är unikt jämfört med andra länder i Europa. Även om vissa fängelser har avdelningar för män och kvinnor är de könssegregerade och tillåter ingen kontakt mellan manliga och kvinnliga interner. I Spanien däremot, bedöms kontakten och möjliga relationer mellan grupperna som fördelaktig för de individernas interpersonella, mellanmänskliga och psykologiska tillstånd. (Carcedo, Perlman, López & Orgaz, 2012).
21 I en kvalitativ studie intervjuades 70 manliga och 70 kvinnliga intagna. Carcedo et al., (2011) noterade tre grupper, den första inkluderade intagna som hade en partner på utsidan, den andra inkluderade intagna med en partner i samma fängelse, och den sista var intagna utan en partner. Resultat visade att de personer som hade ett parförhållande med någon i samma fängelse upplevde lägst ensamhet samt högsta nivå av sexuell tillfredställelse, god livskalitet, välbefinnande och upplevd hälsa jämfört med de andra grupperna. Den sistnämnda gruppen angav hög nivå av social ensamhet, avsaknad av lägre sexuell tillfredställelse samt lägre upplevd livskvalitet. Vidare konstaterades att samspelet mellan sexuell tillfredställelse och romantisk partner var signifikant (Carcedo et al., 2011). Försämringen av intagnas psykiska hälsa på grund av brist på sexuell tillfredsställelse har tidigare föreslagits beträffande manliga interner (Lacombe, 1997; Levenson, 1983; Linville, 1981), kvinnliga interner (Pardue, Arrigo, & Murphy, 2011), och båda könen (Carcedo et al, 2008;.. Carcedo et al, 2012).
3.5. Familjens roll och betydelse
En stor mängd samhällsvetenskaplig forskning har visat att under personliga kriser (t.ex. skilsmässa, dödsfall och allvarliga sjukdomar etc) är familjemedlemmar fruktbara källor till psykologiskt, materiellt och ekonomiskt stöd (Cattell, 2001; Umberson, 1987; Wellman & Wortley , 1990). Kriminologisk forskning finner att vid frigivning från fängelset, förlitar sig före detta intagna ofta på föräldrar, morföräldrar, syskon, mostrar och farbröder etc. Familjemedlemmar representera kärnan av deras sociala nätverk (Malik Kane & Visher, 2008; Shapiro & Schwartz, 2001). Trots olika hinder under perioden som en person är fängslad, är anhöriga benägna att hjälpa den tidigare intagne att hitta jobb eller bostad. 80 % av alla tidigare intagna bor med någon familjemedlem vid frigivning (Nelson, Dees, & Allen 1999; LaVigne 2006).
I en studie av Visher & Courtney (2006) intervjuades män om livet efter frihetsberövande i fängelse, de angav att det stöd de fått från familjen som den viktigaste faktorn som höll dem från att återvända till kriminalitet. Detta bekräftas i andra studier där man bland annat finner att före detta intagna som har nära relation till sin familj uppgav högre nivåer av optimism, framtidstro och en ovilja att engagera sig kriminellt beteende (Dees, & Allen, 1999; Burnett, 2004; Maruna, 2001; Nelson). Laub och Sampson s (2003) forskning visade att det emotionella stödet som erbjudits av familjemedlemmar, inklusive makar, barn och svärföräldrar, var grundläggande för deras eventuella framgång i ett liv utan brott. Laub och
22 Sampson (2003) konstaterar och anmärkte ett fynd; "för vissa män [de som hade avstått från nya brott], innebar hustrun en av de första personerna som tog hand om och brydde sig om dem”. Befintlig forskning tyder på att intima band skapar ett emotionellt stöd. Detta stöd minskar ”impulsen” att begå brott på flera sätt. Relationerna skapar emotionella resurser hos individen för att klara de stressiga utmaningarna vid återinträde i samhället (Agnew, 2005; Glaser, 1964). En studie av Bales och Mears (2008) fann att intagna som besöktes i fängelset hade lägre risk att begå återfallsbrott och dessa effekter var tydliga när besökarna var familjemedlemmar. Vidare finns forskning som tyder på att intagna som får föräldrastöd löper mindre risk för återfallsbrott och har ökad motivation att hitta arbete vid frigivning (Lye, 1996).
Berg, & Huebner (2011) undersöker i deras studie hypotesen, huruvida före detta intagna med goda sociala band som med förser dem med jobb/anställning, påverkar återfallsrisken. Resultatet visar på ett positivt samband mellan socialt nätverk/goda relationer med anhöriga och arbete samt minskad risk för återfallsbrott. Dessa personer var dessutom mer benägna att behålla sin anställning vid uppföljning av undersökningen. Andra teoretiker hävdar att familjebanden ligger till grund för ”skam- processen” och att familjemedlemmar tar på en vårdande roll i processen vid social återanpassning (Braithwaite, 1989).
3.6. Sammanfattning
De huvudsakliga slutsatserna i internationell forskning påvisar att intagna på fängelser som har god kontakt med sin familj löper mindre risk för återfall eller missköta permissioner samt har bättre förutsättningar att återanpassas till samhället (Harrison, 1997; Solangel, 2006; Eddy mfl, 2008). En fängelsedom har många negativa effekter och drabbar hela familjen. Frihetsberövade så väl som deras hela familjer utsätts för stress som närmast liknar en kris när en familjemedlem blir fängslad. Detta innebär ett stigma för familjen, eftersom de sällan får stöd eller empati från omvärlden. Anhörigas hälsa påverkas negativt. Stress och social isolering är bland de mest vanliga svårigheter som uppstår (Arditti, 2003). Vidare visar flera studier att det finns stora brister i det sociala stöd som erbjuds till intagna med långa fängelsestraff (Bales & Mears, 2008; Hairston, 1989; Lindquist et al., 2004; Shivy et al., 2007; Tewksbury & DeMichele, 2005).
23 Flera hinder för att upprätthålla och bibehålla familjerelationer pekas ut, bland annat; långa avstånd, ogästvänliga besöksarrangemang och omgivning, dyra samtalskostnader, byråkratin som råder och hur besökaren behandlas av kriminalvårdare (Tewksbury & DeMichele, 2005). Vidare visar forskning att många relationer tar slut under fängelsetiden på grund av rådande omständigheter (Marsh, 1983; Sack, 1977, Dodge & Pogrebin, 2001).
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt ska jag belysa de teorier som jag kommer att använda. Det är svårt att diskutera såväl socialt arbete som sexualitet utan att beröra maktaspekten. Jag kommer att utgå från Michel Foucaults teorier om makt och sexualitet samt John H. Gagnon och William Simon sexuella script-teori.
4.1. Foucaults teorier om makt och institutioner
I den här delen kommer jag förklara begreppet makt utifrån Michel Foucault (1975). Jag kommer presentera en beskrivning av hur man kan utläsa makt i samhällsstrukturen samt hur makt kan skapas inom institutioner. Jag kommer använda mig av begreppet makt för att förklara hur de intagnas ställning i samhället ser ut.
Foucault (2002) menar att makt inte är en institution och inte en struktur. Makt är närvarande överallt och är ett styrkeförhållande mellan krafter som kämpar i en maktrelation. Enligt Foucault verkar makt på alla samhällsnivåer, både underifrån och uppifrån. En kraft kan inte existera ensam utan bara i förhållande till andra krafter. Den riktas både mot den som dominerar och dem som domineras. Foucault menar att makten är en central del i alla relationer människor emellan, makten skapas och förändras (Bergström & Boréus 2005). Därmed kan man med makt skapa motstånd och konflikt i samhället (Meeuwisse, Sunesson & Swärd 2006). All typ av makt grundar sig på att det finns en form av disciplin. Foucault (1975) menar att disciplin är en form av maktutövning. Disciplin används som en teknik för att kontrollera människor och återfinns i sammanhang där det är möjligt att kontrollera lägre nivåer i samhället. Denna disciplinform utgjorde grunden till att man började övervaka medborgarna i samhället på olika plan. Uppbyggnaden av hierarkisk övervakning kan utläsas inom områden som institutioner, sjukhus och fängelser. Den disciplin som finns inom anstalter speglar en form av kontroll. Övervakningen blir ett medel för att uppnå makt och
24 leder till att man har kontroll över andra. Makten är inte kopplad till enskilda personer utan finns snarare överallt inom systemet, makten kan vara diskret på så sätt att den ständigt finns utan att man tänker på det. Inom system som är disciplinära återfinns olika strafformer som uppvisar vad som är rätt och fel. Den övervakande hierarkiska metoden gör det möjligt att klassificera ”det normala” och det ”avvikande” som medför att regler skapas för vad som är accepterat inom en hierarkisk bestämd rangordning. Dessa former av normer gör det möjligt att identifiera avvikanden. Formen av övervakning och normalisering gör det möjligt att bedöma, straffa och differera människor (Foucault 1975, 2002).
4.2. Foucault om sexualitetens historia
I Sexualitetens historia, utforskar Foucault hur sexualiteten har uppkommit och hur den via regleringar, lagar och förbud har påverkat människans syn på sin egen identitet, samt hur den tvingande ramen för sexualitet nuförtiden snarare verkar genom diverse normaliserings-processer och samhälleliga institutioner, än via ovan nämnda juridiska begränsningar. Jag koncentrerar mig främst på den första volymen (av tre) ur Sexualitetens historia: Viljan att
veta (1976) där Foucault resonerar kring den historiskt skapade relationen mellan makten och
talet om könet. Foucault presenterar en historisk tillbakablick på hur sexualiteten på 1800-talet genomgick en prydinriktad förändring, sexualiteten ”flyttade inomhus” och konfiskerades av den äktenskapliga familjen.Sexualiteten skulle endast verka i samband med fortplantning mellan makar: ”Kring könet råder tystnad” (Foucault, 2002, 1976). Det var vid denna tidpunkt som de riktlinjer angående den ”korrekta” sexualiteten, så som vi känner den idag, började ta form. Det gifta och barnalstrande paret kom att bestämma normer och reglerna för sexualiteten. ”Det slår igenom som förebild, ställer upp normer, sitter inne med sanningen, och bevarar rätten att tala eller hemligstämpla.” De ofruktsamma förbindelserna som inte har avsikten att följa det äktenskapliga idealet marginaliseras.
Som Foucault uttrycker: ”Vad övrigt är, får hålla sig i skymundan.”
Men: ”om det ofruktsamma sticker upp och visar sig för mycket, klassas det som onormalt; det får ställning som sådant och bestraffas. Det som inte är inpassat i fortplantningen eller helgat av den, har ingen hemortsrätt längre. Ingen stämma heller. På samma gång förjagat, förnekat och tystat. Det är inte bara så att det inte existerar, utan det får inte existera och man skall nog se till att få bort det så snart det dyker upp.”
25 Enligt Foucault förändrades den allmänna synen på sexualitet, vilket även ledde till att språket om sex och sexualitet kom att förändras – och tabubeläggas:
”Förtrycket fungerade som en befallning om tystnad, ett hävdande av icke-existens, och därmed också som ett fastställande: om allt detta finns ingenting att säga, ingenting att förstå, ingenting att veta.”
Vidare menar Foucault att sexualitet inte kan förstås som en naturlig medfödd, inneboende egenskap hos människan, utan snarare att sexualitet är socialt konstruerat. Detta innebär enligt Foucault att faktorer så som historia, erfarenhet och kultur utgör sexualitetens grund, snarare än biologiska eller reproduktiva funktioner. Foucault lägger stor vikt vid att fokusera på det inflytande som institutioner och diskurser utövar på sexualiteten samt hur olika diskurser ligger bakom skapandet av sexualitet; dess godkända, praktiker samt gränser.
4.3. Sexuella skript
Sexuella skript är ett begrepp som John H. Gagnon och William Simon (2005) har myntat, med vilket de menar:
”Script are involved in learning the meaning of internal states, organizing the sequences of specifically sexual acts, decoding novel situations, setting the limits on sexual responses, and linking meanings from nonsexual aspects of life to specifically sexual experience” (Gagnon & Simon, 2005,s. 13).
Sexuella skript kan beskrivas som internaliserade samhälleliga konventioner eller scheman som får oss att tänka och handla på ett visst sätt när det gäller sexuell praktik. De består av intrapsykiska, interpersonella och kulturella skript som flätas samman likt en tretvinnad tråd. Gagnon & Simon (2005) menar att sexualiteten är socialt konstruerad och påverkas av samhälleliga normer, kontext så väl som kultur. Skripten fungerar som ett manus som styr sexualitetens när, hur, var, med vem och varför. Det kulturella skriptet handlar om gemensamma regler, förväntningar, normer och moral i den kultur och samhälle som individen befinner sig i. Interpersonella skript handlar om relationer mellan individer och hur dessa formas. De intrapsykiska skripten handlar om individens egna sexuella scheman kring sexuell lust, preferenser, tändningsmönster, sexuella läggning och identitet (Gagnon & Simon, 1986).
26
5. Metod
I följande kapitel kommer jag redogöra för hur studien har genomförts. Under nedanstående underrubriker kommer jag att diskutera val av metod, tillvägagångssätt vid urval, insamling, bearbetning och analys av mitt material. Jag kommer också att diskutera några av de metodologiska och etiska aspekter som jag har funderat över under arbetets gång.
5.1. Metodval
Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod eftersom syftet med studien är att upptäcka och beskriva hur långtidsdömda män upplever att deras sexualitet påverkats av ett fängelsestraff, vilka förutsättningar som finns för dem att påbörja en relation eller upprätthålla en pågående parrelationer när de är intagna på anstalter, samt beskriva hur de upplever att Kriminalvården arbetar med frågor som berör intagnas parrelationer, sexualitet och sexuella hälsa. Den kvalitativa forskningen kännetecknas av att forskaren pratar med ett fåtal individer för att försöka förstå deras subjektiva upplevelser utifrån deras egna meningsbeskrivningar (Larsson, 2005). Genom denna forskningsmetod kan jag få del av informanternas beskrivningar, deras livsvärld samt tolkning av dess innebörd (Kvale, 2007). Den kvalitativa forskningsintervjun är en lämplig metod eftersom informanternas erfarenheter och kunskaper om problematiken lyfts fram och de får en möjlighet att själva presentera sina erfarenheter och vad de själva upplevde som centralt och av vikt att berätta (Johansson, 2005). Genom vald metod vill jag presentera informanternas berättelser och lämna tolkningsutrymme för läsaren. Den kvalitativa forskningsintervjun ska vara ett samspel mellan två människor där ett utbyte av uppfattningar sker. Den har inte som mål att kvantifiera resultatet, utan att genom intervjun få skildringar där den intervjuade med egna ord får beskriva upplevelser, känslor mm (Kvale, 2007). Eftersom syftet med mitt examensarbete är att med hjälp av intervjuer kunna tolka och förstå och inte förklara situationer anser jag att den kvalitativa metoden är bäst lämpad för att besvara examensarbetets syfte.
5.2. Semistrukturerade intervjuer
Intervjuerna utfördes individuellt och är halvstrukturerade/semistrukturerade. Detta innebär att jag har använt mig utav färdigformulerade frågor. Frågorna ställs därefter i den ordning man anser de passar bäst in efter den specifika situationen. Jag anser att detta är ett lämpligt tillvägagångssätt då intervjun får ett bättre flyt, samt att det lämnar utrymme för den
27 intervjuade att själv kunna ta upp andra viktiga synpunkter som jag kanske inte tänkt på från början och att man därefter kan ställa lämpliga följdfrågor. På så sätt är intervjuaren flexibel. (Hartman, 2004). Följdfrågorna har oftast syftat till att utveckla svaret på en besvarad fråga eller ge en utförligare förklaring till något som var otydligt. Jag försökte sträva efter att inte styras för mycket av frågorna utan låta samtalet flyta på lite friare så att informanterna kunde ta upp saker som de ansåg var viktiga (Merriam, 1994).
5.3. Urval
Tidsbegränsningen för studien har varit en faktor som lett till mitt urval. I början av mitt arbete gav jag nästan upp med anledning av alla hinder jag stötte på vägen. Kriminalvården är en ganska sluten myndighet av olika skäl och är restriktiva till vilken forskning som får bedrivas inom organisationen. Jag ringde runt till anstalter runt om i landet under våren och sommaren 2014 för att förhöra mig kring hur jag skulle gå till väga för att få min studie godkänd. Det visade sig vara svårare än jag hade föreställt mig. I de flesta fall hänvisades jag till Kriminalvårdens vetenskapliga råd. Eftersom det hade varit en omständlig process fick jag hjälp av min handledare att tänka om i tillvägagångssättet gällande urval. Jag tog kontakt med frivilligorganisationer, främst KRIS, kriminellas revansch i samhället och presenterade min studie för tidigare intagna och anhöriga. Jag presenterade även min forskningsidé för mitt sociala nätverk i hopp om att få tag i intervjupersoner som ville ställa upp. Vid denna tidpunkt hade jag börjat ge upp tanken om att jag ville intervjua långtidsdömda som avtjänar ett pågående fängelsestraff och tänkte att det vore intressant att få en variation i urvalet. Vidare tänkte jag att sannolikheten att intervjua personer som satt på en sluten anstalt var ganska liten eftersom det krävde ett tillstånd från Kriminalvården. Likväl blev det så att jag ganska omgående fick kontakt med intervjupersoner via deras anhöriga och sociala nätverk.
Intervjupersonerna är sju långtidsdömda män i åldrarna 29 till 55 år. Fyra av intervjuperson är dömda för första gången. Intervjupersonerna kommer både från stad och landsbygd, och från olika socioekonomisk bakgrund. Samtliga intervjupersoner avtjänar sina fängelsestraff på en anstalt med säkerhetsklass 1. Detta innebär den högsta säkerhetsklassen. Enligt Kriminalvården är dessa anstalter utrustade för att klara de mest riskfyllda intagna.
28
5.4. Genomförande, bearbetning och analysförfarandet
Som redan nämnt ovan har jag intervjuat totalt sju personer. Jag har inte behövt ansöka om någon form av tillstånd av Kriminalvården eftersom personerna som deltagit i studien själva anmält intresse. Fem av intervjuerna har skett per telefon hemma hos personernas anhöriga eller vänner. Dessa personer har beviljat telefontillstånd och jag har därmed åkt hem till dessa personer för att prata med mina informanter. Alternativet hade varit att jag eller den intagne skulle ansöka om ett särskilt telefontillstånd för deltagande i studien men på grund av tidsaspekter och personens anonymitet fanns det vinster med tillvägagångssättet. Två av personerna har jag träffat face-to-face under deras permission. En av intervjupersonerna fick kännedom och information av en medintagen på en avdelning och ville också ställa upp på intervju. Jag kontaktades av den föregående intervjupersonens vän/anhörig och bokade en tid för intervju med personen.
Intervjuerna varade mellan 60-90 minuter och genomfördes med några dagars mellanrum för att kunna få tid till reflektion, eftertanke och analys (Patel, Davidsson, 2003). De flesta intervjuerna har skett i Skåne men jag har även rest till Stockholm- och Göteborgsregionen. Samtliga intervjuer har spelats in på mobilen och därefter transkriberats och kodats. Jag har sedan lyssnat på inspelningarna och läst materialet flera gånger för att få en överblick över återkommande teman. Jag har därefter tematiserat materialet utifrån berättelserna samt utifrån studiens syfte och frågeställningar. Parallellt med analysarbetet har jag läst artiklar inom forskningsområdet.
5.5. Validitet och reliabilitet i min studie
Inom vetenskaplig forskning används begrepp som reliabilitet och validitet för att testa forskningsresultat och genomförande (Kvale, 1997). Reliabilitet och validitet har olika innebörder och uppfattas på olika sätt beroende på forskningsansats (Bryman, 2011). Viss kritik förs mot kvalitativa metoder av kvantitativt inriktade forskare, som menar att de bygger på subjektiva uppfattningar och upplevelser samt att informanten kan påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor. För att höja reliabiliteten i kvalitativa studier är det viktigt för intervjuaren att inte ställa ledande frågor eller uppträda på ett ledande sätt genom kroppsspråk etc. (Kvale, 1997). Detta har jag försökt säkra genom intervjuns utformning med semistrukturerade frågor som tillåter informanten tala fritt, samt genom att ställa följdfrågor för att tillförsäkra att svaret uppfattas korrekt. För att öka undersökningens tillförlitlighet har
29 intervjutillfällena spelats in och därefter transkriberats ordagrant för att på bästa sätt kunna skildra informantens beskrivning tydligt. Informanterna gavs möjlighet att ta del av och läsa den transkriberade intervjun, vilket också bidrar till ett sätt att öka reliabiliteten. Två av informanterna ville läsa igenom materialet, vilket de fick (Flick 2009). Intervjucitat är ett annat sätt att öka reliabiliteten, eftersom läsaren själv får möjlighet att tolka informantens svar. Validiteten handlar om giltigheten i informanternas svar på de frågor som ställs. Jag har intervjuat personer som har varit relevanta för studien och eftersom det är subjektiva upplevelser och synsätt som är intressanta för undersökningen är det meningslöst att diskutera i termer av sanning eller lögn.
5.6. Etiska överväganden och forskarens roll
En viktig etisk aspekt i denna studie är frågor om människors sexualitet kan upplevas som ett särskilt känslig och tabubelagt ämne. Min naiva föreställning med de förkunskaper jag har i dagsläget är att dessa personer har en begränsad möjlighet till sexuella möten och har på grund av deras situation svårigheter att upprätthålla eller påbörja intima parrelationer. Tankar kring utsatthet och stigma har dykt upp samt vad det skulle kunna innebära för informanterna, att faktiskt komma till tals och berätta om sin situation och hur den upplevs av den enskilde individen som berättar. Eliasson (1995) menar att man ska skapa möjligheter för de människor som har en försvagad position att få tillfällen och rätten att tala. Detta anser jag är en viktig del att beakta, det är svårt att förutsäga eller veta vilka etiska dilemman som kan uppstå under studiens gång.
Att delta i undersökningen var helt frivilligt och personerna som valt att delta i studien har gjort det på egen hand. Varje deltagare kunde välja att avbryta sin medverkan när de önskade, utan att behöva förklara sina skäl till detta, även efter genomförd studie. En central utgångspunkt i de etiska aspekterna har varit informerat samtycke. Informanterna fick ett informationsbrev där syftet med studien framgick, hur undersökningen är upplagd samt hur jag kunde säkra konfidentialiteten för informanterna (Kvale, 2007). Vid intervjutillfället samtyckte samtliga informanter till inspelning av intervjun. Vidare informerades samtliga informanter om att materialet inte skulle användas till något annat sammanhang än att besvara syftet med studien. Intervjumaterialet har förvarats så att endast jag har haft tillgång till det (Bell, 2006). Informanterna fick även information om avidentifiering av personuppgifter och annan känslig information som kan röja deras identitet. Enligt Denscombe (2004) innebär det
30 att de inte ska kunna identifieras via den tryckta rapporten. Alla som deltagit i studien har fått ett alias, andra detaljer som bostadsort, namn på personer eller städer där olika händelser skett har tagits bort eller ändrats i materialet för att på ett ytterligare sätt försöka garantera anonymitet. För att garantera anonymisering av informanterna, samt att intervjuerna behandlades konfidentiellt hölls intervjumaterialet otillgängligt för andra personer. Efter studiens slut kommer ljudfilerna att kasseras. För att kunna vara tillgänglig under arbetets gång har jag gett ut kontaktuppgifter för eventuella frågor eller information. Studien är godkänd av Malmö högskolas Etikkommitté.
Materialet i studien är unikt av olika skäl, dels på grund av ämnets känslighet, det rör sexualitet, att intervjupersonerna sitter i fängelse, att de alla avtjänar långa straff samt att det är svårt att få en intervju till stånd via Kriminalvården. Med hänsyn till ämnet, att det är särskilt känsligt samt att det för vissa personer kan vara svårt att diskutera öppet, anser jag att det har varit en fördel att de flesta intervjuer har skett per telefon. Jag upplevde en subjektiv skillnad på intervjuerna som genomfördes per telefon och dem som genomfördes vid personligt möte. Telefonintervjuerna var längre och intervjupersonerna talade mer öppet och fritt om deras upplevelser, känslor och erfarenheter kring deras sexualitet. Detta tror jag beror på att personerna är anonyma för mig och jag för dem på ett annorlunda sätt än om vi hade suttit i samtalsrum. Att de är anonyma för mig, anser jag har en stor betydelse i studien. Jag vill hävda att materialet är ärligare av den anledningen. En annan aspekt som jag har funderat på under studiens gång är att samtliga intervjupersoner själva har anmält intresse. Detta anser jag visar att det finns ett behov och önskan hos personerna att få prata om deras upplevelser samt synliggöra frågan.
31
6. Empiri och analys
Här kommer det empiriska intervjumaterialet tolkas och sammanställas enligt följande, först kommer kort bakgrundsfakta om informanterna att redovisas, därefter är intervjumaterialet indelat i fem teman och tolkas utifrån valda teorier samt tidigare forskning. Berättelserna återges både som citat och löpande i texten. När jag skriver ”X” i citatet har jag utelämnat något ord, och när jag skriver ”…//…” har jag utelämnat några meningar.
6.1. Intervjupersonerna och deras bakgrund
Det empiriska materialet i denna studie bygger på sju individuella intervjuer med personer som är intagna på svenska fängelser. Samtliga intervjupersoner avtjänar sitt nuvarande fängelsestraff på en anstalt med säkerhetsklass 1. Detta innebär den högsta säkerhetsklassen. Enligt Kriminalvården är dessa anstalter utrustade för att klara de mest riskfyllda intagna. Anstalterna Hall, Kumla och Saltvik har även så kallade säkerhetsavdelningar som är speciellt anpassade för klienter som de bedömer ha en särskilt hög risk för rymning eller fritagning. Intervjupersonerna är män i åldrarna 29 till 55 år och avtjänar längre fängelsestraff. Fyra av intervjuperson är dömda för första gången. Intervjupersonerna kommer både från stad och landsbygd, och från olika socioekonomisk bakgrund. Fyra intervjupersoner uppgav att de hade en pågående relation och var förälder.
Ali är 29 år och avtjänar ett sexårigt fängelsestraff. Han har suttit på anstalten i tre år. Ali
berättar att han har en flickvän och är småbarnsförälder. Flickvännen har flyttat utomlands för att få hjälp/stöd av hennes mor att ta hand om barnet.
Leonard är 29 år och berättar att han avtjänar ett tio års fängelsestraff, när han blir anhållen är
han 26 år gammal och har en pågående relation och de bor tillsammans. Relationen tar snabbt slut när Leonard blir häktad. Har en pågående relation med en annan kvinna. Leonard har fyra år kvar av sitt straff.
Max är 38 år gammal, är gift och har barn. Max blev dömd för sitt första brott som 17 åring
och har avtjänat 18 år i ”effektiv tid”. Han har två år kvar av sitt nuvarande fängelsestraff.
Jack är 37 år och avtjänar ett 14 års fängelsestraff, är småbarnsförälder och skild sedan två år
tillbaka. Har avtjänat sex år av straffet.
Abel är 36 år och avtjänar ett 15 årigt straff. Har ingen pågående relation vid intervjutillfället,
inga barn. Har avtjänat fem år av straffet.
