Patienters upplevelser av daglig egenvård vid
hjärtsvikt
- En litteraturöversikt
Huvudområde: Omvårdnad
Författare: Emma Holtryd, Aisha Hussein & Nimmra Qazi Handledare: Dan Malm
Sammanfattning
Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta
hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade
känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras
förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist.
Nyckelord: Dagligt liv, egenvård, kronisk hjärtsvikt, kvalitativ metod, Orems egenvårdsteori
Summary
Patients' experiences of daily self-care in heart failure
Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform care. Proper care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients
experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017). Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.
Keywords: Chronic heart failure, daily life, qualitative method, self-care, Self-care deficit nursing theory
INLEDNING ... 1
BAKGRUND... 1
HJÄRTSVIKT ... 1
SYMTOM VID HJÄRTSVIKT ... 2
BEHANDLING ... 3
STÖD I DAGLIGT LIV ... 4
SAMSPEL MELLAN PATIENTER OCH SJUKSKÖTERSKOR ... 4
OREMS EGENVÅRDSTEORI... 5
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ...6
MATERIAL OCH METOD ...6
DESIGN... 6
URVAL OCH DATAINSAMLING ... 6
DATAANALYS... 7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 7 RESULTAT ... 8 EMOTIONELLA UTMANINGAR ... 8 FYSISKA BEGRÄNSNINGAR ... 8 STÖD GENOM EGENVÅRD ... 8 FÖRÄNDRADE KÄNSLOR ... 8
DYSPNÉ & FATIGUE ... 8
RESURSER ... 8
EMOTIONELLA UTMANINGAR ... 8
Förändrade känslor... 9
FYSISKA BEGRÄNSNINGAR ... 10
Dyspné & fatigue ... 10
STÖD GENOM EGENVÅRD ...11 Resurser ...11 DISKUSSION ... 12 METODDISKUSSION ... 12 RESULTATDISKUSSION ... 14 Emotionella utmaningar ... 14 Fysiska begränsningar ... 15 Stöd genom egenvård ... 15 SLUTSATS ... 16 KLINISKA IMPLIKATIONER ... 17 REFERENSER... 18 BILAGOR ... BILAGA 1:SÖKMATRIS FÖR RESULTATARTIKLAR ...
1
Inledning
Hjärtsvikt klassas som ett globalt hälsoproblem där cirka 23 miljoner människor i världen har drabbats av denna sjukdom under de senaste tio åren. Trots antalet drabbade av hjärtsvikt har det ännu inte uppfunnits något botemedel (Olano-Lizarraga et al., 2016). Hjärtsvikt är ett av de allvarligaste sjukdomstillstånden som ökar till följd av att antalet äldre ökar vilket leder till ökade sjukhusinläggningar (Tiller et al., 2013). Långa accelererande sjukhusinläggningar medför gradvis ökade kostnader och belastningar för samhällets ekonomi (Ziaeian & Fonarow, 2016). Psykiska och fysiska utmaningar kan förekomma i samband med hjärtsvikt vilket kan leda till egenvårdsbrist som har en negativ påverkan på hälsan (Riegel et al., 2011; While & Kiek., 2009). Känslor som rädsla och ångest inför framtiden är ständigt närvarande och kan påverka egenvården (Jeon et al., 2010). Egenvården kan
upplevas komplext då patienter har olika uppfattningar utifrån instruktionerna de får (Siabani et al., 2013). Sjuksköterskors professionella arbetsuppgift är att kunna
främja patienter med hjärtsvikt så att deras hälsa genom coaching och vägledning skapar möjlighet till minskade symtom genom förbättrad egenvård (Slyer & Ferrara, 2012.; Socialstyrelsen, 2015a). Därför anses det av värde att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt.
Bakgrund
HjärtsviktEtt friskt hjärta har förmågan att anpassa sin pumpfunktion efter kroppens olika behov vid vila, ordinärt arbete eller ansträngning (Ericson & Ericson, 2012). Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt vilket leder till att kroppen inte kan förses med den mängd syre och näring som krävs (Aldskogius & Rydqvist, 2018). Ischemisk hjärtsjukdom och högt blodtryck är de främsta orsakerna till hjärtsvikt (Aggarwal et al., 2018). Hjärtsvikt delas in i systolisk och diastolisk svikt. Vid systolisk hjärtsvikt är hjärtats vänsterkammare nedsatt vilket leder till minskad hjärtminutvolym.
Diastolisk hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga är bibehållen men hjärtats fyllnadsfas är nedsatt (Ericson & Ericson, 2012).
I samband med akut hjärtsvikt kan patienter få svår dyspné på grund av
2
och akuta åtgärder ska införas med vätskedrivande mediciner intravenöst. Vid kronisk hjärtsvikt kan symtom uppstå smygande och misstolkas som åldersbesvär vilket till slut kan försätta patienterna i akut hjärtsvikt (McMurray et al., 2012). Vid misstankar om kronisk hjärtsvikt görs utredning för att kunna ställa en tidig diagnos och erbjuda individanpassad behandling. Anamnes, sjukdomshistoria, symtombild, ultraljudskardiografi (UKG) och blodprover ingår i utredningen av hjärtsvikt (Nicholson., 2014). Blodprover tas för att analysera hormonet B-typ natriuretisk peptid, BNP. Hormonet BNP utsöndras från hjärtats kammare och har en betydande roll för kroppens vätske- och elektrolytbalans. Vid förhöjd
koncentration av BNP görs UKG - undersökningar för att säkerställa
sjukdomstillståndet. UKG används för att utreda hur hjärtat arbetar genom bland annat fyllnads- och flödesmätningar (Macheret et al., 2012).
Symtom vid hjärtsvikt
Typiska symtom vid hjärtsvikt är dyspné och fatigue (Eikeland et al., 2020). Dyspné är känslan av att inte få tillräckligt med syre, vilket skapar känslan av att konstant vara i andnöd både under vila och ansträngning (Qian et al., 2019). Hos patienter med hjärtsvikt definieras fatigue som ihållande trötthet (Evangelista et al., 2008). Utöver dyspné och fatigue är ödem ett symtom som uppstår vid hjärtsvikt (Philipsson et al, 2013). Ödem uppstår när njurarna filtrerar mindre vätska till urinen vilket leder till vätskeansamlingar i lungor och ben (Shahbazi & Asl, 2015) som kan orsaka
viktökning (Philipsson et al., 2013; Shahbazi & Asl, 2015). Vid högersidig hjärtsvikt framträder ödem främst i buken och eller benen och vid vänstersidig svikt framträder ödem i lungornas alveoler (Aldskogius & Rydqvist, 2018).
Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd som kan graderas enligt New York Heart
Association (NYHA) och ökar patienternas förståelse om deras egen förmåga att klara av aktiviteter i dagligt liv. Bedömningar görs utifrån fyra funktionsklasser (I-IV) där symtom och undersökningar av hjärtats funktion avgör vilken klass patienterna ingår i (Ekman & Wallström, 2019; McMurray et al., 2012). NYHA klass I är när inga
symtom upplevs av patienterna trots att hjärtfunktionen är nedsatt. Genom kliniska undersökningar och blodprover kan första graden av hjärtsvikt konstateras. NYHA klass II räknas till lätt hjärtsvikt där dyspné och fatigue upplevs av patienterna vid fysisk ansträngning. NYHA klass III bedöms som måttlig hjärtsvikt där dyspné och
3
fatigue förekommer vid aktiviteter i dagligt liv vilket skapar begränsningar (Ekman & Wallström, 2019; Zhu et al., 2017). NYHA klass IV bedöms som allvarlig hjärtsvikt där dyspné upplevs av patienterna redan i vila och i det stadiet är patienterna oftast sängbunden (Ekman & Wallström, 2019).
Behandling
Behandling av kronisk hjärtsvikt utförs farmakologiskt och icke farmakologiskt. Syftet med farmakologisk behandling är att lindra symtom. Det görs genom att lindra lidandet, främja hälsan, minska behovet av vårdvistelser och öka välbefinnandet. Diuretika är ett vätskedrivande och blodtryckssänkande läkemedel som används vid kronisk hjärtsvikt (Parén et al., 2018). Även ACE-hämmare är ett
blodtryckssänkande läkemedel som ingår i behandlingen av hjärtsvikt och används när blodtrycket är förhöjt (Socialstyrelsen, 2015b).
Vid icke farmakologisk behandling av hjärtsvikt är egenvården en viktig och stor komponent (Simonsen & Hasselström, 2012). Egenvård är när patienterna har
tillräckligt med kunskap för att utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder självständigt eller med stöd av familjen (Socialstyrelsen, 2020). Daglig viktkontroll, minskad salt-, och vätskekonsumtion, fysisk aktivitet, följsamhet av hälsosamkost och minskad
alkoholkonsumtion är några egenvårdåtgärder vid hjärtsvikt (Chuang et al., 2019). Regelbundna viktkontroller 2 gånger per vecka bör utföras för att patienter med hjärtsvikt ska uppmärksamma plötsliga symtomförändringar av ödem då det
resulterar till viktökning. Stora mängder av vätske- och salt intag orsakar viktökning och bör undvikas för att hålla vikten under kontroll (Mårtensson et al., 2005;
Strömberg, 2019). Fysisk aktivitet förbättrar patienternas välbefinnande och bidrar till ökad uthållighet och minskar symtom (Taylor et al., 2014). Då tappad matlust är vanligt i samband med hjärtsvikt bör mindre och näringsrika portioner
rekommenderas för att bibehålla aptiten (Strömberg, 2019) och stora mängder alkohol förvärrade hjärtsvikten vilket påverkade sömnen negativt (McMurray et al., 2012; Strömberg, 2019). När patienterna blev involverade i deras sjukdomstillstånd ökade kunskapen om deras symtom. Fördelen med att vara bekant med sina symtom var att kunna uppmärksamma avvikande tecken och uppsöka vård i god tid
4 Stöd i dagligt liv
Patienter med hjärtsvikt är i behov av stöd för att skapa självförtroende, minimera risker för komplikationer och för att kunna hantera sin egenvård. Informativt stöd är patienter i behov av för att skapa kompetens (Fivecoat et al., 2018), instrumentellt stöd är det stöd patienter är i behov av för att kunna utföra aktiviteter i dagligt liv, socialt stöd varieras mellan patienterna beroende på vad de har för relation till varandra (Chung et al., 2015) och emotionellt stöd är det stöd som skapar trygghet och lugn miljö för patienterna (Fivecoat et al., 2018). En viktig del för patienter med hjärtsvikt är stöd från familjen då de har en betydande roll vid stöttning i hantering av medicin, sjukhusbesök och förnyelse av recept. Med stöd från familjen ökar möjligheten hos patienter att uppnå positiv påverkan på hantering av egenvården (Wu et al., 2017). Familjen behöver lägga ner tid vid stöttning för att säkerställa att patienter följer sin egenvårdsplan. Patienter förlitar sig på att familjen ska hålla koll på deras hälsotillstånd. Dessa situationer kan upplevas stressfyllda för familjen men de känner att det är vad som krävs utav dem för att kunna ge stödet patienterna behöver (Kim et al., 2020).
Samspel mellan patienter och sjuksköterskor
Sjuksköterskor har sitt ansvarsområde inom omvårdnad vilket innebär att arbeta utifrån ett professionellt förhållningsätt med en humanistisk människosyn
(Lehuluante et al., 2012; SFS 2017:30). Sjuksköterskor har rollen att utbilda patienter om deras hjärtsvikt samt informera dem om varningstecken och försämringar under deras sjukdomstillstånd. De ska även eftersträva att öka patienternas
egenvårdsförmåga genom igenkänning av symtom och försämringar (Nicholson, 2014). Sjuksköterskor har skyldighet att arbeta systematiskt för att lindra lidande och förebygga ohälsa (SFS 2017:30). När patienter drabbas av hjärtsvikt påverkar det inte bara patienterna utan även andra i deras omgivning. Som sjuksköterska är det därför viktigt att se patienternas alla behov (Benzein et al., 2017). Patientlagen har i syfte att stödja patienters integritet, självbestämmande och delaktighet samt att tydliggöra och stärka patienters ställning. Lagen ger tillåtelse för anhöriga att delta i planering och genomförande av vården, om patienter visar sitt samtycke för anhörigas
5 Orems egenvårdsteori
Dorothea Elisabeth Orem var en amerikansk sjuksköterska och
omvårdnadsteoretiker som under 1970-talet forskade om vårdvetenskap. Orems egenvårdsteori fokuserar på varje patients förmåga att utföra egenvård (Orem, 2001). Orem beskriver egenvård som handlingar patienter utför till syfte av att bevara hälsa och liv. För att patienter med kronisk hjärtsvikt ska få möjlighet till att utföra
egenvård krävs balans mellan egenvårdskrav och egenvårdskapacitet. Orem beskriver egenvårdskraven som åtgärder patienter måste utföra vid givet tillfälle.
Egenvårdkapaciteten innefattar patienters inre- och yttre resurser. De inre resurserna handlar om att patienter ska lära känna sig själv och skapa motivation till att utföra egenvården. De yttre resurserna handlar om stödet patienter får och behöver från vänner och familj (Orem, 2001). Egenvård definieras som handlingar patienter utför för att ta hand om sig själv (Johnston et al., 2012). Egenvård för patienter med hjärtsvikt är en viktig del vid behandling för att skapa möjligheter till
livsstilsförändringar som gynnade patienternas välbefinnande (Strömberg, 2019). När obalans uppstår mellan egenvårdskrav och egenvårdskapacitet resulterar det i egenvårdsbrist. Egenvårdsbrist uppstår när patienterna inte har förmågan att
identifiera egenvårdskraven och därmed ingen möjlighet till att hantera sin egenvård (Orem, 2001). Egenvård för patienter med hjärtsvikt är process som utgår från att bibehålla och främja hälsan utifrån olika handlingar, som exempel
symtomövervakning och hantering av symtom. Specifik egenvård för patienter med hjärtsvikt är olika aktiviteter som har i syfte att inte försämra det nuvarande
sjukdomstillståndet vilket innefattar regelbunden hantering av mediciner,
uppmärksamma plötsliga viktförändringar samt symtomövervakning (Jaarsma et al., 2o13).
Problemformulering
Hjärtsvikt är ett av de allvarligaste sjukdomstillstånden som under de senaste åren har ökat bland befolkningen runt om i hela världen (Tiller et al., 2013). Egenvård är av betydelse för att patienter med hjärtsvikt ska bibehålla hälsa och välbefinnande (Chuang et al., 2019). Det krävs tid och energi från patienter att följa sin
behandlingsplan, hantera sina symtom och utföra daglig aktivitet (Grant et al., 2018). Tidigare studie visar dessutom att äldre patienter med hjärtsvikt har brister i sin egenvårdhantering vilket orsakar egenvårdsbrist (Vidán et al., 2019).
6
Syfte
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt.
Material och metod
DesignEn litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes för att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Genom användning av
kvalitativ metod framkom upplevelser om patienternas sjukdomstillstånd (Segesten, 2017). Ett induktivt tillvägagångssätt valdes ut till studien då det baserades på
upplevelser och erfarenheter. Utifrån de artiklar som valdes ut induceras en sannolik slutsats (Henricson & Billhult, 2017).
Urval och datainsamling
Följande inklusionskriterier valdes ut till studien; patienter över 18år med kronisk hjärtsvikt och patienters upplevelser av daglig egenvård. Exklusionskriterierna var: kvantitativa artiklar, akut hjärtsvikt och sjuksköterskors upplevelser.
Begränsningarna som gjordes i studien var artiklar publicerade mellan år 2011–2020, peer reviewed och skrivna på engelska. Ingen geografisk begränsning genomfördes i studien. De valda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån
kvalitetsgranskningsprotokollet för kvalitativa artiklar framtagen av Avdelning för Omvårdnad Hälsohögskolan i Jönköping.
I litteratursökningen användes databaserna CINAHL, MEDLINE och PSYCINFO. CINAHL innehöll vetenskapliga artiklar inom omvårdnad och hälsa (EBSCO, u.å.-a). MEDLINE innehöll vetenskapliga artiklar inom medicin, omvårdnad och tandvård (EBSCO, u.å.-b). PSYCINFO innehöll vetenskapliga artiklar inom beteendevetenskap och psykologi (EBSCO, u.å.-c). Utifrån studiens syfte valdes följande sökord: chronic heart failure, self –care, qualitative study, patient*, experience. Trunkering användes
7
vid litteratursökningen och användning av trunkering resulterade till olika böjningar av samma ord (Forsberg & Wengström, 2016).
Booleska termerna AND och OR användes i studien för att optimera sökningarna. Termen AND användes för att kombinera två sökord som resulterade till träffar på artiklar med innehåll av de valda sökorden, till exempel patient* AND self-care. Termen OR användes för att få träffar på ett av två sökord eller på båda(Östlundh, 2017). Sökningarna i databaserna resulterade 256 lästa titlar i CINAHL, 206 lästa titlar i MEDLINE och 55 lästa titlar i PSYCINFO. Till studien var 38 artiklar från CINAHL, 8 artiklar från MEDLINE och 5 artiklar från PSYCLNFO relevanta till studiens syfte. Artiklarna som valdes till litteraturöversikten presenterades i en sökmatris (Bilaga 1). Dubbletter och artiklar vars titel och abstrakt inte var relevanta till syftet valdes bort. Efter kvalitetsgranskning återstod 13 resultatsatiklar som presenterades i artikelmatrisen (Bilaga 2).
Dataanalys
Dataanalysen för litteraturöversikten analyserades enligt Fribergs (2017). I första steget läste samtliga författare igenom de valda artiklarna flertal gånger för att skapa förståelse av innehållet. Alla artiklar skrevs ut i pappersform för att skapa en
överblick över insamlat material. I andra steget analyserades resultatet från de valda artiklarna utifrån litteraturöversiktens syfte. Överstrykningspennor användes för att identifiera information som svarade på studiens syfte. I tredje steget sammanfattades resultaten från varje vald artikel vilket skapade en tydligare överblick över insamlat material. I fjärde steget studerades likheter och skillnader i artiklarna. Likheter och skillnader som upptäcktes i resultatet studerades först individuellt och sedan
gemensamt av författarna. För att försäkra att alla i gruppen delade liknande uppfattning om resultatet genomfördes en gemensam diskussion kring fynden. I femte steget var dataanalysen fullgjord och samtliga författare hade förstått helheten av litteraturöversikten om hur faktorer påverkar hantering av egenvård (Friberg, 2017).
Etiska överväganden
Vid en litteraturöversikt behövs inget etiskt godkännande däremot hade de valda artiklarna genomgått etiskt övervägande eller etisk kommitté. Deltagarna i studierna hade själva rätten att bestämma om de ville delta och det fanns möjlighet till att avbryta. Författarna hade noggrant tagit hänsyn till att deltagarna inte blev utsatta
8
för kränkningar (Kjellström, 2017). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) hade i syfte att skydda den enskilda människan och bevara respekten för människovärdet i samband med forskning. I forskningsetik skall mänskliga rättigheter, frihet, hälsa, säkerhet och den personliga integriteten bevaras med anledning att visa hänsyn till människan. För forskning kring människor i medicinskt syfte ska fokus ligga på att förstå de etiska principerna som
sammanfattades i Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2013). Författarna hade tagit hänsyn till de tre etiska principerna kring forskning på
människor som nämndes i Belmontrapporten. De tre principerna var 1) skyldighet att göra gott, 2) rättvis behandling 3) respekt för individen (Belmontrapporten, 1979). Principerna utgick från att alltid se över riskerna patienter i studierna kunde drabbas av till exempel skydda personuppgifter. Rättvis behandling innebär att ingen ska behandlas annorlunda utifrån etnicitet, religion, kön, ålder, samhällsstatus, sjukdom eller ekonomisk situation. För att se till att de etiska principerna blev uppfyllda hade alla artiklar i studien genomgått en process för etiskt godkännande. Hänsyn till tolkningsskillnader hade tagits då engelska inte var författarnas ursprungsspråk vilket kunde innebära risk för misstolkningar (Sandman & Kjellström 2018).
Författarna har arbetat som undersköterskor i vården och har viss förståelse om att patienters hantering av egenvård vid hjärtsvikt brister. Författarna har valt att inte inkludera egna erfarenheter och åsikter i litteraturöversikten.
Resultat
Resultatet presenteras genom tre huvudteman med respektive subteman:
Emotionella utmaningar
Patienter med hjärtsvikt upplevde olika typer av emotionella utmaningar (Heo et al., 2019). Utmaningarna resulterade till isolering på grund av förändrad livssituation
Emotionella utmaningar Fysiska begränsningar Stöd genom egenvård
9
(Nordfonn et al., 2019). Under Emotionella utmaningar framkom subtema
Förändrade känslor
Förändrade känslor
Patienterna upplevde en känsla av drastisk förändring från att vara frisk till att plötsligt bli kronisk sjuk och deras kapacitet för att utföra aktiviteter i dagligt liv var otillräckliga på grund av hjärtsvikten (Nordfonn et al., 2019). Rädsla, orättvisa, frustration, skuld och hjälplöshet var några av de negativa känslorna patienter med kronisk hjärtsvikt upplevde vilket begränsade dem (Heo et al., 2019; Li et al., 2018). Patienterna levde i konstant oro över att deras hjärtsvikt skulle utvecklas till
hjärtattack och av den anledningen försökte de undvika aktiviteter i dagligt liv (Heo et al., 2019). Upplevelsen över att kroppen var förändrad resulterade till att patienter valde att avstå från information om egenvård då deras situationen upplevdes
obehagligt (Li et al., 2018). Känslan av hjälplöshet upplevdes av patienterna då deras tillstånd försämrades trots att de ansåg att de följt sin egenvårdsplan. Det resulterade i att de förlorade motivationen till följsamheten av sin egenvård (Chew et al., 2019). Patienterna levde med en rädsla om att bli en börda för sina familjer på grund av egenvårdskraven (Falk et al., 2013). Patienterna som valde att tillämpa egenvård i dagligt liv såg det som ett sätt att bibehålla sitt välbefinnande. Det hjälpte dem hantera rädslan om risken att bli försämrad i deras sjukdomstillstånd (Chew et al., 2019). Livet hemma var associerat med en känsla av ensamhet med sina egna tankar trots att de var omgivna av sina familjer (Nordfonn et al., 2019). Skulden som var en av flera negativa känslor patienter med hjärtsvikt upplevde var grundad gentemot familjen att uppfylla aktiviteter i dagligt liv. De kände att de inte hade tid att bli sjuka utan behövde fortsätta utföra aktiviteter i dagligt liv som de gjorde innan hjärtsvikten uppstod (Son et al., 2019). Patienterna upplevde att de fick ökad motivation när de uppfyllde deras dagliga mål, till exempel att ta trapporna istället för hissen (Walthall et al., 2017).
Förekomsten av depression hos patienter med hjärtsvikt visade sig vara högre hos de som uppvisade symtom (Falk et al., 2013). De upplevde att depression var en
bakomliggande orsak till försämrade egenvårdsmöjligheter vilket resulterade till känslan av hopp och välbefinnande saknades (Mangolian et al., 2017). Patienterna upplevde att de saknade motivationen att använda information given av
10
ångest förvärrades ständigt (Seah et al., 2016). Farhågor om framtiden och döden skapade ångest hos patienter med hjärtsvikt (Albert et al., 2015; Nordfonn et al., 2019; Walthall et al., 2019). Patienterna upplevde att de inte hade förmågan att fortsätta leva livet de föreställt sig på grund av depression (Heo et al., 2019).
Patienterna upplevde att de hade begränsad kunskap om hjärtsvikt och associerade åldrandet till sjukdomstillståndet (Falk et al., 2013). Övergången från sjukhus till hemmet upplevdes svårt och patienter kämpade med det. Osäkerhet, ångest och stress var känslor patienterna upplevde vid hemgång på grund av att deras sjukdomstillstånd inte kunde övervakas i hemmet (Nordfonn et al 2019). Fysiska begränsningar
Patienter med kronisk hjärtsvikt upplevde fatigue och/eller dyspné vid fysisk aktivitet (Chew et al., 2019). Kombinationen av dessa symptom i samband med rädsla
resulterade till begränsningar i det dagliga livet (Walthall et al., 2019). Under Fysiska
begränsningar framkom subtema Dyspné & fatigue.
Dyspné & fatigue
Dyspné och fatigue var vanliga symtom patienter med hjärtsvikt upplevde vilket skapade begränsningar i dagligt liv. Begränsningarna skapade känslan av
meningslöshet i livet och utmattning upplevdes vid lättare ansträngning av dagliga aktiviteter (Walthall et al., 2019). Patienterna upplevde förvärring av symtom vid fysisk aktivitet (Chew et al., 2019). Upprepande symtomatiska försämringar begränsade patienterna vilket påverkade egenvården negativt (Mangolian et al., 2017). Fatigue associerades med svårhanterlig livssituation för patienterna att orka vara i sociala sammanhang med familjen och vänner (Falk et al., 2013). De upplevde en oro över att deras sociala krets skulle minska på grund av fysiska begränsningar (Walthall et al., 2019). För att leva ett självständigt liv var det viktigt för patienterna att utföra aktiviteter i dagligt liv (Falk et al., 2013).
När patienterna upplevde dyspné skapades begränsningar som fick dem att känna sig isolerade. De kunde varken duscha på grund av ångan eller bada då ansträngning krävdes när de skulle ta sig in och ut från badkaret. Aktiviteter i dagligt livet kunde inte utföras då dyspné hindrade patienterna från att hjälpa andra och sig själva. För att undvika begränsningar i dagligt liv försökte patienterna hitta lösningar på hur de kunde kontrollera sina symtom. Genom att varva ner innan eller under pågående aktivitet kunde de hantera sin dyspné. Det resulterade till att patienterna upplevde
11
att deras symtom inte styrde deras situation utan att de själva hade kontrollen
(Walthall et al., 2017). Patienterna upplevde att information given av läkare om fysisk aktivitet var kortfattad och ospecifikt vilket skapade känslan av rädsla. Information av fysioterapeuter upplevdes mer specifik vilket ökade känslan av trygghet för att utföra fysiska aktiviteter (Albert et al., 2015).
Fitbit är en aktivitetsklocka med pulsmätare, stegräknare, övervakning av sömn och vattenkonsumtion. Patienterna upplevde att användning av Fitbit motiverade dem till att hålla sig fysiskt aktiva. Användning av Fitbit upplevdes positivt hos patienter med hjärtsvikt då det skapade möjlighet för patienterna att följa hur deras medicinering påverkade hjärtat (Andersen et al., 2020).
Stöd genom egenvård
Patienter med kronisk hjärtsvikt var i behov av stöd för att klara av sin egenvård (Son et al., 2019). Både inre och yttre resurser behövdes för att skapa motivation till att genomföra egenvårdsinsatser (Nordfonn et al., 2019). Under Stöd genom egenvård framkom subtema resurser.
Resurser
Patienterna upplevde att socialt stöd hjälpte dem att acceptera deras
sjukdomstillstånd vilket ökade deras självförtroende och gav dem motivation till egenvård (Son et al., 2019). Patienterna hade delade åsikter om hur de såg familjen som ett stöd både mentalt och fysiskt. Stödet från familjen upplevdes både värdefullt och psykiskt påfrestande (Li et al., 2018). Patienterna såg sin familj som främsta motivationen till att utföra daglig egenvård. Familjen upplevdes även vara en faktor till stress då patienterna inte fick sin röst hörd och det resulterade till att egenvård inte utfördes på patienternas villkor (Nordfonn et al., 2019). Att vara i konstant behov av stöd från familjen uttrycktes vara grunden till känslan av skuld då patienterna inte längre hade möjligheten att utföra aktiviteter i dagligt liv självständigt (Nordfonn et al., 2019; Seah et al., 2015). Svårigheter med att acceptera sin egen verklighet
upplevdes kompliceratför patienterna. De upplevde att samtala med läkarna ökade deras kunskap om sin egenvård (Li et al., 2018).
Genom att följa råden från sina läkare kunde det leda till ett längre liv (Son et al., 2019) och patienterna upplevde allvaret i deras sjukdomstillstånd vilket gjorde att de blev mer införstådda på att livsstilsförändringar behövde utföras för att inte förvärra
12
tillståndet. De accepterade att det fick ta den tiden det krävdes för att utföra daglig egenvård trots att det upplevdes jobbigt (Seah et al., 2016). Självhjälpsgrupper gav patienterna möjligheten att dela med sig av deras erfarenheter om
sjukdomstillståndet till andra patienter med hjärtsvikt. Det visade sig vara en resurs för patienterna att utveckla deras egenvårdshantering (Son et al., 2019).
Fristående telemonitorering är ett system där patienterna utför dagliga mätningar med återkoppling från sjuksköterskor. Patienterna upplevde att användning av telemonitorering ökade deras kunskap och förståelse om deras sjukdomstillstånd vilket skapade trygghet (Riley et al., 2013).
Diskussion
MetoddiskussionI litteraturöversikten användes kvalitativ metod för att lyfta fram studiens syfte, att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt (Segersten, 2017). Styrkan med kvalitativ metod var att deltagarna i studierna fick större
möjlighet att berätta om deras känslor vilket skapade ökad förståelse för författarna. I kvalitativ metod används öppna frågor vilket resulterade till blandade upplevelser (Henricson, 2017). Svagheten med kvalitativ metod kan vara att patienterna som deltog i de valda studierna delade liknande upplevelser och därmed kunde sökningar om patienternas upplevelser om sin egenvård bli begränsade vilket minskade
litteraturöversiktens trovärdighet (Henricson & Billhult, 2017). Vid användning av kvalitativ metod är patienternas upplevelser i fokus och de får möjligheten att
samtala öppet om sina känslor och uppfattningar, vilket stärker studiens trovärdighet samt överförbarhet (Henricsson, 2017). Överförbarhet är när resultatet har en tydlig beskrivning för att kunna överföras till andra grupper (Mårtensson & Fridlund, 2017). Majoriteten av artiklarna som användes i litteraturöversikten var från Europa vilket ökade studiens överförbarhet då länderna kan ha haft liknade resurser.
Ett induktivt tillvägagångssätt användes i litteraturöversikten då författarna valde att inte utgå från någon teori eller hypotes. Vid ett induktivt tillvägagångsätt utgår datainsamlingen från upplevelser för att sedan kunna dra en sannolik slutsats. Det ansågs vara en styrka då syftet var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Resultatet kunde därefter komma fram till möjliga slutsatser om faktorer som kunde påverka egenvården för patienter med hjärtsvikt.
13
Vid deduktivt tillvägagångssätt utgår studien från en teori, vilket i detta fall skulle minskat studiens trovärdighet och därmed blivit en svaghet (Henricson, 2017). Kvantitativ metod har en hypotes som utgångspunkt och fokuserar på numerisk data vilket inte var relevant till studiens syfte och begränsade resultatet (Kjellström, 2017). Till resultatet använde författarna en artikel som var mixed method. Mixed method är en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Vid datainsamling av artikeln samlade författarna in information om patienternas upplevelser vilket tydligt framgick, för att inkludera det till resultatet och information som beskrev statistik exkluderas. Det gav stöd till författarnas tolkning och stärkte trovärdigheten av litteraturöversiktens resultat (Borglin, 2017). Artiklarna som användes i
litteraturöversikten bestod mestadels av äldre deltagare då de hade relevant information för studiens syfte.
Sökningar i databaserna CINAHL och MEDLINE utfördes för att urvalet inkluderade omvårdnadsartiklar och var skrivna på engelska (EBSCO., u.å.-a; EBSCO., u.å.-b). Databasen PSYCINFO användes i sökningar av artiklar för att inkludera hur egenvården påverkade patienterna psykiskt (EBSCO., u.å.-c). Årsavgränsningen 2011–2020 gjordes för det ansågs vara tillförlitligt då vetenskapligt material ska vara aktuellt. Artiklar som var äldre ansågs ha en negativ påverkan på studiens kvalitet. Artiklar skrivna på engelska vara ett av urvalskriterierna då de flesta artiklar är skrivna på engelska och har bred utsträckning över världen. Informationen som samlades skapade ett bredare resultat om patienters upplevelser av deras egenvård. Svagheten kan däremot vara att sjukvården ser annorlunda ut runtom i världen och riktlinjerna kan skilja sig från land till land. För att minimera icke vetenskapligt material till studien användes peer review (Östlundh, 2017).
Ingen geografisk begräsning eller specifik NYHA klass valdes till litteraturöversikten då syftet med studien var att samla patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Svagheteten med att författarna inte inriktade sig i en specifik NYHA-klass var att patienterna upplevde olika nivåer av symtom som påverkade deras dagligt liv annorlunda vilket kunde påverka studiens trovärdighet negativt. Författarna upplevde att inte utgå från en specifik NYHA-klass var en styrka då inga begränsningar uppstod vid sökningar i databaserna vilket ökade fynden om
patienters upplevelser av daglig egenvård vid hjärtsvikt. Fribergs (2017) analys användes för att stegvis granska de valda artiklarna för att öka trovärdigheten.
14
Eftersom författarnas primära språk inte var engelska fanns risk för feltolkningar av de engelskspråkiga artiklarna. För att minimera risken hade författarna en diskussion om eventuella ord och meningar som kunde feltolkas under studiens gång (Billhult, 2017).
Resultatdiskussion Emotionella utmaningar
I litteraturöversiktens resultat framkom det att patienterna upplevde sig vara en börda för sin familj på grund av att egenvårdkraven var för höga och det skapade begränsningar i utförandet av daglig egenvård. Begränsningarna påverkade patienternas motivation och självkänsla negativt trots att de följde sin
egenvårdplanen noggrant. Enligt Jaarsma et al. (2017) upplevde patienterna att de behövde känna sig friska och ha kontrollen över sin hjärtsvikt för att kunna stärka sin egenvård. Däremot kunde aktiviteter som utfördes i sällskap stärka patienternas självförtroende och självkänsla då glädjen som upplevdes delades i grupp (Callinan & Coyne, 2018). Resultatet i litteraturöversikten visade tydligt att det krävdes en balans mellan egenvårdskraven och egenvårdskapaciteten för att patienterna skulle kunna hantera sin egenvård och inte hamna i egenvårdbrist (Orem, 2001). När patienterna hamnade i egenvårdsbrist berodde det på att deras egenvårdskapacitet inte var tillräckligt vilket förändrade deras självkänsla (Zou et al., 2017). Något patienterna uppskattade och som dessutom förbättrade deras välbefinnande, självhantering av egenvård och självkänsla var hembesök från sjuksköterskor. Det eftersom de kände sig övervakade och upplevde att deras sjukdomstillstånd var under kontroll
(Salahodinkolah et al., 2020).
Depression och ångest visade sig vara anledningen till att patienter med hjärtsvikt upplevde försämring av daglig egenvård vilket var associerat med egenvårdkraven. Bristande kunskap skapade känslan av osäkerhet vid övergången från sjukhuset till hemmet. Enligt Orem. (2001) krävdes det att patienterna fick möjlighet att lära känna sig själva för att skapa motivation till att utföra egenvård. Det var en del av de inre resurserna som ingick i egenvårdskapaciteten för att skapa en balans i
egenvården. Studien av Wang et al. (2020) stärkte resultatets fynd med att
depression hade en indirekt påverkan på försämrad daglig egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Om patienternas kunskap om egenvård ökade kunde det förbättra egenvårdhanteringen. I studien av Deeker et al. (2009) upplevde patienterna att
15
daglig promenad kunde få dem att tänka på annat än sin sjukdom och därmed få sig själv att må bättre. Att vara aktiv var en strategi som bidrog till minskade symtom vid depression för patienter med hjärtsvikt.
Fysiska begränsningar
Resultatet i underkategorin dyspné och fatigue visade att begränsningar i patienternas vardag bidrog till känslan av meningslöshet. Kessing et al. (2016) nämnde att fatigue var en orsak till varför patienterna upplevde att deras egenvård försämrades som dessutom var anledningen till att de valde att avstå från fysiska aktiviteter. Williams. (2017) studie stärkte resultatets fynd med att patienter med hjärtsvikt upplevde att fatigue skapade svårigheter med fysiska aktiviteter i vardagen. Trots att fatigue hade en negativ påverkan på patienternas vardag upplevdes
minskade begränsningar när stöd fanns från deras omgivning. Det resulterade till att patienterna inte kände känslan av att vara isolerade vid sociala sammanhang
(Schjoedt et al., 2016). Enligt Riegel & Dickson. (2008) var en viktig del av egenvård att skapa förståelse och igenkännande av sina symtom. Att inte veta sina
begräsningar påverkade patienterna negativt vilket fick dem att undvika aktiviteter som de hade förmågan att utföra, till exempel gå i uppförsbacke.
Hjälpmedlet fitbit gav en succesiv förståelse över patienternas egna sjukdomstillstånd vilket underlättade för dem att förstå sambandet mellan medicinering och symtom. Eftersom fatigue framkom smygande för patienterna skapades begränsningar i deras vardag som orsakade svårigheter med att planera aktiviteter (Schjoedt et al., 2016). Däremot förstärkte studien av Deka et al. (2018) resultatets fynd där det framkom att patienter med hjärtsvikt upplevde att användning av Fitbit var värdefullt. När
patienter inte hade tillräckligt med information för att utföra daglig egenvård
saknades en balans mellan egenvårdkapacitet och egenvårdskrav (Falk et al., 2013). När de yttre resurserna var otillräckliga försämrades egenvårdskapaciteten på grund av bristfällig information från olika professioner. Det resulterade till att de inre resurserna fick en negativ påverkan som minskade motivationen hos patienterna (Orem, 2001). I studien av Klompstra et al. (2018) framkom det att motivation var viktigt för att patienter med hjärtsvikt skulle fortsätta hålla sig fysisk aktiva.
Stöd genom egenvård
I resultatet framkom det att socialt stöd från familjen upplevdes både negativt och positivt för den mentala samt fysiska hälsan för patienter med hjärtsvikt. Patienterna
16
upplevde att familjen kunde tillföra mer stress och inte lyssna på deras egna åsikter om sin vård. Däremot i studien av Lee et al. (2020) visade det finnas en tydlig koppling mellan socialt stöd och bättre egenvård för patienter med hjärtsvikt. Det visade även att brist på socialt stöd var associerat med högre risk för
sjukhusinläggningar för patienterna. I studien av Hammash et al. (2017) var socialt stöd associerat med bättre självförtroende vid hantering av egenvård. Patienter med hjärtsvikt var i stort behov av sina familjemedlemmar för att kunna hantera sin egenvård, få hjälp med medicinering, övervakning av symtom och hjälp med transport till och från sjukhuset (Wingham et al., 2013). Stöd från familjen
motiverade patienterna till att hantera sin medicinering självständigt (Li et al., 2018). Däremot upplevde patienterna att familjen inte alltid behövde vara närvarande i egenvården då det ansågs vara ett personligt skede i deras liv (Chamberlain, 2017). Trots det upplevde patienterna att familjemedlemmarnas attityd hade en negativ påverkan på deras beteende och egenvårdshantering (Jaarsma et al., 2017). Patienter upplevde att de inte hade tillräckligt med resurser för att hantera sin egenvård (Tan et al., 2012).
Kontakten med vårdpersonalen ansågs vara värdefullt då patienterna kände att de kunde lämna över ansvaret helt och inte behövde tänka på alla tecken som orsakade försämring (Barello et al., 2015). Däremot i studien av Li et al. (2018) ansåg
patienterna att kontakten med vårdpersonalen var värdefullt då de fick chansen att förstå sig på deras sjukdomstillstånd vilket skapade möjlighet till att hantera
egenvården självständigt. Genom stöd av vårdpersonalen och familjen stärks de yttre resurserna som Orem. (2001) beskriver vara en del av egenvårdkapaciteten för att skapa balans i egenvården. Telemonitorering var ett sätt för patienterna att hålla kontakt med vårdpersonal genom övervakning av sina värden och symtom. Regelbunden kontakt med sjuksköterskor gav vägledning och stöd vilket
uppskattades hos patienterna. Det bidrog till ökad förståelse om hur sambandet mellan symtom, medicinering och registrerade värden påverkade deras tillstånd (Riley et al., 2012). Genom telemonitorering kunde patienter med hjärtsvikt utbilda sig mer om deras sjukdomstillstånd och förbättra hantering av egenvården, vilket gav en positiv påverkan på deras självkänsla (Boyne et al., 2013).
17
Litteraturöversiktens resultat visar att patienters negativa känslor påverkar egenvården. Hjälplösheten över deras tillstånd visar på försämrad motivation då ingen förbättring visades trots följsamhet till egenvård. För att undvika egenvårdbrist krävs det att patienter erhåller både inre och yttre resurser som är i balans med egenvårdskraven. Stöd från familjen upplevs både negativt och positivt. Känslan av skuld upplevdes hos patienter med hjärtsvikt när de saknade förmågan att utföra dagliga aktiviteter självständigt. Det resulterade till att de kände sig som en börda för sin familj då de ständigt var i behov av dem vilket försämrade
egenvårdsmöjligheterna. Familjen upplevdes vara ett gott stöd för patienter med en positiv inverkan då de tillsammans följde patienternas medicinering och bevarade deras motivation när hinder förekom i vardagen. Samtal med olika professioner ansågs vara värdefullt för patienterna då de fick en ökad förståelse om sitt
sjukdomstillstånd vilket utvecklade deras förmåga att hantera sin egenvård. För att samtalen skulle vara gynnsamma för patienter krävdes det att given information var individanpassad. Patienter med ökad kunskap om sin egenvård kunde lättare uppnå balans mellan inre och yttre resurser. Det kan bidra till att tydligare identifiera hinder samt fullföljning av sina mål vilket kan resultera till god egenvård.
Kliniska implikationer
Litteraturöversiktens resultat kan leda till att sjuksköterskor skapar en ökad
förståelse över vad patienter med hjärtsvikt upplever om sin egenvård. Information om egenvård kan underlätta dagligt liv för patienterna då de erhåller kunskap om sitt sjukdomstillstånd. Det skapar en tydligare överblick till vad som motiverar respektive försvårar patienters förmåga till egenvård. Familjen är inte ett uppenbart stöd för alla patienter och därför är det av stor vikt att sjuksköterskor inte har förutfattade
meningar. Litteraturöversikten tydliggör att det bör finnas en balans mellan egenvårdskapaciteten och egenvårdskraven för att undvika egenvårdbrist. Ökad kunskap hos patienter leder till förbättrad tillämpning av egenvård. Genom att tydliggöra riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal om livsstilscoaching kan kunskapen för patienter om deras sjukdomstillstånd öka. Detta är något som till fördel kan implementeras under utbildning hos vårdpersonal och kan underhållas på relevanta sektorer då egenvård är betydelsefullt för patienternas hälsa. Det kan leda till färre sjukhusvistelser vilket minskar samhällskostnaderna.
18
Mer studier behövs för att utveckla kunskapsområdet för patienters egenvård. Förslag till vidare forskning på patienters relation till vårdpersonal kan vara av intresse då brister i kommunikationen framkom. Genom kvantitativ forskning kan patienters generaliserade upplevelser framställas i större grupp vilket kan bidra till ökad förståelse om egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Att öka patienters
förmåga att hantera egenvård kan bidra till att de upplever kontroll över sin situation vilket leder till ökat självförtroende och ökat välbefinnande.
Referenser
*Artiklar som bearbetas i resultatet
Aggarwal, M., Bozkurt, B., Panjrath, G., Aggarwal, B., Ostfeld, R., Barnard, N., Gaggin, H., Freeman, A., Allen, K., Madan, S., Massera., Litwin, A. (2018). Lifestyle modifications for preventing and treating heart failure.
Journal of the American College of Cardiology, 72(19), 2391 – 2405.
Doi: 10.1016/j.jacc.2018.08.2160
*Albert, N., Forney, J., Slifcak, E., & Sorrell, J. (2015). Understanding physical activity and exercise behaviors in patients with heart failure. Heart &
Lung, 44(1), 2-8. Doi: 10.1016/j.hrtlng.2014.08.006
Aldskogius, H., & Rydqvist, B. (2018). Den friska människan anatomi och fysiologi. Liber.
*Andersen, O., Langstrup, H., & Lomborg, S. (2020). Experiences with wearable activity data during self-care by chronic heart patients: qualitative study.
Journal of Medical Internet Research, 22(7), 15873-15873. Doi:
10.2196/15873
Barello, S., Graffigna, G., Vegni, E., Savarese, M., Lombardi, F., & Bosio, A-C. (2015). ‘Engage me in taking care of my heart’: A grounded theory study on patient- cardiologist relationship in the hospital management of heart failure. BMJ Open, 5(3), 5582 – 5582. Doi: 10.1136/bmjopen-2014-005582
Belmontrapporten. (1979). Ethical Principles and Guidelines for the Protection of
19
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2017). Relationen mellan familj och sjuksköterska - ett systematiskt förhållningssätt. I E. Benzein., M. Hagberg, & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och
omsorg. (s. 54–59). Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017). Enkäter. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 121 – 131). (2. Uppl.).
Studentlitteratur.
Borglin, G. (2017). Mixad metod – En introduktion. I M. Henricson (Red.).
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 232 – 250). (2. Uppl.). Studentlitteratur.
Boyne, J., Vrijhoef, H., Spreeuwenberg, M., Weerd, G., Kragten, J., & Gorgels, A.(2013). Effects of tailored telemonitoring on heart failure patients’ knowledge self-care, self-efficacy and adherence: A randomized
controlled trial. European Journal of Cardiovascular Nursing: Journal
of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 13(3), 243-252. Doi: 10.1177/1474515113487464
Callinan, J., & Coyne, I. (2018). Arts-based interventions to promote transition
outcomes for young people with long-term conditions: A review. Chronic
Illness, 16(1), 23 – 40. Doi: 10.1177/1742395318782370
Chamberlain, L. (2017). Perceived social support and self – care in patients hospitalized with heart failure. European Journal of Cardiovascular
Nursing: Journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 16(8), 753–761. Doi:
10.1177/1474515117715842
*Chew, J., Sim, D., Cao, X., & Chair, Y. (2019). Motivation, challenges and self-regulation in heart failure self-care: a theory-driven qualitative study.
International Journal of Behavioral Medicine, 26(5), 474–485. Doi:
10.1007/s12529-019-09798-z
Chuang, H-W., Kao, C-W., Lin, W-S & Chang, Y-C. (2019). Factors affecting self-care maintenance and management in patients with heart failure: testing a
20
path model. The Journal of Cardiovascular Nursing, 34(4), 297–305. Doi: 10.1097/JCN.0000000000000575
Chung, L., Lennie, T., Mudd-Martin, G., & Moser, D. (2015). Adherence to a low-sodium diet in patients with heart failure is best when family members also follow the diet: A multicenter observational study. The Journal of
Cardiovascular Nursing, 30(1), 44-50. Doi:
10.1097/JCN.0000000000000089
Deeker, R. L., Peden, A. R., Lennie, T. A., Schooler, M. P., & Moser, D. K. (2009). Living with depressive symptoms: Patients with heart failure. American
Journal of Critical Care, 18(4), 310 – 318. Doi: 10.4037/ajcc200967
Deka, P., Pozehl, B., Norman, J.F & Khazanchi, D. (2018). Feasibility of using the Fitbit® Charge HR in validating self-reported exercise diaries in a community setting in patients with heart failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing: Journal of the Working Group on
Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 17(7).
Doi: 10.1177/1474515118766037
EBSCO. (u.å.-a). CINAHL. https://www.ebsco.com/products/research-databases/cinahl-database
EBSCO. (u.å.-b). MEDLINE. https://www.ebsco.com/products/research-databases/medline
EBSCO. (u.å.-c). PSYCINFO. https://www.ebsco.com/products/research-databases/apa-psycinfo
Eikeland, A., Stubberud, D-G., & Hauglund, T. (2020). Omvårdnad vid
hjärtsjukdomar. I H. Almås., D-G. Stubberud., & R. Grønseth (Red.),
Klinisk omvårdnad 1, (s251-255). (3 uppl.). Liber
Ekman, I., & Wallström, S. (2019). Symtom och tecken. I A-K. Edberg., & H. Wijk (Red.) Omvårdnadens grunder, hälsa och ohälsa, (s.149-163). (3 Uppl.). Studentlitteratur
21
Evangelista, L., Moster, D., Westlake, C., Pike, N., Ter-Galstanyan, A., & Dracup, K. (2008). Correlates of fatigue in patients with heart failure. Progress in
Cardiovascular Nursing, 23(1), 12–17. Doi:
10.1111/j.1751-7117.2008.07275.x
*Falk, H., Ekan, I., Anderson, R., Fu, M., & Granger, B. (2013). Older patients’ experiences of heart failure – An intergrative literature review. Journal
of Nursing Scholarship, 45(3), 247 – 255. Doi: 10.1111/jnu.12025
Fivecoat, H., Sayers, S., & Riegel, B. (2018). Social support predicts self-care confidence in patients with heart failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing: Journal of the Working Group on
Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 17(7),
598–604. Doi: 10.1177/1474515118762800
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4 uppl.).
Natur och Kultur.
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags
för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, (s. 37 -
48). (3 uppl.). Studentlitteratur.
Grant, F., Fuller, K., & Graven, L. (2018). Problems experienced in the first month after discharge from a heart failure-related hospitalization. Journal of
Patient-Centered Research and Reviews, 5(2), 140–148. Doi:
10.17294/2330-0698.1588
Hammash, M., Crawford, T., Shawler, C., Schrader, M., Lin, C-Y., Shewekah, D., & Moser, D. (2017). Beyond social support: Self-care confidence is key for adherence in patients with heart failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing: Journal of the Working Group on
Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 16(7),
632 – 637. Doi: 10.1177/1474515117705939
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricsson (Red.) Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 43 –
22
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.111–120). (2 Uppl.). Studentlitteratur.
*Heo, S., Moser, D., Lennie, T., Grudnowski, S., Kim, J., & Turrise, S. (2019). Patients’ beliefs about causes and consequences of heart failure
symptoms. Western Journal of Nursing Research, 41(11), 1623 – 1641. Doi: 10.1177/0193945918823786
Jaarsma, T., Cameron, J., Riegel, B., & Stromberg, A. (2017). Factors related to care in heart failure patients according to the middle-range theory of self-care of chronic illness: a literature update. Current Heart Failure
Reports, 14(2), 71-77. Doi: 10.1007/s11897-017-0324-1
Jaarsma, T., Stromberg, A., Gal, T.B., Cameron, J., Driscoll, A., Duengen, H.D., Inkrot, S., Huang, T.Y., Huyen, N.N., Kato, N., Köberich, S., Lupon, J., Moser,D.K., Pulignano, G., Rabelo, E.R., Suwanno, J., Thompson, R., … Riegel, B. (2013). Comparison of self care behaviors of heart failure patients in 15 countries worldwide. Patient Education and Counseling,
92(1), 114-120. Doi: 10.1016/j.pec.2013.02.017
Jeon, Y., Kraus, S., Jowsey, T., & Glasgow, N. (2010). The experience of living with chronic heart failure: a narrative review of qualitative studies. BMC
Health Services Research, 10(1), 77–77. Doi: 10.1186/1472-6963-10-77
Johnston, M., Milligan, S., Foster, C., & Kearney, N. (2012). Self-care and end of life care. Patients´and carers´experience a qualitative study utilising serial triangulated interviews. Supportive Care in Cancer, 20(8), 1627-1627. Doi: 10.1007/s00520-011-1252-3
Kessing, D., Denollet, J., Widdershoven, J., & Kupper, N. (2016). Fatigue and self-care in patients with chronic heart failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing : Journal of the Working Group on
Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 15(5),
344 - 337. Doi: 10.1177/1474515115575834
Kim, E-Y., Oh, S., & Son, Y-J. (2020). Caring experiences of family caregivers of patients with heart failure: A meta-ethnographic review of the past 10
23
years. European Journal of Cardiovascular Nursing, 19(6), 473–485. Doi: 10.1177/1474515120915040
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson. (Red.) Vetenskaplig teori och
metod från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57–77).
Studentlitteratur.
Klompstra, L., Jaarsma, T., & Stromberg, A. (2018). Self-efficacy mediates the relationship between motivation and physical activity in patients with heart failure. The Journal of Cardiovascular Nursing, 33(3), 211 – 216. Doi: 10.1097/JCN.0000000000000456
Lee, A., Aikens, J., Janevic, M., Rosland, A.-M., & Piette, J. (2020). Functional support and burden among out-of-home supporters of heart failure patients with and without depression. Health Psychology, 39(1), 29-36. Doi: 10.1037/hea0000802
Lehuluante, A., Nilsson, A., & Edvardsson, D. (2012). The influence of a person‐ centred psychosocial unit climate on satisfaction with care and work.
Journal of Nursing Management, 20(3), 319–325. Doi:
10.1111/j.1365-2834.2011.01286.x
*Li, C., Chang, S., & Shun, C. (2018). The self-care coping process in patients with cronic heart failure: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing,
28(3-4), 509-519. Doi: 10.1111/jocn.14640
Macheret, F., Heublein, D., Costello-Boerrigter, L., Boerrigter, G., McKie, P., Bellavia, D., Mangiafico, S., Ikeda, Y., Bailey, K., Scott, C., Sandberg, S., Chen, H., Malation, L., Redfield, M., Rodeheffer, R., Burnett, J., & Cataliotti, A. (2012). Human hypertension is characterized by a lack of activation of the antihypertensive cardiac hormones ANP and BNP. Journal of the
American College of Cardiology, 60(16), 1558–1565. Doi:
10.1016/j.jacc.2012.05.049
*Mangolian, P., Nouhi, E., Kazemi, M., & Ahmadi, F. (2017). The sliding context of health: the challenges faced by patients with heart failure from the perspective of patients, healthcare providers and family members.
24
Journal of Clinical Nursing, 26(21-22), 3597 – 3609. Doi:
10.1111/jocn.13729
McMurray, V., Adamopoulos, S., Anker, D., Auricchio, A., Bohm, M., Dickstein, K., Falk, V., Filippatos, G., Fonseca, C., Gomez-sanchez, A., Jaarsma, T., Kober, L., Lip, H., Maggioni, P., Parkhomenko, A., Pieske, B. M.,
Popescu, B. A., Ronnevik, K., Rutten, H., . . . Ponikowski, P. (2012). ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2012: The task force for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2012 of the European society of cardiology.
Developed in collaboration with the heart failure association (HFA) of the ESC. European Heart Journal, 33(14), 1787 – 1847. Doi:
10.1093/eurheartj/ehs104
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till
examination i omvårdnad (2. uppl., s.421–438). Studentlitteratur.
Mårtensson, J., Strömberg, A., Dahlström., Karlsson, J.E., & Fridlund, B. (2005) Patients with heart failure in primary health care: effects of a nurse-led intervention on health-related quality of life and depression. European
Journal of Heart Failure, 7(3), 393-403. Doi:
10.1016/j.ejheart.2004.01.016
Nicholson, C. (2014). Chronic heart failure: pathophysiology, diagnosis and treatment. Nursing Older People, 26(7), 29 – 38. Doi:
10.7748/nop.26.7.29.e584
*Nordfonn, O. K., Morken, I. M., Bru, L. E., & Husebø, A-M. (2019). Patients’ experience with heart failure treatment and self-care – A qualitative study exploring the burden of treatment. Journal of Clinical Nursing,
28(9-10), 1782-1793. Doi: 10.1111/jocn.14799
Olano-Lizarraga, M., Oroviogoicoechea, C., Errasti-Ibarrondo, B., &
25
failure: a qualitative meta-synthesis of the literature. Journal of Clinical
Nursing, 25(17–18), 2413–2429. Doi: 10.1111/jocn.13285
Orem, D. (2001). Nursing: concepts of practice. (6:e uppl). St. Louis, USA: Mosby. Parén, P., Rosengren, A., Zverkova Sandström, T., & Schaufelberger, M. (2018).
Decrease in loop diuretic treatment from 2005 to 2014 in Swedish real-life patients with chronic heart failure. European Journal of Clinical
Pharmacology, 75(2), 247–254. Doi: 10.1007/s00228-018-2574-6
Philipson, H., Ekman, I., Forslund, H. B., Swedberg, K., & Schaufelberger, M. (2013). Salt and fluid restriction is effective in patients with chronic heart failure.
European Journal of Heart Failure, 15(11), 1304– 1310. Doi:
10.1093/eurjhf/hft097
Qian, Y., Wu, Y., Moraes, A., Yi, X., Geng, Y., Bibay, S., Liu, D., Naberhuis, J., & Bruera, E. (2019). Fan therapy for the treatment of dyspnea in adults: A systematic review. Journal of Pain and Symptom Management, 58(3). 481 – 486. Doi: 10.1016/j.jpainsymman.2019.04.011
Riegel, B., Lee, C., & Dickson, V. (2011). Self care in patients with chronic heart failure. Nature Reviews Cardiology, 8(11), 644–654. Doi:
10.1038/nrcardio.2011.95
Riegel, B., & Dickson, V. V. (2008). A situation-specific theory of heart failure self-care. The Journal of Cardiovascular Nursing, 23(3), 190–196.
Doi:10.1097/01.JCN.0000305091.35259.85
*Riley, J., Gabe, J., & Cowie, R. (2013). Does telemonitoring in heart failure empower patients for self-care? A qualitative study. Journal of Clinical Nursing,
22(17-18), 2444-2455. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04294.x
Salahodinkolah, M., Ganji, J., Moghadam, S., Shafipour, V., Jafari, H., Salari, S. (2020). Educational intervention for improving self-care behaviors in patients with heart failure: A narrative review. Journal of Nursing and
Midwifery Sciences, 7(1), 60-68. Doi: 10.4103/JNMS.JNMS_19_19
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken (2. Uppl.). Studentlitteratur.
26
Schjoedt, I., Sommer, I., & Bjerrum, M. (2016). Experiences and management of fatigue in everyday life among adult patients living with heart failure: a systematic review of qualitative evidence. JBI Database of Systematic
Reviews and Implementation Reports, 14(3), 68-115. Doi:
10.11124/JBISRIR-2016-2441
*Seah, A., Tan, K., Huang Gan, J., & Wang, W. (2016). Experiences of patients living with heart failure: A descriptive qualitative study. Journal of
Transcultural Nursing, 27(4), 392- 399. Doi:
10.1177/1043659615573840
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 105 – 108). (3. Uppl.). Studentlitteratur.
SFS 2003:460. Etikprövning av forskning som avser människor. https://www.riksdagen.se/
SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/ SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/
Shahbazi, A., & Asl, B. (2015). Generalized discriminant analysis for congestive heart failure risk assessment based on long-term heart rate variability.
Computer Methods and Programs in Biomedicine, 122(2), 191–198. Doi:
10.1016/j.cmpb.2015.08.007
Siabani, L., Leeder, S., & Davidson, P. (2013). Barriers and facilitators to self-care in chronic heart failure: a meta-synthesis of qualitative studies.
SpringerPlus, 2(1), 1–14. Doi: 10.1186/2193-1801-2-320
Simonsen, T., & Hasselström, J. (2012). Illustrerad farmakologi 2: sjukdomar och
behandling (3 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Slyer, J., & Ferrara, L. (2012). The effectiveness of group visits for patients with heart failure on knowledge, quality of life, self-care, and readmissions: a
systematic review protocol. JBI Database of Systematic Reviews and
Implementation Reports, 10(58), 4647–4658. Doi:
27
Socialstyrelsen. (2020). Egenvård. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/egenvard/
Socialstyrelsen. (2015a). Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2015-12-16.pdf
Socialstyrelsen. (2015b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning
och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
*Son, Y-J., Lee, Y-M., & Kim, Y. (2019). How do patients develop self-care behaviors to live well with heart failure? A focus group interview study. Collegian
(Royal College of Nursing, Australia), 26(4), 448–456. Doi:
10.1016/j.colegn.2018.12.004
Strömberg, A. (2019). Cirkulation. I A-K. Edberg., & H. Wijk (Red.) Omvårdnadens
grunder, hälsa och ohälsa,(s. 445 – 474). (3 Uppl.). Studentlitteratur.
Tan, J., Chan, S., & Gail, H. (2012). The impact of knowledge and beliefs on adherence to cardiac rehabilitation programs in patients with heart failure: A systematic review. JBI Library of Systematic Reviews, 10(7), 399–470. Doi: 10.11124/jbisrir-2012-53
Taylor, R., Sagar, V., Davies, E., Briscoe, S., Coats, A., Dalal, H., Rees, K., Singh, S., & Mordi, I. (2014). Exercise-based rehabilitation for heart failure.
Cochrane Database of Systematic Reviews, 4, 3331 – 3331. Doi:
10.1002/14651858.CD003331.pub4.
Tiller, D., Russ, M., Greiser, H., Nuding, S., Ebelt, H., Klutting, A., Kors, J., Thiery, J., Bruegel, M., Haerting, J., & Werdan, K. (2013). Prevalence of
symptomatic heart failure with reduced and with normal ejection
fraction in an elderly general population – The CARLA Study. PloS One,
8(3), s.59225. Doi: 10.1371/journal.pone.0059225
Vidán, M., Sánchez, F., Sánchez, E., Ortiz, F., Serra-Rexach, J., Martínez-Sellés, M., & Bueno, H. (2019). Most elderly patients hospitalized for heart failure lack the abilities needed to perform the tasks required for self-care: impact on
28
outcomes. European Journal of Heart Failure, 21(11), 1434–1442. Doi: 10.1002/ejhf.1559
*Walthall, H., Floegel, T., Boulton, M., & Jenkinson, C. (2019). Patients experience of fatigue in advanced heart failure. Contemporary Nurse: a Journal for
the Australian Nursing Profession, 55(1), 71 - 82. Doi:
10.1080/10376178.2019.1604147
*Walthall, H., Jenkinson, C., & Boulton, M. (2017). Living with breathlessness in chronic heart failure: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing,
26(13-14), 2036-2044. Doi: 10.1111/jocn.13615
Wang, B., Xia, L., Yu, J., Feng, Y., Hong, J., & Wang, W. (2020). The multiple mediating effects of health literacy and self-care confidence between depression and self-care behaviors in patients with heart failure. Heart &
Lung, 49(6), 842 – 847. Doi: 10.1016/j.hrtlng.2020.09.011
While, A., & Kiek, F. (2009). Chronic heart failure: promoting quality of life. British
Journal of Community Nursing, 14(2), 54–59. Doi:
10.12968/bjcn.2009.14.2.38760
Williams, B. (2017). The clinical epidemiology of fatigue in newly diagnosed heart failure. BMC Cardiovascular Disorders, 17(1), 122 – 122. Doi:
10.1186/s12872-017-0555-9
Wingham, J., Harding, G., Britten, N., & Dalal, H. (2013). Heart failure patients’ attitudes, beliefs, expectations and experiences of self-management strategies: A qualitative synthesis. Chronic Illness, 10(2), 135 – 154. Doi: 10.1177/1742395313502993
World Medical Association. (2013). Declaration of Helsinki-ethical principles of
medical research. Hämtad 7 december 2020, från:
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ Wu, J-R., Reilly, C., Holland, J., Higgins, M., Clark, P., & Dunbar, S. (2017).
Relationship of health literacy of heart failure patients and their family members on heart failure knowledge and self-care. Journal of Family
29
Zhu, S., Zhang, M., Ni, Q., Sun, Q., & Xuan, J. (2017). Hospitalization expenditure by New York Heart Association (NYHA) classification in heart failure (HF) patients in China. Journal of the American College of Cardiology, 69 (11), 718–718. Doi: 10.1016/S0735-1097(17)34107-4
Ziaeian, F., & Fonarow, G. (2016). The prevention of hospital readmissions in heart failure. Progress in Cardiovascular Diseases, 58(4), 379–385. Doi: 10.1016/j.pcad.2015.09.004
Zou, H., Chen, Y., Fang, W., Zhang, Y., & Fan, X. (2017). Identification of factors associated with self-care behaviors using the COM-B model in patients with chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular
Nursing: Journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 16(6), 530 – 538. Doi:
10.1177/14745117695722
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats.
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 76 – 80). (3
Bilagor
Bilaga 1: Sökmatris för resultatartiklar
Databas och datum för
sökning
Sökord Antal
träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Kvalitets-granskade Bortfall på grund av dubbletter Till resultatet Cinahl
29/10 2020
Patient* or chronic heart failure and
self care and qualitative study 58 58 21 21 3 0
Medline 29/10 2020
Patient* and experience and chronic
heart failure and self care 148 148 6 6 2 0
PsycInfo 29/10 2020
Patient* experience and heart failure
and self-care and qualitative study 55 55 5 5 0 4
Cinahl 30/10 2020
Heart failure and experience and
self-care and qualitative study 65 65 32 3 2 3
Cinahl 31/10 2020
Patient* and self-care and heart failure and qualitative study
133 133 24 14 6 5
MedLine 31/10 2020
Patient* experience and self-care and
Bilaga 2: Artikelmatris för resultatartiklar Författare/År
/Land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitets
gransknings-poäng
Albert, N., Forney, J., Slifcak, E., & Sorrell, J. (2015) USA Understanding physical activity and exercise behaviors in patients with heart failure. Utforska uppfattningar om fysisk aktivitet/träning hos patienter med kronisk hjärtsvikt.
Kvalitativ design Semi-strukturerade intervjuer
N = 48 Att utföra fysisk aktivitet hos vuxna med kronisk hjärtsvikt upplevdes svårt och försämrade
egenvården.
Patienter upplevde att specifik information gav motivation till att utföra aktiviteter i dagliga livet.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Andersen, O., Langstrup, H., & Lomborg, S. (2020). Danmark Experiences with wearable activity data during self-care by chronic heart patients
Att förstå hur patienter med kronisk hjärtsvikt upplever aktivitetsdata i förhållande till egenvård. Kvalitativ design Halvstrukturerade intervjuer
N = 27 Patienter som använde sig av Fitbit engagerade sig mer om sin egenvård och det höll de fysisk aktiva.
Ökad kunskap om hur medicinering påverkade hjärtat framgick
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8
