Handlingsutrymme vid utmanande
beteende på LSS-boende
- personalens upplevelser
ANNA SJÖBERG
Malmö Högskola Hälsa och samhälle Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap
Förord
Jag vill inleda med ett stort tack till alla medverkande informanter för ert deltagande i studien. Tack för att ni tog er tid och för att ni ville dela med er av era upplevelser och erfarenheter, ert medverkande har bidragit till förståelse och ny kunskap inom området.
Jag riktar också ett stort tack till Hanna Egard som varit min handledare under uppsatsen och kommit med värdefulla tips och råd under hela processen.
Handlingsutrymme vid utmanande
beteende på boende enligt LSS
- personalens upplevelser
Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på boende enligt LSS upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till utmanande beteende. Samt att undersöka vad det är som styr personalens handlande vid olika situationer. Studien belyser stödpersonal på LSS-boendes komplexa yrkesroll. Fokus ligger på motstridande styrande värden som påverkar personalens handlingsmöjligheter. De värden som ligger till grund för denna uppsats är organisationens riktlinjer, individens självbestämmande, samhällets normer samt
personalgruppens- och den enskilde arbetarens värderingar. I undersökningen framkommer det att stödpersonalens intention med arbetet är att främja individens levnadsvillkor samt att vara en god arbetare och samhällsmedborgare. Att leva upp till de olika aktörernas krav samtidigt visar sig vara svårt då dessa ofta strider mot varandra. Personalen vilja att vara god i allas ögon leder istället till en känsla av misslyckande och att inte räcka till. Undersökningen grundas på personalens upplevda handlingsutrymme och tar avstamp i etiska och moraliska överväganden. Som stödpersonal gäller det att ständigt reflektera över sitt handlande för att utvecklas i sin yrkesroll. För vems skull handlar personalen? Och vilka konsekvenser kan handlingarna leda till? Dessa frågor dyker upp under studiens gång, uppsatsen lyfter
personalens reflektioner över sitt handlingsutrymme och en diskussion kring vad som faktiskt ligger till grund för handlingen. Personalen upplever otydliga riktlinjer och bristande
kompetensutveckling. Samtidigt framkommer det att en del riktlinjer, lagar och normer står emot varandra vilket försvårar personalens val av handling.
Discretion at challenging
behaviour in special
accommodation by LSS
- STAFF EXPERIENCES
Abstract
The aim of this study is to investigate how staff at specially adapted housing by LSS experiences their room of manoeuvring at challenging behaviour, and to examine the
provocation of the choice of act in specific situations. The study proves the complexity of the profession, and difficulties in work with people with special needs. The focus is on different directorial values in conflict to each other, which affect the personnel scope of actions. The central operators and values of this study are, the guidelines of the organization, the autonomy of the individual, the norms of the society, the valuations of the staff group together with your own appraisal. The study reveals that the staff’s intention at work was to support the patient’s quality of life and at the same time be a good worker, colleague and citizen. The study proves that it is hard for the staff to live up to all requirements because of their discrepancies. The staffs express a wish to be seen as good by all of the involved operators at the same time, which leads to a feeling of failure and insufficient. The survey is based on staff experience of their discretion at challenging behaviour and is formed by ethical and moral considerations. It is important for the staff to constantly reflect over their choice of action to develop in their profession. Questions like “what is the reason of the action?”, “what consequences can the
action cause?” “and for who’s sake?” is discussed in the survey. The study shows the staffs
images of their scope of actions and reflections about the actually basis for the action. The staffs express unclear guidelines from the organization and lack of education. And it appears that some policies, regulations and standards conflicts with each other, which complicates the staff’s choice of action.
Inledning ... 6
Bakgrund ... 7
LSS ... 7
Boende enligt LSS ... 7
Arbetet som boendestödjare ... 8
Utmanande beteende och tvångsåtgärder ... 9
Stödanvändaren/individen ... 9
Syfte ... 9
Frågeställningar ... 10
Tidigare forskning ... 10
Möte och makt ... 10
Stödgivare enligt LSS, en komplex yrkesroll ... 11
Handlingsutrymme ... 12
Viljan att vara god och att inte räcka till ... 13
Utmanande beteende och medföljande risker ... 15
Teoretiska utgångspunkter ... 16
Yrkesrollen och handlingsutrymme ... 16
Etik och moral ... 18
Metod ... 19 Semistrukturerad intervju ... 19 Vinjettstudie ... 20 Förförståelse ... 21 Urval ... 21 Genomförande ... 21 Under intervjuerna ... 22 Efter intervjuerna ... 22 Tematisk analys ... 23
Tematisk analys av materialet ... 23
Etiska överväganden ... 24
Tillförlitlighet ... 25
Analys och resultat ... 26
Handlingsutrymme för personal på LSS-‐boende ... 27
Val av handling – etiska och moraliska överväganden ... 30
Motstridande värden ... 33
Resultatdiskussion ... 37
Viljan att vara god ... 38
Att inte räcka till ... 39
Bakomliggande faktorer ... 40 Metoddiskussion ... 41 Slutsats ... 42 Referenser ... 44 Bilaga 1 – intervjuguide ... 46 Bilaga 2 -‐ informationsbrev ... 48
Bilaga 3 – Tillstånd från verksamhetschef ... 49
Inledning
”Brukaren ville inte ta sin medicin, vi provade allt men ingenting funkade. Jag fick ju panik för att jag inte fick i brukaren medicinen och ångest över vad som skulle hända och vad andra skulle säga, chefen, medarbetare och anhöriga. Jag kände att jag inte räckte till”.
Ovanstående är ett citat ifrån en utav de genomförda intervjuerna med yrkesutövare på
boende enligt LSS. Citatet visar tydligt på hur ansvaret för en annan människas välbefinnande kan medföra stress för personal, ifall man känner att man misslyckas med uppdraget.
”Som personal så hamnar man lite i kläm, för ofta är det vi som får ta skiten, man står i mellan brukaren och samhället. Det är ett så himla svårt dilemma med LSS, för allt är rätt och allt är fel, samtidigt”.
Detta citat påvisar den komplexitet som personal på LSS-boende står inför när individens självbestämmande, samhällets normer och organisationens riktlinjer står emot varandra. Svensson m.fl. (2008) beskriver människobehandlande organisationers arbete kan ses som ett moraliskt projekt. Arbetet omfattas av motstridande värden och personalens arbete grundas på etiska och moraliska överväganden. Socialstyrelsen (2007) redogör för att personal på LSS-boende arbetar med att stötta människor med funktionsnedsättning i deras vardag, arbetet ska utgå från individens behov och önskemål. Som personal har man ett stort ansvar gällande individens livskvalitet och hälsa, samtidigt som man ska uppfylla organisationens mål och anpassa sig efter samhällets normer. Det framkommer även att personalgruppens åsikter och den enskilde arbetarens värderingar påverkar valet av handling. När dessa olika aktörer och värden står emot varandra kan det vara svårt som personal att veta hur man ska handla. Detta begränsade handlingsutrymme upplevs framförallt i samband med utmanande beteende hos stödanvändaren.
Genom en social tillsyn av socialstyrelsen (2010) framkom det att alla LSS-boenden inte håller den önskade kvalitén. Tillsynen påvisade också att det förekommer lagöverskridande insatser såsom hot- och tvångsåtgärder på en del boenden. Rapporten belyser personalens svåra arbete och bristande kompetensutveckling.
Uppsatsen kommer belysa den komplexa yrkesroll som personal på LSS-boende står inför i sitt arbete. Fokus kommer ligga på dilemman där olika aktörer och värden står emot varandra, där personalen tvingas fatta ett beslut kring hur denne ska handla, vilket inte alltid är det lättaste. De värden som kommer ligga i fokus för uppsatsen är individens självbestämmande, organisationens riktlinjer, samhällets normer samt personalgruppens och den enskilde
arbetarens värderingar.
Bakgrund
LSSLSS (SFS 1993:287), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, vänder sig till människor med omfattande funktionsnedsättningar som påverkar den dagliga livsföringen och som är i behov av stöd och hjälp. LSS är en rättighetslag som ska syfta till goda
levnadsvillkor och insatserna ska vara av god kvalitet. Verksamheter enligt LSS ska
tillgodose individens behov utifrån den enskildes självbestämmande och integritet. En av de tio insatser som individer med funktionsnedsättning kan berättigas är boende med särskild service. Socialstyrelsen (2007) redogör för syftet med LSS är att funktionsnedsatta ska ha möjlighet att leva som andra. Att individens får stöd och service för att rasera de hinder som de kan stöta på i vardagen på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet med stödet är att ge individen ett värdigt liv och delaktighet i samhället. Insatserna ska planeras och utföras i samråd med varje enskild individ, efter dennes önskemål och förutsättningar.
Boende enligt LSS
Socialstyrelsen (2007) förklarar att målet med bostäder enligt LSS är att människor med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett boende likt andras, i en fullvärdig bostad. I en fullvärdig bostad ingår det, badrum med fullständig utrustning för personlig hygien, avskilt rum, eller del i rum för sömn samt möjlighet till matlagning. Bostäder enligt LSS bör vara förlagda i ett vanligt bostadsområde som ger individen möjlighet till ett aktivt samhällsliv. Det finns tre olika typer av boende enligt LSS; gruppbostad som riktar sig till personer med omfattande funktionsnedsättningar och stort omvårdnadsbehov. I en gruppbostad är det få boende, där alla har varsin fullständig lägenhet samt gemensamma utrymmen som ger möjlighet till socialt samspel. Servicebostad är mer avskilda lägenheter, där alla boende har varsin fullständig lägenhet, samt tillgång till ett gemensamt utrymme. De boende har tillgång till stödinsatser dygnet runt, men har generellt mindre omvårdnadsbehov än på ett
gruppboende. Den tredje formen är ”annan särskild bostad” som är en boendeform anpassad för människor med funktionsnedsättning, utan bemanning, men med möjlighet att få
stödinsatser vid behov.
Arbetet som boendestödjare
Socialstyrelsen (2007) förklarar att arbetet syftar till varje individs rätt till goda levnadsvillkor och möjlighet att leva som andra. De personer som berörs av LSS har rätt till
självbestämmande och likt alla andra människor skyddas de ifrån frihetsberövande av
regeringsreformen. Samtidigt så arbetar man i en verksamhet och i en personalgrupp som har utarbetade handlingssätt som det anses att man bör följa. En rättighet som medföljer i LSS är delaktighet i samhället på lika villkor som andra medborgare. I samhället finns det normer som styr vad som anses rätt och fel i olika situationer som de flesta medborgarna följer. När man arbetar med stödanvändare enligt LSS kan man hamna i situationer där individens rättigheter, personalgruppens tankar och samhällets normer står emot varandra och man som personal hamnar i kläm mellan dessa. Som yrkesutövare enligt LSS har jag upplevt just sådana situationer, där jag som personal har haft svårt att avgöra hur jag ska handla, där det inte finns några direkta riktlinjer att följa. Därför vill jag lyfta problematiken och undersöka vilka möjligheter som finns och vad som styr personalens handlande.
Socialstyrelsen (2011) menar att boendepersonalen har en viktig roll som ofta innefattar starkt inflytande över stödanvändare och poängterar vikten av reflektion kring sin yrkesroll.
Socialstyrelsen (2007) förklarar att man som personal på boende enligt LSS har ett
omvårdnadsansvar som innebär att man ska tillgodose stödanvändarnas vardagliga behov. Omvårdnaden kan innefatta både praktisk hjälp, såsom hjälp med hygienen, samt stöttning och vägledning i vardagen. Omvårdnaden ska grundas i individens behov och önskemål förhållande till dennes förutsättningar. Insatserna kan omfatta hjälp med hygienen,
förflyttning, sköta hemmet och främja delaktigheten i samhället etc. En del av arbetet handlar om att planera insatserna, detta sker kontinuerligt och ska ständigt uppdateras och anpassas efter individens behov. Alla insatser ska planeras och genomföras i samråd med
stödanvändaren. Som yrkesutövare enligt LSS är man skyldig att rapportera allvarliga missförhållanden. Boendepersonalen kommer i uppsatsen bland annat benämnas som boendestödjare och stödgivare.
Utmanande beteende och tvångsåtgärder
Enligt Socialstyrelsens (2010) tillsynsrapport förekommer det frihetsbegränsningar och tvångsåtgärder på LSS-boenden, ex. låsta utrymmen, såsom kyl och frys samt låsta
ytterdörrar. Vidare redogör de för brister i utförandet av insatser enligt LSS och förklarar att lagstiftningen inte alltid följs. Det har visat sig att en del verksamheter har interna riktlinjer som inte överensstämmer med LSS, vilket leder till begränsning av stödanvändarens
rättigheter och möjligheten att få sina behov tillgodosedda. De påpekar att boenden enligt LSS alltmer liknar de gamla institutionerna med strikta regler, begränsat socialt utrymme och isolering ifrån samhället. Det har också framkommit att en del verksamheter hotar med bestraffning ifall stödanvändaren inte följer angivna regler i boendet.
Socialstyrelsen (2010) förklarar att minskad bemanning på verksamheterna har lett till ökade tvångsåtgärder, då personal försöker undvika otrygga situationer. De visar också att personal inte får stöd och handledning av enhetschefen i den utsträckning de önskar, ofta får de stöttning först efter att situationen har eskalerat och blivit ohanterlig. Även bristfällig kompetensutveckling i verksamheterna försvårar arbetet för stödpersonalen. Socialstyrelsen (2010) menar att problematiken bottnar i okunskap och bristande resurser. Vidare menar de att nämnderna bör ta ansvar och kontrollera att verksamheterna arbetar i enighet med rådande lagstiftning samt att stödpersonalen får relevant fortbildning och stöttning av ledningen. Socialstyrelsen poängterar även vikten av dokumentation och reflektion över arbetet för att kunna förebygga att svårhanterliga situationer uppstår.
Stödanvändaren/individen
De människor som är berättigade boende enligt LSS kommer i uppsatsen benämnas som individen eller stödanvändaren. Jag har valt att använda individen för att påvisa att alla människor är unika och att människor med funktionsnedsättning inte är en homogengrupp. Stödanvändaren kommer användas i den bemärkelse att det är just dessa individer som tar emot personalens stöd på LSS-bostäderna.
Syfte
Syftet med undersökningen är att redogöra för hur personal på LSS-boende upplever att deras handlingsutrymme ser ut i förhållande till utmanande beteende. Fokus ligger på motstridande värden, individens självbestämmande, organisationens riktlinjer, samhällets normer samt personalgruppen och den enskildes värderingar. Intentionen med studien är att belysa
personalens handlingsmöjligheter vid utmanande beteende och att se vad som styr personalens val av handling.
Frågeställningar
Hur ser personal på LSS-bostäder på sitt handlingsutrymme vid utmanande beteende? Vad är det som styr hur personalen agerar i olika situationer?
Tidigare forskning
Följande kommer en redogörelse av tidigare forskning som är av relevans för den aktuella undersökningen. Jag har valt att fokusera på forskning som belyser den komplexa yrkesroll som personal på LSS-bostäder står inför. Detta genom kompletterande forskningar som lyfter olika delar. Först kommer en del om stödanvändarens rättigheter och kring den maktrelation som uppstår i mötet mellan individ och personal. Möten och makt, avsnittet belyser
stödanvändarens rättigheter och de brister som uppstår i det praktiska arbetet. Därefter
beskrivs personalens yrkesroll, stödgivare enligt LSS, en komplex yrkesroll som tydliggör hur olika aktörer och värden står emot varandra och påverkar personalens arbete. Här ligger fokus på att belysa personalens omfattande yrkesroll och lyfta de problem som de ställs inför i det vardagliga arbetet. Sedan lyfts handlingsutrymme som påvisar hur olika värden styr
personalens handlingsmöjligheter. Detta följt av viljan att vara god och att inte räcka till här lyfts personalens intentioner med arbetet, viljan att vara alla till lags, men att samtidigt på grund av motstridande värden inte känna att man räcker till. Kapitlet avslutas med ett stycke om utmanande beteende och medföljande risker där svårhanterliga situationer ligger i fokus och risken för hot och tvångsåtgärder. Jag tycker att de olika delarna tillsammans visar på den problematik som behandlas i uppsatsen. All tidigare forskning hamnar inom ramen för socialt arbete, främst inom funktionshinderforskning. Även någon forskning kring äldreomsorg lyfts, på grund av liknande arbetsfält och något bristande forskning kring handlingsutrymme och LSS-bostäder.
Möte och makt
Giertz (2012) redogör för att människor i behov av stöd av service hamnar i en maktrelation till andra på grund av sitt beroende. Relationen mellan stödanvändare och personal ska bygga på individens självbestämmande och respekt för dennes integritet. I studien framkom det dock att en del stödanvändare känner sig kränkta av personalens bemötande på grund av de
bäst för individen. Det finns en mer eller mindre dold maktrelation mellan individen och stödpersonalen, vilket kan leda till att personalen inte uppmärksammar när denne hindrar individens självbestämmande. Det framkommer i studien att personal oroar sig för att stödanvändaren inte själv kan förutse de konsekvenser en handling kan medföra och väljer därav ibland att överta självbestämmandet.
Resultatet i Giertz (2012) studie påvisar svårigheter gällande individens möjlighet till självbestämmande i förhållande till personalens maktposition och i vissa fall ett upplevt tolkningsföreträde hos stödpersonalen. Vidare tydliggör Giertz att individens och omgivningens syn på individens funktionsnedsättning och förmåga är avgörande när det kommer till inflytande och självbestämmande. Individens möjlighet till jämlika levnadsvillkor påverkas av personalens kunskap, bemötande och synsätt. Författaren poängterar vikten av att synliggöra den maktposition som stödgivaren har i förhållande till stödanvändaren.
Funktionsnedsatta är inte en homogengrupp, alla är enskilda individer och det är därav viktigt att alla insatser planeras efter individens behov och önskemål.
Stödgivare enligt LSS, en komplex yrkesroll
Lewin (2012) förklarar att LSS är en rättighetslag som syftar till goda levnadsvillkor, vilket innebär ett stort ansvar för stödgivarna, som inte enbart måste förhålla sig till stödanvändarens intressen, utan samtidigt måste förhålla sig till kollegor, chefer, politiker, anhöriga och
samhället. Giertz (2012) undersökning visade att det fanns en tydlig diskrepans mellan idealbilden av stöd enligt LSS och den faktiskt verkligheten. I Lindgrens (2005) studie
framgår det att det finns en komplexitet i vid samordning av många olika aktörer, som alla har olika inriktningar. Författaren uttrycker att det finns en problematik vid utredning och
bedömning av stödanvändarna, vilket har visat sig innebära ytterligare ansvar för
stödpersonalen. Ahnlunds (2008) resultat visar på att personal inom handikappomsorgen i stor utsträckning arbetar själva vilket innebär stort ansvar kring stödanvändarens hälsa och
livskvalitet. Vidare lyfter författaren att det är viktigt att hitta en balans mellan krav, inflytande och socialt stöd.
Björne m.fl. (2012) definierar utmanande beteende som beteenden som inte håller sig inom den rådande normer och som därför blir svåra att hantera för omgivningen. Dessa beteenden förknippas i vissa fall med aggressivitet och våld av och leder i många fall till hot och tvångsåtgärder. Men utmanande beteende behöver inte alltid visas utåt, de förklaras som
beteenden som utmanar personalens handlingsmöjligheter. Personal i verksamheter där det förekommer utmanande beteende uttrycker att det ibland kan bli övermäktigt och en känsla av att inte räcka till. Vid utmanande beteende är det svårt som stödgivare att veta hur man ska agera och man provar sig fram med syfte att lösa situationen så bra som möjligt.
Stödpersonalen har ett stort ansvar för individens livskvalitet, vid stressande situationer är det vanligt att uppleva frustration och det händer man tilltar metoder som inte överensstämmer med lagstiftning och som i värsta fall kan skada individen. Författarna påpekar att individer med intellektuella funktionsnedsättningar med så kallat problemskapande beteende riskerar att utsättas för begränsningar och övergrepp av stödpersonal. Allen (1999) förklarar att problemskapande beteende upplevs som stressande i situationen och att intensiteten i aggressiviteten påverkas av personalens sätt att bemöta det på.
Meininger (2001) förklarar att självbestämmande har olika betydelse beroende på vem som definierar det. Vidare förklarar han att stödpersonalens ansvar för individens livskvalitet ibland kan stå emot individens självbestämmande. Som personal riskerar man ett överstamp, att överta individens självbestämmanderätt, speciellt vid situationer där individen utsätter sig själv eller personer i omgivningen för fara. Meininger diskuterar personalens ansvar i
förhållande till individens livskvalitet och organisationens uppdrag. Det kan vara svårt att avgöra hur man ska agera situationer där dessa värden står emot varandra. Det kan som personal vara svårt att avgöra när gränsen för rätt och fel går, eftersom det inte finns några tydliga riktiglinjer över detta. Vidare menar han att det inte är säkert att stödanvändaren själv kan uttrycka sina behov och önskemål och att dennes val i vissa fal kan leda till sämre
livskvalitet för denne. Då är frågan ifall personalen ska arbeta för att upprätthålla en god livskvalitet eller för att främja individens självbestämmande.
Handlingsutrymme
Lindgren (2005) förklarar att boendestödjare är en komplexyrkesroll och det ställs olika krav ifrån olika aktörer som kan motsätta varandra vilket begränsar personalens
handlingsutrymme. Många boendestödjare har ambitionen att göra ett bra arbete med
stödanvändaren, men uttrycker att kraven ifrån de olika aktörerna försvårar arbetet vilket kan leda till stress och frustration hos personalen. Författaren förklarar att personalen har en vilja att uppfylla de krav organisationen ställer, samtidigt som de vill upprätthålla sina egna värderingar och tillgodose individens behov och önskemål. Rose, David och Jones (2003) förklarar att stödpersonal för människor med funktionsnedsättning styrs av både filosofi och
politik, med syftet att förbättra individens livskvalitet. Laursen, Plos och Ivarsson (2009) förklarar att de sker snabba förändringar i arbetet med människor med funktionsnedsättning, vilket innebär att personalen måste vara flexibel och ständigt utvecklas i takt med
förändringarna. De redogör vidare för att personal har större ansvar och arbetar mer
självständigt än tidigare, det innebär att de måste bedöma och ta beslut på egen hand i många situationer. I resultatet presenteras olika teman gällande kunskap om kompetens hos
personalen som påverkar deras handlingsmöjligheter. En central aspekt är personliga
egenskaper, som inom vårdyrket oftast associeras med humanistisk människosyn och empati.
Vidare förklarar de vikten av stödgivarens intresse för arbetet med individen. Teoretiska
kunskaper, i form av fakta och kunskap kring exempelvis funktionshinder och pedagogik styr
också personalen arbete med stödanvändaren. Vidare redogör de för erfarenhets kunskap som grundas på personalens tidigare erfarenheter. Tidigare erfarenheter i samverkan med teoretisk kunskap kan bidra till ökad förståelse för stödanvändaren och dennes beteende. Andra viktiga delar är kommunikationsförmåga, att kunna läsa av individen och dennes behov. Stöd och
bekräftelse där de poängterar vikten av stöd ifrån ledningen och kollegor. De framkommer att
man efterlyser mer handledning från chefer och utveckling av gemensamma förhållningssätt och riktlinjer. Även organisation och resurser lyfts som viktiga delar i personalens
handlingsutrymme. Hur organisationens syfte och riktlinjer influerar personalen och hur resurserna påverkar deras handlingsmöjligheter. I Sjöström och Wendestam (2015) framkommer det att personalen upplever att de själva kan skapa sitt handlingsutrymme i arbetet. Vidare menar de att kunskap och tidigare erfarenhet är centrala aspekter i skapandet av handlingsutrymmet. Deras studie visar på att personalen i första hand arbetar efter individens självbestämmande, med dennes behov och önskemål i fokus. Meininger (2001) förklarar att det är viktigt att hitta en balans mellan olika värden och att reflektera över sina handlingsmöjligheter för att bli medveten om vad som faktiskt styr hur man agerar.
Viljan att vara god och att inte räcka till
Lewin (2012) utrycker att de flesta som arbetar inom LSS gillar sina jobb, och drivs av viljan att göra gott. Ahnlund (2008) redogör för att personal på LSS-boende uttrycker att de brinner för arbetet med de boende och att de gillar de omväxlande arbetsuppgifterna och möjligheten att själv vara med att planera och utforma arbetet. Det framkommer att personalen lägger stor vikt i att ha en bra relation med individen och göra att göra aktiviteter tillsammans med de boende, men att de upplever att det inte alltid finns tid för det. Personalen uttrycker vidare att det medför en känsla av att inte räcka till. Lundström (2006) förklarar att personalen beskriver
glädjen i arbetet, att få arbeta med individer i behov av särskilt stöd och hur stolta de dem blir när de lyckas upprätthålla en professionell hållning även vid problematiska situationer. Att lyckas möta individens behov i dessa situationer och den glädjen det medför motiverar dem att arbeta kvar. Lundström lyfter även att stödgivarnas strävan efter att i dessa situationer kunna upprätthålla sin självkänsla och respekt för individen, samt en vilja att kunna ta ansvar för både den boendes och sina egna handlingar.
Lundström (2006) förklarar att många yrkesutövare på gruppbostäder enligt LSS riskerar att blir utsatta för hot och våld i arbetet. Han redogör vidare för känslorna; maktlöshet och skuld som vanligt förekommande hos stödpersonal enligt LSS. Det framgår att personalen blir frustrerade när de har svårt att tolka individens kommunikation och att de är oroliga att det ska leda till minskad tillit för personalen hos de boende. Allen (1999) förklarar att det vid utmanande beteende kan vara svårt för stödpersonal att följa organisationens riktlinjer och att en del efterfrågar mer stöd från ledningen vid sådana situationer. Vidare uttrycker personalen känslor som, ledsamhet, irritation och rädsla i förhållande till individens beteenden.
Lundström (2006) redogör för personalen som uttrycker att det är lätt att tappa
tidsuppfattningen i en problematisk situation, vilket i vissa fall också leder till att man tappar tålamodet och kanske inte handlar som man hade önskat. Det framkommer också att
personalen inte känner att de räcker till, de uttrycker att de inte orkar bemöta de boende i den mån som de önskar. Resultatet ur Ahnlund (2008) avhandling ”omsorg som arbete” visar på att omsorgspersonalen upplever att det inte finns varken tid eller möjlighet att göra ett så bra jobb som man önskar. Rose m.fl. (2003) redogör för att stödpersonal ofta blir stressade i sitt arbete. Deras studie visar att personalens personlighet inverkar på deras arbetskrav och deras illusion om hur arbetet ska gå till, vilket i sin tur påverkar stressnivån. Lewin (2012) förklarar att stödpersonal ofta känner sig otillräckliga och frustrerade, att man arbetar med
stödanvändarens välbefinnande i fokus, men att det ändå blir fel. Lewin poängterar vikten av kunskap kring LSS och dess mål, samt vilka värden som ska styra verksamheten. Lundström (2006) redogör för två känslor som lyfts fram under studien, att ”falla i bitar” vilken innefattar känslor av att inte räcka till, ilska och maktlöshet, samt ”att hålla ihop” som innefattar glädje, reflektion och respekt. Vidare framkommer det att personalen även vid känslan av att falla i bitar ständigt strävar efter att hålla ihop.
Björne m.fl. (2012) förklarar att utmanande beteende ofta, tyvärr leder till att personal tar till tvångsåtgärder, vilket i sin tur kan innebära ytterligare exkludering för individen.
Vidare poängterar författarna vikten av stödinsatser och personalens bemötande och menar att det är viktigt att personalen har rätt kunskap och kompetens. De uttrycker att det finns en risk att stödpersonal använder opedagogiska metoder, hot och tvång vid utmanande beteende, för att undvika att människor och ting i omgivningen kommer till skada.
Utmanande beteende och medföljande risker
Björne m.fl (2012) definierar begreppet utmanande beteende som intensiva, varaktiga och problemskapande beteenden som påverkar omgivningen. Dilworth m.fl. (2011) förklarar att problemskapande beteende uppstår först genom social interaktion med omvärlden och skapas genom bristande kommunikation mellan olika aktörer. Björne m.fl. (2012) konstaterar att människor med intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar i större utsträckning utvecklar utmanande beteende än andra. Utmanande beteende innebär stor problematik för såväl individen som för allmänheten, individen riskerar flera negativa följder då beteendet tydligt inverkar på möjligheten till god livskvalitet. Emerson m.fl. (2000) redogör för att det är vanligt att människor med intellektuell funktionsnedsättning någon gång uppträder utmanande mot stödpersonal.
Björne m.fl. (2012) förklarar att personer med utmanande beteende ofta kategoriseras som aggressiva, och att personal intar en viss attityd och inställning i kontakt med individen, vilket i många fall kan frammana beteendet. Emerson m.fl. & Dilworth m.fl. & Björne m.fl. (2000; 2011; 2012) förklarar de att det utmanande beteendet kan ha förödande konsekvenser gällande individens livskvalitet, med ökad risk för hot och tvångsåtgärder. Det har visat sig att
utmanande beteende kan leda till att den enskilde isoleras ifrån samhället och chansen till arbete och utbildning begränsas, samtidigt som fysiska övergrepp och medicinering är vanligt förekommande i bemötandet av dessa individer. Ofta bottnar dessa beteenden i
kommunikationssvårigheter, stressande miljö och brist på socialt samspel med andra.
Dilworth m.fl. (2011) menar att det är först i samspel med andra som beteendet uppfattas som utmanande, alltså en tolkning som omgivningen gör. Vidare förklarar de att stödpersonal tenderar att lägga skuld på stödanvändaren med utmanande beteende, och tro att individen kan styra beteendet. Detta kan leda till ett mindre pedagogiskt arbete och kortare tålamod hos personalen, vilket i sin tur kan förvärra beteendet hos individen. Emerson (2000) förklarar att personer med utmanande beteende behandlas med medicinering i större utsträckning än de får verktyg och stöd att hantera sitt beteende. Björne m.fl. (2012) poängterar att individer med utmanande beteende oftast inte avsiktligt vill skada någon, utan att det kan bero på
kommunikationssvårigheter och poängterar att det är viktigt att inte lägga över ansvaret på den enskilde individen. Vidare redogör de för att man inte kan bota utmanande beteende, utan fokus hos personal bör ligga på att förebygga att individen inte hamnar i den typen av
situationer. Vidare betonas humanistisk människosyn och tron på att alla människor har möjlighet till goda levnadsvillkor. Enligt författarna kan man förebygga och arbeta bort utmanande beteende, med rätt resurser och anpassning av stödinsatser.
Teoretiska utgångspunkter
Yrkesrollen och handlingsutrymmeSvensson m.fl. (2008) definierar handlingsutrymme som de ramar en organisation och dess medarbetare sätter upp i förhållande till det rådande uppdraget. Vidare menar de att
personalens handlingsutrymme även påverkas av arbetsgruppens moral och normer, såväl som egna värderingar och stödanvändarens önskemål. Johansson m.fl. (2015) redogör för att människobehandlande organisationer innefattar organisationer inom välfärdssektorn som berörs av omsorgsarbete. Dessa organisationer bedrivs under politikisk styrning. Vidare förklarar de att syftet för dessa organisationer är att stötta och rehabilitera de individer de arbetar med för att uppnå god hälsa och goda levnadsvillkor. Bemötande och relationer är centralt i människobehandlande organisationer då personalen arbetar nära individen och därav har stort inflytande i dennes vardag. Vidare förklarar de att människobehandlande arbete kräver pedagogiska metoder för att undvika att personer kommer till skada. Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) redogör för människobehandlande organisationer och beskriver deras arbete som ett moraliskt projekt. Dessa organisationers arbete bygger på värdeladdade och moraliska bedömningar, antingen av personalen eller från samhället. Organisationerna ska syfta till att förbättra stödanvändarnas livskvalitet, samtidigt som de måste ta hänsyn till de intressen som råder i samhället. Med intention att främja
stödanvändarens rättigheter, så ingår det också att kontrollera dennes skyldigheter. Det är en komplex yrkesroll och det är svårt att uppnå alla mål fullt ut. Vidare förklarar de att enskilda arbetstagare agerar i organisationens namn och handlar vanligtvis så som man förväntas handla av organisationen. Författarna skiljer på organisation och institution och menar att en organisation handlar mot ett mål och institutioner påverkas av både värden, uppfattningar och normer. Som personal i människobehandlande organisationer kommer man lätt i kläm
emellan dessa två. Författarna redogör för att människobehandlande organisationer ofta grundas i samhällets normer och förväntningar. De menar att organisationen inte kan
utvecklas utanför det samhälleliga regelfäste som råder, eftersom deras handlingar då kommer uppfattas som felaktiga. Vilket därmed innebär att personalens handlingsutrymme begränsas, då de antingen måste tillgodose förväntningarna eller regelverket, men helst båda två.
Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) förklarar att socialt arbete innefattar både
administrativa och tankemässiga begränsningar, det finns således många aspekter som spelar in i hur handlingsutrymmet kan användas. Som yrkesutövare måste du ta hänsyn till både verksamhetens normer, stödanvändarens behov och dina egna erfarenheter och värderingar. Man ska tillgodose individens och samhällets intresse samtidigt, vilket inte alltid är det lättaste, då dessa ofta strider mot varandra. Enligt Svensson, Johnsson och Laanemets formas yrkesrollen av- och samspelar mellan individens värderingar och erfarenheter, förväntningar på professionen, uppdraget ifrån organisationen samt stödanvändarens önskemål och behov. Författarna förklarar att personalen kan ses som kuggar i ett socialt system som påverkas utav möjligheter och begränsningar i en specifik situation. Henriksen och Vetlesen (2013) förklarar att det finns en rad skrivna såväl som oskrivna regler, lagar och normer på hur man ska handla och bete sig i sin yrkesroll och i sitt yrkesutövande. En del syftar att vara en god arbetstagare, att uppfylla de förväntningar som organisationen har, detta kan leda till att man enbart handlar av lojalitet till ledningen och inte utifrån sin egen uppfattning. Vidare förklarar författarna att det finns tydliga exempel på att man vill vara en god arbetstagare och medarbetare, vilket motsätter sig en god yrkesetik.
Henriksen och Vetlesen (2013) förklarar att det ofta uppstår en laganda i en personalgrupp och att det bildas egna regler och riktlinjer som socialiseras in i verksamheten och smittar av sig på medarbetarna. Författarna poängterar vikten av att våga ifrågasätta och motsätta sig de invanda mönster som majoriteten av personalgruppen står för. Det är vanligt att det utvecklas en moral som lyder ”du ska inte tro att du är bättre än vi” (Henriksen & Vetlesen, 2013. s.37), denna moral kan leda till att ingen vågar sticka ut för då riskerar denne att stämplas som ond. Författarna redogör för Nietzsche som kallar denna typ av moral för flockmoral och förklarar att det kan ses som ett medel för att styra personalgruppen. Författarna påpekar att det är nödvändigt att varje person utvecklar ett eget moraliskt omdöme, vilket innebär att man tar ansvar för sin egen yrkespraxis. Varje individ bör själva kunna förklara och stå upp för de handlingar man utför.
Etik och moral
Blennberger (2013) redogör för att det ofta talas om etik och bemötande, inte minst inom socialt arbete och omsorg och då kopplat till verksamhetens värdegrund. Bemötande är centralt i människobehandlande organisationer. Det finns olika arenor för bemötande,
bemötandet av stödanvändaren, verksamheten, kollegor samt samhället. Blennberger förklarar att bemötandets etik vägleder stödpersonalen i arbetet och dess bemötande. Bemötandets etik innefattar personens värderingar och bör grundas i respekt för, i detta fall, stödanvändaren. Vidare diskuterar han vikten av allas lika värde och menar att yrkesutövaren bör reflektera kring sitt bemötande i förhållande till stödanvändaren. Författaren redogör för handlingsetik och förklarar att det innefattar hur vi personalen handlar, hur vi faktiskt bör bemöta individen, oberoende av våra egna värderingar. Han poängterar vikten av etisk reflektion och
möjligheten att kunna förutse konsekvenser av en handling. Handlingsetiken innebär således ett övervägande om rätt och fel, hur man bör bemöta individen. Bemötandets etik innefattar även vad som avgör hur vi handlar, egna värderingar, ändamål eller verksamhetens moral är olika aspekter som kan spela in och som ibland står emot varandra.
Stryhn (2009) redogör för etik och moral, två likartade begrepp med skilda betydelser, etik handlar om funderingar kring det goda livet samtidigt som moral snarare omfattar
gränsdragning för varandras beteende. Vidare förklarar hon att etik är grundat på värden och syftet är att instruera oss hur vi bör agera i oväntade händelser, medan moralen grundas på traditioner. Moralen innefattar det vi faktiskt gör medan etikens fokus ligger på reflektionen kring hur man bör handla. Moralen kan således hindra oss ifrån att agera när det dyker upp oförutsedda händelser, där det inte finns givna rätt eller fel. Etiska överväganden däremot kan hjälpa oss att gå emot invanda normer och därmed undvika och förebygga förtryck. Moral är förknippat med utarbetade och förutbestämda riktlinjer och bygger på vanor i samhället. Att ta etiskt och moraliskt ansvar innebär inte att enbart följa dessa riktlinjer, utan det krävs ständig reflektion över vilka värden som spelar in i olika situationer för att kunna besluta ifall man bör följa reglerna eller ej. Etiskt handlande är således beroende av vilka värden, grunder och motiv som styr hur personen handlar. Vetlesen och Nortvedt (1994) förklarar att moraliskt uppträdande innefattar tre delar, perception, omdömesförmåga och handling. Perception handlar om hur vi tolkar en situation, möjligheten att uppmärksamma det som är moraliskt betydelsefullt och att kunna värdera hur situationen påverkar de berörda. Omdömesförmåga är det som avgör hur vi bör handla genom att väga olika värden mot varandra. Vidare menar det att etiska reflektioner kan bidra till medvetenhet krib sin omdömesförmåga och därigenom
utveckla moralisk perception. Stryhn (2009) förklarar att omdömesförmåga bygger på överväganden, bedömning och val, och menar att detta kan bidra till stödanvändarens goda levnadsvillkor. Vidare förklarar Stryhn att det förnuftiga omdömet ibland kan svika vid plötsliga situationer, vilket innebär att människan inte enbart kan använda kunskap de besitter vid beslut av handling utan att det krävs etiska och moraliska överväganden
Stryhn (2009) förklarar att personal inte med säkerhet kan avgöra vilken handling som är bäst i en situation, utan att det krävs övervägning av olika möjligheter, det finns olika värden som påverkar ens val i situationen och en del värden väger tyngre än andra. Valet grundas i personalens tidigare erfarenhet, utbildning, kunskap och värderingar. Det kan även finnas andra faktorer som påverkar personens valmöjligheter, det kan exempelvis handla om
verksamhetens riktlinjer, men även personalgruppens oskrivna regler. Vidare menar Stryhn att personalens handling alltid bör ha intentionen att göra det bästa för stödanvändaren. Stryhn redogör för Aristoteles som anser att syftet med etiska handlingar alltid är lycka.
Metod
Jag har valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer baserade på vinjetter, fiktiva fall. Jag har valt vinjetter för att fånga personalens värderingar och erfarenheter för att få en förståelse för deras upplevelser. Genom att använda vinjettbaserade intervjuer får
intervjupersonerna reflektera över hur de hade agerat i situationen vilket kan ge en bild av de olika styrande värdena. Jag använde en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1), som innehöll sex vinjetter, för att jag skulle kunna välja beroende på den information som
framkom under intervjun. Jag hade även förberett eventuella följdfrågor som kunde hjälpa till att få en djupare förståelse. Detta för att motivera reflektion kring handlingsmöjligheter i de aktuella fallen och skapa frihet för intervjupersonerna att själva kunna styra samtalet. Jag ville skapa en relativt ostrukturerad atmosfär där deltagarna fick möjlighet att reflektera fritt, jag ville inte låsa samtalet i en specifik riktning utan ville fånga informanternas upplevelser. Under intervjuerna användes fyra av vinjetterna, samma fyra användes under samtliga intervjuer, däremot skiftade följdfrågorna och samtalen mellan intervjutillfällena.
Semistrukturerad intervju
Bryman (2011) förklarar att en kvalitativ undersökning oftast bygger på tolkningar och ord och syftar till förståelse. Vidare förklarar han att kvalitativa intervjuer ofta är relativt
ostrukturerade och flexibla, man kan avvika ifrån intervjuguiden och informanten kan till viss del styra samtalet. May (2014) förklarar att semistrukturerade intervjuer ofta leder till djupare förståelse för intervjupersonen än i strukturerade intervjuer. Den relativt ostrukturerade
intervjuguiden skapar större utrymme och frihet för intervjupersonen att besvara frågorna. Bryman (2011) redogör för att syftet med kvalitativa intervjuer oftast är att fånga
informantens tankar och värderingar och man är ute efter breda och djupa svar. Vid en semistrukturerad intervju har forskaren oftast med sig en intervjuguide eller ett
forskningsunderlag med olika teman som är relevanta för undersökningen. Men samtidigt tillåter man sig att avvika ifrån intervjuguiden, ställa frågorna i en annan ordning och tillägga ytterligare frågor, informanten får också utrymme att spekulera fritt.
Vinjettstudie
Englund (2009) redogör för vinjettstudier, ett instrument som används när forskaren vill fånga människors värderingar, attityder och val. Vinjetter ger därmed en normativ uppfattning kring hur personalen anser att man bör handla i en viss situation. Vinjetter utgår ifrån korta
fallbeskrivningar som informanterna ska reagera på och reflektera över för att ge underlag för vad som styr handlandet. Det finns olika användningsmöjligheter för vinjetter, två av dem är; att se vad som avgör bedömningen av en situation och att se professionellas synsätt och handlingsberedskap. Utifrån en vinjett bestämmer man i vilken kontext diskussionen ska utgå ifrån. Forskaren bestämmer också vilka olika kunskapsintressen och värden som kan vara av vikt för reflektionen. I vinjetten presenteras ofta ett problem där olika kunskapsintressen står emot varandra, utifrån dessa får informanterna reflektera över sina värderingar och hur de hade agerat i situationen. Vinjetter kan användas som ett redskap vid undersökningar om ex. analys av värderingar och handlingsredskap i professionella grupper eller vid undersökning kring avgörande variabel vid fenomenbedömning. Genom vinjettstudier kan man bland annat utläsa hur människor bedömer allvarliga situationer, i vilken utsträckning man agerar på ett visst sätt samt vad man bör göra och hur man hade gjort.
Englund (2009) redogör för vinjettstudier där man vill undersöka den avgörande variabeln till en handling. Då utgår forskaren ofta ifrån variabler som den hypotetiskt tror kommer ge störst inverkan. Vanligtvis skapar man då ett antal vinjetter där olika variabler är i fokus, för att se hur informantens handlingar skiljer sig i de olika fallen. Englund redogör även för
att vinjettstudier inom socialt arbete ofta används som ett redskap när man vill få insikt i professionellas bedömningar av stödanvändaren och de handlingar som dessa leder till.
Förförståelse
Genom erfarenhet av yrkesutövande på boende enligt LSS har jag upplevt problematik
gällande handlingsmöjligheter vid utmanande beteende. Under min tid som stödpersonal inom LSS var sådana situationer vanligt förekommande, att jag som personal stod emellan olika aktörer och värden som kolliderade med varandra. Det kunde vara svårt att veta vad som var rätt och fel, vilket frammanade känslor som stress, frustration och en känsla av att inte räcka till i arbetsrollen. Jag upplevde att det fanns bristande riktlinjer och stöd i dessa situationer. Jag har under hela uppsatsprocessen reflekterat över min förförståelse i ämnet och använt mig av den vid exempelvis utformandet av intervjuguiden. Däremot har jag försökt ta distans från mina erfarenheter vid analysen av materialet för att undvika att färga resultatet med mina värderingar.
Urval
Jag har gjort ett målstyrt urval, Bryman (2011) förklarar att syftet med ett målstyrt urval är att strategiskt välja personer som är relevanta för studien. Urvalet har skett genom ett så kallat snöbollsurval, vilket innebär en person som deltagit i studien rekommenderat och förmedlat kontakt med nya personer. Jag har inriktat mig på personer med erfarenhet av yrkesutövning på boende enligt LSS, jag kom genom en vän i kontakt med första informanten, som sedan ledde mig vidare och satte mig i kontakt med nästa person, likt ett snöbollsurval. Jag valde intervjupersonerna på grund av deras erfarenhet av arbetet, de fyra informanterna hade olika utbildningsbakgrund och hade arbetat olika länge inom LSS. Det som intervjupersonerna hade gemensamt var att alla var kvinnor och alla hade någon typ av högskoleutbildning, tre utav dem inom socialt arbete. Efter fyra intervjuer upplevde jag att det var samma teman som kom upp och nöjde mig därför efter dessa. Detta kan jämföras med det Bryman (2011) kallar teoretisk mättnad, vilket innebär att forskaren samlar in underlag till denne anser att det inte finns/krävs mer relevant data.
Genomförande
Inför intervjuerna
Efter att jag kommit i kontakt med intervjupersonerna skickade jag över ett informationsbrev som förklarade syftet med undersökningen och hur intervjun skulle genomföras (se bilaga 2).
När informanterna hade visat vidare intresse kontaktade jag de berörda verksamhetscheferna (som också fick ta del av informationsbrevet) och frågade om tillåtelse att genomföra studien. Intervjupersonerna och verksamhetscheferna fick därefter underteckna ett samtycke till undersökningen (se bilaga, 3 & 4).
Jag utvecklade under tiden en semistrukturerad intervjuguide baserad på vinjetter. Vinjetterna grundades på svårigheter som personal på LSS-boende kan utsättas för i det vardagliga arbetet med stödanvändarna. Intervjuguiden bestod av ett par vinjetter samt eventuella följdfrågor.
Under intervjuerna
Alla fyra intervjuerna genomfördes i Malmö Högskolas lokaler och varade ca 60minuter var. Jag inledde med en kortfattad beskrivning av undersökningen, där jag bland informerade om syftet med studien och berättade kort om intervjuns upplägg. Jag lyfte även konfidenskravet och att allt material kommer presenteras anonymt och publiceras på MUEP. Därefter frågade jag informanterna ifall jag fick lov att spela in intervjun, vilket alla fyra informanter gav godkännande till.
Jag inledde intervjuerna med några grundläggande frågor om intervjupersonen och
presenterade därefter första vinjetten. Vinjetterna utgick från situationer där olika värden står emot varandra, exempelvis individens självbestämmande och samhällets normer.
Intervjupersonerna skulle sedan reflektera över hur de hade handlat ifall de hamnat i en liknande situation, därefter la jag till ytterligare aspekter som kan påverka
handlingsmöjligheterna i situationen. Jag fortsatte att utveckla vinjetten tills jag upplevde att jag fått den information jag efterlyst. Emellanåt övergick intervjun till samtal mellan mig och intervjupersonerna, för att minska pressen på informanten delade jag även med mig utav egna erfarenheter under intervjun.
Efter intervjuerna
Efter de genomförda intervjuade lyssnade jag igenom inspelningen och började sedan transkribera innehållet. Inspelning av intervjuerna underlättande genomförandet då jag inte hade samma behov av att anteckna under intervjuernas gång och istället kunde vara mer involverad i intervjun. Inspelningarna har sedan transkriberats, lyssnats igenom och skrivits ut på papper. Bryman (2011) förklarar att inspelning och transkribering ger möjlighet att lyssna igenom materialet flertalet gånger. Detta ger möjlighet att göra en noggrann analys av
materialet och minskar risken för förhastade tolkningar. Inspelning av materialet ger även möjlighet att granska hur intervjupersonerna utrycker sig genom språket.
Tematisk analys
Trost (2010) redogör för kvalitativ analys och förklarar analysen sker efter genomförda intervjuer men att processen startar redan vid intervjutillfällena och under transkriberingen. Analys innebär att man går igenom och arbetar med det insamlade materialet genom att undersöka och tolka innehållet. Detta genom noggrann bearbetning och reflektion av det empiriska materialet med syfte att hitta intressanta resonemang. Analysen går ut på att hitta sådant som kan vara av intresse för studien, exempelvis upprepade ord eller meningar. May (2010) förklarar att man ska ta reda på vad materialet säger och lära känna materialet. Trost (2010) förklarar att man med stöd av sina teoretiska verktyg tolkas sedan de utskrivna intervjuerna. Vidare förklarar författaren att det inte finns några givna regler vid kvalitativ analys och menar att det krävs kreativitet från forskaren.
Bryman (2011) förklarar att tematisk analys är den vanligaste tekniken vid kvalitativ analys. En tematisk analys utgår ofta ifrån en mall, med förutbestämda teman som forskaren
identifierat vid tidigare tillfälle. Analysmetoden syftar till att upptäcka återkommande ord och meningar som sedan sätts in i teman som är relevanta för forskningen. Ifall nya teman
identifieras under undersökningens gång läggs dessa till inför nästa analys. Vid en tematisk analys letar man främst efter likheter och skillnader i informanternas sätt att diskutera kring ämnet. Man fokuserar på återkommande ord eller teman och uppmärksammar lokala uttryck, sådana begrepp som kan vara bundna till en profession eller verksamhet. Delger
informanterna egna exempel, eller liknelser som kan vara av intresse för studien. Man kan även leta efter uttryck som ”därför att” eller ”på grund av” då detta kan påvisa bakomliggande faktorer till intervjupersonernas svar. Det är även intressant att observera övergångar mellan olika teman samt tystnaden, alltså det som inte framkommer i materialet.
Tematisk analys av materialet
Under intervjuerna och transkriberingen framgick det tydligt fem teman, värden som styr personalens handlande vid utmanade beteende. Dessa teman är följande; individens
självbestämmande, organisationens riktlinjer, personalgruppen och samhällets normer. Jag placerade således in intervjupersonernas svar och tankar i dessa teman. Därefter ”zoomade” jag ut igen för att titta på helheten, då framgick det tydligt hur dessa värden hamnade i
konflikt med varandra och påverkade personalens handlingsutrymme. Det framkom vidare ett par subteman, ”Viljan att vara god”, ”att inte räcka till”, och ”bristande stöd/riktlinjer” och det centrala temat blev således ”motstridande värden”. Jag gick igenom transkriberingarna och kategoriserade in delar i de olika temana. Det fanns väldigt mycket likheter i de olika
intervjuerna, informanterna var överens om de svårigheter som kan finnas vid yrkesutövandet. Detta gav tyngd i materialet, då informationen pekade åt samma håll. Informanterna gav fylliga svar vilket underlättade mitt analysarbete, de gav egna, målande exempel som belyste komplexiteten som personal på boende enligt LSS. Intervjupersonerna använde sig ofta utav ”på grund av” och likande uttryck vilket gav en tydlig bild av vad som låg till grund för deras handlande. Jag kunde inte hitta några direkta tystnader av värde för materialet, dock framkom det tydligt hur informanterna undvek att prata om hot och tvångsåtgärder. Det diskuterades och intervjupersonerna redogjorde för egna exempel där det förekommit, men trots detta med en distans till ämnet.
Etiska överväganden
Kvale och Brinkmann (2009) redogör för att etik och moral är centralt i intervjuer. De förklarar att undersökningen ska producera ny kunskap som kan vara av nytta för samhället och som påverkar vår uppfattning av människan. Vidare menar de att man bör vara medveten om hur det sociala samspelet påverkar intervjupersonen och reflektera över vilka
konsekvenser forskningen kan medföra för informanten och aktuell undersökningsgrupp. Forskaren bör noggrant reflektera över presentationen av resultatet så att detta
överensstämmer med intervjupersonens uppfattning. Bryman (2011) redogör för fyra centrala etiska överväganden vid kvalitativa undersökningar. Informationskravet som innebär att forskaren ska informera informanterna om syftet med studien och upplägget av
undersökningen. Informanterna ska även bli informerade om att deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas på dennes begäran. Samtyckeskravet vilken förtydligar att studien bygger på informantens frivilliga medverkan, vidare rekommenderas deltagarens underskrift.
Konfidentialitetskravet innefattar forskarens ansvar över att behandla materialet med
försiktighet och skyddar informationen så ingen utomstående kan komma åt den. Det empiriska materialet ska inte kunna kopplas till enskild person eller verksamhet.
Nyttjandekravet innebär att materialet enbart kommer användas till den undersökning och
För att tillgodose informations- och samtyckeskravet fick alla informanter ta del av ett informationsbrev som beskrev syftet med studien och upplägget av intervjuerna.
I informationsbrevet framgick även tydligt att deltagandet var frivilligt och att materialet skulle hanteras efter konfidentialitetskravet samt att uppsatsen skulle publiceras på Malmö Högskolas databas, MUEP. Vid intervjutillfällena gick jag återigen igenom undersökningens syfte och upplägg och informerade om konfidentialitetskravet. Jag förklarade att deltagandet var frivilligt och kontrollerade ifall de fortfarande ville genomföra intervjun samt förtydligade att de närsomhelst under intervjun kunde välja att hoppa av utan vidare förklaring. Innan intervjuerna startade fick deltagarna skriva på ett samtycke till deltagande. Allt material har under undersökningens gång bevarats anonymt på en lösenordskyddad bärbarbårddisk. Jag har varit noggrann med att stänga av min nätverksåtkomst när jag har arbetat med materialet för att minska risken att någon av intervjupersonernas identitet ska röjas.
Tillförlitlighet
Bryman (2011) förklarar att reliabilitet och validitet inte ligger i fokus för en kvalitativ forskning eftersom man inte är ute efter mätning och statistik i samma gard som vid en
kvantitativ forskning. Vidare redogör han för tillförlitlighet som ett viktigt begrepp i kvalitativ forskning. Tillförlitlighet innehåller fyra komponenter; Trovärdighet, överförbarhet,
pålitlighet och konfirmering. Trovärdighet syftar till att mäta hur troliga eller sannolika resultateten är, genom att forskningen genomförs på ett korrekt sätt och förhåller sig till de regler som finns. Överförbarhet belyser i vilken utsträckning som resultatet kan överföras på andra kontexter. Pålitlighet handlar om att en likande forskning vid ett annat tillfälle skulle kunna ge likvärdigt resultat. Det är av vikt att forskaren tydligt delger alla faser i sin undersökning för att stärka pålitligheten i forskningen. Konfirmering innefattar huruvida forskaren kan behärska sina egna värderingar så att de inte färgar och påverkar resultatet. Under undersökningens gång har jag varit noggrann med att anteckna de olika steg som gjorts, för att tydligt kunna påvisa dessa i uppsatsen. Jag har förhållit mig de till riktlinjer som finns och använt Bryman som stöd under processen. I undersökningen har det gjort fyra intervjuer med människor som har erfarenhet av arbete på LSS-boende och jag har undersökt deras upplevelser. Det är således intervjupersonernas upplevelser som ligger i fokus i
uppsatsen och det kan därför vara svårt att överföra resultatet på en annan kontext. Däremot har de fyra informanterna olika bakgrund och arbetat i olika verksamheter och ändå
återfinnas även i andra sammanhang. I uppsatsen delger jag hur undersökningen gått till och ni hittar den intervjuguide jag använt mig av i bilaga 2, detta ger andra människor möjligheten att utföra en liknande studie.
Analys och resultat
”Ja, men personalen, chefen, lagar, brukaren, egna värderingar, allt spelar in och det är väl det som är så himla svårt”. Så uttryckte en av informanterna under intervjun, i detta citat
lyfter hen in många olika värden som styr denne i arbetet samt poängterar dilemmat att inte kunna möta allas krav samtidigt.
Modellen nedan är inspirerad ifrån Svensson m.fl. (2008) s.95, en modell som visar olika områden som påverkar formandet av yrkesrollen. Jag har utvecklat modellen, formulerat om och lagt till ytterligare aktörer och värden. Under mitt arbete har jag använt modellen som ett sätt att visa personalens handlingsutrymme, att yrkesrollen (personalen) står emellan de olika värdena. Man kan se det som ett kugghjul, att personalen i sin yrkesroll måste få alla kuggar att rotera, att alla aktörernas önskemål ska tillgodoses samtidigt. Modellen utvecklades under analysen av materialet där det framkom att dessa värden påverkar och begränsar personalens handlingsutrymme. ! !
Yrkesrollen!
Personalgruppens! värderingar! Organisationens! riktlinjer! Individens! självbestämmande! Samhällets! normer! Egna! värderingar! !Handlingsutrymme för personal på LSS-boende
Det framkommer tydligt i undersökningen att det är olika aktörer och värden som styr personalens handlingsutrymme. Handlingsutrymmet i människobehandlande organisationer påverkas av lagstiftning och möjligheten att skap goda levnadsvillkor för stödanvändaren, vilket även framgår i Svensson m.fl. (2008). De värden som presenteras i modellen ovan är de värden som huvudsakligen speglar personalens upplevelser av sitt handlingsutrymme.
Informanterna redogör för att de olika aktörernas krav och olika värden i omgivningen inverkar på deras möjligheter att agera. Detta blir extra tydligt vid plötsliga situationer och utmanande beteende. När olika värden står emot varandra begränsas personalens
handlingsutrymme, personalen verkar därmed ha svårt att avgöra vilken handling som är rätt vid dessa situationer. ”Det finns väldigt snävts handlingsutrymme, inte så många olika sätt att
agera på”. Såhär uttrycker sig en av informanterna vid en reflektion kring sitt
handlingsutrymme. Det framkommer tydligt att handlingsutrymmet är beroende av olika värden, förväntningar och normer. De beskriver att arbetet innefattar att möjliggöra individens rättigheter, men att det också innebär kontroll av skyldigheter. Samtidigt ska man arbeta efter organisationens riktlinjer och de regelverk som styr verksamheten dessa kan ibland stå emot varandra. Socialstyrelsen (2010) redogör för att en del verksamheter har interna regler som inte överensstämmer med rådande lagstiftning. Informanterna uttrycker brist på riktlinjer vid utmanande beteende och efterlyser mer praktiskt arbete och förståelse ifrån ledning. De menar att politiker och chefer som sätter upp de ramar man ska hålla sig inom inte har förståelse för den faktiska verkligheten på boendena. Detta leder till att en del riktlinjer inte går att applicera i det praktiska arbetet.
Ett av målen med LSS (SFS 1993:387) är att stödanvändaren ska delta i samhällslivet på jämlika villkor. Informanterna reflekterar över möjligheten att delta på lika villkor och förklarar att en del individer har svårt att anpassa sig efter samhället normer och regler. ”Individen kanske inte ens vet vilka skyldigheter han har” säger en av informanterna. De uttrycker att det kan vara svårt att anpassa sig efter individens självbestämmande och samhällets normer samtidigt och dessutom följa organisationens riktlinjer. Det blir således tydligt vilka möjligheter och begränsningar som finns gällande personalens
handlingsutrymme. Vidare reflekterar de över vikten av att vara medveten om sina rättigheter respektive skyldigheter och att det blir svårt ifall stödanvändaren inte har förmåga att förstå
dessa. I Giertz (2012) studie framkommer det att stödgivarens maktposition ibland kan leda till att denne övertar individen självbestämmande. Svensson m.fl. (2008) förklarar att personalen har ett ansvar att uppfylla individens rättigheter, men att de också då ingår en kontroll över dennes skyldigheter. Intervjupersonerna reflekterar över möjligheten att kontrollera individens skyldigheter, de framgår att de gärna hade gjort det, men förklarar att det är svårt. De menar att de är svårt att veta gränsen går mellan stöttning och vägledning och individens rättighet till självbestämmande. Det framkommer att personalen ofta upprepande berättar för stödanvändaren vad denna ska göra, vidare reflekterar informanterna över ifall man redan där tagit övertramp på individens självbestämmande. Men ifall personalens försök att övertyga individen inte leder till att individen faktisk gör som personalen råder den till, är frågan hur länge personalen kan trycka på. Vidare efterfrågar informanterna tydligare
riktlinjer och vägledning ifrån ledningen vid denna typ av dilemman.
Informanterna redogör för egna erfarenheter där individens önskemål och beteende gått emot både samhällets normer och lagar och förklarar att det är svårt att veta hur man ska förhålla sig i dessa situationer. Det är av vikt att man som personal ständigt reflekterar över vilka handlingsmöjligheter som finns för att kunna fatta ett beslut om vad som är rätt och fel. Det blir tydligt att personalen upplever att kunskapen om människor med funktionsnedsättning är bristande i samhället. De redogör för blickar och kommentarer från människor i omgivningen som stressar både dem och individen vilket riskerar att förvärra individens beteende.
Informanterna förklarar att blickarna och stressen från omgivningen påverkar deras handlingsmöjligheter, de menar att man vill vara en god samhällsmedborgare och därför försöker anpassa sig efter omgivningen. ”Det är så jobbigt, andra människor som stressar en
och man står mitt emellan, människorna runt om kanske blir arga och brukaren blir arg”.
Personalen redogör för att de i största utsträckning arbetar för att undvika att individen blir stressad och arg och att de försöker lösa situationen så smidigt som möjligt för att undvika att det utmanande beteendet förvärras. En av informanterna redogör för att hen vid ett par
tillfällen har betalat en vara åt individen när pengarna inte räckt, för att slippa ett utbrott i affären, något som egentligen inte hör till yrkesrollen. Vidare förklarar informanten att hen inte valde att berätta detta för sina kollegor, hen ville inte riskera negativa attityder och kränkande kommentarer.
Det framkommer i min studie att personalen är oroliga för att individen inte själv ska kunna förutse vilka konsekvenser deras beteende kan leda till och känner därför ansvar för att fatta
beslut som motstrider individens vilja. Även Meininger (2001) redogör för detta, att individens önskemål i vissa fall kan leda till försämrad livskvalitet för både denne och för personer i omgivningen. En av informanterna förklarar; ”Ibland vet man ju att brukaren mår
bättre av att exempelvis gå in på sitt rum, även om denne inte inser det i situationen, då har det hänt att man lockat eller mer eller mindre tvingat in brukaren på rummet, för att man visste att hon skulle må bättre av det”. Informanten poängterar att hen är medveten om att det
inte är i enlighet med organisationens riktlinjer, men förklarar vidare att det i denna situation fanns en överhängande risk att de andra boende skulle påverkas negativt av individens beteende. Det framkommer i undersökningen att personalen tycker att det kan vara svårt att tillgodose alla boendes behov samtidigt.
Det framkommer att informanterna värdesätter relationerna med stödanvändarna, sina arbetskamrater och samhällsmedborgarna högt och att detta ofta påverkar deras slutgiltiga handling. Även Henriksen och Vetlesen (2013) lyfter vikten av att vara en god arbetstagare och kollega. De redogör även för en laganda som kan bildas i en personalgrupp, där
gemensamma värderingar och riktlinjer skapas. Intervjupersonerna redogör för just denna typ av laganda, de förklarar det som ”vanor som sitter i väggarna”, att personalgruppen har mönster som alla måste inrätta sig efter. Informanterna uttrycker rädsla att inte få vara en del av gruppen ifall de motsätter sig personalgruppens gemensamma riktlinjer. Det blir tydligt att personalgruppen har stor inverkan på den enskildes handlingsmöjligheter, trots att det är något som informanterna förhållandevis skäms över. De redogör för att de önskar att de kunde stå emot personalgruppens värderingar oftare än de gör. ”Det som påverkar en allra, allra
mest, är hur man gör i verksamheten, det är så lätt att hamna där oavsett erfarenhet och utbildning att man fastnar i verksamhetens mönster”. Detta citat visar på personalens önskan
att få vara en i gruppen, att inte sticka ut, utan att inrätta sig efter det som personalgruppen tycker. En av informanterna uttrycker också en viss oro kring att inte våga säga till sina kollegor ifall de agerar på ett sätt som de inte anser är okej, att man är rädd att stampa någon på tårna. Informanterna redogör för situationer där personer de arbetat med tilltagit hot- och tvång i arbetet och att de inte vetat hur de skulle agera i situationen.
”Det viktigaste i slutändan är ändå att man känner att man har gjort ett bra jobb, framförallt för brukaren och att man inte har gått emot sina egna värderingar” avslutar en av
informanterna sin intervju med. Alla informanterna redogör för just detta, vikten av att vara sann mot sig själv och att kunna vara nöjd med sitt arbete. Det framkommer att informanterna
