Malmö högskola
Lärande och samhälle
IDV
Examensarbete
15 högskolepoäng
Är brottning något som bör praktiseras i
skolan?
Should wrestling be practiced in school?
Oskar Sollevi
Lärarexamen 210hp Examinator: Tomas Petersson
Abstract
The purpose of the study is to investigate how students and teachers experience martial arts and how it have grown into school and if its suitable in school. Issues that the study will answer:
● How do educators and students experience wrestling in school?
The study uses a quantitative questionnaire and structured interviews. The study is made at two different schools in two different classes. What affects the students' positive experience of a wrestling lesson in school is also evident in the study. The result shows that wrestling can be used in school and students can improve their ability to understand that effort has to be made to gain results and hopefully apply it in other contexts.
Abstrakt
Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare upplever kampsport och om den kan användas i skolan. Frågeställningar som studien kommer svara på:
● Hur upplever pedagoger och elever brottning i skolan?
Studien använder sig av en kvantitativ enkätundersökning samt strukturerade intervjuer. Studien är gjord på två olika skolor i två olika klasser. Vad som påverkar elevernas positiva upplevelse av en brottningslektion i skolan framgår även i studien. Resultatet visar att brottning kan användas i skolan och eleverna kan förbättra sin förmåga att kämpa och förhoppningsvisa applicera det i andra sammanhang.
Innehållsförteckning
1 Inledning och bakgrund 5
1.2 Syfte och Frågeställning 6
1.3 Hur kampsporten har växt in i samhället 6
1.4 Historia 7
1.5 Vad är MMA 10
1.6 Vad är våld? 10
1.7 Tidigare forskning 10
2 Metod & genomförande 12
2.1 Genomförande av MMA lektion 13
2.2 Validitet 13
2.3 Forskningsetik 14
2.4 Genomförande av Enkät 15
2.5 Intervjuer 15
3 Teori 15
3.1 Learned helplessness theory 15
3.2 Ledarskapets betydelse för en aktivitets kvalitet 16
3.3 Aktiviteter som kan stärka relationer 16
4 Resultat 17
4.1 Enkäten 17
4.2 Intervjuerna 18
5 Analys 19
5.1 Elevernas erfarenhet 20
5.2 Pedagogernas upplevelse av kampsport i skolan 21
5.3 Hur elevens bakgrund påverkar deras upplevelse av MMA i skolan 22
6 Avslutande diskussion 22
6.1 Ledarskap 22
6.2 Elevernas upplevelse kopp 23
6.3 Är kampsport lämpligt i skolan? 24
6.4 Utvärdering 24
7 Referenser 25
1 Inledning och bakgrund
Denna uppsats handlar om hur elever och pedagoger har upplevt en anpassad brottningslektion i skolan. Mitt intresse och min erfarenhet av MMA, som är en idrott där många olika kampsportstilar ingår, har gjort mig intresserad av hur jag ska kunna använda min kunskap på bästa sätt i min framtida yrkesroll som pedagog.
MMA har vuxit snabbt och blivit accepterad i vårt civiliserade samhälle men är den lämplig som aktivitet i skolan? Passar den alla elever och hur ska den genomföras för att ge eleverna en positiv upplevelse? I studien kommer aktiviteten som ska undersökas vara en anpassad del av MMA i form av en brottningslektion för att vara lämpad i skolan. Eftersom MMA innefattar många olika stilar, där brottning är en av dessa, kommer aktiviteten vara en anpassad del av MMA, i form av en brottningslektion. Aktiviteten kommer främst vara baserad på brottningsmomentet men kommer även att innefatta en del självförsvar.
Mixed martial art (MMA) är en kampsport som kom till Sverige i början på 2000-talet. I MMA tävlar man mot varandra i en bur, det är både en fysiskt och tekniskt krävande sport. Genom att undersöka hur MMA har utvecklats och hur den ser ut idag utifrån Elias (1991) civilisationsteori kan det bli begripligare varför sporten har växt fram och fått ett sådant genomslag.
Ericsson(2009) och Sandahl(2005) menar att idrottslärare vanligtvis väljer de moment som hen har goda kunskaper i och känner sig trygg med. Både Ericsson samt Sandahl menar att det går att läsa av idrottslärarens kunskap och erfarenhet i de olika momenten genom att studera idrottslärarens planeringen och innehåll.
Studien söker svar på vad som påverkar elevernas upplevelse och om MMA i form av brottning kan anpassas till skolan samt om det är något som bör praktiseras i skolan. Studien undersöker även vilka effekter brottning kan ha på eleverna. Studien innefattar
även var och vilka riskmoment som kan uppstå med kampsport i skolan och om det är lämpligt för alla. Hur kan vi ta vara på de positiva följderna? Vad är det som påverkar vem kampsport är mindre lämpad för? Kampsport är inte en individuell idrott, för att det ska fungera måste vanligtvis två personer arbeta tillsammans med respekt och tillit till varandra. För att kampsport ska fungera i skolan måste det fungera på samma sätt vad gäller tillit samt respekt för varandra.
Enligt Skolverkets läroplan (Lgr11) ska det centrala innehållet i idrott och hälsa för åk 4-6 innehålla bland annat att eleverna provar olika idrotter medan innehållet för åk 1-3 innefattar lek, dans och rörelse utan idrottsaktiviteter. Genom tolkning av läroplanen och vad Lakes och Hoyt (2004) studie har visat finns det ingen anledning att undervisa de yngre eleverna i kampsport.
1.2 Syfte och Frågeställning
Syftet är att undersöka hur elever och pedagoger upplever brottning i skolan och om brottning är något som bör praktiseras i skolan.
● Hur upplever elever och pedagoger brottning i skolan?
1.3 Hur kampsporten har växt in i samhället
Status och identitet har ändrats i takt med samhället. Elias (2007) förklarar vad som kan förknippas med status, organisationer med ekonomisk makt och hur det kan påverka beslutsfattarna tillexempel fotbollsorganisationer, Eurovision och UFC. Samhällets utveckling har gjort att det som har förknippats med status har varierat i takt med att vi har blivit mer civiliserade. MMA har växt fram i Brasilien utan någon form av
ekonomisk makt till att sedan bli ett företag som har drivit på MMA’s utveckling med hjälp av ekonomisk makt. Detta har varit möjligt genom samhällets acceptans av MMA som idrott och samhällets intresset av MMA och UFC. Detta har påverkat vilken status kampsortsidentiteten har fått.
1.4 Historia
Dagens kampsport har växt fram under lång tid, själva kampmomentet finns dokumenterat sedan 564 f.Kr i antikens Grekland, en form av allkamp där allt var tillåtet utom bitas och peta i ögonen. Den moderna boxningen med handskar introducerades i slutet av 1800-talet och har sedan dess genomgått en rad förändringar för att anpassas i takt med samhällets utveckling. Genom att införa bland annat fler ronder och större handskar blev boxningen accepterad som sport. I Sverige var det tillåtet med proffsboxning fram till 1969 Lag(1969:612). Den professionella boxningen ansågs då vara skadlig för utövaren och gjorde publiken våldsam samt att det var fel att tjäna pengar på en sport där syftet går ut på att skada motståndaren, förbudet varade i ca 40 år. Enligt Elias (1991) civilisationsteori skulle denna typ av beslut kunna vara ett sätt att tolka civilisationsteorin som skapar regler som förbjuder en viss typ av våld som upplevs primitivt och ociviliserat. Den grundar sig i ett ökat ömsesidigt hänsynstagande mellan människor, omsorg om svaga samt allas möjlighet till deltagande i samhället.
I Brasilien under mitten på 1900-talet växte intresset för en kampsportsform som hette Vale-Tudo som kan översättas med allt är tillåtet. Exempel på tillåtna tekniker var bland annat slag mellan benen och skallningar. Det fanns ingen tid för hur länge en match kunde hålla på, det var en mer brutal variant i den moderna MMA som finns idag. Elias (1991) civilisationsteori delar upp samhället i två delar, ett övre skikt och undre skikt. Elias beskriver beteendet i det undre skikt som ”grövre” och mer slutet. Människorna i det undre skiktet har väldigt små chanser att avancera och känner inget behov av prestige i relation till det övre skiktet. De lever i sin egen miljö med egna seder och normer.
1993 tog en brasilianare vid namnet Royce Gracie den “våldsamma” sporten till USA. Genom att få kampsportsutövare med varierande kampsportsstilar till att ge upp kunde han visa att den brasiliansk kampsportsstilen var överlägsen i jämförelse mot andra stilar som till exempel boxning, brottning och kung-fu. De amerikanska myndigheterna ogillade den nya våldsamma kampsportsformen och den förbjöds i nästan alla delstater. För att sporten skulle passa in i det civiliserade samhället och inte framstå allt för våldsam gjordes regeländringar precis som det hade gjorts för boxningen. Det infördes
bland annat 3x5 minuters ronder, handskar, förbud att slå mellan benen och så vidare. MMA började förvandlas till en accepterad sport. 2001 blev Ultimate Fighting Championship (UFC) uppköpt med hjälp av finansiärer från Las Vegas, under samma tid hade en liknande organisation växt upp i Japan, UFC idag är den största MMA organisationen.
Den japanska organisationen var större och hade mer status vid den tiden. UFC köpte den Japanska MMA-organisationen och blev den största aktören för att sedan köpa upp eller konkurrera ut de mindre organisationerna.
Elias (1991) civilisationsteori leder den fria konkurrensens till privata monopol med ekonomiska vapen. När MMA kom till Sverige i början på 2000-talet sågs sporten som väldigt brutal och reglerna anpassades efter Sveriges samhällsmodell. När den första UFC-galan skulle hållas i Sverige behövdes reglerna anpassas, anpassningen gjordes genom att myndigheten var tvungen att godkänna de specifika regeländringarna för varje evenemang. Elias (1991) civilisationsteori förklarar hur stora företag med ekonomisk makt kan pressa fram förändringar hos beslutsfattarna. Genom att påverka de som bestämmer över ”monopolinstrument” sker en förändrar samhällets syn på aktiviteten i från det undre status skiktet till det övre status skiktet. Elias (1991) civilisationsteori förklarar att sådana förändringar fungerar som ringar på vatten, en förändring kan påverka liknande organisationer. Genom att tillåta slag och sparkar mot huvudet med tunna handskar som används i MMA är det inte försvarbart att ha kvar förbudet mot proffsboxning i Sverige. 2007 upphör förbudet mot professionell boxning och proffsboxning blir tillåtet igen Regeringen (2007). I jämförelse med boxningens utveckling har det aldrig funnits en tillräckligt stark organisation, vilket kan vara en anledning till den inte kunnat påverka beslutsfattarna genom ekonomisk makt.
Civilisationsteorin grundas på hur det europeiska samhället har växt fram sedan medeltiden och hur samhällsstrukturen har formats till det civiliserade samhället vi lever idag. Den kanske kan ge svar på hur kampsportsvåldet normaliserats i vårt moderna samhälle. Elias (1991) civilisationsteori grundar sig upplysning som mynnar ut i tilltro till att människan med hjälp utav förnuftigt tänkande kan förstå och införskaffa den kunskap som krävs för ett bättre samhälle. En del i civilisationsprocessen är att individen som verkar i det ska få inflytande och kontroll för att påverka sitt eget öde
samt värna om de svaga i samhället. Genom tiderna har människan lärt sig hantera spontana impulser och fått en ökad självkontroll som idag är normalt.
Raúl Sánchez Garcia och Dominic Malcolm (2010) har skrivit en artikel om hur de våldsammare kampsporterna har växt fram. Artikeln tar upp påståenden om att MMA vuxit sig väldigt populär på grund av “decivilizing” av sporten, att sporten inte blivit accepterad av samhället. Författarna menar att den enorma framväxten av sporten istället beror på en strävan efter spänning i form av våld. Tekniskt sett menar de att den ökade uppmärksamheten handlar om resultatet av professionalismens övertag över amatörismen, genom en hybridisering av kampsportsstilar och på grund av utövarnas önskemål att öka nivån av spänning och uppmärksamhet (García & Malcolm, 2010). I artikeln diskuteras det vidare hur MMA ses som en våldsam sport och hur sporten har utvecklats till att i dag vara betydligt säkrare än den har varit förut. I takt med MMAs frammarsch har även sponsorer börjat visa sitt intresse. Idag sponsrar stora idrottsrelaterade företag utövare och proffsmatcher sänds på PPV (Pay Per View) där enda sättet att se matcherna är att betala för just den galan. Författarna anser att detta visar på att sporten blir mer accepterad och erkänd (García & Malcolm, 2010).
En grundsten och framgångsfaktor i utövandet av MMA är individens förmåga att kämpa både i med och motvind. Både under träning och tävling är förmågan att kämpa många gånger relevant för utövarens framgång. Genom att öva detta på träning kan utövaren lära sig att viljan att nå framgång och förmågan att kämpa kan vara det som leder till vidare utveckling.
En utredning för Regeringens räkning genomfördes år 2003 av tio experter från olika organisationer, bland dem var Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi. Utredningsarbetet var en analys av frågor med medicinska aspekter på kampidrotter samt social funktion, integration, och barn -och ungdomsverksamhet. Studien redogör för krav som finns i kampsporterna, vilka som innehåller tydliga regler för tillåtna och otillåtna handlingar. Andra krav är även en lägsta ålder vid deltagande i kampidrotter, konsekvenser vid knockout och en lämplig varaktighet för matcher (Regeringen, 2003). Martin Ingvar är skeptisk till kampsport med slag mot huvudet på grund av de permanenta skador det medför. Samtidigt säger han att en individ ska ha rätten att
bestämma själv vilken idrott hen vill utöva. För att individen ska kunna göra rätt val är det viktigt att rätt information kommer fram till utövaren om risken med slag mot huvudet både vid träning och tävling. Martin Ingvar skriver även ”Jag vill mena att just här har det ofta brustit inom kampsporten, särskilt när det gäller rekryteringen av ungdomar”.
1.5 Vad är MMA
Mixed Martial Arts är en förkortning av MMA som är en kampsportsform med slag, sparkar kast och markkamp, där är även minimalt med regler och skydd i en MMA match. Till skillnad från traditionell kampsport som har mer fokus på utövarens tekniska rörelsemönster har MMA sitt fokus på att kontrollera motståndaren med få regler och skydd. Detta har lett till att MMA har blivit en väldigt fysiskt krävande idrott, för att lyckas med att kontrollera motståndaren krävs styrka, tajming och teknik. I MMA ingår det många olika moment som är tagna från andra kampsporter som boxning, brottning, karate och så vidare.
Matcherna är vanligtvis tre fem minuters ronder och vid vissa tillfällen som är det fem fem minuters ronder. Man kan vinna en match på tre olika sätt: motståndaren ger upp, ringdomaren stoppar matchen om han upplever att utövaren inte försvarar sig eller att tiden går ut och ring domarna utser en vinnare.
1.6 Vad är våld?
Våld är något som vi alla måste förhålla oss till. Det är inbäddat i vår kultur på många olika sätt och har olika betydelser och innebörder beroende på vem utövaren är och vilket sammanhang våld utövas i. Synen på våld och vad det innebär för olika situationer och grupper kan variera. Brottningstekniker anses inte vara våld på brottarmattan men om de användas utanför brottarmattan skulle det kunna anses som våld. Det kan vara flera faktorer som påverkar definitionen av våld, till exempel kön, kroppsstorlek och erfarenhet. I slutändan är det individens upplevelse som är avgörande för vad som upplevs som våld (Carlsson och Wordens 2005).
1.7 MMA ur ett Moraliskt perspektiv
Det kanske största moraliska dilemmat med MMA är att våldet mot huvudet kan medföra permanenta skador på hjärnan. Dixon (2015) menar att det inte finns tillräckligt med data för att se de långsiktiga och eventuellt skadliga effekterna för den professionella MMA utövaren. Han menar även att det huvudsakliga och moraliska dilemmat med sporten är ett regelverk som premierar våld mot huvudet för att vinna matchen. Den största MMA organisationen har även ett ekonomiskt bonus system där utövaren kan få en större summa om hen lyckas tillintetgöra motståndaren på ett spektakulärt sätt. Dessa regler är skapade för att göra kampen mer publikfriande. Enligt Dixon (2015) är det 32% av MMA matcherna som slutar med knockout eller att domaren stoppar matchen. Utan tillräcklig data som påvisar hur skadlig en knockout och MMA är för utövaren kan det vara svårt för publiken att fatta ett moraliskt ställningstagande som kan påverka de ledande aktörerna. Weimer (2017) anser att majoriteten av professionella MMA utövare inte är medvetna om vilka risker som de utsätter sig för både under träning och tävling, vilket kan leda till hjärnskador för utövaren.
1.8 Tidigare forskning
I en amerikansk studie gjord på 207 elever i låg- och mellanstadiet visade det sig att beroende på vilken typ av kampsport som utövades kunde resultatet variera (Lakes och Hoyt 2004). Studien gjordes på en privatskola där 83% av eleverna kom från välbärgade hem. Studiens huvudsyfte var att ta reda på om kampsport kan påverka elevernas impulskontroll. Studien jämförde resultaten mellan traditionell kampsport och modern kampsport. Den traditionella kampsporten lägger mer vikt på respekt, självförtroende och ansvar, tekniken är baserad på självförsvar samt den är inte lika fysiskt krävande i jämförelse med modern kampsport (Lakes och Hoyt 2004). Den moderna kampsporten har mer fokus på tävling och prestation samt är mer fysiskt krävande än förr.
Resultatet visade att den traditionella kampsporten utvecklade eleverna socialt och gav eleverna ökat självförtroende samt minskade elevernas prestationsångest och aggressivitet. Till skillnad från den moderna kampsporten som visade att pojkarna i studien fick sämre självförtroende, ökad aggressivitet samt minskad social förmåga i
jämförelse med traditionell kampsport. Studiens slutsats var att den traditionella kampsporten var mer lämpad i skolan än den moderna (Lakes och Hoyt 2004). Dweek (2015) menar att det går att lära barn att anta utmaningar genom att de lära sig att kämpa och blir belönade när de kämpar. Genom att se den moderna kampsporten med detta perspektivet kan eleverna lära sig att kämpa om förutsättningarna är rätt under kampmomentet.
Studien visade även att de yngre eleverna hade svårare att dra nytta av den traditionella kampsporten som var mer disciplinerad. Det var de äldre eleverna som kunde dra mest nytta av de positiva effekterna av den traditionella kampsporten (Lakes och Hoyt 2004). I ett riksdagsförslag från 1861 framhölls det hur viktigt det var med krigsförberedande övningar i skolan. Lingymnastiken växte och tog plats i den svenska skolan. Lingymnastiken delades in i fyra discipliner där en del var kampbetonad gymnastik med inslag av brottning. När Sverige började dra ner på försvaret minskade de militäriska kampmomenten i idrotten. 1928 introducerades nya stadgar från läroverket där lek och idrott blev ett centralt innehåll och de militäriska momenten minskade (Ekberg 2000). Sedan dess har kampsport inte varit särskilt stor i skolidrotten, den har fått en plats bland övriga aktiviteter på ungefär 2% av innehållet i idrottsundervisningen. I takt med kampsportens frammarsch har den åter börjat ta plats i skolan. Exempelvis så öppnades det en skola 2002 med inriktning på kampsport istället för traditionell idrottsundervisning. I takt med allmänhetens förändrade syn på MMA har sporten fått mer plats i samhället.
2 Metod & genomförande
2.1 Metod
Intervjuer är ett effektivt sätt att ta reda på vad en person tänker och känner om ett visst ämne till skillnad från enkäter enligt (Kvale & Brinkmann 2009). En kvantitativ metod ger ett mer övergripande resultat till skillnad från en kvalitativ undersökning där resultatet kan bidra till att gräva djupare i frågeställningarna (Trost 2005).
Jag genomförde en brottningslektion som efterliknade ett tränings moment i MMA. Efter lektionen lät jag eleverna fylla i en enkät om hur de upplevde lektionen. En hög
ansträngningsgrad i aktiviteten kan ge en positiv upplevelse hos eleverna som kan avspegla sig i enkätsvaren.
Det var två pedagoger som intervjuades, en man och en kvinna. Den manliga pedagogen var även med och brottades med eleverna. Efter lektionen intervjuade jag pedagogerna utifrån intervjuguiden. Båda intervjuerna är inspelade och transkriberade.
Studien kommer att bestå av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. För att ta reda på hur elever upplever kampsport i årskurs 7 görs studien på två olika skolor. Jag intervjuade de ansvariga pedagogerna för att ta del av deras tankar och syn på aktiviteten utifrån en intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att jämföra den insamlade data. De transkriberade intervjuerna strukturerades för att kunna få en bättre överblick och lättare sortera ut relevant information.
Enkäterna delades ut till fyra klasser som bestod av sammanlagt 96 elever. Svarsprocenten på enkätundersökningen var ungefär 95% som motsvarade 91 enkäter. Elevernas idrottslärare intervjuades för att ta reda på elevernas upplevelse och engagemang i jämförelse med andra aktiviteter. Det kan, som vi har konstaterat, råda delade meningar kring att använda kampsport i skolundervisningen. Genom att intervjua två olika pedagoger kan jag jämföra deras upplevelse av kampsport. Intervjuer är bäst lämpade för att gå in mer in på djupet i frågeställningarna De intervjuer som genomfördes i studien gjordes enligt en intervjuguide men följdfrågorna skilde sig åt. Detta berodde på att en av pedagogerna valde att delta i aktiviteten genom att brottas med eleverna. Genom att ställa andra följdfrågor till pedagogen som var aktiv i aktiviteten kunde resultatet även ge svar på hur pedagogen upplevde att brottas med eleverna, vilket gjorde att de kvalitativa intervjuresultaten kunde användas mer djupgående i frågeställningarna.
Viktigt att reflektera över är de föreställningar som författaren har och hur de kan påverka studien. Förutfattade meningar och fördomar inverkar på undersökningen och hur författarna medvetet eller omedvetet väljer att se resultatet. Förhoppning med studien är att tillföra nya kunskaper inom ämnet och för att fördjupa mina yrkeskunskaper.
2.2 Genomförande av kampsportslektion
Många av idrotterna som utövas i skolan är anpassad på något vis för göra de bättre lämpad i skolan och uppfylla ett bredare syfte. Själva aktiviteten i undersökningen genomfördes som en idrottslektion med brottning som aktivitet. Lektionen bestod av uppvärmning, utmanande övningar, teknik och kamp. Uppvärmningen bestod av enklare rörelsemönster. De utmanade övningarna genomfördes parvis då skulle hoppa över/under varandra samt bära varandra på olika sätt.
I den teknikbaserade delen av aktiviteten instruerades eleverna i olika tekniker, bland annat tekniker där eleverna fick prova på olika lås så som armlås och benlås samt hur man försvar sig mot dem. Dessa tekniker kan vara av känslig karaktär för om de används fel kan någon bli skadad, närvarande pedagoger gav samtycke till att teknikerna var lämpliga. Övningen har sin grund i att lära eleverna hur mycket kraft som behövs för att uppleva obehag, när eleverna upplever obehag visar de genom att klappa två gånger på kompisen. Ytterligare syfte med övningen är att teknikerna även kan fungera som självförsvar. Detta är även ett sätt att vinna en MMA match, att motståndaren klappar två gånger med händer eller fötter.
Lektionen avslutas med ett kampmoment med brottning där eleverna med kraft ska försöka brotta ned sin kompis. Genom att ta bort slag och sparkar från MMA blir kampmomentet som en träningsform för MMA. Här paras eleverna ihop jämnstora, killar och tjejer gå bra så länge de är jämna i kraft och storlek. Genom att eleverna brottas med en jämlik kan det motivera eleverna att anstränga sig mer och även lära sig att om de kämpar vidare även fast de är trötta ökar sannolikheten att det kommer gå bättre när de brottas. Eleverna blir även uppmärksamma på att de måste anpassa sin kraft efter motståndaren när de inte brottas med jämnstarka.
2.3 Validitet & reliabilitet
Validiteten kan beskrivas med att resultatet av mätningen är väl förankrad med studiens syfte och frågeställning. I kvalitativ forskning stärks giltigheten av tydliga beskrivning och enkätfrågorna är anpassade för att ge svar till studiens frågeställningar och syfte. Även tolkningen av resultaten påverkar studiens validitet (Larsson et al, 2010). Genom att vara noggrann och förberedd under insamlingsfasen blir resultaten mer tillförlitliga.
Att beskriva undersökningens tillvägagångssätt gör att uppsatsens validitet stärks. För att undvika missförstånd i läsförståelsen i enkätundersökningen och minska bortfall genom elevens bristande engagemang läste jag upp en fråga i taget till sista frågan. ”Ju större bortfall, desto sämre blir undersökningens tillförlitlighet” (Malterud 2014). Enligt Antonovski(2005) kan elevernas motivation och ansträngning höra ihop med att eleverna begriper vad de gör och varför de gör så. De elever som svarade att de inte riktigt begriper varför de har idrott i skolan kan vara svårare att engagera och motivera i idrottsämnet.
Något som även stärker undersöknings tillförlitlighet, det vill säga reliabiliteten, är att tillvägagångssättet för undersökningen har redogjorts för. Det ökar även möjligheten för att samma resultat skulle kunna frambringas om en liknande studie genomfördes under samma förhållanden.
2.4 Forskningsetik
Informationskravet här var att de elever som deltog i studien var informerade om studien och dess syfte, konfidentialitetskravet, nyttjandekrav samt att det är frivilligt att delta i undersökningen. Vid användning av gruppenkäter med frågor av privat eller känslig karaktär krävs samtycke från till exempel lärare, skolledning eller målsman. I denna undersökning var det skolornas rektorer som gav samtycke att enkätundersökningen genomfördes och ansåg att den inte var av känslig eller privat karaktär. Eleverna fyllde i enkäterna gruppvis och för att samtyckeskravet skulle uppfyllas är det viktigt att inte utöva några påtryckningar på de elever som inte vill delta i undersökningen (Ejlertsson 2005). Konfidentialitetskravet innebär att enkäterna är anonyma och att det inte ska vara möjligt för utomstående att identifiera någon, även hanteringen av personuppgifter ska göras på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av informationen. Nyttjandekravet är att studiens data endast används i just denna studien och inte till något annat. Vid utformningen av enkäterna bör man tänka på vilka frågor som finns med. Vissa frågor kan bedömas som påträngande, känsliga eller anses vara av privat karaktär. Innan undersökningen genomför bör den granskas av en sakkunnig så att den inte innefattar något med privat eller känslig karaktärer (Ejlertsson 2005). De övningar som kunde vara av känslig karaktär i genomförandet av aktiviteten var det pedagogerna som gav samtycke till.
2.5 Genomförande av Enkät
Genomförandet av enkätundersökningen gjordes efter avslutad kampsportsaktivitet. Undersökningen gjordes efter idrottslektionen. Eleverna fick informationen att det var frivilligt att göra undersökningen. För att minska bortfall i undersökningen och för att förtydliga enkäten läste jag upp en fråga i taget och svarade på frågor om det var några oklarheter. När alla frågorna var upplästa och lektionen slut fick eleverna gå. Enkäterna kan få ett missvisande resultat om eleverna är stressade och bara vill få enkäten ikryssad så fort som möjligt eller om de har en ovilja att delta enligt (SCB 2000).
Enligt Ejvengård (2003) är det inte meningsfullt att göra enkätundersökning med mindre än 40 medverkande personer.
2.6 Intervjuer
Intervjuerna genomfördes med pedagogerna. Intervjuerna gjordes efter lektionen då eleverna fick prova brottning. Intervjuerna gjordes i idrottshallen med en intervjusmall som var semistrukturerad (se bilaga 1). Intervjuerna spelades in med pedagogernas godkännande. Intervjuerna transkriberades och strukturerades för att lättare
sammanställa och presentera materialet utifrån studiens syfte.
3 Teori
3.1 Learned helplessness theory
Dweck (2015) har studerat varför vissa barn ger upp vid minsta motgång medans vissa barn aldrig ger upp trots motstånd. Hon menar att beteendet är inlärt, hon beskriver hur många föräldrar berömmer sina barn på ett skadligt sätt i hopp om att ge dem bättre självförtroende. Genom att berömma barn med att säga att de är smarta eller har en talang för något kommer barnen tvivla på sig själv när det stöter på utmaningar eller när något går fel. Hon menar att föräldrar bör uppmana barnen att uppskatta utmaningar, lära sig att uppskatta misstag och uppmuntra dem att kämpa. Dweck (2015) beskriver två olika tankesätt growth mindset och fixed mindset, tillexempel genom att berömma barnen för att de fick alla rätt på ett prov utan att plugga leder till de utvecklar ett fixed mindset där de ger upp när det blir utmanade och svårt. Ett annat exempel i skolan kan vara att när en duktig elev blir klar med uppgiften väldigt fort utan att större
ansträngning och får beröm av läraren genom ”vad duktigt du är” eller berömmer dem för att de inte gjorde några misstag. Detta kan leda till att eleven känner sig duktig utan vidare ansträngning och samtidigt sänder ett budskap om att göra misstag är något negativt.
Genom att berömma barnen när de kämpar eller gör misstag främjar ett growth mindset som beskrivs genom att man lär barnen lär sig att uppskatta utmaningar, inte blir rädd för att göra misstag och förmågan att kämpa vidare trots motgång Carol Dweck (2015).
3.2 Ledarskapets betydelse för en aktivitets kvalitet
Om aktiviteten inte hade anpassats efter gruppen och eleverna inte blivit utmanade eller att det hade varit för lätt hade förmodligen elevernas ansträngning minskat. Så oavsett vilken typ av aktivitet det är kan förmodligen liknande resultat på frågan uppnås med instruktörens goda kunskaper i ämnet. Även en instruktörs goda erfarenheter i ämnet kan leda till att individanpassa aktiviteten samt göra en generell anpassning till gruppen för att inkludera alla (Birmingham et al, 2005). På frågan hur pedagogerna upplevde ledarskapet beskrev de lektionen som att ”Det hände saker hela tiden” och att ”det var snabba och korta instruktioner”. Genom för långa instruktioner kan elevernas uppmärksamhet lätt bytas mot något annat, pedagogen beskrev lektionen med ”tempot var bra mellan instruktioner och praktik”. Generellt kunde pedagogerna se högre aktivitetsgrad i jämförelse med vanlig idrottslektion vilket stämde överens med resultaten från enkäten på frågan, ”Ansträngde du dig mer eller mindre i jämförelse med andra idrottslektioner?”. 61% av eleverna svarade att de ansträngde sig mer eller mycket mer i jämförelse med vanlig idrottslektioner.
Enligt Sandahl(2005) undervisar lärare i idrott främst de delar som hen känner sig trygga i. Vanligtvis brukar idrottslärare ha särskilda idrotter som de utövar och har goda kunskaper i. Detta påverkar planering och val av aktivitet utifrån lärarens erfarenheter. Ericsson (2009) förklara att genom att titta på idrottslärarens planeringen och innehåll går det att urskilja hens idrottsliga kunskap och erfarenhet.
3.3 Aktiviteter som kan stärka relationer
Mobbning är ett problem i vårt samhälle, dock är problemet mindre i föreningslivet än vad det är i skolan (RF & BRIS, 2005). Trots det negativa resultatet så uppger 90% av ungdomar att de har bra relationer till sina träningskompisar. Det har visat sig att de flesta ungdomarna har bra relationer och upplevelser av sin idrottsledare i föreningslivet, dock vänder sig de flesta av ungdomarna sig till sina föräldrar när problematiska situationer uppstår. Det är tydligt att idrottsledare är goda förebilder för ungdomar (RF & BRIS, 2005).
En studie undersökte hur aktiviteter efter skolan kunde bidra till ett förbättrat studieresultat. Aktiviteterna i studien var bland annat sport, läxhjälp och samarbetsövningar. Eleverna skulle kunna välja en aktivitet som kändes meningsfull, utmanade och utvecklande. De olika fysiska aktiviteterna leddes av instruktörer med lång erfarenhet och brinnande intresse för sin aktivitet och för unga. Studiens goda resultat kunde knytas till de övergripande målen för studien som bland annat var deltagande, relationsskapande och strukturerade aktiviteter. De goda resultaten i studien var kopplade till ett starkt ledarskap och instruktörer med lång erfarenhet (Birmingham m.fl. 2005).
4 Resultat
4.1 Enkäten
Hur upplevde du dagens aktivitet?
Undersökningen visade att majoriteten av eleverna uppskattade aktiviteten, 63% av eleverna gav upplevelsen av aktiviteten högsta betyg. Eleverna fick prova en ny aktivitet med en instruktör med goda kunskaper inom ämnet vilket kan ge missvisande resultat i enkätstudien. Instruktörens färdigheter kan ha inverkan på hur elever upplevde aktiviteten även om man jämför med en idrottslektion. En planerad och anpassa aktivitet med ledare med goda kunskaper i ämnet kan stärka den positiva responsen. Genom anpassningen kan eleverna uppleva aktiviteten som positiv vilket i sin tur bidrar till att det inte blir avskräckta. När aktiviteten är lagom utmanade kan elevernas ansträngning höjas. Elevernas höga ansträngning gör att kroppens belöningssystem aktiveras i form av välbefinnande, detta kan ha påverkat resultatet positivt.
Hade du kunnat tänka dig att denna aktivitet igen?
83% svarade att de ville ha aktiviteten igen och 10% ville inte ha aktiviteten igen.
Denna fråga går det att dra liknande slutsatser av som föregående fråga och samma anledning. Resultatet kan även påverkats av att eleverna har provat en ny aktivitet som majoriteten av eleverna varit i kontakt med på ett eller annat vis.
Diagram1: Hur mycket ansträngde du dig under aktiviteten? (n=91)
26% av de 91 som svarade på frågan svarade att de ansträngde sig nära sitt max. 41% av de 91 svarade att de ansträngde sig på nivå 5 av 6. De resterande 33% svarade att de hade en lägra ansträngning under brottningslektionen. Kroppens belöningssystem fungerar även när man klara av nya utmanade kroppsliga övningar, om det var någon elev som inte klarade av övningarna eller inte var aktiv på aktiviteten. Genom att eleverna upplevde aktiviteten som meningsfull och lagom utmanade kan det påverka deras motivation och därav höja ansträngningsgraden.
Diagram2: Om du fick vara bra på två idrotter vilka skulle det vara? (n=81)
42 % av de 81 som svarat på denna fråga svarade att de bland annat vill vara bra på fotboll. 18 % ville bland annat vara bra på kampsport. De resterande 40% angav att de skulle vilja vara bra på bland annat innebandy, basket, dans och styrketräning. Resultatet visar vilken idrottsgren som är populärast i samhället. Av de 18 % som svarade kampsport kan svaren bero på att eleverna hade precis haft en kampsportslektion, men resultaten går även att koppla samman med att 26 % av eleverna hade känt sig trygga om de var ”starkare”. Det framkommer inte varför eleverna vill vara bra på respektive idrott, det skulle kunna var status, självkänsla eller bara rolig träning, resultatet kan även tolkas genom en romantiserad bild av MMA och de våld som MMA innefattar.
4.2 Intervjuerna
Pedagogernas allmänna upplevelse av lektionen var positiv, de upplevde att eleverna var mer engagerade och motiverade i jämförelse med en fotbollslektion på idrotten. Detta blev tydligast hos de elever som inte är förtjusta i fotboll.
”Aaa det var stort engagemang, de verkade tycka det va jättekul”
Detta stärker teorin om instruktörens betydelse för elevernas upplevelse vilket även Sandahl(2005) och Birmingham et al(2005) har beskrivit.
På frågan om eleverna kan bli mer våldsbenägna efter lektionen upplevde pedagogen att vissa elever som är kända för att använda våld kan tänkas inspireras av kampsportslektionen.
”men generellt så tror jag inte de, utan att de lär sig hantera utan att bli aggressiva”
När elever provar kampsport så kan de ha svårt att anpassa sin styrka och energi när de ska brottas, men det lär de sig snabbt. Pedagogen provade även att brottas med eleverna och fick en positiv upplevelse, genom att anpassa sig till eleverna kunde pedagogen brottas på deras nivå.
”Det kändes skitbra att det var fysisk kontakt med specifika regler, kändes det att man kommer ner på deras nivå och man kan va med. Jag tror de tyckte det var roligt att brottas med mig och jag tyckte också det var roligt.”
Eleverna upplevde det som positivt med fysisk kontakt och att de var tvungna att anpassa sig till den de brottades med, detta upplevde pedagogen att det kunde stärka relationerna mellan eleverna. Pedagogen upplevde det positivt att eleverna fick sätta sig utanför sin ”comfortzone” på ett kontrollerat sätt och på så viss stärka deras upplevelse.
”just den grejen att de våga ta i varandra ja och våga släppa på sina hämningar och blotta sig för varandra kan öppna upp och stärka relationerna”
5 Analys
I detta avsnittet kommer jag presentera elevernas upplevelse av brottning i skolan utifrån enkätundersökningen samt pedagogernas upplevelse av en brottningslektion. Det är olika faktorer som påverkar elevernas upplevelse av en aktivitet. Exempelvis tidigare
värderingar till ämnet i detta fall idrott och hälsa, deras syn på aktiviteten, pedagogens kunskap och erfarenhet. Även samhällets förändrade syn på kampsport och dess uppsving kan påverka elevernas inställning till aktiviteten. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna upplevde aktiviteten som positiv och kunde tänka sig att göra det igen. I ett efter skolan-projekt med blandade aktiviteter visade det sig att eleverna var mer engagerade om instruktören hade djup kunskap i ämnet. Pedagogens/instruktörens ämnesspecifika kunskap blir mer relevanta för de äldre eleverna än de yngre (Birmingham2005). I lärarutbildningen upp till åk 6 ingår det ingen kampsport i idrottslärarutbildningen utan den kunskapen behöver pedagogen själv tillskansa sig. Idrottslärarutbildningen mot de äldre årskurserna innefattade få kampsortsmoment. Om det är tillräckligt för att pedagogerna ska känna sig trygga att undervisa i kampsport kan vara individuellt utefter den kunskap man har. En del av enkätundersökningens positiva gensvar kan ha påverkats av instruktörens kunskap och engagemang i ämnet men även för att enkätundersökningen var sammankopplad med idrottsaktiviteten.
Nedan presenteras resultatet utifrån frågor från enkätundersökningen som är intressanta att analysera närmare. På frågan Vilken är din favoritidrott i skolan visade det sig att fotboll och kampsport var de som var populärast utifrån enkätresultatet. Utifrån Elias(1991) civilisationsteori skulle man kunna tolka det som att både fotboll och MMA är socialt accepterade eftersom de är medlemmar i riksidrottsförbundet och lever upp till kraven. Resultatet kan ha påverkats av samhällets syn på aktiviteterna men även att eleverna precis har haft en brottningslektion.
5.1 Elevernas erfarenhet
Om eleverna inte förstår varför de har idrott och har en negativ inställning till ämnet kan deras motivation, ansträngning och upplevelse påverkas (Antonovski 2005). Elevernas inställning till ämnet samt vilken syn de har på kampsport kan förklara en del av resultaten i enkätundersökningen.
Vilken är den minst roliga idrotten i skolan? Enkätresultatet visade att eleverna
och elevernas tidigare erfarenhet kan förklara deras inställning. Dans är en komplex aktivitet och elevernas upplevelse kan skilja sig beroende på pedagogens erfarenheter i ämnet. Om man jämför en dansinstruktör med 10 års erfarenhet och en pedagog med endast dans erfarenheter från utbildningen kan det bli svårt att förmedla samma upplevelse till eleverna. I en studie med blandade aktiviteter med bland annat kampsport visade det sig att pedagogens kunskap och erfarenhet i ämnet hade en avgörande roll för elevernas upplevelse (Birmingham et al, 2005). Enligt Rudhe(2007) är det vanligt att idrottsläraren inte har tillräckliga kunskaper inom dans för att anpassa och förmedla en positiv upplevelse av dans och anser att de behöver mer kunskap för att känna sig trygga med att undervisa i dans.
Elevernas höga ansträngningsgrad går att koppla samman med flera positiva egenskaper och upplevelser av aktiviteten som bland annat ökad koncentrationsförmåga och kroppens produktion av endorfiner. Vid fysiks aktivitet frisätter hjärna endorfiner som i sin tur påverkar bland annat smärttröskeln och välbefinnandet. Aktivitetsgraden kan påverka hjärnans endorfinproduktion som i sin tur kan stärka elevernas positiva upplevelse av aktiviteten och vara en förklaring till det enkät resultatet.
5.2 Pedagogernas upplevelse av kampsport i skolan
En av pedagogerna trodde inte att eleverna blev mer våldsbenägna men samtidigt påpekade hen att det kunde finnas en risk att elever som tenderar att använda våld kan bli inspirerade till att använda våld. De positiva effekter pedagogen kunde urskilja var att eleverna fick använda fysisk kontakt samt anpassa sin kraft i förhållande till sin partner och på så vis stärka deras relation. Pedagogen upplevde även att tillit till eleverna när de brottades och kände att den kunde stärkas i jämförelse med en vanlig idrottslektion.
Enligt Lakes et al(2004) medför kampsport med kampmoment en större risk för att de yngre eleverna blir aggressivare, eleverna kunde även uppleva prestationsångest av kampmomentet. Studien gjordes på elever i låg och mellanstadiet och det framkom även att kampsport hade fler positiva effekter för de äldre eleverna (Lakes et al 2004).
5.3 Hur elevers bakgrund påverkar deras upplevelse av MMA i skolan?
På frågan om eleverna brukade hamna i konflikter svarade 31% att de aldrig hamnar i konflikter. Resterande svarade att de sällan hamnar i konflikter och 8% hamnade i konflikter ibland. Enligt Ungdomsstyrelsen (2013) är det större risk att unga från svaga socioekonomiska områden använder våld och hot. Enligt statistisk från Brå (2016) är män överrepresenterade när det gäller att använda våld. Dixon (2015) hävdar att det inte går att koppla varken boxning och MMA till ett ökat våldsamt beteende hos utövaren mer än vad våldsamma filmer och tv-spel skulle göra.
Enligt Elias (1996) civilisationsteori har våldet minskat i takt samhällets utveckling vilket kan kopplas till att vissa utsatta områden är mindre civiliserade. Är män mindre civiliserade för de är överrepresenterade i våldsstatistiken? Samtidigt säger Ericsson och Cedenborg (2009) att de inte kan se någon skillnad för elever som har blivit utsatta för våld, hot eller mobbing i förhållande till elevens födelseland.
”Det finns inte heller mätbara skillnader mellan elevgruppen född i Sverige och elevgruppen född i annat land än Sverige när det gäller mobbning och hot”
Enligt Brå (2016) var det 82% av anmälningarna om våldsbrott där det var män som var misstänkta gärningsmän. Det kan vara relevant för en kampsportinstruktör i skolan att vara medveten om var och vem det kan uppstå riskmoment kring, både under och efter lektionen. En av pedagogerna i vår studie kunde se en tjej som upplevde att det var obehagligt för henne i vissa moment.
6 Avslutande diskussion
6.1 Ledarskap
Pedagogen som deltog i aktiviteten och brottades med eleverna tyckte det var roligt, samtidigt som han fick anpassa sig till eleverna. Pedagogen upplevde att tillit till varandra när man brottas kunde stärka relationen till eleven.
Även om pedagogerna utryckte oro över att brottningslektionen kunde bidra till att de elever som tenderar att använda våld kunde bli mer våldsbenägna kunde de inte se någon tendens till att eleverna visade något aggressivt beteende eller att några elever var
våldsbenägna. Pedagogernas upplevelse av kampsport i skolan kan sammanfattas som en positiv upplevelse både genom aktivt deltagande och genom iakttagelser av eleverna. De upplevde att eleverna fick en positiv upplevelse och fick prova på en utmanade och lärorik aktivitet, både genom utmanade motoriska övningar och hänsynstagande. De upplevde även att det kan vara lärorikt att eleverna fick ta i varandra och på så vis stärka deras relation och tillit.
Samtidigt kunde de misstänka att de elever som tenderar att använda våld kunde bli inspirerade att använda mer våld. Med god framförhållning och planering kan eleverna bli medvetna om konsekvenserna för sitt handlande. På detta vis går det att tydliggöra för eleverna att våld inte tolereras.
6.2 Elevernas upplevelse
Både enkätundersökningen och intervjuerna visade att eleverna hade en positiv upplevelse av aktiviteten och hade kunnat tänka sig ha brottningslektion igen. Detta visade sig genom att de ansträngde sig mer och var engagerade, vilket även syntes i enkätsvaren genom att eleverna ansträngde sig mer än de brukar. Kampsportens popularitet har kunnat bidra till elevernas positiva inställning till aktiviteten. En faktor som kan påverka hur eleverna upplevde aktiviteten kan vara instruktörens kunskap och erfarenhet och möjlighet att anpassa aktiviteten till gruppen. Genom anpassning kunde eleverna uppleva aktiviteten som lagom utmanade som i sin tur påverkade deras motivation till att anstränga sig. En av framgångsfaktorerna i MMA är individens mentala inställning, genom kamp baserad MMA träning kan utövaren uppleva vikten av deras mentala inställning att fortsätta kämpa oavsett hur trött man är. Dweck (2015) menar att individen kan lära sig den mentala inställningen att fortsätta kämpa trots motgång och förklarar att genom att berömma de som kämpar kan man hjälpa individen att utveckla ett growth mindset.
Enkätresultatet visar en positiv inställning och upplevelse av brottningslektionerna vilket kan vara lite missvisande, eftersom enkätundersökningen gjordes direkt efter aktiviteten. Om studien hade gjorts på liknade sätt men en annan aktivitet hade det varit större sannolikhet att även den visat på positiv respons.
6.3 Är kampsport lämpligt i skolan?
Genom en riskbedömning kan instruktören anpassa aktiviteten genom att ta bort vissa kampmoment i brottningen. Även att utesluta elever som tenderar att använda våld för att göra kampsporten lämplig i skolan. Genom att brottas med eleverna och visa tillit till varandra kan det stärka relationen. Med detta i åtanke kan kampsport med kampmoment även vara lämpligt vid idrottsdagar/temadagar då det kan förekomma att olika årskurser blandas för att stärka relationerna mellan klasserna, samtidigt behöver man vara uppmärksam på de riskmoment som kan uppstå. Genom kampmoment kan eleverna uppleva vikten av den mentala inställningen, genom att upprätthålla en mental styrka genom att kämpa även när de börjar bli trötta kan de med hjälp av ledare som uppmärksammar och berömmer elever som kämpar kan de utveckla ett growth mindset. Ytterligare anpassningar kan göras genom att minimera kampmomenten och lägga mer vikt på de kroppsliga parövningar.
Det centrala innehållet i idrott och hälsa för åk 4-6 innehåller bland annat att eleverna prova olika idrotter medans innehållet för åk 1-3 innefattar lek, dans och rörelse utan idrottsaktiviteter. Enligt detta moment i läroplanen finns det ingen anledning att ha kampsport med de yngre eleverna i skolan. Det har även visat sig att kampsport i skolan inte är lämpad för de yngre.
6.4 Utvärdering
Studien har varit tidskrävande att skriva själv, samtidigt har jag haft möjligheten att anpassa studien efter mina erfarenheter. Den kunskap som har växt fram under studiens gång har visat hur det går att använda mina kampsportserfarenheter och -kunskaper för att anpassa kampsporten till skolan. Både i risktänkande och hur man kan anpassa aktiviteten beroende på syfte. I uppsatsen framkom det att idrottslärarna brukade planera efter sin erfarenhet och kunskap. Denna uppsatsen har varit mycket givande att skriva utifrån min roll som lärare men även i föreningslivet finns det kunskap att dra nytta av. Kampsport i skolan går även att använda på friluftsdagar och som frivillig aktivitet efter
skolan för att ge eleverna en positiv upplevelse av kampsport och bygga relationer. Man kan sluta sig till att en idrottslärare når störst framgång i sitt arbete om hen låter elevernas aktiviteter bestå av sporter som läraren själv är kunnig inom och bekväm med. Detta är också fullt möjligt inom ramen för skolans styrdokument.
6.5 Vidare forskning
Utifrån läroplanen, elevernas och pedagogernas positiva upplevelse kan kampsport med kampmoment vara lämpligt i skolan. Det hade var intressant att undersöka liknande studier med en annan aktivitet för att se skillnaden av elevers upplevelse. Vidare hade det varit intressant att ta reda på om det är någon skillnad hur elever upplever kampsport ur ett genusperspektiv och vad iså fall det kan bero på. Även att undersöka risken för permanenta hjärnskador med en professionell MMA karriär.
Dweck, C.S. (2015). Mindset du blir vad du tänker. Johanneshov: MTM.
Ejvengård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod 3: e upplagan Lund: Studentlitteratur
Elias, N. (1991) Civilisationsteori. D. 2, Från svärdet till plikten : samhällets
förvandlingar. Stockholm: Atlantis.
Erikson, Erik H (1988) Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och Kultur. Garcia S R & Malcolm D, (2010) Decivilizing, civilizing or informalizing. Sociology of
sport, Nummer 45, s.39-58.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Lilja & Mannheimer (red), (2010) Forskningsmetoder i socialt arbete: Lund:studentlitteratur
Malterud, K. (2014) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nicholas Dixon (2015) A moral critique of Mix Martial Arts. Public affairs quarterly volume 29
Regeringen (2003) Kampidrott i fokus. SOU 2003:24
Rudhe, E. (2007). Här har dansen egen tid på schemat. Lärarnas tidning nr.4.
Rönnerman, K. (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig
grund. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sandahl, B. (2005).Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans
idrottsundervis-ning 1962-2002. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2005
Spencer D C, (2009) Habitus, body techniques and body callusing: An Ethnography of
Mixed Martial Arts. Body & Society, Volym 15, Nummer 4, s.119-143.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
7.1 Elektroniska källor
Carlson Bonnie E & Worden Alissa Pollitz (2005) “Attitudes and Beliefs About
http://jiv.sagepub.com/cgi/content/abstract/20/10/1197
(Tillgänglig 2016-07-03)
Ingegerd Ericsson, Margareta Cederborg (2009) Ungas upplevelse av unga i skolan i
Malmö
http://www.mugi.se/dokument/Ungdomars-Upplevelser-av-Grundskolan-i-Malmo.pdf
(Tillgänglig 2016-10-23)
Kimberley D. Lakes, William T. Hoyt Promoting self-regulation through school-based
martial arts training (2004)
http://lakewaytkd.com/science%20direct.pdf
(Tillgänglig 2016-09-03)
Lag (1969:612) Om förbud mot professionell boxning
http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr/adv?sort=asc&page=42&post_id=1237
(Tillgänglig 2017-05-05)
SHARED FEATURES OF HIGH-PERFORMING AFTER-SCHOOL PROGRAMS(2005)
J Birmingham, M. Pechman, A. Russell, M Mielke
http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED498790.pdf
(Tillgänglig 2016-07-08)
Steven Weimer (2017) On the alleged intrinsic immorality of mixed martial arts.
Journal of the philosophy of sport. https://doi.org/10.1080/00948705.2017.1320944
(Tillgänglig 2018-01-03)
Ungdomstyrelsen (2013) Unga och våld
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/unga-och-vald.pdf
Bilaga 1: Intervjuguide
Informera om:
• Anonymitet, (inget skall kopplas till intervjupersonen - arbetsplats, orter osv.). • Är det ok att spela in intervjun?
• Informanten får hoppa över frågor
Frågor:
Hur upplevde du elevernas engagemang?
Kunde du se någon skilnad på eleverna i jämförelse med den vanliga undervisningen?
Tror du eleverna blir mer vålds benägna efter kampsports lektionen?
Tror du kampsorts lektion kan hjälpa att skapa relationer i jämförelse med andra idrrots lektioner?
Engagemanget mellan killar och tjejer?
Bilaga 2: Enkät
Malmö högskola
Lärarutbildningen Idrottsvetenskap
Anonym Enkät
1. Hur upplevde du dagens aktivitet?
Mycket dålig Mycket bra
1 2 3 4 5 6
2. Hade du kunnat tänka dig att denna aktivitet igen
Aldrig Ofta
1 2 3 4 5 6
3. Hur mycket ansträngde du dig under aktiviteten?
Lite M ycket
1 2 3 4 5 6
4. Ansträngde du dig mer eller mindre i jämförelse med andra idrotts lektioner
Mindre Mer
1 2 3 4 5 6
5. Vilken är din favorit idrott i skolan
_______________________________________ 6. Vilken är den minst roliga idrotten i skolan?
_______________________________________
7. Om du fick vara bra på två idrotter vilka skulle det vara? ________________________________________
________________________________________
8. Jag förstår varför vi har idortt i skolan och varför vi ska lära oss att danas och simma Förstår ej 1 2 3 4 5 6 Förstår 9. Röker du? Ja □ Nej □ 10. Snusar du? Ja □ Nej □
11. Vilket är ditt starkaste ämne?
________________________________________
12. Vilket är ditt svagaste ämne?
________________________________________
13. Känner du dig trygg i skolan?
Alltid Sällan
1 2 3 4 5 6
14. Hade du känt dig tryggare om du hade varit större och starkare?
Ja Nej
1 2 3 4 5 6
15. Har du sett UFC eller MMA på tv/datorn?
Vad är UFC? Ja ofta
1 2 3 4 5 6
16. Tränar du någon idrott på fritiden? Ja □ Nej □
Vilken?____________________
17. Idrottar dina vänner? Ja □ Nej □
18. Ska du läsa på gymnasiet? Ja □ Nej □
19. Hur viktigt är betyget för dig?
Viktigast Bryr mig ej
1 2 3 4 5 6
20. Brukar du hamna i konflikter?
Mycket ofta Aldrig
1 2 3 4 5 6
21. Följer du skolans regler?
Ja Alltid Nej Aldrig
