Malmö högskola
Lärande och samhälle
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
iPad i matematikundervisning
En undersökning om lärares syn på iPad i årskurs ett
till tre.
iPad in math education
A study of teachers view on the iPad in year one to three.
Annika Hernmo
Lärarexamen 210 hp
Examinator: Eva Riesbeck
Matematik och lärande
Handledare: Anna Wernberg
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden används inom
matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som används och om lärarna kopplar användandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvändningen i matematikundervisningen är begränsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta område. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har använts som metodval. Fyra lärare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har använts som skapats utifrån syftets tre forskningsfrågor. Undersökning visar att iPaden används i matematikundervisningen i årskurs ett till tre främst med rena matematikappar. Apparna som används tränar främst på de fyra räknesätten och ren färdighetsträning av dessa och tre av fyra lärare styr vilka appar eleverna ska arbeta med på respektive lektion. iPaden används på olika pedagogiska sätt, där en del arbetar fritt med iPaden och andra använder den främst som ett läromedel. Eleverna arbetar främst två och två där de måste samarbeta och diskutera vad de gör och hur de ska lösa uppgiften. Lärarna använder väldigt olika appar och där är bara en app som alla använder, King of Math. Två av lärarna kopplar valet av appar till kursplanen, men bara en av dessa har denna koppling nerskriven. De båda lärarna måste dock motivera varför appen ska användas, då de har en app-ansvarig som avgör om de får använda appen eller inte. De resterande två lärarna väljer appar utifrån vad de tror är bra för det som de just för tillfället arbetar med i matematikundervisningen och ingen kontrollerar deras val av appar. Lärarna har svårt att nämna specifika matematikkunskaper som eleverna har fått sen de började använda iPaden. De ser främst en förbättring i deras färdighetsträning.
iPaden används flitigt av de intervjuade lärarna, men alla har inte ett tydligt syfte med användandet. Resultatet från denna studie visar att om iPaden ska bidra till att elevernas kunskaper ökar är det viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7
1.1SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING ... 8
2. LITTERATURBAKGRUND ... 8 2.1BEGREPPSFÖRKLARINGAR ... 9 2.1.1 Surfplatta ... 9 2.1.2 iPad ... 9 2.1.3 Applikation ... 9 2.1.4 IT ... 9 2.1.5 IKT ... 9 2.1.6 Tekniska hjälpmedel ... 10 2.2BAKGRUND ... 10 2.2.1 Teoretisk ram ... 10 2.2.2 Läroplanen ... 11 2.2.3 Kursplanen matematik ... 12 2.2.4 EU:s nyckelkompetenser ... 13 2.3TIDIGARE FORSKNING ... 13
2.3.1 Media och barn ... 13
2.3.2 IT/IKT och undervisning ... 15
2.3.3 Mobiltelefoner/Datorer/Tablet PC i skolan ... 19
2.3.4 Matematik och mobiltelefoner ... 20
2.3.5 iPad och barn ... 21
2.3.6 Lärarnas inverkan på teknik i skolan ... 23
3. METOD ... 24
3.1URVAL ... 24
3.2RESPONDENTER ... 25
3.3GENOMFÖRANDE ... 25
4. RESULTAT ... 27 4.1BAKGRUND ... 27 4.2 IPADANVÄNDNING ... 28 4.2.1 Introduktion av iPaden ... 28 4.2.2 Antal elever/iPad ... 28 4.2.3 Utbildning av pedagogerna ... 28 4.2.4 iPad i undervisningen ... 29 4.2.5 Användningen av iPaden ... 29
4.2.6 Fördelar och nackdelar med iPaden ... 31
4.3APPLIKATIONER OCH KOPPLING TILL KURSPLANEN ... 32
4.4MATEMATISKA KUNSKAPER ... 32
5. ANALYS OCH DISKUSSION ... 34
5.1BAKGRUND ... 34
5.2 IPADANVÄNDNING ... 35
5.3APPLIKATIONER OCH KOPPLING TILL KURSPLANEN ... 38
5.4MATEMATISKA KUNSKAPER ... 39
5.5SLUTSATSER OCH PEDAGOGISKA KONSEKVENSER ... 40
5.6METODDISKUSSION ... 42
5.7FORTSATT FORSKNING ... 42
1. Inledning
Samhället förändras och det kommer hela tiden nya tekniska hjälpmedel i vår vardag. I våra hem finns det idag TV-apparater, datorer, mobiltelefoner och kanske också en iPad.
Ungdomarna matas hela tiden med information och kunskaper utifrån dessa hjälpmedel. Internet och mobiltelefoner är idag en del av våra skolungdomars vardag (Medierådet, 2010a; Medierådet, 2010b) och de har blivit en naturlig del i deras uppväxt. Detta påverkar också skolan som bör anpassa sig till elevernas vardag och därför också dessa hjälpmedel. Datorn och interaktiva skrivtavlor har gjort ett stort intåg på en del skolor och nu kommer även iPaden som ett hjälpmedel i skolans undervisning.
Vi använder idag tekniken för att läsa, skriva, beräkna och tänka, vilket måste
implementeras i skolan. Dessutom ska alla våra elever få en likvärdig utbildning där deras bostadsort eller socioekonomi inte ska påverka deras skolgång. För att klara sig i dagens samhälle behöver vi grundläggande kunskaper i IT och skolan måste hjälpa till att ge alla elever dessa förutsättningar (Hylén, 2010).
I läroplanen (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 14) står det att eleverna ska ”kunna
använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. Vad modern teknik är står inte specificerat men iPaden bör absolut komma in här. Vi matas idag med så mycket ny kunskap att det är omöjligt att kunna allt (Gärdenfors, 2010) och tack vara dagens teknik är det lätt att söka rätt på denna information. Vi måste därför lära eleverna hur de ska göra och hur de ska använda denna nya kunskap. Tidigare hade vi en skola med fokus på disciplinering och informationshämtning, men nu handlar vårt lärande mer om att klara av att hantera omvandlandet av information till kunskap (Säljö, 2009).
I mitten av 1990-talet kom Internet till skolan, vilket gjorde att informationstekniken och digitaliseringen av skolan ökade (Hylén, 2010). Fler och fler skolor blir
IT-specialiserade och använder datorer och iPaden dagligen i sin verksamhet.Det finns en hel del forskning kring datoranvändandet men då iPaden är ny finns det sparsamt med
forskning kring användandet av den. Jag har ett stort intresse i detta område gällande vad iPaden har för effekter på eleverna samt hur och varför den används i undervisningen. Då
iPaden i skolan är ett någorlunda outforskat område är det extra spännande att sätta sig in i denna värld. Som nyutbildad lärare är chansen stor att få arbeta med iPad i undervisningen och därför är kunskap kring detta verktyg viktigt att få med sig efter sin lärarutbildning. Jag har valt att inrikta undersökningen på elever i årskurs ett till tre då det är här iPad används flitigt och här jag vill arbeta när jag är färdigutbildad lärare.
1.1 Syfte och problemställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför iPaden används inom
matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre. Dessutom kommer det att undersökas vilka applikationer som används och om lärarna kopplar användandet av iPaden till
kursplanen. För att besvara syftet kommer följande frågor att användas:
• Hur och varför används iPaden inom matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre?
• Vilka applikationer används med eleverna och varför? • Kopplar lärarna användandet av iPaden till kursplanen?
• Vilka matematiska kunskaper får eleverna av iPadanvändandet?
Undersökningen kommer att göras utifrån ett lärarperspektiv. Elevernas åsikter kommer att lämnas utanför på grund av tidsbegränsningen för uppsatsen.
2. Litteraturbakgrund
Litteraturbakgrunden är uppdelad i tre delar, där den första delen förklarar olika begrepp, del två handlar om undersökningens teoretiska ram och läroplanen och del tre handlar om tidigare forskning inom området.
2.1 Begreppsförklaringar
2.1.1 Surfplatta
En surfplatta är enligt Nationalencyklopedin (2012) ”en pekdator med avancerade
funktioner och uppkoppling mot Internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet”. Surfplattans skärm är tryckkänslig och storleken på skärmen är vanligtvis mellan 12 – 15 cm. Surfplattan styrs genom att nudda, trycka eller dra fingrarna på skärmen
(Nationalencyklopedin, 2012).
2.1.2 iPad
iPad är en surfplatta med en tryckkänslig skärm och lanserades 2010 av Apple Inc. iPaden har inga lösa delar, utan styrs istället med hjälp av fingrarna på skärmen
(Nationalencyklopedin, 2012). iPaden var den mest sålda surfplattan 2010 och den kallas ibland för en padda.
2.1.3 Applikation
En applikation, även kallad för app, är ett nedledningsbart specialprogram som är avsett för en specifik användning till en surfplatta (Nationalencyklopedin, 2012).
2.1.4 IT
IT står för informationsteknik och är ett ”samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation” (Nationalencyklopedin, 2012).
2.1.5 IKT
IKT står för information- och kommunikationsteknik. IKT handlar om hur datorer, internet, film, radio och tv används med ett fokus på kommunikationen (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001).
2.1.6 Tekniska hjälpmedel
Det finns många olika ord för de tekniska verktyg som används i dagens samhälle. I denna undersökning kommer ordet tekniska hjälpmedel användas och med det menas datorer, surfplattor, smartboards och mobiltelefoner.
2.2 Bakgrund
2.2.1 Teoretisk ram
Inom pedagogisk och didaktisk forskning anses det finnas olika synsätt på hur människor tänker eller erövrar nya kunskaper (Claesson, 2007). Ett av dessa synsätt är den
sociokulturella inriktningen.
Utifrån det sociokulturella perspektivet ser man på hur människor lär och när människan utvecklar kompetenser och färdigheter (Säljö, 2010). Den sociokulturella inriktningen utgår ifrån Lev Vygotskijs tankar och han ansåg att barnens utveckling påverkades av den miljö de växte upp i där människan integreras i miljön och det sammanhang som han eller hon växer upp i (Andersson, 2008). För att kunna förstå en persons psykiska utveckling måste även samspelet med den sociala omgivningen, exempelvis familjen, skolan eller vännerna uppmärksammas (Andersson, 2008). Människan lär sig i alla olika situationer där ett samspel med andra människor äger rum, exempelvis i skolan, bland familj, vänner, i föreningslivet eller på arbetsplatser (Säljö, 2010). Människan lär sig genom att tillsammans med andra berätta, förklara, diskutera och lösa problem, där språket har en stor betydelse för barnets lärande (Claesson, 2007). För att en människa ska ta del av kunskap måste han eller hon först få kunskapen i samspel med andra för att kunskapen sedan ska bli en del av individen och dennes tänkande och handlande. Därefter kan individen använda det igen i andra sociala sammanhang, det vill säga att kunskap fås först genom ett samspel mellan människor och där individen sedan tar till sig detta och blir en del i personens tänkande och handlande (Säljö, 2010).
Varje elev har sitt tänkande och varje elevperspektiv är viktigt. För att lärande ska ske är det viktigt att eleven får möjlighet att aktivt undersöka och handla (Claesson, 2007). När
en människa lär sig något nytt bör de befinna sig i ”zone of proximal development”, det vill säga en zon där utveckling kan ske (Claesson, 2007).
När människan lär sig finns det också en tillgång till olika slags hjälpmedel och
verktyg. Med hjälp av dessa kan vi lära oss mer än vad våra egna biologiska förutsättningar klarar av (Säljö, 2010). Hjälpmedel och verktyg, såväl språkliga som fysiska, som vi har tillträde till och använder för att förstå vår omvärld och för att kunna vara verksam i den, har en stor betydelse i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2010). Verktyg i samband med lärande började användas för att hjälpa oss, det vill säga att göra något som var svårt lite lättare (Partanen, 2007).
För att lärande ska ske enligt det sociokulturella perspektivet måste följande tre företeelser ske:
• utveckling och användning av intellektuella (eller psykologiska/språkliga) redskap • utveckling och användning av fysiska redskap (eller verktyg)
• kommunikation och de olika sätt på vilket människor utvecklar former för samarbete i olika kollektiva verksamheter (Säljö, 2010).
2.2.2 Läroplanen
I Läroplanen, Lgr 11, (Utbildningsdepartementet, 2010) står det följande:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (s. 9).
Skolan ska också ge eleverna kunskaper som behövs för att kunna ”… använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande…” (s.14). Med dessa mål är det tydligt att tekniken har en stor betydelse i elevernas lärande,
dock är inte den moderna tekniken specificerad i läroplanen, men en iPad måste få anses som modern teknik.
Vidare i läroplanen står det mer kring de digitala hjälpmedlen. Skolan ska ”svara för att eleverna får pröva på olika arbetssätt och arbetsformer” (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 15) samt ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel” (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 18).
2.2.3 Kursplanen matematik
I kursplanen för ämnet matematik står det att ”matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den
samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen” (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 62) samt att ”genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metod och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data” (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 62).
I kommentarmaterialet till matematiken specificeras det senast skrivna citatet. Den
digitala tekniken ska vara verktyg som miniräknare, grafräknare och datorer
(Utbildningsdepartementet, 2011). Uppgifterna som ska göras kan vara ”allt från att göra enkla tabeller till att utföra avancerade och omfattande beräkningar, hantera stora mängder data eller ta fram prognoser med hjälp av matematiska modeller. Det kan också handla om att undersöka och dra slutsatser om geometriska begrepp, olika sannolikhetssituationer eller situationer där statistik används” (Utbildningsdepartementet, 2011, s. 10).
Den digital teknik kan användas för att ”underlätta lärandet i matematik genom att den hjälper till att visualisera och konkretisera abstrakta fenomen” (Utbildningsdepartementet, 2011, s. 10). Vidare står det att eleverna bör använda digital teknik redan i grundskolan för att de då kan starta en grund för vidare lärande. Det står vidare att ”den som har utvecklat goda kunskaper i hur digital teknik kan användas i matematiska sammanhang har större förutsättningar att ta till sig även framtidens teknik” (Utbildningsdepartementet, 2011, s.
11). Det handlar inte längre om ifall skolan ska använda datorer och liknande verktyg utan istället om på vilket sätt IT bäst kan stödja eleverna i deras lärande (Hylén, 2010).
2.2.4 EU:s nyckelkompetenser
EU har tagit fram åtta stycken nyckelkompetenser som de anser att varje medborgare behöver för att enkelt kunna anpassa sig till den värld vi lever i idag, det vill säga en värld som snabbt förändras (Europeiska gemenskaperna, 2007).
Kompetens, enligt EU, definieras som en ”kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området” (Europeiska gemenskaperna, 2007, s. 3). Vidare definierar de nyckelkompetens som ”den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning” (Europeiska gemenskaperna, 2007, s. 3).
En av EU:s nyckelkompetenser är den digitala kompetensen som handlar om att vi som medborgare ska kunna använda vårt informationssamhälles teknik i vårt arbetsliv, på fritiden och för att kommunicera. För att klara av detta måste vi få grundläggande kunskaper inom IKT, det vill säga att vi ska kunna använda datorn för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information. Vi ska också kunna
kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet (Europeiska gemenskaperna, 2007).
2.3 Tidigare forskning
2.3.1 Media och barn
Medierådet (2010a) visar i sin undersökning, gjord på 2-9 åringar, att debutåldern för Internet är runt fyraårsåldern. Undersökningen visar vidare att barn i åldern 2-9 år använder Internet genom lek, bilder, enklare spel och att titta på videoklipp eller använda hemsidan bolibompa.se. När barn i åldern 2-9 år använder Internet gör de det oftast tillsammans med föräldrarna. Detta är en stor fördel då de tillsammans kan diskutera vad de lär sig under tiden de använder Internet. Undersökningen (Medierådet, 2010a) visar också att 20 % av 5-9 åringarna har egen mobiltelefon. Denna undersökning har inte undersökt användandet av
iPaden men den visar på att många tekniska hjälpmedel används, även av de yngre barnen. Ett år senare visar Findahl (2011) att treåringar använder sig av Internet, alltså yngre barn än vad Medierådet (2010a) kunde visa året innan.
Medierådet (2010b) har också gjort en liknande undersökning på barn och ungdomar i åldern 9-16 år. Den undersökningen visar på att 47 % av 9-12 åringarna i undersökningen har en dator på sitt rum och att 89 % har en egen mobiltelefon. 18 % av de undersökta barn och ungdomarna använder mobiltelefonen mer än tre timmar om dagen. Detta visar på ett stort användande, vilket leder till en stor kunskap kring Internet och mobiltelefon. Det visar också på ett intresse för detta hos barnen och ungdomarna.
I en liknande undersökning visar Findahls (2011) att 69 % av Sveriges befolkning använder Internet dagligen. År 2011 (Findahl, 2011) hade fem procent av vår befolkning över 12 år tillgång till en suftplatta. Främst används surfplattan till att surfa på Internet. Spela spel, läsa tidningar och böcker, se på video och TV, läsa mail, lyssna på musik, besöka Facebook är andra vanliga aktiviteter på suftplattan.
När barn börjar använda sig av datorer är det främst spel som används. De använder ofta enklare spel med föremål som djur, tecknade figurer och människor. De spelar spel som de klarar av utan att kunna läsa eller skriva. När barnen börjar i skolan startar de spela tillsammans med vänner eller tillsammans med obekanta människor som de spelar mot via Internet (Findahl, 2011).
Nästan hälften av vår befolkning, 49 %, spelar någon form av digitala spel. Främst spelas spel som är digitala versioner av traditionella spel, exempelvis Schack och Yatzy (Findahl, 2011). Fram tills det att barnen är tio år spelar både flickor och pojkar spel via Internet. Därefter minskar tjejernas spelande medan killarnas spelande ökar. Ungefär hälften av killar kring 11 års ålder, spelar spel dagligen. Tjejerna sysslar istället mer med bloggande och sociala nätverk (Findahl, 2011).
Att spela datorspel visar på positiva effekter, framförallt på människors spatiala förmågor och på reaktionstiden (Lager & Bremberg, 2005). Spatiala förmågor som utvecklas är rumsuppfattning och förmågan att tankemässigt hantera former och mönster. Utveckling av de spatiala förmågorna sågs även hos förskolebarn.
2.3.2 IT/IKT och undervisning
Att undervisa i skolan idag är annorlunda jämfört med förr. Vi lär oss idag med andra hjälpmedel och vi behöver behärska andra färdigheter nu jämfört med förr. Idag lär vi oss att läsa, skriva och räkna med hjälp av digital teknik istället för med hjälp av papper och penna. Eleverna kan ofta använda till exempel en dator för att lösa olika uppgifter, men de kan inte utföra samma uppgift på ett så kallat traditionellt sätt (Säljö, 2009).
Myndigheten för skolutveckling (2007) lyfter fram tre pedagogiska argument för
användandet av digitala lärresurser. De handlar om att det är effektivt och eleverna lär sig det specifika ämnesinnehållet bättre och/eller snabbare. Det är också motiverande att använda då IT känns nytt och spännande och något som de känner igen hemifrån. Det sista argumentet handlar om att det är en av skolans uppgifter att faktiskt ge eleverna en digital kompetens.
Hylén (2010, s. 11) skriver om fyra liknande argument för att ha IT och datorer i
skolan.
• Ur en samhällsekonomisk synvinkel är det nödvändigt med en IT-kunnig arbetskraft och skolan bör bidra till att förse samhället med sådan arbetskraft.
• IT i skolan är ett medel för att skapa lika möjligheter mellan elever och därmed bidra till att skapa en likvärdig skola genom att minska de digitala klyftorna. • IT är ett verktyg för att höja effektiviteten i lärandet
• IT är en katalysator för förändringar som kan göra skolan mer flexibel och höja kvaliteten i lärandet.
IT är något som används i skolan idag, åtminstone mer eller mindre. Europaparlamentet
och regeringen vill att IT ska integreras i undervisningen på ett mer medvetet och
strukturerat sätt än den görs idag. IT ska användas så att de utvecklar ämneskunskaper hos eleverna och även deras digitala kompetens (Skolinspektionen, 2011). När vi använder datorer, eller liknande hjälpmedel, räcker det inte att vi bara använder den utan den måste användas på rätt sätt (Gärdenfors, 2010). När eleverna får möjlighet till olika tekniska hjälpmedlen i undervisningen kan de snabbare och mer effektivt få tag i information som de behöver för en specifik uppgift. Dock måste eleverna själva tolka och värdera den
kunna sätta in informationen i ett sammanhang så att den blir meningsfull och användbar (Gärdenfors, 2010).
För att klara av att leva i dagens samhälle och arbetslivet behövs IT-relaterade
kunskaper som till exempel förmågan att kunna använda sina kunskaper och färdigheter till att skapa något nytt, och detta ofta tillsammans med andra (Hylén, 2010). Säljö (2009) anser att vi ska lära ut färdigheter till eleverna som analytisk förmåga, förmåga att
samspela, leda människor, förstå och lösa problem. Detta ska utvecklas hos eleverna genom att de får sättas i situationer där de själva får prova och på så sätt utveckla sina digitala färdigheter.
Syftet med användandet av teknik i undervisningen måste, precis som i allt annat, vara att förbättra elevernas lärande. Attard och Northcote (2011) menar att det finns en risk i att tekniken driver pedagogiken istället för att pedagogik driver tekniken. Det är viktigt att det fortfarande är kunskapen som är i fokus. Det är då som tekniken har stor potential att förbättra elevernas erfarenheter och kunskaper inom matematiken (Attard & Nortcote, 2011). Det är också viktigt att en uppföljning och utvärdering genomförs när det har integrerats i undervisningen (Eurydike, 2011).
För att informationstekniken ska fungera räcker det inte att införa datorer eller andra tekniska hjälpmedel, utan det måste också finnas program och applikationer som är väl utvecklade så att de hjälper eleverna att öka sin kunskap och förståelse. Programmen och applikationerna måste vara pedagogiskt och kognitivt väl utformade (Gärdenfors, 2010). När vi använder oss av datorer eller iPads låter vi eleverna spela många spel med olika inlärningssyften. Spelutvecklare anser att för att eleverna ska lära sig krävs det att de är aktiva. Detta kan ske i spel där de är med och skapar en virtuell värld i spelen. När eleverna är med och skapar och har kontroll över spelet höjs motivationen. Spelutvecklare utvecklar spel i olika nivåer och svårighetsgrader. När eleverna klarar något byter de nivå och får en ny lagom svår utmaning. När denna utmaning blir lagom stor får eleverna känna sig som experter som har en full kontroll över vad de gör. I undervisningen är det annars lätt att varje ny uppgift eller utmaning blir antingen för lätt eller för svår för eleverna (Gärdenfors, 2010).
Myndigheten för skolutveckling (2007) ser flera fördelar med digitala lärresurser. De anser att undervisningen blir enklare att individualisera, det är lättare och billigare att
aktualisera materialet, det är lättare att använda text, bild och film tillsammans vilket i sin tur kan främja elever med olika lärstilar. De anser också att eleverna får en annan
återkoppling på det de gör, de får en mer direkt återkoppling.
Gärdenfors (2010) talar om två olika typer av lärande, det informella och formella lärandet. Det informella lärandet handlar om det lärande som sker utan ansträngning och att vi kanske inte alltid märker att vi lär oss något, det vardagliga lärandet. Det formella
lärandet handlar om det som vi måste träna på, ex läsa, skriva, räkna, det vill säga det lärande som sker i undervisningsform i skolan. Vi bör sträva efter att komma åt det informella lärandet, då vi använder oss av mindre ansträngning. Kommer vi åt detta får vi en fungerande och effektiv formell undervisning (Gärdenfors, 2010). Att spela spel är ett exempel på detta, när eleverna lär sig utan att tänka på samma sätt som vid en formell inlärning.
Healey (1998, s. 250-251) har tagit fram tio stycken allmänna principer som lärare bör
följa för att ge eleverna en meningsfull användning av IT:
1. Aktiviteten skall anpassas till elevernas mognadsnivå och kognitiva utveckling 2. Aktiviteten skall göras meningsfull genom att kopplas till elevernas intresse och
erfarenhet
3. Börja med handfasta och mellanmänskliga aktiviteter
4. Ställa upp klara utbildningsmål och utbildningsnormer. Hjälp eleverna att bedöma när och hur väl dessa mål har blivit uppnådda.
5. Be eleverna att reflektera – gärna skriftligen – över sina arbetsvanor, arbetsprocesser och arbetsresultat
6. Planera ett meningsfullt och givande sätt för eleverna att ”visa upp” vad de lärt sig 7. Låt dig inte förföras av tekniska effekter, utan se till att eleverna får en genuin
förståelse av IT
8. Stöd organiseringen av och kvaliteten av långsiktiga projekt med klara skriftliga anvisningar och målsättningar, checklistor och kontrollstationer för varje enskilt moment. Särskilt lågstadieelever behöver vägledning från vuxna när de planerar och fullbordar olika avsnitt.
9. Om eleverna arbetar i grupper skall man se till att alla deltar i arbetet och i de olika uppgifterna. Erkänn att vissa elever är bättre på vissa sorters uppgifter och låt alla få
utlopp för sina talanger samtidigt som de också förbättrar de färdigheter som de är mindre bra på.
10. Uppmuntra eleverna att uttrycka sig genom de olika sinnena
Även Gärdenfors (2010, s. 230-234) skriver om sex kriterier för effektivare användning av teknik i lärande:
• Tekniken skall stödja interaktivitet där användaren har olika möjligheter att påverka programmets förlopp.
• Tekniken skall ge återkoppling till eleverna. Eleverna ska få någon slags feedback på sin användning av läromedlet och det är också bra om programmet kan ge stöd för metakognition så att eleven uppmuntras att reflektera över sin egen kunskap och hur den förändras.
• Tekniken skall använda narrativa former i presentationen av materialet, exempelvis olika sätt att presentera en berättelse (text, tal, bilder, film eller kombinationer av dessa).
• Tekniken skall kunna anpassas efter individernas lärstilar
• Tekniken skall erbjuda former för samarbete exempelvis via epost, chatt eller videotelefoni och samtal
• Tekniken skall stödja metakognitionen, där den till exempel återvänder till en lärsituation för att se vad som gick bra eller dåligt.
• Teknikstödda läromedel som uppfyller dessa sex kriterier kommer att gynna förståelsen bättre än de som inte gör det. De kommer också att vara motiverande. Med hjälp av den nya teknik som kommit kan eleverna nu ta till sig matematikkunskaper på nya sätt. Till exempel kan olika matematiska begrepp och mönster undersökas med hjälp av experimenterande med tekniska hjälpmedel (Jönsson, Lingefjärd & Mehanovic, 2010). Därefter är det viktigt att elevernas upptäckter diskuteras och överförs till det matematiska språket tillsammans med andra, exempelvis läraren eller klasskamraterna.
2.3.3 Mobiltelefoner/Datorer/Tablet PC i skolan
Ett flertal artiklar finns kring något som på engelska heter Tablet PC. Tablet PC är en surfplatta som mer liknar en dator med touchskärm. Med stora likheter till iPaden kan dessa surfplattor kanske ses som en föregångare till iPaden.
Fördelarna med att använda Tablet PC på universitetskurser är många, bland annat att anteckningar arkiveras och fler elever engageras. Fler elever vågar visa sina uträkningar då de kan göras mer anonymt och eleven kan sitta kvar på sin plats medan uträkningen visas på en skärm framme i klassrummet. En fördel är också att undervisningsmaterialet anses bli mer levande då det går att hela tiden redigera i materialet på ett enkelt sätt (Fister &
McCarthy, 2008; Galligan, Loch, McDonald & Taylor, 2010). Dock visar forskning även på en del nackdelar, så som att tekniken alltid måste fungera, många behöver en längre inlärningstid på tekniken, ibland har surfplattorna svårigheter med de matematiska symbolerna och att en tydlig handstil krävs då du ”ritar” på skärmen (Fister & McCarthy, 2008; Galligan, Loch, McDonald & Taylor, 2010).
Efter att ha medverkat på en universitetskurs visade många blivande specialpedagoger ett stort nöje med att använda Tablet PCn som ett verktyg i deras kommande
undervisningar (Ellington, Wilson & Nugent, 2011). Detta visar på att många möjligheter finns med Tablet PCn för att utveckla matematikundervisningen och även för att nå elever som har eventuella svårigheter med något inom matematiken.
Fister och McCarthy (2008) jämförde i sin studie en klass som undervisats med Tablet PC och en klass som inte undervisades med Tablet PC. När de gjorde slutprovet för kursen visade de som använt Tablet PCn ett resultat som var 10-15 % bättre än den andra klassens resultat. Sen om det är Tablet PCns förtjänst eller om klasserna från början hade olika kunskapsnivåer framgår inte. En liknande studie av Reba och Weaver (2007) visade på en medelsnittlig ökning på 2-3 procentenheter för de elever som undervisats med hjälp av en Tablet PC.
Universitetsstudenter uppfattar Tablet PC i undervisningen som effektiv. De anser att den bidragit till att skapa en aktiv lärandemiljö, den stimulerade deras intresse och ökade deras lärande i föreläsningar med mycket elever och stora grupper (Gorgievski, Stroud, Truxaw & DeFranco, 2005).
Highfield och Mulligan (2007) hävdar att med hjälp av den teknik som nu används, finns det nya sätt för matematiskt lärande. Deras undersökning är gjord på förskolebarn som skapade olika mönster, antingen med eller utan en stor interaktiv skärm. De som använde skärmen tog tillsammans fram fler mönster än de som bara använde sig av andra konkreta material. I en studie visar Lin m fl (2011) att arbeta med ett virtuellt
tangrampuzzel på en stor Tablet PC främjar kamratrelationer och att det också stimulerar elevernas tänkande och kreativitet vid geometriska problemlösningar hos elever i årskurs sex. Studien visar också på förbättrade kunskaper hos eleverna vad gäller rotation och rymd hos objekten.
Samuelsson (2007) visar att det inte alltid är positivt, sett ur ett
kommunikationsperspektiv, att använda datorn i matematikundervisningen. När elever på högstadiet ska lösa matematiska problem på datorn tillsammans med en klasskamrat är det främst en kommunikation som bygger på att en ställer en fråga och en svarar, istället för en gemensam dialog. Samuelsson hävdar att elevernas kommunikativa förmågor inte blivit bättre på grund av datorerna.
Oliver och Corn (2008) visar på förändringar i elevernas teknikanvändning och skicklighet efter två år med surfplatta (tablet computing program). De visar att eleverna känner en större tillfredställelse med tekniken i skolan, använder tekniken mer i matematik- och naturvetenskapsundervisningen och får en bättre tvåvägskommunikation.
2.3.4 Matematik och mobiltelefoner
I dagens skola är mobiltelefonernas vara eller icke vara i klassrummet en ständig
diskussion. Shablina m fl. (2010) anser att istället för att förbjuda mobiltelefonerna bör vi använda de i ett pedagogiskt syfte i klassrummet. Författarna anser att det finns stora fördelar med att använda mobiltelefonen, bland annat för att mobiltelefonen är elevernas viktigaste pryl och att den får eleverna att känna sig vuxna. Förhoppningsvis kan vi genom skolan inspirera till spel och program som eleverna kan tänka sig att använda även utanför skolan och då ökar deras inlärning även utanför skolan.
Shablina m fl. (2010) skriver om olika pedagogiska spel. De sammanfattar de
eleverna så att de tycker om att spela och inte ser det som en mindre rolig
inlärningssituation. Författarna anser att mobiltelefonen ska användas i grundskolan för att låta eleverna lära sig de grundläggande ämnena; främst matematik, modersmål och
geografi. De rekommenderar spel som har en stor gemensam plattform med gemensamma karaktärer och en gemensam miljö. Dock ska de ha olika inlärningssyfte beroende på vilket ämne eleverna ska lära sig.
De nya tekniska hjälpmedlen ställer höga krav på lärarna men ger samtidigt nya
möjligheter för undervisningen (Jönsson m fl., 2009). Mobiltelefonerna gör att eleverna kan samarbeta överallt på grund av möjligheterna som finns för kommunikation och mobilitet. Jönsson m fl. (2009) ser tre utmaningar med undervisningen med hjälp av mobiltelefoner. Den ena utmaningen handlar om att innehållet i det som används måste stödja eleverna i deras lärande. De anser också att det är en utmaning att utnyttja alla de olika
kommunikationsmöjligheter som finns för att skapa ett gemensamt lärande. Den tredje utmaningen handlar om att ge eleverna den kompetens som krävs för att själva kunna skapa ett meningsfullt innehåll i undervisningen med hjälp av de tekniska hjälpmedlen.
2.3.5 iPad och barn
iPaden är en surfplatta med touchskärm med tillgång till trådlöst internet. På iPaden finns AppStore som är en affär på iPaden där olika applikationer kan köpas. Flertalet
applikationer finns i en provversion för noll kronor, men om man vill komma åt hela programmet kostar de några kronor, vanligtvis från sju kronor upp till 50 kronor (Apple, 2012). Idag finns det över 200 000 applikationer som fungerar till iPaden (Apple, 2012). Därför är det viktigt att välja rätt applikationer som läraren låter eleverna få arbeta med. Det är viktigt för läraren att ha en ändamålsenlig metod för att söka efter applikationer och för att hantera innehållet på iPaden (Banister, 2010). Det kommer hela tiden nya applikationer och det kan vara vem som helst som skapat applikationerna. Det betyder att
applikationernas innehåll inte är granskat och därför måste läraren själv säkra
undervisningsinnehållet. Även Attard och Northcote (2011) hävdar att det är viktigt att läraren testar programmen först för att säkerhetsställa om innehållet är lämpligt utifrån aktuell kursplan och även för de eleverna med särskilda behov. En annan nackdel med
användandet av iPaden är att alla måste laddas, och förmodligen samtidigt. Därför krävs extra tillbehör som klarar av att ladda en klassuppsättning samtidigt (Banister, 2010). Med modern teknik, exempelvis datorer eller iPads finns det många möjligheter för att utveckla och förbättra lärandet i skolan. För de yngre barnen handlar det främst om att fortare och mer lustfyllt tillägna sig baskunskaper och för de äldre eleverna handlar det om att lättare nå högre nivåer av syntes, värdering och tillämpning (Tänk om, 2010). Med hjälp av nya tekniska hjälpmedel blir det också lättare att bedriva en individanpassad
undervisning och lärarna ska nu hjälpa eleverna till ett självständigt ansvar för sitt lärande och sin utveckling mot skolans kunskapsmål och även mot elevernas drömmar och egna mål. Det handlar nu om att lärarna ska skapa en trygghet i dessa förmågor och ett
arbetsklimat som kan utveckla dessa kunskaper hos eleverna (Tänk om, 2010). Med iPaden (och datorn) i vår undervisning behöver vi inte längre memorera fakta eftersom det hela tiden finns tillgängligt för oss. Vi kan istället inrikta oss på ett lärande som går mer på djupet. Med hjälp av datorn och iPaden kan elever idag arbeta med bilder, videor, ljud och andra informationskällor som inte förut var möjligt. Detta ökar motivationen hos eleverna och kan också utjämna skillnader mellan elever, då alla nu får möjlighet till detta.
Möjligheterna för att publicera sina egna material gör också att kvaliteten ökar på elevernas uppgifter (Tänk om, 2010).
Harold (2012) visar i sin undersökning på skillnader mellan elever i årskurs ett och två
som arbetat med eller utan iPad. De som använt iPaden i undervisningen visade ett större engagemang, mer samarbete och längre uthållighet. Han påstår också att för elever i årskurs ett och två är det bättre att arbeta två och två med en iPad, istället för en och en. Hans studie visar också att eleverna tycker det är lättare att skriva på iPaden än på ett datortangentbord, detta på grund av storleken på tangentborden. iPadens är mindre och mer lättöverskådligt än ett datortangentbord. Attard och Northcote (2011) anser att matematikprogram och spel kan öka engagemanget hos eleverna, vilket i sin tur ökar motivationen och elevernas lärande.
Användandet av iPad har också visats sig ha positiva effekter på en elev med ADHD (McClanahan, Williams, Kennedy & Tate, 2012). iPaden fick eleven att fokusera mer och på en sexveckors period ökade elevens läskunskaper lika mycket som det tagit ett år för innan.
Garcia (2011) har använt iPad i sin historieundervisning och hävdar att de elever som använde iPad visade bättre resultat än för de elever som inte använde iPaden. Anledningen var att de som använde iPaden hade andra möjligheter att samarbeta, även utanför
lektionstillfällena. De som inte använde iPad arbetade mer på egen hand.
Det finns många fördelar med en iPad, bland annat så är de effektiva, hållbara, pålitliga och eleverna når sina mål snabbare och tycker det är roligare (Jennings m fl., 2011). Dock ska iPaden inte ses som en ersättning för datorerna eller andra tekniska hjälpmedel, utan som ett komplement. Användandet av iPaden visar också på att vår pappersanvändning och antalet kopieringar minskar på skolorna.
2.3.6 Lärarnas inverkan på teknik i skolan
Lärarna är viktiga för skolans arbetssätt, och därför också för förändringar som sker i skolan (Utbildningsdepartementet, 1998). De som nu läser på lärarutbildningen är den första generationen lärare som vuxit upp med datorer och Internet, och de ser fördelarna med IT-användningen. De anser att de kan förändra och underlätta sitt arbete och även stärka elevernas lärande med hjälp av modern teknik (Jedeskog, 2009).
De tekniska hjälpmedlen ökar snabbt, och oftast snabbare än möjligheten för skolan att involvera dessa i sin undervisning. Ska dessa involveras i undervisningen är det viktigt med lärarnas erfarenheter och kunskaper om verktygen. För att detta ska vara möjligt är det viktigt att lärarna får möjlighet att prova verktygen så de får en egen erfarenhet, utprovat material och att de blir delaktiga i olika diskussionsnätverk (Jönsson, Lingefjärd & Mehanovic, 2010).
Skolinspektionen (2011) hävdar att cirka fyra av tio lärare i grund- och gymnasieskolan tror på IT i undervisningen. De anser att IT kan underlätta möjligheterna att anpassa
undervisningen till elevers olika behov. Cirka hälften av grundskolelärarna anser att anpassningen av undervisningen för elever i särskilt behov av stöd också underlättas med hjälp av IT:n. Vidare visar Skolinspektionen (2011) att fyra av tio lärare anser att IT-användningen i undervisningen ökar elevernas motivation och stimulerar
inlärningsprocessen. Färre än fyra av tio lärare anser att IT utvecklar elevernas IT-kompetens och förmåga att lösa problem.
3. Metod
Kring området som utforskas i undersökningen har det varit svårigheter att hitta litteratur, framför allt kring iPaden i lågstadiet och i matematikundervisningen, där av en explorativ undersökning (Patel & Davidson, 2003). För att besvara undersökningens syfte har en kvantitativ ansats använts och intervjuer har använts som metodval. Fördelarna med en intervju är att respondenten får förklara sina erfarenheter och kunskaper med egna ord och frågorna kan anpassas till respondentens erfarenheter. Nackdelarna med intervju som metodval är tidsåtgången som går åt till ett litet antal intervjuer, intervjuaren kan påverka respondenten i intervjusituationen och att det finns risk för ”urspårningar” från ämnet samt att analysen av insamlad data är komplicerad (Gratton & Jones, 2004). Dessa fördelar och nackdelar har hela tiden varit med i planeringen och analysen av undersökningen.
Intervjumallen har varit semistrukturerade (Gratton & Jones, 2004) och intervjufrågorna var skapade till denna specifika undersökning utifrån undersökningens syfte och tillhörande forskningsfrågor. Till varje forskningsfråga skapades mellan tre och nio frågor (se bilaga 1). Under intervjuerna följdes respondentens svar och val av nästkommande fråga valdes utifrån vad respondenten kom in på i sitt svar. Dock blev alla frågor ställda till alla respondenter, men i något olika ordning, och möjlighet till följdfrågor fanns hela tiden. För att begränsa syftet i undersökningen valdes bara svar utifrån ett lärarperspektiv. Det hade också varit intressant att undersöka elevernas syn på användandet av Ipaden men det är inte med här på grund av arbetets begränsade tidsram.
3.1 Urval
Skolor som kontaktades valdes ut ifrån ett bekvämlighetsurval (Larsen, 2009) där skolor som låg inom rimligt avstånd för besök kontaktades. Kontakten med lärare att intervjua till undersökningen togs först genom mail där kommunkontor i södra Sverige samt några skolor där jag visste att de använde iPaden kontaktades. Därefter kontaktade rektorerna eller informationsavdelningen på skolan lärare som kunde svara på mina frågor, varv ett slumpmässigt urval skedde (Larsen, 2009). Sju stycken visade intresse för att delta i undersökningen. Dock fick en ställa in på grund av respondentens tidsbrist. Två stycken
visade intresse men de hade nyligen börjat använda iPaden och ansåg att de inte hade kunskap att bidra med. Resterande fyra personer ställde upp.
3.2 Respondenter
Totalt intervjuades fyra lärare, från lika många olika skolor i södra Sverige. Skolorna var från tre olika kommuner. Lärarnas medelålder var 46,5 år där den yngsta var 42 år och den äldsta var 56år. Alla respondenter var kvinnor och de undervisade när undersökningen ägde rum i årskurs ett till tre.
3.3 Genomförande
För att genomföra intervjuerna kontaktades en del skolor direkt, men även en del
kommuner kontaktades för att få tag i skolor som använder iPaden i sin undervisning. När någon lärare visat intresse att ställa upp bestämdes en träff för intervjun. Varje intervju skedde på varje lärares arbetsplats. Vid starten av varje intervju fick respondenten
information om undersökningens syfte, deras medverkan och deras konfidentialitet. Varje intervju pågick i 25-30 minuter. Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon för att sedan kunna transkriberas. Dock blev inspelningen misslyckad i första intervjun och kunde inte användas för transkribering. Istället skrevs svaren ner direkt efter och skickades till respondenten som fick godkänna det jag skrivit. Varje transkriberad intervju blev
omkodad, där varje respondent fick ett nytt namn; Anna, Barbro, Cecilia och Dina. Därefter skedde en analys och en sammanställning av resultaten.
3.4 Forskningsetik och tillförlitlighet
Deltagandet har skett konfidentiellt, det vill säga att alla transkriberade intervjuer har kodats om och enbart jag som författare har tillgång till materialet (Patel & Davidsson, 2003). Inga namn på respondenterna nämns i uppsatsen.
Alla deltagande lärare fick innan genomförandet reda på undersökningens syfte samt fick information om att deras tankar, erfarenheter och kunskaper om ämnet är det viktiga i denna intervju, alltså finns det inga rätt eller fel svar på intervjufrågorna. Alla deltagare medverkade av egen vilja och alla hade rätt att avbryta sin medverkan om de ville. Alla valde från början om de ville ställa upp eller inte, genom att de kontaktade mig om de var intresserade. Respondenterna fick vid intervjutillfället också reda på att det insamlade materialet bara ska användas till denna undersökning. Därmed uppfylls alla de fyra huvudkraven från Vetenskapsrådet (2012), informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Validitet handlar om undersökningens relevans och giltighet, det vill säga om undersökningen har fått in de data som syfte och forskningsfrågor handlar om (Larsen, 2009). Då frågorna som konstruerats är gjorda utifrån undersökningens syfte och frågeställning ökar chansen för en bra validitet.
Reliabilitet handlar om noggrannhet och precision, det vill säga undersökningen är tillförlitlig (Larsen, 2009). Om undersökningen genomförs en gång till på ett likadant sätt ska resultatet bli det samma, förutsätt att ingenting har förändrats (Hassmén & Hassmén, 2008). Då en kvalitativ undersökning görs är detta svårt, eftersom frågorna kan ställas på olika sätt och följdfrågorna kan bli olika från ett tillfälle till ett annat (Larsen, 2009).
3.5 Analys
Alla intervjuer har transkriberats. Dock skedde ett misstag vid första intervjun, vilket gjorde att den inte blev inspelad. Istället skrevs intervjusvaren ner direkt efteråt, och texten skickades till respondenten för korrekturläsning, så att jag uppfattat personen rätt. Då jag inte hade möjligheten att transkribera intervjun ordagrant kommer inga citat användas från denna intervju i uppsatsen. Övriga tre intervjuer har transkriberats. Vid transkriberingen är allt nedskrivit nästintill ordagrant utifrån de inspelade rösterna. Dialektala ord och slang har skrivits om till korrekt svenska och alla ”hmm” och ”ehh” är borttagna.
Syftet med en kvalitativ analys är enligt DePoy och Gitlin (1999) att avslöja eller upptäcka personers syn på tillvaron samt den betydelse de anser att beteenden och
erfarenheter har. Målet är att komma fram till en helhetsförståelse av specifika förhållanden eller att utveckla teorier och hypoteser om olika sammanhang (Grønmo, 2004).
Analys av de transkriberande intervjuerna har skett utifrån tre olika analysnivåer (Gunnarsson, 2012). Nivå A handlar om vad personen har uttalat sig om och hur personen har uttalat sig om det. Främst handlar det om att kategorisera resultaten. Nivå B handlar om varför respondenten har svarat som den gjort, där det handlar om att förstå deras svar och koppla de till teorier, bland annat det sociokulturella perspektivet på lärande. Nivå C handlar om att resultatet värderas och ställningstaganden görs (Gunnarsson, 2012). Då resultaten kommer ifrån enbart fyra personer, kan inget resultat generaliseras.
4. Resultat
Resultatdelen är uppdelad i fyra delar. Första delen handlar om respondenterna i undersökningen och de andra tre är uppdelade utifrån de fyra forskningsfrågorna som undersökningen bygger på. Forskningsfråga två och tre redovisas i samma del (4.3). Trots att frågorna till respondenterna varit kring iPaden i matematikundervisningen är många av svaren allmänt svarade, där av är matematikfokuseringen något liten i resultatet.
4.1 Bakgrund
Följande fyra personer deltog i undersökningen:
Anna är 42 år gammal och är lärare i en årskurs tvåa. Hon är utbildad 1-7 lärare inom svenska och SO. Anna har varit lärare sedan 1995 och har under halva denna tid undervisat på mellanstadiet och högstadiet och halva tiden på lågstadiet.
Barbro är 46 år gammal och är lärare i en årskurs två. Hon är utbildad lågstadielärare, men har även arbetat en del på mellanstadiet. Barbro undervisar i alla ämnen förutom idrott. Cecilia är 42 år gammal och är från grunden utbildad 1-7 lärare i svenska/SO samt idrott. Sedan har Cecilia läst till matematik, engelska och NO. Cecilia arbetar också som matematikutvecklare i sin kommun. Cecilia undervisar idag i en årskurs trea i främst matematik och engelska, men ibland också SO och NO.
Dina är 56 år gammal och undervisar idag en årskurs etta. Dina är utbildad lågstadielärare och undervisar idag i alla ämnen förutom idrott.
4.2 iPadanvändning
4.2.1 Introduktion av iPaden
Anna blev introducerad av iPaden för cirka ett år sedan i samband med att kommunen tog beslut om att iPaden skulle införas i kommunens alla lågstadieklasser, främst för läs- och skrivinlärning. Barbro har använt iPaden privat i cirka 1,5 år, och snart lika länge i
undervisningen. Eleverna har haft iPaden i lite mer än ett år. Barbro fick erbjudandet om att med sin klass testa använda iPaden för Skriva sig till läsning. iPaden var inget tvång men de fick erbjudande från kommunen och valde att prova. Cecilia började också använda iPaden på grund av ett kommunalt beslut och hon fick också en introduktion genom utbildningsserien Tänk Om. Hon har använt iPaden sen mitten av januari, så snart i två terminer. Dina fick iPaden introducerad på sin förra arbetsplats, då en Ipad köptes in för att testas. Hon har använt iPaden i cirka fyra år. Hon har själv påverkat införandet av iPaden på skolan utifrån en projektplan hon skrev som ansökan till rektorn på skolan.
4.2.2 Antal elever/iPad
Antalet elever per iPad sprider sig mellan skolorna, med allt från två till sex elever per iPad. Anna har tillgång till 25 iPads på cirka 60 elever, det vill säga cirka två elever på en iPad. Barbro har tillgång till tio iPads till två klasser med 18 elever i varje, det vill säga cirka fyra elever per iPad. Cecilia har tillgång till 50 iPads till 100 elever, det vill säga två elever per iPad. Dina har tillgång till åtta stycken iPads på 44 barn, det vill säga cirka sex elever på en iPad.
4.2.3 Utbildning av pedagogerna
Tre av lärarna har fått en utbildning i samband med införandet av iPaden i undervisningen. Tre av lärarna har gått eller går just nu en utbildning som heter Tänk om. Två av dessa fick
också en introduktionsföreläsnings i iPaden som verktyg. En av lärarna har inte fått någon utbildning alls kring iPaden utan är helt självlärd.
4.2.4 iPad i undervisningen
En av lärarna påpekar att det är viktigt att ha ett mål med vad man vill göra med iPaden eller andra verktyg som införs i undervisningen. Det är viktigt att eleverna tränar målmedvetet på något när de använder iPaden. Samma lärare anser att de digitala och interaktiva läromedlen öppnar fler inlärningsportar än vad de traditionella läroböckerna ensamma kan göra. Hon tycker också att skolan måste ge eleverna kompetens för deras vuxenliv.
På frågan om lärarna tyckte att iPaden förändrat deras undervisning, var alla tydliga med att förändringar skett. Anna tycker att iPaden bara får ses som ett komplement till den andra undervisningen och att de andra delarna i undervisningen är minst lika viktiga. Barbro anser att iPaden sätter mer färg på hennes undervisning, bland annat eftersom den erbjuder ljud, färg och rörelse på ett annat sätt. Hon anser inte att iPaden får ta över undervisningen då även den ”traditionella undervisningen” behövs. Men hon tycker det är viktigt att tekniken kommer in i klassrummet, eftersom den redan finns i de flesta barnens värld. På så sätt blir skolan lite mer avancerad och lite med ”up-to-date”. Nu när Cecilia har använt iPaden i sin undervisning känner hon att hon inte skulle kunna klara sig utan den. Hon tycker det är enkelt att dokumentera vad eleverna gör och deras kunskaper. Eleverna reflekterar över sina kunskaper och får förmedla dessa till någon (föräldrar exempelvis, bloggläsare). iPaden är så smidig, enkel och lättillgänglig och det finns många olika användningsområden med iPaden. Dina tyckte att undervisningen upplevdes som roligare och att det var lättare att individualisera undervisningen för eleverna. Eleverna kan arbeta med samma applikation men på olika nivåer. Eleverna kan också arbeta med olika appar beroende på vad de behöver träna på.
4.2.5 Användningen av iPaden
Hur iPaden används skiljer sig något åt mellan lärarna. Anna har oftast rena iPadlektioner, där eleverna oftast får använda vilka matematikapplikationer de vill som finns på iPaden.
Ibland väljer Anna att styra in de på förbestämda appar. Annas elever arbetar oftast ensamma när de har iPaden i matematikundervisningen. Eleverna får använda iPaden så fort den finns i klassrummet och Anna önskade att de hade den ännu oftare så att de själva kan styra mer över när de vill använda den. Anna använder den för matematik två till tre gånger i veckan. När Barbro använder iPaden för matematikundervisningen är det främst med specifika matematikappar. Barbro bestämmer i förväg vilka appar eleverna ska arbeta med och de arbetar så mycket de kan två och två. Barbro använder iPaden varje dag i sin undervisning, men hon är inte säker på om matematiken kommer in varje dag, men åtminstone några gånger på en vecka.
När Cecilia använder iPaden bestämmer hon oftast vilka appar eleverna ska arbeta med. Oftast gör de något gemensamt i klassen först och när eleverna är klara med det får de lov att sätta sig och arbeta med iPaden. Cecilia har då valt ut några olika appar de får arbeta med. Eleverna arbetar ibland en och en eller två och två beroende på vad de gör för
uppgifter. Cecilias elever skriver varje vecka i en blogg, där de reflekterar över varje vecka och spelar in och förklarar vad de lärt sig.
Dina styr oftast sina elever i deras arbete med iPaden, det vill säga att hon bestämmer när de ska använda den och vad de då ska göra. Eleverna har några pass i veckan där de arbetar med ett arbetsschema. Då har eleverna en del uppgifter som ska göras men de bestämmer själv i vilken ordning. En del av dessa uppgifter innefattar användandet av iPaden. Då väljer de själv när de använder den, men när den väl används är uppgifterna bestämda. Dina nämner att eleverna inte får sitta och bara ”spela spel” på iPaden, utan iPaden ska ses som ett lärverktyg och inte som en speldosa. Dinas elever använder iPaden varje dag, men Dina har svårt att avgöra om matematiken kommer in varje dag. De arbetar främst tematiskt och då är matematiken involverad i många av uppgifterna. Dinas elever arbetar nästan aldrig själva, utan minst två och två. Dina anser att samarbetet mellan de yngre eleverna ger dem mycket kunskaper.
De fyra lärarna använder iPaden på olika pedagogiska arbetssätt. Anna låter eleverna använda iPaden fritt och upplevs använda den främst för att det är roligt och för att de har möjlighet att använda den. Hennes syfte med användandet är inte alltid klart och tydligt. Barbro ser iPaden som en möjlighet till fördjupning av elevernas kunskaper och en
läromedel, där de först har gemensamma genomgångar i klassen och sedan får eleverna fortsätta arbeta med iPaden. Dina använder iPaden som ett komplement och styr hela tiden elevernas val av aktiviteter. Hon använder den också mycket för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga.
4.2.6 Fördelar och nackdelar med iPaden
Lärarna har väldigt lätt för att nämna fördelarna med iPaden. Det som flest nämner handlar om att iPaden är lätt att använda och lättillgänglig. Eleverna kan snabbt komma igång med arbetet, i jämförelse med datorn, då ingen inloggning krävs och uppstarten sker snabbt. Alla talar också om hur den förändrar undervisningen. Dina anser att arbetet i klassrummet, och utanför, blir mer lustbetonat, vilket i sin tur gör att det är lättare för eleverna att lära. Anna talar om att eleverna kan bibehålla sin koncentration längre när de använder iPaden i jämförelse med när de inte använder den. Detta i sin tur medför ett lugn i klassrummet. Två av lärarna påpekar också möjligheterna för individualisering. iPaden gör detta lättare för lärare, då eleverna kan arbeta med samma applikation men på olika nivåer, helt utifrån vad de behöver. Cecilia talar också om att undervisningen förändras, då den blir mer omväxlande och samtidigt enklare och smidigare.
Barbro påpekar att iPaden kan ses som en extra person, då eleverna kan arbeta framåt och får den hjälp de behöver av iPaden. iPaden ger de frågor, svar och guidning så att eleverna klarar av arbetet själva. Barbro talar också om fördelen med möjligheten att eleverna kan filma varandra när de presenterar vad de gjort och vad de lärt sig. Då får eleverna sätta ord på sina kunskaper och förklara för varandra vad de lärt sig. Detta kan de sedan titta på tillsamman i klassrummet eller lägga ut på sin blogg.
Flera av lärarna påpekar att iPaden involverar fler sinnen hos eleverna och att de på så sätt kan nå eleverna lättare eftersom flera olika inlärningsstilar erbjuds samtidigt.
Dina uttryckte det på följande sätt: ”.. det blir roligare, lättsammare och ofta är där lite musik också. Du får sinnen som aktiveras och då har du lättare för alla lär sig inte på samma sätt”.
En kommentar från Cecilia får avsluta fördelarna med iPaden: ”Går inte att göra något så roligt som en rolig app, där det händer saker, man får saker”.
Nackdelarna var något färre och de var väldigt eniga om dem. Främst handlar det om att eleverna inte har sin personliga iPad eller inloggning så att de lättare kan kontrollera vad de gjort och hur de lyckats. Då eleverna inte har sina egna iPads/inloggningar gör det svårt att spara deras olika arbeten. Andra nackdelar handlar om att de känner att de har för få iPads på skolorna, en del appar inte är lika bra som motsvarande webbsidor på Internet. En av lärarna nämner att du som lärare måste vara insatt i apparna och kolla upp de innan eleverna använder dem. Cecilia nämner också att eleverna är väldigt datoriserade hemma, och att det faktiskt kan bli för mycket av det om det får för stort fokus i skolan också. Hon påpekar att det är viktigt att inte glömma bort övriga undervisningsmöjligheter som skolan kan erbjuda.
4.3 Applikationer och koppling till kursplanen
Totalt användes 31 olika appar (se bilaga 2). De flesta appar som används tränar främst på de fyra räknesätten och är ren färdighetsträning. Lärarna använde också olika applikationer för minnesträning och klockträning.
Hur applikationerna väljs varierar mellan lärarna. Enbart en lärare har en koppling mellan kursplanen och apparna nerskrivna och använder det som en motivering till val av appar. Denna lärare och en av de andra har någon som kontrollerar deras val av appar, i form av en app-ansvarig på skolan. Resterande två väljer appar någorlunda fritt. Det vill säga att två av lärarna får sina val kontrollerade, och det är också de skolorna där
kommunen gått in och valt att skolorna ska arbeta med iPaden. De lärare som valt själv att använda iPaden har ingen som direkt kontrollerar deras val utan de styr det helt själv.
4.4 Matematiska kunskaper
Lärarna upplevdes ha svårt att trycka på specifika matematiska kunskaper som eleverna har fått tack vara användandet av iPaden. Anna tycker att eleverna främst tränar på sin
huvudräkning och det är här hon kan se att de blivit förbättringar hos eleverna.
Barbro anser att elever idag bör kunna behärska olika tekniska hjälpmedel, exempel iPaden. Barbro använder, precis som Anna, iPaden mycket för färdighetsträning och hon upplever att eleverna fördjupar sina kunskaper bättre och att de befäster sina kunskaper bättre på egen hand. Barbro påpekar dock att hon tror att eleverna hade kunnat få dessa kunskaper även utan iPaden, men att det på grund av iPaden blir roligare för eleverna. Barbro drar kopplingar till datorspelandet och att eleverna är villiga att lära sig allt som krävs för att komma till nästa nivå på iPaden.
Cecilia försöker använda iPaden för alla matematikens delar, men det blir främst för färdighetsträning eftersom det finns ett stort utbud av detta bland applikationerna. Hon kan inte säga några exakta kunskaper som eleverna utvecklat, mer än att de nu börjat sätta ord på sitt lärande. Cecilias utvärdering av förra terminens användande av iPaden (en årskurs trea) visar att på grund av iPaden har de gett gruppen ett gemensamt lärande där de lärt av varandra och tar fram varandras styrkor. De hittade nya former för samarbete. De såg att eleverna:
• Ville lära sig nya saker • Fick syn på sitt eget arbete
• Hade stor motivation att jobba med matematik • Utvecklade ett lustfyllt lärande
• Tog egna initiativ
• Kunde använda olika lärverktyg • Kommer till tals
• Vågade • Samarbetade
• Var delaktiga i lärandet
• Fick bättre möjligheter och verktyg för måluppfyllelse.
Även Dina använder iPaden på det sätt att eleverna tränar mycket på färdighetsträning, men även hon tycker också att eleverna förbättrat sitt logiska tänkande, sin minnesträning och att de snabbare hittar lösningen på olika uppgifter. Dina tror att eleverna kan nå samma
matematiska kunskaper utan iPaden, men hon tycker att det blir roligare och att eleverna blir mer motiverade om de får använda olika verktyg för att nå sina kunskaper. iPaden ska
bara ses som ett av alla material som går att använda för att få nya kunskaper och befästa dem. Specifika kunskaper som eleverna har fått har Dina svårt att ta på, men hon anser att motivationen är större med iPaden i undervisningen än utan. Dina anser att iPaden behövs i undervisningen, då hon anser att de elever som inte får tillgång till olika tekniska
hjälpmedel inte kommer att nå de kunskapskrav som finns i den nya läroplanen. Alla fyra intervjuade lärarna skulle utan att tveka rekommendera andra lärare att använda iPaden i undervisningen. Dina skulle rekommendera iPaden för att den är
ytterligare en väg för inlärning och Cecilia för att eleverna tycker det är roligt och att man kan träna på många olika saker. Barbro påpekar att hon tycker att det är viktigt att arbetet med iPaden är styrt och att iPaden inte får ta över undervisningen, den ska bara ses som ett komplement till de andra materialen/verktygen som används i skolan. Det är lika viktigt att måla, skapa, skriva och så vidare.
5. Analys och diskussion
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden används inom
matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som används och om lärarna kopplar användandet av iPaden till kursplanen. För att besvara syftet kommer följande frågor att användas:
• Hur och varför används iPaden inom matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre?
• Vilka applikationer används med eleverna och varför? • Kopplar lärarna användandet av iPaden till kursplanen?
• Vilka matematiska kunskaper får eleverna av iPadanvändandet?
5.1 Bakgrund
Alla lärare som deltagit i undersökningen har varit lärare i många år och sitter på många års erfarenheter. För att förändring ska ske i skolan och dess undervisning är lärarna en
lärarna får lov att testa verktygen för att de ska införa något nytt. De flesta av
respondenterna i denna undersökning har fått chans att prova på iPaden först för att sedan använda den med eleverna. Då har de hunnit bli trygga med verktyget och lärt sig hur det fungerar. Idag finns det också många hemsidor och Facebookgrupper där appar diskuteras och många utbyten sker mellan lärare. Detta kan anses vara en stor fördel, framför allt i valet av appar och arbetssätt.
5.2 iPadanvändning
Samtliga lärare menar att iPaden har utvecklat deras undervisning. De menar att deras elever blivit mer självgående och på så sätt kunnat arbeta mer själv, även i de yngre åldrarna där man annars kan behöva hjälpa dem mycket. Tre lärare trodde att den enbart skulle användas till elevernas läs- och skrivinlärning men de menar att iPaden är ett verktyg som går att använda till det mesta inom skolan. Resultatet skulle kanske ha sett något annorlunda ut om lärarna blivit påtvingad till att använda ett hjälpmedel, men det kan inte denna undersökning ge svar på.
Hur lärarna använder iPaden i sin undervisning varierar. De har olika pedagogiska arbetssätt. En av lärarna låter eleverna arbeta fritt, en använder iPaden som ett
fördjupningsverktyg, en som ett extra läromedel och en använder den mycket för att utveckla eleverna språk- och kommunikationsförmågor. När iPaden används är det viktigt att eleverna tränar på det som de ska träna på och att det finns ett syfte med användningen, annars är det ingen mening med att använda den. Vad är det som vi vill att eleverna ska få ut av att använda iPaden? En känsla jag får efter denna undersökning är att iPaden främst används som ett nytt läromedel, ej som ett nytt hjälpmedel. Eleverna arbetar ofta med en app, men det är sällan deras nya kunskaper följs upp och används i flera olika situationer. Kanske ses iPaden bara som en ”roligare” matematikbok?
Jag anser att det är viktigt att arbeta vidare med och följa upp det som eleverna utför på iPaden. Att deras kunskaper följs upp och får användas i andra situationer för att se att de verkligen befäster kunskaperna och får en förtrogenhet till dem. Det är också viktigt att de sätter ord på sina kunskaper och att de gärna förklarar vad de lärt sig för andra. Att de spelar in filmer där de förklarar, med ord och bild, tror jag är viktigt. Då sätter de sina egna
ord på sin kunskap och de kan samtidigt få lära varandra vad de kan. Det kan också vara viktigt att låta eleverna själva bli uppmärksamma på vad de tränar på i varje app. Låt eleverna se varje mål de ska uppnå och fundera på vilket mål de tränar på just i den appen de använder. Då får eleverna samtidigt upp ögon för att de faktiskt lär sig något och utvecklas, och inte bara använder iPaden för att de ska använda den. Detta är naturligtvis något som kan göras med annat än iPaden också. Det är en fördel om eleverna kan sätta in den nya kunskapen och informationen de fått i olika sammanhang så att de blir
meningsfulla och användbara för dem i olika situationer (Gärdenfors, 2010).
De flesta av lärarna i undersökningen låter eleverna arbeta två och två. Det är bara en av lärarna som låter eleverna arbeta en och en. En anledning kan vara att det endast är en klass där eleverna har tillgång till vars en iPad. Dina påpekar att hon tror mycket på samarbetet och dialogen mellan eleverna i de yngre åren, att de lär sig mycket på att prata med varandra och visa varandra. Harold (2012) menar att arbeta två och två är det bästa sättet för elever i de första skolåren, därför behövs det inte en iPad till varje elev. Det
sociokulturella synsättet på lärande hävdar att människan lär sig i samspel med andra (Säljö, 2010) och det får eleverna möjlighet till när de arbetar två och två. Då visar de varandra och diskuterar med varandra vad de gör och hur uppgifterna ska lösas. Då sker det hela tiden en dialog där de sätter ord på sina matematiska kunskaper. Om vi som lärare låter eleverna samspela på flera olika sätt kommer deras kunskaper att förstärkas ytterligare (Claesson, 2007). De kan få berätta och förklara för varandra, diskutera och lösa olika problem tillsammans och även lyssna på hur andra förklarar olika matematiska begrepp och uppgifter. iPaden kan ses som ett verktyg som har stora kommunikativa möjligheter.
Eleverna kan maila med den och även blogga, vilket många av eleverna i denna undersökning gjorde. Då sker en viss kommunikation där de förmedlar information till andra. När eleverna arbetar två och två, eller i större grupper, är det viktigt att
uppmärksamma hur eleverna kommunicerar med varandra. Samuelsson (2007) visar i sin undersökning på högstadieelever att de faktiskt inte diskuterar speciellt mycket, utan främst att den ena ställer en fråga och den andra svarar. Kanske måste vi hjälpa eleverna i hur en diskussion ska se ut och kanske även styra något vad vi vill att de ska diskutera, i alla fall i de yngre skolåren.
