Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Fostran till frihet
En studie om hur föräldrar ser på sin roll inför sina barns gymnasieval
Upbringing for liberty
A Study Unrolling Parents Part in Their Children’s Choice of Education
Linda Johansson
Ida Larsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2015-06-03
Examinator: Martin Kjellgren Handledare: Nils Andersson Fakulteten för
Abstract
Before the choice of upper secondary school in the ninth grade, young people need to have knowledge of themselves and the world. In this tough choice, the parents are the main support. The supporting role, which are their thoughts on how much they influence in their children’s choice of study? Based on these issues, we seek the answer to the question; which vision have the parents on their involvement in their children's choice of upper secondary school? Which visions have the parents on the impact on their children's upper secondary school? Do the parents think that the children's upbringing has influenced their choices?
Young people's career decisions take place in interaction with their parents and with very different cultural, economic, social and symbolic capital. The concepts are Pierre Bourdieu's theory that intends to be our toolbox for this thesis. Along with Hodkinson and Sparkes’ theory Careership the concepts describes a certain extent what influences young people's choices in their life and what impact factors found in their upbringing. The concepts of socialization are these theories a whole in understanding how parents inhibit or promote their children in electoral processes. Previous research indicates actuation occurs unawareness of parents to their children.
This survey was done with qualitative method and with the hermeneutic interpretation on the analysis. The results of our study showed that majority of the respondents believe upbringing affect the election but friends and interests are factors they believe affect the most.
Förord
Tack till Karin och Mattias för inspiration av vinklingen till vårt examensarbete samt tack till alla Er som har hjälpt oss med genomläsning av vår uppsats.
Jag, Ida, vill tacka min skrivpartner Linda för allt slit med formalia och korrekturläsning samt för många koppar kaffe. Och jag, Linda, vill tacka Ida för positiva ord, många skratt och ett bra skrivet arbete. Vi delade upp arbetet följande; tillsammans har vi skrivit inledning, syfte och bakgrund. Linda har arbetat sig igenom metod delen när Ida skriv tidigare forskning. Teoridelen delade vi på, Linda skrev om Careership och Ida om Pierre Bourdieu. Ida fortsatte på resultatet och sedan tog Linda över och skrev analysen. Tillsammans skrev vi diskussion och sammanfattning till arbetet. Även gemensamma genomläsningar och hjälpt varandra trots uppdelningen.
Innehållsförteckning
1. Inledning………7
1.1 Syfte och frågeställningar ………...8
1.2 Bakgrund……….9
1.2.1 Utbildningsutveckling……….9
1.2.2 Vägval efter socialt ursprung………10
2. Tidigare forskning………...12
2.1 Resultat av litteratursökning……….12
2.1.1 Den förlängda ungdomstiden………13
2.1.2 Vad som spelar roll i valet av utbildning………..13
2.1.3 Påverkansfaktorer………..14
2.1.4 Föräldern som viktig faktor………...15
2.2 Sammanfattning………...……….15
3. Teoretiska utgångspunkter ………..16
3.1 Hodkinson och Sparkes...………...16
3.1.1 Habitus………..17
3.1.2 Fält………18
3.1.3 Kapital – Symboliskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt……….18
3.1.4 Brytpunkter………...19 3.1.5 Handlingshorisont……….20 3.2 Övriga begrepp……….20 3.2.1 Socialisation………...21 3.3 Sammanfattning………21 4. Metod………...23
4.1 Metodval och metoddiskussion………....23
4.2 Urval av undersökningsenheter………....23 4.3 Datainsamling………...24 4.4 Analysmetod……….24 4.5 Etiska ställningstaganden………..25 5. Resultat………26 5.1 Presentation av respondenterna ………...26
5.1.2 Olle………....26 5.1.3 Britta………..27 5.1.4 Lasse………..27 5.1.5 Lisa………27 5.1.6 Bosse……….28 5.1.7 Kerstin………...28 5.2 Värderingar………...28 5.2.1 Värderingar om utbildning………...28 5.2.2 Värderingar om yrken………...………...29 5.3 Uppväxt……….30
5.3.1 Synen på uppväxtens påverkan………...30
5.3.2 Synen på vad som tros påverka ett val...31
5.4 Erfarenhet………..32
5.4.1 Synen på delaktighet………...32
5.4.2 Synen på framtiden utifrån valt program………...34
5.5 Påverkan………....35
5.5.1 Synen på hur de stöttar sina barn………...36
5.5.2 Synen på alternativ till gymnasiet………...37
5.6 Sammanfattning………...38 6. Analys………..39 6.1 Värderingar...39 6.2 Uppväxt...40 6.3 Erfarenhet...41 6.4 Påverkan...42 6.5 Sammanfattning...44 7. Diskussion………...45 7.1 Slutsats...46 8. Referenslista………....47
1. Inledning
Valsituationen till gymnasiet uppstår i årskurs nio. Då behöver 16-åringar kunna ta beslut. Utgångspunkten för beslutsfattande är kunskap om självuppfattning i förening med vetskap om olika alternativ. I orientering av de här två faktorerna får föräldrar en betydande roll i sina barns gymnasieval. En studie visar att 76 procent av deltagarna ansåg det betydelsefullt att prata med någon inför sitt gymnasieval, föräldern hade den viktigaste rollen i denna process (Dresch och Lovén 2010, 39-45).
Forskning visar att föräldrar påverkar sina barn i valet till gymnasiet, men vet föräldrarna om det själva? Författarna Angelov, Johansson och Kennberg (2008, 10-11) menar att det inte är familjebakgrunden utan det kulturella kapitalet som spelar roll i valet av utbildning. Vi undersöker hur föräldrar själva ser på sin roll i sina barns gymnasieval. Hur påverkar föräldrarnas värderingar, regler och normer barnet i valprocessen till gymnasiet enligt dem själva? På vilket sätt kan föräldrarnas kunskaper och erfarenheter spela in, när det kommer till barnens val? Vi är hoppfulla om att få svar på hur föräldrarna själva ser på sin betydelsefulla roll inför sitt barns gymnasieval. Påverkan kan ske när barnet talar med sina föräldrar. Genom råd och engagemang kan föräldrarna påverka direkt eller indirekt genom deras syn på olika möjligheter. Föräldrarna kan även lämna över hela beslutet till barnet och välja att inte delta alls. En annan aspekt i valprocessen är att föräldrar engagerar sig olika mycket i barnens gymnasieval beroende på egen kunskap om ämnet (Skolverket 2013, 120). Dresch och Lovén (2010, 54) menar att barn blir påverkade av sin omgivning i beslutssituationer. Påverkan kan vara medveten och öppen men kan också vara omedveten och mera subtil. Genom socialisering med omgivningen tar barnet till sig värderingar och normer och gör dem till sina egna. Även tidigare forskning, Bell (1979, 822) styrker detta tänkesätt och menar att föräldrar reagerar och ger respons till sina barn genom sina tankar, åsikter och handlingar.
Föräldrar ger respons till sina barn flertalet gånger under barnens uppväxt. Vägen från förskola till gymnasium innebär många val för elever och föräldrar att ta ställning till där det största är valet till gymnasiet (Skolverket 2013, 120). Även efter och under
ungdomar har idag är det svårare att vara tonåring än vad det var förr. Bakåt i tiden varade inte tonårstiden lika länge, ungdomar kom ut i arbetslivet tidigare. Idag studerar unga människor längre och ungdomskulturen har med det blivit mera ihållande. Det innebär att utbildningsnivån ökar och med oändligt många utbildnings- och karriärvägar att ta ställning till blir valet svårt. Ökade möjligheter att studera medför även krav på att ungdomarna ska veta vad de själva vill och vad de klarar av när det gäller studie- och yrkesliv (Bris 2015). Ungdomarna behöver veta varför de beter sig som de gör och hur samhället fungerar. Har de den kunskapen blir möjligheterna att påverka framtiden större (Giddens och Sutton 2014, 46).
Att undersöka hur föräldern ser på sin betydelsefulla roll inför sina barns gymnasieval ger en förståelse för hur föräldrar kan lotsa sina barn inför valet. I det enskilda fallet påverkar uppväxten barnets val. Därför behöver föräldern en bild av hur bakgrund och uppväxtförhållanden kan påverka barnet. Inom detta område finns tidigare forskning och teorier sett ur ett elevperspektiv som är användbara för vår analys. Däremot saknas det forskning utifrån föräldraperspektivet. Avsaknaden vill vi fylla med vårt examensarbete.
1.1 Syfte och frågeställningar
Genom intervjuer med föräldrar om hur de ser på sin roll, sitt agerande och sina värderingar när det kommer till barnens gymnasieval kan vi få en förståelse för hur föräldrar påverkar sina barn, direkt eller indirekt. Våra antaganden är att merparten av alla föräldrar vill sina barns bästa. Därför är syftet med undersökningen att se hur föräldrarna ser på sitt eget agerande och handlande då barnen står i en valsituation. För att genomföra vår undersökning har vi använt oss av följande frågeställningar:
• Vilken syn har föräldrarna på sin delaktighet i sina barns gymnasieval? • Vilken syn har föräldrarna om sin påverkan kring sina barns gymnasieval? • På vilket sätt tror föräldrarna att barnets uppväxt påverkar deras gymnasieval?
1.2 Bakgrund
Här ges läsaren en förförståelse till hur gymnasieskolan och dess 18 nationella program uppkom. Med den informationen i bakhuvudet blir våra frågeställningar mer tydliga. Bakgrunden, socialt ursprung, visar på föräldrarnas viktiga stöd i dagens komplexa val. Föräldrarnas roll och deras sociala värderingar speglar barnens beslut. Genomgången tydliggör att det funnits flertalet olika utformningar av gymnasieskolan och att den gymnasieskolan föräldrarna relaterar till inte är den samma som deras barn väljer.
1.2.1 Utbildningsutveckling
Grundskolans första läroplan blev Lgr62. Med den infördes studie- och yrkeslivsorientering i skolan, en verksamhet alla elever ska få möjlighet att möta (Fransson och Lindh 2004, 37).
Under 70-talet stod näringslivet inför en strukturomvandling, den ekonomiska uppgång som pågått sen efterkrigstiden bröts. Kopplingen mellan utbildning och arbete får nu ett tydligare framträdande (Fransson och Lindh 2004, 39). Lgy70 presenterar en samlad läroplan med fem treåriga traditionella linjer och tre tvååriga linjer. De tvååriga linjerna med praktisk inriktning. De var fackskolans ekonomiska, sociala och tekniska linjer (Skolverket 2011, 10). Under en 20-årsperiod är gymnasieskolan ett stort ämne inom riksdagen för olika försöksverksamheter. Skolan får genomgå en rad utredningar fram till början på 1990-talet då beslutet om den stora gymnasiereformen tas (Fransson och Lindh 2004, 37-39). Här börjar eleverna i grundskolan erbjudas ett nytt språk under tre år. Alternativt hemspråk, eller kurser i engelska och matematik erbjuds också. År 2000 går i princip alla elever vidare från grundskola till gymnasieskola och 50 procent läser vidare på högskola. Elva år senare, 2011, kom en ny gymnasiereform, Gy11. Anledningen var ungdomsarbetslöshet, avhopp från gymnasieskolan samt att elevernas kunskaper blivit sämre (Skolverket 2011, 11).
För att förbättra elevernas kunskaper och minska avhoppen från gymnasiet infördes 18 nationella gymnasieprogram, varav 12 yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ger eleverna en baskunskap för yrkesverksamhet och förberedelse för fortsatt yrkesutbildning. Med examen från ett yrkesprogram kan eleven börja arbeta direkt då eleven kommit långt i sina studier till
det specifika yrket. Högskoleförberedande programmen ger istället en bas för fortsatta studier på högskola eller universitet. Programmen ställer högre krav på eleven inom teoretiska områden då programmen ger grundläggande högskolebehörighet (Skolverket 2011, 12-16). Fram till 18-års ålder tillbringar nästan alla ungdomar en stor del av sin tid i utbildning. Skolsystemet har förändrats och hur det ser ut nu liksom villkoren i övrigt för studier utger väsentliga delar för individers valprocesser.
Idag är gymnasieskolan frivillig och för de elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram finns introduktionsprogrammen. Läsåret 2014/15 går 323 700 elever i den svenska gymnasieskolan. 26 procent läser ett yrkesprogram och 59 procent läser ett högskoleförberedande program. Resterande 15 procenten läser på introduktionsprogrammen. Elevantalet på yrkesprogrammen har minskat de senaste sju åren medan antalet på de högskoleförberedande programmen har ökat (Skolverket 2015).
1.2.2 Vägval efter socialt ursprung
Ungdomar från hem utan studietraditioner väljer oftast praktiska program medan barn till högutbildade föräldrar oftast väljer teoretiska studieval till gymnasiet. Trondman et al. (2007, 32) menar att valet av de två skilda vägarna i den svenska gymnasieskolan, högskoleförberedande program och yrkesprogram, har nära samband med ungdomars sociala ursprung.
Social och geografisk bakgrund är relaterade till barn och ungdomars uppväxt och kopplade till de intressen barnet får. De hänger sedan samman med gymnasievalet (Lundahl 2010, 225). Även Dresch och Lovén (2010, 59) menar att elevens väg genom gymnasievalet är en del av dennes habitus. Ju större insikt eleven har om sitt habitus desto mer kan eleven öppna ögonen och vidga sin handlingshorisont. Elevens habitus bestämmer hur dennes handlingshorisont ser ut och habitus påverkas av elevens uppväxt och erfarenheter. Vid gymnasievalet behöver eleven ha kunskaper om utbildningen men även om sitt habitus. Här spelar föräldrars inställning och framtidsutsikter in (Dresch och Lovén 2010, 57).
I en intervjustudie kring unga människors val som Dresch och Lovén (2003, 9) har arbetat fram skriver de om vikten av stöd hos sin familj vid ett utbildningsval. I några av intervjuerna utmärktes något som författarna kallar kollektiv omognad i elevernas
som inte samtalar om barnets framtida yrke och utbildningar utifrån barnets önskemål och förutsättningar utan istället utifrån föräldrarnas kulturella aspekter. Föräldrarnas överambition styr valet. Författarna förtydligar, i andra familjer som de i detta sammanhang benämner som omogna talar familjen inte alls om elevernas framtid och i de här familjerna blir kompisarnas påverkan påtaglig.
2. Tidigare forskning
En grundlig litteraturgenomgång av tidigare forskning, rapporter och avhandlingar har gjorts inom kunskapsområdet påverkningsfaktorer till valet av gymnasiet. Sökningen har gjorts med fokus på föräldern som påverkningsfaktor för ungdomar inför gymnasievalet. Examensarbetets tidsramar har avgränsat oss i vår undersökning.
För att hitta relevant litteratur och forskning har vi sökt på engelska och svenska ord som påverkningsfaktorer, föräldrar och studieval. Parametrarna har använts i mängder av kombinationer med handlingshorisont, fält, habitus och kapital. I våra sökningar framkom nya ord och referenser i litteratur. På så vis arbetade vi oss fram. När vi skaffat oss en bred blick över vårt fokusområde och en stabil grund att stå på kunde vi starta vårt examensarbete med den tidsram som tillskrivits oss.
2.1 Resultat av litteratursökning
Bakgrundsforskning till examensarbetet har varit svårt att hitta då det visade sig att vi inte hittade någon tidigare forskning ur ett föräldraperspektiv. Det vi hittade var forskning ur elevperspektiv där föräldrarnas stöd belystes som en viktig faktor. Forskning inom detta område utgörs inte som ett sammanhängande fält utan bedrivs inom olika områden såsom psykologi, pedagogik och sociologi samt inom en tvärvetenskaplig ungdomskulturforskning. Vi som författare valde att fokusera på det sociologiska forskningsområdet. Anledningen till detta var att området kommer flera yrkesgrupper och människor i vardagen i kontakt med (Giddens och Sutton 2014, 46). Vi vill ge en förståelse till samhället där utbildning och yrkesliv genomförs i samband med sociala faktorer.
Tidigare forskning om vad som påverkar elevers gymnasieval anser vi har relevans i avsnittet om bakgrundsforskning. I avsnittet får läsaren en bild av vad som påverkar unga i valet av gymnasieprogram, samtidigt en överblick av hur skolan förändrats över
tid. Det gör vi för att ge ett aktuellt perspektiv hur skolan ser ut idag jämfört med förr. Kapitlet har vi delat upp tematiskt för att öka läsbarheten.
2.1.1 Den förlängda ungdomstiden
Över tid har samhället förändrats och lett till att ungdomstiden blivit längre (Halleröd 2002 i Fransson och Lindh 2004, 11). Tidigare generationer har svårt att förstå komplexiteten som råder i valsituationen bland ungdomar idag. Valet ska vara helt fritt och helst inte påverkas av någon annan, det är en svår och oöverskådlig uppgift (Simonsen 2002 i Fransson och Lindh 2004, 11). I en studie av Fransson och Lindh (2004) för skolverket påvisas hur ungdomar tänker om studievalet. Fokusområdet är en kunskapsöversikt om vad som spelar roll i valet av utbildning och yrke. Centrala frågor i undersökningen är hur ungdomar väljer, handlar och orienterar sig i de olika skolformerna. Hur identitet, handlande och tolkande vävs ihop.
Identitet är en svårighet att skapa för många av dagens ungdomar. Samtidigt som identitetsskapandet pågår ska stora förändringar hanteras i val av levnadsbana. Vi lever i ett risksamhälle där vi aldrig vet vad morgondagen kommer att ge oss (Fransson och Lindh 2004, 10). I och med att ungdomstiden är längre idag så behöver ungdomar vuxnas stöd mer än någonsin (Fransson och Lindh 2004, 12).
2.1.2 Vad som spelar roll i valet av utbildning
Efter industrialismens framgång individualiserades arbetena mer i Sverige. Valproblematiken som uppstod handlade om att hitta rätt person till att utföra rätt sorts arbete. Idag handlar val om att utveckla sina förmågor och klara av att handskas med ett livslångt karriärförlopp. Arbetsmarknaden idag är föränderlig och med det skapar sig en individ sin egen karriär (Fransson och Lindh 2004, 19). Ungdomar kan idag se val av utbildning och arbete som en livslång process där de konstruerar sina karriärer. Vad som påverkar konstruktionen av karriären är komponenter som familj, fritid och deltagandet i samhället (Fransson och Lindh 2004, 20).
Lovén (2000, 90) skriver att könstillhörighet och social bakgrund spelar roll i valet till gymnasium men även andra faktorer som intresse, intellektuell förmåga, och skolprestationer är viktiga. Författaren menar att i första hand handlar valet om
utbildning- och yrkesintresse och ibland en kombination av dessa. Betygen spelar en stor roll i valet av utbildning, större än förmågan att tro sig klara av en utbildning (Lovén 2000, 117). I forskning om val och väljande lyfts fram att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar störst roll för elevernas gymnasieval. De elever som väljer yrkesprogram eller högskoleförberedande program har enligt tidigare studier en tydlig koppling till föräldrarnas utbildningsnivå. Det visar på att elever som väljer yrkesprogram oftast har föräldrar med kortare formell utbildning i jämförelse med de elever som väljer de högskoleförberedandeprogrammen (Skolverket 2013, 11-12). Förutom föräldrarnas utbildningsnivå avgörs gymnasievalets förutsättningar också av faktorer i närmiljön. Om det finns en högskola på orten, utbudet av gymnasieskolor och program, och hur den lokala arbetsmarknaden ser ut (Skolverket 2013, 14).
2.1.3 Påverkansfaktorer
Stor betydelse för ungdomars utbildningsval är uppväxtens socioekonomiska förhållanden, betydelse av kön, etniska eller kulturella aspekter. Med den vetskapen kan utbildningsval analyseras. Trondman (Fransson och Lindh 2004, 43) menar att i kultursociologiska texter visas en strävan efter att fånga innehavet av de kapitalformer som råder. Största kapitalformen som råder är det kulturella kapitalet. Det visar sig i familjens utbildningstradition, utbildningsnivå och utbildningsinriktning. En ung människas karriärbeslut sker i interaktion med föräldrar med olika mycket kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital, och därmed olika mycket makt (Lundahl 2010, 26).
En annan slutsats som Angelov, Johanson och Kennberg (2008, 10-11) drar är att individer väljer utbildning utifrån förväntningar av framtida inkomster. Dessa författare skriver att de begränsat sig till den nationalekonomiska forskningen samt till den sociologiska. Utifrån dessa discipliner drar de slutsatsen att familjebakgrunden har stor betydelse för individers val. När det däremot gäller utbildningens nivå minskar betydelsen av familjebakgrund. Utbildning på hög nivå påverkas alltså inte av familjebakgrund.
2.1.4 Föräldern som viktig faktor
I avhandlingen Kvalet inför valet skriver Lovén (2000, 118) att den största delen av eleverna i undersökningen påvisar att föräldrarna är de viktigaste personerna att kommunicera med inför valet av gymnasium. I andra hand kommer skolans studie- och yrkesvägledare. Lovén skriver att många elever har behov att spegla sina tankar mot en vuxen och det faller oftast på föräldern. I studien Dresch och Lovén (2010, 45) gjort visar det sig att för 49 procent av eleverna är det föräldrarnas åsikter som har störst betydelse i valet till gymnasiet. Anledningen till detta är att eleverna vill att föräldrarna ska vara stolta över dem, säger 85 procent. I Lovéns (2000, 120) avhandling betonar eleverna att de själva anser att föräldrarnas åsikter var viktiga, vi citerar följande: ”De tycker jag ska göra som jag vill.” Sedan fortsätter samma elev att berätta: ”Min morsa skall alltid bestämma och tycka att jag ska ha utbildning…” Citatet är typiskt för elever, som menar att de bestämmer själva men föräldrarna har ändå en stor påverkan.
2.2 Sammanfattning
Karriärbeslut är en process som konstrueras efter hand. Hos en ung människa sker det i samråd med föräldrarna och påverkas av hur mycket kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital föräldrarna besitter. Tidigare forskning bidrar till en förståelse av det samspel mellan föräldrar, ungdom och det kapital som de besitter. Området är något som flera yrkesgrupper och människor i vardagen kommer i kontakt med och med vår forskning ämnar vi ge en förståelse till samhället där utbildningen och yrkeslivet ska genomföras i samband med sociala faktorer. Även Giddens och Sutton (2014, 46) menar att detta samband är viktigt då direktkontakt uppstår med dessa praktiska frågor och förståelsen för sociala relationer och samhället blir viktig.
Vad som har betydelse i valet av utbildning och yrke kan se olika ut beroende på vem som ska göra valet. Sett ur tidigare forskning kan vi som författare visa på att identitetsskapande har en stor påverkan i valet av utbildning. Idag är valet en livslång process då det inte bara gäller att hitta ett yrke eller en utbildning. Den svenska befolkningen utbildar sig i större utsträckning vilket resulterar i ökad kompetens. När ett val görs har bakgrund och uppväxt en stor bidragande faktor till påverkan i valet.
3. Teoretiska utgångspunkter
Verktygslådan för vårt examensarbete är Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital som utvecklats till teorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. Som även använder begreppen handlingshorisont och brytpunkter.
Begreppen beskriver till viss del vad som påverkar unga i livet och vilka påverkningsfaktorer som finns i barnets uppväxt. Habitus, fält och kapital utgör tillsammans en syn på hur barns uppväxtmiljö kan begränsa eller vidga handlingshorisonten i en brytpunkt. Med begreppet socialisering utgör dessa teorier en helhet i förståelsen till hur föräldrar hämmar eller främjar sina barn i valprocessen.
3.1 Hodkinson och Sparkes
Professor Phil Hodkinson, University of Leeds, och Professor Andrew C. Sparkes, University of Exeter, är författarna till teorin Careership (1997). De har utvecklat en teori utifrån Pierre Bourdieus begrepp och ett sociologiskt perspektiv men vill undgå strukturell determinism. Med detta synsätt menar författarna att det som sker påverkas av tidigare händelser, gör att individers fria vilja inte är speciellt fri utan starkt begränsad (Hodkinson och Sparkes 1997, 31). Teorin grundar sig i karriärval. Ett beslutsfattande från skola till arbete, kan ses som en orimlighet. Därför kan karriärval likna en arena där valda livsstilsfaktorer identifieras och med hjälp av erfarenheter undersöks (Hodkinson och Sparkes 1997, 29-30). För att förstå karriärvalet är det viktigaste att förstå termer av personens livshistoria. Det är i livshistorien som identitet kombineras med interaktion, med signifikanta andra och den kultur som personen levt och lever i (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
Teorin utvecklades för att involvera tre faktorer författarna ansåg saknades i de befintliga teorierna. De tre faktorerna var: att koppla samman sociala och kulturella faktorer med individuella val, utveckla en förbättrad modell av lärande, och sammanföra individuella valmöjligheter med strukturella alternativ som kan innehålla
något oväntat (Hodkinson och Sparkes 1997, 32). Dessa tre kan sedan delas upp i ytterligare tre faktorer, pragmatiskt rationellt beslutsfattande, val som görs i samspel med fält, och val som görs med riktning för personens liv ihop med brytpunkter och rutiner (Hodkinson och Sparkes 1997, 32). Teorin tar upp hur människor fattar pragmatiska och rationella karriärbeslut. Nedan kommer vi att beskriva begreppen från teorin. Anledningen till att vi valt att förklara begreppet brytpunkter är att ungdomarna står inför en brytpunkt i form av byte av skolform. De ska göra ett aktivt val och bryta sina välkända rutiner för att göra något nytt.
3.1.1 Habitus
Begreppet habitus kan ses som ett system av dispositioner som tillåter människor att tänka, handla och orientera sig i den sociala världen. Systemet av dispositionerna är de resultat en människa får av sina sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sitt sätt att röra sig och sitt sätt att tänka (Broady 1990, 228). Dispositionerna kan vara lika för medlemmarna i specifika samhällsgrupper, beroende på vad de olika samhällsgrupperna tilldelar sig. Tilldelningen görs oftast omedvetet av anledningen att de lever under liknande förhållanden (Giddens och Sutton 2014, 690). Det är något som språkligt ristas in i människors kroppar och sinnen. Habitusbegreppet vilar på den enkla tanken att människors habitus formas av det liv de hittills levt, som återspeglar föreställningar och bidrar till att den sociala världen antingen återskapas eller förändras (Broady 1990, 232). Målande kan vi förklara habitus som en ryggsäck av erfarenheter och kunskaper vi bär med oss hela livet och som ständigt fylls på med nya erfarenheter och kunskaper. Habitus påverkas och skapas av dessa faktorer vilket kan begränsa möjligheterna och styra en människas val (Broady 1990, 233). Hodkinson och Sparkes (1997, 33-34) menar att en människa inte kan gå utanför sitt habitus när ett beslut ska tas, därför kan valet aldrig bli fritt från kontext. Däremot menar samma författare (1997, 39-40) att en människas habitus kan ändras om ett beslut tas i en brytpunkt. Hur mycket ett habitus förändras varierar och påverkas av brytpunkten och dess effekter.
3.1.2 Fält
I Bourdieus teori är socialt fält en avgränsad grupp människor och institutioner som tvistar om något som är gemensamt för dem. Fälten ses som olika sociala sammanhang där individer strider på olika sätt för att vinna fördelar och dominans vilket görs med hjälp av olika former av kapital (Giddens och Sutton 2014, 689). Bourdieu använder sig av begreppet agenter då han talar om människor som rör sig inom de olika fälten. Broady ger ett exempel inom ett litterärt sällskap i boken Sociologi och epistemologi (1990, 270). Här verkar författare, redaktörer, litteraturvetare, förläggare och tidskriftsägare. Gemensamma nämnare hos de här människorna är definitionen av god litteratur samt god litteraturkritik. På så sätt ser vi hemmet som ett socialt fält där familjens medlemmar är agenter. I skolans fält är elever och lärare några av de synliga agenterna. I fält kan det uppstå nya fält om det uppkommer stridigheter. Broady (1990, 271) skriver att fält uppstår när människor strider om symboliska eller materiella tillgångar. Begreppet fält får mening genom användning som verktyg i undersökningar där fältet konstruerar system av relationer som förbinder positionerna. Genom dessa strider kommer det sociala livet och maktrelationer till uttryck på olika sätt i olika fält eftersom varje fält har sina egna spelregler (Giddens och Sutton 2014, 577).
3.1.3 Kapital – symboliskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt
Kortfattat går det att beskriva Bourdieus begrepp kapital som ett slags resurs eller tillgång människor har. Kapital kan vara av antingen symbolisk, kulturell, social eller ekonomisk karaktär.
Symboliskt kapital kan ses som det mest grundläggande begreppen i Bourdieus sociologi. Begreppet används för att fånga in förhållandet av vissa människor, titlar, anseenden eller prestige. De vill igenkännas och erkännas överlägsna, enastående och dominerande (Broady 1990, 171). Prestigefyllda faktorer gör det möjligt för individer med hög status att ha övertaget över individer med låg status (Giddens och Sutton 2014, 576). Erkännandet har ingen stor betydelse individuellt utan vilar på gruppens föreställningar då det blir värdefullt i sociala grupper (Broady 1990, 171). Symboliska kapitalet kan även ses som de resurser vilka ger människor högt anseende, status och social prestige (Giddens och Sutton 2014, 703).
En underavdelning till det symboliska kapitalet är det kulturella kapitalet. Bourdieu såg det kulturella kapitalet som dominansförhållanden i utveckling mot samhällets helhet. Kulturellt kapital tilldelas inom familjen och genom utbildning som leder till ökade färdigheter och kunskaper (Broady 1990, 171). Det ger även individen andra kvalifikationer som referenser och betyg (Giddens och Sutton 2014, 576). En förenklad översättning om vad det kulturella kapitalet rent konkret innebär kan vara bildningskapital. I Bourdieus begreppsdefinition kan det beskrivas ytterligare som hur kultiverad en människa är (Broady 1990, 176). Giddens och Sutton (2014, 693) förtydligar begreppet som den sortens kunskaper, färdigheter och utbildning som ger individer fördelar om de anskaffas. De menar även att kulturellt kapital kan vara förkroppsligat, objektifierat och institutionaliserat.
Ytterligare ett kapital är det sociala kapitalet, vilket kan ses som de sociala kunskaper och kontakter varje enskild människa har. Dessa kunskaper och kontakter kan bidra till att individen når mål och får ökat inflytande (Giddens och Sutton 2014, 702). Går att ses som ett medlemskap i elitens sociala nätverk eller att ha kopplingar till inflytelserika grupper (Giddens och Sutton 2014, 576). På det sättet kan kunskaper och kontakter inom det sociala området ge möjlighet till individer att nå mål och öka inflytandet. Det sociala kapitalet innefattar även kännedom och kunskap om de normer som styr handlandet i olika situationer och bidrar till att det blir mer effektivt (Giddens och Sutton 2014, 559).
Sista kapitalet i Bourdieus teori är ekonomiskt kapital. Det står för resurser i form av pengar eller andra värdefulla ägor som kan ingå i ett system av materiellt utbyte (Giddens och Sutton 2014, 687). Denna sorts kapital kan hjälpa en individ att skaffa sig bättre förutsättningar än de nuvarande (Giddens och Sutton 2014, 576).
Då olika individer har varierande mängd av kapitalen kan ett kapital bytas ut mot ett annat beroende på vilket fält individen befinner sig i (Giddens och Sutton 2014, 577).
3.1.4 Brytpunkter
Brytpunkter kan delas in i tre kategorier och kan ske i kombination av två stycken eller alla tre. Första kategorin är strukturella brytpunkter. De bestäms av yttre faktorer där institutioner är engagerade. Exempel kan vara byte av skolform (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Vid en viss ålder byter eleverna från låg- och mellanstadium till
Nästa kategori är självvalda brytpunkter. Vid dessa har personen hunnit förbereda sig för förändringen och hunnit se över vad som kommer att påverkas i livet (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Exempelvis kan det vara en frivillig flytt eller byte av arbete. Sista kategorin är påtvingade brytpunkter vilka är något som bestäms av någon annan eller andra yttre händelser (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Exempelvis skulle det kunna vara att bli uppsagd från sin anställning.
3.1.5 Handlingshorisont
Människor gör karriärval inom sin individuella handlingshorisont. Det kan ses som en arena där handlingar utförs och beslut tas. Handlingshorisonten influeras av utbildning- och yrkesalternativ som finns och av personens habitus (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Även var personen står i livet spelar in. Faktorerna är inte åtskilda i sin påverkan utan är delar av varandra vilket gör att rationella beslut tas (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Teorin menar att ingen kan göra ett val och överväga alla alternativ av utbildningar eller yrken, handlingshorisonten är segmenterad (Hodkinson och Sparkes 1997, 35).
3.2 Övriga begrepp
Växa upp innebär att ett barn blir en del i kulturens traditioner, roller, normer, och delaktig i samhället. Barnet får först möta familjens värderingar och livsmönster som senare vidgas då barnet träffar olika människor i sin omgivning. Detta sker mer eller mindre medvetet och gör det möjligt för barnet att tillägna sig mönster. Det här kallas socialisation (Evenshaug och Hallen 2001, 28).
Bourdieu använder sig av ett annat begrep när han talar om socialisation, nämligen förkroppsligande. Han menar att det är ett system av dispositioner av människors habitus som benämner hur människor handlar, tänker och finns nerlagd i våra kroppar (Broady 1998, 18). Han menar att i situationer från tidig barndom formas människans förmåga att använda sin förmåga praktiskt (Broady 1998, 18). Skillnaden mellan dessa två begrepp är att Bourdieu menar att förkroppsligande redan finns i våra kroppar, från
födseln, medan socialisation formas under uppväxten och påverkas av barnets omgivning.
3.2.1 Socialisation
Individens socialisation sker i två faser och genom ett antal olika agenter. Dessa agenter kan vara grupper eller andra sociala sammanhang där olika former av socialisation utspelas (Giddens och Sutton 2014, 229). Primär kallas den första socialiseringsfasen barn får vara med om (Evenshaug och Hallen 2001, 29). Den delen av socialisationen är den mest intensiva perioden av kulturell inlärning. Där är familjen den viktigaste agenten eftersom barnets erfarenheter formas av dem (Giddens och Sutton 2014, 227). Socialisationsagenter kan ses som de sociala kontexter där en process för socialisation utspelas, gestaltas oftast utav föräldrar, vänner, skola, och media (Giddens och Sutton 2014, 701). Evenshaug och Hallen (2001, 29) menar att alla människor förmedlar ett socialt och kulturellt präglat innehåll till sina närmaste. Miljön som barnet växer upp med och in i. Familj och vänner är de första socialiserande grupperna barnet möter och genom samspel och känslomässiga relationer ristar den socialiserande gruppen in tydliga symboler, normer, beteendemönster och traditioner i barnets medvetande. Giddens och Sutton (2014, 701) beskriver begreppet socialisation som en social process där barn utvecklar sin medvetenhet om normer och värderingar, vilket leder till medvetenhet om sig själv.
Allteftersom barnet växer upp minskar betydelsen av den primära sociala påverkan för individen. På grund av att normer börjar ifrågasättas och det sociala umgänget ökar. Nya livsmönster och värderingar kommer in i personens liv som kan inta en passiv position och låter sig på så vis, utan motstånd bli formad av sin omgivning (Evenshaug och Hallen 2001, 29-31).
3.3 Sammanfattning
Begreppet habitus påvisar att det sociala förhållandet finns lagrat inom oss och uppkommer när små barn får kontakt med människor som finns i omgivningen. Genom fälten vi befinner oss i ser vi familjen som vårt primära sociala fält. Ett fält som vi
ständigt befinner oss i. Andra fält som barn befinner sig i är skola. Genom att befinna sig i de olika fälten tillskrivs vi de olika kapitalformerna som råder inom dessa fält. Habitus och fält tillsammans påverkar vår handlingshorisont genom att antingen göra den snäv eller vid. Tillsammans med begreppet socialisering utgör dessa teorier en helhet i förståelsen till hur föräldrar hämmar eller främjar sina barn i valprocesser. Vi tänker att dessa faktorer finns hos föräldrarna både medvetet och omedvetet och föräldrarna överför dessa faktorer till sina barn. Vilket även det sker medvetet och omedvetet. Av denna anledning ser vi dessa faktorer som viktiga i vår undersökning. De kan hjälpa oss att se hur föräldrarna ser på sin föräldraroll utifrån sig själva.
4. Metod
I kapitlet för metod kommer vi redogöra tillvägagångssättet vid insamlingen av vårt empiriska material. Vi kommer förklara vårt val av metod, vår urvalsgrupp och redogöra för hur vi fick kontakt med respondenter till studien.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Utifrån syftet var vi intresserade av att undersöka föräldrars syn på sin betydelsefulla roll i valet till gymnasiet. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod, i form av intervjuer. Vi stod i valet och kvalet om vilken metod vi skulle använda, kvalitativ eller kvantitativ. Valet föll på den kvalitativa intervjumetoden som är relevant då det handlar om människornas handlingar och resultat av handlingar (Thurén 2010, 103).
Vår tanke med metodvalet var att vi hade möjlighet till följdfrågor. Eftersom vi, genom våra intervjuer, fått svar utifrån respondentens perspektiv behövde vi förstå och inte bara ytligt begripa för att kunna analysera vårt empiriska material. Anledningen till det var att vi ville ha en djup förståelse för våra respondenters berättelser samt kunna sätta oss in i berättelserna vid analysen. En annan del vi såg som viktig vid metodvalet var att kunna få ord och uttryck förtydligade. Kunna fånga upp små detaljer som kunde ha stor innebörd för vårt resultat. Vi ansåg även att med djupare förståelse för respondenternas berättelser desto mer respektfullt kunde vi behandla dem vid genomläsning och analys.
4.2 Urval av undersökningsenheter
Vi utgick från vad Thomsson (2002, 64) tar upp i sin bok om hur deltagare hittas och använde oss av vårt nätverk för att ta oss vidare till deras nätverk. Det gjorde vi för att
respondenterna skulle vara föräldrar till barn i årskurs 9. Det är under vårterminen i årskurs 9 som gymnasievalet görs. När vi sedan skulle välja ut sju respondenter valde vi att ha ytterligare ett kriterium. Respondenterna skulle inte ha någon hög akademisk examen. De skulle i första hand inte ha någon eftergymnasial utbildning på högskola eller universitet. För att få en bredare syn har vi valt att intervjua sju föräldrar till sju olika barn, föräldrarna själva fick bestämma vem av dem som skulle bli intervjuad.
4.3 Datainsamling
Vid insamlingen av undersökningens data intervjuades sju personer utifrån en intervjuguide. Den sammanställdes från vår frågeställning och inläsning av tidigare forskning. Intervjuerna var mellan 30-45 minuter långa och delades upp mellan oss som författare. Endast en av oss var med vid intervjutillfället. Platserna där intervjuerna genomfördes valdes av våra respondenter. Vi ville underlätta för respondenterna och få dem att känna sig trygga under intervjun. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. I en restaurang genomfördes en intervju då Ida bjöd respondenten på lunch. En annan träffade vi på ett café där personen fick ett presentkort som tack. Hemma hos Linda bjöds det på hembakade kakor och kaffe där den sjunde och sista intervjun gick av stapeln. Gemensamt för alla intervjuer var att de genomfördes avskilt och spelades in för att sedan transkriberas.
4.4 Analysmetod
Efter varje intervju som genomfördes satte vi oss ner och reflekterade över vad som egentligen sades för att summera våra intryck. Vi skrev ner tankar som dök upp under intervjuns gång och sådant som kunde vara bra att tänka på till nästa gång (Thomsson 2002, 109). Således när vi skulle börja bearbeta vårt empiriska material startade vi med att transkribera intervjuerna. Transkriberingen gjordes ordagrant med undantag för ljud som ”ehh” och ”hmm” eftersom dessa ljud inte hade någon mening för materialets analys. Vi ville ha transkriberingarna läsvänliga då vi läst dem flertalet gånger. Det var
kodade intervjuerna. Efter flera genomläsningar uppmärksammade vi ord och teman som vi kodade med hjälp av olika färger. Här hittade vi även kopplingar mellan intervjuerna och kunde göra övergripande reflexiva teman (Thomsson 2002, 152).
Kvale och Brinkmann (2009, 117) förklarar kodning som nyckelord vilka knyts samman till ett tema som sedan underlättar igenkännande av uttalanden. Det hjälpte oss se hur ofta specifika teman togs upp, som sedan används i analysen. Det empiriska materialet genomarbetades likt en process. Vi läste igenom intervjuerna först för att avkoda nyckelord. Efter det läste vi igenom dem igen för djupare förståelse för nyckelorden. Då vi tolkat nyckelorden och kommit fram till ett inre sammanhang utan motsägelser avslutade vi (Kvale och Brinkmann 2009, 226).
4.5 Etiska ställningstaganden
Vid undersökningen har vi arbetat utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer. Då respondenterna kontaktades presenterade vi vår undersökning, dess syfte och användning och ställde frågan om de ville delta. Vi informerade respondenterna om att det var frivilligt deltagande och att det gick att avbryta intervjun om önskemål fanns. Deltagandet av undersökningen har gjorts anonymt. Det är endast vi som författare som vet respondenternas namn och bostadskommun, det som är skrivet i transkriberingarna är figurerande. Transkriberingarna har endast behandlats av författarna och varit tillgängliga för handledaren. De är endast till för forskningsändamålet i denna studie och kommer därefter att förstöras. Vid genomförandet av intervjuerna har vi förhållit oss respektfullt gentemot det respondenterna berättat för oss. I presentationen av resultat och analys har vi försökt ge varje respondent lika mycket utrymme.
5. Resultat
Studiens syfte har varit att undersöka hur föräldrar till barn i årskurs 9 ser på sin betydelsefulla föräldraroll inför sitt barns gymnasieval. Nedan kommer vi att presentera resultatet genom att tematisera svaren. Tanken var att underrubrikerna skulle följa Pierre Bourdieus begreppsapparat och att de tjänar undersökningens syfte och besvarar arbetets frågeställningar. De fyra kategorierna har uppkommit under tiden vi kodade intervjuerna. Varje kategori kommer att belysas med citat hämtade ur intervjuerna för att det ska bli tydligt att följa med i resultatredovisningen. Först följer en kort presentation av respondenterna.
5.1 Presentation av respondenterna
Nedan presenteras våra sju respondenter. Eftersom antalet respondenter är sju har vi valt att kalla dem efter en annan grupp människor på sju, Barnen i Bullerbyn. Många känner till karaktärerna vilket gör det enklare att hålla isär respondenterna.
5.1.1 Anna
Anna gick treårig ekonomisk linje på gymnasiet och har en eftergymnasial utbildning till medicinsk sekreterare. Anna arbetar idag som IT-samordnare på ett sjukhus. Sonen har valt Fordons- och transportprogrammet inom introduktionsprogrammet. Anna har även en äldre son som går Bygg- och anläggningsprogrammet. I hemmet talas det mer sällan än ofta om utbildning och arbetsmarknaden.
5.1.2 Olle
Olle har fyraårig teknisk linje som gymnasiebakgrund och gjort värnplikten som radartekniker. Olle arbetar idag som säljare inom båtbranschen. Har en son som valt
Teknikprogrammet. I hemmet talas det ofta om utbildningsvägar och arbetsmarknadens struktur och vikten av detta.
5.1.3 Britta
Britta är en person som gått grundskolan och sedan arbetat i ett familjeföretag inom restaurangbranschen. Arbetar idag som vaktmästare på en grundskola och har en son som valt Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Har även en son som går tredje året på Teknikprogrammet. I hemmet talas det väldigt sällan om utbildningar utan mera om relevanta yrken för gymnasieprogrammen.
5.1.4 Lasse
Lasse har gått Highschool i USA istället för gymnasium i Sverige och sedan kompletterat på folkhögskola för att få en gymnasieexamen. Efter det har Lasse haft arbeten i olika branscher men till största delen inom butik. På senare tid har Lasse börjat läsa på yrkeshögskola och tar examen där i år. Lasse har en dotter som har valt Hotell- och turismprogrammet. Han har även en äldre dotter som tagit studenten från Hantverksprogrammet och läser på högskola idag. I hemmet talas det om vikten av motivation till skolan och det valda yrket men inte mycket om utbildning.
5.1.5 Lisa
Lisa har läst på folkhögskola och på senare tid yrkeshögskola där denne kommer ta examen i år. Lisa har en dotter som har valt Handels- och administrationsprogrammet. Har även en son som går andra året på Fordons- och transportprogrammet och en dotter som tagit studenten från Samhällsvetenskapsprogrammet. Samt en son som tagit studenten från El- och energiprogrammet. De två äldsta barnen är ute i yrkeslivet. I hemmet pratas det om vikten av utbildning och valmöjligheter.
5.1.6 Bosse
Bosse har gått treårig ekonomisk linje på gymnasiet och sedan arbetat inom butik. Bosse har en dotter som valt Ekonomiprogrammet. Har även en dotter som tar studenten från Ekonomiprogrammet i vår. I hemmet pratas det om vikten av utbildning, att ha grundläggande behörighet för att kunna läsa på högskola.
5.1.7 Kerstin
Kerstin har gått treårig humanistisk linje på gymnasiet och sedan arbetat med inköp och försäljning i butik. Kerstin har en son som valt Teknikprogrammet. Även en dotter som tar studenten från Estetiska programmet. I hemmet pratas det varken om utbildning eller arbetsmarknad.
5.2 Värderingar
Vi ser värderingar som något varje människa får via sitt habitus och kapital. Det är värderingarna som avgör vilka alternativ och möjligheter som betyder mest för personen. Beroende på bakgrund och erfarenheter har föräldrar värderingar som de ristar in i barnens habitus. Vi ser det som att inristningen sker under socialiseringen. I detta tema beskrivs hur föräldrarna värderar utbildning och yrke. Föräldrarna framhåller olika aspekter av vad som är viktigt i val av utbildning och yrke.
5.2.1 Värderingar om utbildning
Majoriteten av respondenterna värdesätter utbildning. Under Kerstins intervju berättade hon att utbildningen inte haft någon betydelse för henne och att hon därför inte värderar sin egen utbildning högt. En av anledningarna är att hon inte har använt sin utbildning då hon inte var intresserad av att arbeta inom området utan istället arbetar kvar på samma arbetsplats som under sin utbildning. När hon var ung fick de flesta arbete efter gymnasiet men så är det inte idag. Nu ser samhället annorlunda ut, därför värdesätts utbildning idag.
Britta är den enda som inte har en eftergymnasial utbildning och hon berättar samma sak om värderingar som Kerstin. Förr fanns det jobb och utbildning behövdes inte. Idag däremot är utbildning väldigt viktig då ungdomsarbetslösheten är så hög. Anna har en annan syn på utbildning och berättar;
Om jag inte hade haft min eftergymnasiala utbildning så hade jag aldrig kunnat söka jobb som medicinsk sekreterare. Då hade jag fått arbeta kvar inom hemtjänsten som jag arbetade i innan jag började plugga, och det hade ju inte varit så kul, så jo utbildning är mycket viktig för mig.
Olle tog upp ordet kunskap och värdesätter det mer än ordet utbildning. Han menar att genom utbildning får vi kunskap och det är kunskapen som hjälper oss att lösa problem. Det är problemlösningen som ska värderas.
Lasse och Lisa anser absolut att utbildning är viktigt. De berättar även att om yrket som innehåller specifika uppgifter behöver personen i fråga utbildning. Sedan om den utbildningen sker på arbetsplatsen eller innan anställning, spelar inte någon roll. Det som värderas är att vara kompetent för det arbete som utförs. Lasses föräldrar lät honom inte bestämma själv vad han skulle läsa utan de kompromissade fram en lösning. Lasse berättar att utbildningen inte var rolig eftersom han inte själv valt, men att hoppa av var inget alternativ. Av den anledningen värdesätter Lasse det fria valet och berättar att han aldrig skulle blanda sig i och försöka påverka sina barns val.
När Bosse berättar om värderingar berättar han att yrkesprogram och högskoleförberedande program värderas olika eftersom de ger olika examen. Ett yrkesprogram ger inte högskolebehörigheten men det ger ett yrke. Bosse menar att är det ett yrke som barnet vill ha med sig från gymnasiet så är yrkesprogram en självklarhet. Men han värderar högskolebehörigheten högt och menar att det är viktigt att få med sig den också. Att göra rätt val och läsa till de kurser som behövs.
5.2.2 Värderingar om yrke
Det som värderas högst på en arbetsplats och med ett yrke är trivsel samt att det är roligt att gå till jobbet, vilket samtliga respondenter är överens om. Andra faktorer som de även värderar är utmanande arbetsuppgifter och bra kollegor. Bosse uttrycker det på följande sätt;
Nu skulle jag aldrig välja att jobba i butik. Ja, kanske en stund men inte mer. Jag tycker att det är kul att kunna ge någonting till andra. Och sedan självklart att jag trivs. Att jag tycker att det är kul att gå till jobbet. Det kan man ju inte göra alltid men i alla fall 85 procent av gångerna.
Olle försöker förmedla de faktorer han värderar högst till sina barn, det är viktigt att arbeta med något roligt. Han berättar sedan att allt inte kan vara roligt hela livet. Det måste barnen lära sig, blir det för tråkigt går det att byta yrke. Lasse har många värderingar om yrket, han tycker det är viktigt med stimulerade arbetsuppgifter, bra arbetskamrater eller ett nätverk om man arbetar ensam. Att hitta en roll där du passar in, blir stimulerad och känner dig trygg. Lisa i sin tur berättar att det viktigaste med ett yrke är att ge en rättvis bild av yrket. Visa hur verkligheten ser ut, vilket hon menar behövs för att barnen sedan ska klara av yrket.
Ingen av frågorna handlade om ekonomi och lön utan det kommer upp under två av intervjuerna. Lönen och hur högt den ska värderas i valet av yrke anses här viktigt av våra respondenter. Däremot dras deras meningar åt två helt olika håll. Kerstin är den som menar att det som är viktigt i ett yrke är att det är någorlunda bra betalt. Britta däremot berättar om sina tankar som är tvärt om. Hon menar att pengar inte är allt, det finns andra faktorer som ska värderas högre.
5.3 Uppväxt
I det här temat beskrivs hur föräldrarna tror uppväxten påverkar valet till gymnasiet samt vad de tror finns för andra faktorer som spelar roll i barnens val. Vi tänker att socialiseringen är något som formar barnet under uppväxten och lär barnet normer och strukturer. De är även med och skapar barnets habitus som lär dem vad som är accepterat av den närmsta omgivningen och vad som inte är det.
5.3.1 Synen på uppväxtens påverkan
indirekt när familjen samtalar om olika utbildningar och yrken. Han tänker att genom dessa samtal påverkas barnen till viss del. Kerstin menar att det är en självklarhet att uppväxten påverkar valet av gymnasium. Hon tycker inte att det alltid syns så tydligt men ger ett exempel:
Det är klart att hade inte min dotter varit intresserad av fotografi hade hon ju inte velat gå på det programmet, hon fick ju en kamera, så det hänger ihop.
Lisa berättar att hennes barn antagligen har blivit påverkade av vad de sett och varit med om under uppväxten. En av sakerna hon tror hennes barn blivit påverkade av är att hon läste när de var små. På så sätt har hon visat sina barn att det är viktigt med en utbildning. Anna är inne på samma spår och berättar att hennes bakgrund inte är från en akademisk familj, inte heller barnens pappa har studerat. Eftersom ingen av barnens föräldrar tycker om att studera tror hon att det har påverkat barnens val, då de båda har valt yrkesprogram med arbetaryrken. Även Britta berättar något liknande. Hon tror att intresset ligger i generna. Alla i hennes familj har någon gång under livet varit inne på samma bana.
Lasse och Olle avviker från de andra respondenterna i sina berättelser. Lasse berättar att han inte tror att uppväxten spelar roll i valet av utbildning. Han trodde aldrig att han skulle få en dotter i skolvärlden. De har aldrig varit i närheten av den världen. Olle menar istället att allt omkring barnet påverkar. Han berättar att det räcker med att titta på mobiltelefonerna och tekniken som finns i dessa. Mobiltelefonerna är något som ständigt finns omkring oss och Olle menar att det är klart vi blir påverkade.
5.3.2 Synen på vad som tros påverka ett val
När vi ställer frågan till respondenterna om vad de tror påverkar deras barn i gymnasievalet får vi några konkreta förslag. Både Lisa och Bosse säger självklart att det är kompisar som är en stor påverkningsfaktor. Bosse berättar även att han tycker ungdomar idag har en tydligare målbild med sina studier än han själv hade. Vad målbilden kommer från tror Bosse är att hans dotter har fått se olika yrkesgrupper. Dessa yrken menar han har påverkat dottern både negativt och positivt beroende på hur bra de olika personerna har representerat sina yrken. Lasse är däremot mer bestämd och ger bara ett kort och koncist svar: ”Det är föräldrarna som påverkar mest.”
Anna och Olle nämner att andra vuxna kan vara förebilder för barnen, vilket kan ge en viss påverkan till valet. Olle tar även upp faktorer som fallenhet och intresse. Han menar att dessa två lika gärna kan vara med och styra valet som andra faktorer i omgivningen. Kerstin har en liknande tanke och berättar att hon tror gymnasievalet påverkas mycket av vad barnet tycker är roligt. Även Britta har samma tanke om vad som har påverkat hennes son i gymnasievalet. Hon anser inte han har blivit påverkad av yttre faktorer eller uppväxten utan istället intresse. Britta berättar att hennes son har en fallenhet för matlagning och bakning vilket gör valet Restaurang- och livsmedelsprogrammet självklart.
5.4 Erfarenhet
I det här temat beskrivs hur respondenterna ser på sin delaktighet i sina barns gymnasieval samt hur de ser på framtiden beroende på vilket gymnasieprogram deras barn väljer. Vi tänker att respondenterna samtalar med sina barn utifrån egna erfarenheter. De kanske anser att barnen inte behöver göra samma misstag som de eller att de vill hjälpa sina barn genom egna erfarenheter och lärdomar.
5.4.1 Synen på delaktighet
Alla respondenter berättar om att de varit delaktiga i sina barns gymnasieval. Däremot påpekar några av dem att de inte vet om barnen skulle säga samma sak, men att de tror det. Det som skiljer respondenternas olika berättelser åt är på vilket sätt de anser att de varit delaktiga och hur mycket de varit delaktiga.
Kerstin, Lisa och Anna berättar att de har varit delaktiga genom stöttning. De har alla stöttat sina barn när beslutet ska tas, oberoende av vilket gymnasieprogram barnen vill välja. Lisa berättar om vikten av att barnen själva tar sitt beslut och att hon som förälder då inte kan göra mer än att finnas där för dem. Att prata med barnen när det behövs och att hjälpa dem med att hitta gymnasieprogram som passar dem. Det gör hon genom att ställa frågor om vad de tycker är roligt och intressant. Lisa menar att eftersom hon varit med barnen under deras uppväxt och livet som de hittills levt har hon sett vad de tycker är roligt och kan påminna dem om det.
Någon som anser att han varit lite mindre delaktig är Bosse. Han har varit med och diskuterat olika alternativ men inte så mycket mer. Bosse berättar att han aldrig har sagt vad han vill att hans barn ska gå för gymnasieprogram utan bara varit med dem och gett förslag på vad som finns. Anledningen till det berättar han är att de inte behöver ha läst allt på gymnasiet. Det finns möjlighet att läsa sen och Bosse ger exempel som naturvetenskapligt basår på högskola.
Olle däremot berättar hur han tänker. Delaktighet och bevakande hänger ihop. Han berättar att han aldrig har behövt varken ”boosta” eller motivera sin son i vad han kan och ska välja till gymnasiet. Han vet inte om han haft tur eller om det är hans skicklighet som gör att hans son är på rätt väg. Olle berättar att han varit delaktig genom att visa sin son vad som finns på arbetsmarknaden. Han har hjälpt till med att hitta sommarjobb på en arbetsplats med många yrkeskategorier. Allt för att ge sin son en bild av flera olika yrken och en chans att få testa dem.
Brittas åsikt är att föräldrar kan behöva leda in sina barn på olika alternativ, utifrån vad som gör det bästa möjliga för barnet. Hon berättar:
Jag tycker att de ska välja ett yrkesprogram om de inte gillar att plugga. Min son vill ha ett yrke i ryggen. Det är likadant med den store, han valde teknikprogrammet för att han ville bli gymnasieingenjör, att få ett yrke när han gick ut, han tänkte så från början. Han var trött på att plugga.
En respondent som håller med Britta till viss del är Lasse. Han berättar utifrån egna erfarenheter att många föräldrar tror de teoretiska programmen är bättre. Anledningen till det menar han är eftersom eleverna får en bred utbildning. Lasses egen åsikt är att det är en vansinnig tanke. Vill barnen gå ett yrkesprogram är det bättre, då ska de göra det. Han anser att barnen ska gå det programmet som de vill och känner sig mest motiverade för att gå. De teoretiska ämnena går att välja till och få med sig till gymnasieexamen ändå. Lasse fortsätter med att berätta, det är upp till barnet att bestämma. Däremot anser han att han har varit delaktig i gymnasievalet. Han har diskuterat med sina barn men de har själva fått komma till honom för att inte känna att det är påtvingat. Men han berättar tydligt att trots att det har varit upp till barnen har de alltid vetat att han finns där för dem och att de alltid kan prata med honom.
5.4.2 Synen på framtiden utifrån valt program
Merparten av föräldrarna tror inte själva gymnasieprogrammet spelar stor roll när det kommer till val av yrke senare i livet. Däremot påpekar flertalet vikten att få med sig högskolebehörigheten under sin gymnasietid. Kerstin menar att eftersom högskolebehörigheten inte ingår i alla program behöver den läggas till. Hennes tanke är att barnen inte kan bestämma sig innan gymnasiet vad de ska arbeta med i framtiden eller om de ska läsa vidare efter gymnasiet. Oberoende på vad de läser för gymnasieprogram har de en framtid. Hon berättar att hon tror att framtiden kommer att se olika ut beroende på vilket gymnasieprogram som väljs, de leder till olika saker. Däremot kan det bli samma yrke efter några år fast två barn har gått två olika gymnasieprogram. Hon menar att är barnen målmedvetna kan de välja ett visst program, då blir det lättare eftersom de inte behöver läsa till något eller ändra efter gymnasiet. För att barnen ska bli målmedvetna anser Olle att istället för att prata med sina barn utifrån vilket gymnasieprogram de ska välja vänder han på det och pratar om yrke och framtid. Att börja i andra änden eftersom han tycker det är svårt att bara utgå från gymnasieprogram och inte tiden som kommer efter gymnasieexamen. Han berättar:
Arbetsmarknaden är inte så lätt. Det kan vara svårt att tala om vad man ska bli. Men jag tror att det är viktigt att man talar om vad man ska bli, så man inte säger att läser du inte detta så kan du inte bli det du vill. För det är det som räknas.
En respondent som inte anser att samtalen ska ske utifrån yrke är Lasse. Han berättar om sina tankar och menar att det är bättre barnen väljer ett gymnasieprogram som motiverar dem. Det ska välja det programmet som de själva vill och som motiverar dem för de kommande tre åren. Lasse menar när det är gymnasieval är det just de tre åren på gymnasiet som är de viktigaste. Han fortsätter med att berätta, gymnasieutbildningen är viktig men absolut inte slutgiltig för vad det framtida yrket eller arbetet. Lasse menar att det är så barnen hittar rätt, att utgå från sig själv och förstå vad olika yrken innebär.
Bosse har en annan inställning till gymnasiet. Han menar att för att göra rätt gymnasieval behövs vetskapen om vilket högskoleprogram som är intressant att läsa efter gymnasieexamen. Han berättar, det spelar ingen större roll vilket gymnasieprogram som väljs. Det som är viktigt är att vet vilka kurser som behövs för att kunna ta sig vidare. Veta vilka särskilda behörigheter som gäller för de högskoleutbildningar som kan vara aktuella.
Britta och Anna är de respondenter som pratar mest konkret om framtiden utifrån de gymnasieprogram som deras söner har valt. De är också de respondenter med barn som valt yrkesprogram med konkreta och specifika yrken. Brittas son har valt Restaurang- och livsmedelsprogrammet och hon berättar att en framtid inom detta kommer alltid att finnas. Hon menar att även om yrken inom restaurang- och livsmedelsbranschen inte ser ut exakt som idag kommer de att finnas kvar i någon form. Det är en bransch som inte kommer att försvinna. Anna tror att hennes son som också har valt ett yrkesprogram har ljusa prognoser för framtiden. Däremot berättar hon att det ändå kan kännas lite osäkert eftersom det är många utländska arbetare inom fordons- och transportbranschen som arbetar för lägre lön. Det är något som kan göra sonens framtid lite osäker menar hon.
Lisa berättar om sina tankar för barnens framtid utifrån sina egna erfarenheter. Hon menar att förut spelade det ingen roll vilket gymnasieprogram som valdes. När hon gick gymnasiet var alla program högskoleförberedande. Eftersom det inte längre är så påpekar hon vikten av att både barn och föräldrar behöver veta om det. De behöver veta att de ska välja till tilläggspaketet med de kurser som behövs för att kunna studera vidare avslutar Lisa.
5.5 Påverkan
I det sista avsnittet tar vi upp hur respondenterna själva anser de stöttar sina barn inför gymnasievalet samt hur deras syn på alternativ till gymnasiet är. Vi tänker att respondenterna vill det bästa för sina barn. Barnen ska lyckas med det de vill göra i livet och kunna försörja sig. Därför tänker vi att stöttningen istället kan bli en påverkan, från förälder till barn, som är omedveten eller medveten.
5.5.1 Synen på hur de stöttar sina barn
Respondenterna beskriver sin variant av stöttning på olika sätt. En del menar att den bästa stöttningen är att bara finnas där medan andra anser det krävs mer. Anna berättar, för henne är det bästa sättet att stötta sin son genom samtal med honom. Prata om gymnasievalet och låta honom berätta vad han tänker och känner. En av anledningarna till att det har blivit så mycket fokus på samtalet är för att hennes son inte är behörig till
ett nationellt gymnasieprogram. Hon och hennes son har tittat mycket på alternativ som finns för honom. Utifrån situationen berättar hon att målet är att de ska kunna prata om allt.
En respondent med helt annan strategi är Olle. Han berättar att det är viktigt att sätta upp mål för studierna tidigt i barnens liv. Sätta en ribba. Olle menar att de här målen skapar en grund för barnen att stå på. En plattform för att sedan kunna ta sig vidare i livet. Han anser som förälder är det viktigt att visa barnen vad som är viktigt. Först då kan barnen tycka att de sakerna är viktiga. Olle berättar att han stöttar sina barn genom att pusha dem i början för att hitta en metod. Som exempel ger han läxläsning, läxor först sedan lek det är metoden och sedan pusha dem rätt.
För Lasse är pushning ingen metod på något sätt. Han beskriver stöttning med orden lyssna, acceptera och stödja. Han beskriver en valsituation med sin dotter:
Hon vet inte vad hon ska göra än och vet hon inte det när det är dags så kanske det är bättre att avvakta än att tvinga på något sätt.
Lasse förklarar sedan att vad hans barn än väljer kommer beslutet vara accepterat. Det viktiga är att barnen är motiverade till att läsa det valda gymnasieprogrammet, som får ta den tid det tar.
Stödja är ett ord som resterande respondenter använder sig av och några binder samman det med ordet delaktighet. Kerstin berättar att hon är delaktig i barnens gymnasieval genom att stötta dem oberoende av vilket gymnasieprogram de väljer. Bosse har en liknande tanke men för att underlätta för sina barn ger han tips om olika alternativ. Valet är fortfarande barnens men på så sätt blir han delaktig och visar att alla förslag är okej. De pratar om flera gymnasieprogram. På detta sätt vet barnen att det är okej, vilket program de än väljer att gå menar han. Lisa har ungefär samma tanke som Bosse men uttrycker sig istället på följande sätt:
Jag var med och gav förslag på vad de kunde välja, men sen är det ju ändå de som väljer.
Hon ville att barnen skulle ha fler alternativ till sina val och en annan väg att gå. Skulle de inte bli antagna till sitt första val, skulle det finnas fler gymnasieprogram som de kunde tänka sig att gå. Lisa berättar att hon tror valet är en process som börjar i låg ålder. När barnet väl kommer till gymnasievalet lyssnar de inte på sina föräldrar.
