Fakulteten Lärande Samhälle
Samhälle-kultur-identitet
Examensarbete i fördjupningsämnet Samhällskunskap
och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Det kompensatoriska uppdragets
utmaningar i undervisningen
The compensatory assignments challenges in teaching
Mimoza Peci
Ämneslärarexamen 270 hp Examinator: Janna Lundgren Datum för examination: 2021-01-11 Handledare: Laid Bouakaz
2
Förord
Jag vill börja med att tacka alla mina nära och kära som har stöttat mig under
examensarbetets gång. Dessutom vill jag tacka de lärare som trots den rådande pandemin i världen lyckades ställa upp på intervjuerna till mitt arbete och engagera sig i mina
frågeställningar. Slutligen tack till min handledare Laid Bouakaz som har varit engagerad och stöttade till mitt arbete samt alltid varit nära till hands för feedback och vägledning.
3
Abstrakt
Syftet med denna uppsats är att fördjupa och förstår hur lärare arbetar med det
kompensatoriska uppdraget kopplat till elever med sämre socioekonomiska förutsättningar. Forskningen visar att den socioekonomiska bakgrunden har fått en allt större påverkan på elevernas skolprestation de senaste åren och att våra svenska skolor blir allt mer segregerade i samhället. I denna studien har semistrukturerade intervjuer gjorts med olika lärare som
arbetar på skolor där majoriteten av eleverna kommer från hushåll med sämre förutsättningar och skolor som befinner sig i områden som är segregerade. I resultatet redovisas lärarnas svar, tankar och funderingar till vilka utmaningar de står inför och vilka metoder de använder sig av för att på allra bästa sätt kunna leva upp till det kompensatoriska uppdraget – där alla elever oavsett bakgrund ska ges samma möjligheter för en lyckad skola.
Nyckelord: Kompensatoriska uppdraget, skolsegregation, socioekonomisk bakgrund, skolverket, skollagen, språkutveckling
4
Innehållsförteckning
1.1 Inledning………...6
1.2 Syfte och frågeställning……….………...6
1.3 Centrala begrepp………...7
1.3.1 Socioekonomisk bakgrund………...………...7
1.3.2 Kompensatoriska uppdrag………..7
1.3.3 Skolsegregationen……….……..7
2. Tidigare forskning……….………...8
2.1 Betydelsen av socioekonomisk bakgrund……….8
2.2 Skolsegregation………...…..………9
2.3 Det kompensatoriska uppdraget………..………10
3. Teori………..………….….12 3.1 Vygotskijs teori………...12 3.2 Bourdieus teori………12 3.2.1 Habitus………...13 3.2.2 Kapital………...13 4. Metod………..14
4.1 Kvantitativ och kvalitativ………14
4.2 Val av metod………...14
4.3 Genomförande……….15
4.4 Urval………15
4.5 Forskningsetiska principer………..16
4.6 Metoddiskussion……….16
5. Resultat och analys……….18
5.1 Betydelsen av goda relationer i undervisningen……….18
5.2 Elevens utmaningar……….20
5.2.1 Språkutveckling……….21
5.2.2 Föräldrarnas engagemang………..22
5.3 Arbeta med kompensatoriska uppdraget……….23
6. Diskussion och slutsats………...26
5
6.2 Studiens slutsats...………....27
6.3 Förslag på framtida forskning………..27
7. Referenser……….…..…29
Bilaga………..31
6
1. Inledning
Skolan uppgift är inte enbart att vara kunskapsförmedlare genom att utveckla eleverna kunskapsmässigt utav även att bidra till en överföring av kulturella värden som omsorg, socialt ansvar, respekt och medkänsla till andra individer (Ogden, 1992).
”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet /.../” (1 kap. 8§ skollagen). Vidare betonas det även i skollagen att ”utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§ skollagen).
Lärarna har som skyldighet att leva upp till det kompensatoriska uppdraget vilket innebär att en likvärdig utbildning ska ges oavsett elevens utgångsläge där bland annat elevens
socioekonomiska bakgrund eller funktionsnedsättning inte ska påverka elevens möjlighet till en likvärdig utbildning. Skolverkets forskning visar att i praktiken är det de kompensatoriska uppdraget som lärarna generellt sätt misslyckas med att upprätthålla. Skolverkets senaste analysrapport visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har blivit allt mer avgörande för hur elevernas presterar i skolan. I början av 1990-talet presenterade Skolverket den första analysrapporten om den socioekonomiska påverkan på elevernas skolresultat, redan då visade resultatet att de socioekonomiska förutsättningarna har en tydlig inverkan på elevernas
skolprestation. Utvecklingen från första analysrapporten år 1990 fram till år 2016 är negativ, då resultaten visar att de socioekonomiska faktorerna har blivit allt mer avgörande för hur varje barn presterar i skolan (Skolverket, 2018).
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagogiska lärare arbetar med det kompensatoriska uppdraget kopplat till de eleverna med sämre socioekonomiska
förutsättningar. Dessutom att få kunskaper och förståelse för varför det kompensatoriska uppdraget är svårt att fullfölja enligt skollagens riktlinjer.
Därav är min frågeställning:
7
- Hur arbetar lärare med det kompensatoriska uppdraget kopplat till elever med
sämre socioekonomisk bakgrund?
1.3 Centrala begrepp
Följande begrepp som är väsentliga i denna studie kommer att definieras och utvecklas mer djupgående.
1.3.1 Socioekonomisk bakgrund
Det är främst tre faktorer man utgår ifrån när man pratar om socioekonomisk bakgrund, det är: inkomst, utbildningsnivå och socioekonomisk ställning i samhället. Vilken inkomst, utbildningsnivå och socialställning man har i samhället kan också påverka den geografiska placeringen i samhället (SCB, 2020).
1.3.2 Kompensatoriska uppdrag
Uppdraget går ut på att det är skolans skyldighet att med olika verktyg och medel säkerställa att alla elever ges samma förutsättningar för att klara skolan oavsett elevens utgångspunkt, tillexempel socioekonomisk bakgrund. Kompensatoriska uppdraget är ett uppdrag som enligt skollagen alla lärare ska arbeta med (Ryffé, 2019).
1.3.3 Skolsegregation
Definitionen av skolsegregation kan förklaras med att barn går i skolor med andra barn som har samma bakgrund som dem själva både socioekonomiskt och etniskt. Det bildas
8
2.Tidigare forskning
I detta kapitel kommer jag att redogöra för vad forskning har kommit fram till inom mitt valda arbetsområde. Genom forskningsrapporter och avhandlingar kommer det redogöras om betydelsen av socioekonomiska förutsättningar gällande elevernas skolresultat. Vidare kommer det redogöras om skolsegregationen och dess påverkan i de svenska skolorna. Slutligen kommer det redogöras för betydelsen av det kompensatoriska uppdraget där relationen mellan lärare och elever är i fokus.
2.1 Betydelsen av socioekonomisk bakgrund
För många forskare på nationell nivå har intresset ökat för att undersöka sambandet mellan elevernas socioekonomiska förutsättningar och deras studieprestation. Skolverket har under 20 års tid redogjort flera analysrapporter där de har undersökt detta samband och framförallt vilka specifika faktorer i socioekonomiska förutsättningar som verkligen har en betydelsefull roll. När skolverket i början av 1990-talet undersökte sambandet visade det sig att de
socioekonomiska förutsättningar en elev har är en påverkande faktor till hur en elev presterar i skolan. Den senaste rapporten visar att i början av 2000-talet och fram till 2015 har de olika socioekonomiska förutsättningar fått större betydelse för hur elever presterar i skolan. De faktorer man har utgått ifrån i begreppet’ ’socioekonomiska förutsättningar’ är föräldrarnas utbildning, inkomst och boendemiljö men i vissa aspekter även migrationsbakgrund. Analysrapporten redogör för att samtliga faktorer har en påverkan på hur en elev presterar i skolan men en faktor som har fått en större påverkan på senare år jämfört med tidigare är föräldrarnas utbildningsnivå. Anledningen till att just den faktorn betonas kan bero på att föräldrar med högra utbildning har oftast en större medvetenhet för hur skolan fungerar och kan på egen hand vara en stöttepelare till sitt barn gällande barnets utveckling i lärandet. För många barn är det inspirerande att gå i föräldrarnas fotspår vilket också leder till att har man framgångsrika föräldrar som har utbildat sig, så strävar man ofta för att själv uppnå det i framtiden (Skolverket, 2018).
Laila Nielsen är forskare som i en artikel (2013) redogjort om att bästa sättet för en lärare att utforma sin undervisning är att skapa en relation till sina elever samt ha kännedom och uppmärksamma elevernas olika identiteter och bakgrunder. En av många lärare som deltog i undersökningen i Nielsens artikel, betonade att föräldrarnas utbildningsnivå är en faktor som
9
är väldigt viktig för hur en elev klarar sig i skolan. Läraren menar att oavsett hur en skola ser ut, så kommer en elev som har en god studievana hemma och fått med sig en skolkultur hemifrån att klara skolgången. (Nielsen, 2013).
Betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden har också undersökts av SOU (2013) som menar att elever med högutbildade föräldrar har möjlighet att större möjlighet att lyckas i skolan genom stöttning med skolarbete men också genom skolkulturen hemifrån som gör att utbildade föräldrar kommer ställa högre krav på att deras barn ska lyckas i skolan.
2.2 Skolsegregation
Segregation innebär framförallt att olika stadsdelar eller områden i ett samhälle inte är lika integrerade som resten av samhället. Framförallt gällande sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Att barn med liknande socioekonomisk bakgrund går på samma skolor är enligt Skolverket definitionen av skolsegregation (Skolverket, 2018).
I Skolverkets analysrapport (2018) redogöras för elevsammansättning och
mellanskolsvariationen. Elevsammansättningen används som ett mått som används för att se sambandet mellan elevernas migrationsbakgrund och deras socioekonomiska förutsättningar kopplat till elevsammansättningen i skolorna. Där resultatet är tydligt att de två faktorerna har en stor betydelse till vilken skola man väljer att gå på. Generellt sätt föredrar föräldrar att sitt barn ska gå på en skola där de andra barnen har liknande bakgrund, detta mönster gäller både för de med sämre förutsättningar och med bättre utsättningar. Detta mönster är en bidragande faktor till den skolsegregationen som finns i Sverige. Mellanskolsvariationen är ett mått som används för att jämföra resultatskillnader mellan skolor, där resultatet visat att snittbetyget mellan de olika skolorna i Sverige har fått större skillnader. Detta är en följd av den
konsekvens där skolsegregationen har lett till att de elever som presterar sämre oftast går på en skola där resterande elever också är lågpresterande samtidigt som de elever som är högpresterande dras till skolor där resterande elever också är högpresterande.
Holmlund, Lindahl och Böhlmark har forskat kring skolsegregation och menar att skolan speglar samhället, det vill säga att Sverige har en boendesegregation som har lett till en skolsegregation i landet. Deras rapport visar att i de kommuner där det fria skolvalet är vanligt så ser man stora skillnader mellan utrikesfödda elever och elever födda i Sverige samt
10
skillnader mellan elever med utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund. När Sverige införde friskolereformen 1992 så har skolsegregationsökning mellan elever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund höjts med 18% mellan åren 1993 fram till 2009 (Holmlund, Lindahl & Böhlmark, 2015).
Per Kornhall & German Bender har redovisat en analysrapport som visar att 65% av de elever som går på en friskola har minst en förälder som är högutbildad, medan på en
kommunalskola är det 25%. I en fristående skola är det 47% av eleverna som inte har något lågutbildad förälder, medan på en kommunalskola är det 16,5 % av eleverna som inte har någon lågutbildad förälder. Slutligen har 85,4% av friskolorna ingen nyinvandrad elev medan på kommunala skolor ligger siffran på 37,6 %. Författarna menar att det är självfallet att dessa skillnader kommer påverka skolan och visar tydligt vilken skolsegregation som finns i landet. En av konsekvenserna med skolsegregation som rapporten belyser om är att elever delas in utifrån förutsättningar och skolprestation vilket också resulterar till den ökade mellanskolsvariationen. För kommande generationer som ska bestämma vilken skola de vill deras barn ska gå på kommer det vara ett självklart för många föräldrar att välja en skola där majoriteten av eleverna har klarat kunskapskraven och fått behörighet till gymnasiet. Sämre skolresultat på en skola kommer endast vara ett alternativ för de elever som bor i närheten av skolan och inte har någon förutsättning att välja någon annan skola (Kornhall & Bender, 2018).
2.3 Det kompensatoriska uppdraget
Huvudmän och skolornas pedagoger har alla enligt skollagen plikt att ge utföra det
kompensatoriska uppdraget där de ska balansera skillnader mellan elever olika förutsättningar att tillgodogöra utbildningen. Alla elever ska oavsett bakgrund få likvärdiga förutsättningar för att nå skolframgång (Skolinspektionen, 2018).
’’ I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra utbildningen. ’’ (Skollagen,
kap 1. § 4).
Forskaren Anna Jobér har forskat mycket kring det kompensatoriska uppdraget och hur det ska tillämpas i ett klassrum med elever som har olika socioekonomiska förutsättningar.
11
Jobérs bok’’ Social klass i skolan’’ (2015) handlar just om hur pedagogiska lärare ska
anpassa undervisningen till vilket klassrumsklimat man befinner sig i, därför är det viktigt att ha en bra relation till sina elever för att ha tillräckligt med kännedom gällande varje enskild elevs förutsättningar. I boken skriver Jobér att just det kompensatoriska uppdraget är de uppdraget som är svårast att leva upp till som lärare och det beror inte på att lärare inte vill utan snarare att lärare inte har tillräckligt med verktyg, redskap och kunskap om hur man ska ta sig an de uppdraget speciellt i skolor som är segregerade (Jobér, 2015).
Maaike Hajer och Theun Meestringa är två framträdande forskare inom språkutvecklande undervisning. Maaike Hajer är professor vid lärarutbildningen i Utrecht, Nederländerna. Hennes ambition är att utveckla språkutvecklingen så att den sker som en naturlig del av ämnesundervisningen. Theun Meestringa arbetar vid Nederländernas Nationella Institut för Läroplansutveckling, han arbetar även som rådgivare för skolor som vill utveckla
språkinriktad undervisning. Tillsammans har forskare skrivit en bok som fungerar som en handbok för språkinriktad undervisning, där det står om hur lärare ska utveckla sin undervisning så att den blir mer språkutvecklad för alla elever, både dem eleverna som är svaga i språket men också dem elever som är starka. De har i sin forskning kommit fram till att det finns olika sätt att bedriva en språkinriktad undervisning och det viktigaste är att läraren befinner sig i samma nivå som eleverna. De upplever även att läroböckerna ofta inte passar alla elever, därför krävs det att lärarna och eleverna har en ständig interaktion under varje lektion för att texterna ska bli begripliga. För att eleverna ska kunna utvecklas och ständigt utmanas är det viktigt att lärarna är motiverade och förstår att de har en viktig roll i elevernas utveckling och lärande (Hajer & Meestringa, 2010).
12
3.Teori
I detta kapitlet redogör jag om vilka teorier jag har använt genom arbetsprocessen och hur jag tolkat samt använd dem i min undersökning. Inledningsvis är det Vygotskijs
sociokulturella teori som redovisas där teorin grundar sig på hur en individ utvecklar sitt lärande i samspel med andra individer. Därefter kommer Pierre Bourdieus teori om sambandet mellan klass och identitet redovisas.
3.1 Vygotskijs teori
Forskaren Lev Vygotskijs teori utvecklades i början av 1900-talet som grundar sig i förståelsen över att all utveckling och lärande sker i fysiska och sociala sammanhang där en individ arbetar tillsammans med andra. I skolmiljön skapas kunskap i samspelet mellan lärare och elev och mellan elever. Ett viktigt begrepp som används i teorin är den proximala utvecklingzonen, vilket innebär att en lärare ska utforma undervisningen och uppgifter en nivå strax över barnens kompentens där det blir en utmaning för dem att klara uppgiften men inte för utmanande där barnen inte klarar uppgiften och istället tappar fokus. Enligt Vygotskijs teori finns det tre olika sätt att föra över kulturella redskap mellan individer, det första är att man lär sig genom att imitera någon annan, det andra är att man lär sig genom undervisning och det tredje är genom att samarbeta mellan
individer. En stark utgångspunkt för Vygjotskis teori att omgivningen har en större betydelse för barnets utveckling, därmed är betydelsen väldigt stor av vilken skolmiljö, vilka lärare, vilka föräldrar och vilka klasskamrater ett barn har (Vygotskij, 2001).
3.2 Bourdieus teori
Den franska sociologen Pierre Bourdieu utformade olika teorier för att skapa förståelse för sambandet mellan individers identitet och deras klass. Inom Bourdieus teoretiska ramverk finns det två viktiga begrepp som kommer redogöras nedan.
13
3.2.1 Habitus
Bourdieus sociologiska teori om habitus, ett begrepp som skulle kunna beskrivas som en individs sociala bagage. Alla individer har en livshistoria, tidigare erfarenheter och tidigare upplevelser man har varit med som påverkar hur en individ tankar, uppfattningar och handlingar. Detta innebär att människor med liknande bakgrund har liknande habitus vilket innebär att chansen att man dras till samma människor som har liknande habitus är väldigt stor. Habitus begreppet hjälper oss att förstå att individens handlingar inte enbart styrs av rationella och logiska beslut utan kan lika mycket styras av individens historia, individens habitus. Familjens roll har en betydande roll för hur ett barn växer upp och vad för uppfattningar barnet får om olika saker i livet, ett barn som växer upp med föräldrar som är högutbildade tenderar större chans att själv bli högutbildade då det tillhör familjens intresse och i många fall är det de’ ’självklara’’ att göra (Broady, 1998).
3.2.2 Kapital
Bourdieus kapitalteori utgår från symboliskt kapital, socialkapital, kulturellt och ekonomisk kapital. Utbildningskapitalet som Bourdieu menar handlar om betyg och examination, där genom generationer förs vidare (Broady 1998). Utbildningskapitalet är uppdelad mellan förvärvat utbildninskapital som handlar om kapital individen själv genom betyg och examinationer har anskaffat. Nedärvt utbildninskapital innebär allt runtomkring som gynnar individen, exempelvis högutbildade föräldrar vilket resulterar till att det förs vidare kommande generationer (Bourdieu 1995).
Utbildninskapitalet har en påverkande roll i hur ett barn ser på utbildning och barnets omgivning är avgörande för hur mycket utbildningskapital ett barn besitter. Högutbildade föräldrar kommer med störst sannolikhet motivera sina elever till att prestera bättre vilket kommer stärka deras sociala position i samhället. Dessa föräldrar kommer att vilja placera sina barn på högpresterande skolor vars elevers föräldrar har högt utbildningskapital (Broady 1998).
14
4.
Metod
I detta kapitel kommer jag presentera för vilken metod jag har använt mig av i min undersökning och argumentera för mitt val av metod. Vidare kommer jag redogöra för hur genomförandet av mitt arbete kommer se ut. Slutligen kommer jag redogöra för de hänsynstaganden jag gjort till de forskningsetiska principerna i min undersökning.
4.1 Kvantitativ och kvalitativ
Vid en forskningsundersökning kan man välja att antingen använda sig av en kvalitativ metod eller kvantitativ metod, man skulle också kunna använda sig av båda metoderna men framförallt är det viktigt att undersökningen är kvalitativ om den ska hålla en högre kvalité på undersökningen. Vid användning av en kvalitativ metod är utgångspunkten från mikronivå, där framförallt texter, djupgående intervjuer och observationen är olika
metoder man använder sig av. Vid användning av kvantitativ metod så utgår man från en makronivå, där man oftast använder sig av enkäter, data och statisk men också intervjuer men intervjuer som är utformade med frågor som kräver korta och enkla svar (Fekjaer, 2017).
4.2 Val av metod
Jag har valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer som är en kvalitativ metod för min undersökning. Genom att utforma en frågeställning och sedan intervjua sex olika lärare som alla har två saker gemensamt: De arbetar med det kompensatoriska uppdrag och samtliga arbetar i skolor som befinner sig i områden som är segregerade. I dessa skolor har majoriteten av alla elever en liknande socioekonomisk bakgrund där
segregationen i samhället har satt sina spår på skolorna. Anledningen till varför jag valde semistrukturerade intervjuer för denna undersökningen är för att få en mer djupgående förståelse och kunskap om hur lärare arbetar med det kompensatoriska uppdraget i förhållande till de eleverna med sämre socioekonomisk bakgrund. För mig blev det självfallet att utesluta kvantitativa metoder i en undersökning jag vill ska kunna vara till användning i framtiden och speciellt för mig som framtida lärare som med störst
15
utmaningen. Semistrukturerade intervjuer ger också de som blir intervjuade möjligheten att utveckla sina svar och få med vilka aspekter de känner är lämpliga till ämnet.
4.3 Genomförandet
Mitt syfte från början var att besöka respektive skola för att genomföra intervjuerna men på grund av den rådande pandemin COVID-19 som sker i världen just nu var inte ett besök på skolorna något aktuellt och inte heller någon fysisk intervju vilket har lett till att jag har intervjuat några via telefon och med andra har jag haft videosamtal. Trots de tuffa omständigheterna som in princip har påverkat alla, indirekt eller direkt så är jag oerhört tacksam över den hjälpen jag har fått av samtliga skolor. Jag valde att kontakta ledningen på de skolor jag var intresserad att intervju och sedan blev jag vidarekopplad till olika lärare som var intresserade att delta i min undersökning som intervjupersoner. Innan intervjun blev samtliga lärare informerade om att undersökningen följer det
forskningsetiska principerna om anonymitet och fick även ta del av den informationen i ett samtyckesbrev som jag mejlade för att varje lärare skulle kunna ta del av syftet med min undersökning. Vidare har varje intervju spelats in och sedan transkriberats för att på allra bästa sätt få med lärarnas synpunkter och upplevelser kopplat till min frågeställning. Samtliga intervjupersoner kommer även få mitt arbete tilldelat vid examination, en önskan från samtliga skolor då arbetets frågeställning är något som ständigt är aktuellt i praktiken för dessa pedagoger. Slutligen blev alla intervjupersoner informerade att arbetet endast kommer hänvisas till att de handlar om skolor som befinner sig i områden som är socialt och ekonomiskt utsatta i södra Sverige, vilket samtliga godkände.
4.4 Urval
Undersökningen baserar sig enbart ur lärarnas perspektiv och därmed valde jag enbart att intervjua utbildade lärare. För att kunna besvara min frågeställning valde jag skolor som geografiskt befinner sig i områden som är socialt och ekonomisk utsatta. Det vill säga områden där arbetslösheten är hög, bidragstagandet hög och utbildningsnivån är låg. Min undersökning utgår från semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare på fyra
16
4.5 Forskningsetiska principer
Inför samtliga intervjuer mejlade jag ut informationsbrev om att undersökningen följer de fyra etiska kraven från Vetenskapsrådet (2017):
1. Informationskravet (syftet med min undersökning) 2. Samtyckeskravet (deltagaren samtycker om att delta i
undersökningen)
3. Konfidentialitetskravet (informationen är anonym) 4. Nyttjandekravet (information kommer endast användas i
undersökningens syfte)
Denna informationen informera jag om muntligt ännu en gång innan intervjun och frågade om de hade någon fråga på hur genomförandet kommer gå till innan jag starta inspelningen för att samtliga lärare skulle känna sig välmedveten om syftet med min undersökning men också deras rättigheter inför intervjun.
4.6 Metoddiskussion
Viktiga kriterier att utgå ifrån för att en studie ska vara tillförlitlig är validitet och reliabilitet. Enligt Ejvegård (2002) måste en forskningsstudie uppnå de två kriterierna för att bli godkänd som en vetenskapliggrund.
Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig metoden man använder sig av är och hur pass säker metod är. Då min studie baserar sig på semistrukturerade intervjuer är risken att de individer som blir intervjuade väljer att inte ge ett fullständigt svar och därmed skulle reliabiliteten kunna vara låg i denna studien (Ejvegård, 2002). Det som stärker reliabiliteten i studien är att intervjuerna har utförts med olika lärare på olika skolor och resultatet har blivit detsamma. Därav är reliabiliteten hög i studien.
Validitet handlar om giltigheten i undersökningen, där arbetets syfte och undersökningen stämmer överens. För att undersökningen ska vara valid innebär det att undersökningen är fri från egna känslor och åsikter (Ejvegård, 2002). Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med det kompensatoriska uppdraget gentemot elever med sämre socioekonomiska
17
förutsättningar och studiens resultat visar på vilka utmaningar lärare ställs inför i
undervisningen på de skolor där elever har en sämre socioekonomisk bakgrund. Därav blir validiteten i studien hög då jag har använt mig av metoden att intervju lärare som arbetar på skolor som befinner sig i segregerade områden därav har majoriteten av eleverna sämre socioekonomiska förutsättningar.
Vid varje intervjutillfälle valde jag att hänvisa till Skolverkets senaste analysrapport från 2016, vilket skulle kunna minska på reliabiliteten i studien då risken skulle kunna bli att många lärare enbart hade förhållit sig till den studien och inte sina egna erfarenheter och åsikter. Anledningen till varför jag valde att presentera att Skolverkets senaste rapport visar att den socioekonomiska bakgrunden har fått ett allt större inflytande på elevernas
skolresultat, var för lyfta fram problematiken. Samtidigt som jag har en utgångspunkt och det var viktigt för mig att visa att den informationen är från Skolverket och inte något som jag på egen hand har hittat på. Däremot upplevde jag att samtliga lärare förstod att Skolverkets rapport stämde överens om verklighetsbilden de har på sina elever och vilka faktorer som påverkar elevernas prestation. Jag var väldigt tydlig med att intervjuerna är anonyma och därmed upplevde jag ingen som helst begränsning av vad varje lärare ville förmedla under intervjuerna.
18
5.Resultat och analys
I detta kapitel kommer syftet med mitt arbete att besvaras, då min frågeställning är hur lärare arbetar med det kompensatoriska uppdraget kopplat till de eleverna med sämre socioekonomiska förutsättningar. Sex semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare som i resultatet kommer beskrivas som Lärare1, Lärare2, Lärare3, Lärare4, Lärare5 och Lärare6. Samtliga lärare är utbildade lärare som arbetar i grundskola och har allt mellan 8–20 års erfarenhet av att arbete som lärare. Resultatet från intervjuerna kommer även kopplas till tidigare forskning och till arbetets teorier från Vygotski och Bourdieu.
5.1 Betydelsen av goda relationer i undervisningen
Man pratar mycket om betydelsen av lärarens relation till eleverna i ett klassrum. För att kunna förstå betydelsen av just den relationens koppling till undervisningen tyckte jag att detta var en central fråga till samtliga lärare under intervjuerna.
Samtliga lärare betonar vikten av att bygga en relation med varje elev, detta är något som är oerhört viktigt oavsett vilket ämne man undervisar i eller vilken relationen man har till eleven från början. Speciellt menar lärarna att i en skola där så stor andel elever kommer från bakgrunder där många gånger föräldrar inte är aktiva i samhället genom arbeten eller andra sysslor innebär det också att det stödet från en vuxen person är extra viktigt.
Lärare5, har under sina 12 år som lärare alltid arbetet på skolor där eleverna har kommit från hushåll med sämre förutsättningar och menar att många av dom eleverna i många fall har föräldrar som är ensamstående vilket kan gör att relationer mellan elev och lärare kan vara avgörande för hur bra eller dåligt det kommer gå för eleven i skolan.
Relationen är en viktigare grund än undervisningen, många av dessa elever har en uppfattning av att respekt är något man ska förtjäna och inte automatiskt få för man är
lärare. (Lärare3)
Ett citat från intervjun med Lärare3, som vidare diskuterade att i många år har det varit diskussioner båda i skolvärlden men också generellt i samhället att lärare ska undervisa och inte uppfostra men för de lärare och pedagoger som arbetar i en annorlunda skolmiljö där bland annat många elever kommer från sämre hushåll är det intill omöjligt att enbart fokusera på undervisningen. Många av de eleverna kräver en annan typ av
19
känt av att dem alltid är på sin vakt och kan inte ens föreställa sig att en lärare bryr sig om dem eller hur dem har det, både när det gäller i skolan men också hemma. Samtliga lärare förmedlar att det finns många viktiga anledningar varför det är viktigt att lära känna varje enskild individ som elev, först och främst för att inte generalisera att alla elever befinner sig på samma nivå både kunskapsmässigt men också när det gäller motivationen i skolan. Dessutom för att kunna anpassa undervisningen på allra bästa sätt krävs det att man känner sin klass för att veta hur, när och varför man gör olika anpassningar samt utformar sin undervisning så den passar på allra bästa sätt.
Lärare4, berättade om när hen började arbeta på en ny skola där majoriteten av eleverna kom från hem med sämre socioekonomiska förutsättningar vilket hen inte riktigt hade bemött på sina tidigare arbetsplatser, där utmaningarna var helt annorlunda. Lektionstiden gick till 90% ut på att tjafsa med eleverna, be eleverna sätta sig ner, be eleverna va tysta och lösa konflikter mellan elever, när läraren fick information om att många av de eleverna i klassen skulle spela en fotbollsmatch i helgen valde läraren att gå dit för att kolla på matchen. Lärare4 berättar att när hans elever såg honom på läktaren den matchen var dem helt chockade och dagen efter när det var lektion var stämningen helt
annorlunda, hen hade helt plötsligt förtjänat någon form av respekt och uppskattning från eleverna. Anledningen till varför hen valde att dela med sig av denna händelsen under vår intervju var för att betona vikten av hur mycket en relation mellan lärare och elev kan påverka och vilken stor betydelse den har. Lärarens avsikt var att närvara på
fotbollsmatchen främst för intresset till sporten och för hen hade hört att den gruppen var duktiga på fotboll, hen hade ingen aning om att det skulle tolkas som det gjorde av
eleverna då hen var medveten om att lektionerna var stökiga. Efter att ha arbetat på skolan under några år har hen blivit allt medveten om varför den fotbollsmatchen betydde så mycket för eleverna:
Det tog mig ett tag att förstå varför den fotbollsmatchen betydde så mycket för just den gruppen av elever, när jag tänker tillbaka till den dagen så fanns det inte en enda förälder
som fanns närvarande på killarnas fotbollsmatch. Där stod jag, lärare, knappt någon relation till dem, hejade och applåderade, det var något främmande för dem men dem
uppskatta det väldigt mycket.
Samtliga lärare som var delaktiga i intervjun var överens om att relationen mellan lärare och elever är en av de viktigaste grunderna för en fungerade skola och undervisning.
20
Händelsen som Lärare4 berättar om visar att situationer och händelser påverkar individen precis som eleverna som spelade fotboll blev påverkande av att läraren var närvarande under fotbollsmatchen. Pierre Bourdieus teori om habitus, individens sociala bagage, visar att erfarenheter och livssituationer påverkar individens tankesätt och handlingar. Då läraren berättar om att tidigare var det stökigt och många av eleverna hade en negativ inställning direkt när dem kom in i klassrummet. Elevernas inställning och beteende mot läraren ändrades efter den specifika händelsen, den förändringen hos eleverna kan förstås genom Bourdieus habitusteori.
I studiens tidigare forskningen har framförallt forskaren Laila Nielsen och Anna Jobér precis som ovanstående lärare förklarat betydelsen av att ha en bra relation med sina elever, detta för att kunna anpassa undervisningen på allra bäst sätt utifrån varje enskild elevs behov. Detta kan även kopplas till Vygotskijs teori om den proximala
utvecklingszonen, genom att skapa en relation med eleverna är sannolikheten större att lärarna når den proximala utvecklingszonen i undervisningen. Det vill säga att
undervisningen blir formad på jämn nivå med elevernas kunskaper, utmanande men samtidigt på en nivå som eleverna kan hantera utan att känna att det är omöjligt och vilja ge upp.
5.2 Elevernas utmaningar
De elever som kommer från hushåll med sämre socioekonomiska förutsättningar ställs inför andra typer av utmaningar i samhället och framförallt i skolan. Under intervjuerna berättade samtliga lärare vilka utmaningar som är svårast för deras elever att klara av under skolgången. Vilka faktorer som påverkar elevernas skolprestation allra mest och självfallet varierar de faktorer från varje enskild elev men det är framförallt tre faktorer som samtliga lärare nämner som gemensamma faktorer till att eleverna med sämre socioekonomiska förutsättningar i många fall har sämre skolprestation.
21
5.2.1 Språkutveckling
Alla lärare betonade att största utmaningen gällande undervisningen är att majoriteten av de elever som kommer från hushåll som har sämre socioekonomiska förutsättningar har en annan etnicitet, en annan kultur och ett annat moderspråk. För de elever som är födda i Sverige eller har kommit till Sverige vid ung ålder är det allra viktigast att dem barnen ständigt får utveckla det svenska språket och lära sig hur man böjer på orden, hur man pratar tydliga meningar, hur man läser och samtidigt att man ökar sitt ordförråd ständigt. Lärarna menar att oavsett vilket ämne man undervisar i, så är den största utmaningen hur man ska få eleverna att förstå vad syftet med uppgifterna är, vad läraren undervisar om och vad som bedöms under de olika momenten. Lärare3 och Lärare4 påpekade under intervjun att anledningen till att så få elever inte klarar av de bedömningsuppgifter som finns beror på att deras språk inte är tillräckligt utvecklat för att tillexempel kunna resonera, argumentera och reflektera gällande olika frågor.
Under intervjuerna lyfte samtliga lärare upp vikten av att varje barn ska kunna sitt moderspråk men att barnen i många fall inte är tillräckligt starka i de språket och därmed inte kan urskilja på exempelvis svenska och arabiska vilket leder till att de endast blandar ihop språken istället för att utveckla både de språket man pratar hemma men också det svenska språket.
Lärare1, förklarar att efter eleverna har haft lov och kommer tillbaka till skolan märker man direkt att de har tappat i det svenska språket. För de elever som är starka i det
svenska språket tar det inte långt tid innan man fångar upp ord och meningar igen men för de elever som redan är svaga i det svenska språket blir snarare följderna mer
komplicerade då mycket tid av undervisningen går ut på att förenkla och förtyda information och instruktioner. Lärare1 menar att det blir en ond cirkel för elever där språket är den största utmaningen: Läraren har undervisning à Eleverna förstår inte informationen fullt ut à Eleverna får uppgifter à Eleverna har brister i språket och ett litet ordförråd à Skapas en frustration hos eleverna à Börjar ge upp och ägna sin tid till att göra annat à Resultatet blir att det blir stökigt i klassrummet och läraren måste istället lägga fokus på att hålla ordning och reda. Samtliga lärare har förklarat under intervjuerna att språket är den största utmaningen i undervisningen på deras skolor.
22
5.2.2 Föräldrarnas engagemang
Då majoriteten av elevernas föräldrar är lågutbildade, i många fall antingen arbetslösa och bidragstagande eller arbetar med har en låginkomst innebär det också att föräldrarnas engagemang i deras barns skola och utbildning är väldigt bristande. Samtliga lärare informerar om att många föräldrarna inte behärskar det svenska språket vilket gör att de inte kan ta del av informationen som lärare skickar ut, då dem inte förstår. Då majoriteten har ett annat språk har dem också en annan syn på hur skolan fungerar och i många fall anser att hushåll och skola är separerade vilket innebär att föräldrar inte ska involvera sig i vad som händer i skolan och skolan ska inte involvera sig i vad som händer i hemmet.
Lärare6, menar att då många föräldrar saknar utbildning både när det gäller från
hemlandet men också från Sverige så finns det inte samma typ av mentalitet när det gäller synen på skola och utbildning hemifrån. Det blir svårt för föräldrar att motivera sina barn till att förbättra sig i skolan och fortsätta plugga på högre nivå längre fram i framtiden då de själva saknar de kunskaper och synsätt gällande utbildning.
Lärare2, förklarar att den uppfattning hen har av föräldrarnas brist på engagemang beror på olika anledning. De familjer som har sämre socioekonomiska förutsättningar är ofta familjer där en förälder är ensamstående, om hushållet har två föräldrar är antingen båda arbetslösa eller den ena arbetslös och den andra jobbar på ett lågbetalt jobb. I dessa familjer har föräldrarna haft problem med att integrera sig i samhället, många av dessa föräldrar lever kvar mentalt i hur deras liv såg ut innan de kom till Sverige och de är många som än idag inte har återhämtat sig från de konflikter de flytt ifrån. Vidare menar Lärare2 att de problem som finns i sådana hushåll är oftast större, vilket också leder till att föräldrarna har andra saker att oroa sig över så barnens skolgång blir lidande.
Skolverkets rapport (2018) visar att föräldrarnas inkomst och utbildning har fått en allt större betydelse för elevernas skolprestation. Bourdieus teori om nedärvt
utbildningskapital där dem barnen som har högutbildade föräldrar blir motiverade att också själva fortsätta i samma spår och bli högutbildade. Laila Nielsen menar på att föräldrar som är utbildade har en annan förståelse för hur skolsystemet funkar och vad som krävs för att kunna motivera sina barn till att sträva efter högre betyg. De barnen har ett stöd hemifrån som är väldigt avgörande på barnets skolprestation och mål.
23
Per Kornhall & German Bender har i sin analysrapport redogjort ytterligare för betydelsen av föräldrarnas engagemang i barnens skolgång. Analysrapporten visar skillnaden mellan vilka barn som går på privata skolor och vilka barn som går på kommunala skolor, resultatet stämmer överens med vilka uppfattningar lärarna som deltagit i intervjuerna har förmedlat. Dem barnen som går på privatskolor har till största del antingen en eller två föräldrar som är högutbildade, medan i de kommunala skolorna är det strax över hälften av eleverna som har någon föräldrar som är högutbildad. Detta visar att föräldrarnas inflytande inte enbart inte gäller studiemotivationen och att kunna hjälpa till med läxor hemma utan även vilken skola man väljer att sina barn ska gå på.
Holmlund, Lindahl och Böhlmark har också forskat om föräldrarnas påverkan på elevernas val av skolor och menar att när Sverige det fria skolvalet 1992 har skillnaden mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund ökat både när det gäller skolresultat men framförallt om man väljer att söka sig till någon annan skola eller automatiskt går på den skolan som ligger närmast där man bor. Föräldrarnas val av vilka skola barnen ska gå på har bidragit till att idag i Sveriges skolor mötts elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund allt mer sällan.
5.3 Arbeta med det kompensatoriska uppdraget
Hela syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare arbetar med det kompensatoriska uppdraget kopplat till de eleverna med sämre socioekonomiska
förutsättningar. Samtliga lärare berör liknande metoder i hur de arbetar i klassrummet och gentemot de eleverna. De hänvisar till tidigare svar om att det allra viktigaste för en lärare är att bygga relationer mellan läraren och eleverna. Lära känna eleven, elevens intresse, bakgrund, elevens svagheter och styrkor för att på allra bästa sätt kunna anpassa
undervisningen till just den enskilda eleven.
Lärare2, Lärare4 och Lärare6, nämner alla att så fort man upptäcker att eleven har någon svårighet så är det väldigt viktigt att göra en kartläggning över eleven. Detta är något de gjort på de skolorna de arbetar på, genom en kartläggning så kan man på ta reda på vilka svårigheter en elev har och därmed göra olika anpassningar om det skulle behövas exempelvis speciallärare.
24
Språkutveckling, språkutveckling och språkutveckling. Oavsett lärare, ämne eller skola så arbetar lärarna alltid med språkutveckling då det är nyckeln till framgång framförallt i dessa skolor där elever kommer från olika bakgrunder. Genom att arbeta språkutvecklat så menar lärarna att man gör allt för att förenkla och anpassa språket till barnens nivå men samtidigt måste man hitta balansen så att det är tillräckligt utmanande för att dem ska lära sig nya ord och definitioner. Att kunna hitta den balansen mellan att eleverna ska ha förståelse för vad dom läser och samtidigt att det ska vara utmanande är det ingen av lärarna som riktigt kan förklara utan dem menar snarare att man får testa sig fram och genom att man känner sin klass och sina elever så kan man sakta men säkert närma sig den balansen.
Utöver språkutveckling och bygga relationer så informerar Lärare3 att skolor hen arbetar på jobbar för att engagera föräldrarna så mycket som möjligt genom att bjuda in
föräldrarna till skolan på olika möten och aktiviteter så mycket som det går. Samtliga lärare anpassar också informationen som skolan skickar ut till vårdnadshavare, dem ser till så det finns samma information fast översatt på in princip de allra flesta språken för att föräldrar ska känna att skolan vill engagera dem och för att föräldrarna ska ha information om vad som händer på skolan som involverar deras barn.
Samtliga lärare berättar under intervjuerna att det kompensatoriska uppdraget ibland kan kännas omöjligt att förhålla sig till hur mycket man som lärare än vill, detta eftersom det är så mycket annat som påverkar där lärare och skolan inte kan kontrollera. När jag redovisar om Skolverkets senaste rapport från 2016 där resultatet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har fått en större påverkan på elevernas skolprestation så är det ingen lärare som är chockad. De menar snarare att det är logiskt att dessa faktorer spelar roll och att skolan inte kan ansvara för om elevernas föräldrar är utbildade eller inte. Alla sex lärare nämner vid flera olika tillfällen under intervjun att problematiken blir att alla elever med sämre socioekonomiska förutsättningar gå tillsammans och att de elever med bättre socioekonomiska förutsättningar dras till andra skolor med bra rykte och där resterande elever kommer från samma bakgrund som sig själva. Att människor dras till var som är likt en själv när det gäller bakgrund, kultur, mentalitet och mål skapar en segregation mellan skolorna i samhället.
Lärare4 sammanfattade problematiken kring det kompensatoriska uppdraget tydligt:’’ Skolan speglar vårt samhälle, att det finns skolsegregation är ett resultat på att det finns
25
boendesegregation i samhället. De elever med sämre socioekonomiska förutsättningar går på skolor som befinner sig i områden där de ekonomiska och sociala förutsättningarna är sämre. Att det kompensatoriska uppdraget är en av många uppdrag läraren har enligt skollagen är självfallet men de är också de uppdraget som i grund är ett samhällsproblem som lärare inte kommer kunna uppnå fyllt ut om inte samhällsstrukturerna och
segregationen mellan olika områden och olika grupper av människor förändras.’’
Bourdieus teori om habitus, där hen menar att människor med liknande bakgrund och erfarenheter, liknande habitus, söker sig till andra människor som har samma habitus som en själv, det förklarar varför många elever med samma bakgrund söker sig till skolor där resterande elever har liknande bakgrund som en själv. Samma gäller för de elever som är högpresterande, de söker sig till skolor där resterande elever har liknande habitus.
26
6.Diskussion och slutsats
I detta kapitel problematiseras och diskuteras studiens resultat, vidare redogörs studiens slutsats.
6.1 Diskussion
Det intressanta med denna studien är att den tidigare forskningen, teorierna och resultatet hänger samman och stämmer överens med verklighetens utmaningar som lärare står inför dagligen. Då intervjuerna gjordes med sex olika lärare som arbetar på olika skolor i södra Sverige så är det intressant att ta del av att samtliga lärare upplever problematiken kring det kompensatoriska uppdraget på liknande sätt. Deras uppfattning om det kompensatoriska uppdraget är att det är krävande och att det krävs en hel del resurser för att lärare ska kunna leva upp till det. Framförallt krävs det tillräckligt med utbildade pedagoger på skolorna och utöver det resurspersonal, på skolor med mer utmaningar krävs det att staten satsar och investerar så att skolorna kan ge 100% på att alla förutsättningar finns tillgängliga till alla elever för att kunna klara sig. För att skolan ska kunna kompensera för de elever vars föräldrar är lågutbildade och för de elever vars kommer från hushåll med sämre förutsättningar krävs det en stark och stabil skola för att lyckas.
Det finns mycket forskning kring elevers påverkan av socioekonomiska förutsättningar och dess konsekvenser men utifrån lärarnas svar under intervjuerna finns det en osäkerhet
gällande vilka metoder som verkligen fungerar för att det ska jämna ut sig och alla elever ska ges samma möjligheter till lika skola. Anna Jobér (2015) som forskat mycket kring det kompensatoriska uppdraget lägger mycket tyngd på relationerna mellan lärare och elever och hur man ska anpassa undervisningen utifrån deras förmågor och kunskaper för att kunna mötas halvvägs.
Problematiken blir att för många nya lärare eller lärare som ej varit i den skolmiljön tidigare står inför svåra utmaningar för hur man ska kunna nå ut till samtliga elever, då forskningen från Skolverkets rapport 2016 visar att skillnaden mellan skolornas resultat blir allt större och därmed ser vi en ökad skolsegregation. Barn från olika bakgrunder och kulturer träffas allt sällan i skolorna utan det är snarare’’ Lika barn, leka bäst’’ som gör att det blir uppdelat, då skolor som har bra resultat och ett bra rykte lockar dit elever som är skolmotiverade och ser
27
utbildning som ett viktigt mål. Medan de skolor med sämre resultat och dåligt rykte enbart lockar dit de elever som vi gå på den närmaste skolan eller vill gå på skolan för resterande elever har liknande bakgrund.
6.2 Studiens slutsats
Efter intervjuerna med samtliga lärare kan slutsatsen dras att upprätthålla det
kompensatoriska uppdraget är en svår utmaning, det handlar inte om att lärare inte vill ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever ges samma möjligheter och får samma
förutsättningar till en lyckad skolgång oavsett elevens socioekonomiska förutsättningar. Snarare är detta ett samhällsproblem som på många aspekter är över skolans befogenhet och ansvar. Slutsatsen är att det finns flera faktorer som påverkar hur en elev presterar i skolan, där framförallt föräldrarnas utbildningsnivå har fått en allt större utmärkelse. De lärare som har deltagit i studien har redogjort om olika metoder dem använder sig av i klassrummet för att på allra bästa sätt kunna bemötta dessa elever och utveckla dem. I ett sådant klassrum är relationen mellan lärare och elever oerhört viktigt, att ständigt arbeta med språkutveckling i alla åldrar och i alla ämnen, då språket är en utmaning och ett hinder för majoriteten av dem eleverna som kommer från hushåll där förutsättningarna är sämre och studiemotivationen inte är den skarpaste.
6.3 Förslag på fortsatt forskning
Denna studie har utgått från lärarperspektivet och intervjuer har gjorts enbart med utbildade lärare som arbetar på skolor där majoriteten av eleverna har sämre socioekonomiska
förutsättningar. En fortsatt utveckling av denna studie skulle kunna vara att intervjua skolledningen på olika skolor för att få ett större perspektiv på hur man arbetar med just det kompensatoriska uppdraget.
Dem lärarna jag valde att intervjua arbetar alla på grundskolor i södra Sverige, så ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att intervjua lärare som arbetar i skolor runt om i Sverige, kanske begränsa det till dem fyra-fem största städerna i landet för att få en helhetsbild över hur landets skolor arbetar med just det kompensatoriska uppdraget kopplat till elever med sämre socioekonomiska förutsättningar. Chansen finns att lärarna på de olika skolorna, i de olika städerna och regionen har olika metoder och verktyg när det arbetar med just den problematiken. Om möjligheten för att fysiskt vara delaktig i observationer är aktuellt skulle
28
det kunna vara väldigt gynnsamt för framtida lärare, det var mitt syfte från början men som inte gick att fullfölja på grund av den rådande pandemin COVID-19. Att göra observationer på en skola där lärarna dagligen arbetar med elever som har sämre socioekonomiska
förutsättningar skulle enbart vara gynnsamt både till studien men också i praktiken när man själv är lärare och står inför liknande utmaningar.
Slutligen skulle en fortsatt utveckling av studien kunna göras genom att fokusera enbart på skolor som geografiskt ligger i områden där de socioekonomiska förutsättningarna är sämre men där skolan/skolorna lyckats omvända skolresultaten till det bättre och där allt fler elever klarar kunskapskraven. Att utför en sådan undersökning skulle kunna ge resultat på vilka metoder och verktyg skolan har använt sig av som verkligen har fungerat.
29
Referenser
Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.
Brody, D. (1998) Kapitalbegrppet som utbildningssociologiskt verktyg. Böhlmark, A., Holmlund, H & Lindahl, M. Skolsegregation och skolval.
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2015/r-2015-05-Skolsegregation-och-skolval.pdf
Ejvegård, Rolf (2002). Vetenskaplig metod för projektarbete. Lund: Studentlitteratur
Fekjaer, S. (2017). Att tolka och förstå statistik. Upplaga 1. Gleerups Utbildning
German, B. & Kronhall, P. (2018) Ett söndrat land.
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/german-bender-per-kornhall-ett-sondrat land/
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010): Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Jobér, A. (2015). Social klass i skolan: det kompensatoriska uppdraget. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Kronhall, P. (2018) Skolvärlden.
https://skolvarlden.se/bloggar/kornhall/skolsegregation-finns-i-hela landet
Nielsen, L. (2013) Historieundervisning och indentitet i det mångkulturella samhället. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, (2), http://hj.diva portal.org/smash/get/diva2:684015/FULLTEXT01.pdf
30
Ryffé, D. (2019) https://www.skolporten.se/forskning/intervju/skolans-omojliga kompensatoriska-uppdrag/
Skolinspektionen (2020). https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/pagaende-inspektioner/huvudmans-styrning-av-det-kompensatoriska-uppdraget-pa-gymnasiet/
Skollagen. 1 kap § 8. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skollagen. 1 kap § 9. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SOU. (2001). Barns och ungdomars välfärd. Betänkande givet av
Kommittén Välfärdsbokslut. Statens offentliga utredningar, 2001:55. Stockholm: Socialdepartementet.
Statistikmyndigheten (2020) https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning-sei/
Sverige. Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för
skolresultaten och skillnader mellan skolor. Stockholm: Skolverket. 03 Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2018/analyser- av familjebakgrundens-betydelse-for-skolresultaten-och-skillnader-mellan- skolor?id=3927
Vetenskapsrådet. (2017)
31
Bilaga
Intervjufrågor:
Vilka bakgrundsfaktorer tror du påverkar dina elevers prestation i skolan mest?
Vilka utmaningar i undervisningen upplever du är svårare på en skola där elever kommer från hem med sämre socioekonomiska förutsättningar?
Vad är viktigast att tänka på som undervisande lärare i ett klassrum med elever som har olika bakgrunder?
Varför är det kompensatoriska uppdraget kopplat till elever med sämre socioekonomiska förutsättningar svårt att uppnå?
Vad tror du den ökade skolsegregationen beror på och vad finns det för konsekvenser med en ökad skolsegregation?
