SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Finns karriärlärande i en svensk kontext?
En analys av vägledares arbete med karriärlärande
Can career learning be found in a Swedish context?
Erica Olsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04
Examinator: Nils Andersson Handledare: Frida Wikstrand
Sammanfattning
Vägledning blir viktigare då kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Ett återkommande begrepp i internationella texter kring arbetet med vägledning är karriärkompetens. För att erhålla kunskaper i karriärkompetenser krävs en process, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområde i studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Jag valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan med följande frågeställningar:
• Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden?
• Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande?
• Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper förstås med hjälp av New DOTS modell för karriärlärande?
Studiens analys tar utgångspunkt i New DOTS-modellen som beskriver karriärlärande utifrån fyra nivåer, sensing, sifting, focusing och understanding. Resultatet visar att studiens informanter beskrev att elever behöver självkännedom, arbetsmarknadskunskap och förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden. I informanternas arbete kunde man urskilja inbjudande av externa aktörer, studiebesök, information och vägledningssamtal. Informanterna använder inte begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser snarare än processen som leder till kompetenserna.
Förord
Jag vill tacka mina sex informanter för att de ställt upp och tagit sig tid att medverka i studien. Avslutningsvis vill jag tacka Frida Wikstrand, min handledare, för värdefull feedback och stöd under studiens gång.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7 1.1 BAKGRUND ... 8 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9 1.3 DISPOSITION ... 9 2. TIDIGARE FORSKNING ... 10 2.1 VARFÖR BEHÖVS KARRIÄRLÄRANDE ... 10 2.2 GLOBALT ARBETE MED KARRIÄRLÄRANDE ... 11 2.3 EFFEKTER AV KARRIÄRLÄRANDE ... 14 2.4 SAMMANFATTNING ... 15 3. TEORI ... 17 3.1 NEW DOTS ... 17 3.2 SAMMANFATTNING ... 20 4. METOD ... 22 4.1 METODVAL OCH METODDISKUSSION ... 22 4.2 URVAL AV UNDERSÖKNINGSENHETER ... 23 4.3 DATAINSAMLING ... 23 4.4 ANALYSFORM ... 24 4.5 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDE ... 24 5. RESULTAT ... 26 5.1 EFTERTRAKTAD KUNSKAP ... 26 5.2 ARBETET MED KARRIÄRLÄRANDE ... 28 5.3 SAMMANFATTNING ... 31 6. ANALYS ... 32 6.1 EFTERTRAKTAD KUNSKAP OCH ARBETET MED KARRIÄRLÄRANDE ... 32 6.2 FÖRSTÅELSE AV INFORMANTERNAS BESKRIVNINGAR MED HJÄLP AV NEW DOTS-MODELL FÖR KARRIÄRLÄRANDE ... 34 6.3 SAMMANFATTNING ... 34 7. DISKUSSION ... 36 7.1 RESULTATDISKUSSION ... 36 7.2 METODDISKUSSION ... 38 7.3 TEORIDISKUSSION ... 40 7.4 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 40 8. REFERENSLISTA ... 42 BILAGOR ... 45Tabellförteckning
1. Inledning
I en OECD rapport framkommer det att unga människors förväntningar på arbetslivet ofta är orealistiska samt att de har dålig kunskap om arbetsmarknaden (Musset & Kurekóva 2018, 26). Det beskrivs som att det finns en svårighet bland unga individer att navigera i övergången mellan utbildning och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledaren har enligt Musset & Kurekóva (2018, 32-33) en viktig roll och bör fokusera på att bredda horisonter, liksom på att öka ambitionerna hos elever och uppmuntra till en djupare förståelse av yrkesmässiga möjligheter. Studie- och yrkesvägledning blir allt viktigare i takt med att kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Elevers behov av vägledning i skolan har ökat som ett resultat av fler valmöjligheter, förändrade behörighetsregler till utbildningar, fler elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program, fler nyanlända elever, förändringar på arbetsmarknaden och den snabba tekniska utvecklingen i samhället (Riksdagen 2018, 21). Bristande studie- och yrkesvägledning riskerar att leda till lägre motivation och mindre måluppfyllelse bland eleverna samt avhopp från gymnasiet och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden (Framtidsval 2019:4, 14). Elever har rätt till tillgång av vägledning som bidrar till att utveckla kunskap om arbetslivet och om villkoren på arbetsmarknaden (Framtidsval 2019:4, 16).
I Europa finns inom politiken en medvetenhet om behovet kring livslång vägledning (ELPGN 2012, 9). Vägledning kan ses som ett verktyg för politikerna inom EU att ta itu med politiska mål, till exempel öka deltagandet samt slutförandet av utbildningar bland individer, förbättra arbetsprestationer och minska arbetslöshet vilket resulterar i bättre ekonomi. Ökad vägledning kan också resultera i social jämlikhet och inklusion i samhället när individer arbetar och på så sätt bidrar till samhället (ELPGN 2012, 10). Ett begrepp som återkommer i internationella texter kring arbetet med vägledning är career management skills (CMS) som på svenska kan översättas till karriärkompetenser (Thomsen 2014, 5). Begreppet används för att peka på vilka kompetenser och färdigheter vägledning bör ge för att uppnå ovanstående. Sultana (2012, 228) beskriver hur det inte finns en gemensam definition av begreppet CMS i Europa men att förståelsen av
innebörden kan ses som relativt lika bland länderna. Karriärkompetenser erhålls genom karriärlärande, dock är begreppet karriärlärande inte utbrett i Norden (Thomsen 2014, 5). I Läroplanen (2018, 15) står det att skolans mål är att elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor om den egna framtiden, ha en inblick i närsamhällets arbets- förenings och kulturliv samt ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning.
Tidigare nämnda studier beskriver hur unga människors förväntningar på arbetsmarknaden är orealistiska och att kunskapen om arbetsmarknaden är låg. Studie- och yrkesvägledarna har en avgörande roll i att stötta elever inför karriär- och utbildningsval i takt med kravet på elevers förmåga att välja ökar. Inom politiken i Europa finns en medvetenhet om det livslånga lärandet samt att karriärkompetenser kan ses som ett sätt att rusta individer inför val av karriär och utbildning. För att erhålla kunskaper i karriärkomptenser krävs en process som tar individerna dit, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområdet som jag vill belysa med studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande.
1.1 Bakgrund
Statens offentliga utredningar har på regeringens beslut tagit fram Framtidsval vilket är en utredning som syftar på att ge förslag för att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning, så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl underbyggda val (Framtidsval 2019:4). Framtidsval (2019:4, 14) pekar på att det finns brister kring tillgången av och kvaliteten på skolans studie- och yrkesvägledning, vilket i många fall beror på en svag ledning och styrning. Det är hela skolans ansvar att på olika sätt ge kunskaper så att eleverna kan göra väl underbyggda val (Framtidsval 2019:4, 17).
För att bidra till en ökad förståelse för vägledningens utveckling kommer jag att beskriva den traditionella vägledningen. Frank Parson som ofta benämns som vägledningens fader formulerade 1909 en vägledningsteori som utgår ifrån att en individs intressen och färdigheterna kan kopplas till vart man yrkesmässigt passar in (Amundson et al. 2014, 3). För att bli valkompetent behöver individen enligt Parson förstå sig själv, förstå fördelar, nackdelar och möjligheter med olika arbeten. Slutligen behöver individen resonera utifrån kunskapen om sig själv och om yrken (Amundson et al. 2014, 2). Valkompetens innebär att lära om sig själv och de
möjligheter som finns för att sedan kunna bli proaktiv gällande val inför framtiden (Framtidsval 2019:4, 86). Grunden till dagens vägledning bygger alltså på att förstå sig själv, sin omgivning och sedan jämföra dessa insikter med varandra. Detta fokus på valkompetens bland eleverna blir tydligt när Skolverket (2013, 12) formulerar hur elevers studie- och yrkesvägledning ska tillgodoses. Eleverna ska bli medvetna om sig själva, bli medvetna om olika yrken samt relationen mellan dessa och slutligen kunna fatta ett beslut (Skolverket 2013, 12).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Studiens frågeställningar är:
• Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden?
• Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande?
• Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper och deras arbete förstås med hjälp av New DOTS-modell för karriärlärande?
1.3 Disposition
Vidare kommer denna uppsats att bestå av kapitel två till sju. I kapitel två presenteras tidigare forskning inom valt ämnesområde. Kapitel tre redogör för studiens teoretiska utgångspunkter där karriärlärande beskrivs utifrån Bill Laws (1999) New DOTS-modell. Därefter följer kapitel fyra där studiens metod, urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstagande presenteras. Kapitel fem redogör för studiens empiriska resultat och i kapitel sex redogörs analysen av det empiriska resultatet. Diskussion av studiens resultat, teori och metod redovisas i kapitel sju. Avslutningsvis ges förslag på framtida forskning.
2. Tidigare forskning
Detta kapitel kommer att redogöra för relevant tidigare forskning i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. I studien har jag valt att titta på internationell forskning då forskning kring karriärlärande inte är utbrett i Sverige. 2016 fick Lisbeth Lundal professor från Umeå universitet med kollegor medel av Forte för att göra forskningsprojektet ”Lära för karriärvalet”, som ska ge kunskaper om grundskolans informella läroplan för karriärlärande (Umeå universitet, u.å.). Projektet ska bidra till forskning om karriärlärande i en svensk kontext. Detta projekt är inte publicerat än vilket gör att jag inte kan använda mig av det i studien. I min tidigare forskning har jag använt mig av internationell forskning som behandlar karriärlärande eller angränsande område, där gränserna går till career learning skills (CMS). Kopplingen mellan begreppen karriärlärande och CMS beskriv under rubriken Globalt arbete med karriärlärande. Den tidigare forskning som tas upp i kapitlet har som syfte att bidra till förståelse för hur man arbetar med samt ser på karriärlärande i en internationell kontext. Jag har valt att dela upp detta kapitel i tre olika teman Varför behövs karriärlärande, Globalt arbete med karriärlärande och Effekterna av
karriärlärande. Utifrån dessa rubriker kan jag lära mig vad karriärlärande innebär och arbetet
internationellt för att bidra med förståelse till den egna studien. Den tidigare forskningen handlar om konsekvenserna av utvecklingen av arbetsmarknaden, arbetet med karriärlärande sett ur ett globalt perspektiv samt vilka effekter karriärlärande kan ha på individer. Utifrån studiens syfte att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande blir det intressant att se hur man kan relatera det som görs i Sverige till karriärlärande.
2.1 Varför behövs karriärlärande
Flertalet forskare beskriver en förändring av arbetsmarknaden vilket kräver nya kunskaper och sätt att hantera dessa förändringar hos individen. Hooley et al. (2013, 117) beskriver hur karriär
dynamisk vilket kräver att individen har en förmåga att aktivt hantera sin karriär. Bassot (2012, 32) beskriver en liknande förändring av arbetsmarknaden där individer inte längre gör sina karriärval i början av sina arbetsliv och sedan inte ändrade dem. Dagens arbetsmarknad kräver att individer är flexibla och kan göra autonoma val istället för att ha en karriär livet ut (Bassot 2012, 33). Bassot (2012, 35) menar att Career learning and Development (CLD) är ett sätt att hantera en föränderlig värld där det inte längre går att förutspå omgivningen. Lengelle et al. (2016, 100) beskriver en förändring av arbetsmarknaden där individer numera måste välja, framställa och konstruera sin egen karriär där utbildning och vägledning fokuserar på behovet av reflektion för att främja utveckling och självinriktning. Lengelle et al. (2016, 100) beskriver hur detta postmoderna sätt att se på karriär kan leda till att individer riskerar att kollapsa under pressen av att konstant vara kreativ och kritisk. Självreflektion kan leda till grubbel vilket är motsatsen till vad individen behöver. För att motverka grubbel inom självreflektion beskriver Lengelle et al. (2016, 106) att användningen av career narrative method vilket är ett sätt att främja självreflektion med stöttning från vägledare. Biesta (2006, 170) beskriver förändring av samhället där livslångt lärande blivit en skyldighet snarare än ett val hos individen. Livslångt lärande innebär att individen förändrar och byter karriär under sin livstid. Biesta (2006, 176) förklarar hur livslångt lärande har blivit en agenda som satts av regeringen vilket kan ha negativa effekter på individens vilja att engagera sig i sitt livslånga lärande.
2.2 Globalt arbete med karriärlärande
I ett globalt perspektiv pratar man om CMS snarare än karriärlärande men begreppen är relaterade till varandra (Thomsen 2014, 7). ELGPN (2012, 21) beskriver CMS som ett antal kompetenser där individen ska kunna strukturera, samla, analysera och organisera information om sig själv, utbildningar och yrken. CMS innebär även färdigheter att kunna fatta och genomföra karriär- och utbildningsval samt att kunna hantera förändringar i livet. CMS kan i en svensk kontext översättas till karriärkompetenser (Thomsen 2014, 8). Karriärlärande å andra sidan kan beskrivas som ett begrepp som leder fram till karriärkompetens och blir således processen som leder till CMS och karriärkompetenser bland individer. Thomsen (2014, 5) beskriver arbetet med karriärkompetenser och karriärlärande i en europeisk och nordisk kontext.
Europeiska rådet beskriver hur ett system för att främja det livslånga lärandet bland individer i Europa är att utveckla karriärkompetenser (Thomsen 2014, 11). I de nordiska länderna erbjuds ofta vägledning kopplad till utbildningsval snarare än i syfte att utveckla karriärkompetenser (Thomsen 2014, 11). I norden finns det en tradition av erfarenhetsbaserad vägledningsverksamhet i form av exempelvis prao och studiebesök (Thomsen 2014, 12). För att förstå karriärlärande hänvisar litteratur ofta till Bill Laws New DOTS-modell (1999) där en beskrivning av fyra nivåer tas upp för att förklara individers karriärlärande. Dessa nivåer är sensing, sifting, focusing och understanding (Law 1999, 39). Thomsen (2014, 13) beskriver hur erfarenhetsbaserad vägledning ofta riskerar att stanna på nivå ett i stegen för karriärlärande. I Danmark har Boelskifte Skovhus (refererad i Thomsen 2014, 13) sett att vägledare istället för att fokusera på karriärkompetenser fokuserar på att klargöra valmöjligheter för ungdomarna samt att ett val måste göras. Det finns en brist i aktiviteter som bygger på karriärlärande där syftet är att utveckla elevernas karriärkompetenser. Ett större fokus på karriärlärande skulle resultera i att eleverna utvecklar en bra grund för deras aktuella val samt beslutsfattande senare i livet (Thomsen 2014, 13).
Sultana (2012, 225) beskriver i en artikel hur career management skills (CMS) i Europa definieras, hur och var det undervisas, utvärderas samt var de integreras i utbildningsprogram inom både utbildning och arbetsmarknadssektorer. Sultana (2012, 226) har granskat två studier där 15 europeiska länder deltagit för att reflektera över betydelsen av CMS i ett europeiskt perspektiv och hur dessa färdigheter främjas i olika länder. De granskade studierna har genomförts av European Lifelong Guidance Policy Network (ELGPN) och en kvalitativ metod med öppna frågor används (Sultana 2012, 227). Sultana (2012, 228) kommer i sin analys fram till att definitionen av CMS varierade mellan de olika länderna vilket utmanar utvecklandet av en gemensam förståelse av begreppet inom Europa. Länderna använde sig inte av begreppet “career management skills” i nationell kontext och försökte inte heller att formellt definiera det. Trots att definitionen av CMS varierar tycks förståelsen av innebörden vara relativt lika länderna emellan (Sultana 2012, 230). Arbetet med CMS organiserades liknande och mestadels av de program som lärdes ut i skolorna samt det som fanns i ländernas läroplaner relaterat till CMS faller in i Law & Watts (1997) DOTS modell, där lärandet fokuserade på att stötta elevernas decision-learning, opportunity awareness, transition learning och self-awareness (Sultana 2012, 230). Sultana (2012, 231) kommer fram till att anledningen till ländernas intresse för CMS var
liknande där man ville öka individens anställningsbarhet och främja social jämlikhet. Sultana (2012, 233) beskriver hur det är ett politiskt samförstånd i Europa att utvecklingen av CMS kan vara användbar och positiv (Sultana 2012, 234-235). CMS kan potentiellt ge diverse möjligheter för att stötta elever och vuxna att förstå hur arbetslivet fungerar, hur man engagerar sig på det på sätt som leder till självutveckling och uppfyllelse, hur man utforskar strategier samt hur man känner igen begränsningar på grund av kön, etniska och andra former av stereotyper (Sultana 2012, 235). Trots bristen på tillräckligt starka bevis för att stödja de förmodade fördelarna med CMS, visar ELGPN:s kartläggningsundersökningar att CMS-programmen är allt mer närvarande i utbildningssystem i hela Europa (Sultana 2012, 236). Olika länder lär ut CMS på olika sätt exempelvis kan det läras ut som ett enskilt ämne i skolan, som obligatoriska teman genom läroplanen, aktiviteter utöver läroplanen och slutligen kan det vara en mix av några eller alla av de tre tidigare nämnda sätten (Sultana 2012, 236-238). Sultana (2012, 238) beskriver hur en del skolor inom Europa försöker att bredda lärandet av CMS genom att bjuda in externa organisationer för att bidra med mer specialiserade fakta samt användandet av IT-verktyg för att nå ut till eleverna. Sultana (2012, 238) beskriver hur Sverige tillsammans med Portugal, Slovakien och Slovenien är några av de länder där man bjudit in externa aktörer till skolorna. Medan många europeiska länder har integrerat eller är i färd med att integrera CMS inom både utbildning och arbetsmarknadssektorer, finns det inte en formell ram i Europa som organiserar CMS-lärandet på ett strukturerat sätt (Sultana 2012, 240). En anledning till att det inte finns något formellt ramverk kring användandet av CMS mellan länderna är decentraliseringen av skolsystemet framförallt i östra Europa, där skolorna till viss del kan bestämma över vad som ska ingå i läroplanen (Sultana 2012, 241).
Sultana (2012, 232) tar även upp ett tänkbart dilemma med CMS och arbetet för att öka anställningsbarheten bland individer. Ansvaret för CMS läggs på individen vilket kan leda till en risk att de som blir utan arbete oavsiktligen får ta skulden för detta då dem kan upplevas ha sig själva att skylla. Det finns även luckor i arbetet med CMS i Europa, CMS är starkt på konceptuell nivå men det finns inte tillräckligt med empiriskt material för att kunna understödja att det faktiskt har effekt på individens anställningsbarhet. Sultana (2012, 243) kommer fram till att CMS behöver utvecklas för att passa alla individer och erbjuda en mångfald för individer med exempelvis speciella behov, etnicitet och kultur, kön, klass.
Hooley et al. (2013, 117) undersöker The Blueprint framework för karriärlärande i USA, Kanada och Australien. Detta ramverk är ett tillvägagångssätt för karriärutveckling som grundas av ett lärandeparadigm. Karriär handlar inte längre om att göra ett yrkesval utan i dagens flexibla och dynamiska arbetsmarknader behöver individer möjlighet att aktivt hantera sina karriärer. CMS används för att beskriva de färdigheter, attribut, attityder och kunskaper som individen behöver för att kunna göra detta (Hooley et al. 2013, 117). Inom The Blueprint framework finns tre huvudelement Career learning areas som innehåller färdigheter i personlig hantering, lärande och karriär (Hooley et al. 2013, 120). Learning model som beskriver hur lärandet av de tidigare beskrivna färdigheterna ska ske samt levels som innebär var och när dessa färdigheter ska läras (Hooley et al. 2013, 124). Inom The Blueprint framework finns även kontextuella element Resources, Service delivery approach och Community of practice (Hooley et al. 2013, 126-127).
Recources innefattar en rad resurser inom The Blueprint framework som är utformade för att
stötta karriärlärandet. I USA finns det en webbsida med aktiviteter, i Kanada erhålls dokument med en genomförande guide och i Australien erbjuds vägledare eller lärare en verktygslåda online (Hooley et al. 2013, 126). Service delivery approach innebär ett ökat utrymme för arbetet med karriärutveckling med en ökad grupp av utövare och organisationer. Community of practice innebär att The Blueprint framework utvecklat praxis och interaktion mellan utövare för att bidra till en gemensam grund för karriärlärande inom ramverket (Hoolet et al. 2013, 127).
2.3 Effekter av karriärlärande
Jackson & Wilton (2016, 266) har gjort en studie som har som syfte att studera career self management och påverkan av arbetsintegrerat lärande på studenter vid ett brittiskt och ett australiensiskt universitet (Jackson & Wilton 2016, 71). Författarna genomförde en webbstudie och använde sig av DOTS-modellen för att mäta karriärkompetenser bland studenterna (Jackson & Wilton 2016, 273). Resultatet visade att studenterna i studien upplevde sig vara ganska bra på karriärhantering, där självmedvetenhet upplevdes av eleverna som det de var bäst på. Gällande medvetenhet om möjligheter, beslutsfattande lärande och övergångsinlärning upplevde sig eleverna ha begränsad kunskap (Jackson & Wilton 2016, 275). Författarna beskriver hur karriärkompetens hänger ihop med individens anställningsbarhet och uppfattningen av
möjligheter på arbetsmarknaden. I artikeln föreslår författarna att man ska arbeta med förbättringen av karriärkompetens genom att utveckla work integrated learning vilket innebär icke-tekniska attribut såsom egen effektivitet eller teamarbete (Jackson & Wilton 2016, 271).
Pitan & Atikus (2017, 2) artikel har som syfte att undersöka det strukturella inflytandet som karriärvägledningsaktiviteter har på universitetsstudenters anställningsbarhet. Studien är gjord på 600 sista års elever från fyra universitet i Nigeria. Författarna har samlat in studiens kvantitativa data genom frågor och använt sig av forskningsinstrumentet structural equation modelling (SEM) (Pitan & Atikus 2017, 1). Författarna har använd sig av DOTS-modellen i analysen av det empiriska materialet (Pitan & Atikus 2017, 2). Resultatet i studien bekräftade att karriärvägledning har positiva effekter på elevernas anställningsbarhet, där självmedvetenhet, medvetenhet om möjligheter samt beslutsfattande färdigheter spelade störst roll. Aktiviteter som syftar till att utveckla elevernas självmedvetenhet och möjligheter till medvetenhet hade ett ökat inflytande på elevernas anställningsbarhet, följt av beslutsfattande färdigheter och sedan kunskaper i övergång mellan skola och arbetsmarknad (Pitan & Atikus 2017, 11).
2.4 Sammanfattning
Ovanstående kapitel riktar in sig på att belysa tidigare forskning som rör elevers karriärlärande samt arbetet med karriärlärande i Europa, USA, Kanada och Australien. Flertalet författare beskriver hur arbetsmarknaden och individers val av karriär förändrats. Arbetsmarknaden i dagens samhälle kräver att individer är flexibla, kan gör autonoma val och kunna konstruera och hantera sin egen karriär. Kapitlet har även riktat in sig på att förklara skillnader och likheter mellan CMS, karriärkompetenser och karriärlärande. Thomsen (2014, 13) beskriver hur det finns en brist på arbetet med karriärlärande i norden där vägledningen snarare handlar om att beskriva möjligheter och att ett val måste göras. Sultana (2012, 228) beskriver arbetet med CMS i Europa som spretig definitionsmässigt men att det finns en relativt enig förståelse av begreppet. Arbetet med CMS i läroplanen faller in i Law & Watts DOTS-modell. CMS lärs ut på olika sätt i Europa, antingen som enskilt ämne i skolan, som obligatoriska teman genom läroplanen, aktiviteter utöver läroplanen och slutligen kan det vara en mix av några eller alla av de tre tidigare nämnda sätten (Sultana 2012, 236-238). I USA, Kanada och Australien finns ett mer gemensamt samt
tydligt ramverk för arbetet med karriärlärande, The Blueprint framework. Inom ramverket finns tre huvudelement vilka är career learning areas, learning model och levels (Hooley et al. 2013, 120-123). Det finns även kontextuella element vilka är recourses, service delivery approach och community of practice (Hooley et al. 2013, 126-127). Jackson & Wilton (2016, 271) beskriver i sin artikel hur karriärkompetens hänger ihop med individens anställbarhet och uppfattningen av möjligheter på arbetsmarknaden. Liknande resultat beskriver Pitan & Atikus (2017, 11) som bekräftar att karriärvägledning har positiva effekter på elevernas anställningsbarhet, där självmedvetenhet, medvetenhet om möjligheter samt beslutsfattande färdigheter spelar störst roll.
En återkommande beskrivning av vägledningen i den tidigare forskningen är det stora fokuset på CMS snarare än karriärlärande. Istället för fokus på processen som leder till CMS har tidigare forskning beskrivit en inriktning på kompetenserna hos individer för att kunna hantera sin karriär. Denna insikt om ett större fokus på CMS än på karriärlärande processen tar jag med mig i mitt arbete. För att belysa karriärlärande i studien väljer jag att använda mig av New DOTS-modell av Bill Law (1999). Tidigare forskning beskriver att arbetet med karriärkompetenser i Europa och globalt kan beskrivas med DOTS-modellen. Därför vill jag utifrån New DOTS beskrivningar av karriärlärande se ifall man kan förklara och analysera vägledarnas beskrivningar av vad de ser som viktigt i högstadieelevers karriärlärande, samt vilka aspekter vägledarna tar upp när de pratar om att stötta eleverna i denna.
3. Teori
I följande kapitel kommer jag att redogöra för studiens teoretiska utgångspunkter. För att förstå studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar av vad eleverna behöver för kunskaper inför inträdet på arbetsmarknaden samt hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med och hur vi kan förstå deras arbete med elevernas karriärlärande, har jag valt att använda mig av förklaringsmodellen
New DOTS av Bill Law (1999). Tidigare forskning beskriver ett fokus på kompetenser snarare än
processen som leder till dessa kompetenser (se exempelvis Thomsen 2014, Sultana 2012). I min studie kommer jag att använda mig av New DOTS som perspektiv för att i en svensk kontext förklara arbetet med karriärlärande.
3.1 New DOTS
Jag har valt att använda mig av Bill Laws (1999) modell New DOTS för att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. New DOTS är en utvecklad modell av DOTS- analys som innebär en analys av praktiserandet av begreppen: decision learning (D), opportunity awareness (O), transition learning (T) och self awareness (S) (Law 1999, 35). New DOTS har utvecklats för att beskriva processen och bearbetandet av kunskap inom DOTS (Law 1999, 39). New DOTS tar upp fyra steg av karriärlärande sensing,
sifting, focusing och understanding. Tillsammans utgör dessa fyra steg en process av aktiviteter
som individer går igenom i sitt karriärlärande (Law 1999, 39). Dessa aktiviteter kan bero på grundläggande kapaciteter i den mening att dess förmågor är medfödda eller är enkla att förvärva. Medans andra aktiviteter beror på utvecklade kapaciteter där individen behöver kunna hantera mer komplexa, dynamiska, abstrakta eller känslomässiga upplevelser (Law 1996, 32). De grundläggande aktiviteterna kräver att en person kan känna av karriärrelaterad information samt intryck (sens) och att sålla det materialet till igenkännliga mönster som kan utgöra grunden för handling (sift). De mer utvecklade aktiviteterna kräver att en person kan fokusera materialet (focusing) och förstå det genom att exempelvis kunna identifiera orsaker och sannolika effekter i
specifika scenarier (understanding) (Law 1996, 32). En individ kommer i sitt karriärlärande att någon gång behöva använda sig av både grundläggande och mer utvecklade kapaciteter. Law (1996, 32) menar att en individ inte kan använda sig av focusing och understanding såvida hen inte framgångsrikt använt sig av sensing och sifting. De fyra kapaciteterna kan ses som steg vilka är hierarkiskt ordnade och bygger på varandra (Thomsen 2014, 11). Karriärlärande ska ses som något som man kan lära sig, där utvecklande av sensing genom sifting och focusing till understanding kommer att rusta och stödja individen i karriärutvecklingsåtgärder (Law 1996, 32). Karriärlärande kräver bakgrundskunskap om förändrade mål och dess effekter, snabbhet och noggrannhet när det gäller att samla in samt organisera specifik information, flexibilitet och motståndskraft i beslut samt förmåga att hantera komplexitet, tvetydighet och sannolika konflikter. Snedvriden information eller information som har påverkats av stereotyper snarare än representativ information hos individen kommer att hindra och påverka utvecklingen av karriärlärande negativt (Law 1996, 32).
Jag kommer nu att mer ingående beskriva de begrepp som Law (1996) beskriver som grundläggande i individens karriärval samt karriärlärande, sensing, sifting, focusing,
understanding. Genom antagandet att individer arbetar med information från arbete, roller och
sig själva ska sensing ses som det steg i en individs karriärval där hen samlar och ordnar information (Law 1996, 33). Ett exempel på en aktivitet där elever samlar information om arbete, roller och sig själva i skolan är prao. Ett sätt att se på information är att människor behöver korrekt information för att kunna identifiera möjligheter och var de kan hittas. Ett annat sätt att se på information är att den karaktäriseras av intryck, feedback och modulering. Information har betydelse för hur unga människor bildar sig en uppfattning kring hur saker och ting är karriärmässigt. Samlandet av information om arbetslivet börjar redan i ett tidigt stadie i en individs liv genom intryck av familjemedlemmars arbeten, grannskap och samhället. Law (1996, 33) skriver också att samlandet av information kan ske genom svagare intryck av arbeten till exempel genom media. Detta tidiga informationssamlande fungerar sedan som ramar eller kartor där individer inpassar och ordna karriärlärandet senare i livet (Law 1996, 33). Att ordna information menar Law (1996, 34) innebär berättandet av historier. Berättelser ger upphov till frågor vilket kan leda till nytt lärande, skildrar roller i samverkande relationer, förflyttar sig från en del av berättelsen till en annan, bidrar till ordning och bjuder in till att undersöka orsaker och effekter (Law 1996, 34).
Law (1996, 35) beskriver hur sifting kan ses som det steg i karriärlärandet där individen sållar det material som inhämtats i tidigare steg, detta görs genom att jämföra den erhållna informationen och användning av koncept. Genom att jämföra den information man fått kring yrken med andra genom berättelser konstruerar individen en förståelse för dessa yrken utifrån sig själva (Law 1996, 35). Det finns en risk att konstruktionen av information leder till upprätthållande av stereotyper vilket missgynnar individen. Därför menar Law (1996, 35) att denna konstruktion ska ses ur ett progressivt perspektiv som ska bygga på medvetenhet och sammansättning av information som leder till förståelse. Medans konstruktion är något som generellt sett utvecklas från erfarenheter menar Law (1996, 36) att koncept är något som man kan lära från andra, där redan färdig information om yrken kan läras ut. Det är viktigt att ta i beaktande att dessa koncept ska ses som anpassningsbar information, eftersom att information liksom vi förändras (Law 1996, 36).
För att gå vidare från sensing och sifting behöver en individ få förståelse för att information ses utifrån individens egna utgångspunkter, vilket kan göra att information uppfattas olika (Law 1996, 36). Focusing innebär det steg där individen hanterar olika utgångspunkter och tar egen ställning kring dessa (Law 1996, 37). Att hantera olika utgångspunkter innebär att individen förstår både vad hen vill och inte vill hålla med andra om, eftersom karriärlärande sker i en social kontext (Law 1996, 37). Att ta egen ställning kring utgångspunkter innebär att vara en lärande individ som vet varför man hellre gör en sak före en annan (Law 1996, 38). Law (1996, 40) menar att man måste anta att individer är villiga att gå utanför sin comfortzone. Understanding är det steg där individen reflekterar, lokaliserar, jämför och ser koncept utifrån information både från andra och från sig själv. Detta bidrar till en förståelse som sedan leder till utvecklandet av förklaringar och att förutse konsekvenser av det egna handlandet (Law 1996, 40).
Boelskifte Skovhus (2018, 79) sammanfattar Laws (1999) modell New DOTS genom att översätta de karriärlärande stegen till danska. Jag kommer nedan att i en tabell redogöra för hennes tolkning och sammanfattning av New DOTS översatt till svenska. I sista kolumnen till höger i tabellen kommer jag att lista de ord och uttryck som kommer att ligga till grund för analysen. Denna tabell kommer sedan användas som mall för att analysera informanternas svar i studien i förhållande till New DOTS steg av karriärlärande.
Tabell 1. New DOTS tolkad av Boelskifte Skovhus (2018, 79). Kolumnen till höger är en operationalisering för denna uppsats och visar vad som kommer att analyseras i intervjuerna.
Att upptäcka
(Sensing) Känna, se, höra, uppleva, märka - samla bilder och information. Få tillräckligt med intryck och information att komma vidare (Boelskifte Skovhus 2018, 79).
Ord/Uttryck för analys: information, aktiviteter, kunskap, arbetsmarknad, yrke, gymnasieprogram, upptäcka, prao, självkännedom
Att ordna
(Sifting) Jämföra, se sammanhang och hitta mönster. Ordna informationen på ett meningsfullt sätt, vara medveten om likheter och skillnader (Boelskifte Skovhus 2018, 79).
Ord/Uttryck för analys: uppföljning, samarbete, diskussion, ordna, jämföra, utmana
Att fokusera
(Focusing) Få insikt i andras synpunkter och förstå att de är olika än ens egna. Att ta in andras perspektiv i utvecklingen av ens egna synpunkter och förstå varför man ser olika på saker och ting. Att veta vad som är viktigt för mig (Boelskifte Skovhus 2018, 79).
Ord/Uttryck för analys: kontext, kamrater, egna ställningstagande, gruppvägledning
Att förstå
(Understanding) Att veta hur något fungerar samt vilka handlingar som verkar leda till vad. Förklara, förutse (Boelskifte Skovhus 2018, 79).
Ord/Uttryck för analys: förståelse, konsekvenser, förklara, förutse
3.2 Sammanfattning
De teoretiska begrepp som kommer att användas i analysen av det empiriska materialet är de fyra stegen sensing, sifting, focusing och understanding för karriärlärande ur Bill Laws modell New DOTS (Law 1999, 39). Syftet är inte att utvärdera eller att värdera informanternas arbete. Jag är nyfiken på ifall det finns spår av New DOTS och beskrivningar av karriärlärande i en svensk kontext utifrån studiens syfte att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. I informanternas svar kommer jag att leta efter beskrivningar av karriärlärande samt ha som ambition att urskilja de olika stegen sensing, sifting, focusing och
understanding, med hjälp av ovanstående tabell. New DOTS blir en användbar modell och utgångspunkt i studien för att analysera svaren på frågeställningarna: Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden? Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande? Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper och deras arbete förstås med hjälp av New DOTS-modell för karriärlärande?
4. Metod
Detta kapitel kommer att behandla den metod som används i den här studien samt hur undersökningen genomförts. Först lyfter texten vald metod samt för och nackdelar med denna. Vidare redovisas urval av undersökningsenheter, insamling av empirin samt val av analysmetod. Avslutningsvis presenterar det här kapitlet de etiska ställningstaganden som tillämpats i studien.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Utifrån detta syfte har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i insamlandet av empirin. Larsen (2018, 36) menar att fördelarna med en kvalitativ metod är mötet ansikte mot ansikte där man har möjlighet att följa upp intervjufrågorna med uppföljningsfrågor. Som forskare kan man be om utvecklade svar, reda ut missförstånd och tränga djupare i ämnet vilket i sin tur leder till en ökad förståelse av det som studeras. En kvalitativ metod medför även nackdelar. Larsen (2018, 37) menar att nackdelar med en kvalitativ undersökning är att den inte är statistiskt generaliserbar samt att datan är mer tidskrävande att bearbeta. Risken för att informanten inte talar sanning ökar när man inte är anonym för forskaren. Den främsta nackdelen med kvalitativ metod är kontrolleffekten vilket innebär att forskaren eller metoden påverkar intervjuresultatet (Larsen 2018, 37). Kvale & Brinkman (2014, 212) beskriver kritik som riktas mot den kvalitativa forskningsintervjun där kritik bland annat riktas mot forskarens subjektiva tolkningar av intervjun. Kvalitativ metod kan leda till att olika uttolkare finner olika innebörd i empirin. Flera tolkningar av en text behöver inte enbart vara en svaghet utan kan vara en styrka i intervjuforskning (Kvale & Brinkman 2014, 212). Ytterligare kritik riktad mot intervjuforskning är att den är ett personligt hantverk som beror på forskarens skicklighet. Forskningens validitet beror på forskarens förmåga att kontrollera, ifrågasätta och
teoretisk tolka resultatet (Kvale & Brinkman 2014, 212). En omdiskuterad fråga i intervjuforskning är huruvida intervjuresultatet beror på ledande frågor och därför är otillförlitliga. Kvale & Brinkman (2014, 212, 214) beskriver att den ledande effekten av ledande frågor är väl dokumenterad men att användandet av ledande frågor kan men behöver inte minska intervjuernas reliabilitet. Ledande frågor i syfte att pröva informanternas svar och verifiera intervjuarens tolkning bidrar i många fall till en ökad reliabilitet (Kvale & Brinkman 2014, 214).
4.2 Urval av undersökningsenheter
Vid valet av informanter har jag använt mig utav ett godtyckligt urval då jag i min studie är intresserad av studie- och yrkesvägledarna beskrivningar och upplevelser. Godtyckligt urval innebär att forskaren själv väljer ut informanter utifrån olika kriterier (Larsen 2018, 125). De informanter som jag tagit kontakt med har alla varit utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola. Det valda urvalet av undersökningsenheter i denna studie kan inte generaliseras statistiskt och är inte representativt för hela populationen. Urvalet har gjorts för att bidra till en förståelse för de valda enheternas upplevelser och beskrivningar i relation till studien syfte och frågeställningar. Informanterna i studien beskrivs i det skrivna materialet med fiktiva namn. De namn jag valt att använda i studien är Lil, Onno, Nazan, Ada, Immi och Ebbe. Alla informanter arbetar på kommunala skolor. Lil, Onno, Nazan och Ebbe arbetar 100% uppdelat på två arbetsplatser var. Ada och Immi arbetar 100 % på en arbetsplats var.
4.3 Datainsamling
I studien har sex intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare i Skåne. I insamlandet av data har jag använd mig av semistrukturerad intervju med flexibel intervjuguide (se bilaga). Semistrukturerad intervju med flexibel intervjuguide innefattar färdigformulerade frågor där man som intervjuare har möjlighet att ställa uppföljningsfrågor, för att få mer utvecklade och konkretiserade svar (Larsen 2018, 139). Denna flexibilitet ser jag som relevant i min studie då jag är intresserad av att få svar på informanternas upplevelse av ämnet.
Efter att två intervjuer genomförts upplevde jag att mina frågor behövde omformuleras för att bidra till insamlandet av det empiriska materialet. Min upplevelse var att frågorna innehöll ord som förvirrade informanterna. Ordet karriärlärande upplevdes som främmande och något som man inte sysslade med i den “vanliga vägledningen”, trots att man i intervjun kunder urskilja aktiviteter som bidrog till elevernas karriärlärande. Jag valde att efter två intervjuer omformulera frågorna vilket inneburit att två intervjuer är genomförda med en intervjuguide och fyra intervjuer är genomförda med en reviderad intervjuguide. Exempelvis ändrade jag frågan “Hur hade du önskat att du kunde arbeta för att stötta elevers karriärlärande?” till “Hur vill du arbeta med elevernas självkännedom, yrkeskunskap och om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden?” När jag ändra intervjufrågorna operationaliserade jag begreppet karriärlärande till självkännedom, yrkeskunskap och möjligheter på arbetsmarknaden. Denna operationalisering av begreppet karriärlärande kan ha bidragit till att jag i mina intervjuer ställt ledande frågor och styrt frågorna i konkretiserandet av begreppet.
4.4 Analysform
De intervjuer som gjorts med informanterna i studien har ljudinspelats och sedan transkriberats. I studie har jag valt att endast transkribera den data som är relevant för studiens syfte och frågeställningar och använt mig av datareduktion. Datareduktion innebär att man tar bort all ointressant data som inte bidrar till att belysa frågeställningarna (Larsen 2009, 98). Transkriberingar har sedan analyserats genom innehållsanalys. Innehållsanalys av det empiriska materialet innebär b.la. att texterna kodas, koderna tematiseras och kategoriseras (Larsen 2018, 160). I teorikapitlet har jag sammanställt en tabell som kommer att ligga till grund för analysen av informanternas svar (se sida 20).
4.5 Etiska ställningstagande
I studien har jag utgått från Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer som är
Informanterna i studien blev alla informerade om studiens syfte via mail samt vid genomförandet av intervjuerna beskrev jag studiens syfte ytterligare en gång i enighet med informationskravet. Vetenskapsrådet (2002, 7) beskriver att informationskravet innefattar att det tydligt framgår att studien är frivillig och att uppgifterna som insamlas endast kommer att användas i forskningssyfte. Alla informanter var införstådda med att studien var frivillig då de tillfrågades via mail att delta. Att uppgifterna som samlades in under intervjuerna enbart skulle användas i forskningssyfte tydliggjordes muntligt innan intervjun påbörjades. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningar alltid har rätt att bestämma över sin egen medverkan (Vetenskapsrådet 2002, 9). Vid tillfrågande av informanternas deltagande framkom det i mailet att studien var frivillig då det var upp till informanterna att tacka ja eller nej till deltagandet i studien. I mailet där informanterna tillfrågades att delta framkom det att hen skulle förbli anonym där varken informantens namn eller arbetsplats skulle nämns i enighet med konfidentialitetskravet. Det innebär att undersökningens deltagare skall ges största konfidentialitet och förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet 2002, 12). I min studie har detta även inneburit att informanterna nämns vid fiktiva namn i det skrivna materialet. Nyttjandekravet innebär att uppgifter om deltagarna i studien endast får användas i forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002, 14). I min studie har jag som forskare varit noga med att muntligt inför varje intervju påpeka att de uppgifter som samlas in endast kommer att användas i studien och därefter kommer intervjuer eller andra uppgifter om informanterna att raderas.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras det empiriska materialet som framkommit i studiens undersökning genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Jag har valt att redogöra för resultatet utifrån två teman, eftertraktad kunskap och arbetet med karriärlärande, för att knyta an till studiens syfte. Inledningsvis i kapitlet ges en beskrivning av vad studie- och yrkesvägledarna tyckte att eleverna behöver för kunskap för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden. Sedan ges en beskrivning av studie- och yrkesvägledarnas arbete med elevernas karriärlärande och avslutningsvis presenteras informanternas önskade arbetssätt.
5.1 Eftertraktad kunskap
Gemensamt i intervjuerna är beskrivningarna av att det är viktigt att eleverna har kunskap om sig själva och kunskap om arbetsmarknaden för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden. Den uttryckta självkännedomen beskrivs av informanterna på liknande sätt där egenskaper som självinsikt, kunskaper om sina starka och svaga sidor, att eleverna känner sig själva, veta vad man vill och inte vill och känna till sina intressen beskrivs som viktiga komponent. Kunskapen om arbetsmarknaden beskrivs även denna genom liknande beskrivningar kring vad eleven behöver veta om arbetsmarknaden. Informanterna beskrev vikten av att känna till en hel del om yrken samt veta hur man hittar information om yrken, vara nyfiken och söka aktivt efter egen information via hemsidor, öppna hus och fråga yrkesverksamma. Kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut, vad olika branscher innebär samt arbetsmarknadens krav är kunskaper som studie- och yrkesvägledarna i studien beskrev som viktigt. Informanterna betonade även att det är av vikt att eleverna förstår att arbetsmarknaden är föränderlig. Förståelse för att man kan byta yrke under livets gång, att det kommer nya yrken samt att arbetsmarknaden
förändras beskrevs av informanterna som viktigt. I förhållande till denna föränderlighet beskrev några av informanterna att de försöker förmedla till eleverna att valen man gör inte är bestående. Beskrivningar av valen som ej livsavgörande, inget är hugget i sten samt det händer saker och det kommer gå bra är något som kom upp under intervjuerna. Immi beskriver det såhär: “Det också att man får lov att byta allting är inte hugget i sten, idag är vår värld så.” Ett annat återkommande svar bland informanterna kring vad eleverna behöver för att vara förberedda för inträdet på arbetsmarknaden var vikten av bra betyg. Några av studie- och yrkesvägledarna tog upp betygen som en viktig faktor inför inträdet på arbetsmarknaden. Lil beskriver detta genom att belysa att bra betyg både bidrar till kunskap och möjlighet att komma in på önskad utbildning senare i livet.
“Att man har bra förkunskaper dvs. bra betyg och att man går ut med bra betyg på gymnasiet också för att sen kunna komma in på den utbildningen man vill läsa sen.” (Lil)
I relation till bra betyg var ett återkommande svar att eleverna behöver förstå att programmet man väljer till gymnasiet inte spelar så stor roll utan att genomföra ett gymnasieprogram med bra betyg är viktigare. Informanterna beskrev denna kunskap genom goda exempel, där eleverna väljer ett gymnasieprogram de tycker är roligt för att kunna få bra betyg om de inte vet vad de vill i framtiden. Ett annat exempel var att en elev väljer ett yrkesprogram och förstår att man kan klättra inom branschen eller komplettera senare i livet. En av informanterna, Nazan, beskriver det såhär:
“Förstå vikten av betygen istället för vilket program man går. Det har det ingen betydelse om det är ett högskoleförberedande eller ett yrkesprogram tänker jag. Utan det är ju för att jag tycker att det är roligt, jag tycker om att läsa det, jag skaffar mig kunskap och blir kompetent i många olika områden.” (Nazan)
Gemensamt för informanterna var även beskrivningen av betydelsen av diskussion mellan eleverna och andra människor. I studien beskriver studie- och yrkesvägledarna hur eleverna, för att kunna få kunskap inför inträdet på arbetsmarknaden, måste ha intresse för och kunna diskutera ämnet med andra. Att samtala med vägledare, lärare eller familjemedlemmar om både självkännedom och arbetsmarknadskunskap var något som informanterna betonade som viktigt.
På frågan ifall eleverna har tillräckligt med kunskap med sig från grundskolan kring vad det innebär att komma ut på arbetsmarknaden varierade svaren en del och den tidigare enigheten
kring vad eleverna behöver för kunskap förändrades i frågan när det gäller vad dem faktisk tar med sig. Vissa av informanterna upplevde att en del elever tar med sig tillräckligt med kunskap från grundskolan i förhållande till vad det innebär att komma ut på arbetsmarknaden. Andra beskrev att det inte var så många som tog med sig så mycket kunskap. Ada beskriver kunskapen bland eleverna som individuell:
“Nä, asså vissa har ju det, vissa har det inte, det är helt individuellt. Min uppfattning är att många kommer få en reality chock när de kommer ut i gymnasiet och sen till arbetslivet också.” (Ada)
Något som tas upp av informanterna är beskrivningar av att eleverna har svårt att fatta beslut. Ebbe beskriver elevernas beslutsfattande såhär:
“Jag tycker att vi är duktiga på att visa att det finns en massa valmöjligheter men inte lika duktiga på att träna dem i att fatta beslut i det här utbudet som finns. Och det är många vuxna som har jättesvårt att fatta beslut också.” (Ebbe)
Ada beskriver liknande hur eleverna är veliga när det kommer in för samtal. Likaså beskriver Nazan hur hen tycker att elever idag har väldigt svårt för att göra val och uttrycker att eleverna är ambivalenta, något som beskrivs som problematiskt.
5.2 Arbetet med karriärlärande
Gemensamt för informanternas svar var att de arbetar med elevernas karriärlärande genom att öka elevernas kunskap om arbetsmarknaden och självkännedom. Informanterna beskrev att fokus på studie- och yrkesvägledningen läggs i årskurs 8-9 och det är där lärandet sker. En faktor till att fokuset läggs i 8-9:an är en beskriven tidsbrist som uttrycks av informanterna. Det fanns en önskan av att börja arbeta med karriärlärande i tidigare årskurser bland informanterna.
För att bidra till att öka elevernas kunskap om arbetsmarknaden bjöd informanterna in externa aktörer till skolan eller arrangera studiebesök. Återkommande händelser i arbetet med att öka kunskap om arbetsmarknaden som informanterna beskrev var industrinatten1,
1
To-Do mässan2, vårdmässan3, besök från framtidståget4, drömmarnashus5, temadagar, studiebesök på arbetsplatser, uppmana att eleverna går på öppet hus samt bjuder in mentor Sverige6. Gemensamt för informanterna var också att diskutera arbetsmarknaden utifrån de olika gymnasieprogrammen. Beskrivningar av diskussioner kring vad de olika gymnasieprogrammen ledde till för olika yrken skildrades under intervjuerna. Sedan beskrev några informanter egna sätt att arbeta med elevernas arbetsmarknadskunskap. Nazan bjöd in gymnasieprogram till skolan för att erbjuda workshops för 8:orna där eleverna fick pröva på vad man gjorde på de olika programmen och vilka arbetsuppgifter som kunde finnas bland yrkena som representerades av respektive gymnasieprogram. Ada uppmanar alla elever att använda sig av sociala medier för att få information om gymnasieprogram och arbetsmarknad. Ebbe bjuder in yrkesgrupper med representanter från yrken som bryter könsnormer för 8:orna. Immi beskrev arbetet såhär:
“Eleverna får ju gå ut på öppna hus och studiebesök. Men jag pratar ju jättemycket om de olika programmen och vi har ju en hel del sådan information vi som är SYV:are på högstadiet, där man berättar allt om programmen.” (Immi)
Prao för 8:orna var också återkommande i arbetet med arbetsmarknadskunskap då det numera är ett obligatoriskt moment i grundskolan. I arbetet med prao beskriver informanterna ett samarbete med lärarna. De ämnen som kommer upp i samarbetet är SO-lärare, svensklärare och engelsklärare. Exempel på aktiviteter inför prao som sker på elevernas lektioner är CV-skrivande och diskussioner kring vad det innebär att gå ut på prao. Uppföljningen av prao skiljer sig från de olika skolorna. Lil beskriver hur eleverna ska förbereda frågor innan de går ut på prao samt skriva dagbok under tiden, vilket sedan följs upp av lärarna. Onno beskriver också hur lärarna arbetar med uppföljningen av prao. Nazan berättar att den uppföljning som finns på skolan är omdömesblanketten som eleverna tar med sig, men att lärarna borde följa upp mer. Ada beskriver liknande att det är omdömesblanketten som ses som uppföljning. Immi beskriver att
2To-Do mässan samlar arbetsgivare, branschfolk, skolor, ungdomscoacher, vägledare och arbetsförmedlare för att
tillsammans med elever prata studier, jobb och karriär.
3
Vårdmässan riktar sig till elever på högstadiet eller gymnasiet. Målet är att eleverna ska få en bild av vad det innebär att jobba i vården och vilka olika yrken som finns.
4Framtidståget är en organisation som bjuder in två inspiratörer från olika yrken där syftet är att ge elever i årskurs
9, runt om i landet, information men framförallt inspiration inför gymnasie- och yrkesvalet.
5
Drömmarnashus erbjuder PÅ VÄG vilket är ett projekt för 8:or att lära sig om pengar, entreprenörskap och teknik.
6
det är mentorerna som sköter uppföljningen, men hen besöker elevernas praoplats vilket är något som de sedan diskuterar i det enskilda vägledningssamtalet. Ebbe beskriver också att det är lärarnas ansvar att följa upp praon där eleverna får med sig uppgifter ut. De ska intervjua en anställd på arbetsplatsen, ta reda på olika arbetsuppgifter samt vilka utbildningar de anställda har.
“De flesta tycker att det är jätteroligt med prao. Sen är det vissa som känner att jag vill bara göra det jag vill. Men egentligen är det inte det som är praon utan det är att komma ut och se något annat; att se arbetslivet.” (Nazan)
Gemensamt för informanterna var att arbetet med att stötta elevernas självkännedom och kunskap om sig själva i majoriteten av beskrivningarna skedde i det enskilda samtalet. Ett flertal av informanterna beskriver att de inte jobbar aktivt för att öka elevernas självkännedom utan menar att det är något som kommer naturligt i vägledningssamtalet genom diskussion med eleven. Lil beskriver arbetet med självkännedom som svårare än arbetet med arbetsmarknadskunskap och uttrycker att man behöver mer tid. Nazan uttrycker liknande tidsbrist, att hen försöker prata självkännedom med dem som behöver det men att det inte är något man hinner med alla. Immi beskriver likt Nazan att hen försöker lyfta arbetet med självkännedom bland de svaga eleverna. Ada och Onno beskriver att självkännedom kommer upp under tiden man pratar med eleverna i vägledningssamtalet. Ebbe är ett undantag i arbetet med självkännedom, hen börjar arbeta klassvis i 8:an med elevernas självkännedom där dem får arbeta i smågrupper och diskutera ämnen kring självkännedom. I vägledningssamtalet uttrycker Ebbe att hen använder sig av intressekort och egenskapskort för att aktivt diskutera självkännedom.
Som tidigare nämnts beskrev informanterna en tidsbrist i sitt arbete vilket resulterade i att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna inte hade möjlighet att arbeta i den mån de önskade med elevernas vägledning. Gemensamt för informanterna var att de beskrev tiden som den enda faktorn till att de inte kunde arbeta med vägledning i den mån de ville eller gå ner med arbetet i de lägre årskurserna än 8:an och 9:an. På frågan vad informanterna hade velat göra i arbetet med elevernas karriärlärande fanns det både liknande tankar och idéer som skilde ifrån varandra. Gemensamt för informanterna var en önskan att börja arbetet i lägre åldrar, få möjligheten att hinna med fler studiebesök samt att erbjuda gruppvägledning. Två av informanterna tar även upp en önskan att ha större samarbete med lärarna. Ebbe beskriver det såhär:
“Jag hade velat ha ännu mer tid och mer samarbete med lärarna. Där man tillsammans kunde jobba i olika ämne och ha tema om yrkesliv, om självkännedom och så också. Så det på något sätt blev naturligt att man pratar om det hela tiden.” (Ebbe)
5.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis beskriver informanterna att de viktigaste kunskaperna eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden är arbetsmarknadskunskap och självkännedom. Beskrivningarna av kunskaper och färdigheter står närmare karriärkompetenser än karriärlärande, då informanterna fokuserar på att belysa specifika kompetenser snarare än processen som leder till dessa färdigheter. Arbetet med kunskap om arbetsmarknaden skiljer sig till viss del bland studie- och yrkesvägledarna i studien men där finns framförallt likheter. Arbetet består främst av att bjuda in externa aktörer, arrangera studiebesök, uppmana elever att gå på öppet hus, enskilda vägledningssamtal samt att eleverna diskuterar ämnet. Gemensamt för informanterna var att arbetsmarknadskunskap upplevs som något man gör mer än arbetet med självkännedom. Informanterna beskriver att eleverna var ambivalenta och hade svårt att göra val, men arbetet för att stötta eleverna i detta var mindre uttalat. Arbetet med elevernas karriärlärande skedde främst i 8:an och 9:an vilket beskrevs av informanterna som ett resultat av en gemensamt beskriven tidsbrist.
6. Analys
I följande kapitel kommer det empiriska materialet att analyseras utifrån Bill Laws (1999) modell New DOTS. Laws (1999) beskrivning av karriärlärande utifrån begreppen sensing, sifting, focusing och understanding kommer att vara till grund för analysen. Jag har valt att dela in analysen i två olika teman utifrån studiens frågeställningar. Detta kapitel har som avsikt att analysera studiens syfte och frågeställningar i förhållande till New DOTS-modell för karriärlärande. I analysen har jag utgått ifrån den sammanställda tabell som redogjorts för i teorikapitlet (se sida 20).
6.1 Eftertraktad kunskap och arbetet med karriärlärande
I informanternas berättelser kan man urskilja fyra komponenter som beskrivs som det eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden, vilka är självkännedom, arbetsmarknadskunskap, förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden samt bra betyg. En möjlig tolkning är att dessa beskrivningar av färdigheter och önskvärd kunskap faller in under sensing, där informanterna skildrar vikten av att eleverna har kunskap om självkännedom, arbetsmarknadskunskap, förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden samt bra betyg. För att stötta eleverna och bidra till denna information och intryck beskriver informanterna olika aktiviteter som främst bidrar till självkännedom och arbetsmarknadskunskap. Man kan se spår i berättelserna av att eleverna ska ha förståelse för en föränderlighet på arbetsmarknaden men det finns inte tydliga beskrivningar på hur det förmedlas. Informanterna beskriver att eleverna behöver information och intryck om arbetsmarknaden och självkännedom för att vara förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden, vilket kan kopplas till den första nivån, sensing, av karriärlärande.
I arbetet med högstadieelevernas självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjligheter och beslutsfattande kan man urskilja olika aktiviteter. Informanterna arbetade med att utveckla elevernas kunskap om sig själva och arbetsmarknaden genom att bjuda in externa aktörer, arrangera studiebesök, ge information om gymnasieprogrammen kopplat till yrken och enskilda vägledningssamtal. Dessa aktiviteter kan ses som utvecklande av sensing, där informanterna bidrar med information och intryck för eleverna där de erhåller erfarenheter av gymnasieprogrammen samt kunskap om yrken och arbetsmarknad. I det enskilda samtalet får eleverna möjlighet att diskutera den erhållna informationen med studie- och yrkesvägledaren utifrån sig själva vilket kan ses som ett sätt att bidra till elevernas självkännedom. Information om sig själv samt självkännedom kan ses som inhämtande av information på sensing nivå. Studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar av elevernas kunskaper om möjligheter och beslutsfattande innefattar främst beskrivningar av att eleverna inte tar med sig tillräckligt med information om möjligheter samt har svårigheter att välja. Informanterna pratar inte om kunskaper om möjligheter och hur man tar beslut utan snarare finns ett fokus på att informera om att ett val ska göras. Beskrivningarna och informanternas fokus på valet istället för beskrivningarna av processen som leder till valet kan ses som en kontrast till karriärlärande.
Informanterna beskriver prao som en viktig aspekt i att få eleverna att erhålla information, kunskap och förståelse om arbetsmarknaden. Eleverna får genom praon möjlighet att själva uppleva arbetslivet och erhålla intryck av arbetsmarknaden. Man skulle kunna se prao som en aktivitet som faller in under sensing, där eleverna får möjlighet att själva upptäcka yrken och erhålla intryck av arbetsmarknaden. Uppföljning av prao kan ses som ett sätt att stötta eleverna i att ordna den erhållna informationen vilket kan kopplas till sifting. Eftersom uppföljningen av prao inte var informanternas ansvar utan snarare var lärares och mentorers ansvar är det svårt att urskilja ifall arbetet med prao hamnar på nivån sifting. Några av informanterna beskriver aktiviteter kring för- och efterarbete av praon där aktiviteter som dagbok, intervjuer, medhavda frågor och besök från skolan på praoplatsen. Dessa aktiviteter skulle kunna bidra till den karriärlärande processen där en möjlig tolkning är att ett för- och efterarbete med prao understödjer elevernas karriärlärande på sifting nivå. En av informanterna beskriver en aktivitet som utmanar elevernas stereotyper där hen bjuder in representant från yrken som bryter könsnormerna. En möjlig tolkning är att detta utmanande av könsstereotyper bidrar till att
eleverna kan ordna den erhållna informationen genom att se sammanhang mellan yrken och kön. Att utmana stereotyper kan ses som att arbeta med karriärlärande på siftingnivå.
6.2 Förståelse av informanternas beskrivningar med hjälp av
New DOTS-modell för karriärlärande
I informanternas beskrivningar i studien kan man urskilja sensing och sifting ifrån New DOTS-modellens nivåer av karriärlärande. Nivåerna av focusing och understanding uteblir vilket kan bero på att studie- och yrkesvägledarna är skolade in i att arbeta mer utifrån karriärkompetens och valkompetens, vilket är mer utbrett i norden och Europa. Informanterna pratar om en önskan att arbeta mer med gruppvägledning vilket kan tolkas som ett uttryck för att få eleverna att se sig själva i förhållande till andra vilket hade kunnat ses som ett arbete på focusing nivå av karriärlärande. En möjlig tolkning är att informanterna i studien inte har ord för att beskriva arbetet med elevernas karriärlärande och att begreppet upplevs främmande. Informanternas berättelser kan knytas till begreppet valkompetens snarare än karriärlärande, där fokus läggs på att bidra till elevernas kunskap om sig själva samt om arbetsmarknaden och omgivningen. Det beskrivna fokuset på information om självkännedom och arbetsmarknadskunskap kan ses som arbete med karriärlärande på sensing nivå men inte de senare nivåerna av karriärlärande processen. Informanterna beskriver ett fokus på jaget i stället för på kontexten med inriktning på elevernas val snarare än lärandet inför valet och för framtiden. En möjlig tolkning till att studie- och yrkesvägledarna beskriver valkompetens snarare än processen inför valet kan vara den uttryckta tidsbristen. Tidsbristen kan resultera i att informanterna endast har möjlighet att stötta eleverna på sensing och till viss del sifting nivå i karriärlärandet. Mer tid hade kanske resulterat i ett fördjupat arbetar med karriärlärande där focusing och understanding hanns med, denna fördjupning hade troligtvis inte uttryckts i termer av karriärlärande men hade möjligen kunnat urskiljas i informanternas berättelser.
Sammanfattningsvis kan man se beskrivningar av sensing och sifting i informanternas berättelser. Där fokus lägg på att stötta eleverna med information och intryck om arbetsmarknad, självkännedom, vikten av betyg och kunskap om en flexibel arbetsmarknad. De senare av nivåerna av den karriärlärande processen är inte en del av informanternas arbete med studie- och yrkesvägledning bland eleverna. Informanterna beskriver karriärlärande som främmande och har inte ord för att beskriva processen. Istället skulle man kunna se att deras beskrivningar snarare utgår ifrån valkompetens och karriärkompetenser. En möjlig tolkning är att den europeiska synen på vägledning även präglar studie- och yrkesvägledningen i Sverige där fokus på karriärlärande inte har fått lika stort utrymme som exempelvis i USA, Kanada och Australien.
