I informanternas beskrivningar i studien kan man urskilja sensing och sifting ifrån New DOTS- modellens nivåer av karriärlärande. Nivåerna av focusing och understanding uteblir vilket kan bero på att studie- och yrkesvägledarna är skolade in i att arbeta mer utifrån karriärkompetens och valkompetens, vilket är mer utbrett i norden och Europa. Informanterna pratar om en önskan att arbeta mer med gruppvägledning vilket kan tolkas som ett uttryck för att få eleverna att se sig själva i förhållande till andra vilket hade kunnat ses som ett arbete på focusing nivå av karriärlärande. En möjlig tolkning är att informanterna i studien inte har ord för att beskriva arbetet med elevernas karriärlärande och att begreppet upplevs främmande. Informanternas berättelser kan knytas till begreppet valkompetens snarare än karriärlärande, där fokus läggs på att bidra till elevernas kunskap om sig själva samt om arbetsmarknaden och omgivningen. Det beskrivna fokuset på information om självkännedom och arbetsmarknadskunskap kan ses som arbete med karriärlärande på sensing nivå men inte de senare nivåerna av karriärlärande processen. Informanterna beskriver ett fokus på jaget i stället för på kontexten med inriktning på elevernas val snarare än lärandet inför valet och för framtiden. En möjlig tolkning till att studie- och yrkesvägledarna beskriver valkompetens snarare än processen inför valet kan vara den uttryckta tidsbristen. Tidsbristen kan resultera i att informanterna endast har möjlighet att stötta eleverna på sensing och till viss del sifting nivå i karriärlärandet. Mer tid hade kanske resulterat i ett fördjupat arbetar med karriärlärande där focusing och understanding hanns med, denna fördjupning hade troligtvis inte uttryckts i termer av karriärlärande men hade möjligen kunnat urskiljas i informanternas berättelser.
Sammanfattningsvis kan man se beskrivningar av sensing och sifting i informanternas berättelser. Där fokus lägg på att stötta eleverna med information och intryck om arbetsmarknad, självkännedom, vikten av betyg och kunskap om en flexibel arbetsmarknad. De senare av nivåerna av den karriärlärande processen är inte en del av informanternas arbete med studie- och yrkesvägledning bland eleverna. Informanterna beskriver karriärlärande som främmande och har inte ord för att beskriva processen. Istället skulle man kunna se att deras beskrivningar snarare utgår ifrån valkompetens och karriärkompetenser. En möjlig tolkning är att den europeiska synen på vägledning även präglar studie- och yrkesvägledningen i Sverige där fokus på karriärlärande inte har fått lika stort utrymme som exempelvis i USA, Kanada och Australien.
7. Diskussion
I följande avsnitt kommer studiens resultat att diskuteras i förhållande till den tidigare forskning som lyfts fram i tidigare kapitel. Studiens diskussion delas in i resultatdiskussion, metoddiskussion och teoridiskussion. Kapitlet avslutas med förslag på framtida forskning. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande
7.1 Resultatdiskussion
Resultatet av undersökningen visar att gemensamt för informanterna är att de beskriver självkännedom, arbetsmarknadskunskap, förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden samt bra betyg som det eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden. Man arbetar med detta främst genom att bjuda in externa aktörer till skolan, arrangera studiebesök, prao samt erbjuder enskilda vägledningssamtal. Sultanas (2012, 238) beskrivningar av arbetet med CMS i Europa menar att inbjudande av externa aktörer för att bidra med information till eleverna är vanligt i Sverige, Portugal, Slovakien och Slovenien. Informanterna har svårt att beskriva arbetet med hjälp av begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser kopplade till CMS snarare än beskrivningar av processen som leder till kompetenserna. I analysen av resultatet upplever jag att man lättare förstår informanternas svar med begreppet karriärkompetens snarare än med begreppet karriärlärande. Anledning till att karriärlärande begreppet inte i så stor utsträckning kan urskiljas i studien kan vara att informanterna under sin utbildning lärt sig att ha ett fokus på valkompetens snarare än fokus på processen. Informanternas beskrivningar av individfokus och fokus på valet samt omvärldskunskap kan kopplas till begreppet valkompetens. Valkompetens innebär kunskap om sig själv, olika yrken och ett resonemang mellan dessa två komponenter (Amundson et al. 2014, 2). Skolverket (2013,
12) uttrycker de allmänna råden för studie- och yrkesvägledningen i termer likt begreppet valkompetens. Att informanternas beskrivningar av studie- och yrkesvägledningen är på detta sätt kan förstås i förhållande till att den svenska vägledningen är uppbyggd av begrepp som vägledning samt valkompetens. Att den europeiska och nordiska vägledningen har ett större fokus på CMS än karriärlärande beskrivs i studiens tidigare forskning. I ett europeiskt perspektiv pratar man om CMS snarare än karriärlärande men begreppen är relaterade till varandra (Thomsen 2014, 7). Boelskifte Skovhus (refererad i Thomsen 2014, 13) beskriver hur vägledare i Danmark istället för att fokusera på karriärkompetenser fokuserar på att klargöra valmöjligheter för ungdomarna samt att ett val måste göras. Det finns inte en medvetenhet kring aktiviteter som bygger på karriärlärande där syftet är att utveckla elevernas karriärkompetenser. CMS är det tankesätt som präglar den europeiska vägledningen. Sultana (2012, 228) beskriver hur definitionen av CMS varierade mellan de olika länderna men trots att definitionen av CMS varierar tycks förståelsen av innebörden vara relativt lika länderna emellan (Sultana 2012, 230). I USA, Kanada och Australien finns ett mer gemensamt samt tydligt ramverk för arbetet med karriärlärande, The Blueprint framework, som innefattar karriärlärande processer (Hooley et al. 2013, 120). Att vägledarna likt tidigare forskning beskriver kompetenser snarare än processen kan kanske vara ett resultat av hur frågorna i studien ställts. Men de kan även förstås genom att politiska dokument om vägledning i Europa präglar arbetet med studie- och yrkesvägledning i Sverige.
Informanterna beskriver aktiviteter som är på sensing och sifting nivå i arbetet med att stötta elever i självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande. Exempel på försök till utveckling av den erhållna informationen på sensing nivå bland elever är när studie- och yrkesvägledarna organiserar lärsituationer för att prata om de egna erfarenheterna i förhållande till andras erfarenheter, vilket bidrar till sifting. Ett exempel är när en av informanterna bjöd in normbrytande yrkesverksamma individer för att bidra till diskussion bland eleverna. Informanterna beskrev att eleverna för att vara väl förberedda inför arbetsmarknaden bland annat skulle diskutera erhållna upplevelser med andra individer. I beskrivningarna av dessa diskussioner framkom ett fokus på jaget bland eleverna, där den egna upplevelsen skulle diskuteras snarare än hur andra upplevt något. I tidigare forskning beskriver Lengelle et al. (2016, 100) att självreflektion kan leda till grubbel vilket är motsatsen till vad individen behöver. Karriärlärande betonar vikten av att se sig själv i en social kontext, där focusing handlar om att ta
in andras perspektiv av ens egna synpunkter (Law 1996, 37). De två senare delarna av karriärlärande, focusing och understanding blir inte synligt i informanternas beskrivningar.
Informanterna i studien beskriver inget tydligt samarbete med lärarna i arbetet med elevers karriär- och utbildningsval. Det är hela skolans ansvar att på olika sätt ge kunskaper så att eleverna kan göra väl underbyggda val (Framtidsval 2019:4, 17). Framtidsval (2019:4) som har till syfte att beskriva utveckling av skolans studie- och yrkesvägledning beskriver likt studiens resultat ett fokus på valkompetens snarare än processen för karriärlärande. Ett sätt för att öka arbetet med hela skolans ansvar skulle kunna vara att utveckla arbetet med karriärlärande, då lärande är ett begrepp som används i lärarnas vokabulär. Genom att använda ett gemensamt språk skulle arbetet med karriärlärande kunna resultera i ett större samarbete där hela skolans ansvar förekommer.
7.2 Metoddiskussion
Studien riktar in sig på att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares beskrivningar av vad de ser som viktigt i högstadieelevers karriärlärande samt vilka aspekter vägledarna tar upp när dem pratar om att stötta eleverna i denna. Studiens kvalitativa inriktning har bidragit till sex studie- och yrkesvägledares beskrivningar av hur de upplever och tolkar arbetet med elevers karriärlärande. Fördelarna med den kvalitativa metod som används i studien har varit möjligheten att i samtal med informanterna kunna reda ut svar och ställa följdfrågor vid intervjutillfället. Som forskare kan man be om utvecklade svar, reda ut missförstånd och tränga djupare i ämnet vilket i sin tur leder till en ökad förståelse av det som studeras (Larsen 2018, 36). Eftersom intervjuerna skedde ansikte mot ansikte bidrog detta med att jag efter två intervjuer fick insikt i att jag, för att öka förståelsen hos informanterna, behövde omformulera intervjufrågorna. Denna insikt tror jag hade varit svårare att komma fram till ifall jag hade använt mig av en kvantitativ metod i studien. Ett problem som jag ser med min ändring av intervjufrågorna är min operationalisering av begreppet karriärlärande. Jag har i studien operationaliserat karriärlärande till arbete med självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande. Under studiens gång har jag fördjupat mig i begreppet, där jag i efterhand kan se att karriärlärande hade kunnat operationaliseras på ett annat sätt. Min operationalisering kan kanske
ha skapat ett bias i svaren där information om karriärlärande uteblivit eftersom jag inte frågat efter den. Informanternas svar har påverkats till den grad att de har svarat på dem frågor jag ställt till dem. I kontrast till tänkbart bias har jag i studien frågat efter aktiviteter som fanns före intervjun vilket innebär att informanternas svar troligtvis hade varit liknande utan operationalisering av begreppet. Informanterna svarade på liknande sätt trots ändringar i intervjufrågorna eftersom jag konkretiserade dem utifrån tolkningar av de två första informanternas begreppsuppfattning. Min upplevelse var att informanterna inte förstod mina frågor om karriärlärande vilket resulterade i att jag ändra dem och operationaliserade begreppet karriärlärande, för att bidra till en förståelse. Informanterna hade inte ord för den karriärlärande processen och i resultatet blev det tydligt att de inte arbetar med alla delar. Studie- och yrkesvägledarna i studien är utbildade i ett system som inte tar upp begreppet karriärlärande, deras kontext kan upplevas ha ett fokus på elevers val och karriärkompetenser. De nackdelar jag ser med min kvalitativa inriktning är att resultatet inte kan ses som statistisk generaliserbart samt att urvalet inte är representativt för hela populationen. I min studie har jag inte haft som ambition att generalisera eller bidra till ett resultat som är representativt för populationen. För att bidra till en större bredd och ökad förståelse i studien hade en användning av metodtriangulering där en representation av både kvalitativ och kvantitativ metod kunnat vara användbar. Metodtriangulering innebär en kombination av två metoder i en studie (Larsen 2018, 37). Att först göra en kvantitativ undersökning som sedan följts upp av kvalitativa intervjuer hade kunnat bidra med både generaliserbarhet och förståelse av studiens syfte och frågeställningar.
Validitet i kvalitativa studier syftar till bekräftbarhet, trovärdighet och överföringsvärde (Larsen 2018, 129.) I min studie upplever jag att resultatet och metoden bidragit till att undersöka syfte och frågeställningar, tolkningarna av empirin kan ses som trovärdiga då jag beskrivit informanternas svar samt analyserat dessa genom teoretiska begrepp. Resultatet tar även avstamp i tidigare forskning där det empiriska materialet sätts i ett sammanhang. Ovanstående variabler upplever jag bidrar till en ökad validitet i min studie. Reliabilitet innebär att noggrannhet och pålitlighet ligger till grund för processen (Larsen 2018, 131). I min studie har jag haft som ambition att ställa tydliga frågor, vara noggrann i mina transkriberingar och kodningar av texten för att bidra till en ökad reliabilitet. En aspekt värd att nämna i förhållande till studiens reliabilitet är kontrolleffekten, vilket innebär att forskaren eller metoden påverkar intervjuresultatet (Larsen 2018, 37). I min studie ställer jag mig kritisk till hur jag ställer
frågorna i intervjun då jag upplever att operationaliseringen av begreppet karriärlärande inte är optimalt. Ett sätt att bidra till studien och mitt sätt att ställa frågor hade varit att använda sig av ett annat angreppssätt i intervjun. Ett möjligt sätt att genomföra intervjuerna på hade varit genom att ge informanterna en bild av Laws (1999) DOTS-modell som man sedan kunnat diskutera och resonera kring i förhållande till deras arbete med vägledning. Ett annat sätt att bidra till förståelse hos informanterna hade kunnat vara att konkretisera frågorna med en annan modell för att förstå vad de upplever som viktiga kunskaper hos eleverna och hur de stöttar eleverna att erhålla dessa. Parsons beskrivningar av individers valkompetens hade i studien kunnat ses som användbar, då man kan se fragment av detta tankesätt hos informanterna.
7.3 Teoridiskussion
Studiens teoretiska utgångspunkter har varit användbara för att kunna förstå studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar av arbetet med karriärlärande. I valet av teori blev jag inspirerad av den tidigare forskning som ligger till grund för studien. Bill Laws (1999) beskrivningar av karriärlärande i New DOTS-modellen har använts som analysverktyg av karriärlärande, där min ambition har varit att teorin ska bidra med förståelse för arbetet med karriärlärande i en svensk kontext. Det är tydligt att de delar som ligger i den senare delen av processen av karriärlärande inte är en del av informanterna i studiens idé om vägledning och process.