Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Personers upplevelser efter att ha överlevt
hjärtstopp
En litteraturöversikt
Författare
Hodan Mire Ali
Beatrice Waithera Githanga
SAMMANFATTNING
Introduktion: Hjärtstopp är en av de ledande orsakerna till oväntade dödsfall och svarar för
ungefär hälften av alla dödsfall som orsakas av hjärt- och kärlsjukdom. Hjärtstopp är även ett stort globalt hälsoproblem. År 2019 drabbades 8404 personer av hjärtstopp i Sverige både på och utanför sjukhus. Livets aspekter kan förändras efter ett hjärtstopp, och då får personerna lära sig att leva i den nya livssituationen.
Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.
Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på elva vetenskapliga originalartiklar med
kvalitativ ansats. 11 artiklar som inkluderades söktes i två databaser, PubMed och CINAHL.
Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman identifierades. I resultatet framkom att personer
som överlevt ett hjärtstopp upplevde fysiska begränsningar och emotionella förändringar. Dessa personer upplevde även ett ökat behov av information och uppföljning från hälso- och sjukvården.
Slutsats: Personer som överlevt ett hjärtstopp kan ha fysiska och emotionella upplevelser. Det
är vanligt att personerna upplever minnesproblem, ångest och blir osäkra inför framtiden. Dessa upplevelser gör att deras vardagliga liv påverkas negativt. Det krävs därför förståelse och kunskap från sjuksköterskor som vårdar dem för att kunna ge anpassat stöd och information samt utforma mer optimal eftervård. Det behövs även mer forskning inom området för att förbättra vård och uppföljning efter ett hjärtstopp.
ABSTRACT
Introduction: Cardiac arrest is one of the leading causes of unexpected death that accounts for
about half of all deaths caused by cardiovascular disease. Cardiac arrest is also a major global health problem. In Sweden, 8404 people suffered a cardiac arrest in the year 2019. The aspects of life can change after a cardiac arrest, which may mean that the survivors have to learn to live in a new and changed life situation.
Aim: The purpose of this study was to describe person's experiences after surviving a cardiac
arrest.
Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative approach was
conducted. 11 articles included were searched in two databases, CINAHL and PubMed.
Results: Four main themes and six subthemes were identified. The results showed that people
who survived a cardiac arrest experienced physical limitations and emotional changes. People who survived also expressed that the information given, and follow-up care was inadequate.
Conclusion: People who have survived a cardiac arrest can be affected in different ways i.e.,
physically or emotionally. It is common for them to experience memory loss, anxiety and insecure about their future. These experiences may influence their lives negatively. Therefore, it’s important that nurses understand and have knowledge about these experiences, in order to provide customized support and information that is needed. This may even contribute to a better understanding on how the aftercare can be designed. More research is also needed in the field to improve care-and follow up after cardiac arrest.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
Orsaker till hjärtstopp ... 1
Behandling vid hjärtstopp ... 2
Kedjan som räddar liv ... 2
Behandling efter återupplivning ... 2
Konsekvenser av hjärtstopp ... 3
Stöd och uppföljning efter hjärtstopp ... 3
Existentiella frågor ... 4 Sjuksköterskans ansvar ... 5 Teoretisk referensram... 5 Problemformulering... 6 Syfte ... 6 METOD ... 6 Design ... 6 Sökstrategi... 6
Sökord och databaser ... 6
Inklusions-och exklusionkriterier ... 7
Tillvägagångssätt... 7
Bearbetning och analys ... 8
Kvalitetsanalys... 8
Resultatanalys ... 9
Forskningsetiska överväganden ... 9
RESULTAT ... 10
Upplevelser av fysiska förändringar ... 11
Begränsningar ... 11
Minnesförlust ... 12
Emotionella upplevelser ... 12
Känslor ... 12
Relationer ... 13
Upplevelser av det nya livet ... 13
Längtan efter det normala livet ... 13
Behov av information och uppföljning ... 14
DISKUSSION... 16
Resultatdiskussion ... 16
Fysiska förändringar ... 16
Emotionella upplevelser ... 17
Behov av information och uppföljning ... 17
INTRODUKTION
Plötsligt hjärtstopp är en av de ledande orsakerna till oväntade dödsfall och svarar för ungefär hälften av alla dödsfall som orsakas av hjärt- och kärlsjukdom. Hjärtstopp är ett stort globalt hälsoproblem och står för upp till 20 procent av dödsfallet i västerländska samhällen, men tack vare ökningen av hjärt- och lungräddning (HLR) och vård efter återupplivning har överlevnadsgraden ökad (Wong et al., 2019). I Sverige visar statistik från svenska HLR-registret att år 2019 drabbades totalt 8404 personer av hjärtstopp. Av dessa inträffade 2470 fall på sjukhus och 5934 inträffade utanför sjukhus. Rapporten från HLR-registret visar att 1532 personer av 8404 räddades till livet, där 626 behandlades med HLR utanför sjukhus och 906 på sjukhus efter ett plötsligt hjärtstopp (Hasselqvist-Ax & Karlgren, 2020). Att drabbas av plötsligt hjärtstopp är en traumatisk upplevelse. Även om personen klarar sig utan neurologiska eller andra fysiska skador har personen ofta många svåra tankar och känslor som behöver bearbetas (Hollenberg, 2018). Efter en sådan upplevelse kan individen stå inför frågan om vad som är meningsfullt i livet. Upplevelsen av mening kan förändras beroende på hur personen känner från dag till dag. Då är det viktigt att vårdpersonalen har förmåga att identifiera personers förmåga att hantera händelsen samt deras riskfaktorer. Vårdpersonalen ska vara lyhörda och ha förståelse för situationen för att kunna stödja personen. På så sätt blir det kanske möjligt för personen att finna mening i livet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Orsaker till hjärtstopp
Den vanligaste orsaken till hjärtstopp hos vuxna är ischemisk hjärtsjukdom, främst hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten kan ge upphov till ett ventrikelflimmer, vilket orsakar ett elektriskt kaos i hjärtats retledningssystem vilket medför att kamrarna börjar flimra. Detta resulterar i att hjärtats pumpfunktion och därmed cirkulationen i kroppen omedelbart upphör. Då drabbas kroppens viktigaste organ, framför allt hjärnan, av syrebrist. Om hjärnan inte får tillräckligt med syre tappar patienten medvetandet efter några sekunder. Vid ett ventrikelflimmer är det därför viktigt att HLR påbörjas och patienten snabbt defibrilleras. Om behandlingen inte påbörjas genast övergår flimret oftast i asystoli, vilket innebär att hjärtat avstannar helt och patienten avlider (Wikström, 2018).
förträngs (Wikström, 2018). Enligt Hollenberg (2018) kan förutom hjärtinfarkten även drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller droger, lungsjukdomar eller andra hjärt- och kärlsjukdomar orsaka ett hjärtstopp.
Behandling vid hjärtstopp
Kedjan som räddar liv
De viktigaste behandlingarna vid plötsligt hjärtstopp är tidiga åtgärder av hjärt-lungräddning (HLR), defibrillering och nedkylning för att rädda de drabbade personers liv. Hjärt- och lungräddning ska omedelbart påbörjas efter bevittnandet av hjärtstopp för att öka chansen för överlevnad (Nielsen et al., 2013; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). Syftet med tidiga HLR-åtgärder är att hålla kroppens cirkulation igång för att förhindra hjärnskador (Hollenberg, 2018; Wikström, 2018). Det är även viktigt att defibrilleringen startas så tidigt som möjligt, helst bör den startas inom tre minuter efter bekräftelsen av hjärtstopp för att kunna snabbt återfå sinusrytm. Detta minskar även risken för ytterligare organskador. Tidig defibrillering ökar chansen till överlevnad med ca 70–80 procent (Hollenberg, 2018). Möjligheten att överleva vid hjärtstopp minskar med 10 procent för varje minut som går, om defibrillator inte används, eftersom de livsviktiga organen kräver kontinuerlig tillförsel av syrerikt blod (Wikström, 2018). Vid akut behandling efter ett hjärtstopp utförs även medicinska åtgärder som t.ex. temperaturkontroll, intubation och läkemedelsadministrering för att uppnå stabil cirkulation (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016).
Behandling efter återupplivning
Konsekvenser av hjärtstopp
Kognitiva försämringar är vanliga efter hjärtstopp. Studier har rapporterat att minnet, uppmärksamhets- och beslutsfunktionen är de mesta drabbade områdena (Haydon, van der Riet & Maguire, 2016; Moulaert, Verbunt, van Heugten & Wade, 2009). Hjärtstoppet kan även orsaka andra kvarvarande funktionsnedsättningar efter utskrivning vilka kan påverka livskvaliteten. Studier har visat att patienters välbefinnande och livskvalitet kan minska efter ett hjärtstopp (Djärv et al., 2020; Viktorisson, Sunnerhagen, Pöder, Herlitz & Axelsson, 2018).
Studier har även visat att överlevare av hjärtstopp kan drabbas av psykologisk stress som påverkar deras livskvalitet. Denna psykologiska stress inkluderar bland annat posttraumatiskt stressyndrom PTSD (Haydon et al., 2016; Tulloch, Greenman & Tassé, 2015; Viktorisson et al., 2018; Wilder Schaaf, et al., 2013). PTSD är ett tillstånd där den drabbade återupplever den traumatiska situationen. Det gör att den drabbade undviker tankar och känslor som påminner om traumat. PTSD kan leda till att personen undviker sociala relationer och därmed blir hen helt isolerad. Det är därför viktigt att symptomen identifieras tidigt för att kunna påbörja behandling (Skärsäter, 2014). I en Wilder Schaaf et al. (2013) översiktsstudie visade att fler personer drabbas av PTSD än av depression och att incidensen för PTSD varierade mellan 19 och 27 procent.
Efter manuell och mekanisk HLR förekommer ofta revbensfrakturer (Friberg, Schmidbauer, Walther & Englund, 2019). Friberg och medarbetare (2019) visade att vissa deltagare fick skelettskador i bröstkorgen och de flesta hade multipla och bilaterala revbensfrakturer. Skador var värre för de deltagare som fått mekanisk HLR. Revbensfrakturer kan orsaka långvarig smärta samt andra allvarliga skador i torax. De skadorna behöver identifieras och behandlas tidigt för att kunna undvika lungkomplikationer (Simon & Wickham, 2019).
Stöd och uppföljning efter hjärtstopp
hälsoproblem när de bemöter dem. Vårdpersonalen bör ställa frågor och prata med personer som har drabbats av ett hjärtstopp om vad som hänt och vägleda dem så att de kan återuppta sitt normala liv (Israelsson et al., 2016; Klemenc-ketis, 2013). Det är även vitalt att informationen är individanpassad och att personens integritet och autonomi respekteras (Israelsson et al., 2016).
Klint, Sjöland och Axelsson (2018) betonar att vårdpersonalen behöver ha tillräcklig kunskap och förståelse om personer som överlevt ett hjärtstopp för att ge information och stöd som behövs. Det är viktigt med gradvis och upprepad information både under sjukhusvistelsen och efter utskrivningen (Klint et al., 2018). Däremot bör information som kan orsaka mer ångest och oro undvikas att ge till individer som överlevt ett hjärtstopp. Informationen ska även ges både muntligt och skriftligt för att stödja patienterna och de närstående till återhämtning på bästa sätt efter den livshotande händelsen (Israelsson et al., 2016; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016).
Studier har även visat att tidigare förekom bristfällig uppföljning för personer som överlevt ett hjärtstopp, men de senaste decennierna har kunskap om de långsiktiga effekterna av uppföljning ökat. Nationella riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp har utvecklats bland annat i Sverige (Israelsson & Lilja, 2019; Israelsson et al., 2016). Detta är viktigt för att tidigt kunna identifiera hälsoproblem och förbättra personernas livskvalitet. Brist på uppföljning efter ett hjärtstopp kan leda till en rad med konsekvenser, vilket kan påverka personernas återhämtning, hälsa och livskvalitet (Israelsson & Lilja, 2019). De drabbade individerna och deras närstående behöver en strukturerad vård för uppföljning. Även gott bemötande och mer förståelse om personernas individuella behov från vårdpersonalen kan bidra till bra återhämtning och god livskvalitet för de överlevande efter den traumatiska händelsen (Klemenc-ketis, 2013).
Existentiella frågor
Vouzavali, Karanikola, Lambrinou & Papathanassoglou, 2018). Lundmark (2014) beskriver ”människans existentiella dimension som inställningar till frågorna om mening, värde och syfte med liv och död” (s 245). Existentiella frågor kan därför skapa eller förändra en persons livssyn.
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskor har en nyckelroll i återhämtningsprocessen och vägen tillbaka till livet för personer som har överlevt ett hjärtstopp, särskilt sjuksköterskor som jobbar på hjärt-och intensivvårdsmottagningar. Sjuksköterskorna behöver kunskap för att identifiera personens individuella behov och de eventuella hälsoproblem som kan förekomma efter tillståndet för att kunna hjälpa till att återställa personens hälsa efter ett hjärtstopp samt förebygga sjukdom (Israelsson et al., 2016).
Teoretisk referensram
KASAM - känsla av sammanhang är en modell som introducerats av Antonovsky (Antonovsky, 2005). Antonovsky tog det salutogena perspektivet som förklarade hälsans ursprung och fokuserade på det som bibehåller hälsa snarare än orsaken till ohälsa. Han beskrev att under livets gång kommer en människa någon gång att drabbas av påfrestande situationer och, att hur människan hanterar och behärskar de situationerna kan förklaras av KASAM. Han menade att KASAM är avgörande för upplevelsen av livskvalitet och kan bidra till tillfrisknande hos en människa. KASAM består av tre delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En människa med hög grad av begriplighet anses har förmåga att förklara olika händelser som kommer plötsligt samt att kunna ordna dem. Hanterbarhet innebär i vilken utsträckning personer hanterar olika företeelser dvs. vilka resurser personen har för att kunna hantera olika påfrestningar och meningsfullhet som utgör den mesta centrala delen betyder personens motivation och engagemang (Antonovsky, 2005).
återhämta sig (Languis-Eklöf & Sundberg, 2014). Kontinuerlig mänsklig närvaro, dvs. från vårdpersonalen eller anhöriga är därför viktig för dessa patienter. Vårdpersonalen behöver stödja dessa patientgrupper att bättre förstå sina situationer och livshändelser genom att kommunicera öppet med patienten och förmedla kunskap utifrån patientens behov av stöd (Languis-Eklöf & Sundberg, 2014).
Problemformulering
Antal personer som överlever ett hjärtstopp har ökat under senaste decennierna på grund av ökad kunskap om livräddande åtgärder både i sjukhus och i samhällsnivå. Att överleva ett hjärtstopp kan leda till olika fysiska eller psykiska besvär, vilket kan påverka hur personen upplever sin livssituation. Detta ställer därmed större krav på hälso-och sjukvården att kunna stödja dessa patienter i början av tillståndet till efter utskrivning. Personer som överlever hjärtstopp kan även hantera sin livssituation på olika sätt beroende på vilken grad av KASAM de har. För att kunna stödja och vägleda dessa patientgrupper samt utforma bättre eftervård, krävs mer kunskap och förståelse om personernas upplevelser efter hjärtstopp.
Syfte
Syfte med studien var att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp.
METOD
DesignStudien genomfördes som en allmän litteraturöversikt baserat på vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Denna metod används vanligt inom det omvårdnadsrelaterade området för att kunna beskriva kunskapsläget inom ett visst område (Forsberg & Wengström, 2016; Friberg, 2017b). Genom att använda befintlig forskning kommer en uppfattning om det specifika området som studeras att skapas och därmed kan syftet besvaras (Friberg, 2017b).
Sökstrategi
Sökord och databaser
Headings för att hitta relevanta sökord. Sökord som användes var; cardiac arrest, experiences,
survivors, psychology, resuscitation, adaptation, psychological och surviving. For att kunna
kombinera sökord kan man använda booleska operatorer (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden kombinerades med booleska operatorn AND och i PubMed användes filtret “10 years”. Olika kombinationer genomfördes och sökningar resulterade i artiklarna i tabell 1.
Inklusions-och exklusionkriterier
Inklusionskriterier var vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ forskningsdesign som var granskade enligt Peer Review. Artiklar som inkluderades publicerades under de senaste 10 åren, mellan 2010 och 2020, och var tillgängliga via Uppsala universitet elektroniska prenumeration eller open access. Språket begränsades till engelska och deltagarna skulle vara över 18 år. Artiklarna skulle också vara godkända av en etisk kommitté. Exklusionskriterier var artiklar som var skrivna på ett annat språk än engelska, systematiska översikter och artiklar där fulltext inte var tillgänglig.
Tillvägagångssätt
Tabell 1: Sökresultat
Databas Datum Sökord Utfall Antal
läst titel Antal läst abstrakt
Lästa
artiklar Inkluderade artiklar efter
granskning
PubMed
2021-03-31 (cardiac arrest [MeSH Terms]) AND
("survivors") AND ("psychology") Filter: 10 years 109 30 15 10 6 PubMed 2021-04-02 (cardiac arrest [MeSH Terms]) AND (survivors [MeSH Terms])) AND (adaptation, psychological [MeSH Terms]) Filter: 10 years 10 10 3 från tidigare sökning 4 1 1 PubMed 2021-04-09
(cardiac arrest) AND (resuscitation)AND (experiences) AND (survivors) Filter: 10 years 107 20 6 från tidigare sökning 12 4 2 CINAHL 2021-04-10 Experiences AND surviving AND cardiac arrest 31 15 6 från tidigare sökning 9 5 2
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
om de hade “fångat de fenomenen de hade avsett att studera” (Friberg, 2017a, s 134). Mallen inkluderade frågor om urval, filosofisk/teori, datainsamling, analys, forskarens roll, studiens relevans, koherens och data. Totalt hade mallen 20 bedömningsfrågor och de besvarades med “ja”, “nej” eller “oklart”. Artikeln ansågs ha obetydliga eller mindre brister om den svarade bra på de flesta bedömningsfrågorna dvs. 15 eller mer av de 20 frågorna och om den hade fångat den fenomenen den avsåg att studera. För att kunna vara så objektivt som möjligt granskades artiklarna enskilt först och sedan gjordes granskning tillsammans. Av totalt 20 artiklar som kvalitetsgranskades inkluderas 11 artiklar med obetydliga eller mindre brister.
Resultatanalys
För att kunna utföra en strukturerad analys användes Fribergs (2017a) beskrivning om analysmetod som utgångspunkt. De utvalda artiklarna granskades för att kunna identifiera om syftet besvarades. I det första steget lästes artiklarna noggrant i fulltext individuellt flera gånger för att skapa en helhetsbild av studiernas innehåll. Stycken med meningsbärande enheter i texten markerades och korta stödord noterades i förväg ur alla artiklarnas resultat (Polit & Beck, 2021). Sedan lästes alla artiklarnas resultat tillsammans och sammanfattades på svenska för att få en djupare förståelse för resultatets innehåll. I nästa steg diskuteras de olika meningsbärande enheterna som hade identifierats. Därefter skapades olika nyckelfynd från de meningsbärande enheterna tillsammans efter att ha kommit överens om meningsbärande enheter. En enkel sammanställning av varje studies resultat skapades utifrån de olika nyckelfynden som hade identifierats. Likheter och olikheter mellan artiklarnas resultat jämfördes med varandra. Utifrån nyckelfynden utformades olika tema och subtema baserat på skillnader och likheter.
Forskningsetiska överväganden
artiklar har forskarna beaktat deltagarnas integritet och autonomi. Deltagarna i studierna fick både muntlig och skriftlig information samt information om att de kunde avbryta deltagandet när som helst utan skäl. Samtycke från deltagarna nämndes i alla artiklar. Med beaktande till forskningsetiska överväganden har även ett kritiskt förhållningssätt till hur inkluderade artiklarna tolkades, eftersträvats i detta arbete för att inte riskera förvränga artiklarnas innehåll (Vetenskapsrådet, 2021).
RESULTAT
Resultatet baseras på analysen av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Av de elva studierna utfördes fyra i Sverige, två i Storbritannien, två i Australien, en i Spanien, en i Island och en i Danmark. Antal deltagare var totalt 121, varav 97 var män och 24 var kvinnor. Datainsamlingsmetoden i samtliga studier var intervjuer.
Resultatet beskrivs utifrån fyra huvudteman och sex subteman. Huvudtemana är upplevelser
av fysiska förändringar, emotionella upplevelser, upplevelser av det nya livet och existentiella frågor. De olika huvudtemana och subtemana presenteras i Tabell 2. Resultatöversikt finns i
Bilaga 2.
Tabell 2: Huvudteman och subteman
Huvudteman Subteman
Upplevelser av fysiska
förändringar ❖ Begränsningar ❖ Minnesförlust Emotionella upplevelser ❖ Känslor
❖ Relationer
Upplevelser av det nya livet ❖ Längtan efter det normala livet ❖ Behov av information och
uppföljning
Upplevelser av fysiska förändringar
Begränsningar
Personer i studierna upplevde olika fysiska förändringar såsom energilöshet, fatigue och smärta efter hjärtstoppet. Dessa förändringar påverkade deras förmåga att utföra olika aktiviteter. Fatigue och energilöshet var vanligt förekommande. De beskrev att de hade svårt att acceptera att deras kroppar inte längre kunde fungera som förut (Bremer, Dahné, Stureson, Årestedt & Thyle, 2018; Brännström, Niederbach & Rödin, 2018; Forslund, Jansson, Lundblad, & Söderberg, 2017; Forslund, Zingmark, Jansson, Lundblad & Söderberg, 2014; Haydon, van der Riet & Inder, 2020; Ketilsdottir, Albertsdottir, Akadottir, Gunnarsdottir & Jonsdottir, 2014; Uren & Galdas, 2014; Wagner et al., 2020; Whitehead, Tierney, Biggerstaff, Perkins & Haywood, 2020).
Efter hjärtstoppet upplevde vissa personer initialt energilöshet, men denna känsla avtog gradvis. De flesta behövde dock träna hårt för att återfå sin energi (Brännström et al., 2018). Det framkom ett liknande resultat i Wagner et al. (2020) studie där de tillfrågade upplevde långvarig trötthet, koncentrationsproblem och brist på fokus. Fysiska begränsningar gjorde att de upplevde att de hade förlorat delar av sig själva eller sin identitet. De kände sig maktlösa. Personerna beskrev även att hjälp från hälso-och sjukvården eller möten med andra som också hade överlevt hjärtstopp var nödvändig för att kunna återfå sin fysiska och psykiska styrka (Bremer et al., 2019; Wagner et al., 2020). Andra personer beskrev att de inte bara upplevde fysiska förändringar efter sitt hjärtstopp, utan även kognitiva. De upplevde energilöshet, minnes- eller språkproblem, vilket medförde att det tog längre tid för att utföra vissa aktiviteter. Detta i sin tur ledde till otålighet och irritabilitet. Personer beskrev till exempel att de hade svårigheter att gå upp eller ner i en trappa eller gå ut och hämta in posten (Forslund et al., 2014; Ketilsdottir et al., 2014; Whitehead et al., 2020). Trots begränsningarna kämpade de för att återfå en känsla av trygghet genom att, testa t.ex. olika krävande aktiviteter för att utvärdera vad deras kroppar kunde utföra (Forslund et al., 2017).
Minnesförlust
Minnesförluster runt tidpunkten för hjärtstoppet förekom och denna kunde variera från mild till svår. För att fylla minnesluckorna behövde personerna att prata med andra som varit närvarande under händelsen. Flera studier visade att personer upplevde även påverkat minne långt efter händelsen (Forslund et al., 2017; Ketilsdottir et al., 2014; Whitehead et al, 2020). De upplevde att minnesproblem blev alltmer märkbara med tiden. På grund av kognitiva försämringar hade personer svårigheter med att föra konversationer, då de kunde glömma bort orden och därmed tappa tråden i samtalet. Detta medförde att de blev lättirriterade. Familjesituation påverkades också för att närstående var tvungna att ta större ansvar än förut för att hjälpa till. Detta påverkades personens självständighet (Forslund et al., 2017). Personer som överlevt hjärtstopp upplevde även svårigheter med att känna igen bekanta. Med tiden förbättrades minnet men inte helt (Ketilsdottir et al., 2014).
Emotionella upplevelser
Känslor
Ångest, osäkerhet, rädsla och oro var vanligt förekommande känslor efter hjärtstoppet (Bremer et al., 2018; Ketilsdottir et al., 2014; Palacios-Ceña, Losa-Iglesias, Salvadores-Fuentes & Fernández-de-las-Peñas, 2011; Wagner et al, 2020). Personer beskrev hur de kämpade med kontinuerliga känslomässiga reaktioner i dagliga livet. Dessa utmaningar begränsade vardagen så att de levde i skuggan av ångest och med sorg eller rastlöshet. Trots att de var glada att de hade överlevt, var de flesta rädda och oroliga att hjärtstoppet skulle återkomma, och detta i sin tur medförde att de fick sömnsvårigheter. Det var svårt för dem att hantera olika känslomässiga utmaningar och därmed blev det svårt att återvända till det normala dagliga livet. Det beskrevs att det var svårt för personerna att släppa taget om det som hade hänt (Bremer et al., 2019; Haydon et al., 2020; Ketilsdottir et al., 2014; Wagner et al., 2020; Whitehead et al., 2020).
deltagare att den främsta anledningen till oron var den inverkan hjärtstoppet hade på deras förmåga att fullgöra framtida roller eller ansvar. De flesta upplevde ett fortsatt tillstånd av rädsla som tog över alla aspekter av deras liv och påverkade deras vardagliga liv dvs. jobb, relationer och förmågan att ta hand om sina barn.
Relationer
Personer som överlevt ett hjärtstopp upplevde skuld över att de har satt sin familj och vänner i en dramatisk situation De kände att sjukdomsförloppet hade haft negativ effekt på deras familjemedlemmar. Personerna som hade fått kraftigt nedsatta kognitiva funktioner upplevde skuld över att de var beroende av närstående för att kunna utföra sådant som de tidigare kunnat göra själva (Forslund et al. 2014; Ketilsdottir et al., 2014; Wagner et al. 2020; Whitehead et al, 2020). I Uren och Galdas (2014) studie beskrev deltagarna att det var en utmaning att förlora sin självständighet. De var beroende av sina partner och vänner för bland annat att köra dem runt för att de inte kunde köra bil själva. Personerna beskrev även att deras närstående var oroliga för deras skull, vilket medförde att de valde att inte berätta om eventuella symtom (Forslund et al., 2017).
Upplevelser av det nya livet
Längtan efter det normala livet
Synen på livet förändrades efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Personerna i studierna insåg att livet inte var detsamma som tidigare. Försämrade kroppsfunktioner medförde upplevelser av rädsla och osäkerhet inför det nya livet. Trots kroppsliga förändringar försökte personerna vara glada och de strävade efter för att anpassa sig till det nya livet. Upplevelsen av det nya livet varierade mellan deltagarna (Bremer et al., 2019; Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014; Haydon, van der Riet & Inder, 2019; Ketilsdottir et al., 2014; Palacios-Ceña et al., 2011; Uren & Galdas., 2014; Wagner et al., 2020). Att anpassa sig till en ny verklighet med en osäker framtid upplevdes även som en utmaning. Vissa personer accepterade svårigheterna. De insåg att det var viktigt att vara aktiv för att kunna fullgöra sina roller och för att återgå till det dagliga livet (Brännström et al., 2018; Haydon et al., 2020).
för att minska stressen samt leva ett hälsosammare liv. Detta innebar att de undvek riskfaktorer som kunde påverka deras hälsa negativt (Bremer et al., 2019; Brännström et al., 2018; Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014; Haydon et al., 2019; Ketilsdottir et al., 2014; Palacios-Ceña et al., 2011). Att återgå till arbetet upplevdes som ett viktigt framsteg för att återuppta det liv som före hjärtstoppet. Deltagarna ville fortsätta arbeta, trots upplevelse av kognitiva problem och förändrad livssituation. De hade även tankar ifall de själva hade kunnat göra något i sin livsstil för att förhindra återkomsten av ett annat hjärtstopp (Ketilsdottir et al., 2014; Forslund et al., 2017).
Efter hjärtstoppet kände personerna att de hade förlorat en del av sin personlighet. Deltagarna i studier upplevde att det inte var en lätt eller rak väg att skapa en ny identitet och liv, utan de kunde uppleva ångest eller frustration under sin kamp för att återfå ett normalt liv (Bremer et al., 2019; Brännström et al., 2018; Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014; Haydon et al., 2019; Ketilsdottir et al., 2014; Palacios-Ceña et al., 2011). Vissa personer uttryckte en förvåning eller hade svårt att förstå varför hjärtstoppet inträffade. De beskrev att de hade känt sig friska innan och att de hade haft en bra livsstil. Sådana tankar bidrog till att de hade svårt att anpassa sig till livet efter hjärtstoppet. (Bremer et al., 2019; Brännström et al., 2018; Haydon et al.,2019; Palacios-Ceña et al., 2011; Uren & Galdas., 2014; Wagner et al., 2020).
För att undvika att fastna i tankar var det viktigt för de att vara aktiva i vardagen och kunna fortsätta med aktiviteter som de kunde njuta eller glädjas av (Bremer et al., 2019; Brännström et al., 2018; Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014; Haydon et al., 2019; Ketilsdottir et al., 2014; Palacios-Ceña et al., 2011). Deltagarna beskrev att de hanterade saker på ett lugnare sätt än tidigare, vilket betraktades som positivt. De blev även försiktiga med att inte planera för många saker samtidigt eftersom de var rädda att det skulle påverka deras hälsa negativt (Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014).
Behov av information och uppföljning
behövde upprepad information från personalen (Haydon et al., 2020; Palacios-Ceña et al., 2011). Bristfällig eller utebliven information under vårdtiden uppfattades negativt vilket skapade ytterligare rädsla i deras livssituation (Forslund et al., 2017). Personer som gick i hjärtrehabiliteringsprogram efter hjärtstoppet insåg att rehabiliteringen inte var individanpassad, vilket medförde att de blev tveksamma över att fortsätta rehabiliteringen fram över (Haydon et al., 2020). Andra beskrev att vårdpersonalen borde kommunicera och informera tydligare om vad de kunde göra eller vad de borde undvika efter hjärtstoppet (Uren & Galdas, 2014). Personerna blev frustrerade när de inte fick tydligt svar på sina frågor från vårdpersonalen eller när svaret fördröjdes (Bremer et al., 2019; Ketilsdottir et al., 2014). Vissa personer beskrev att de upplevde hanteringen av den nya livssituationen som ensamt och att de hade otillräckligt stöd från vårdpersonalen. De uttryckte även att de upplevde bristfällig uppföljning efter utskrivningen från sjukhuset och att kontakten från sjukvården upphörde (Bremer et al., 2019; Forslund et al., 2017; Ketilsdottir et al., 2014;). Haydon och medarbetare (2020) beskrev att deltagarna inte fick tillräcklig information från vården om hanteringsstrategier efter deras återupplivning. Deltagarna beskrev även att de inte fick tillräckligt med information om smärta som kunde uppstå efter HLR. Med en sådan kunskap hade onödig ångest om att smärtan kom från hjärtat kunde undvikas (Forslund et al., 2017). Kontinuerliga kontroller om hjärtats funktion från vården var av stor vikt för personerna som överlevt ett hjärtstopp. Detta stärkte upplevelsen av trygghet och att återfå en så bra livskvalitet som möjligt (Bremer et al, 2019; Forslund et al., 2017; Haydon et al., 2020; Ketilsdottir et al., 2014).
Existentiella frågor
Att plötsligt vakna upp från hjärtstopp väckte många känslor och tankar som påminde deltagarna om livet och död (Bremer et al., 2019; Brännström et al., 2018; Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014; Palacios-Ceña et al., 2011). Återupplivningen innebar subtil oro eller rädsla inför döden, vilket ibland kunde förhindra återgång till normal livet. Personer upplevde att deras hopp för framtiden förändrades efter hjärtstoppet och därmed såg de livet i nytt ljus (Ketilsdottir et al., 2014; Whitehead et al., 2020). Återkommande funderingar om varför hjärtstoppet uppstod innebar även att behöva kämpa med tankar om livet och döden (Bremer et al., 2019).
De upplevde acceptans över att döden en dag kunde komma. Upplevelserna av att ha varit nära döden ledde till en ökad medvetenhet och uppmuntrade personerna att gå vidare i livet (Haydon et al., 2019). Existentiella tankar efter hjärtstoppet medförde även att personerna fick en ny inställning till döden, vilket kunde innebära en upplevelse av att leva med döden. Döden upplevdes dock som en konkret verklighet och oundviklig händelse som kunde ske när som helst (Brännström et al., 2018; Palacios-Ceña et al., 2011). Återkomst till livet orsakade en reflektion över döden som innebar att det inte var deras tur att dö denna gång (Forslund et al., 2014; Forslund et al., 2017).
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personernas upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Syftet besvarades med fyra huvudteman och sex subteman. I resultat framkom att personer som överlevt hjärtstopp upplevde olika känslomässiga reaktioner och fysiska förändringar som förhindrade dem att återgå till det normala livet. De längtade efter det normala livet. Flera studier visade att personerna upplevde bristfällig information och uppföljning som i sin tur ökade deras osäkerhet om framtiden. Existentiella frågor om livet och död uppstod även efter hjärtstoppet. Vissa deltagare var oroliga inför döden och andra accepterade döden som är en oundviklig verklighet som kan komma en dag.
Resultatdiskussion
Fysiska förändringar
Emotionella upplevelser
I resultatet framkom att personer som överlevt ett hjärtstopp drabbades av olika känslomässiga reaktioner efter hjärtstoppet. De reaktionerna berodde på olika saker. De flesta hade oro, rädsla eller ångest över att ett nytt hjärtstopp kunde förekomma och andra var oroliga och osäkra inför utskrivningen. De var även osäkra på hur livet kommer att fungera och om de skulle kunna återgå till det normala livet. Alla dessa känslor påverkade deras dagliga liv. Detta är i enlighet med andra studier där personer som överlevt ett hjärtstopp beskrivit psykisk stress som t.ex. ångest efter hjärtstoppet (Haydon et al., 2016; Tulloch et al., 2015; Viktorisson et al., 2018; Wilder Schaaf, et al., 2013). Det var viktigt för personerna att prata med vårdpersonal och andra som också hade överlevt hjärtstopp för att bearbeta dessa känslor.
Svensk sjuksköterskeförenings värdegrund för omvårdnad (2016) lyfter upp att i samband med lidande kan patienten ställas inför frågor om vad som är meningen med livet. Sjuksköterskor bör därför lindra patienters lidande så gott det går. Sjuksköterskor behöver vara lyhörda för dessa personers förändrade livssituation för att kunna stödja dem. Svensk sjuksköterskeförening (2016) betonar även att sjuksköterskor ska respektera dem som är sårbara och hjälpa dem att anpassa sig till den nya livssituationen. De bör därför vara medvetna att efter hjärtstoppet är det vanligt att personer som överlevt upplever ångest, osäkerhet, oro eller rädsla och att dessa upplevelser kan påverka det dagliga livet. Hur dessa upplevelser hanteras kan också bero på personens grad av KASAM (Antonovsky, 2005). Det är även viktigt att sjuksköterskor identifierar och övervakar hur patienten förstår och hanterar händelsen, för att kunna stödja patienten i de delar som behövs. Med medvetandet om dessa upplevelser kan sjuksköterskan ställa fler frågor för att förstå personens upplevelser efter händelsen. Sjuksköterskor kan även medverka med personen för att tillsammans kunna hitta olika sätt att hantera dessa känslor eller samordna olika insatser utifrån personens behov.
Behov av information och uppföljning
och medarbetare (2018) studie bekräftas att personer som överlevt ett hjärtstopp upplevde utebliven och otillräcklig information från vården efter återupplivning. Andra personer menar att informationen var kort och indirekt eller att personalen gav svårförståelig information som de inte kunde uppfatta. Personerna beskriver också att sjuksköterskor gav informationen direkt efter att de vaknade från hjärtstoppet vilket de inte kunde minnas på grund av minnesproblem. Detta medförde att de upplevde situationen som förvirrande och ibland som hotfullt mot deras personliga integritet (Klint et al., 2018). De uttrycker även ett behov av djupgående och upprepade information från vårdpersonalen, eftersom de hade svårt att ta in informationen i nära anslutning till händelsen. Dessutom anses det var värdefull att informationen gavs både muntligt och skriftligt (Klint et al., 2018). Detta överensstämmer med en beskrivning av timing från Svenska-rådet för hjärt-lungräddning (2016), där det framgår att informationen bör ges utifrån patientens förmåga att ta emot och förstå given information.
Det är viktigt att sjuksköterskor och andra vårdprofessioner möter personernas behov individuellt för att på bästa sätt hjälpa dem att återfå sin självständighet och främja deras egenvård. Enligt Svensk sjuksköterskeförenings värdegrund för omvårdnad (2016) ska personens värdighet och självbestämmande respekteras i mötet mellan vårdgivare och patient. Det innebär att oavsett externa omständigheter bör sjuksköterskorna bemöta individens upplevelser och rätten att ta egna beslut med full respekt. Respekt för personens värdighet och självbestämmande är även viktigt för att säkerställa personens frihet att välja det som berör själv såsom rätten till information. Vid situationer där personen saknar sin förmåga till självbestämmande av olika skäl har sjuksköterskorna större skyldigheter att understödja personens självbestämmande så långt det är möjligt (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
vård och uppföljning för att stödjas till återhämtning och för att förhindra uppkomst av sjukdomar. Det är även viktigt att vara medvetna om att överlevarna riskerar att inte få optimal vård.
Sjuksköterskor har en viktig arbetsuppgift i att identifiera hälsoproblem hos dessa persongrupper för att främja deras styrkor och hälsa ur ett personcentrerat förhållningssätt. Detta kan hjälpa personerna att hantera upplevelser av den livshotande händelsen samt återfå kontrollen över sitt liv. Svensk sjuksköterskeförening (2017) ger en beskrivande vägledning av etisk handlande, (ICN) för alla sjuksköterskor. Denna etiska kod består av fyra grundläggande ansvarsområden och är: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsan samt lindra lidande. Sjuksköterskorna ansvarar för att enskilda individer får rätt, tillfredsställande och lämplig information på ett anpassat sätt och därmed belyser professionella värden som står för respektfullhet, lyhördhet, okränkbarhet, tillförlitlighet och medkänsla (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Existentiella frågor
Resultat visade att existentiella frågor uppstod hos personer som överlevt ett hjärtstopp. Detta överensstämmer med Aristidou och medarbetare (2018) studie där människor hade svårt att konstruera och återfå mening i livet. Hur personerna hanterade de existentiella frågorna varierade. Vissa var rädda för döden vilket hindrade dem från att återgå till sitt normala liv. Andra accepterade situationen och såg döden som en oundviklig händelse som kunde komma när som helst. Enligt Antonovsky (2005) kan personer hantera, begripa och hitta mening på olika sätt efter påfrestande situationer. I resultatet visas att hur deltagarna hanterade de existentiella frågorna varierade. Detta kan bestämmas av vilken grad av KASAM en individ har. En person som har en hög grad av KASAM kan ha förmåga att anpassa sig till olika påfrestande situationer som uppstår. Å andra sidan kan en individ med låg grad av KASAM behöva stödjas mer för att kunna begripa och hantera situationen. Vårdpersonal bör därför kunna identifiera om patientens har förmåga att hantera händelsen. Då kan de stödja dem på ett bättre sätt.
Metoddiskussion
skapar förståelse för personens livssituation. Modellen används där patienternas upplevelser, livserfarenheter eller förväntningar undersöks. Det var därför lämpligt att använda kvalitativa studier för att kunna få personernas perspektiv på deras upplevelser efter ett hjärtstopp (Friberg, 2017a).
I början skulle artiklar från de senaste 5 åren inkluderas för att kunna få de senaste studierna. Efter sökningen hittades inte tillräckligt med artiklar från de senaste 5 åren. Då förlängdes sökningen till artiklar som hade publicerats de senaste 10 åren. Sökorden som valdes ansågs vara relevanta för att besvara syftet. Olika kombinationer av sökningar utfördes i två databaser (PubMed och CINAHL) för att de innehåller studier med ett omvårdnadsperspektiv (Forsberg & Wengström, 2016). Sökprocessen dokumenterades för att säkerställa en effektiv sökning (Polit & Beck, 2021). Efter andra sökningen med olika kombinationer i PubMed ansågs att artiklarna från tidigare sökningen återkom. Då gjordes bara en till kombination för att se om nya artiklar kunde finnas. Efter tredje sökningen i PubMed hittades bara två nya relevanta artiklar. Andra var dubbletter. Flera artiklar söktes i CINAHL men där hittades också dubbletter. Det verkar som att fler och nyare kvalitativa studier i detta ämne behövs för attfå en bredare kunskap om hur personer som har överlevt hjärtstopp upplever sin livssituation.
Kvalitetsgranskning gjordes först individuellt. Därefter diskuterades de olika delarna som hade bedömts på olika sätt och bedömdes på nytt sätt efter diskussion. För att granskningsmallen inte hade poängsystem togs hänsyn till de viktigaste delarna av bedömningsfrågorna och även resultatet granskades för att vara så objektivt som möjligt (Friberg, 2017a).
Studien av Wagner och medarbetare (2020) genomfördes som gruppintervju med deltagare från samma rehabiliteringsprogram efter hjärtstoppet. Detta kan uttryckas som en svaghet eftersom intervjuerna inte utfördes enskilt. Deltagarna kan känna sig obekväma att framföra sina åsikter i en grupp dynamik, vilket kan påverka studiens kvalitet (Polit & Beck, 2021). En annan svaghet skulle kunna vara att av de 121 deltagarna i alla studierna, var 97 män och 24 kvinnor. Antal kvinnor som inkluderades var få, vilket innebär att det är svårt att dra tydliga slutsatser om kvinnors upplevelser. Detta kan påverka överförbarheten (Forsberg & Wengström, 2016). Däremot kan det bero på att det är män som oftare drabbas av hjärtstopp eller att kvinnorna av annan anledning inte deltog i studierna.
Alla inkluderade artiklar var godkända av en etisk kommitté och överensstämmer med Helsingforsdeklarationen om etiska principer och riktlinjer (World Medical Association, 2018). I alla studier nämndes att de hade fått ett skriftligt samtycke från alla deltagare.
Slutsats
Självständighetsdeklaration
REFERENSER
Stjärnmärkta artiklar inkluderades i resultat
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2.uppl). Stockholm: Natur och kultur Aristidou, M., Vouzavali, F., Karanikola, M.N., Lambrinou, E. & Papathanassoglou, E. (2018). A Meta-ethnography of out-of-hospital cardiac arrest survivors’ Meanings on life and death. Journal of Cardiovascular Nursing, 33(3), E10-E20. doi:
10.1097/JCN.0000000000000467
*Bremer, A., Dahné, T., Stureson, J., Årestedt, K. & Thylén, I. (2019). Lived experiences of surviving in-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1),156-164. doi: 10.1111/scs.12616
*Brännström, M., Niederbach, C. & Rödin, A.C. (2018). Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study. International Emergency
Nursing, 36, 34–38. doi: 10.1016/j.ienj.2017.09.003
Djärv, T., Bremer, A., Herlitz, J., Israelsson, J., Cronberg, T., Lilja, G,…Årestedt, K. (2020). Health-related quality of life after surviving an out-of-hospital compared to an in-hospital cardiac arrest: A Swedish population-based registry study. Resuscitation, 151, 77–84. doi: 10.1016/j.resuscitation.2020.04.002
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering
analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. rev. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
*Forslund, A.S., Zingmark, K., Jansson J.H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2014). Meanings of people’s lived experiences of surviving an out-of-hospital cardiac arrest, 1 month after the event. Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 464–471. doi:
10.1097/JCN.0b013e3182a08aed
*Forslund, A.S., Jansson J.H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2017). A second chance at life: people’s lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal
of Caring Sciences, 31(4), 878–886. doi: 10.1111/scs.12409
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3. uppl., s. 129–139). Lund: Studentlitteratur
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 141–152). Lund:
Friberg, N., Schmidbauer, S., Charles Walther, C. & Englund, E. (2019). Skeletal and soft tissue injuries after manual and mechanical chest compressions. European Heart Journal -
Quality of Care and Clinical Outcomes, 5(3), 259–265. doi: 10.1093/ehjqcco/qcy062.
Hasselqvist-Ax, I. & Karlgren, U. (2020). Svenska HLR-registret årsrapport 2019. Stockholm: HLR-rådet. Hämtad 11 januari, 2021, från https://www.hlr.nu/svenska-hlr-registret/
*Haydon, G., van der Riet, P. & Inder, K. (2020). The experience of returning home after surviving cardiac arrest: A narrative inquiry. Nordic Journal of Nursing Research, 40(4), 188–196. doi.10.1177/2057158520932348
*Haydon, G., van der Riet, P. & Inder, K. (2019). Long-term survivors of cardiac arrest: A narrative inquiry. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(6), 458-464. doi: 10.1177/1474515119844717.
Haydon, G., van der Riet, P. & Maguire, J. (2016). Survivors’ quality of life after
cardiopulmonary resuscitation: an integrative review of the literature. Scandinavian Journal
of Caring Sciences, 31(1), 6–26. doi: 10.1111/scs.12323
Hollenberg, J. (2018). Plötsligt hjärtstopp. Hjärt-Lungfonden. Stockholm. Hämtad 24, april 2021, från https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/plotsligt-hjartstopp Israelsson, J., Lilja, G., Bremer, A., Ågren, J.S. & Årestedt, K. (2016). Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden – a national web-survey. BMC Nursing, 15(1). doi 10.1186/s12912-016-0123-0
Israelsson, J. & Lilja, G. (2019). Uppföljning efter hjärtstopp – nu finns svenska riktlinjer:
Intervention för hjärtstopp överlevare kan ge snabbare återgång i arbete och bättre mental hälsa. Stockholm: Lakartidningen.se. Hämtad 24 april, 2021, från
https://lakartidningen- se.ezproxy.its.uu.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2019/03/uppfoljning-efter-hjartstopp-nu-finns-svenska-riktlinjer
*Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H.R., Akadottir, S.H., Gunnarsdottir, T.J. & Jonsdottir, H. (2014). The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 13(5), 429–435. doi: 10.1177/1 474 515 113 504 864
Klint, K., Sjöland, H. & Axelsson, Å.B. (2018). Revealed by degrees: Patients’ experience of receiving information after in‐hospital cardiac arrest. Journal of Clinical Nursing, 28(9–10), 1517-1527. doi: 10.1111/jocn.14756
Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s.53–72). Lund: Studentlitteratur.
Lundmark, M. (2014). Religiös och icke-religiös andlighet. I F. Friberg & Ö. Joakim (Red.),
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 237–263). Lund:
Studentlitteratur.
Moulaert, V.R.M.P., Verbunt, J.A., van Heugten, C.M. & Wade, D.T. (2009). Cognitive impairments in survivors of out-of-hospital cardiac arrest: A systematic review. Resuscitation,
80(3), 297–305. doi: 10.1016/j.resuscitation.2008.10.034.
Nielsen, N., Wetterslev, J., Cronberg, T., Erlinge, D., Gasche, Y., Hassager, C,… Friberg, H. (2013). Targeted temperature management at 33°C versus 36°C after cardiac arrest. The
England Journal of medicine, 369(23), 2197-2206. doi: 10.1056/NEJMoa1310519
*Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M.E., Salvadores-Fuentes, P. & Fernández-de-las-Peñas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors. Nursing & Health
sciences, 13(2), 149–155. doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00593.x
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2021). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 11uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2020a). Bedömning av
studier med kvalitativ metodik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering. Hämtad 9 april, 2021, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2020b). Vägledning för
granskning av studier med kvalitativ metodik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
och social utvärdering. Hämtad 9 april, 2021, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/vagledning_granskning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Simon, J.B. & Wickham, A.J. (2019). Blunt chest wall trauma: an overview. British Journal
of Hospital Medicine, 80(12), 711–715. doi: 10.12968/hmed.2019.80.12.711.
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder: Hälsa och ohälsa (s.612–642). Lund: Studentlitteratur.
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2016). Överlevnad efter hjärtstopp-avsedd
https://www.hlrwebbutik.se/wp-content/uploads/2017/01/overlevnad-efter-hjartstopp-for-vardpersonal.pdf
Svenska sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening Hämtad 16 maj, 2021, från
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20eti ska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad: reviderad 2016. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 8 april, 2021, från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A 4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
Tulloch, H., Greenman, P.S. & Tassé, V. (2015). Post-Traumatic stress disorder among cardiac patients: Prevalence, risk factors, and considerations for assessment and treatment.
Behavioral Sciences, 5(1), 27–40. doi: 10.3390/bs5010027
*Uren, A. & Galdas, P. (2014). The experiences of male sudden cardiac arrest survivors and their partners: a gender analysis. Journal of Advanced Nursing, 71(2), 349–358. doi:
101111/jan.12 499
Vetenskapsrådet. (2021). Etik: Etik i forskningen. Stockholm: Hämtad 6 maj, 2021, från https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html/
Viktorisson, A., Sunnerhagen, K.S., Pöder, U, Herlitz, J. & Axelsson, Å.B. (2018). Well-being among survivors of out-of- hospital cardiac arrest: a cross-sectional retrospective study in Sweden. British Medical Journal, 8(6), e021729. doi: 10.1136/bmjopen-2018-021729. *Wagner, M.K., Berg, S.K., Tang, L.H., Stenbæk, D.S., Hassager, C. & Missel, M. (2020). Understanding the lived experiences of short- and long-term consequences on daily life after out-of-hospital cardiac arrest. A focus group study. Journal of Advanced Nursing, 77(3), 1442-1452. doi: 10.1111/jan.14707
*Whitehead, L., Tierney, S., Biggerstaff, D., Perkins, G.D. & Haywood, K.L. (2020). Trapped in a disrupted normality: Survivors’ and partners’ experiences of life after a sudden cardiac arrest. Resuscitation, 147, 81–87. doi: 10.1016/j.resuscitation.2019.12.017
Wikström, J. (2018). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur
Wilder Schaaf, K.P., Artman, L.K., Peberdy, M.A., Walker, W.C. Ornato, J.P., Gossip, M.R. & Kreutzer, J.S. (2013). Anxiety, depression, and PTSD following cardiac arrest: A
Wong, C.X., Brown, A., Lau, D.H., Chugh, S.S., Albert, C.M., Kalman, J.M. & Sanders, P. (2019). Epidemiology of sudden cardiac death: Global and regional perspectives. Heart and
Lung Circulation, 28(1), 6-14. doi: 10.1016/j.hlc.2018.08.026.
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki – Ethical principles for
medical research involving human subjects. Hämtad 7 maj, 2021, från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Bilaga 1: Resultatöversikt Författare, år,
Land Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Brister
Bremer, A., Dahné, T., Stureson, L., Årestedt, K. & Thyle, I. (2019) Sverige Scandinavian Journal of Caring Sciences Lived experiences of surviving in-hospital cardiac arrest
Att undersöka betydelsen av personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp på sjukhus.
Explorativ design
Fenomenologisk - hermeneutisk metod
Narrativa intervjuer
Antal deltagare 7 män och 1 kvinna (53–99)
Huvudteman
-Strävar efter att leva i vardagen. -Strävar efter säkerhet.
Subteman
-Kämpar för att nå en ny identitet -Söker efter existentiell helhet i en fragmenterad värld
-Sårbarhet vid övergång till hem.
Obetydliga eller mindre brister Brännström, M., Niederbach, C. & Rödin, A.C. (2018) Sverige International Emergency Nursing Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study
Att beskriva människors erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp efter terapeutisk hypotermibehandling.
Kvalitativ deskriptiv design
Intervjuer
Antal deltagare 6 män och 1 kvinna (29–79)
Huvudteman
-Att leva ett förändrat liv
-Att vara säker på vård och närstående
Subteman
-Strävar efter att fylla i minnesgap -Står inför en vändpunkt i livet -Att inte kunna minska risken för framtida plötslig död
-Känner en förändring i livet -Tillförlitliga tester och behandling -Stöds genom relationer med andra Obetydliga eller mindre brister
Jansson, J.H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2017) Sverige Journal of Caring Sciences A second chance at life: people’s lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest
personers upplevelser och förändringar i vardagen under deras första år efter att ha överlevt hjärtstopp utanför sjukhus
metod
Narrativa intervjuer- 1, 6 och 12 månader
Antal deltagare 9 män och 2 kvinnor (49–73)
Strävan efter att återfå sig själv igen. En andra chans till liv.
Subteman: -Testar kroppen.
-Strävar efter det vanliga livet -Tacksamhet för hjälpen.
-Återfå en känsla av trygghet med sin kropp
-Att känna ens som vanlig -Skapa mening och en framtid.
eller mindre brister Forslund, A.S., Zingmark, K., Jansson, J.H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2014) Sverige Journal of Cardiovascular Nursing Meanings of People’s Lived Experiences of Surviving an Out-of-Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the Event
Att beskriva betydelsen av personers upplevelser av att ha överlevt hjärtstopp utanför sjukhus en månad efter händelsen
Fenomenologisk - hermeneutisk design
Narrativa intervjuer
Antal deltagare 9 män och 2 kvinnor (49–73)
Två huvudteman:
-Återvända till livet --Att värdera om livet.
Fem subteman:
-Vaknar upp och saknar hela bilden -Att inse att det inte var dags att dö. -Undrar varför och söker förklaringar -Känner tvetydig i relationer
-Undrar om livet kommer att bli detsamma
Obetydliga eller mindre
Haydon, G., van der Riet, P. & Inder, K (2020) Australien Nordic Journal of Nursing Research The experience of returning home
Att undersöka överlevares upplevelser av att återvända hem efter att ha överlevt ett hjärtstopp.
Tredimensionell ram
Enskilda intervjuar
Antal deltagare 13 män och 4
Fem huvudteman
-En ny verklighet att komma hem -Känslomässig oro
-Begränsningar både interna och externa, -Navigering av
after surviving cardiac arrest: A narrative inquiry kvinnor (48–92) läkemedelsregimer -Stödsystem Haydon, G., van der Riet, P. & Inder, K (2019) Australien European Journal of Cardiovascular Nursing Long-term survivors of cardiac arrest: A narrative inquiry
Att undersöka hur långtidsöverlevare av ett hjärtstopp anpassade sig till sin nya verklighet, uttryckt i återberättade berättelser.
Tredimensionell ram
Enskilda intervjuar
Antal deltagare 5 män och 2 kvinnor (48–92)
Sju huvudteman Misstro
Övervakning av deras kropp Förlust av kontroll och önskan om normalitet
Att hålla sig i form och informera andra
Tacksamhet
Andlighet: tur och öde
Livets bräcklighet och döende.
Obetydliga eller mindre brister Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H.R., Akadottir, S.H., Gunnarsdottir, T.J. & Jonsdottir, H. (2014) Island European Journal of Cardiovascular Nursing The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life
Att beskriva överlevarens upplevelser efter plötsligt hjärtstopp för att få kunskap om effekten av dessa
upplevelser på de överlevarens behov och bekymmer.
Fenomenologisk design
Semi-strukturerade intervjuer
Antal deltagare 7 män (50–54)
Fem huvudteman:
-Känslor av osäkerhet och behovet av stöd
-Strävar efter att återfå tidigare liv -Känslomässiga utmaningar -Acceptera symtom
-Ny syn på livet
Obetydliga eller mindre brister Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M.E., Salvadores-Fuentes, P. &
Fernández-de-las-Nursing and Health Sciences
Sudden cardiac death: the
Att undersöka upplevelser hos patienter som lyckades återupplivas efter ett plötsligt hjärtstopp.
Giorgi analysmetod
Ostrukturerade intervjuer.
Antal deltagare 5 män och 4
Tre huvudteman -Rädsla
-Sökandet efter mening -Känna döden nära
-Ensamhet och främmande
Peñas, C. (2011) Spanien perspectives of Spanish survivors kvinnor (24–53) Uren, A. & Galdas, P. (2014) Storbritannien Journal of Advanced Nursing The experiences of male sudden cardiac arrest survivors and their partners: a gender analysis
Att undersöka hur
maskuliniteter formar män och deras partners
upplevelser efter att ha hjärtstopp utanför sjukhuset.
Semi-strukturerade intervjuer
7 män, 6 makar
Data från anhöriga inkluderades inte i analys.
Tre huvudteman:
-Stöd och självförtroende;
-Att hantera känslomässiga i sårbarhet -Inte längre en ”He-man”.
Obetydliga eller mindre brister Wagner, M.T., Berg, S.K., Tang, L.H., Stenbæk, D.S., Hassager, C. & Missel, M. (2020) Danmark Journal of advance Nursing Understanding the lived experiences of short- and long-term consequences on daily life after out-of-hospital cardiac arrest. A focus group study
Att utforska och få fördjupad förståelse om hur överlevare av hjärtstopp utanför
sjukhuset upplever kort- och långsiktiga konsekvenser i det dagliga livet.
Kvalitativ explorativ design med en fenomenologisk - hermeneutisk metod
Fokus-gruppintervjuer
Antal deltagare 24 män och 8 kvinnor (40–83)
Tre teman:
-Ett fragmenterat minne som beror på systemet
-Att leva i skuggan av ångest och blandade känslor
-Den förlorade känslan av sig själv
Obetydliga eller mindre Whitehead, L., Tierney, S., Biggerstaff, D., Perkins, G.D. & Haywood, K.L. Trapped in a disrupted normality: Survivors’ and partners’
Att öka kunskap och förbättra förståelsen om
konsekvenserna av att ha överlevt hjärtstopp
Tolkningsfenomenologisk analys
Djup semi-strukturerade intervjuer
(2020) Storbritannien experiences of life after a sudden cardiac arrest partners
Data från partners inkluderades inte i analys.
-Fysiska begränsningar -Känslomässiga konsekvenser -Begränsning av deltagande i sociala aktiviteter
