När hjärtat stannar
Patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp
Författare: Anneli Olsson och Sara Serrander
Självständigt arbete 15hp
Abstrakt
Bakgrund: Uppskattningsvis drabbas 8000 människor årligen av hjärtstopp i Sverige. Antalet som räddas till livet har ökat. Hälsan och livskvaliteten tycks vara relativt god men varierar kraftigt bland överlevarna. Eftersom kunskapen om hälsa är baserat på kvantitativa studier, kan vi inte säkert säga om eventuella
hälsoproblem beror på hjärtstoppet och de problem som rapporteras har betydelse för överlevarna. En sammanställning av kvalitativa studier som undersökt
upplevelser av hälsan skulle kunna bidra med betydelsefull kunskap för att förbättra vården efter hjärtstoppet.
Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.
Metod: En systematisk litteraturstudie som baseras på åtta kvalitativa artiklar.
Resultat: Analysen identifierade tre teman:
1) Upplevelse av den fysiska hälsan med subteman fysiska förändringar och kognitiva förändringar.
2) Upplevelse av den psykiska hälsan med subteman förändrande känslor och en andra chans.
3) Upplevelse av hälso-sjukvården
Slutsats: Denna studie är sammanställd utifrån tidigare kvalitativ forskning som studerat upplevelser av hälsa hos patienter som överlevt hjärtstopp. Resultatet visar att patienterna upplever olika fysiska och psykiska hälsoproblem som även påverkar deras sociala hälsa. Patienterna upplever också tydliga brister när det gäller hälso- sjukvårdens information och stöd. Vid uppföljning av patienter som överlevt ett hjärtstopp har sjuksköterskan en viktig roll i identifiera hälsoproblem samt att stödja överlevarna i att återfå sin hälsa.
Nyckelord
Hjärtstopp, patienter, överlevare, hälsa och upplevelser
Tack
Vi vill rikta ett tack till vår handledare Johan Israelsson för ett gott samarbete samt stöd och handledning under vårt examensarbete.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Hjärtstopp 1
2.2 Kedjan som räddar liv 2
2.2.1 Uppföljning 3
2.3 Begreppsdefinition 4
2.3.1 Hälsa 4
2.3.2 Patient 4
2.4 Självrapporterad hälsa efter ett hjärtstopp 4
2.5 Sjuksköterskans roll i hjärtstoppsvården 5
3 Teoretisk referensram 6
3.1 Känslan av sammanhang 6
4 Problemformulering 7
5 Syfte 8
6 Metod 8
6.1 Datainsamling 8
6.1.1 Inklusions-och exklusionskriterier 9
6.1.2 Cinahl 9
6.1.3 PsycINFO 9
6.2 Urval och kvalitetsgranskning 10
6.3 Analys 11
7 Forskningsetiska aspekter 11
8 Resultat 12
8.1 Upplevelse av den fysiska hälsan 12
8.1.1 Fysiska förändringar 12
8.1.2 Kognitiva förändringar 13
8.2 Upplevelse av den psykiska hälsan 14
8.2.1 Förändrade känslor 14
8.2.2 En andra chans 15
8.3 Upplevelse av hälso-sjukvården 15
9 Diskussion 17
9.1 Metoddiskussion 17
9.1.1 Datainsamling 17
9.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier 18
9.1.3 Urval och kvalitetsgranskning 18
9.1.4 Analys 19
9.2 Resultatdiskussion 19
10 Slutsats 22
11 Förslag till fortsatt forskning 23
12 Referenser 24
Bilagor
Bilaga I – Sökning i Cinahl Bilaga II - Sökning i PsycINFO Bilaga III – Granskningsmall Bilaga IV – Artikelmatris
Bilaga V – Exempel på analysförförande
1 Inledning
I dagens samhälle får många lära sig hjärt-lungräddning (HLR). Det är ett krav att alla sjuksköterskestudenter och vårdpersonal ska uppdatera sina kunskaper
regelbundet. Det som inte får samma fokus på sjuksköterskeutbildningen eller inom hälso- och sjukvården, är patienternas hälsa efter ett hjärtstopp. De flesta som överlever denna traumatiska händelse, riskerar en försämrad hälsa i efterförloppet.
Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att vårdkedjan efter hjärtstoppet ska fungera.
Författarna har sedan tidigare erfarenheter av hjärtstopp. En av de bidragande orsakerna till denna studie var att de endast hade erfarenheter av akutskedet vid den traumatiska händelsen. De vill därför titta närmare på upplevelse av hälsan och vad konsekvenserna blir i efterförloppet.
2 Bakgrund
2.1 Hjärtstopp
Ett plötsligt hjärtstopp kan inträffa hos en fullt frisk person utan tidigare symtom.
Svensson (2012) beskriver att hjärtstopp ska misstänkas om personen blir
medvetslös och andningen uteblir eller blir onormal. Dessa tecken är en konsekvens av att hjärtats pumpförmåga har upphört. I många fall inträffar hjärtstopp när
hjärtats sinusrytm övergår i elektriskt kaos (ventrikelflimmer) (Hollenberg, Engdahl, Bremer & Axelsson, 2016). Majoriteten av de patienter som drabbas har en
kranskärlssjukdom som bakomliggande orsak men hjärtstoppet kan även utlösas av till exempel primära arytmier, andra sjukdomar, överdos av droger eller stort trauma (Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret årliga rapport, 2018).
I Europa beräknas 275 000 personer drabbas av hjärtstopp utanför sjukhuset varje år, medan antalet patienter som drabbas på sjukhuset är okänt (Atwood, Eisenberg, Herlitz & Rea, 2005). I Sverige överlever fler patienter ett hjärtstopp än för tio år
sedan. Mellan åren 2009 - 2017 har andelen patienter som överlevt ett hjärtstopp på sjukhuset ökat från 26,0% till 38,8 % medan andelen utanför sjukhuset stigit från 4,4 % till 11,4 % (Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret årliga rapport, 2018).
2.2 Kedjan som räddar liv
För att överleva ett hjärtstopp krävs snabba insatser med hjärt-lungräddning och hjärtstartare. Dessa insatser brukar beskrivas som länkar i ”kedjan som räddar liv”
(Figur 1). Genom att utföra dessa åtgärder ökar chanserna till överlevnad. Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2016b) beskriver nedan kedjan som räddar liv.
Figur 1. Kedjan som räddar liv
Tidsaspekten vid ett hjärtstopp är avgörande. För varje minut som går utan åtgärder minskar chansen att överleva med tio %. Ett tidigt tecken på hjärtstopp kan vara onormal andning och kramper. Centrala bröstsmärtor ska alltid leda till ett larm.
Enligt nationella riktlinjer är målet att påbörja tidig HLR inom en minut oavsett om patienten drabbas på sjukhuset eller utanför. Detta gör att chansen till överlevnad blir två till tre gånger större. HLR håller syresättningen och cirkulationen igång i väntan på en hjärtstartare. Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret årliga rapport (2018) bekräftar att ett stillastående hjärta gör att kroppens organ drabbas av syrebrist. Inom 5 minuter uppkommer hjärnskador och inom 20 minuter skadas hjärtat.
Tidig defibrillering är ofta en livräddande behandling för att starta hjärtat.
Tidsfaktorn är avgörande för ett gott resultat. Om den sker inom tre minuter ökar chansen för överlevnad till 70 % vid ett ventrikelflimmer. Vid avsaknad av elektrisk aktivitet i hjärtmuskeln finns det ingen nytta med defibrillering och då är basal HLR den viktigaste behandlingen. Vårdförloppet efter att hjärtat börjar slå kan bestå av övervakning, läkemedel, syrgas och eventuellt ett ingrepp, till exempel om
kranskärlen behöver vidgas. För patienter som har återfått egen bärande cirkulation och är fortsatt medvetslösa är det viktigt med strikt kontroll av temperaturen på en intensivvårdsavdelning (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b).
2.2.1 Uppföljning
Moulaert, Goossens, Heijnders, Verbunt och Heugten (2015) testade en sjuksköterskeledd uppföljningsintervention som visade goda resultat på att förebygga psykisk ohälsa. Interventionen bestod av kognitiv och psykologisk screening samt information och stöd till patienterna och deras närstående. Resultatet har legat till grund för europeiska (Nolan et al., 2015) och svenska riktlinjer
(Israelsson & Lilja, 2019) som innehåller dessa delar.
Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson-Ågren och Årestedt (2016) skriver att det finns brister i uppföljningen av hjärtstopp och att mer än hälften av Sveriges sjukhus saknar riktlinjer. Patienten får oftast träffa en kardiolog och en hjärtsjuksköterska i efterförloppet, men att träffa en psykolog eller kurator för att få hjälp med sin ångest och depression är inte lika vanligt. Vården efter hjärtstopp fokuserar i dag mer på den fysiska hälsan än den psykiska och eftervården ser dessutom olika ut beroende på var i Sverige patienten bor. Vidare i studien rapporteras att endast hälften av sjukhusen hade som rutin att bjuda in närstående för uppföljning av den traumatiska händelsen. Författarna nämner flera möjliga anledningar till utebliven uppföljning, exempelvis patientens nedsatta kognitiva förmåga eller bristande information mellan vårdgivare och närstående.
2.3 Begreppsdefinition
2.3.1 Hälsa
Det finns olika definitioner på hälsa och det gör det svårt att definiera vad begreppet betyder men författarna har valt den mest kända definitionen av hälsa nämligen WHO:s “Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” (WHO, 1948).
2.3.2 Patient
Ursprungligen betyder begreppet patient den som lider eller har ett lidande.
Patienten definieras beroende på i vilken vårdkontext personen befinner sig i, till exempel slutenvården, hemsjukvården eller öppenvården (Dahlberg & Segesten, 2010). Inom vårdvetenskapen definieras patient som en person som uppsöker vård på grund av dennes hälsotillstånd (Kasén, 2012).
2.4 Självrapporterad hälsa efter ett hjärtstopp
Flera kvantitativa studier har undersökt hur patienter som överlevt ett hjärtstopp skattar sin hälsa efter händelsen. En litteraturöversikt av Elliot, Rodgers och Brett (2011) visade att majoriteten av patienterna som överlevde hjärtstoppet skattade sin hälsa som god, men variationen bland patienterna var samtidigt stor. De som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhuset skattar sin hälsa bättre än de som drabbas på sjukhuset, dessutom är risken för att drabbas av oro och nedstämdhet mindre hos dessa patienter (Svenska Hjärt-Lungräddningsregistrets årliga rapport, 2018). I en studie baserad på självrapporterad registerdata visar att mer än hälften av
patienterna hade problem med smärta och att närmare hälften hade problem med rörlighet och att genomföra sina dagliga aktiviteter (Israelsson et.al., 2017).
Resultaten visar också att fler kvinnor drabbas av ohälsa efter hjärtstopp jämfört med män. En studie av Lilja et al. (2015) som jämförde en behandling med två temperaturnivåer (33 och 36 grader) visade ingen skillnad mellan grupperna när det gällde kognitiva förändringar eller grad av oro och nedstämdhet. Hos de som hade
kognitiva förändringar fanns dock en ökad risk för psykisk ohälsa och lägre livskvalitet. Studien visade att andelen som visade symtom på ångest eller depression var relativt liten, och färre än tio procent hade medicin för sådana problem.
2.5 Sjuksköterskans roll i hjärtstoppsvården
Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar att genom ett kliniskt arbete ska en legitimerad sjuksköterska kunna använda evidensbaserade metoder, där personen använder sig av senaste forskningen och vetenskapen för att på bästa sätt ta hänsyn till patientens önskemål och behov. Sjuksköterskan har i uppdrag att uppdatera sina kunskaper, till exempel inom ämnesområdet hjärtstopp. Israelsson och Lilja (2019) beskriver att sjuksköterskor har en stor betydelse för den allmänna vården efter ett hjärtstopp. Sjuksköterskor är ofta ansvariga för samordningen av uppföljningen i efterförloppet. Efter den traumatiska händelsen ska sjuksköterskan ha förmågan att visa förståelse och tydliggöra känslan av sammanhang som gör att individen inte hamnar i vilsenhet. Oavsett var sjuksköterskan arbetar är det viktigt att känna till de vanligaste hälsoproblemen hos patienterna som överlevt hjärtstopp för att kunna hitta dessa problem och remittera till specialistvård, om det är nödvändigt.
3 Teoretisk referensram
3.1 Känslan av sammanhang
En del människor behåller sin hälsa i stressiga och allvarliga situationer medan andra inte gör det. Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog, har utvecklat en teori som brukar benämnas känsla av sammanhang (KASAM) som fokuserar på
människors förmåga att förstå och hantera sin omgivning. Antonovsky har utvecklat sin teori utifrån ett salutogent perspektiv där hälsan är i centrum. Detta innebär att se hela människan och dennes livssituation, framförallt de faktorer som kan påverka hälsa och sjukdom positivt. I denna studie har Antonovskys teori använts som referensram. Teorin är uppbyggd på tre grundpelare som beskriver KASAM:
1. Begriplighet: Förmågan och förståelse att bedöma olika händelser som sker i livet.
2. Meningsfullhet: Känna sig delaktig och kunna påverka situationen kring sin egen vård.
3. Hanterbarhet; Förmågan att möta och hantera olika situationer. Det är viktigt att kunna gå vidare i livet och inte fastna i det som har hänt. Balansen mellan dessa tre principer kommer att påverka hur individen hanterar sin svåra situation.
Människor med ett svagt KASAM upplever ofta livet som svårbegripligt och är mer benägna att se sjukdom och hälsoproblem som begränsningar av sitt liv. Om den viktigaste principen, meningsfullhet, inte finns hos personen kommer svåra situationer och hälsoproblem att bli en svår utmaning. En person med ett svagt KASAM har en ökad risk att uppleva psykisk ohälsa. Ett starkt KASAM ökar däremot möjligheten att människan hanterar stressiga situationer på ett positivt sätt, ser sitt liv som en utmaning och därmed upplever en god hälsa (Antonovsky, 2005).
4 Problemformulering
Allt fler överlever hjärtstopp. Anledningen kan bland annat vara mer kunskap om symtomen inför ett hjärtstopp, mer uppmärksamhet om vikten av utbildning i HLR och fler utplacerade hjärtstartare i samhället. Ett hjärtstopp är dock en traumatisk händelse som påverkar det dagliga livet. Detta kräver en eftervård som möter upp patienternas vårdbehov för att stärka deras hälsa. Bland annat måste sjuksköterskan kunna upptäcka eventuella hälsoproblem efter händelsen. Överlevarna kan påverkas av fysiska, psykiska och sociala faktorer, som kan skapa hinder i vardagen och påverka återgång till livet innan händelsen. Kvantitativa studier har visat att patienterna generellt skattar sin hälsa som god men att det finns stora individuella variationer. Dessa studier ger dock en begränsad kunskap om deras hälsa genom att de baseras på fördefinierade frågor om hälsa. En sammanställning av kvalitativa studier om hur hjärtstoppsöverlevare upplever sin hälsa skulle kunna bidra med värdefull kunskap för att utveckla eftervården.
5 Syfte
Syftet är att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.
6 Metod
En systematisk litteraturstudie har valts som design. Författarna har strävat efter att söka, granska och sammanställa relevanta artiklar till en systematisk översikt. Enligt Kristensson (2017) utförs en litteraturstudie genom att formulera och sedan besvara ett syfte genom en systematisk litteratursökning inom det valda ämnesområdet. I denna studie uppfylls alla kriterier som Kristensson nämner som krav för att en litteraturstudie ska vara systematisk. Resultatet av litteraturstudien har sedan sammanställt och presenterats som en ny studie. En induktiv ansats har tillämpats, vilket innebär att relevanta resultat kan framställas i en hypotes/teori, eller ligga till grund för en sådan.
6.1 Datainsamling
Databaserade sökningar genomfördes för att identifiera artiklar. Först identifierades databaser som ansågs relevanta utifrån syftet. Provsökningar genomfördes i syfte att identifiera relevanta sökord. En slutlig sökning till den aktuella studien genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO eftersom de inkluderar forskning inom medicin och omvårdnad. Sökningarna genomfördes med både ämnesord och fritextord.
Författarna sökte även i PubMed men hittade inga nya artiklar. Sökningarna har genomförts i enlighet med rekommendationer av Kristensson (2017).
6.1.1 Inklusions-och exklusionskriterier
De inklusionskriterier som skulle uppfyllas var att artiklarna skulle vara
vetenskapliga studier, texten ska vara skriven på engelska eller svenska, artiklarna ska vara ”peer reviewed”, publicerade mellan 2009 - 2019 samt att patienterna skulle vara från 18 år och uppåt. Samma kriterier användes i båda databaserna.
Kvantitativa artiklar och artiklar av låg kvalitet exkluderades. Kristensson (2017) skriver att val av inklusions- och exklusionskriterier är nödvändiga för att avgränsa studien.
6.1.2 Cinahl
Sökningen i Cinahl påbörjades med ämnesordet heart arrest som sedan
kombinerades med en fritextsökning som innehöll trunkering av orden heart arrest*
och cardiac arrest*. Skälet till trunkering var att inte gå miste om någon variation av orden. Därefter gjordes en sökning på ämnesordet cardiac patients och survivors samt en fritextsökning som innehöll trunkering av ordet survivor* som
kombinerades i en sökning. I det slutliga blocket användes ämnesordet life experience och trunkerade ordet experience*. I den fortsatta sökningen kombinerades söktermer med de Booleska sökoperanderna “OR” och “AND”.
Operanden “OR” användes för att söka på angränsande definitioner inom blocket och “AND” används för att kombinera två block eller flera (Kristensson, 2017).
Cinahl innehåller artiklar inom områdena omvårdnad och medicin.(Sökningen finns beskriven i Bilaga I.)
6.1.3 PsycINFO
I början av sökningen användes fritextorden Heart arrest och Cardiac arrest, därefter kombinerades de till ett block. Därefter gjordes en sökning på fritextordet Patients och ämnesordet survivor som kombinerades till ett block. I sista blocket användes ämnesordet life experience och trunkerade ordet experience*. Även i PsycINFO kombinerades söktermer med Booleska sökoperanderna “OR” och
“AND”. PsycINFO innehåller artiklar inom områdena psykiatri, omvårdnad och sociologi. (Sökningen finns beskriven i Bilaga II).
6.2 Urval och kvalitetsgranskning
Sökningen i databasen Cinahl resulterade i 100 artiklar. Författarna läste alla 100 titlar. Därefter lästes 20 abstract vilka valdes utifrån studiens syfte. Efter
genomläsningen av 20 stycken abstract, lästes tio stycken i fulltext. Därefter valdes fem artiklar som passade studiens syfte ut till kvalitetsgranskning.
Sökningen i databasen PsycINFO resulterade i 78 artiklar och dessa titlar lästes.
Därefter gick författarna vidare och läste 21 abstract. Av dessa lästes tio artiklar i fulltext och därefter valdes tre artiklar som passade studiens syfte ut till
kvalitetsgranskning.
De artiklar som inte var relevanta exkluderades i samband med läsning av abstract.
Orsaken till att artiklar exkluderades var metodval (kvantitativ metod), att de publicerades utanför tidsintervallet eller inte bedömdes svara mot syftet. Totalt lästes åtta artiklar med kvalitativ metod i fulltext och gick vidare till
kvalitetsgranskningen.
Vid kvalitetsgranskningen användes en mall från Carlsson och Eiman (2003) för att säkerställa att de utvalda artiklarna hade en god eller medelgod kvalitet.
Granskningsmallen innefattar 17 kriterier. Artiklarna bedömdes utifrån ett poängsystem från 0-3 för respektive kriterium och maxpoängen var 47. Eftersom granskingsmallen ursprungligen var utvecklad för patienter med lungcancer diagnos modifierades den till patienter med hjärtstopp. När den sammanlagda poängen hade satts, beräknas artiklarnas poäng om till % för att kunna bedöma deras kvalitet, enligt graderingen I-III. Grad I innebär hög kvalitet, Grad II innebär medelgod kvalitet och grad III innebär låg kvalitet. För att uppnå en grad I-nivå krävdes 80 - 100 %. Samtliga artiklar som granskades hade hög kvalitet (Grad I- nivå), vilket gjorde att de gick vidare till analysprocessen (Bilaga III).
6.3 Analys
Artiklarnas resultat analyserades för att därefter redovisas i en översiktstabell som är inspirerad av Friberg (2017). Författarna började med att läsa alla de valda
artiklarnas titlar, abstract och resultat upprepade gånger för att skapa en översiktlig förståelse och sammanhang. Författarna delade sedan upp artiklarna, för att initialt kunna få en djupare uppfattning om innehållet i hälften av studierna. Efter tredje gången de hade läst artiklarna, sammanställdes nyckelfynden individuellt. Därefter bytte författarna artiklar med varandra och de analyserades åter. Nyckelfynden jämfördes och likheter och olikheter diskuterades. Fynden som efter diskussion inte ansågs vara relevanta till syftet exkluderades från sammanställningen.
När gemensamma relevanta nyckelfynd identifierats gick författarna vidare med att undersöka skillnader och likheter i artiklarna, för att därefter fördela nyckelfynden i kolumner. När nyckelfynden hade placerats ut i kolumnerna började författarna diskutera vilka lämpliga subkategorier och teman som kunde identifieras (Bilaga V).
7 Forskningsetiska aspekter
Författarna har försökt beakta sin förförståelse, vilken kan påverka resultatet.
Eftersom författarna gör en kvalitativ litteraturstudie har intervjuerna i studierna behandlats med respekt och ett öppet förhållningssätt. Författarna i denna studie har tagit hänsyn till forskningsetiska principer i kvalitetsgranskningen av de aktuella artiklarna, till exempel att deltagarnas sekretess respekterats och att de haft friheten att avbryta sitt deltagande när de vill i de granskade artiklarna. Kristensson (2017) anser att ett forskningsetiskt ställningstagande ska ingå i en litteraturstudie eftersom författarna och andra kritiskt granskar artiklarna för att sedan föra etiska
resonemang i uppsatsen. Författarna anser att helsingforsdeklarationen etiska principer belyser viktiga delar som forskarna har tagit hänsyn till i de valda studierna.
8 Resultat
I resultatet kommer de valda artiklarna att refereras till de siffror (1-8) som de har i artikelmatrisen (Bilaga IV).
Analysen av artiklarna resulterade i tre teman; 1) Upplevelse av den fysiska hälsan med följande subteman: Fysiska förändringar och Kognitiva förändringar, 2) Upplevelse av den psykiska hälsan med subteman: Förändrade känslor och En andra chans och 3) Upplevelse av hälso-sjukvården.
8.1 Upplevelse av den fysiska hälsan
8.1.1 Fysiska förändringar
Efter sjukhusvistelsen upplevde patienterna svårigheter att återgå till vardagen.
Deras fysiska oförmåga blev mer tydlig när de kom hem och de insåg att deras fysisk inte var densamma. De beskrev upplevelser av obehag och rädsla för vad kroppen kan behärska. Detta kunde medföra att sinnena (syn, hörsel, smak, känsel och lukt) påverkades. Det tog längre tid att utföra en del aktiviteter. En del upplevde att de saknade styrka och var mer trötta jämfört med innan hjärtstoppet inträffade.
Andra hade det besvärligt att klara enkla uppgifter såsom att gå uppför trappan. Vid dessa uppgifter upplevdes en känsla av hjälplöshet och att deras autonomi blev mindre eftersom de inte kunde kontrollera vad som hände omkring dem (1,5,6,7).
Återupplivningen kunde medföra revbensfrakturer som gav kraftiga bröstsmärtor för individerna (1). En del patienter undvek att aktivera sig på grund av smärtan och besvären kunde finnas kvar under sex månader efter hjärtstoppet. Vissa upplevde ångest av smärtan då de trodde att den kom från hjärtat. När de inte kände igen sin kropp uppstod skam och de undvek social kontakt med andra. För patienterna var det viktigt att ha någon inflytelserik närstående i deras liv som motiverade dem till att återgå till livet trots den fysiska förändringen (1,5,6,7).
Patienter kunde uppleva en inre oro för fysisk aktivitet och det gjorde att de undvek att aktivera sig av rädsla för att rörelsen skulle kunna utlösa ett nytt hjärtstopp.
Patienterna upplevde också att det var viktigt att aktivera sig efter hjärtstoppet, men energibrist kunde leda till att de sköt upp den fysiska aktiviteten. Hjärtstoppet var fortfarande närvarande i deras vardag. För många kunde det ta upp till ett halvår eller längre innan de vågade testa sin kropp. När aktiviteterna kunde utföras utan obehag ökade aktivitetsfrekvensen, vilket blev ett bevis på att kroppen fungerade.
Att vara aktiv skapade en mening med livet (1,7). De som var i arbetsför ålder ville tillbaka till sitt arbete men det fanns en rädsla för att överprestera på sin arbetsplats, vilket skulle kunna utlösa nya symtom (7). Genom att patienterna fick visa att de klarade av att utföra arbetsuppgifterna och utöva sina fysiska aktiviteter ökade deras självförtroende till att prestera mer (4). Nödvändighet av medicinsk behandling kunde upplevas ha en negativ påverkan på deras vardag, bland annat genom eventuella biverkningar (1).
8.1.2 Kognitiva förändringar
De patienter som har överlevt ett hjärtstopp upplever ofta någon form av
minnesförlust (1,2,3,4,5,7). Detta visade sig genom att närminnet upplevdes sämre, medan deras långtidsminne ofta var intakt (2). Minnet av händelsen varierade, en del kom ihåg hjärtstoppet och andra hade inga minnen av händelsen (3,5). När patienterna vaknade upp på intensivvårdsavdelningen (IVA) kunde de inte förstå vad som hade hänt (3). De hade svårigheter att läsa och känna igen bekanta personer (4). De tappade ord och meningar, vilket gjorde det svårare att föra en konversation med andra. Detta gjorde att de försökte dölja sitt sviktande minne för att inte behöva skämmas för sina nära och kära (1). Många planerade dagen noggrant genom att göra listor för att minska närminnesproblemen. Övriga familjemedlemmar fick ta ett större ansvar för det vardagliga livet (5). Över tid förbättrades oftast närminnet (4).
Patienterna försökte strukturera i vilken ordning händelser hade inträffat, men upplevde svårigheter att få någon struktur på det. De tog hjälp av medicinska journaler eller dagböcker från IVA för att få en förklaring till händelseförloppet. Av samma skäl upplevdes det också som viktigt att träffa och få information av de som utfört HLR (3,4,5). Överlevarna försökte återfinna sina förlorade minnen men också skapa nya (8).
8.2 Upplevelse av den psykiska hälsan
8.2.1 Förändrade känslor
Patienterna påverkades känslomässigt efter ha överlevt ett hjärtstopp, till exempel upplevde de ångest och osäkerhet. Detta blev påtagligt när de återvände hem efter sjukhusvistelsen. Efter en tid upplevde en stor del av patienterna nedstämdhet (1,2,3,4,5,6,7,8). De förändrades som personer och upplevde att andra inte såg förändringen (3,6). Patienterna hade svårigheter att uttrycka sina känslor både i kroppsspråk och tal. Glädjen fanns över att ha överlevt samtidigt som de upplevdes en rädsla för framtiden (3,4). Patienterna funderade över sin roll i vardagen men de var också tvungna att anpassa sig efter sina nedsatta förmågor. De var tvungna att acceptera sin nya identitet och sitt nya liv, vilket inte alltid var det lättaste (2,8). De hade svårigheter att acceptera att inte köra bil, vilket för männen upplevdes som ett hot mot deras “manlighet”. En del tyckte det var obehagligt att uttrycka sina känslor för sina nära och kära. Majoriteten vände sig dock till sin partner för stöd eller hanterade det själva, istället för att uppsöka professionell hjälp (6).
Patienterna sökte svar på vad de skulle göra annorlunda för att minska sannolikheten att ett nytt hjärtstopp skulle inträffa. De var noga med att mäta sitt blodtryck
kontinuerligt och alltid ha tillgång till en mobiltelefon; ett agerande som
återspeglade deras känslomässiga upplevelse. För att inte ”visa sig sårbara” eller emotionella användes sarkasm eller humor. De känslomässiga såren upplevdes mindre med tiden men försvann aldrig helt (4). Upplevelsen att gå från att vara död och sedan återvända till livet påverkade deras vardag samt ökade medvetenheten om att livet är skört. En del upplevde ingen ångest för att dö då de inte hade något obehagligt minne från sitt hjärtstillestånd (5,6).
8.2.2 En andra chans
Det fanns en strävan bland patienterna att återfå livet före hjärtstoppet (1). En minoritet kände inte någon glädje över att ha återupplivats, då tanken på döden hade blivit mer påtaglig efter hjärtstoppet (3). Majoriteten upplevde dock tacksamhet över att leva, lära känna ett nytt jag och kunde leva i nuet, men samtidigt var de försiktiga med planering inför framtiden (4,5). En del upplevde att det var mer glädjefyllt och roligare med livet efter hjärtstoppet (2). Hjärtstoppet innebar då en omvärdering och en ökad insikt, samt utgjorde en vändpunkt till ett bättre liv.
Ingenting togs för givet och en del upplevde att de hade en skyddsängel (2,3).
Genom att ha varit nära döden hade patienterna fått en erfarenhet om hur viktigt det är att hålla fast i det som är betydelsefullt (7). Vissa ville flytta närmare sina barn och ta till vara på tiden med sin partner (1). Patienterna som var i fertil ålder stod ibland i valet och kvalet om att skaffa barn men upplevde då bristande information från sjukvården (6).
8.3 Upplevelse av hälso-sjukvården
Många patienter kände en tacksamhet över hjälpen att överleva, samtidigt upplevdes sjukhusmiljön som fientlig och känslan av att överlämna sin autonomi och integritet kändes inte bra. De var tvungna att förlita sig på vården (2). Att informera anhöriga kontinuerligt upplevdes nödvändigt. Att ha ett personligt foto vid deras sjukhussäng kunde ha en betydande inverkan på tillfrisknandet. De som behandlades med temperaturkontroll var allmänt nöjdare med livet vid hemkomsten. De upplevde inget obehag av behandlingen då de inte mindes något av den (3). Många saknade kontakt med en hjärtsjuksköterska eller kardiolog då de hade kommit hem och ansåg att ett telefonsamtal hade varit betydelsefull. De som inte fick svar på varför
hjärtstoppet hade inträffat upplevde ofta frustration, ilska och besvikelse. Det sågs som viktigt med vägledning av vårdpersonalen (4,7). Även information om konsekvenserna efter en återupplivning var bristfällig. Patienterna uttryckte ångest och oro över smärtan i bröstkorgen. Vårdpersonalen hade inte informerat om att smärtan från bröstkorgen kan komma från revbensfrakturer efter HLR och inte från
hjärtat (5). Vissa fick behandling med en Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD-pacemaker) som först kändes som en trygghet men senare blev en ständig påminnelse om att hjärtat var skadat. De som tidigare levt ett mindre hälsosamt liv led av skuldkänslor och de som hade levt hälsosamt liv funderade över varför hjärtstoppet inträffade just dem. Dessa patientgrupper kan vara i behov av extra stöd och information (2). Överlevarna litade på de förebyggande behandlingar som de gavs i efterförloppet. Regelbundna blodprover, kontroll av blodtryck och en snabb svarshantering var viktiga. Dessa åtgärder gjorde dem trygga (1).
9 Diskussion
9.1 Metoddiskussion
9.1.1 Datainsamling
Under datainsamlingen försökte författarna uppnå en bra sökstrategi med relevanta sökord som skapades utifrån studiens syfte. I Cinahl genomfördes en provsökning för att identifiera relevanta sökord utifrån artiklarna ämnesord. Genom att
kombinera ämnesord med fritextord är risken för att missa artiklar mindre och detta kan då ses som en styrka. Genom att söka orden i block och sökoperanden “OR”, ökades sökningen känslighet. För att kombinera de olika blocken användes
sökoperanden “AND”, vilket kan anses som en svaghet då artiklar kan ha uteslutits på grund av valda ord som inte använts (Kristensson, 2017). Vi valde dock att använda operanden “AND”, för att begränsa antalet träffar på studier som inte var relevanta.
De slutliga sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO eftersom de beskriver medicin och omvårdnad. Först gjordes en sökning i Cinahl där fem av artiklarna kunde påträffas. I PsycINFO hittades de övriga tre artiklarna. Dessa kunde senare även identifieras i Cinahl. Att de valda artiklarna åter påträffades i PsycINFO ser vi som en styrka, då det ökar deras trovärdighet. En provsökning i databasen PubMed genomfördes, vilket inte resulterade i några nya artiklar.
Däremot återfanns även de utvalda artiklarna även där, vilket också kan ses som en styrka. Vi valde att inte ha med ordet hälsa i sökningen, vilket kan ses som en svaghet då det är ett bärande begrepp i denna studie. Valet gjordes eftersom relevanta studier hade exkluderats om hälsa hade använts som sökord. I studien försöker vi förstå fenomenet hälsa, vilket kan hjälpa sjuksköterskorna att vägleda patienterna i olika omvårdnadssituationer (Segesten, 2017).
9.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Utifrån studiens syfte används inklusions- och exklusionskriterier. För att identifiera den senaste och mest aktuella forskningen valdes en tio år gräns som avgränsning i sökningarna. Detta kan ha medfört att äldre relevanta studier kan ha missats.
Författarna gjorde inga avgränsningar utifrån geografiskt ursprung, eftersom hjärtstoppet kan förekomma över hela världen. Detta ger resultatet en ökad överförbarhet. Hade det geografiska läget avgränsats hade relevanta artiklar riskerats att exkluderas.
Vi valde att exkludera kvantitativa studier, vilket begränsade antalet artiklar i studien. Eftersom syftet med litteraturstudien var att belysa patienternas upplevelse av hälsa bedömdes kvalitativa artiklar vara mest relevanta, eftersom de bäst belyser upplevelser. Att endast använda kvalitativa artiklar kan ses som en svaghet eftersom det finns ett begränsat antal artiklar, vilket kan påverka resultatet.
9.1.3 Urval och kvalitetsgranskning
I studien har artiklarna identifierats utifrån läsning av titlar och abstract. De artiklar som ansågs vara relevanta lästes därefter i fulltext. Även om någon lämplig artikel därmed möjligtvis kan ha missats, är detta inget vi bedömer har haft betydande påverkan på resultatet. Resultatet har tydligt visat att abstract och titlar är sammanhängande med varandra.
För att bedöma studiens kvalitet användes en granskningsmall från Carlsson och Eiman (2003). Ursprungligen är mallen utvecklad för de patienter som har drabbats av lungcancer, men vi har anpassat granskningsmallen till “ patienter med
hjärtstopp”. Kvalitetsgranskningsmallen ansågs av författarna vara enkelt utformad och innehöll väsentliga delar i en kvalitetsgranskning, vilket betraktades som en styrka. Forsberg och Wengström (2017) anser att vetenskapliga artiklar som väljs ut till en litteraturstudie ska ha hög kvalitet för att få ett högt bevisvärde och ge de
optimala förutsättningarna för att minska systematiska fel. Att de valda artiklarna hade hög kvalitet ger denna studie ökad trovärdighet.
De artiklar som är redovisade i resultatet bygger till stor del på män som har blivit intervjuade. Enligt Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret årliga rapport (2018) är det fler män som överlever hjärtstopp. Vi har diskuterat orsakerna och tror att männen kan vara mer benägna att ingå studier och att söka hjälp för sina
hälsoproblem. Detta kan även vara en orsak till att kvinnor kan få större svårigheter att återhämta sig efter hjärtstoppet. I denna studie medför ” bristen på kvinnliga respondenter” en svaghet, eftersom vi egentligen inte kan uttala oss om upplevelser av hälsa hos kvinnor som överlevt hjärtstopp, vilket minskar överförbarheten.
9.1.4 Analys
I analysprocessen utgick författarna från Fribergs (2017) metod. Anledningen till valet är att metoden var lätt att följa och använda i en litteraturstudie. Genom att vi läste artiklarna individuellt skapades en första uppfattning om deras huvudfynd.
Därefter kunde vi då föra ett resonemang om likheter och skillnader för att slutligen identifiera subteman och teman. På detta sätt stärktes analysen, vilket gjorde att resultatet blev mer tillförlitligt (Forsberg & Wengström, 2017).
Vid analysen och skrivandet av resultatet är det viktigt att ha en öppen dialog, för att begränsa förförståelsen kring ämnet. Genom att vi båda har läst alla artiklar och därefter fört ett resonemang om resultatet har vi minimerat subjektiviteten.
Fullständig objektivitet är dock svårt att uppnå.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet var att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett
hjärtstopp. Våra huvudteman är Upplevelsen av den fysiska hälsan, Upplevelsen av den psykiska hälsan och Upplevelsen av hälso-sjukvård. Vi har valt att diskutera några viktiga huvudfynd som framkom i resultatet.
Ett av huvudfynden i resultatet är att en betydande del av de patienterna upplevde sig oroliga och nedstämda efter hjärtstoppet. Wilder Schaaf et al. (2013) visade i sin litteraturgranskning att ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt efter ett hjärtstopp. De rapporterade stora variationer i både metod och resultat. Haydon, Riet och Maguire (2017) bekräftar detta resultat ytterligare.
Eftersom resultaten i dessa studier till stor del bygger på kvantitativ data och
enkätfrågor, som inte är utvecklade för patienter som överlevt hjärtstopp, kan vi inte säkert säga om problemen beror på hjärtstoppet. Våra kvalitativa resultat kan därför utgöra ett bra komplement för en större förståelse av psykiska hälsoproblem från patienternas perspektiv. Ett annat sätt att skapa en större förståelse för patientens hälsotillstånd innan hjärtstoppet är att bättre involvera närstående i vården. De patienter som kände sig oroliga och nedstämda efter hjärtstoppet skulle enligt Antonovskys teori (2005) kunna ha ett lägre KASAM, vilket kan begränsa deras förmåga att hantera situationen. Genom att involvera närstående i vården kommer troligtvis patienternas KASAM att stärkas på grund av en ökad motivation och ett bättre socialt stöd. Israelsson et al. (2016) skriver att uppföljningen är bristfällig eftersom majoriteten av Sveriges sjukhus saknar riktlinjer. Detta kan påverka känslorna hos patienterna och skapa en upplevelse av oro och övergivenhet. Tiden har också en avgörande roll för tillfrisknandet hos många patienter. Det
framkommer också ett behov av att vårdpersonalen ger stöd till patienter som upplever psykiska hälsoproblem och till deras närstående. Patienter och deras närstående behöver sannolikt bli mer delaktiga i sin vård för att stödjas till att ta ansvar för sin hälsa. Att de ges möjlighet att berätta om sina upplevelser tror vi kan bidra till en ökad delaktighet.
Ett annat fynd som identifierades i vår litteraturstudie var att de patienter som fick en ICD-pacemaker inopererad, upplevde en trygghet men också en påminnelse om sin sjukdom. Andra kvantitativa studier som till exempel Israelsson, Thylén, Strömberg, Bremer och Årestedt (2018) har rapporterat en lägre andel av psykiska problem. I deras studie hade alla deltagare fått en ICD-pacemaker inopererad i efterförloppet, vilket skulle kunna bidragit till en ökad trygghet och mindre psykiska problem. Den regelbundna uppföljningen inom den specialiserade sjukhusvården som patienter med ICD-pacemaker får skulle även kunnat bidra med en upplevelse
av trygghet. Ett starkt KASAM skulle kunna ha en betydelse för patienten, där detta skulle kunna innebära en bättre förmåga att hantera den förändrade situationen. De med ett högt KASAM accepterar troligtvis sin pacemaker snabbare än de med ett lågt KASAM.
Patienterna uttryckte ofta upplevelser av kognitiva förändringar och
minnesstörningar av varierande svårighetsgrad. De strävade efter att skapa en förståelse för händelseförloppet. Flera lyfte den stora betydelsen av en dagbok.
Johansson, Hanson, Runeson och Wåhlin (2015) visar i sin artikel att en IVA- dagbok är ett bra hjälpmedel för de patienter som har vårdats på intensiven. Detta hjälpmedel kan vara ett stöd till patienten och dess närstående till att känna sig delaktiga i vården. Dock fanns negativa aspekter som stress och en känsla av misslyckande om de inte visste vad de skulle skriva eller om de inte hade varit där på några dagar. En rädsla fanns att deras frånvaro skulle misstolkas som att de inte brydde sig om sin anhörig. Vi anser att en dagbok kan användas allmänt
viduppföljning av hjärtstoppspatienter oavsett om de har vårdats på IVA eller inte.
Detta kan tillföra en ökad kunskap om patienternas upplevda hälsa och bidra till att strukturera uppföljningen. Den skulle också kunna bidra till att strukturera
händelseförloppet och känslan av sammanhang för patienterna. Dagboken skulle också kunna hjälpa patienterna att uttrycka sina upplevelser, existentiella behov och funderingar efter att de blivit utskrivna från sjukhuset. Boken kan även vara ett stöd för att övervinna sina rädslor och öka sin fysiska aktivitet, samt vara behjälplig som en ”frågebok” vid nästa återbesök.
Ett annat huvudfynd som vi såg är upplevelsen av bristande information om konsekvenserna av hjärtstoppet, relaterat till patienternas upplevelse av hälsa.
Israelsson och Lilja (2019) uppger i sin artikel att otillräcklig uppföljning kan resultera i att informationen om vad som kan förväntas efter ett hjärtstopp inte ges till patienter och närstående. Vidare lyfter de vikten av att screening för kognitiva och psykiska svårigheter. Sjuksköterskor i allmänhet är nyckelpersoner för att identifiera upplevelser av hälsoproblem hos patienterna. Vi anser att det är viktigt med utbildning och kunskap om vart sjuksköterskan ska vända sig till om sådana problem upptäcks.
Vi upptäckte en skillnad i de fall där patienterna blivit behandlade med temperaturkontroll. Dessa patienter och deras anhöriga hade mer positiva
upplevelser av eftervården, både när det gällde informationen och de regelbundna hälsokontrollerna som de fick. De upplevde sig generellt ha en god hälsa när de kom hem efter sjukdomsvistelsen. En anledning skulle kunna vara att temperaturkontroll bidrog till att minska kognitiva problem och emotionella svårigheter. Nielsen et al.
2015 gjorde en stor randomiserad studie som dock visade dock att det inte spelade någon roll om patienten behandlades med 33 eller 36 grader. Därför kanske inte behandlingen i sig bidrar till bättre hälsa, utan mer beror på den strukturerade intensivvård och uppföljning som dessa patienter samt deras närstående ofta
erbjuds. Vissa av överlevarna i studien av skulle kunna haft ett högt KASAM, vilket gjort att eventuella kognitiva besvär inte på samma sätt upplevdes ha varit en belastning. Ett högt KASAM kan ha bidragit till att de inte hade lika svårt att kunna komma tillbaka till sin vardag. Patienter med högt KASAM kan hantera sin
situation bättre och har en ofta en vilja att gå vidare i livet. Även om variationen i uppföljning påverkar patienternas hälsa kan även denna förmåga att variera mellan patienter och deras närstående. Det skulle vara till stor hjälp för sjukvårdspersonalen med verktyg för att identifiera personer med lågt KASAM då de troligtvis behöver mer stöd.
10 Slutsats
Denna studie är sammanställd utifrån tidigare kvalitativ forskning som studerat upplevelser av hälsa hos patienter som överlevt hjärtstopp. Resultatet visar att patienterna upplever olika fysiska och psykiska hälsoproblem som även påverkar deras sociala hälsa. Patienterna upplever också tydliga brister när det gäller hälso- sjukvårdens information och stöd. Denna kunskap kan bidra till att minska patienternas lidande och främja hälsa. Det fanns en önskan av att återgå till sitt
”normala” liv med de vardagssysslor och aktiviteter som de gjorde innan
hjärtstoppet. Samtidigt saknade patienterna någon form av stöd när de kom hem.
Vid uppföljning av patienter som överlevt ett hjärtstopp har sjuksköterskan en viktig
roll i identifiera hälsoproblem samt att stödja överlevarna i att återfå sin hälsa.
Sjuksköterskan kan underlätta för patienterna att våga berätta om sina upplevelser och prata om sina känslor, vilket kan minska deras lidande.
11 Förslag till fortsatt forskning
Det finns behov av fler kvalitativa studier kring upplevelser av hälsa efter ett hjärtstopp, framförallt när det gäller kvinnor. Genom forskning som inkluderar kvinnor, kan vi kanske tydligare se om det finns könsskillnader för att kunna utveckla vården för både män och kvinnor. Vi tror också att det är viktigt att använda KASAM i kommande studier av hälsa hos hjärtstoppspatienter.
12 Referenser
De som är (*) markerade är artiklar som har använts i resultatet.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Atwood, C., Eisenberg, M.S., Herlitz, J., & Rea, T.D. (2005). Incidence of EMS-treated out-of- hospital cardiac arrest in Europe. Resuscitation. 67:75–
80. DOI: 10.1016/j.resuscitation.2005.03.021
*Bremer, A., Dahné, T., Sturesson, L., Årestedt, K., & Thylén, I. (2018). Lived experiences of surviving in-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring Sciences: 33 (1), 156-164. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/scs.12616.
*Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). To Survive Out-of- Hospital Cardiac arrest: A Search For Meaning and Coherence. Qualitative Health Research:
19 (3), 323-338. DOI: http://dx.doi.org/10.1177/1049732309331866.
*Brännström, M., Niederbach, C., & Rödin, A-C. (2018). Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study.
International Emergency Nursing: 36, 34-38. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2017.09.003.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och samhälle. Rapport nr 2.
Elliott, V., Rodgers, D., & Brett, S. (2011). Systematic review of quality of life and other patient-centred outcomes after cardiac arrest survival. Resuscitation, 82(3), 247-256. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2010.10.030.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4 upplaga).
Stockholm: Natur & kultur.
*Forslund, A-S., Jansson, J‐H., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2017). A second chance at life: people's lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 878-886. DOI:
http://dx.doi.org/10.1111/scs.12409.
*Forslund, A., Zingmark, K., Jansson, J., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2014).
Meanings of People ́s Lived Experiences of Surviving an Out-of- Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the Event. Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 464- 471. DOI: http://dx.doi.org/10.1097/JCN.0b013e3182a08aed.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:1 uppl. s. 129-139). Lund:
Studentlitteratur.
Herlitz, J. (2017). Svenska hjärt- och lungräddningsregistret Årsrapport 2017.
hämtad 2019 - 03 - 06 https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2018/02/Svenska- HLR-registret-%C3%A5rsrapport-2017.pdf
Haydon, G., Riet, P., & Maguire, J. (2017). Survivors’ quality of life after
cardiopulmonary resuscitation: an integrative review of the literature. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(1), 6-26. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/scs.12323
Hollenberg, J., Engdahl, J., Bremer, A., & Axelsson, Å. (2016). Hjärtstopp. Suserud
& Lundberg (Red./Ed). Prehospital akutsjukvård. (andra upplaga. S 339 - 348) Stockholm: Liber.
Israelsson, J., Bremer, A., Herlitz, J., Axelsson, Å., Cronberg, T., Djärv, T., Kristofferzon, M-L., Larsson, I-M., Lilja, G., Sunnerhagen, K., Wallin, E., Ågren, S., Åkerman, E., & Årestedt, K. (2017). Health status and psychological distress
among in-hospital cardiac arrest survivors in relation to gender. Resuscitation, 114, 27-33. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2017.02.006
Israelsson, J., Lilja, G., Bremer, A., Stevenson-Ågren, J., & Årestedt, K. (2016).
Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden -- a national web-survey. BMC Nursing, 15, 1-8. DOI: http://dx.doi.org/10.1186/s12912-016-0123-0
Israelsson, J & Lilja, G. (2019-03-14). Uppföljning efter hjärtstopp – nu finns svenska riktlinjer. Läkartidningen. Hämtad 2019-03-19 http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-
vetenskap/Kommentar/2019/03/Uppfoljning-efter-hjartstopp--nu-finns-svenska- riktlinjer/
Israelsson, J., Thylén, I., Strömberg, A., Bremer, A., & Årestedt. K. (2018). Factors associated with health-related quality of life among cardiac arrest survivors treated with an implantable cardioverter-defibrillator. Resuscitation, 132, 78-84. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2018.09.002
Johansson, M., Hanson, E., Runeson, I., & Wåhlin, I. (2015). Family members' experiences of keeping a diary during a sick relative's stay in the intensive care unit:
A hermeneutic interview study. Intensive & Critical Care Nursing, 31(4), 241-249.
DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2014.11.002
Kasén, A. (2012).´Patient´och ´sjuksköterska´i en vårdande relation. Wiklund Gustin & Bergbom (Red./Ed), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (1.
upplaga s 101 - 111). Lund: Studentlitteratur.
*Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H- R., Akadottir, S- H., Gunnarsdottir,T-J., &
Jonsdottir, H. (2013).The Experience of Sudden Cardiac Arrest: Becoming Reawakened to Life. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(5), 429- 435.DOI: http://dx.doi.org/10.1177/1474515113504864
Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lilja, G., Nilsson, G., Nielsen, N., Friberg, H., Hassager, C., Koopmans, M., Kuiper, M., Martini, A., Mellinghoff, J., Pelosi, P., Wanscher, M., Wise, M.P., Östman, I., & Cronberg, T. (2015). Anxiety and depression among out-of-hospital cardiac arrest survivors. Resuscitation 97, 68-75. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.09.389
Moulaert, V., Goossens, M., Heijnders, I., Verbunt, J., & Heugten, C. (2016). Early neurologically focused follow-up after cardiac arrest is cost-effective: A trial-based economic evaluation. Resuscitation 106, 30-36. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2016.06.015
Nielsen, N., Wetterslev, J., Cronberg, T., Erlinge, D., Gasche, Y., Hassager, C., Horn, J., Hovdenes, J., Kjaergaard, J., Kuiper, M., Pellis, M., Stammet, P., Wanscher, M., Wise,P ., Åneman, A., Al-Subaie, N., Boesgaard,S.,Jeppesen, J., Bugge, J-F., Hingston, C., Juffermans, N., Koopmans,M., Køber, L., Langørgen, J., Lilja, G., Møller, J., Rundgren, M., Rylander, C., Smid, O., Werer, C., Winkel, P.,
& Friberg, H. (2013). Targeted Temperature Management at 33°C versus 36°C after Cardiac Arrest. New England Journal of Medicine, 369 (23), 2197-2206. DOI:
http://dx.doi.org/10.1056/NEJMoa1310519
Nolan, J., Soar, J., Cariou, A., Cronberg, T., Moulaert, V., Deakin, C., Bottiger, B., Friberg, H., Sunde, K., Sandroni, C., & Bottiger, B. (2016). Erratum to: European Resuscitation Council and European Society of Intensive Care Medicine 2015 guidelines for post-resuscitation care. Intensive Care Medicine; 3, 488-489. DOI:
http://dx.doi.org/10.1007/s00134-015-4158-6
*Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M -E., Salvadores-Fuentes, P., & Fernández-de- las-Peñas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors.
Nursing & Health Sciences, 13(2), 149-155. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/j.1442- 2018.2011.00593.x
Rawshani, A & Herlitz, J. Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. (2018) Årsrapport 2018. Hämtad 2019-03-06 https://hlrr.se/#om_rapporten__registret
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. Friberg (Red./Ed), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (Tredje upplagan s 107-108). Lund: Studentlitteratur.
Strand, K (2017). Plötsligt hjärtstopp: En skrift om vad som händer när hjärtat stannar. hämtad 2019-03-07 https://www.hjart-
lungfonden.se/Documents/Skrifter/Hjartstopp_2017_lowres.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2019-03-07 https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensson, L. (2012). Hjärtstopp. Rosenqvist & Tornvall (Red./ Ed). Hjärtat. (S 199 - 213) Stockholm: Karolinska institutet University Press.
*Uren, A., & Galdas, P. (2014). The experiences of male sudden cardiac
arrestsurvivors and their partners: a gender analysis. Journal of Advanced Nursing, 71(2), 349-358. DOI: 10.1111/jan.12499
Wilder Schaaf, K., Artmana, L., Peberdy, M-A., Walker, W., Ornatoc, J., Gossipb, M., & Kreutzer, J. (2013). Anxiety, depression, and PTSD following cardiac arrest:
A systematic review of the literature. Resuscitation, 84(7), 873-877. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2012.11.021
World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization.
Hämtad 2019-03-20 https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
Bilaga I
Databasnamn: Cinahl
Datum för sökning: 2019-03-15 Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsninga r
Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar S1 (MH "Heart Arrest+") 17,127
S2 Heart arrest* 12,167
S3 Cardiac arrest* 12,244
S4 S1 OR S2 OR S3 22,880
S5 (MH "Cardiac Patients")
7,648
S6 (MH "Survivors+") 22,055
S7 Survivor* 43,205
S8 S5 OR S6 OR S7 50,775
S9 (MH "Life Experiences+")
31,824
S10 Experience* 347,357
S11 S9 OR S10 347,357
S12 S4 AND S8 AND S11 156
S13 S4 AND S8 AND S11 Peer Reviewed
146
S14 S4 AND S8 AND S11 Published Date:
20100101- 20191231, Peer Reviewed.
100 20 10 5 4, 5, 6,7,
8
Bilaga II
Databasens namn: PsycINFO Datum för sökning 2019-04-03 Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsningar Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar
S1 Heart arrest 798
S2 Cardiac arrest 970
S3 S1 or S2 1180
S4 Patients 742629
S5 (“Survivors”) 14195
S6 S4 or S5 752779
S7 (“Life
experience”) 25501
S8 Experience* 634257
S9 S7 or S8 634257
S10 S3 and S6 and S9
139
S11 S3 and S6 and S9
Peer reviewed 117
S12 S3 and S6 and S9
Peer reviewed 2009-01-01- 2019-01-01
78 21 10 3 1,2,3
Bilaga III - Granskningsmall
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt: syfte, metod, resultat: 3p
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan
Ej angivet Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning:
repeterbarhet möjlig
Ej angivet Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval: antal, beskrivning &
representativitet
Ej acceptabel Låg Medel God
Bortfall Ej angivet > 20% 5-20% < 5%
Bortfall med betydelse för resultatet
Analys saknas/Ja
Nej
Kvalitet på analysmetoden
Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivet Angivet Resultat
Frågeställning besvarad
Nej Ja
Anknytning till tidigare forskning
Saknas Låg Medel God
Slutsats
Överensstämmelse med resultatet:
resultatets
huvudpunkter belyses
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas Total poäng (max 45
p)
p p p p
Grad I: 80% P:
Grad II: 70% %:
Grad III: 60% Grad:
Titel:
Författare:
Resultatbeskrivning:
redovisning, kodning, etc
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av
resultatet: citat, kod, teori, etc
Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor
Saknas Låg God
Bilaga IV - Artikelmatris Artikel
, nr
Författare, år, land
Tidskrift Syftet Metod Resultat Kvalitet
1. Forslund, A., Jansson, H-J., Lundblad, D &
Söderberg, S.
2017 Sverige
Scandinavian Journal of Caring Sciences A second chance at life:
people's lived experiences of surviving out- of- hospital cardiac arrest
Belysa människor förändring i deras
vardagliga liv under det första året efter har överlevt ett hjärtstopp
Kvalitativ longitudinell design
Fenomenologisk och
Hermeneutisk tolkning.
11 deltagare, nio män och två kvinnor. 49 – 73 år.
Två teman -strävar efter att återfå sitt normala jag
- En andra chans
Hög
2. Bremer, A., Dahlberg, K., &
Sandman, L.
2009, Sverige
Qualitative Health Research To Survive Out-of- Hospital Cardiac Arrest:
A Search For Meaning and Coherence
Beskriva individens upplevelse efter ett hjärtstopp utanför sjukhuset, hur deras
välmående är över tiden.
Kvalitativ och beskrivande explorativ design Fenomenologisk tolkning
Nio deltagare, åtta män och en kvinna.44-70 år
Sju teman -Plötslig och svårfångat hot -Att vakna upp i förvirring -Minnesluckor -en förlust av sammanhang -Existentiell osäkerhet av sårbarhet -Välmående på grund av
sammanhang och mening med livet
Hög
3. Brännström, M.,
Niederbach., &
Rödin, A-C.
2018, Sverige
International Emergency Nursing Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study
Beskriva individens erfarenhet av att överleva ett hjärtstopp med hypotermibeh andling i efterförloppet
Kvalitativ beskrivande design.
Individuella intervjuer
Sju deltagare, sex män och en kvinna. 29-79 år
Tre teman -Strävan efter att fylla
minnesluckorna.- Att leva ett förändrat liv.
-Att känna tillit till sjukvården och familjemedlemmar
Hög
4. Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H-
R., Akadottir, S-
European Journal of Cardiovascular Nursing The Experience of
Beskriva patienters upplevelser efter ha överlevt ett hjärtstopp,
Kvalitativ fenomenologisk metod
Semistrukturerad e intervjuer.
Fem teman -Känslor av osäkerhet och behovet av stöd - Strävar efter att återfå tidigare liv
Hög
H.,
Gunnarsdottir,T -J., &
Jonsdottir, H.
2014, Island
Sudden Cardiac Arrest:
Becoming Reawakened to Life
med inriktning på patientens mående över tid.
Ändamålsenligt urval, sju män i åldrarna 50 – 54 år.
5. Forslund, A., Zingmark, K., Jansson, J., Lundblad, D.,
&
Söderberg, S.
2014 Sverige
The Journal of Cardiovascular Nursing
Meanings of People ́s Lived
Experiences of Surviving an Out-of- Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the
Event
Belysa betydelsen av människors levda erfarenheter efter ha överlevt ett hjärtstopp, efter en månad efter
händelsen.
Kvalitativ fenomenologisk Hermeneutisk metod.
Semistrukturerad e intervjuer.
Elva deltagare, nio män och två kvinnor. 49 – 73 år
Två teman
-Återvända till livet -Omvärdera livet
Hög
6. Uren, A., &
Galdas, P.
2014
Storbritannien
Journal of Advanced Nursing
The experiences of
male sudden cardiac
arrest survivors and
their partners: a gender
analysis
Undersöka hur manligheten formar upplevelserna hos män och deras partner efter överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.
Kvalitativ design och hermeneutisk tolkning.
Semistrukturerad e intervjuer Ändamålsenligt urval 13 deltagare, Sju män och sex kvinnor - 29-81 år
Tre teman -Stöd och självförtroende -Hantera emotionell sårbarhet
-Inte längre en
“man”
Hög
7. Palacios-Ceña, D., Losa- Iglesias, M.E., Salvadores- Fuentes, P., &
Fernández-de- las- Peñas, C.
2011, Spanien
Nursing and Health Sciences Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors.
Undersöka livserfarenhete r hos patienter som
återupplivades efter en plötslig hjärtdöd
Kvalitativ design och
fenomenologisk metod
Ostrukturerade intervjuer Nio deltagare, fyra kvinnor och fem män. 24 – 53 år.
Fyra teman - Möta rädslan - Sökande efter mening
- Ha döden i vitögat - Ensamhet och övergivenhet.
Hög
8. Bremer, A., Dahné, T.,
Scandinavian Journal of
Belysa individens
Explorativ design med en kvalitativ
Två teman Hög
Sturesson, L., Årestedt, K., &
Thylén, I.
2019, Sverige
Caring Sciences Lived
experiences of surviving in- hospital cardiac arrest
erfarenheter efter att ha överlevt ett hjärtstopp
fenomenologisk hermeneutisk metod
Åtta deltagare, sju män och en kvinna. 53-99 år
-Strävan efter att leva i det vardagliga livet
-Strävan efter att finna säkerhet.
Bilaga V – Exempel på analysförförande
Nyckelfynd Subteman Teman
Inte veta vad kroppen klarar av.
Avstår från aktiviteter. Fysiska förmågan förändras.
Kontrollbehov. Brist på energi.
Motiverad till förändring.
Svårigheter att återgå till vardag.
Fysiska förändringar Upplevelse av den fysiska hälsan
Nedsatt minne efter hjärtstoppet.
Eftersökte kunskap för att fylla minnesluckor. Trötthet.
Begränsningar
Kognitiva förändringar
Tacksamhet. skamkänslor.
Psykiska förändringar. Brist på självständighet. Förståelse till varför de har drabbats. Oro inför framtiden.
Påverkan av den sociala samvaron. Mening och
sammanhang. Ilska. Besvikelse.
Hopplöshet
Depression och ångest.
Förändrade känslor Upplevelse av den psykiska hälsan
Anpassa till nya livet. Saker som var viktiga är inte viktigt längre
En andra chans Bristande information. Rädsla
över att komma hem. Känsla av övergivenhet dröjandet av vården. Vågar inte visa känslor.
Bemötande påverkade mående och tillfrisknandet.
Upplevelse av hälso- sjukvården
