Lärande och Samhälle Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoänggrundnivå
Skoluniform kontra statusstress
School uniform versus status anxiety
Emma Hagerman
Lärarexamen 270 poäng Examinator: Jan Anders Andersson
Samhällsvetenskap och lärande
3
Sammanfattning
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle få bort kläders betydelse i dagens skola. Till min hjälp har jag använt mig av fem frågeställningar som alla handlar om kläders betydelse inom skolan. Den metod jag använt är kvalitativ, både observation och intervju. Jag valde, slumpmässigt ut åtta elever i årskurs 9 för intervju. Resultatet av både observationen och intervjuerna vittnar om att kläder har en stark betydelse för vem man är. Det är viktigt att se bra ut och att ha snygga kläder. De som har samma kläder på sig i flera dagar, eller som inte har fina kläder, kan fara illa i form av mobbning och utanförskap. Förvånansvärt många tyckte att införandet av en skoluniform hade varit bra, sett ur ett statusperspektiv.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning... ………….. 7
1.1. Bakgrund... 8
1.2. Syfte och frågeställningar………. 9
2. Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektiv…………... 11
3. Metod och genomförande………... 16
3.1. Urval…………... 16 3.2. Datainsamling... 17 3.2.1. Observation……… 17 3.2.2. Kvalitativ intervju……… 18 3.3. Procedur……… 19 3.4. Bearbetning av material………. 20 4. Resultat……… 22 4.1. Observationen av eleverna……… 22 4.2. Intervjuerna……… 23 4.2.1. Intervju 1………... 23 4.2.2. Intervju 2……… 25 4.2.3. Intervju 3……….. 26 4.2.4. Intervju 4……….. 27 5. Analys……… 29
5.1. Är det viktigt med vad man har för kläder på sig i skolan, varför?... 29
5.2. Känner dagens ungdom av den s.k. statusstressen?... 30
5.3. Hur skulle det se ut om alla hade likadana kläder?... 31
5.4. Hur är synen på skoluniform bland mina respondenter?... 31
6. Sammanfattande slutdiskussion………. 33
6.1. Kritisk granskning av metod……….. 35
6.2. Förslag till fortsatt forskning………. 36
7. Källförteckning……… 37
7.1. Tryckta källor……… 37
5
8. Bilaga 1 – Intervjufrågor………... 39 9. Bilaga 2 – Observationsschema……….. 40
7
1. Inledning
Det sägs att kläderna gör mannen, vill man vara fin får man lida pin. Det finns flera ordspråk som förmedlar att utseende är viktigt. Att det är insidan som räknas är inte alltid så lätt att förmedla när ungdomar (och även vuxna) pumpas fulla med det ena idealet efter det andra. För att lyckas ”bli någon” och uppnå en bra status så ska du ha de rätta attributen. Du kan inte dyka upp i vilka kläder som helst i dagens skola, inte ifall du vill vara en i gänget och tillhöra ”innefolket”. Fast även om du inte bryr dig om att tillhöra den populära skaran i skolan så kan du ändå inte komma i trasor, inte om du inte vill bli retad eller att det ska tisslas bakom ryggen på dig.
Detta kom jag fram till efter ett antal observationer under min verksamhetsförlagda utbildning då det talades väldigt mycket om kläder och utseende ungdomarna sinsemellan. Jag vet själv sedan tidigare vilka påtryckningar det finns på unga i dagens samhälle, delvis för att jag själv är relativt ung, men också för att jag vistas mycket ute på ”nätet” och läser en hel del tidningar. Jag har även läst mycket marknadsföring. Det finns ett stort antal bloggar som riktar sig till ungdomar. En blogg är en öppen och personlig dagbok på Internet1. Här kan ungdomar läsa om de senaste trenderna, vilka plagg och märken som gäller just nu. Oftast är det inte billiga kläder och skor som visas i dessa bloggar, utan dyra och exklusiva märkeskläder. Vad många unga inte vet är att den som driver bloggen ofta får dessa saker gratis för att marknadsföra dem via sin blogg. Många ungdomar hakar på dessa trender och köper dessa dyra märken för att några veckor senare bli varse att nu är det något nytt som gäller.
Under mina observationer så lade jag märke till att det även finns elever som inte har riktigt lika fina och nya kläder som de andra i klassen. Det finns de som inte har råd att köpa dyra märkesjeans eller nya, fina tröjor. Det är inte alla som har råd att följa modet och som kanske inte har råd att köpa nya kläder, annat än när de kläder man redan har går sönder.
Allt detta fick mig att tänka efter – hade all denna press kunnat minska om alla hade haft likadan klädsel?
8
Det jag syftar på är något liknande en skoluniform, även om detta låter förlegat och strikt. Om alla hade haft likadana kläder så hade man kunnat lyfta bort all denna fokus som ligger på mode, kläder och utseende och kanske lägga denna energi på skolarbetet istället. Det borde även försvinna en hel del press från ungdomarna i jakten på den rätta statusen.
1.1. Bakgrund
Utvecklingen har kommit långt och det var längesedan människan enbart såg på kläder som ett hjälpmedel för att skydda sig mot väder och vind. På väg mot hur det ser ut idag så har kläder fungerat som urskiljare bland samhällsklasser, där överklassen använt sig av modet för att markera sin överlägsenhet gentemot de lägre klasserna2.
Nationalencyklopedin definierar ordet ”mode” på följande sätt:
… uttryck för tidsandan och dess ideal, förmedlade genom framför allt klädedräkten. Klädmodet förändras ständigt i takt med samhällets värderingar och villkor, exempelvis dess politik, etik och estetik.[…] Med 1800-talets industriella revolution och ökande produktion av tyger och färdigsydda kläder förändrades konsumtionsmönstret, och modet blev tillgängligt för alla samhällsklasser3.
Modefenomenet växte fram år 1350 i bland annat norra Italien. Kläder har i alla tider fungerat som ett sätt att positionera sig i samhället. Det fungerar som ett språk och signalerar till omgivningen vem man är. Fram till på 1960-talet så fanns det tydliga regler för hur människan skulle se ut på arbetsplatsen och hur hon skulle se ut på sin fritid. Modet utvecklades inte lika snabbt som det gör idag. Nu är synen annorlunda, det finns en press på att följa modet och trenderna som kommer och går. ”Människor förväntas vara mer engagerade i att konstruera sin identitet med hjälp av konsumtion” 4
. Enligt Skolverkets värdegrund och uppdrag så ska ingen utsättas för kränkande behandling i skolan5. Under min verksamhetsförlagda tid så upptäckte jag att det finns elever som blir kränkta på grund av sina kläder och deras avsaknad av att följa modet. Jag började då fundera på en lösning på detta problem. Alla föräldrar har inte den
2 http://www.svd.se/kultur/understrecket/modet-att-tranga-in-under-ytan_278725.svd, hämtat 120610. 3 http://www.ne.se/kort/mode, hämtat 120610. 4http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/05/21/mode-paverkar-oss-alla, hämtat 120610. 5 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Västerås, 2011, s. 7.
9
ekonomi som behövs för att tillgodose sina barn med kläder som följer de senaste trenderna. Det finns också föräldrar som knappt har pengar till det allra nödvändigaste, vilket då gör att kläder inte är första prioritet, något som barnen får lida för. Det jag skulle kunna se som en bra lösning på detta problem är införandet av en skoluniform. Enligt Nationalencyklopedin så är en skoluniform en:
… gemensam klädedräkt för elever vid en skola; kom i bruk vid slutet av 1700-talet i Storbritannien. Ofta består den av kavaj i "skolans färg", udda byxor eller kjol samt skjorta, kompletterat med t.ex. emblem på kavajen6.
Många länder världen över använder skoluniform, bland andra Japan, USA, Thailand, Australien, Indien och Storbritannien. I Sverige har dock aldrig skoluniformen trätt in i den allmänna skolan för de lägre åldrarna. Däremot har det funnits bland de äldre eleverna från 1800-talet och framåt. Förr var det inte någon självklarhet att gå på gymnasiet. Därför användes skoluniformen för att visa samhörighet och att hävda sig gentemot de personer som inte hade samma förutsättningar. På privatskolor och internatskolor var skoluniformen vanligare. Uniformen i dessa skolor fungerade som ett sätt att visa att dessa elever kommer från en mer privilegierad samhällsklass7.
I dagens skola finns det inga förhållningsregler gällande klädsel. Du får klä dig hur du vill, så länge du inte kränker någon annan.
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka elevers syn på ifall införandet av en skoluniform skulle få bort kläders betydelse i dagens skola. Min huvudsakliga frågeställning är: skulle införandet av en skoluniform motverka den så kallade statusstressen vad gäller kläder?
För att bättre komma fram till ett svar på min frågeställning så tar jag hjälp av ett antal problemställningar.
Är det viktigt med vad man har för kläder på sig i skolan, varför?
Upplever ungdomar någon stress när det gäller klädval?
6http://www.ne.se/kort/skoluniform, hämtat 120610. 7 Wintzell, Inga, Så var barnen klädda. Stockholm, 1972.
10
Hur skulle det se ut om alla hade likadana kläder?
Hur är synen på skoluniform bland mina respondenter?
När jag redovisar mina intervjuer så har jag delat upp svaren utifrån dessa frågeställningar. Jag använde däremot andra frågor under intervjuerna, mest för att undvika ja- och nej-frågor, för att få eleverna att ge mer välutvecklade svar. De frågor som användes vid intervjutillfällena finns med i detta arbete som bilaga 1.
11
2. Kunskapsbakgrund och teoretiskt
perspektiv
Mitt arbete handlar om ifall ett införande av en skoluniform skulle motverka statusskillnader i skolan. Jag kommer utgå lite från Erving Goffman men också en del från Pierre Bourdieu och Émile Durkheim. Jag kommer också nämna Max Weber. Då jag även fokuserar på status i mitt arbete så kommer jag även att hänvisa mycket till Alain de Bottons Statusstress (2005) och Marie Söderqvist Tralaus Status – vägen till lycka (2009). Annan litteratur som jag använt mig av är Tonie Lewenhaupts Kläders tysta språk (2005), Zygmunt Baumans Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen (1998) Robert Thornbergs Det sociala livet i skolan (2006) och Oskarson, Bengtsson, Berglund (red.), En fråga om klass (2010). För att få fram mitt teoretiska perspektiv så har jag utgått från Fredrik Zimmermans Det moderna samhället ut tre klassiska perspektiv (2009), Per Månsson (red.) Moderna samhällsteorier (2003).
Ordet status definieras som vår ställning i samhället och handlar om hur man får andra människors beundran8. Nationalencyklopedin definierar ordet status på följande sätt:
status (latin, 'tillstånd', 'ställning', '(stilla)stående', av sto 'stå'), inom sociologin benämning på en persons ställning i en grupp eller gruppens ställning i samhället. Enligt Max Weber är status ett relationellt fenomen, dvs. den är avhängig andras värdering av de attribut som utmärker personen eller gruppen i fråga9.
I detta arbete så är den mest relevanta definitionen en människas värde och betydelse sett med omvärldens ögon. ”Den höga statusens konsekvenser är tilltalande. De omfattar bland annat […] en känsla av att vi är omtyckta och betraktade som
8 Söderqvist Tralau, Status – vägen till lycka, Finland, 2009, s. 17. 9http://www.ne.se/lang/status/314516, hämtat 120901.
12
värdefulla10”. I de Bottons bok så används ordet statusstress flitigt och kan förklaras som en oro av att inte nå upp till de ideal som finns i samhället, och när vi inte når upp till dessa ideal så berövas vi på vår värdighet. Denna oro kan uppstå av flera olika anledningar, bland annat av medias påtryckningar och reportage om framstående människor och ifall någon av ens nära vänner når större framgång än en själv11. Status är något som är viktigt för vårt personliga välbefinnande. Ju lägre status en människa har desto sämre mår hon12.
Tittar man på Goffmans teorier så menar han att ”…inte så mycket har för avsikt att studera människorna och deras ögonblick utan mera ögonblicken och deras människor”13
. Med detta menar han att människan är situationsbunden. Människan agerar utifrån det sociala spel som hon är med i och på så sätt påverkas av andra människor som är med i samma spel och som befinner sig i omgivningen. Detta gör också att andras uppfattningar om vad vi gör och vilka vi är bestämmer hur vi upplever oss själva, istället för att det är vår inre personlighet som bestämmer det14.
Émile Durkheim skriver om sociala fakta vilket kan förklaras med att det är undantaget som bekräftar regeln. I Zimmermans bok finns det ett bra exempel på en 13-årig kille som kommer in i sitt klassrum iförd kjol och smink. Detta får då negativt mottagande av klasskamraterna och läraren kanske till och med ber pojken att gå ut och tvätta bort sminket och byta kläder. I detta exempel visas att det finns en regel som säger att killar inte ska se ut på detta sätt och att det kan leda till påtryckningar att ändra sig och rätta sig till de regler som finns. Durkheim menar att dessa samhälliga regler blir som tydligast när någon bryter mot dem15.
Durkheim har ett holistiskt tänkesätt, helheten betyder mer än vad delarna gör. De sociala fakta finns utanför individen och uppstår först när individer samverkar med varandra.
Någonting mer uppstår som man inte kan förklara genom att enbart kika på delarna, man måste se på helheten… Man kan inte förklara samhället (helheten) genom att se på varje individ (delarna) på grund av att något mer uppstår när individerna ”går ihop”. Detta ”mer” kallade Durkheim för sociala fakta…16
.
10
de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 3.
11
de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 4.
12
Söderqvist Tralau, Status – vägen till lycka, Finland, 2009, s. 14.
13 Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 168. 14
Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 169.
15 Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 9. 16 Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 11.
13
De sociala fakta har, enligt Durkheim, en påtvingande kraft vare sig människan vill det eller inte17. Du kan ta på dig de kläder du vill, men du kommer påverkas av andra människors bemötande. Om de tycker att du ser löjlig ut i vissa plagg så kan det leda till att du kanske inte får ett visst jobb eller liknande. ”Oftast känner man dock inte detta tvång av samhället att bete sig på ett visst sätt på grund av att man redan beter sig ’frivilligt’ på detta sätt. Man har fostrats in i att ha vissa värderingar […] som stämmer överens med samhällets rådande normer18”.
Robert Thornberg skriver även mycket om detta i sin bok Det sociala livet i skolan. Om man är annorlunda på något sätt (till exempel genom klädsel eller utseende) så är risken stor för att bli utsatt för mobbning, detta uppges ofta av elever19.
Pierre Bourdieu har en teori om att materiella och immateriella tillgångar kan, i dagens samhälle, omvandlas och tillskrivas ett värde som kan ge en makt som man annars bara kunnat få genom ekonomiska tillgångar20. Bourdieu hyllas också för att han aldrig övergett klassbegreppet. Folk har olika mycket pengar och klyftorna fortsätter att öka. Idag pratas det åter om orättvisor och klasskamper21. Bourdieu menar att om man kommer från enklare förhållanden, en lägre klass, och vill uppnå något högre så kommer man stöta på hinder. Han menar att man i skolan inte bara kämpar med det som man ska lära sig utan också med sitt sociala ursprung22.
Går man in på utseendeområdet och kläder så tar man för givet att en människa köper klädesplagg för att det är dennas personliga stil. Enligt Bourdieu så är kläderna ”ett uttryck för sociala och klassmässiga relationer23”. Man kan köpa kläder för att visa
att man tillhör en speciell grupp eller klass. Köper man dyra kläder så signalerar man att man tillhör en högre klass, som har råd med det.
Valet av kläder och mode […] är ett aktivt uttryck för att markera vår ställning på den sociala arenan. Modet kommer därför till uttryck också på en fysisk arena, som kan vara gatan, skolan eller arbetet, vi använder modet på denna arena för att referera till vår sociala ställning. Vi använder de symboler och den magi vi tror att olika märken och kläder uttrycker, och vi markerar på detta sätt en kollektiv tillhörighet till gruppen24.
17
Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 13.
18
Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 13.
19
Thornberg, Robert, Det sociala livet i skolan, 2006, s. 63.
20
Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 373.
21 Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 375. 22
Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 385.
23 Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 387. 24 Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 388.
14
Även Durkheim talar om något som kallas kollektivt medvetande. Med detta menar han att när människor integrerar med varandra och skapar sociala relationer så skapas det även en gemensam moral. Detta skapar i sin tur krav på hur individerna som tillhör detta kollektiv ska agera, de blir lika varandra och ett kollektivt medvetande är skapat25. Lewenhaupt menar att klädspråket är viktigare än vad vi kan föreställa oss. Genom kläderna så kan prestige och status utstrålas26. Att kläder och konsumtion signalerar status kan man även läsa om i En fråga om klass. Det är viktigt för välbefinnandet och vad man konsumerar signalerar vem man är som person27.
Enligt de Botton så kan statusstress bero på olika saker, bland annat något han kallar för snobberi. En snobb kan beskrivas som en person som slår fast att till exempel en viss slags människa är bättre än en annan. Den kan också beskrivas som någon som öppet begär en värdeskala, att man kan sätta ett likhetstecken mellan social ställning och människovärde28.
Max Weber menar att vissa som anser sig ha en viss status kan gå ihop och forma en stängning mot andra som inte anses passa in. Detta sker oftast genom att försöka exkludera de andra29. Här kan vi dra en parallell till Thornberg som pratar om in- och utgrupper. En människa identifierar sig med en del sociala kategorier och anser sig ingå i vissa sociala grupper, dessa blir då denna persons ingrupper. De grupper som han/hon inte identifierar sig med blir utgrupper30. Ser man på relationer mellan grupperna så finns det de grupper som har mer makt, tillgångar, status och inflytande än andra. Till exempel så skiljer sig olika samhällsklasser och sociala grupper åt i ett samhälle. Det finns vissa yrkesgrupper som har högre status än andra. Detta kan man även se inom skolans värld där till exempel vissa elevgrupper har högre status än andra31.
Förväntningar är en annan sak som kan ligga till grund till statusstress, enligt de Botton. Människan jämför sig med folk runt omkring sig, med de som betraktas som jämlikar.
Vi kan inte uppskatta det vi har i ett vakuum eller jämföra det med våra medeltida förfäders liv. Vi imponeras inte av hur välbärgade vi är i ett historiskt perspektiv. Vi anser oss själva lyckligt lottade först när
25
Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 15.
26
Lewenhaupt, Tonie, Kläders tysta språk, Stockholm, 2005, s. 11.
27
Oskarson, Bengtsson, Berglund (red.), En fråga om klass, Spanien, 2010, s. 17.
28 de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 22. 29
Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 112.
30 Thornberg, Robert, Det sociala livet i skolan, 2006, s. 135. 31 Thornberg, Robert, Det sociala livet i skolan, 2006, s. 144.
15
vi har lika mycket som, eller lite mer än, de människor vi växer upp tillsammans med, arbetar tillsammans med, har som vänner och identifierar oss med på den offentliga arenan32.
Människan avundas bara den som vi anser oss själva likna, någon som ingår i samma referensgrupp som oss. Det finns inte många framgångar som är mer olidliga än de som erhållits av våra närmaste vänner33. Ordspråket skadeglädje är den enda sanna glädjen har inte myntats utan anledning.
”Det är inte de stora olikheterna mellan oss själva och andra som väcker avund, utan motsatsen, likheterna”. Detta gör att vi inte jämför oss med sådant som är långt ifrån oss och vår verklighetsuppfattning34. Därför ligger det närmre att jämföra sig med de
personer som är lika en själv, i regel de som finns i sin närhet.
32
de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 46.
33 de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 47. 34 de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 47.
16
3. Metod och genomförande
Den metod jag använt mig av är kvalitativ, undersökningen bygger på observation och en intervjuundersökning. Det som är viktigt att tänka på när man genomför en kvalitativ intervju och observation är att visa respekt för deltagarna och berätta vad det jag gör handlar om. Anledningen till att jag tyckte att just kvalitativ metod artade sig bäst här var för att jag ville ha så uttömmande svar som möjligt35.
3.1. Urval
Jag passade på att genomföra mina intervjuer under min slutpraktik som jag hade på en skola som ligger i ett villasamhälle lite utanför Helsingborg. I detta samhälle så bor det cirka 3000 personer, mest barnfamiljer. Många som bor här pendlar in till Helsingborg för arbete och studier (på gymnasium och högskola).
Jag genomförde intervjuerna på grundskolans senare år, och jag gjorde intervjuerna i årskurs 9. Anledningen till att jag gjorde detta avvägande var för att när man går i denna årskurs så har de flesta kommit in i puberteten. Mycket händer i kroppen och man vill inget annat än att passa in, bara tanken på att vara annorlunda är skrämmande36. Kläder och utseende har då stor del i ens liv och många ungdomar tycker att det är viktigt. Därför kände jag att det var helt rätt åldersgrupp att göra en sådan här undersökning på. Anledningen till att det just blev denna årskurs som jag valde var för att jag bedrev undervisning i denna klass. Jag hade lärt känna eleverna en del och kände att de kunde känna sig trygga med mig och ha förtroende för mig, vilket är viktigt när man sitter ner och ska prata om ett sådant här ämne som kan verka lite känsligt37.
35
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s. 35.
36http://www.vardguiden.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Tonaringar-13-19-ar/, hämtat 120525. 37 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s. 36.
17
I klassen så valde jag att intervjua tre tjejer och fem killar, vilket jag ansåg vara lagom. Dessa valdes ut slumpmässigt. Att det blev fler killar än tjejer berodde på att antalet tjejer i klassen var betydligt mindre än antalet killar.
3.2. Datainsamling
De metoder jag använt mig av vid datainsamlingen är observation och intervju.
3.2.1. Observation
Det var egentligen inte först planerat att jag skulle observera utan jag hade enbart tänkt använda mig av kvalitativa intervjuer i min undersökning. Det föll sig dock naturligt när mina elever, under eget arbete, började prata om ämnen som berörde mitt examensarbete. Det ska tilläggas att eleverna inte visste vad det var jag skulle skriva mitt arbete om vid denna tidpunkt. Jag själv satt framme vid katedern och rättade uppgifter och lät samtalet i klassrummet fortlöpa.
Under mina förberedelser till examensarbetet så hade jag läst om olika metoder, och hade då läst om just observation så jag visste vad det handlade om. Detta blev en dold observation då jag inte berättade för eleverna att jag observerade dem38. Dels blev det på detta sätt just för att det inte var planerat, men även om det hade varit planerat så tror jag ändå att jag valt att observera dolt. Detta för att jag ville att eleverna skulle vara som vanligt och agera naturligt39. Syftet var att eleverna skulle uppföra sig så som de brukade göra40. Hade det inte varit en dold observation så hade kanske eleverna sagt något helt annat än vad de egentligen tycker, bara för att det låter bättre ur till exempel moralisk synpunkt41.
Observation ser jag som ett bra komplement till intervjuer. Att bara göra intervjuer hade inte sagt något om elevernas sociala sammanhang42. I och med observationen så fick jag höra hur eleverna pratade med varandra och förde fram sina resonemang. Pål Repstad skriver att det är svårt att göra observationer på ställen som man har erfarenhet av, till exempel en arbetsplats, i mitt fall praktikplats. Han menar att det är lätt att man
38
Magne Holme, Idar, Krohn, Solvang, Bernt, Forskningsmetodik, Lund 1997, s. 111.
39 Magne Holme, Idar, Krohn, Solvang, Bernt, Forskningsmetodik, Lund 1997, s. 112. 40
Repstad, Pål, Närhet och distans, Lund 2007, s. 33.
41 Repstad, Pål, Närhet och distans, Lund 2007, s. 45. 42 Repstad, Pål, Närhet och distans, Lund 2007, s. 35.
18
väljer en sida då man har personliga relationer på det stället och att man förlorar sin akademiska distans43. Jag kan tänka mig att detta är något som lätt kan hända om man varit en längre tid på en arbetsplats och då hade jag inte velat göra en sådan observation. Det är, som Repstad skriver, lätt att man då väljer en sida. Detta var inte alls fallet på min praktik då jag inte kände att jag hade några närmre personliga relationer till eleverna då jag enbart befann mig på denna skola i fyra veckor, varav observationen ägde rum efter cirka halva tiden.
Om jag återgår till att skriva om dold observation så menar Repstad att det kan vara negativt ifall det skulle komma ut till vederbörande personer att jag observerat dessa i smyg. Om jag, i min rapport, skulle vara tvungen att skriva om sådant som kan spåras tillbaka till någon av eleverna och att denna då skulle känna igen sig. Därför har jag valt att inte avslöja namnet på min partnerskola och att, när resultatet redovisas, hitta på fiktiva namn åt eleverna44.
3.2.2. Kvalitativ intervju
Från första början så var jag inställd på att min huvudmetod skulle vara kvalitativa intervjuer. Detta beslut tog jag eftersom jag var ute efter att gå mer på djupet och få så uttömmande svar som möjligt, något som är svårt att få med till exempel en enkätundersökning 45 . Själva områdena som jag skulle ställa frågor om var förutbestämda (se bilaga), medan frågorna sedan kunde variera från elev till elev beroende på vad som togs upp under intervjun.
Jag valde att spela in intervjuerna på band för att jag själv skulle kunna vara uppmärksam på personerna jag ställde frågorna till. Att spela in på band gör också att man får med allt som kan vara viktigt, till exempel pauser, tonfall, fnissningar och annat som kan ha betydelse för att förstå vad som sägs46.
Innan intervjuerna påbörjades så var jag noga med att berätta för deltagarna om vad som gällde och vad det var jag skulle skriva om, vad syftet med deras deltagande var. Sedan fick de själva ta ställning till om de ville ställa upp eller inte. Jag poängterade också att de när som helst fick lov att avbryta intervjun och att de fick lov att ställa frågor om de ville det. Vi gick även igenom att de var anonyma och att ingenting i mitt
43 Repstad, Pål, Närhet och distans, Lund 2007, s. 40. 44
Repstad, Pål, Närhet och distans, Lund 2007, s. 44.
45 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s. 23. 46 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s. 35.
19
arbete skulle kunna spåras tillbaka till dem47. I och med att deltagarna var under 18 så informerades även föräldrarna som gav sitt godkännande till sina barns medverkan48.
3.3. Procedur
Vid observationen så satt jag framme vid katedern. Eftersom det var en dold observation och då eleverna redan visste vem jag var så krävdes ingen presentation av varken ämnet eller mig som person.
Det började med att eleverna höll på att arbeta med ett grupparbete inom samhällskunskapen. De höll vid denna lektion på att göra en plansch, så det var lite av en ”klippa och klistra”-lektion. Jag satt och rättade uppgifter som eleverna gjort vid ett tidigare tillfälle. Eleverna började prata om ett ämne som intresserade mig då mitt arbete skulle handla om detta. Därför började jag lyssna på vad som sades, men jag gjorde det inte så att de märkte av att jag lyssnade.
Efter att de diskuterat ett tag så inflikade jag någon kommentar, och sedan fortsatte eleverna diskutera. Samtalet varade i ungefär en kvart, sedan var lektionen slut. Under deras samtal hade jag tagit anteckningar, något eleverna inte hade lagt märke till då de trodde att jag satt och rättade.
Intervjuerna gick till som så att jag slumpmässigt hade valt ut fem killar och tre tjejer genom lottning. Anledningen till att det blev tilldelat på just detta sätt var för att det fanns betydligt färre tjejer i klassen. Jag tycker också att åtta personer var ett rimligt antal att intervjua. De blev tillfrågade ifall de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju, alla som blev tillfrågade ville delta. När jag planerade arbetet så ville jag inte att intervjuerna skulle bli att jag satt och ställde frågor och respondenten svarade, utan jag ville få igång mer av ett samtal. Därför valde jag att intervjua två på samma gång och var noga med att ha minimalt med slutna frågor. Eleverna fick själva bilda par, allt för att de skulle känna sig så bekväma med situationen som möjligt.
Under intervjun så satt vi i ett avskilt rum. Jag hade bandspelare med så jag kunde spela in allt som sades. Jag var, som jag tidigare skrivit, väldigt noga med att klargöra för eleverna att de när som helst fick avbryta intervjun och att de var anonyma.
47 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s. 22. 48 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s. 23.
20
3.4. Bearbetning av material
Vid min observation så använde jag mig av dold observation, men också av ”critical incidents”. Detta innebär att jag, utifrån mina frågeställningar, definierade den situation jag skulle observera. Jag tyckte att detta sätt passade bäst in på det jag skulle göra, då händelsen i sig är det jag ville analysera utan att behöva dela in den i olika kategorier. Det var också hela klassen jag observerade och inte elev för elev i en bestämd ordning, det var själva händelsen som stod i centrum49.
Man sitter och observerar hela klassen och så fort en av de händelser man definierat inträffar, så använder man löpande observationer för att beskriva så mycket som möjligt av episoden50.
När jag sedan skulle gå igenom mina anteckningar från observationen jag gjort så använde jag mig av en observationsmanual som redovisar löpande observation. Fördelen med denna manual är att man kan beskriva händelseförloppet precis som det har ägt rum utan att behöva tvinga in det i olika kategorier. En annan fördel är att man på kort tid kan samla in det material man behöver51. Manualen finns att se som bilaga 2 i detta arbete.
När jag bearbetade det material jag fått fram från intervjuerna så började jag med att lyssna igenom alla en gång, mest för att jag skulle bli påmind om vad som sades. Efter så lyssnade jag igenom en gång till, fast denna gång skrev jag även ner vad som sades, inklusive pauser, fnissningar och liknande. Sedan satte jag mig ner med allt material och började rangordna vad som passade in under mina frågeställningar.
Intervjuerna genomfördes för att få fram vad ungdomar har för uppfattningar om kläder och syftet var att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle få bort kläders betydelse i dagens skola. Jag valde att redovisa svaren utifrån mina frågeställningar, och inte utifrån alla frågor jag ställde. Detta för att jag mer var ute efter att analysera elevernas uppfattningar, och inte eleverna som individer52. Då jag intervjuade åtta stycken och fick liknande svar av de flesta så ansåg jag att svaren var
49 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s 51. 50
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s 52.
51 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s 52. 52 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala 2010, s 43.
21
generella. Jag ansåg att jag hade uppnått mättnadskriteriet för vad eleverna i denna klass verkar ha för uppfattning53, att göra fler intervjuer hade inte bidragit med något mer, ansåg jag.
22
4. Resultat
Det resultat jag fått fram kommer jag här redovisa var för sig, med början på observationen. Efter kommer jag redogöra för intervjuerna.
4.1. Observationen av eleverna
Observationen började med att eleverna höll på att arbeta med ett grupparbete och påbörjade ett samtal om vad de skulle göra i helgen. En kille sa att han skulle shoppa med sin flickvän. Det var så det samtal som jag observerade, kom igång. En annan kille fällde en kommentar om att det var tråkigt att gå i affärer och titta på kläder. Detta gjorde så att tjejerna runt omkring reagerade och sa att det inte alls var tråkigt! Killen som skulle shoppa med flickvännen höll med tjejerna i samtalet.
I och med att jag visste redan när min praktik började vad jag skulle skriva mitt arbete om så hade jag varit uppmärksam på hur eleverna klädde sig. Just denna kille verkade vara väldigt noga med vad han hade på sig. Det var, näst intill alltid, märkeskläder och jag hade inte sett honom ha samma kläder på sig mer än max två dagar i sträck.
Elevernas samtal höll på ett tag. Det diskuterades hur viktigt det var med att ha ”de rätta” kläderna och killen som var noga med vad han hade på sig sa att han aldrig hade kunnat tänka sig att handla i ”billiga, vanliga” affärer. Jag kände då att jag var tvungen att inflika någon liten kommentar. Jag vet att många, som kanske inte har så mycket pengar att röra sig med, gärna åker till Ge-Kås och köper kläder. Jag ville veta om denna kille hade kunnat tänka sig att handla där, vilket han inte kunde.
En annan kille sa att han inte förstår hur folk kan komma med mjukisbyxor till skolan: ”man kan väl i alla fall dra på sig ett par jeans”. Vid just detta tillfälle så satt det
23
en annan kille i klassrummet och hade just mjukisbyxor på sig. Denna kille, som annars är pratsam och deltar i de flesta diskussioner, satt nu helt tyst. Kanske kände han sig träffad av kommentaren, att han inte ”passade in”.
Tjejerna som var med i samtalet höll inte med den första killen om att märkeskläder var viktiga, bara man såg snygg ut så spelade det inte så stor roll. Tjejerna syftade på att så länge man hade något så när fina kläder på sig så spelade det ingen roll om det var ett speciellt märke eller inte, huvudsaken är att det ser bra ut.
4.2. Intervjuerna
Innan jag skulle påbörja intervjuerna så introducerade jag vad det var jag gjorde och varför jag genomförde intervjuer. Jag berättade om mitt arbete, men inte för mycket för jag ville att eleverna skulle säga vad de tycker och inte vad de tror att jag ville höra. Jag presenterade upplägget, att vi skulle sitta avsides, att det var parintervjuer och att de, utifrån lottningen, själva fick välja vem de ville intervjuas med.
4.2.1. Intervju ett
Den första intervjun var med två tjejer i årskurs nio. I denna uppsats kallar jag dem för Estelle och Diana.
Om kläders betydelse i skolan
Tjejerna svarade att det är viktigt med hur man ser ut. Första intrycket är viktigt. Diana säger: ”ser man då sådär sjabbig och tradig och ovårdad ut så ger det ett negativt intryck”. Estelle fyller på med: ”ja, eller hur! Det är kanske inte så viktigt med just märkeskläder men man kan väl i alla fall ha duschat och ha rena och hela kläder på sig”. Det var inte så viktigt med vad det var för klädmärke, men det skulle vara snyggt och rent.
Vikten av märkeskläder
24
Estelle vänder sig till Diana och utbrister: Hahaha, så sitter du här med Converseskor54! Diana, skrattandes: men jag gömmer dem här under kjolen!
Estelle: Visst vill man ha det, om man har råd att ha det, så är det kanske en merit. Men samtidigt hade jag inte stört mig på om någon kommit med andra skor.
Tjejerna tycker inte att det är livsnödvändigt med märkeskläder, men det ses som en merit om man har det. Många vet vad just det märket kostar, har man råd att köpa det så har man pengar. Men tjejerna lyfter också fram att det inte är något som de bryr sig så mycket om.
Om statusstress
Tjejerna säger att de inte märker av någon statusstress så mycket, men att de ofta är inne och läser modebloggar. ”Men man har ju aldrig själv råd att köpa det mesta som dem visar”, säger Estelle. Diana håller med och menar på att det ger lite fel bild. De flesta som läser bloggarna är unga tjejer och många av dem har inte så mycket pengar, då hade det väl varit bättre att visa andra kläder också. Likadant är det med olika tidningar, man känner lite press på sig att köpa vissa saker. Det är hela tiden nya saker man måste ha också.
Sedan är det mycket snack i skolan. Det är viktigt att ha ”rätt” saker på sig, så att man inte går med smutsiga kläder eller använder samma kläder för ofta.
Om likadana kläder och skoluniform
Tjejerna säger att det kanske inte hade varit lika stor press på barn om alla sett likadana ut klädesmässigt. Alla hade sett likadana ut oavsett om man är rik eller fattig. Då lägger man inte längre märke till vem som har märkesjeans och vem som inte har det. Mobbningen kanske hade försvunnit, i alla fall den som har med kläder att göra. Plus att man inte hade behövt köpa lika mycket kläder, eftersom man har uniformen på sig i skolan hela dagen. Man hade inte behövt tvätta lika mycket kläder heller.
Det första tjejerna säger, när jag ställer frågan om uniform, är ”strikt”. De säger också mörka färger, ordentligt, prydligt, välstruket. När jag frågade vad de hade tyckt ifall de hade behövt ha det på sig så svarade Estelle: ”jag hade tyckt att det var jättecoolt att ha det! Det hade liksom känts speciellt. Jag tror inte man hade tänkt på att alla ser
54 Ett populärt skomärke bland dagens ungdomar, men även vuxna. http://www.converse.com/, hämtat
25
likadana ut ändå, man hade varit speciell ändå”. Diana håller med och inflikar att det kanske hade sett konstigt ut de första veckorna innan man hade vant sig.
4.2.2. Intervju två
Den andra intervjun var med en tjej, som i denna uppsats kallas för Sussie, och en kille som kallas för Svante.
Om kläders betydelse i skolan
Sussie tycker att det är ganska viktigt vad man har på sig. När jag frågar hur hon tänker så svarar hon: ”om man inte har ett visst utseende så passar man inte in, inte i gänget eller i skolan”. Hon tar också upp att har man samma kläder på sig varje dag så kommer ingen vilja umgås med en, man måste hänga med i modet.
När jag frågar Svante, som är lite tystlåten av sig som person, så säger han att han inte tycker att det är så viktigt. Han har aldrig varit den som brytt sig om kläder. När jag frågar om det kan vara för att han är kille så säger han att så kan det nog vara. Det verkar vara viktigare för tjejer än för killar, men det finns även vissa killar på skolan som bryr sig väldigt mycket. Sussie lyfter in att hon tycker att det verkar vara fler och fler killar som börjar bry sig.
Om statusstress
Sussie berättar att man kollar ju på vad folk har för kläder på sig. Hon är också ofta inne på Internet och läser bloggar som skriver om vad för kläder som gäller just nu. Men hon ser mer bloggarna som en inspirationskälla.
Sussie tycker att det är onödigt att lägga 2000 kronor på en tröja bara för att den är av ett visst märke. Svante säger att om man tycker om något, till exempel ett par skor, så köper man väl det, oavsett om det är märkesskor eller inte.
Om likadana kläder och skoluniform
Sussie säger att: ”Det hade inte varit lika mycket mobbning om alla haft likadana kläder. Folk hade nog passat in mer. Plus att man hade fått bort dem som klär sig utmanande, för det finns det vissa som gör. Då blir det inte lika mycket problem i skolan”.
26
Svante säger att då hade alla sett likadana ut och det hade nog varit tråkigt. Jag frågade ifall folks personlighet hade försvunnit lite. Svante svarade att man nog inte hade sett den lika tydligt, men att folk säkert hade uttryckt det i sina frisyrer istället. ”Eller i smink”, inflikar Sussie.
Det första Sussie tänker på när hon hör ordet uniform är England. Men sedan
fortsätter hon att det hade känts trendigare och snyggare att ha uniform på sig i skolan. Fast då skulle det inte vara som de hade förr, med långa kjolar, utan mer modernt. Svante säger att det nog hade kunnat vara bra med uniform, men att mobbningen nog inte hade försvunnit helt, den hade bara tagit sig andra uttryck. Sussie säger att det finns de i klassen som är ”ute” nu vad gäller kläder och stil, hade man haft uniform så hade de passat in mer.
4.2.3. Intervju tre
Den tredje intervjun var med två killar som jag här kallar för Robin och Daniel. Om kläders betydelse i skolan
Båda svarar att de tycker att det är viktigt för det ska se bra ut! Daniel säger att märket inte spelar så stor roll, bara det är snyggt. Robin inflikar att ”det är ju bara ett märke”. Daniel säger att han vet någon som blir mobbad för att denna person haft samma kläder på sig länge. Båda killarna håller med om att sådana saker är viktiga, ”det är äckligt att inte byta”!
De tycker att tjejer verkar tänka på kläder mer än killar. Det finns vissa tjejer som måste ha märkeskläder. Daniel säger: ”Det finns tjejer som ska ha allt! De ska ha märke på vartenda klädesplagg dem har. Vissa saker ser helt weird ut. Så har dem helt så konstiga grejer på sig och säger att det är märke. Då säger jag att jaha, det ser i alla fall inte snyggt ut”!
Robin säger: ”ja, jag fattar inte det! Ibland kommer dem med en skitful tröja och säger att det är märke och att den kostade 1000 kronor, kolla märket! Men så är det inte snyggt”!
Om statusstress
Daniel säger att man kan märka av lite. Det finns folk som går runt och pratar om hur mycket man har och som alltid köper märkeskläder. Robin säger att det känns som att
27
deras föräldrar skänker bort pengar till dem hela tiden. De blir bortskämda! Annars känner de inte av någon stress, annat än att det är viktigt att man är snygg i skolan.
Om likadana kläder och skoluniform
Killarna säger att de inte tror att det skulle underlätta med en uniform, i alla fall inte för dem. Daniel säger att han hade tyckt att det var jobbigt, ”samma färg överallt”! Robin säger att det nog inte hade varit jobbigt men man använder ju sin personliga stil för att visa sin personlighet lite. Jag undrar om de tror att personligheten hade försvunnit om man hade haft en uniform. Först säger killarna att det hade den nog gjort. När jag frågar om alla hade blivit som robotar så skrattar killarna som säger att personligheten inte hade försvunnit, men den hade inte visats lika tydligt.
Killarna tar däremot upp att det nog hade underlättat för de som inte har så mycket eller så fina kläder om man hade haft en uniform. Det hade inte blivit sådan stor skillnad på folk, man hade inte märkt av vem som inte har råd med kläder.
4.2.4. Intervju fyra
Den fjärde och sista intervjun gjorde jag med två killar, Christian och Anders. Om kläders betydelse i skolan
Det är viktigt med vad man har för kläder på sig i skolan för man vill inte vara utanför. Det kvittar vad det är för märke, bara det ser snyggt ut. Christian säger att det inte är så fräscht komma med trasiga kläder. ”Det finns folk som har det och dem vill ingen umgås med. De ser ut som uteliggare nästan”. Anders lägger till att: ”man kan väl i alla fall ta på sig ett par jeans. Jag fattar mig inte på folk som kommer i mysbyxor”!
Om statusstress
Enligt killarna så känner man inte av det så tydligt. De känner ingen press på att man ska ha vissa märken på sig. Det enda som de tycker har betydelse är att man ser hel och ren ut, man kan inte ha trasiga eller gamla kläder.
Om likadana kläder och skoluniform
Christian säger att det hade kunnat hjälpa många ifall alla hade likadana kläder, de som kanske inte har pengar att lägga på kläder. Anders säger att man hade förlorat mycket av
28
sin stil och att det inte hade varit så kul om alla hade haft likadana kläder på sig. Killarna tycker att det är roligt att få byta kläder varje dag. Om man hade haft uniform så hade det hade känts som lumpen, säger Christian. Fast killarna håller fast vid att även om uniform inte är något de vill ha så hade det varit bra för de som är utanför.
29
5. Analys
Ser man på både observationen och intervjuerna så spelar kläder en väldigt stor roll bland ungdomar i dagens skola. Jag ska här analysera både observation och intervjuer utifrån frågeställningarna.
5.1. Är det viktigt med vad man har för kläder på sig i
skolan, varför?
Alla svarade att det är viktigt med vad man har på sig i skolan för man vill se bra ut, det ska vara snyggt. Det får inte heller vara smutsigt eller trasigt, då ser man ”sjabbig” ut. Att byta kläder ofta är också av betydelse. Att använda samma kläder flera dagar på rad är tabu och kan leda till att man blir mobbad. Detta kan anknytas till Webers teori om ”stängning”. Vissa som anser sig ha en speciell status, som kanske anser sig bättre än andra, går ihop och formar en stängning mot de andra som inte ”passar in”. Detta görs som så att man exkluderar de som inte passar in55. Mobbning kan vara ett sätt att markera denna skillnad.
Märkeskläder var heller inte något som ungdomarna lade särskilt stor vikt vid, vilket förvånade mig något. Under observationen som jag gjorde så uttalade sig killen som skulle ut och shoppa med sin flickvän om att han inte hade kunnat tänka sig att köpa kläder från en billigare butik. Intervjuerna vittnar om något helt annat. Kanske är det enbart denna kille som lägger så stor vikt vid märkeskonsumtion. Däremot går det inte att komma ifrån att kläder har väldigt stor betydelse.
Klädspråket är viktigare än vad vi kan föreställa oss, det är inte bara en yta. Det är laddat med prestige och framstående värderingar56. Tittar man på Pierre Bourdieus klassforskning om hur olika sociala grupper positionerar sig mot varandra så handlar det om en kamp om livsstil, där kläder kan innefattas57. Konsumtion är en viktig del i att
55
Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 112.
56 Lewenhaupt, Tonie, Kläders tysta språk, Stockholm, 2005, s. 11.
30
signalera status och vem man är som person, precis som det är att uttrycka sociala skillnader58.
”Att vara snyggt klädd” var väldigt viktigt bland eleverna. Så gott som alla svarade att märket på kläderna betyder inte så mycket, men det är viktigt att det ser bra ut. Detta är ett värde som anses vara viktigt för det personliga välbefinnandet59.
5.2. Upplever ungdomar någon stress när det gäller
klädval?
Enligt respondenterna så känner vissa av en del statusstress, medan vissa inte märkt av det alls. I min undersökning så var det främst tjejerna som kände sig stressade över detta. De nämner både modebloggar och media. Estelle och Diana tyckte att det var jobbigt att tidningar går ut med vad som är mode, men att det ändras direkt igen. Detta kan man se som en reaktion, att när ett ideal blir för tillgängligt och vanligt så ändras det 60 . Det kan också ha sin förklaring i att ”ska konsumenterna öka sin konsumtionsförmåga får de aldrig tillåtas vila. De måste ständigt utsättas för nya frestelser…”61
.
Sussie sa att hon ofta håller utkik på vad andra har på sig. På så sätt ser hon vad man ska ha på sig för att ”passa in”. Hon tittar alltså på sin referensgrupp, som är andra ungdomar i skolan eller i hennes ålder. Människan anser sig först vara nöjd när hon har lika mycket, eller mer, än de som hon identifierar sig med62. Goffmans teori om att man identifierar sig med de i omgivningen och går efter deras synpunkter istället för vad man egentligen själv vill och tycker, passar bra här63. Det är här det blir jobbigt för de som inte har råd att ”passa in”, för de som ständigt tvingas använda samma kläder. Även Thornberg skriver om vikten av att passa in, och att mobbning hänger ihop med detta, att man inte passar in. Detta kallas i hans bok för social misfit hypothesis64.
58
Oskarson, Bengtsson, Berglund (red.), En fråga om klass, Spanien, 2010, s. 143.
59
Oskarson, Bengtsson, Berglund (red.), En fråga om klass, Spanien, 2010, s. 151.
60
Lewenhaupt, Tonie, Kläders tysta språk, Stockholm, 2005, s. 20.
61 Bauman, Zygmunt, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, Uddevalla, 1999, s. 43. 62
de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2004, s. 46.
63 Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 169. 64 Thornberg, Robert, Det sociala livet i skolan, 2006, s. 65.
31
Killarna känner inte av statusstressen på samma sätt. Robin och Daniel sa däremot att det finns de som skryter om hur mycket de har och att dessa människor även blir bortskämda av sina föräldrar. Bourdieu betonar konsumtionen som ett medel för att förtydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper65.
5.3. Hur skulle det se ut om alla hade likadana kläder?
Det fanns de som tyckte att det hade blivit lättare, men även de som inte tyckte det. De som tyckte att det hade underlättat hade argument som att ifall alla hade likadana kläder så ser man inte vem som är fattig eller rik, alla märkeskläder hade försvunnit och alla blir ”lika mycket värda” klädesmässigt. På så sätt skulle även de som blev retade för sina kläder, alltså mobbade, slippa detta. Mindre pengar skulle läggas på kläder, och det skulle också bli mindre att tvätta. Det hade hjälpt många, menade Christian.
De som däremot inte tyckte att det hade underlättat var fokuserade på sig själva. Att det inte hade varit så roligt om alla hade haft likadana kläder på sig för att personligheten hade försvunnit lite. Det hade även blivit tråkigt och enformigt. Svante sa däremot att även om en del av personligheten hade försvunnit så hade folk ändå hittat sätt att urskilja sig på, till exempel genom frisyrer.
Det sägs att en gemensam klädkod skapar gynnsammare förutsättningar för kommunikationen mellan människor. En gemensam klädkod hade också bidragit till att personen hade känt att han/hon hade del i något, man ingår i en gemenskap66. ”Samhörigheten förstärks genom det gemensamma dräktspråket. En unison klädkod suddar bort individen, privat status blir oväsentlig, den sociala tillhörigheten är given”67
.
5.4. Hur
är
synen
på
skoluniform
bland mina
respondenter?
De första orden som eleverna kom att tänka på var ord som strikt, England, mörka färger och ordentligt. Sussie sa också att det känns trendigt och snyggt. De som är ”ute”
65
Oskarson, Bengtsson, Berglund (red.), En fråga om klass, Spanien, 2010, s. 157.
66 Lewenhaupt, Tonie, Kläders tysta språk, Stockholm, 2005, s. 27. 67 Lewenhaupt, Tonie, Kläders tysta språk, Stockholm, 2005, s. 48.
32
för att de inte har moderiktiga kläder hade ”passat in” bättre. Inga hade utmärkt sig. Modehysterin hade försvunnit.
Samtidigt som detta hade hjälpt de som var utanför och inte hade det så gott ställt så menar främst killarna, att den personliga stilen hade försvunnit lite. Anders sa också att han gärna vill kunna byta kläder varje dag.
Genom generationer framstår skoluniformen alltid som lika tråkig och lätt omodern. Klassisk, säger de som försvarar >>trist varar länge<< -plaggen i marin, grått och vinrött[…] Känslan av samhörighet och frånvaro av privat prestige fungerar alltid vid eventuella diskussioner, som kombinerat försvar och förklaring till […] skoluniformerna…68
Ser man på citatet ovan så stämmer det bra överens om vad killarna tyckte, att det skulle vara tråkigt med uniform. Det stämmer däremot inte lika bra överens med vad tjejerna sa. De tyckte att det hade varit ”jättecoolt”, snyggt och trendigt att använda uniform. Även om killarna inte tyckte att uniform var något att föredra så höll de ändå med tjejerna om att det hade underlättat för de som inte ”passar in”. Det hade hjälpt de som inte har råd med fina, nya kläder. Istället för att behöva gå till skolan i trasiga, smutsiga, ärvda kläder så hade de haft samma uniform som alla andra.
33
6. Sammanfattande slutdiskussion
Om jag ska återknyta till min kunskapsbakgrund så kan man uppnå hög status i skolans värld, utseendemässigt, genom att ha snygga kläder och att inte använda samma kläder flera dagar på rad eller för ofta. Det är ett av de viktigaste idealen som jag märkt av. När eleverna köper kläder eller väljer de kläder som de ska ha på sig i skolan så tänker de på att ”passa in” i sin referensgrupp, som är skolkamraterna. Genom att passa in bland kamraterna så ingår man i gemenskapen och får en känsla av att man är omtyckt och betraktad som värdefull69.
Eftersom människan agerar utifrån det sociala spel som hon är med i så påverkas hon av de andra som är med i samma spel, alltså sin omgivning70. Detta leder till att andras uppfattningar om vad vi gör och vem vi är som person även påverkar hur vi uppfattar oss själva. Materiella tillgångar, till exempel kläder, kan omvandlas och tillskrivas ett värde. Detta värde kan sedan ge makt71. I skolans värd kan detta yttra sig i popularitet, eller att man passar in i ”gänget”. För ungdomar kan många vänner vara en effekt av hög status. Har man hög status är man populär och då vill många vara vän med en72. De som inte har så mycket kläder och som tvingas använda samma kläder ofta platsar inte in här. Kanske kan dessa människor som tillskriver kläder med ett värde räknas som snobbar. Dessa anser att social ställning och människovärde är samma sak73. De som är utanför i skolan på grund av till exempel kläder får på så sätt ett lägre människovärde. Resultatet av min undersökning är att kläder är väldigt viktiga attribut bland ungdomar i skolan. Utseende och att vara fräsch spelar stor roll. Att inte ”passa in” är skrämmande för många. Det finns elever som råkar illa ut för att de gått med samma kläder på sig i flera dagar på följd.
Detta är, tyvärr, inget som förvånar mig. Det var likadant när jag själv gick på högstadiet. Det är en känslig period i livet, som person förändras man mycket och alla gör det i olik takt. Jag antar att det är därför det är som viktigast att inte vilja sticka ut
69
de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 3.
70 Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 169. 71
Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier, Stockholm, 2003, s. 373.
72 Söderqvist Tralau, Status – vägen till lycka, Finland, 2009, s. 70. 73 de Botton, Alain, Statusstress, Danmark, 2005, s. 22.
34
för mycket ur mängden. Även i Söderqvist Tralaus bok kan man läsa om detta, att för unga personer handlar allt om rätt kläder.
En osäkrare grupp än nyblivna tonåringar finns inte. De har precis slutat vara barn och de vet ingenting om att vara vuxna. Det tar sig uttryck i en panikslagen rädsla för att göra fel, hamna utanför och ett nervöst sneglande på och speglande i andra74.
För ungdomar, som inte har så mycket annat att hävda sig med, så blir det att statusen näst intill bara handlar om det yttre75. Detta går även att utläsa ur mitt arbete då flertalet av ungdomarna tyckte att det är viktigt att vara snygg.
Även om en del av respondenterna inte var så positivt inställda till ett eventuellt införande av en skoluniform så var alla ändå överens om att det, ur ett statusperspektiv, hade underlättat för många. Märkeshysterin hade inte varit lika påtaglig. Pressen och stressen om att ha det senaste och följa trender hade även den avtagit.
”Jag hade tyckt att det var jättecoolt att ha det!”, svarade en av tjejerna under min intervju när jag frågade vad de hade tyckt om att ha skoluniform. Det finns idag en serie som går på TV, Gossip Girl, som skildrar ett gäng ungdomars liv76. Dessa går i skola i New York, på skolan används uniform. Det är inte den gamla, tråkiga uniform som man förr var van vid att se. Denna är snygg och hyfsat modeinspirerad. Kanske är det därför som tjejerna var positivt inställda till uniform, för att en uniform faktiskt inte behöver vara tråkig.
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle få bort kläders betydelse i dagens skola. Min undersökning pekar på att så är fallet, i alla fall i denna klass. Jag kan däremot ställa mig lite kritisk till detta av två skäl. Det första för att även om min undersökning pekar på att ett införande av en uniform kanske hade fungerat bra på denna skola, så hade jag kanske inte fått samma svar om jag gjort undersökningen på en skola på ett annat ställe, till exempel i en storstad. Det andra skälet är att då jag tror att även om man hade fått bort kläders betydelse och fått bort mobbning på grund av kläder i och med införandet av en uniform så hade dessa säkert avlösts med något annat av betydelse. Jag kan däremot se att får man bort den mobbning som finns på grund av kläder så har mycket vunnits där.
74 Söderqvist Tralau, Status – vägen till lycka, Finland, 2009, s. 130. 75
Söderqvist Tralau, Status – vägen till lycka, Finland, 2009, s. 131.
76 En serie som går på svenska Kanal 5, inköpt från amerikanska CW:
35
Om jag ska ge förslag till förändring inom skolans verksamhet så vore det i så fall att, även om det inte går att införa en uniform, så kanske lägga upp lite riktlinjer för vad man får och inte får ha på sig i skolan. Det kan vara helt ”vanliga” kläder, ett par jeans och en neutral tröja. Om detta hade kunnat motverka utanförskap och statusskillnader i skolan så ser jag det som positivt. Idag finns det ju inga riktlinjer, mer än att man får se ut hur man vill så länge man inte kränker någon annan77.
På en del arbetsplatser, till exempel inom vården eller i läraryrket, så får du inte ha vilka kläder som helst på dig. Det ska inte vara vågade kläder som visar för mycket hud, detta är kanske något som borde införas bland elever också. De flesta arbetsplatser har arbetskläder. Arbetar du som elektriker så är det blåställ som gäller, är du advokat så är det kostym. När eleverna är i skolan så är de på sin ”arbetsplats”, kanske hade en klädkod kunnat göra att pressen och statusstressen släpper och att man bättre kan fokusera på sitt arbete istället.
Mode är något som alltid förändras och det gör det väldigt fort. Ska ungdomar behöva hänga med i trender för att kunna ”passa in” så går mycket pengar och energi åt till detta. Det bidrar även till utanförskap för de som inte har råd att med jämna mellanrum uppdatera sin garderob. Modet berör även de som inte kan följa det, av olika anledningar, och kan få människor att känna sig gammalmodiga och utanför78. Med en uniform, eller i alla fall bättre och tydligare riktlinjer från skolan, så kan detta undvikas.
6.1. Kritisk granskning av metod
Jag använde mig av kvalitativ intervju och observation, något som jag tyckt passat bra in på mitt arbete. Observationen var ett bra komplement till mina intervjuer. I en intervju så hade eleverna kunnat känna av vad det var jag ville få fram och svarat därefter. I och med observationen så styrkte jag att kläder har betydelse och att det är viktigt att se snygg ut, utan att eleverna sa det för att jag var ute efter just det svaret. Det är också bra att ha andra metoder att luta sig emot då man inte helt ska förlita sig på ett tillvägagångssätt79.
77 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Västerås, 2011, s. 7. 78
Zimmerman, Fredrik, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 14.
36
Alla intervjuerna vittnade om kläders betydelse, vilket även observationen gjorde. Man hade däremot kunnat göra detta som en enkätundersökning också, om man hade ändrat upplägget och frågorna en del. På så sätt hade man fått fram den bredare massans uppfattning. Frågan är om det hade behövts då jag anser att reliabiliteten är bra, jag har samlat in allt material på samma sätt. Intervjuerna genomfördes på samma sätt och av samma person. Det var ingen som missuppfattade frågorna jag ställde. Detta vågar jag påstå eftersom respondenterna hade liknande uppfattningar om frågorna.
6.2. Förslag till fortsatt forskning
Jag har i detta arbete tittat på vad en uniform hade kunnat betyda för elever utifrån ett statusperspektiv. Ett förslag till fortsatt forskning är att se om resultatet hade blivit likadant på andra skolor, eller om det skiljer sig på var i landet man befinner sig. En annan sak som hade varit av intresse är om det skulle bli tal om ett införande av skoluniform, vem skulle då bekosta den? Skulle det vara staten eller föräldrarna? Skulle det över huvud taget löna sig med en uniform eller kan man lika gärna ge föräldrar som har det sämre ställt ett bidrag utöver barnbidraget som ska gå enbart till kläder? Eller förlorar barnbidraget sitt syfte då? Blir det orättvist och hur avgör man vilka som i så fall är berättigade till detta bidrag?
Ett annat förslag på fortsatt forskning är om det går att införa striktare förhållningsregler angående klädsel i dagens skola och vilka dessa regler i så fall skulle vara.
37
7. Källförteckning
7.1. Tryckta källor:
Bauman, Zygmunt, 1998, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.
de Botton, Alain, 2004, Statusstress. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Johansson,, Bo och Svedner, Per Olov, 2010, Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Lewenhaupt, Tonie, 2005, Klädernas tysta språk. Stockholm: Bokförlaget Atlantis AB. Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt, 1997, Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Månsson, Per (red.), 2003, Moderna samhällsteorier. Stockholm: Bokförlaget Prisma. Oskarson, Maria & Bengtsson, Mattias & Berglund Tomas (red.), 2010, En fråga om klass. Malmö: Liber AB.
Repstad, Pål, 2007, Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket, 2011, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Edita.
Söderqvist Tralau, Marie, 2009, Status – vägen till lycka. Stockholm: Norstedts. Thornberg, Robert, 2006, Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber AB. Wintzell, Inga, 1972, Så var barnen klädda. Stockholm: Natur och kultur.
Zimmerman, Fredrik, 2009, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv. Framställd på: www.vulkan.se.
38
7.2. Elektroniska källor:
Converse: URL: http://www.converse.com/ , hämtat: 120529.
Lärarnas Nyheter: URL: http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/05/21/mode-paverkar-oss-alla, hämtat 120610.
Nationalencyklopedin: URL: http://www.ne.se/kort/mode, hämtat 120610.
Nationalencyklopedin: URL: http://www.ne.se/kort/skoluniform, hämtat 120610.
Nationalencyklopedin: URL: http://www.ne.se/lang/blogg, hämtat 120810.
Nationalencyklopedin: URL: http://www.ne.se/lang/status/314516, hämtat 120901.
Svenska Dagbladet: URL: http://www.svd.se/kultur/understrecket/modet-att-tranga-in-under-ytan_278725.svd, hämtat: 120610.
Vårdguiden: URL: http://www.vardguiden.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Tonaringar-13-19-ar/ , hämtat: 120525.
39
