Den digitala läsförståelsen

(1)

KULTUR-SPRÅK-MEDIER

LL204G: Självständigt arbete i förstaämnet svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Den digitala läsförståelsen

Digital reading comprehension

Malvina Lundborg & Joona Wäfors

Ämneslärarexamen med inriktning Handledare: Isak Hylten-Cavallius mot arbete i gymnasieskolan, 300 HP Examinator: Cecilia Olsson Jers 2021-01-15

(2)

Förord

Denna kunskapsöversikt har skrivits av Malvina Lundborg och Joona Wäfors. Arbetet är skrivet under höstterminen 2020 vid Malmö universitet. Alla delar i insamlandet av material och i analys- och skrivprocessen har genomförts gemensamt och det går inte att urskilja en enskild prestation i arbetet. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Isak Hyltén-Cavallius som har stöttat vårt arbete med goda råd och insiktsfull konstruktiv kritik. Vi vill även tacka de kurskamrater som följt vår process. Arbetet med

kunskapsöversikten har varit speciell i och med coronapandemin, men vi upplever att både handledare och kurskamrater på distans har varit ett stort stöd.

Malvina Lundborg och Joona Wäfors Malmö 2020-12-29

(3)

Sammandrag

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka det rådande forskningsläget gällande digital läsning i skolan. Vi har varit intresserade av att undersöka hur gymnasieelevers läsförståelse påverkas av digitala texter och hur elever upplever läsningen av dessa. För att besvara frågeställningarna har sökningar efter vetenskapliga artiklar genomförts i databaser och artiklar har därefter valts ut efter formulerade urvalskriterier. Resultatet visar att läsning av traditionella texter har fler fördelar för elevers läsförståelse än digital läsning har, och att orsakerna till detta är flera. Kognitiva faktorer, elevers digitala vana och elevers attityder till digitala texter är aspekter som lyfts fram i samband med den digitala läsningen och läsförståelse. Resultatet visar även att elevers upplevelser av digital läsning är varierade. Upplevelserna baseras bland annat på elevernas läsmiljöer och vad eleverna uppfattar som distraktioner vid läsning. I materialet framkom det att det är viktigt att stödja elevers digitala kompetens för att stärka den digitala

läsförståelsen.

Nyckelord: Digital läsförståelse, digital läsning, digitalisering, digital kompetens, digitala läsupplevelser, gymnasieskola

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

2. Begreppsdefinition 7

3. Syfte och frågeställningar 9

4. Metod 10 4.1 Inledande sökprocess 10 4.2 Avgränsningar 10 4.4 Sökord 11 4.5 Artikelsökning 12 5. Resultat 18 6. Diskussion 25

6.1 Kognitiva faktorer vid digital läsförståelse 25

6.2 Digitala vanor och attityder i förhållande till den digitala läsförståelsen 26 6.3 Elevers upplevelser av att läsa digitala och traditionella texter 28

6.3.1 Läsmiljöer 28

6.3.2 Distraktioner vid läsning 29

6.4 Digital kompetens 29

7. Slutsatser 31

8. Framtida forskning 33

(5)

1.Inledning

Den pågående digitaliseringen av samhället har förändrat den svenska skolans uppdrag och skapat nya förutsättningar för undervisning. Digitaliseringen av skolan har skett gradvis, men den tog ett stort språng i slutet av 00-talet, då skolorna kunde erbjuda elever stabil tillgång till internet och digitala enheter (Skolverket, 2018, s. 12–13). Idag möter elever i gymnasieskolan digitala texter och medier både i och utanför skolan. Digitala verktyg som datorer och surfplattor används flitigt i undervisning och majoriteten av elever har tillgång till egna mobiltelefoner. Många av de läroböcker elever tidigare använt i pappersform finns idag som e-böcker. Skolverket arbetar aktivt för att de nationella proven ska kunna genomföras digitalt och i läroplanen för

gymnasieskolan har den digitala utvecklingen tagits i beaktande. I ”Gymnasieskolans uppdrag” står det utskrivet att skolan, i ett allt mer digitaliserat samhälle, ska verka för att utveckla elevernas digitala kompetens (Gy11, 2011, s. 3). Utbildningen i

gymnasieskolan ska ge eleverna möjligheter att utveckla en förståelse för

digitaliseringens påverkan på individen och samhället, samtidig som eleverna ska utveckla sin förmåga att använda digital teknik (Gy11, 2011, s. 3). Skolans digitala utveckling och den digitala läsningen framgår även tydligt i ämnesplanen för svenska (Skolverket, 2011). I syftet står det att elever i undervisningen ska förses med

förutsättningar att utveckla förmågan att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter (Skolverket, 2011, s. 1).

Samtidigt som skolan har anpassat sig efter de nya digitala förutsättningarna, och elever har fått nya digitala läsvanor, har elevernas läsförståelse i svenskämnet försämrats. Enligt PISA-undersökningen 2012 presterade svenska elever på en lägre nivå än

genomsnittet för jämnåriga elever i andra OECD-länder, och bland OECD-länderna var Sverige det land som försämrat sitt resultat i läsning mest sedan år 2000 (Skolverket, 2012, s. 139). I samband med Sveriges låga placering i PISA-undersökningen

framhävde medier i Sverige den ökade datoranvändningen i skolan och elevers tendens att läsa allt kortare texter som orsaker till resultatet (Hazheer, 2013). Sverige har sedan 2012 höjt resultaten i läsförståelse och elevers läsning på internet ökar, men trots detta läser ungdomar allt mindre idag och har en mindre positiv inställning till läsning (Skolverket, 2019, s. 46). Skolverket skriver i sammanställningen av

(6)

PISA-undersökningen 2018 att andelen elever som tycker läsning är slöseri med tid är 38–40 %, och att denna andel har ökat sedan PISA-undersökningen 2009 (Skolverket, 2019, s. 45).

Detta är en utveckling som är viktig att följa för lärare då läsförmåga och läsförståelse är en central och viktig del i svenskämnet. Digitaliseringen av samhället är inget skolan kan bortse ifrån och elever måste utveckla tillvägagångssätt för att hantera nya former av text för att ta sig fram i framtida studier och arbetsliv. Som svensklärare kommer vi möta elever med nya läsvanor och förhållanden till text. Dagens ungdomar befinner sig i en gränsvärld och möter inte bara traditionell läsning utan också digital läsning som dessutom är multimodal. Likväl som det är viktigt att undersöka hur digitala texter och digitala verktyg påverkar elevers läsförståelseförmåga, behöver elevers möten med dessa texter uppmärksammas. Genom en förståelse för elevers upplevelser, intressen och preferenser kan lärare skapa undervisning som engagerar och uppfattas som relevant i en ny läsmiljö.

(7)

2.Begreppsdefinition

Läsförståelse och digital kompetens är två förmågor som benämns i läroplanen för gymnasieskolan (Gy11, 2011) och ämnesplanen för svenska (Skolverket, 2011).

Skolverket är inte en vetenskaplig institution och både läroplanen och ämnesplanerna är politiska dokument men eftersom vi i framtida yrkesutövning är ålagda att utgå ifrån dessa dokument i vår undervisning, har vi valt att definiera läsförståelse och digital kompetens utifrån Skolverkets definiering av dessa begrepp.

Läsförståelse: Skolverket definierar läsförståelse som en förmåga som krävs för att kunna tolka och hantera information i texter men även för att kunna skapa mening i det lästa (2016). Läsförståelse är ett samspel mellan läsaren och texten, och läsförståelsens utveckling hänger samman med läsaren, syftet med läsningen, vilka texter som läses och kontexten läsningen sker i. Läsförståelsen består av flera aspekter, såsom kognitiva, affektiva och beteenderelaterade komponenter. Även elevers engagemang, motivation och läsattityder påverkar läsförståelsen (Skolverket, 2016).

Digital kompetens: Enligt Skolverkets definition av digital kompetens ingår följande fyra aspekter i begreppet: förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället och individen, förmåga att använda och förstå digitala verktyg och medier, ett utvecklat kritiskt förhållningssätt samt förmåga att lösa problem och kreativt verkställa idéer med hjälp av digital teknik (Skolverket, 2020).

Traditionell läsning: Vi definierar traditionell läsning som läsning av texter i pappersform.

Digital läsning: Vi definierar digital läsning som läsning av digitala texter på digitala enheter.

Digitala enheter: Med digitala enheter avser vi enheter såsom datorer, surfplattor, mobiltelefoner m.m.

(8)

Digitala verktyg: Vi har valt att definiera funktioner på digitala enheter som gör det möjligt att bland annat göra överstrykningar, anteckningar eller slå upp ord i ordböcker i samband med den digitala läsningen som digitala verktyg.

Skrollning: Den engelska termen för att bläddra i texter på digitala enheter är ”scrolling”. Vi har valt att använda en svensk översättning på denna term i kunskapsöversikten.

(9)

3.Syfte och frågeställningar

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka det rådande forskningsläget gällande den digitala läsningen i skolan och hur den påverkar elevers läsförståelse. Vår ambition är även att genom tidigare forskning få en förståelse för hur elever upplever de digitala texter de möter i undervisning. Vår avsikt är att utifrån resultatet diskutera vilken betydelse resultatet kan ha för gymnasieelevers läsförståelse i svenskämnet.

För att uppnå syftet utgår vi ifrån följande frågeställningar:

● Hur påverkar digital läsning elevers läsförståelse? ● Hur upplever elever läsning av digitala texter?

(10)

4.Metod

4.1 Inledande sökprocess

När vi har sökt material till kunskapsöversikten har vi i huvudsak använt oss av

databaserna ERIC och SwePub men vi har även funnit material genom kedjesökningar. För att besvara våra frågeställningar behövde sökningarna i databaserna avgränsas. En sökning på ”reading comprehension” resulterar i 23 000 träffar i databasen ERIC. Dock resulterar en sökning på ”reading comprehension” tillsammans med ord som

”digitalization/digitalisation” och ”digitized” endast i ett fåtal träffar. För att besvara frågeställningarna behövde sökningen därför breddas, men framför allt specificeras. Detta har till stor del skett genom användning av söksträngar och blocksökningar. Begrepp såsom ”reading skills”, ”literacy”, ”reading ability” och ”reading habits” kan täcka områden som berör elevers läsförståelse. När vi har sökt i databaserna har vi använt dessa synonymer i en söksträng genom hjälpkommandot ”OR” för att täcka in en bred definition av läsförståelse. För att specificera den breda sökningen tog vi hjälp av de avgränsningarna vi formulerat i syftesformuleringen. Sökningarna i databaserna gav ett brett resultat av artiklar som rörde spridda åldersgrupper, och för att hitta de artiklar som är relevanta för vår syftesformulering tillkom internationella sökord som motsvarar den svenska gymnasieskolan. I början var det svårt att hitta material med den engelska översättningen till ”digitalisering” då ”digitized” eller ”digitalization/digitalisation” inte gav önskat sökresultat. Genomgående under sökningarna har vi därför använt olika begrepp som rör sig runt digitalisering. Vissa sökningar har genomförts i databasen ERC, men sökningen har då resulterat i liknande resultat som i ERIC, och vi har därför främst använt ERIC.

4.2 Avgränsningar

Under sökningsarbetet har vissa artiklar som fokuserar på andraspråksinlärning eller individer med specifika lässvårigheter valts bort, då dessa aspekter inte tagits i beaktande i syftesformuleringen. Vi har intresserat oss för forskning som studerar läsförståelse ur ett brett elevperspektiv. Forskning som berör den digitala läsförståelsen i ett andraspråksperspektiv fokuserar främst på språkinlärning, medan vi har intresserat oss för elevernas läsförståelseförmåga i ett språk de har goda kunskaper i.

(11)

Åldersgruppen har vid vissa fall vidgats till åldrar närliggande gymnasieåldern. Vi har intresserat oss för forskning som studerat den läsförståelsenivå som gymnasieungdomar vanligtvis befinner sig på men bedömningen gjordes att det var av större vikt att hitta exempelvis svensk forskning än att använda artiklar begränsade till rätt ålderskategori. Liknande bedömning har gjorts vid några internationella studier. Det vetenskapliga materialet har bedömts vara applicerbart på gymnasieelevers läsförståelseförmåga och deras upplevelser av läsning i svenskämnet.

I databaserna har även vissa funktioner för avgränsning använts. I ERIC har alla sökningar skett med sökfiltret ”peer reviewed” och ”academic journals” för att finna artiklar som är kollegialt granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

4.3 Urval

Både sökningar efter internationella och svenska artiklar har genomförts under processen. En aktiv sökning efter svensk forskning har resulterat i få träffar. Den

rådande forskningen inom digital läsning är liten i Sverige och internationellt publicerad forskning som rör en svensk kontext har även sökts utan större framgång. Forskning från skandinaviska länder har i vissa fall prioriterats, på grund av liknande skolsystem och samhällsstruktur. I kunskapsöversikten har flertal internationella artiklar funnits relevanta eftersom de bedömts vara överförbara till en svensk kontext. Den digitala utvecklingen är ett globalt fenomen och den digitala läsningen borde vara liknande oberoende av språkkontexten. Undervisningspraktiker och digitaliseringsgrad kan skilja mellan länder, men varje artikel i kunskapsöversikten har enskilt granskats och dess relevans har bedömts i förhållande till vår syftesformulering. Pedagogisk forskning har prioriterats i urvalet. Några av våra sökningar har resulterat i artiklar som tagit en annan utgångspunkt, bland annat studier som mätt hjärnaktivitet vid digital läsning. Denna forskning har uteslutits då den inte kunnat besvara de pedagogiska dimensionerna i syftesformuleringen.

4.4 Sökord

Under sökprocessen har engelska sökord använts, då dessa har varit mest gångbara i både ERIC och SwePub. I SwePub, som samlar forskning publicerad vid svenska

(12)

lärosäten, användes inledningsvis svenska sökord, men vi upptäckte att artiklarna ofta är kategoriserade med engelska sökord.

Tabell 1: Kategorisering av sökord

Läsförståelse Ålder Digitalisering Upplevelse Geografisk plats reading

comprehension

high school digital reading lived experience Sweden

reading skills upper secondary school

digital text views Swedish

literacy secondary technology in the classroom

perceptions Scandinavian

reading ability ICT feelings Denmark

reading habits multimodal Norway

e-books

4.5 Artikelsökning

Första sökningen

En av de första blocksökningarna gjordes i databasen ERIC. Denna sökning gav 64 träffar varav 4 var relevanta vid första anblick. Vid närmare läsning återstod endast en artikel, som både berörde rätt åldersgrupp och kunde besvara framför allt vår andra frågeställning. De andra artiklarna fokuserade på yngre åldersgrupper eller lärares erfarenheter, vilket inte passade vår syftesformulering.

(13)

Tabell 2: Sökning 1

Databas Sökord Filtrering Antal träffar Vald artikel ERIC “reading comprehension” OR

“reading skills” AND “e-books”

Peer Reviewed + Academic Journals

64 Connected reading: A framework

for understanding how adolescents encounter, evaluate, and engage with texts in the digital age (Turner et al., 2019)

Andra sökningen

För att utesluta artiklar som rörde yngre åldersgrupper, som uppkommit vid första sökningen, adderades sökord som specificerade den åldersgrupp vi var intresserade av. Sökningen i ERIC resulterade i en artikel som kunde besvara kunskapsöversiktens två frågeställningar.

Databas Sökord Filtrering Antal träffar Vald artikel ERIC “reading habits” AND “upper

secondary” OR “high school” AND “e-books”

1/1 Exploring perceptions of e-books

among CEGEP students and faculty (Chen et al., 2019)

Tredje sökningen

Eftersom sökningar med färre sökord resulterade i ett fåtal relevanta artiklar, utökades sökorden med synonymer. Även ett nytt sökord för den digitala läsningen adderades. Denna sökning resulterade i en artikel som ansågs relevant och valdes ut.

Databas Sökord Filtrering Antal träffar Vald artikel ERIC "reading comprehension" OR

"literacy" OR "reading skills" OR "reading ability"

AND "upper secondary school" OR "high school" AND “digital text”

1 The relationship between reading

achievement and attitudes toward print and digital texts in

adolescent readers (Lupo et al., 2017)

(14)

Fjärde sökningen

Eftersom en sökning med sökordet “digital text” endast gav en artikel, återanvändes sökordet “e-books” i en bredare sökning. Sökningen gav fem träffar varav två bedömdes relevanta och fördes till urvalet. En av artiklarna exkluderades senare i takt med att arbetet fortlöpte, då det framkom att den inte kunde besvara frågeställningarna.

Databas Sökord Filtrering Antal träffar Vald artikel ERIC "reading comprehension"

OR "literacy" OR "reading skills" OR "reading ability" AND "upper secondary school" OR "high school" AND “e-books”

2/5 Learning from high school

students’ lived experiences of reading e-books and printed books (Evans, 2017)

Femte sökningen

Även sökningar i SwePub genomfördes. Efter några initiala sökningar märkte vi att färre sökord resulterade i fler artiklar. Sökningarna genomfördes utan någon filtrering eftersom SwePubs filtrering ”refereegranskat” uteslöt doktorsavhandlingar från

sökresultatet. Sökningen resulterade i ett flertal träffar, och en doktorsavhandling fördes till urvalet.

Databas Sökord Filtrering Antal träffar Vald artikel SwePub (Reading

comprehension) (digital reading)

1/15 Det digitala läsandet (Rasmusson, 2014)

Sjätte sökningen

Efter sökningar i SwePub, sökte vi aktivt efter svensk och skandinavisk forskning i ERIC. Denna sökning gjordes mindre och åldersavgränsningen uteslöts. Ett nytt sökord för den digitala läsningen användes. Sökningen gav fyra träffar och efter läsning av alla fyra var en relevant för urvalet. Artikeln “Assessing children's reading comprehension

(15)

on paper and screen: A mode-effect study” (Støle et al., 2020) refererade till artikeln “Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension” (Delagado et al, 2018) och den ansågs vara relevant för urvalet. Vid läsning av denna artikel tillkom i sin tur artikeln “A comparison of reading comprehension across paper, computer screens, and tablets: Does tablet familiarity matter?” (Chen et al., 2014), som kunde tillföra ett intressant perspektiv i

kunskapsöversikten och som därför fördes till urvalet.

AND

“scandinavia” OR “norway” or “sweden” OR “denmark” AND “digital reading”

1/4 Reading linear texts on paper

versus computer

screen: Effects on reading comprehension (Walgermo et al., 2013)

Genom kedjesökning:

Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension (Delagado et al., 2018)

Genom kedjesökning:

A comparison of reading comprehension across paper, computer screens, and tablets: Does tablet familiarity matter? (Chen et al., 2014)

Sjunde sökningen

I det aktiva sökningsarbetet efter forskning som rörde den svenska kontexten

genomfördes nya sökningar i databaserna. Den nya sökningen resulterade i 11 träffar och en av dessa relaterade till kunskapsöversiktens frågeställningar.

(16)

OR "reading skills" OR "reading ability" AND "high school" OR "secondary"

AND "Sweden" OR "swedish"

AND "digital reading" OR "technology" OR "digital text" OR "e-books" OR "literacy" Peer Reviewed + Academic Journals

11 Significant structuring resources

in the reading practices of a digital classroom (Molin & Lantz-Andersson, 2016)

Åttonde sökningen

Slutligen gjordes en bredare sökning för att söka efter artiklar som berörde elevernas upplevelser av att läsa digitalt. Flera av de tidigare sökningarna hade resulterat i material som rörde detta men vi ville utöka materialet och använde därför nya sökord tillsammans med tidigare sökord. Resultat i denna sökning blev större än tidigare sökningar, men efter att gått igenom artiklarnas titlar och ett antal abstrakt valdes endast en artikel ut. Vissa artiklar vi valt ut tidigare dök upp även i denna sökning.

(17)

"reading skills" OR "literacy" OR "reading ability" OR "reading habits" AND

"high school" OR "upper secondary school" OR "secondary"

AND "digital reading" OR "digital text" OR

"technology in the classroom" OR "ICT" OR "multimodal" OR "e-books" AND "lived experiences" or "perceptions" or "attitudes" or "views" or "feelings" Peer Reviewed + Academic Journals + åren 2010 - 2020

203 "I'd still prefer to read the hard

copy": Adolescents' print and digital reading habits” (Loh & Sun, 2019)

(18)

5.Resultat

I denna del kommer de studier som ingår i vårt material presenteras. Särskilt fokus kommer ligga på de metoder forskarna har använt i sina studier och vilka resultat de presenterar. Vid upprepad närläsning och analys av materialet identifierade vi fyra återkommande aspekter kring digital läsförståelse och elevers upplevelser av att läsa digitalt, nämligen kognitiva faktorer vid läsförståelse, digitala vanor och attityder till

den digitala läsförståelsen, elevers upplevelser av att läsa digitala och traditionella texter och digital kompetens. Dessa fyra aspekter presenteras och diskuteras i

diskussionskapitlet.

“Exploring perceptions of e-books among CEGEP students and faculty” av Yuan Chen, Saul Carliner, Salvador Garcia Martinez och Ann-Louise Davidson (2019). Denna artikel undersöker gymnasieelevers och lärares generella uppfattningar om e-böcker och bakomliggande orsaker till dessa uppfattningar (Chen et al., 2019, s. 1). Artikeln är publicerad i tidskriften Canadian Journal of Learning and Technology som publicerar peer-reviewed forskning som rör utbildning och teknologi. Forskarna, som är knutna till Concordia University i Montreal, utförde en studie som innefattade 247 gymnasieelever och 19 personer som arbetade inom läraryrket i Quebec, Kanada (Chen et al., 2019, s. 7). Deltagarna fick svara på en undersökning med flervalsfrågor om deltagarnas demografiska information och deras generella uppfattningar om e-böcker. Deltagarna fick även svara på frågor om deras preferenser kring digital läsning och hur de antecknade vid läsning av traditionellt och digitalt material (Chen et al., 2019, s. 8). Undersökningens resultat indikerade att de flesta deltagarna hade god kännedom om e-böcker och hade någon form av erfarenhet av att läsa e-e-böcker. Resultatet validerade att tidigare erfarenhet påverkar uppfattningarna om e-böcker men att traditionellt material generellt har högre trovärdighet än digitalt. Många av studenterna läste online och uppfattade e-böcker som mer lättillgängliga än traditionella, men de gjorde inte

anteckningar vid digital läsning i samma utsträckning som vid traditionell läsning (Chen et al., 2019, s. 1).

(19)

“A comparison of reading across paper, computer Screens, and tablets: Does tablet familiarity matter?” av Guang Chen, Wei Cheng, Ting-Wen Chang, Xiaoxia Zheng och Ronghuai Huang (2014).

Artikeln är publicerad i Journal of Computers in Education som är en tvärvetenskaplig tidskrift för kommunikation mellan forskare, utövare och beslutfattare om teorier och metoder inom teknikfrämjande lärande. Forskarna är verksamma vid Bejing Normal University och Nanjing University of Post and Telecommunications. Studien jämför läsförståelse på papper, surfplattor och datorer och forskarna har även studerat deltagarnas bekantskap med digitala enheter i relation till deras läsförståelse (Chen et al., 2014). Data från 90 universitetsstudenter i åldrarna 20–23 användes i analysen och de mötte två olika typer av frågor i läsförståelse som ansågs testa deltagarnas

läsförståelse. Flervalsfrågor testade den ytliga läsförståelsen och sammanfattningar testade den djupare läsförståelsen. Resultatet av undersökningen visade att den ytliga läsförståelsen var signifikant bättre vid traditionell pappersläsning än vid läsning på dator. Det var inte lika stor skillnad mellan läsförståelsen på papper och på surfplattan, som mellan det traditionella pappersformatet och dator. Det framkom att navigationen i texten var en stor faktor som påverkade läsprocessen. För att undersöka om bekantskap med digitala enheter har inverkan på läsförståelse testades läsförståelsen på surfplattor och två andra digitala enheter. Resultatet visade att deltagare med god bekantskap presterade signifikant bättre på den djupare läsförståelsen jämfört med de deltagare som hade en mindre bekantskap (Chen et al., 2014, s. 213–214).

“Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension” av Pablo Delagado, Cristina Vargas, Rakefet Ackerman och Ladislao Salmerón (2018).

I artikeln har forskare gjort en metaanalys av tidigare forskning som jämför traditionell och digital läsning. Forskarna är verksamma vid University of Valencia och artikeln är publicerad i Educational Research Review som främst publicerar pedagogisk forskning. Enligt forskarna är det rådande forskningsläget som rör traditionell och digital läsning motstridig, och genom att jämföra forskning från 2000 till 2017 undersöker forskarna frågan närmare (Delagado et al., 2018). Efter en sökprocess jämförde forskarna 58 studier med sammanlagt 171 055 deltagare i spridda åldrar. I metaanalysen konstateras det att deltagare presterar sämre på digitala läsförståelsetest än på traditionella.

(20)

Fördelarna med den traditionella läsningen på papper blir särskilt tydliga när det finns en tidsbegränsning (Delagado et al., 2018, s. 34). Slutligen kan forskarna även

konstatera att nyare forskning som rör den digitala läsningen inte har visat på mindre skillnader mellan digital och traditionell läsning. Detta kan motbevisa teorier som säger att skillnaderna borde minska när fler människor får större tillgång till digitala medier och enheter vid tidig ålder (Delagado et al., 2018, s. 34).

“Learning from high school students’ lived experiences of reading e-books and printed books” av Ellen Evans (2017).

I artikeln undersöker Evans gymnasieungdomars upplevelser av att läsa John Steinbecks

Möss och människor. Den kvantitativa undersökningen genomfördes på skolan

Minnetonka High School i USA, där 100 elever mellan 14–15 år deltog (Evans, 2017). Evans är verksam som lärare i klasserna som undersöks, och har ingen bakgrund som verksam inom akademin. Artikeln är dock publicerad i tidskriften Journal of Adolescent

& Adult Literacy som publicerar peer-reviewed granskad vetenskaplig forskning om

undervisning och läsning. En del artiklar har ett mer klassrumsnära fokus, såsom Evans artikel, men även dessa artiklar ska grunda sig i vetenskapliga teorier och rådande forskning, och vara granskade. Evans artikel har därför valts till materialet trots vissa problematiska aspekter runt hennes profession. I Evans undersökning fick en grupp av deltagarna läsa Möss och människor i e-bokformat, och en annan grupp fick läsa verket i traditionell bokform. Eleverna fick svara på frågor som var kopplade till deras läsning och Evans tog även anteckningar under lektioner och diskussionstillfällen. Elevernas upplevelser var många gånger skilda och individuella men faktorer som var eleverna läste, hur läsningen upplevdes fysiskt, när de läste och hur de interagerade med andra under läsningen påverkade elevernas upplevelser (Evans, 2017).

“Connected reading: A framework for understanding how adolescents encounter, evaluate, and engage with texts in the digital age” av Kristen Hawley Turner, Troy Hicks och Lauren Zucker (2019).

Denna artikel är publicerad i Reading Research Quarterly som är en vetenskaplig tidskrift som publicerar internationell tvärvetenskaplig forskning om litteracitet. De amerikanska doktorerna undersöker i artikeln vilka digitala texter minderåriga läser, vilka strategier de använder sig av när de läser dessa och vilka digitala enheter de

(21)

föredrar (Turner et al., 2019, s. 291). Deltagarna i undersökningen var 804 elever från årskurs 7 till 12, motsvarande svensk högstadie- och gymnasieskola, i fyra olika

delstater i USA (Turner et al., 2019, s. 294). Deltagarna deltog i en undersökning där de svarade på frågor gällande deras användning av och läsning på digitala enheter. 23 elever valdes ut för vidare intervju (Turner et al., 2019, s. 295). I intervjuerna fick eleverna ta ställning till och diskutera fiktiva läsprofiler med olika läsvanor (Turner et al., 2019, s. 295). Det framkom att eleverna möter, engagerar sig i och värdera texter på skilda sätt och med olika intentioner. Resultatet i undersökningen med 804 elever visade att majoriteten använde sociala medier och hälften av deltagarna rapporterade att de läste digitala böcker eller tidningar. Eleverna upplevde en skillnad mellan hur de läste i skolan och hemma. Trots att elevernas läsning i skolan oftast bestod av traditionella texter valde många elever att läsa på digitala enheter hemma. Tydligt var dock att elever läste både traditionella och digitala texter av skilda anledningar (Turner et al., 2019, s. 297).

“"I'd still prefer to read the hard copy": Adolescents' print and digital reading habits” av Chin Ee Loh och Baoqi Sun (2019).

Chin Ee Loh och Baogi Sun har undersökt ungdomars läsvanor kopplade till

traditionella och digitala texter och om det skiljer mellan hur ungdomar interagerar med dessa texter, fysiskt och online (2019, s. 664). Båda forskarna är verksamma vid

Nanyang Technological University i Singapore och är publicerade i Journal of

Adolescent & Adult Literacy, en vetenskaplig tidskrift som publicerar peer-reviewed

pedagogisk forskning. Loh och Sun har i studien använt både kvalitativ och kvantitativ metod för att grundligt undersöka ungdomars läsvanor. 6005 elever i åldrarna 13–17 besvarade en enkät och av dessa elever fick 96 14 åringar delta i två

fokusgruppstillfällen (2019, s. 665). I resultat kom forskarna fram till att ungdomar i Singapore, trots den digitala utvecklingen, föredrar att läsa traditionella böcker (Loh & Sun, 2019, s. 670). Samtidigt kom det fram att dessa elever också läste digitala texter av många olika anledningar och att de elever som tyckte om att läsa, läste mer digitalt. Ovana läsare valde hellre att läsa traditionellt (Loh & Sun, 2019, s. 668–669). Det framkom även att eleverna läste allt mer digitala böcker, artiklar och tidningar när de blev äldre (Loh & Sun, 2019, s. 670).

(22)

“The relationship between reading achievement and attitudes toward print and digital texts in adolescent readers” av Sarah Lupo, Bong Gee Jang och Michael McKenna (2017).

Författarna till artikeln är amerikanska professorer, som är publicerade i tidskriften

Literacy Research: Theory Method, and Practice som publicerar peer-reviewed

forskning som rör litteracitet och utbildning. I artikeln undersöks relationen mellan minderårigas attityder kring läsning och deras läsförståelseförmåga (Lupo et al., 2017, s. 264). Forskarna undersökte även hur elevernas betyg skiljer sig i förhållande till deras läsvanor (Lupo et al., 2017, s. 265). Deltagarna i denna studie var 202 niondeklassare och fyra lärare från en multikulturell skola i USA. Data om elevernas läsförståelse fanns att tillgå då alla elever deltog i ett rutintest i läsförståelse på skolan. För att bedöma elevernas attityder till läsning fick eleverna svara på en undersökning om läsattityder som var uppdelad i fyra kategorier: traditionell- och digital akademisk läsning och traditionell- och digital fritidsläsning. Eleverna fick svara på hur de upplevde specifika läsaktiviteter och situationer kring läsning (Lupo et al., 2017, s. 265). Resultatet visade en viss korrelation mellan god läsförståelse och positiva attityder till fritidsläsning av traditionell text (Lupo et al., 2017, s. 272). Någon signifikant korrelation fanns inte mellan elevernas positiva attityder till digital fritidsläsning och deras läsförståelse (Lupo et al., 2017, s. 273). Liten korrelation fanns mellan läsattityder till akademisk text och läsprestation, både i digital och traditionell form (Lupo et al., 2017, s. 264).

“Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension” av Anne Mangen, Bente Rigmor Walgermo och Kolbjørn Brønnick (2013).

Forskarna från University of Stavanger har i studien undersökt hur övergången från traditionell läsning till digital läsning i skolan påverkar elevers läsförståelse. Artikeln är publicerad i International Journal of Education Research, en vetenskaplig tidskrift som ger ut peer-reviewed forskning rörande utbildning. Deltagarna i studien var 72 elever i tionde klass, motsvarande första året i gymnasiet i Sverige, från två grundskolor i Norge. Eleverna fick möta två olika texter vars format och antal sidor var identiskt både på papper som på skärm. En multipel regressionsanalys genomfördes för att mäta i vilken utsträckning multimodalitet påverkade elevernas läsförståelse. Resultatet visade

(23)

att de elever som läste traditionell text fick signifikant högre resultat på

läsförståelsetester än de elever som läste digitala texter (Mangen et al., 2013, s. 61). “Significant structuring resources in the reading practices of a digital classroom” av Lisa Molin och Annika Lantz-Andersson (2016).

Molin och Lantz, verksamma vid Göteborgs universitet, har i denna svenska studie undersökt en högstadieklass digitala läspraktiker för att undersöka hur elevernas läsning utvecklas i ett digitalt klassrum (2016, s. 131). Molin är lektor vid Center för

skolutveckling i Göteborg och Lantz är professor i pedagogik. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Information Technology Education: Research som publicerar peer-reviewed forskning om digitala verktyg och hjälpmedel i

undervisning. I en veckas tid genomförde forskarna observationer, videoinspelningar och intervjuer i en klass med 13–14 åringar för att granska hur eleverna hanterade olika aktiviteter i undervisningen (Molin & Lantz, 2016, s. 312). Forskarna kommer fram till att digitaliseringen i skolan är en gradvis process och att lärare många gånger lär eleverna traditionella strategier och metoder i digitala klassrum (Molin & Lantz, 2016, s. 150). I resultatet framkommer det även att eleverna i vissa fall avviker från lärarnas instruktioner då de finner instruktionerna irrelevanta för uppgiften och istället hittar andra möjliga vägar, ofta digitala, för att lösa uppgiften (Molin & Lantz, 2016, s. 148). “Det digitala läsandet” av Maria Rasmusson (2014).

I denna doktorsavhandling i pedagogik framlagd vid mittuniversitetet har Maria Rasmusson, universitetslektor vid Uppsala universitet, studerat ungdomars digitala läsförståelse. Den digitala läsförståelsen undersöks både i relation till traditionell läsförståelse och i relation till kön, datorspelande, och socioekonomiska

bakgrundsfaktorer (Rasmusson, 2014, s. 30). Monografin innefattar fyra studier och genom att kombinera dessa studier ämnar Rasmusson att undersöka den digitala läsningen utifrån flera perspektiv (2014, s. 33). Den första studien undersökte

läsförståelsen hos 235 svenska elever i 14–15 årsåldern. Eleverna testades i ett prov på skärm och ett prov på papper och resultatet visade att elever presterade bättre i

läsförståelse när de utförde provet på papper (Rasmusson, 2014, s. 51). Den andra studien använder svenska data från PISA-undersökningen 2009 där skillnader mellan kön undersöktes i förhållande till datorspelande. Genom att identifiera en digital

(24)

läsfaktor kunde Rasmusson se att pojkar presterar bättre än flickor vid digital läsning, även om flickor presterade högre i den övergripande läsningen. Rasmusson identifierade ett samband mellan pojkarnas digitala läsprestation och deras digitala vanor, då det framkom i studien att pojkarna spelade datorspel i större utsträckning än flickorna (2014, s. 53). Den tredje undersökningen berörde också data från PISA 2009 där de sociokulturella skillnaderna jämfördes för digital läsförståelse och traditionell läsförståelse. Resultatet visar på att yttre faktorer såsom kulturellt och ekonomiskt kapital inte påverkar den digitala läsförmågan, något som tidigare forskning visar att den traditionella läsningen påverkas av (Rasmusson, 2014, s. 54, 57). Den fjärde undersökningen var en kvalitativ studie som undersökte vilka förmågor och kompetenser som var viktiga vid elevers digitala läsning. Genom intervjuer och observationer kunde Rasmusson påvisa att elever vid digital läsning behövde samma förmågor som vid traditionell läsning, men även andra förmågor som rörde

multimodalitet, navigation och tekniskt kunnande (2014, s. 58–59). Rasmussons slutgiltiga resultat i monografin, baserat på de fyra studierna, sammanfattar hon i följande centrala punkter (2014, s. 66):

● Läsförståelse påverkas av den kontext som texternas presenteras i. ● Speciella förmågor och kompetenser krävs för digital läsning. ● Mindre likvärdighetsproblem verkar finnas för digital läsning.

En brist med kunskapsöversikten är att en del studier har lågt deltagarantal och kanske inte säger så mycket om den digitala läsförståelsen för elever generellt. Åldersgruppen har varierat i studierna och det kan göra det svårt att applicera forskningens resultat på gymnasieelever i Sverige. detta är en brist med forskningen inom området då den inriktar sig

(25)

6.Diskussion

I denna del kommer materialet gemensamt diskuteras. Fyra aspekter som rör digital läsförståelse och elevers upplevelser vid läsning kommer presenteras och analyseras djupare för att nyansera kunskapsöversiktens frågeställningar: Hur påverkar digital

läsning elevers läsförståelse? och Hur upplever elever läsning av digitala texter?

6.1 Kognitiva faktorer vid digital läsförståelse

I tre av artiklarna som visar på att elever presterar bättre på traditionella läsförståelsetest än på digitala test diskuteras digitalt skrollande i relation till studiernas resultat (Mangen et al., 2013; Rasmusson, 2014; Chen et al., 2014). Mangen, Walgermo och Brønnick lyfter fram att de elever i deras studie som läste texterna digitalt hade andra

förutsättningar att navigera i texten än de elever som läste traditionellt (2013, s. 65). I artikeln hänvisar forskarna till tidigare forskning som indikerar att skrollande kan hämma den digitala läsningen, då läsaren kan uppleva en slags ”rumslig instabilitet” i texten (Mangen et al., 2013, s. 65). Enligt Mangen, Walgermo och Brønnick kan den mentala framställningen av en text påverkas negativt när det krävs skrollning för att förflytta sig i texten (2013, s. 65). Även Chen, Cheng, Chang, Zheng och Huang nämner den rumsliga instabiliteten i deras artikel (2014). De menar att effekterna av skrollning kan vara en av huvudanledningarna till att de elever som läste på dator presterade sämre än de elever som läste traditionellt. Skrollning kunde inte uteslutas vid läsningen på dator, men vid traditionell läsning och vid läsning på surfplatta (Chen et al., 2014, s. 221). Rasmusson för ett liknande resonemang i sin doktorsavhandling där hon skriver att skrollning i digitala texter kan leda till en kognitiv ansträngning som tar resurser från elevernas meningsskapande av texten (2014, s. 51).

Mangen, Walgermo och Brønnick framlyfter även andra liknande kognitiva aspekter som kan påverka elevernas digitala läsning. I studien framkom det att det var en kognitiv utmaning för eleverna att förflytta sig mellan digitala flikar vid testsituationen (2013, s. 66). Ytterligare en kognitiv aspekt var elevernas förmåga att minnas var

specifik information förekom i en text baserat på textens utseende och format. En möjlig förklaring till varför den elevgrupp som läste texten digitalt presterade sämre i

(26)

föreställa sig var specifik information finns i texten (Mangen et al., 2013, s. 66). Mangen, Walgermo och Brønnick stödjer resonemanget i tidigare forskning som visat att förmågan att minnas och rekonstruera var specifik information i en text finns korrelerar med god läsförståelse (2013, s. 65–66).

De tre nämnda artiklarna är något äldre publikationer i relation till den digitala utvecklingens framfart. Resultatet stöds dock av Delagado, Vargas, Ackerman, och Salmeròns metaanalys, vars slutgiltiga resultat visar på den traditionella läsförståelsens fördelar (2018). I artikeln bemöter forskarna teorier om en naturlig utveckling av ungdomars digitala läsförståelse. Teorierna utgår från att skillnaden mellan den digitala och traditionella läsförståelsen borde jämnas ut när fler unga växer upp med digitala enheter och texter. Forskarna kan dock påvisa att nackdelarna med digital läsning i förhållande till traditionell ökar i nyare forskning (Delagado et al., 2018, s. 34). Det resultat som presenteras i den äldre forskningen kan därför fortfarande anses relevant och de kognitiva faktorerna kan vara en problematisk aspekt kopplat till den digitala läsningen.

6.2 Digitala vanor och attityder i förhållande till den

digitala läsförståelsen

Som tidigare nämnt menar Delagado, Vargas, Ackerman, Salmeròn att ungdomars digitala vanor inte resulterar i en bättre digital läsförståelse (2018, s. 34). Samtidigt anser flera andra forskare i kunskapsöversikten att digital läsvana och bekantskap med digitala enheter har en betydande roll för den digitala läsningen. Elever som är mer bekanta med digitala enheter presterar bättre på läsförståelsetest jämfört med elever som inte har samma digitala vana. Chen, Cheng, Chang, Zheng, och Huang undersökte sambandet mellan elevernas bekantskap med digitala enheter och deras läsförståelse och de såg att det fanns en signifikant skillnad i förmågan att sammanfatta texter.

Gruppdeltagare med en högre digital vana presterade avsevärt bättre än övriga grupper som var mindre bekanta med digitala enheter (Chen et al, 2014, s. 220).

Digitala vanor påverkade inte bara elevernas prestation utan även deras inställning till digitala texter. Positiva läsupplevelser och läsattityder kan öka elevernas engagemang vid läsning och stödja deras läsförståelse (Lupo et al., 2017; Loh & Sun, 2019). I Chen,

(27)

Carliner, Martinez och Davidsons studie fick elever besvara frågor om deras

läspreferenser och digitala läsvanor. I studien kunde forskarna se ett tydligt samband mellan elevernas erfarenheter av digitala texter och deras attityder gentemot dessa. De elever som hade erfarenhet av att läsa e-böcker hade en mer positiv attityd till formatet än de utan tidigare erfarenhet (Chen et al., 2019, s. 14). Tidigare erfarenheter och positiva attityder ökar alltså sannolikheten att läsa e-böcker (Chen et al., 2019, s. 21). Även Rasmusson lyfter fram hur digitala erfarenheter kan gynna den digitala

läsförståelsen (2014). Pojkarnas goda resultat vid den digitala läsningen sammankopplar Rasmusson med elevernas enkätsvar i samband med testerna, där pojkarna uppgav att de spelade datorspel i en högre grad än flickorna (2014, s. 51). Enligt Rasmusson har pojkar som spelar mycket datorspel en större erfarenhet av att vistas i digitala miljöer. Vissa datorspel kan dessutom öva upp förmågan att navigera i komplicerade digitala texter (2014, s. 53–54). Även om ungdomars digitala vanor kan ha förändrats sedan Rasmussons studie utfördes finns det, precis som i Chen, Carliner, Martinez och Davidssons forskning (2019), tydliga indikationer på att den digitala vanan skulle fylla en viktig funktion vid digital läsning.

Något som dock problematiserar frågan om den digitala vanan och elevers digitala läsattityder ytterligare är resultatet i Lupo, Bong Gee och McKennas studie (2017). De kunde se ett samband mellan elevers positiva attityder gentemot att läsa traditionella texter på fritiden och deras läsprestation i skolan. Detta samband gick inte att se mellan elevernas positiva attityder till digital fritidsläsning och deras akademiska läsprestation (Lupo et al, 2017, s. 273–274). Trots att elever har positiva digitala läsattityder påverkas alltså inte deras läsprestation i skolan nämnvärt. Chen, Carliner, Martinez och

Davidssons studie visade att elever är mer benägna att läsa digitala texter när de är vana vid dessa, men Lupo, Bong Gee och McKennas resultat visar att detta inte påverkar elevernas prestation i skolan. Detta resultat kan i sin tur stärka Delagado, Vargas, Ackerman och Salmeròns forskning som visar att den digitala läsförståelsen inte ökar i takt med den digitala vanan (2018, s. 34).

(28)

6.3 Elevers upplevelser av att läsa digitala och traditionella

texter

I flera av artiklarna framkommer det att det inte finns någon samstämmighet i elevernas upplevelser av att läsa traditionella och digitala texter. I två av artiklarna föredrar majoriteten av eleverna att läsa traditionella texter framför digitala (Chen et al., 2019; Loh & Sun 2019). Samtidigt framkommer det att elever läser både digitala och traditionella texter och att elevernas läsvanor måste ses som en kombination av dessa format (Chen et al., 2019; Turner et al, 2017; Loh & Sun 2019). I Loh och Suns studie menade de elever som föredrog traditionellt läsande att de inte var främmande för att läsa digitala texter. Eleverna läste framför allt på digitala enheter när den traditionella texten inte kunde erbjuda samma möjligheter som den digitala. Bland annat använde eleverna de digitala enheterna för att leta information eller hitta specifika texter som de var ute efter (Loh & Sun, 2019, s. 670).

6.3.1 Läsmiljöer

Olika faktorer kan samspela och påverka elevernas upplevelser av traditionell och digital läsning. För många elever är den fysiska upplevelsen vid läsning viktig för förståelsen av texten (Evans, 2017, s. 315). Elever i Evans studie uppgav bland annat att bläddra mellan traditionella papperssidor, slippa distraktioner från surfplattan och att i pappersformat lätt kunna överblicka läsningen stärkte deras förståelse av texten. Samtidigt menade andra elever att de blev mer trötta av att läsa traditionella texter och att detta påverkade läsningen negativt (Evans, 2017, s. 315). Även yttre omständigheter kan påverka elevernas upplevelser. För många studenter var en lugn närmiljö viktig för att lyckas med läsningen. Något som framkom i Evans studie var att de elever som läste på digitala enheter ofta gjorde det på platser och vid tillfällen som inte var optimala för läsning, vilket ledde till att eleverna fick en sämre förståelse av texten. De eleverna som läste boken traditionellt verkade kunna finna lugnare läsmiljöer för en mer koncentrerad läsning (Evans, 2017, s. 314). I Loh och Suns studie associerade många av eleverna traditionell läsning med att sitta ner en längre period och njuta av läsningen. Digitala enheter ansågs inte optimala att läsa på i en längre period i samma utsträckning som traditionella böcker (2019, s. 667).

(29)

6.3.2 Distraktioner vid läsning

I flera av artiklarna framkom att distraktioner kunde påverka elevers läsning av digitala och traditionella texter. Flera av distraktionerna uppkom vid både traditionell och digital läsning. Bland annat stördes ungdomarna av andra människor i närmiljön och deras egen sinnesstämning vid läsningen (Evans, 2017, s. 315). Framför allt var elevernas mobiltelefoner ett stort störningsmoment vid läsningen (Evans, 2017, s. 315; Turner et al., 2019, s. 303). Det som skilde distraktionerna vid den digitala läsningen från den traditionella läsningen var att det i de digitala enheterna medföljde distraktioner i form av notiser, meddelanden och andra appar som lockade (Evans, 2017, s. 315). I Turner, Hicks och Zuckers studie uppgav tonåringarna att de upplevde distraktioner när digitala texter länkade till andra webbsidor, vilket frestade eleverna att klicka vidare (2019, s. 303). Vissa av dessa distraktioner hade eleverna strategier för att bemöta. I Turner, Hicks och Zucker studie la vissa av eleverna ifrån sig sina mobiltelefoner under läsning eller skrev ut texter för att undvika att klicka vidare på länkar. Vissa elever uppgav även att de använde sig av belöningar såsom datorspel för avklarat läsande (Turner et al., 2019, s. 303).

Vid den digitala läsningen var även skärmljuset fysiskt ansträngande. Enligt Mangen, Walgermo och Brønnicks kan en orsak till att eleverna presterar sämre i digital

läsförståelse vara att de digitala enheternas starka ljus orsakar visuell trötthet (2013, s. 66). De eleverna som föredrog traditionell text uppgav att de upplevde problem med huvudvärk och trötthet i ögonen när de läste digitala texter under en längre period (Evans, 2017, s. 314; Loh & Sun, 2019, s. 667). Diskussionen kring skärmljus är dock inte samstämmig. Även om Chen, Cheng, Chang, Zheng och Huang kunde se en signifikant skillnad mellan läsförståelsen på papper och på dator, uteslöt de skärmljus som en påverkansfaktor vid ytlig läsförståelse då de inte kunde se någon signifikant skillnad mellan traditionell läsning och läsning på surfplatta (2014, s. 220).

6.4 Digital kompetens

Flera av forskarna menar att elever behöver digital kompetens för att möta och hantera nya digitala texter. Genom studien som Turner, Hicks och Zucker utförde kom

forskarna fram till att eleverna lever i en gränsvärld med både digitala och traditionella texter. Eleverna måste därför vara flexibla och kunna arbeta med en text på flera enheter

(30)

och i olika format samt ha förmågan att konsumera digitala texter kritiskt (Turner et al., 2019, s. 304–305). Detta kritiska förhållningssätt till digital text var något som Molin och Lantz-Andersson menade saknades i det klassrum de observerade (2016). Trots god tillgång till digitala enheter, användes digital teknik som substitut för traditionella tillvägagångssätt, och lärarna lärde i huvudsak ut traditionella sätt att möta en text (2016, s. 150). Den traditionella läsningen och läsförståelsen är viktig även vid digital läsning, men forskarna menar att lärare måste hålla sig uppdaterade på vad det finns för digitala texter eleverna möter på internet och hur dessa ser ut. Med en större digital kompetens och en större förståelse för en digital textvärld kan lärare hjälpa elever att hantera digitala texter på andra sätt än de traditionella texterna, då digitala texter många gånger skiljer sig i fråga om både form och funktion (Molin Lantz-Andersson, 2016, s. 151).

Digital kompetens handlar inte bara om hur eleverna hanterar digitala texter, utan också om hur de hanterar digitala enheter och verktyg. I Turner, Hicks och Zuckers studie beskrev deltagarna de digitala verktygen som finns i de digitala enheterna som hjälpsamma då eleverna upplevde att de verktygen var mer lättillgängliga än de traditionella. Dock fanns det deltagare som föredrog att använda analoga

tillvägagångssätt och den preferensen berodde på deltagarnas brist på erfarenhet med digitala verktyg (2019, s. 301). En liknande slutsats mellan deltagarnas brist på

erfarenhet och deras användning av digitala verktyg drog Chen, Carliner, Martinez och Davidson i sin studie (2019). Forskarna kunde se att hälften av deltagarna inte

antecknande under digital läsning medan mer än hälften antecknade under traditionell läsning. Det kan finns flera anledningar till detta, men forskarna lyfter fram att bristen på antecknande kan bero på att eleverna inte har kännedom om de digitala

anteckningsverktygen, eller att de finner dessa verktyg besvärliga (Chen et al., 2019, s. 18). Molin och Lantz-Andersson beskriver i sin studie skillnaden mellan lärarens och elevernas digitala kompetens. I studien fick eleverna många gånger använda sig av traditionella tillvägagångssätt och strategier för att lösa problem och uppgifter i undervisning. Elevernas personliga digitala kompetens påverkade dock hur eleverna löste olika problem och de hade ofta andra digitala tillvägagångssätt än de traditionella tillvägagångssätten lärarna hade instruerat (Molin & Lantz-Andersson, 2016, s. 148). Det fanns alltså en distinktion mellan elevernas digitala kompetens och lärarens traditionella sätt att hantera skoluppgifter.

(31)

7.Slutsatser

Forskning kring digital läsning och digital läsförståelse är fortfarande relativ ny och en samstämmig konsensus går inte att finna i materialet. En av de tydligare tendenserna som går att se i materialet är att elevernas läsförståelseförmåga skiljer sig åt när de läser digitala texter i jämförelser med traditionella texter. Studier som jämför traditionell och digital läsförståelse presenterar ofta motstridiga resultat, men i vår kunskapsöversikt visar flera av studierna på den traditionella läsförståelsens fördelar gentemot den digitala. Orsaker till detta kan vara de kognitiva aspekter vi berört i diskussionen eller ha sin grund i en digital ovana, även om detta är omstritt. Även om det inte med vårt material går att presentera en säker orsak till detta resultat är det tydligt att den traditionella texten fortfarande är viktig i en digital era och att det finns något som skiljer den traditionella texten från den digitala. Enligt resultatet finns det alltså indikationer på att den digitala läsningen kan påverka gymnasieelevers läsförståelse negativt i svenskämnet. Som lärare kan det därför vara viktigt att måna om traditionella texter och låta elever på gymnasiet möta traditionellt material i svenskundervisningen. Elever verkar få en större förståelse för texter och lättare kunna navigera i dem när de läser traditionellt. För att värna om gymnasieelevers läsförståelseförmåga är det viktigt att inte låta ersätta den traditionella texten med digitala. Området och orsaken till den traditionella textens fördelar behöver först undersökas ytterligare.

Även om lärare bör värna om den traditionella läsningen indikerar resultatet att det är av lika stor vikt att gymnasieelever lär sig hantera de digitala texter de ständigt möter. Frågan om den digitala vanan och dess påverkan på elevernas läsförståelse och läsning av texter, är inte entydig enligt materialet och kan ses på ur olika perspektiv. En digital läsvana löser inte problemet med att elever presterar bättre när de läser texter

traditionellt. Samtidigt, som nämnt i diskussionen, fyller den digitala vanan vissa funktioner som inte bör bortses ifrån. En god digital vana är framförallt bättre än en digital ovana, men den digitala vanan förutsätter inte en digital kompetens. De digitala verktygen, som att markera och anteckna vid läsning, är viktiga i akademiska

sammanhang för att hjälpa eleverna utveckla en god digital läsförståelse. Materialet i kunskapsöversikten har visat att lärare många gånger lär ut traditionella lässtrategier i samband med läsning av digitala texter. För att utveckla den digitala kompetensen hos

(32)

elever i svenskämnet, är det avgörande att gymnasielärare är bekanta med den textvärld, de digitala verktyg och de digitala enheter som gymnasieelever interagerar med. Lärare som saknar kunskaper som krävs för att hantera digitala miljöer har svårt att hjälpa gymnasieelever utveckla den digitala vanan till den digitala kompetensen läroplanen för gymnasieskolan kräver.

Det framgår tydligt i kunskapsöversikten att det inte går att se elevers upplevelse av läsning som en fråga om att läsa digitalt kontra traditionellt, då ungdomar ständigt möter digitala och traditionella texter. Alla elever har individuella upplevelser av att läsa och olika erfarenheter och uppfattningar som påverkar processen. I dagens digitala värld är de digitala texterna centrala och fyller viktiga funktioner, men många elever uppskattar den traditionella läsningen i högre grad än den digitala läsningen. Flera av studierna i materialet menar att positiva läsupplevelser kan stödja elevernas läsförståelse. Att erbjuda gymnasieelever en varierad läsning av digitala och traditionella texter bemöter elevernas blandade upplevelser och kan vara ett sätt att stödja elevernas läsglädje och stärka lärandeprocessen i svenskämnet. I kunskapsöversikten har det framkommit att det kan vara viktigt att lärare uppmuntrar eleverna till att hitta läsmiljöer med optimala förutsättningar för läsningen. Genom att uppmärksamma olika lässtrategier kan läraren hjälpa elever att hantera och minimera distraktioner som stör elevernas läsning. Flera studier menar att det finns specifika digitala distraktionsmoment, bland annat fysisk ansträngning som resulterar i huvudvärk och trötta ögon. En lösning på denna

problematiska aspekt kan vara att uppmuntra gymnasieelever till en varierad läsning och kortare pauser vid digital läsning.

Det framkommer i kunskapsöversikten att flera olika aspekter med den digitala läsningen påverkar elevers läsförståelse. Att utveckla gymnasieelevers digitala

kompetens, uppmuntra positiva läsupplevelser och låta elever möta traditionella likväl som digitala texter kan vara ett sätt att bemöta denna påverkan och stärka elevernas läsförståelse i svenskämnet. Det är av största vikt att som lärare i gymnasieskolan kunna navigera i en digital textmiljö för att tillsammans med eleverna skapa en

svenskundervisning som beaktar de pedagogiska utmaningar och möjligheter som följer med den digitala läsningen.

(33)

8.Framtida forskning

Under arbetets gång har vi lärt oss att söka i databaser men tyvärr förstått hur en bra och utförlig sökning ser ut först i slutet av artikelsökningen. Möjligtvis hade större och färre sökningar, med mer träffande sökord, resulterat i samma material som vi valt ut genom ett antal mindre sökningar. Dock anser vi efter många sökningar och efter att läst mycket forskning inom området, att vårt urval är representativt för den nutida

forskningen om digital läsförståelse. Det är tydligt att forskning om digital läsning och läsförståelse ständigt utvecklas och att flera frågor återstår att besvara, såsom

anledningarna till den traditionella läsförståelsens fördelar jämfört med den digitala läsförståelsen. I vårt forskningsresultat har vi sett tendenser som kan störa den digitala läsförståelsen men flera av forskarna menar att det är svårt att dra säkra slutsatser kring tendenserna. I brist på säkra resultat menar vi dock att de tendenser vi presenterar i slutsatserna bör tas i beaktande.

Vissa områden, som bland annat rörde elevers upplevelser av digital läsning, har vi funnit mindre forskning om. Den internationella forskningen inom området studerar i större utsträckning yngre barn och vi skulle vilja se en mer utbredd forskning som studerar digital läsning i förhållande till ungdomar. Något vi saknat i

kunskapsöversikten och som vi inte funnit någon svensk forskning om, är forskning om gymnasieelevers upplevelser av att läsa digitalt. I kommande examensarbete hade detta kunnat studeras närmare.

(34)

Referenser

Artiklar

Chen, Yuan; Carliner, Saul; Martinez, Salvador Gracia; Davidson, Ann-Louise (2019). Exploring perceptions of e-books among CEGEP students and faculty. Canadian

Journal of Learning and Technology, 45(1), 29 s. https://doi.org/10.21432/cjlt27641

Chen, Guang; Cheng, Wei; Chang, Ting-Wen; Zheng, Xiaoxia; Huang, Ronghuai (2014). A comparison of reading comprehension across paper, computer screens, and tablets: Does tablet familiarity matter? Journal of Computers in Education, 1(2-3), s. 213-225. https://doi.org/10.1007/s40692-014-0012-z

Delagado, Pablo; Vargas, Cristina; Ackerman, Rakefet; Salmerón, Ladislao (2018). Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension Educational Research Review, 25, s. 23-38.

https://doi.org/10.1016/j.edurev.2018.09.003

Evans, Ellen (2017). Learning from high school students’ lived experiences of reading e-books and printed books. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 64(3), s. 311-318.

https://doi.org/10.1002/jaal.685

Turner, Kristen Hawley; Hicks, Troy; Zucker, Lauren (2019). Connected reading: A framework for understanding how adolescents encounter, evaluate, and engage with texts in the digital age. Reading Research Quarterly, 55(2), s. 291-309.

https://doi.org/10.1002/rrq.271

Støle, Hildegunn; Mangen, Anne; Schwippert, Knut (2020). Assessing children's reading comprehension on paper and screen: A mode-effect study. Computers and

Education, 151, 13 s.

(35)

Loh, Chin Ee; Sun, Baoqi (2019). I'd still prefer to read the hard copy": Adolescents' print and digital reading habits. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 62(6), s. 663-672. https://doi.org/10.1002/jaal.904

Lupo, Sarah; Bong Gee, Jang; McKenna, Michael (2017). The relationship between reading achievement and attitudes toward print and digital texts in adolescent readers.

Literacy research: Theory Method, and Practice, 66(1), s. 264-278. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1177/2381336917719254

Mangen, Anne; Walgermo, Bente R; Brønnick, Kolbjørn (2013). Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International

Journal of Education Research, 58, s. 61-68. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2012.12.002

Molin, Lisa; Lantz-Andersson, Annika (2016). Significant structuring resources in the reading practices of a digital classroom. Journal of Information Technology Education: Research, 15, s.131-156. https://doi.org/10.28945/3513

Rasmusson, Maria (2014). Det digitala läsandet (Mittuniversitet, nr. 2014 209). Doktorsavhandling, Härnösand: Mittuniversitetet.

Webbsidor

Hazheer, Iman (2013-12-03). Läsförmågan fortsätter att försämras. Sveriges Radio.

https://sverigesradio.se/artikel/5722620 [Hämtad 2020-11-12].

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-

i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp %2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26sv.url=12.5dfee44715d3

5a5cdfa92a3 [Hämtad 2020-11-12].

(36)

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-

i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp %2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26sv.url=12.5dfee44715d3

5a5cdfa92a3 [Hämtad 2020-11-12].

Skolverket (2013). PISA 2012. (Rapport 398). Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ab3c/1553965313197/pd

f3126.pdf [Hämtad 2020-11-12].

Skolverket (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c5bd/1553967057896/pd

f3694.pdf [Hämtad 2020-11-12].

Skolverket (2018). Digitalisering i skolan - möjligheter och utmaningar.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d438/1553968018488/pd

f3971.pdf [Hämtad 2020-11-12].

Skolverket (2019). PISA 2018 (Rapport 487). Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=5347 [Hämtad 2020-11-12].

Skolverket (25 november 2020). Stärk elevers digitala kompetens. Stockholm.